TFiF bladet 4 2022

TFiFbladet 3 10 22Han brinner för hållbarställningsvenskansochutveckling Nu är vi över 5000 TFiFare! ändras?harFamiljeledighetenförnyats,vad FINLANDIFÖRENINGENTEKNISKA 4/2022MEDLEMSTIDNING 6 JOHAN INOMTILLÄMPNINGENDENHÅLLBARHETJOBBARFAGERLUNDMEDOCHTEKNISKACCS

2 TFiF bladet 4 / 2022 INNEHÅLL 3 Ledare 4 Notiser 6 Snart lagras stora mängder koldioxid i havsbottnen i Norge 9 KolumnOttoLångvik,stipendieutskottet:Guldochgrönaskogar 10 Han brinner för svenskans ställning och hållbar utveckling 12 SAAB befäster sin ställning i Finland 15 KolumnElliFlén: ”1 + 1 > 2” 16 FITechs nya MOOCkurs lär ut datateknikens grunder på svenska 17 Antalet naturvetenskapökarspråkigasvensk-studerandeinomteknikoch 18 Utmaning med att söka studieplats 20 Aktieindexfondens lätta väg till avkastning 22 Familjeledigheten har förnyats, vad ändras? 24 KolumnKajArnö: TF samlar in pengar - även av dig! 26 Priset ingenjörsarbeteFinländskt2022 31 TFiF Golf 2022 32 Tekniskt odlat kött snart ute på marknaden 34 Evenemang 36 Rekrytera en medlem 20 326 18

Över orsaker5000att vara med

många orsaker att vara medlem. En av dem är evene mangsverksamheten. Tillsammans med kunniga experter ta vi upp och diskuterar aktuella teman. Under denna höst har vi redan hunnit diskutera energimarknaden och fått lyssna på Wolt företagaren Miki Kuusi samt bekantar oss med

Redaktörer: Ira Vaskola, Emilia Juslin, Bo Ingves, Mikael Sjövall, Johan Svenlin

TFiF-kolumnerna är aktuella texter av utomstående skribenter. Ämnesval, åsikter och perspektiv är kolumnisternas egna.

familjejuridik. Vi kommer även att diskutera CO2 utsläppen samt ordna teaterbesök tillsammans. Hela vårt breda evenemangssorti ment hittar du på tfif.fi

TFiF bladet utkommer 5 gånger per år Upplaga: 5 100 Omslag: MultiArt Silk 150g Inlaga: MaxiOffset 90g

Tryckeri: Grano

Och nätverket. I skrivande stund har vårt medlemsantal nyligen nått en ny milstolpe. Vi har övergått till nästa tu sental och är just nu 5061 medlemmar. Varmt välkommen med - utnyttja ditt medlemskap i TFiF!

ISSN 2670-2819 (print) ISSN 2670-2827 (online)

Adress och telefon: Banvaktsgatan 2 A, 00520 Helsingfors 040 58 52 586, kansli@tfif.fi Kansliet är öppet kl. 9.00 – 15.00

Annika Nylander Verksamhetsledare

Jag stängde datorn här en måndag bara för att öppna telefonen och via en app beställa pizza till födelse dagsmiddag inom familjen. Om 20 minuter meddelade appen att beställningen var färdig att hämtas. Väl framme i pizzerian mötte jag en väldigt stressad pizzabagare som beklagade att min beställning skulle ännu dröja i 45 minuter. Men orsaken var den bästa av alla. Nya Otnäsphuxar hade gjort sin beställning just före mig och den beställningen var rejält större än min. Detta klarade appen inte av att räkna korrekt. Men jag blev enbart glad, det är den tiden av året igen. Välkomna alla nya studerande till TFiFcampus!erbjuder

Utgivare: Tekniska Föreningen i Finland r.f. (TFiF)

Pärmbild: Robert Seger

4041 0955 Trycksak

SVANENMÄRKET

Kolumnister: Kaj Arnö, Elli Flén, Otto Långvik

TFiF bladet 4 / 2022 3 LEDARE

Layout: Kupli Oy

Adressändringar: https://portal.tfif.fi/my_account

Ansvarig redaktör: Annika Nylander e-post: annika.nylander@tfif.fi

För dig som är ny medlem vill jag tipsa om Otto Långviks kolumn om stipendier på sidan 9. Ochönskar du veta vad annat TFiF kan erbjuda så är listan lång; mentor skap, facktidningar, rådgivning, juristtjänster, företagartjänster osv för att nämna några på listan.

10:ans bord

En bra ansökan behöver inte vara lång, bara den är genomtänkt.

MentorprogrammetPremieringar

Restaurangkoncernen Restel blir ny hyresgäst och krögare

NOTISERTFiFpremierar

Du hittar gruppen under namnet ”Mentorprogrammet TFiX”.

TFiF premierar de fyra bästa kandidatavhandlingarna inom teknik eller matematiskt-naturvetenskapliga ämnen som är skrivna på god svenska under läsåret 2021-22.

Läs mera på tfif.fi.

Läs mera på tfif.fi/aktuellt

Restaurang Tekniska

kandidatavhandlingar på god svenska

TFiX

Restel påbörjar sin verksamhet i byggnaden från och med den 1 september. Restaurangen byter samtidigt namn och kommer i fortsätt ningen att heta restaurang Tekniska.

öppen t.o.m. den 31 oktober.

Kom med i LinkedIn-gruppen för TFiX alumner!

4 TFiF bladet 4 / 2022

Fundera på varför du behöver ett stipen dium och vad du tänker använda det till.

Du behöver inte gå in på detaljer, men kom ihåg att stipendieutdelarna inte kan läsa dina tankar.

Tekniska kommer att genomgå en renovering och samtidigt upp dateras mötestekniken. Inredningen kommer stegvis att uppgraderas, men med varsam hand så att den unika 1960-talsatmosfären inte går Restelförlorad.utlovar

Mentorprogrammet TFiX har startat en egen grupp på LinkedIn för nuvarande och tidigare deltagare i TFiX.

Några praktiska råd:

Priset består av 500 € per mottagare. Nomineringarna samlas in via universiteten fram till 14.10.

Lokalen i 6:e våningen på Eriksgatan 2 ägs av Tekniska Föreningens i Finland stiftelse.

Ansök om stipendium!

skräddarsydd service och olika serveringsalternativ som flexar enligt kunder nas behov. Det går bland annat att beställa brunch till konferenser och mötesdagar i Tekniska.

Stipendier

Vi diskuterar aktuella teman över en god lunch på restaurang Tekniska i Helsingfors.

På hösten träffas vi enligt följande tidtabell: september: 7 och 21, oktober: 5 och 19, november: 2 och 16 december: 7 och 21

Alla TFiF-medlemmar får 20 procent rabatt på mat och dryck i samband med privata bokningar.

I gruppen kan man diskutera mentorskap eller dela tips på läsning, videor eller podcasts om ämnet. Vi tipsar också om kommande aktiviteter och ansöknings omgångar inom mentorprogrammet.

Vi kommer också i fortsättningen att ordna våra evenemang i Tekniska, säger Annika Nylander, verksamhetsledare för Tekniska För eningen i BeställningsrestaurangenFinland.

10:ans bord sammankommer två gånger i månaden

Läs mera på tfif.fi/stipendier

• En genomtänkt stipendieansökan skapar ett gott intryck och visar att du lagt ner tid och eftertanke på din ansökan.

Som TFiF-medlem kan du ansöka om stipendium för Stipendieansökanstudieresautlandspraktikutbytesstudierstudierär

i Oslo kommer också att involvera flera utländska samar betspartner som planerar att lagra sina koldioxidutsläpp i Norge. Till exempel det svenska bolaget Stockholm Exergi planerar att frakta koldioxid från Stock holm till Nordsjön, säger Fagerlund.

Investeringen,klimatutsläpp.

är inte ny, men i takt med att klimatförändringens effekter förvärras har även avskiljningen och lagringen av koldioxid tagits fram ur malpåsen som en nygammal patent lösning. Den reviderade synen på CCS har också ett samband med tekniska framsteg och billigare investerings kostnader.

Allt fler företag satsar på infångningen och lagringen av koldioxid för att stävja sina klimatutsläpp. I fjol ökade inves teringarna i så kallade CCS-projekt med 48 procent, uppger Global CCS Institute. CCS står för den engelska förkortningen Carbon Capture and

I praktiken innebär den här prisutvecklingen att det är billigare att lagra koldioxid i havsbottnen eller berggrunden än att köpa utsläppsrätter på den europeiska kolkreditmarkna

Hafslund Oslo Celsios investering i ett CCS-projekt som förverkligas i anslutning till en avfallsförbrännings anläggning i Oslo. Sopförbränningen står för hela 17 procent av Oslo stads

-kronor.Vihar

koldioxid har stigit till nästan hundra euro per ton i år. Det har en stor betydelse för den ökade efterfrågan på CCS, säger Johan Fagerlund, direktör med ansvar för hållbarhetsfrågor på Citec i Åbo.

och gasfält på minst 800 meters djup. Det behövs ett tillräckligt djup för att koldioxiden ska förbli i ett nästan flytande tillstånd, vilket i sin tur kräver högt tryck och en hög temperatur.

De geologiska förutsättningarna saknas tyvärr för lagring av koldioxid på havsbottnen i Östersjön. “

6 TFiF bladet 4 / 2022

varit med och gjort förstudien och utarbetat en plan för den tekniska tillämpningen av projektet, säger CitecFagerlund.hjälper

Snart lagras stora mängder koldioxid i havsbottnen i Norge

Norsk storsatsning på CCS Ett av de synligaste CCS-projekten i Europa just nu är det norska bolaget

-Storage.Prisetpå

De förhöjda priserna på koldioxid har stimulerat en efterfrågan på avskilj ning och lagring av koldioxid. Det finska bolaget Citec har en nyckelroll i ett projekt i Oslo som berör flera nordiska aktörer.

>>Jag

som offentliggjordes i våras, förväntas reducera koldioxidut släppen med cirka 400 000 ton per år. Teknikkonsultbolaget Citec är en av de underleverantörer som har anlitats för den ambitiösa satsningen som beräk nas kosta cirka 1,4 miljarder norska

CCS-projektet ska hjälpa Oslo stad att minska på sina utsläpp av koldioxid med cirka 95 procent före utgången av -2030.CCS-projektet

TEXT Mikael Sjövall FOTO Robert Seger

ARTIKEL

CCS-teknikenden.

Östersjön lämpar sig dåligt för CCS Motsvarande planer på avskiljning och lagring av koldioxid existerar också i Finland, men utgångsläget är inte det samma som i Norge.

ser CCS-tekniken som ett komplement i kampen mot klimatförändringen säger Johan Fagerlund

- Koldioxiden pumpas ned under havsbottnen i lämpliga geologiska formationer, till exempel saltvattensakviferer, men också före detta olje-

Hafslund Oslo Celsio att avskilja koldioxid från rökgasen, men också att komprimera, rena och kyla ned koldioxiden för transport med lastbilar till specialdesignade fartyg. Fartygen fraktar i sin tur den flytande koldioxiden till en mottagningsstation. Slutlagringen av koldioxid sker under havsbottnen på cirka 100 kilometer från den norska västkusten.

TFiF bladet 4 / 2022 7

- Jag anser att risken att inte agera är betydligt större än den att vi fortsätter med CCS. De CCS-projekt som för verkligas just nu är utsatta för minutiös seismisk kontroll och risken för läc kage är liten.

- Det finns en demonstrationsanlägg ning på Island där man har tillgång till termisk energi för den industriella processen. Den här tekniken är tills vidare väldigt kapitalintensiv och ener gikrävande. Det kostar för närvarande cirka 1000 euro att avlägsna ett ton av koldioxid från atmosfären med hjälp av EnligtDAC.Fagerlund

kommer förr eller senare att omvandlas till en egen nisch som kan reducera mängden koldi oxid direkt från atmosfären, men det kräver tid och teknisk utveckling och förutsätter därtill en fungerande global Enligtkolkreditmarknad.Fagerlundhar

8 TFiF bladet 4 / 2022

- De geologiska förutsättningarna saknas tyvärr för lagring av koldioxid på havsbottnen i Östersjön, men andra alternativ utreds av olika aktörer.

fler länder nämner CCS-tekniken som en del av lösningarna i sina natio nella klimatstrategier. Internationella klimatpanelen IPCC har också uppda terat sin syn på betydelsen av avskilj ning och lagring av koldioxid. CCS dras alltså inte längre med ett kontro versiellt rykte. Vi behöver CCS om vi ska kunna nå våra utfästelser i Pari savtalet och bromsa uppvärmningen av klimatet så att den inte överstiger 2 grader, säger Fagerlund.

Johan Fagerlund

Hur stor är risken för eventuella läckage från lagringen av koldioxid i berggrunden?

Att fånga CO2 från luften Utöver avskiljning och lagring av koldioxid i direkt anslutning till indu striella anläggningar pågår också pilottestningen av en teknik som går ut på att fånga koldioxid direkt från luften. Processen kallas DAC som är en förkortning av Direct Air Capture.

Hafslund Oslo Celsios CCS-projekt som förverkligas i anslutning till en avfallsförbränningsan läggning i Oslo. Foto: Hafslund Oslo Celsio

• Dold talang: Jag kan jonglera med åtminstone tre bollar.

• Vad gör du om 10 år? Jag fortsätter att jobba för en hållbar framtid.

Johan Fagerlund gästföreläser om avskiljning och lagring av koldioxid på Axels och Stinas Gamylers webbinarium den 12 oktober. Anmäl dig på tfif.fi/evenemang

Uppdrag: Direktör med ansvar för hållbarhetsfrågor på Citec.

Det är främst gas- och oljeindu strin eller cementtillverkare som är pådrivande i de nya investeringarna i CCS-projekt. Det totala antalet aktiva CCS-projekt i världen uppgår för när varande till cirka 150, skriver Global CCS Institute i sin rapport.

- Jag ser CCS-tekniken som ett kom plement i kampen mot klimatföränd ringen. Den kan stå för en betydande andel av världens utsläppsreduktioner i framtiden. Utöver CCS behöver vi också en kraftfull utbyggnad och lag ring av förnybar energi och fler inves teringar i energieffektivisering.

• Född och uppvuxen i Åbo.

framtidsutsikter också för DAC. Priset på koldioxidreduktionerna med hjälp av DAC kommer enligt honom att gå -ned.DAC-tekniken

Utbildning: Teknologie doktor i processteknik vid Åbo Akademi.

finns det ändå ljusa

Hobbyer: Idrott, naturupplevelser, resor och litteratur.

paradigmskiftet redan banat väg för CCS och DAC. Avskiljningen och lagringen av kol dioxid är inte något som förknippas enbart med futurum. Tekniken finns här redan nu. Det är endast regelverket och kostnadskontrollen som släpar -efter.Allt

Stipendieutskottet behandlar TFiFs stipendier för studier, utbytesstu dier, studieresor och utlandsprak tik. Av dessa fyra kategorier är stipendier för utbytesstudier och de allmänna stipendierna för studier de två absolut största och mest betydande.

Guld och gröna skogar

Kansliet sköter det praktiska kring stipendierna och stiftelsen tar hand om fondernas placeringsverksam het samt behandlar stipendieutskottets förslag. Det betyder att utskottet faktiskt får koncentrera sig på det trevliga, gå igenom stipendieansökningarna och göra förslag på vem som kan tilldelas stipendium. Basen till de utdelningsbara medlen är de fonder som donatorerna skänkt till stipendiemedel.

KOLUMNVem

Läs mera på tfif.fi/stipendier

Det är en ära att få delta i stipendieutskottets arbete och därmed förgylla medlemmars vardag med sti pendier. Utskottets uppgift utförs i nära och välfungerande samarbete med TFiFs kansli och Stiftelse, något som vi i utskottet är ytterst tacksamma för.

Medlemmarna i utskottet är valda så att en lämplig blandning av erfarenhet från olika högskolor, studier, intressen och studentföreningar är representerad. För att trygga en så rättvis behandling som möjligt utvecklar och förbättrar stipendieutskottet kontinu erligt sin verksamhet. På sistone har vi utfört en mera ingående dokumentering av de processer som hör till utskottets uppgifter.

TFiF bladet 4 / 2022 9

För alla de som nu funderar på hur en bra ansökan skall skrivas kan följande konstateras. Läs utlysningstexten noggrant, kontrollera ifall kraven uppfylls, fundera och planera väl. Sen när du skrivit en ansökan läs igenom den själv minutiöst eller be någon annan läsa den före den skickas in. Det vore bra om kontrolläsningen görs med eftertanke, så att ansökans syfte och ändamål blir klara och tydliga för varje stipendieutskottsmedlem. Utskottet önskar er alla lycka och ser fram emot många bra stipendieansökningar i höstens omgång.

På årsbasis går utskottet igenom allt som allt cirka 300 ansökningar och den sammanlagda summan av stipendier som beviljas rör sig omkring 50 000 euro.

Otto Långvik Ordförande för stipendieutskottet

kan ansöka om stipendium?

Som TFiF-medlem kan du ansöka om stipendium för studier, utbytesstudier, utlandspraktik och Stipendieansökningarnastudieresor. behandlas två gånger per år och sista ansökningsdag för höstens stipendieutdelning är den 31 oktober.

Information om stipendierna finns på TFiFs webbsidor. Det är viktigt att påpeka att varje ansökan läses, evalueras och övervägs omsorgsfullt. Alla kan tyvärr inte beviljas stipendium, men av den här orsaken kan de som beviljas då känna sig extra stolta.

rekryteringsprocessen i september. Som det nu ser ut är vi i mål med rekryteringen under vårvin tern, säger Nordlund.

TEXT Mikael Sjövall FOTO Karl Vilhjálmsson

10 TFiF bladet 4 / 2022

Går det att plugga helt och hållet på svenska vid Helsingfors universitet?

- Andelen studiehelheter på svenska har vuxit de senaste åren vid Helsing fors universitet. Vi har en lagstadgad skyldighet att upprätthålla 28 svenska professurer, men just nu har vi över 30, säger Nordlund.

Prorektor Kai Nordlund är spindeln i nätet då de svenska pro fessurerna manglas fram vid Helsingfors universitet.

stora satsningar på ut bildningen av svenskspråkiga klasslä rare och småbarnspedagoger. Svenska social- och kommunalhögskolan har därtill utvidgat sin utbildning och infört fler studieplatser för magisterutbildningen.

Han brinner för svenskans ställning och hållbar utveckling

- Hela rektoratet flyttade hit efter renoveringen av huvudbyggnaden samtidigt som den forna adminis trationsbyggnaden omvandlades till en vetenskapshörna. Det var ett bra beslut, säger Nordlund.

- Det finns faktiskt några studiehel heter där man klarar sig på svenska och engelska, men de flesta svenska inriktningsalternativ förutsätter också kunskaper i finska.

Den nya professuren ska inrättas vid fakultetenmatematisk-naturvetenskapligapåuniversitetetscampus i Gumtäkt. Forskningens fokus kommer att ligga på AI och dess anknytning till den samhälleliga utvecklingen.

Det språkliga utbudet påverkas också av ett växande antal utländska stude rande. Andelen nya studerande med andra modersmål än finska och svenska är cirka 30 procent på magis -ternivå.Viförjust

nu diskussioner med Hel

ARTIKEL

Vi har en lagstadgad skyldighet att upprätthålla 28 svenska professurer, men just nu har vi över 30. “

Behovet av en svensk professur i arti ficiell intelligens har varit på tapeten i flera år, men planerna fick vind i seglen först efter att det hela lyftes upp i fors karen Linda Mannilas rapport ”AI och svenskan i Finland” 2019.

Professur i AI

Före utnämningen i våras tjänstgjorde Nordlund som dekanus för matema tisk-naturvetenskapliga fakulteten. I egenskap av prorektor ansvarar han bland annat för universitetets tvåsprå kighet och digitaliseringsfrågor.

Orsaken till det gynnsamma läget är att universitetet har fått donationsme del för flera extra svenska professurer. Nu är ännu en svensk professur på uppsegling. Efter donationer från sex finlandssvenska fonder med Svenska kulturfonden som största finansiär, ska Helsingfors universitet inrätta en svenskspråkig professur i artificiell -intelligens.Vistartar

Kai Nordlund, professor i fysik, har från och med mars suttit i maktens förnämsta korridorer i Helsingfors uni versitets huvudbyggnad vid Senatstor get. Nordlund är en av fyra prorektorer som tillsammans med rektor Sari Lindblom stakar ut riktlinjerna för universitetets framtid.

Den förestående AI-professuren är inte den enda svenska domänvinsten vid -universitetet.Vihargjort

Närden.

det gäller till exempel kvanttekno logi fokuserar Helsingfors universitet på teori och programmering medan Aalto-universitetet satsar på forskning en kring komponenter och byggandet av kvantdatorer i samarbete med Sta tens tekniska forskningscentral VTT.

Du har 12 månader kvar av din mandatperiod som prorektor. Ställer du upp för omval?

upptar en allt större del av forskningsarbetet vid Helsingfors -universitet.Sexavvåra

- En av våra forskargrupper har utveck lat superbasiska joniska vätskor som kan konvertera trämassa och cellulosa fibrer till Uppfinningentextilfibrer.belönades med Marcus

Hur ser du på den externa finansie ringen och möjligheten att värna om universitetets integritet?

- Tillsättningen av en professur följer alltid en lagstadgad process som har

Samma princip gäller också inrättandet av nya professurer, enligt Nordlund.

rigorösa krav för hur det ska gå till. En extern finansiär kan inte diktera villko ren för vem som väljs till professor.

- Vi koordinerar forskningen i sam arbete med Finlands Akademi och representanter för andra högskolor. Vår profilering bygger på våra styrkor och universitetets bästa kompetensområ

singfors stad för att utveckla studiesti gar på engelska för sådana invandrare som inte behärskar finska eller svenska.

elva fakulteter bedriver tvärvetenskapliga utbildningsprogram där hållbarhet står i fokus.

- Vi för alltid principiella interna diskussioner om våra fokusområden och hurdant samarbete som intresse rar oss innan vi ger grönt ljus för ett forskningsprojekt. Vi går inte med på vad som helst bara för att det finns en donation på lut.

- För 30 år sedan var intresset för miljöfrågor bland naturvetare extremt litet. Nu fokuserar minst en tredjedel av forskningen vid den naturvetenskapliga fakulteten på olika typer av hållbarhetsoch miljöfrågor.

Wallenbergpriset i våras. Träbaserade cellulosafiber kan ersätta till exem pel bomull, vilket är goda nyheter för Hållbarhetsfrågorskogsindustrin.

- Vi får se vad framtiden för med sig. Om vår nya rektor vill att jag fortsätter är jag intresserad.

Hållbarhet är pop Utöver svenskans ställning ömmar Kai Nordlund för profileringen i naturve tenskapliga ämnen. Efter flera decen niers karriär som naturvetare har han sett hur fokusområdena i hans egen vetenskapliga disciplin har skiftat.

Hur undviker ni överlappning med andra universitet?

I synnerhet den klimatrelaterade forsk ningen och intresset för hållbar kemi har ökat markant de senaste åren.

Utöver svenskans ställning ömmar Kai Nordlund för profileringen i naturvetenskapliga ämnen

TFiF bladet 4 / 2022 11

Finland Miniatyrsystemen får en allt större betydelse inom elektronisk krigföring.

merfors, Helsingfors och Åbo, säger Anders Gardberg, som är lands chef och vd för Saab i Finland.

- Alla försvarsgrenar i Finland använder sig för närvarande av Saabs teknik, säger Gardberg.

- Det var givetvis en stor besvikelse att vi inte vann anbudstävlingen, men en bonus är att Saab nu har befäst sin ställning i Finland. Vi har för närvarande 85 anställda i Tam

12 TFiF bladet 4 / 2022

Trots att det gick snopet för Saab i anbudstävlingen om jaktplanen har bolaget en central ställning som leverantör av teknisk utrustning till det finska försvaret.

Satsningar på forskning och utveckling

Saab är ingen nykomling i Finland. Bolaget landsteg i Finland för 76 år sedan under varumärket Bofors. Efter företagsarrangemang vid millennieskiftet konsoliderades en stor del av försvarsindustrin i Sverige inom Saab och det finska dotterbolaget bytte namn från Suomen Bofors till Saab Finland. Biltillverkningen separerades från moderbolaget redan 1990. I dag är

TEXT Mikael Sjövall FOTO Mikael Sjövall och SAAB

Saab i

Efterfrågan på experter som är specialiserade på mikrovågsteknik är stor. Foto: SAAB

ARTIKEL

I december i fjol drog Saab nitlotten. Den finska Försvarsmakten nobbade det svenska jaktplanet Jas Gripen E och valde i stället 64 amerikanska jaktplan av typen Lockheed Martins F-35 i ett anbudsförfarande som pågick i sex år.

befäster sin ställning

för det tioåriga samarbetet går lös på 20 miljoner euro. Den nuva rande finansieringen sträcker sig till

TFiF bladet 4 / 2022 13

- Saab satsar cirka 18 procent av sin omsättning på forskning och utveck ling för att säkerställa att företagets produkter är relevanta på lång sikt. Vissa år har andelen R&D överstigit 25 procent, säger Gardberg.

- Finland ingår i det kluster av länder som har strategisk betydelse för Saab. Vår målsättning är att vi ska klassifice ras som ett nationellt försvarsföretag, säger Gardberg.

Elektronisk krigföring går bland annat ut på att identifiera och störa till exem

Petteri Alinikula (till vänster), forskningsdirektör och Anders Gardberg, landschef och vd för Saab i Finland.

Disconnecting enemies

I jämförelse med många andra hög teknologiska bolag har forskningen en stor betydelse för Saab. Till exempel Nokia investerade i fjol endast 8 pro cent av sin omsättning på forskning och utveckling.

Vetenskapligt samarbete

Saab ett renodlat försvars- och säker Saabshetsföretag.globala omsättning i fjol var 3,7 miljarder euro. Av omsättningen utgjorde 82% försvarsrelaterade pro dukter, medan den resterande delen är olika civila produkter för till exempel flygledning och marin trafikkontroll.

2027 och inbegriper en uppbackning av European Space Agency, European Defence Fund och Business Finland. Ett av målen med forskningen är att ta fram 20 doktorsavhandlingar med fokus på försvarsteknologi.

- Nokia körde ju länge med devisen ”Connecting people”. Vår affärsidé handlar i stället om att förmedla tanke gången ”disconnecting enemies”, säger VadGardberg.exakt forskningen går ut på och vad Saabs experter i Tammerfors sysslar med är förbundet med sekretess, vilket innebär att en del av vårt samtal ter sig som en skuggboxning. Intervjun görs i det forna Bilhuset i Kampen i Helsing -fors.Vibefinner

oss i ett hus som har byggts om och totalrenoverats helt och hållet. Endast stommen är densamma som tidigare. Därmed kunde vi också bygga upp ett system som avvärjer data intrång, säger Gardberg.

>>

- Vi finansierar för närvarande 10 forskningsprojekt vid Aalto-universite tet. I sex av dessa projekt jobbar dok toranderna i huvudsak för Saab, säger Petteri Alinikula, forskningsdirektör för Saab i Finland.

Finland har en central roll i Saabs satsningar på forskning och utveck ling. Saabs fokusområde i Finland är numera inriktat på tekniska lösningar inom elektronisk krigföring.

Det kluster som Gardberg hänvisar till berör utöver Finland länder som USA, Storbritannien, Brasilien, Tyskland och Australien.

Saabs samarbete med tekniska hög skolor på olika håll i världen är beprö vat. Motsvarande upplägg existerar också i Sverige med Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm och Chalmers tekniska högskola i Göteborg.

En stor del av de diplomingenjörer som i dag jobbar för Saab i Finland har tidigare jobbat för Nokia. Efterfrågan på experter som är specialiserade på mikrovågsteknik är stor.

- Vi har ett samarbete med Aalto-uni versitetet och Statens forskningscen tral VTT. Samarbetet kretsar kring nya sensorteknologiska lösningar som kan tillämpas i elektronisk krigföring, säger PrislappenGardberg.

• Cirka 18 procent av den årliga investerasomsättningeniforskning och utveckling.

TFiF bladet har nu ut kommit 4 gånger och vi vill gärna höra vad du tycker om tidningen såhär Målsättningenlångt.med

Varken Alinikula eller Gardberg vill ange en prislapp på de nya övervak ningssystemen, men Gardberg ger en fingervisning om storleksord -ningen.Priset

- Vårt specialkunnande handlar till stora delar om att konstruera tek niska övervakningssystem som kan användas till exempel i flygplan för att identifiera och skydda planen från att upptäckas med radar. Tekni ken kan också användas till att störa vapensystem som kunde utgöra ett hot, säger Alinikula.

Svara på paketTFiF-produktochläsarenkätvårvinnett-

dessa högteknolo giska system är mycket stor, efter som skyddet av till exempel jaktplan och örlogsfartyg är högprioriterat. Gardberg ser stora möjligheter för framtida export av dessa system, förutsatt att de finska myndighe terna ger grönt ljus för exporten.

ARTIKEL

• Etablerades 1946 under varumärket Bofors. Sysselsätter i dag 85 perso ner i Tammerfors, Åbo och Helsingfors.

pel radarsignaler eller lamslå mobil nät för överföring av information.

• Saabs dotterbolag Combi tech har därtill 90 anställda i SaabsFinland.globala omsättning i

Alinikula illustrerar betydelsen av att minityarisera tekniska applika tioner genom att ge ett handfast -exempel.Deminsta

14 TFiF bladet 4 / 2022

• Bedriver ett samarbete med Aalto-universitetet och Statens forskningscen tral VTT.

övervakningssystem som tillverkas av Saab i Finland väger endast några kilo. Och då talar vi om tekniska komponenter som tidigare upptog en hel contai ner, säger Efterfråganhan.på

Produktion av miniatyrsystem

fjol var 3,7 miljarder euro.

TFiF bladet är att erbjuda dig som medlem en mera omfattande medlems tidning som utöver information om föreningen, evenemang och arbetsmarknadsfrågor även skall belysa tekniska och eko nomiska frågor och fenomen i Därförsamhället.ärdet

viktigt för oss att veta hur våra läsare önskar att TFiF bladet utvecklas

Enkäten hittar du på adressen tfif.fi/feedback och vi ber att du svarar på enkäten senast den Utlottningen30.9.2022.

- En del länder har levererat till exempel Saabs NLAW pansarvärns missiler till det ukrainska försvaret. Missilerna, som används för att bekämpa ryska pansarfordon, har visat sig vara mycket effektiva. Saab i Finland

sker 3.10. Vinnaren kontaktas personligen.

Används era tekniska lösningar för närvarande i Ukraina?

på ett försvarssystem kan ligga samma nivå som priset på en personbil, men det är ändå ett ganska lågt pris för att skydda en mycket dyrare lavett säger han.

Våren 2016 var Lars och jag tillsam mans anlitade som konferencierer på ett framtidsseminarium. Vi drog showen på totalt fem språk och rekvisi tan på scenen inkluderade bland annat

Nu ska vi anställa fler hjärnor till Losvik & Flen Ab. Det blir den verk ligt stora förändringen för två tidigare ensamföretagare. Vi läser just nu in oss på lagar och paragrafer som gäller anställning. (”What? Ska en anställd ha lön fast de inte jobbar??” Ja det ska de, och det kallas saker som betald semes ter och sjukledigt, ganska främmande förmåner för de flesta ensamJagföretagare.)serfram

de praktiska ramarna för att ännu en hjärna ska kunna låta klokskapen flöda. Människor är gjorda för att jobba tillsammans. En hjärna plus en hjärna är mycket mer än två hjärnor. Det är då flera hjärnor jobbar tillsammans som saker börjar hända på riktigt.

”1 + 1 > 2” KOLUMN TFiF bladet 4 / 2022 15

emot att vi blir fler. Nu blir det nya för mig att bli företagaren med anställda. Nu lär jag mig bygga

Polletterna trillar ner och lamporna tänds. Man kunde tro att jag befin ner mig på någon riktigt storslagen konferens eller lyssnar på ett häftigt TED-talk. Men jag är på mitt eget jobb och lyssnar på Lars, min affärspartner. Han föreläser för vår kund om ledarens ansvar att hålla upp medarbetarnas motivation. Vilken ynnest att få jobba tillsammans med någon som man kan lära sig nya saker av!

”Oj vad det där är klokt!”

Efter över 10 år som ensamföretagare slog jag för ett år sedan ihop påsarna med ledarskapskonsulten Lars Losvik. Ensamföretagande passade mig all deles utmärkt så länge det varade. Jag uppskattade friheten och flexibiliteten och varvade jobbet med bland annat två föräldraledigheter och politiska uppdrag. Med tiden började den stora friheten ändå övergå i tristess. Huvudet började slå i taket – jag lärde mig inte längre något nytt och gjorde samma vanliga PR-strategier och medieträ ningar om och om igen. Jobbet var fortfarande roligt, men en irriterande lättja började smyga sig över arbetet. Precis det som Lars talade om i sin föreläsning: Om ribban inte höjs då man blivit duktig på en nivå, börjar folk krångla i stället.

en fungerande OH-projektor. Publiken var nöjd och vi hade superroligt. Vi pratade om kommunikation och ledar skap och tanken på att göra något mer tillsammans föddes.

Elli Flén Vd och kommunikationskonsult på Losvik & Flen.

”Aha! DÄRFÖR blir det så ofta bråk då det finns för lite att göra.”

16 TFiF bladet 4 / FITechs2022nya

Man behöver inte kunna eller förstå allt, men om man inte kan någonting alls så blir man lätt utanför, konstaterar Carina Gräsbeck som fungerar som Åbo Akademis FITech-kontaktperson vid sidan av sitt arbete som utbildnings-planerare.IT-ämnen

ARTIKEL

digitaliseringen med traditionella undervisningsämnen i skolan, där många känner någon slags intuition. Hon efterlyser samma slags intuition också för det digitala.

FITechNätverksuniversitetetiettnötskal

Nätverksuniversitetet FITech erb juder avgiftsfria universitetskurser. Nu lanserar FITech den första sven skspråkiga nätkursen som är öppen för alla (MOOC, dvs Massive Open Online Course). Intro till IT-kursen arrangeras av Åbo Akademi. Målet med kursen är att ge en översikt över teknologi och att klargöra vad t.ex. artificiell intelligens, algoritmer och programvara handlar om. Bland annat de här ämnena är närvarande i allas vardag. Därför är det viktigt att förstå vad som händer ”under motorhuven”.

MOOC-kurs lär ut datateknikens grunder på svenska

Under kursen behandlas bland annat etiska frågor inom teknologi och te knologins inflytande på individen och samhället. Intro till IT-kursen passar alla som vill lära sig mera om aktuella IT-frågor på svenska. Kursen har inga krav på Digitaliseringenförhandskunskaper.ökarsåväli

TEXT Maiju Torkkeli, kommunikationsplanerare på FITech ÖVERSÄTTNING Emilia Juslin

www.fitech.io

arbetslivet som på fritiden och därför behövs IT-kunskaper överallt. Att ens ha en liten förståelse för IT kan vara till nytta för personer som inte arbetar med eller studerar datateknik.

- Det handlar om medborgarfärdigheter.

måste lätt kunna studeras på flera olika språk. Det är mycket viktigt, eftersom det är fråga om både demokrati och jämlikhet! fortsätter do cent Linda Mannila som sammanställt Mannilakursmaterialet.jämför

• Studiernas tematik berör i huvudsak ICT, 5G-teknologi och detBekantaenergilagring.digmedkursutbupåFITechsnätsidor

Nätverksuniversitetet FITech erbjuder avgiftsfria universitetskurser. Nu lanserar FITech den första svenskspråkiga nätkursen som är öppen för alla (MOOC, dvs Massive Open Online Course). Intro till IT-kursen ar rangeras av Åbo Akademi.

Ett nätverk av finländska universitet inom tekniska branschen, Teknikens Aka demiker rf och Teknologiin dustrin Grundatrf.för att öka sam arbetet inom tekniska branschen och för att svara på de ökade behoven av kompetens och arbetskraft. Med hjälp av projektfinan siering kan FITech erbjuda ett urval avgiftsfria univer sitetsstudier. Kurserna är öppna för alla finländare och alla som är stadigvarigt boende i Finland.

- Om det är minusgrader ute på vintern, så vet vi att det troligtvis är möjligt att gå på isen på sjön. Om tem peraturen är nära noll är vi försiktigare med att gå ut på isen. Den här sortens intuition borde vi alla också ha i den digitala världen.

Avpersoner.desökande

Inom de tekniska och matematisk-naturvetenskapliga utbildningarna har antalet svenskspråkiga studerande ökat under de senaste åren. En orsak till ökningen är att universiteten beviljats tilläggsfinansiering för att öka antalet studieplatser till en del av sina utbildningsprogram i samband med coronapandemin.

TEXT Emilia Juslin BILD Frida Björklund

naturvetenskapliga fakultet har antalet svenskspråkiga sökande i första pri oritet sjunkit något. I år fanns det 67 sådana sökande, jämfört med 81-84 sökande under se senaste tre åren. Däremot antogs ungefär lika många som vanligt, 46 personer med svenska som Populärastmodersmål.bland

antogs i år 150 personer med svenska som modersmål. År 2019 var motsvarande antal 102 personer. Förutom en ökning i antal studieplat ser vid de befintliga utbildningspro grammen har det också grundats nya utbildningsprogram, t.ex. utbildning sprogrammet i teknisk psykologi som startar hösten 2022. I år antogs flest svenskspråkiga studerande till utbi ldningsprogrammen för energi- och maskinteknik och kemiteknik.

Källa: Utbildningsförvaltningens statistiktjänst Vipunen

STUDERANDE

Aalto-universitetet

Helsingfors universitet

svenskspråkiga sökande var i år utbildningsprogram men i datavetenskap, matematiska vetenskaper och geografi.

Under de senaste åren har datatekniken och datavetenskapen fått tilläggsplatser. Inom datatekniken har ökningen gått från 18 platser år 2019 till 35 platser år 2022. Ifjol startade en ny magisterutbi ldning i informationsteknologi i Vasa

Vid de tekniska utbildningarna vid Aalto-universitetet har antalet sökande med svenska som modersmål ökat i jämn takt under de senaste åren. År 2022 sökte 276 svenskspråkiga till Aal to-universitetets tekniska utbildningar som första prioritet, medan det totala antalet svenskspråkiga sökande var 441

Nedan finns en översikt över den gemensamma antagningen år 2022 för de finländska universitet där TFiF har flest yngre med lemmar. För Aalto-universitetets och Helsingfors universitets del beaktas de sökande som har svenska som modersmål. I Åbo Akademis översikt beaktas de svenskspråkiga kandidat- och magisterutbildningarna.

Åbo Akademi

TFiF bladet 4 / 2022 17

Antalet teknikstuderandesvenskspråkigaökarinomochnaturvetenskap

Vid Helsingfors universitets matematisk-

med tio platser. Det betyder att Åbo Akademi i år kunnat anta upp till 169 nya studerande inom teknik Åbo.jernaår.val.personertillgarSöktrycketmatematisk-naturvetenskapligaochämnen.tillÅboAkademisutbildninharökatfrån501personerår2019630sökandeiår.Avdessahade162ÅboAkademisomsittförstaTotaltantogs168nyastuderandeiHögstsöktryckhadeutbildningslinidatateknikochdatavetenskapi

Tidigare var det möjligt för de unga att ta emot den studieplats som var andrahands val och möjligheten att söka in på nytt till den högskola eller linje som var det första alternativet var realistisk. Nuförtiden är kvoterna för förstagångssökande så pass stora att det inte är lätt att få en andra studie plats om man redan tagit emot en. Detta är man medveten om och tar därför inte emot en studieplats som är ens andra alternativ utan skjuter fram Teknikbranschenstudierna.

Utmaningen med att söka studieplatsTEXT

”Hej mamma, om jag nu söker in till Medi och inte tar emot någon studieplats, visst är jag då även nästa år förstagångssökande?”

som påverkar dem långt i framtiden. Man skall först välja en utbildning på andra stadiet och om valet faller på gymnasiestudier från vilket man plan erar gå vidare till en högskola spelar ämnesvalen en mycket stor roll när det blir fråga om vilka dörrar som sedan öppnar sig för framtida studier. Val av ämnen som påverkar ens kommande studieinriktning skall således göras helt under de första dagarna i gymnasiet. I synnerhet i mindre gymnasier kan det vara mycket svårt att i ett senare skede byta ämnen. Man måste välja bransch för Ursprungligentidigt.

sig om detta så drar gymnasiestudierna för många unga ofta ut på tiden till fyra år.

16-åringar är tvungna att ta beslut

är inte den mest lockande även om vi vet att det är ett bra alternativ ur arbetssynvinkel och även då det gäller utkomst. Även arbet suppgifterna är intressanta inom bran schen. Tidigare fick vi studerande som

18 TFiF bladet 4 / 2022 STUDERANDE

Daniel Valtakari, Ombudsman TEK, ÖVERSÄTTNING Ira Vaskola, FOTO Helena Hagberg, Canva

är gymnasiet planerat som en treårig utbildning. I denna treåriga utbildning kan de unga nätt och jämnt planera in de obligatoris ka allmänbildande kurserna samt de obligatoriska kurser som krävs i de ämnen man skriver i studentexamen. Det blir inte så mycket utrymme för extra studier. Utöver detta måste man försäkra sig om att man verkli gen klarar skrivningarna bra så att man har möjligheten att säkra sig en studieplats i en högskola. P.g.a. detta skulle det vara bra att även få kurserna i de ämnen man tänker skriva passligt inpusslade i tidtabellen. För att säkra

I dagens Finland använder man sig av en s.k. kvot för förstagångssökande då det gäller studieplatser, vilket innebär att vid varje studieinstitution är en viss del av studieplatserna reserverade för studerande som inte ännu har studierätt i något utbildningsprogram. En annan faktor som styr urvalet är att betydelsen av resultatet i inträde sprovet minskar och största delen av studieplatserna delas ut baserat på avgångsbetyget. Betygspoängen baser ar sig på vitsorden i studentskrivnin garna. Detta ökar stressen för att klara sig i enskilda prov.

I slutet av gymnasiet deltar man i stu dentskrivningarna. Med de vitsorden söker man sedan in till högskolor. Om man inte får en studieplats i den hög skola som står som första alternativ, håller många unga ett mellanår under vilket man försöker höja sina vitsord.

Har denna förnyelse uppnått målsät tningarna? Målsättningen var enligt vår uppfattning att få de ung att inleda sina studier tidigare, så att man skulle få in yngre utexaminerad arbetskraft på marknaden. Förnyelsen har resulterat i mera stress för de unga i gymnasiet, förlängt gymnasiestudierna samt ökat på mellanår mellan studier på andra stadiet och högskolenivå.

Viinriktningen?längtarinte

Artikeln är skriven av specialplanerare Saara Luhtaanmäki och Reijo Saari Uleåborgs universitet, tekniska fakulteten i samarbete med Daniel Valtakari och högskoleutskottet inom TEK.

inte på första försöket fått den studie plats som var deras första alternativ i ansökningsskedet. Många av dessa blev så pass intresserade av teknikstudierna under det första halvåret att de lade tidigare planer på hyllan och fortsatte med sina teknikstudier. Vi fick många bra teknologer i vårt gäng. Nu förlorar vi denna möjlighet att få kunnande till branschen. Visserligen sökte många på nytt till det första alternativet och en del kom in. Dessa hade ändå redan studerat en tid, lärt sig den studieteknik som behövs vid högskolor och event uellt läst kurser de fick till godo då de sökte en annan studieplats. Resultatet var oftast att man hade nytta av året.

efter det förflutna, men tidigare reglerades styrningen till undervisning med tilläggspoäng. Då genomförde man gymnasiet på tre år

I urvalskriterierna fokuserar man på vikten av lång matematik i gymnasiet inom branscher där matematik föga be

hövs vare sig inom studier eller i arbet slivet. Matematik har blivit en mätare på en god och uthållig studerande. Bl.a. får man högsta poäng i urvalskriterier na för lång matematik för studier inom näringsterapi, filosofi, hälsokunskaper, historia, teologi, pedagogik och språk. Som exempel så får en abiturient som ansöker om en studieplats för studier i psykologi som mest 36,1 poäng för lång matematik och 34 poäng för psykologi.

och studierna inleddes utan mellanår även om man inte fick den studieplats som var det första alternativet. Hög skolestudierna tog vanligtvis lite längre men den sammanlagda studietiden gymnasie- och högskolestudierna sam mantaget var kortare och de studerande utexaminerades oftast som yngre. På den tiden fungerade det påfallande bra. Kunde man nå målsättningarna för kvoteringen av förstahandssökande med andra metoder? Även med sådana metoder som möjliggör byte av studie inriktning helt i början av studierna.

TFiF bladet 4 / 2022 19

För teknikstudier där matematiska kun skaper verkligen spelar en central roll såväl inom studierna som i arbetslivet får man för lång matematik 39,7 poäng. Urvalskriterierna borde korrelera med studiernas innehåll så att de sökandes rätta inriktning skulle uppmärksammas och stödas redan i ansökningsskedet. Inträdesprovet stöder ofta den bransch man söker till, men högskolorna poängterar pappersval där poängsät tningen fokuserar orealistiskt mycket på matematiken. Är inte meningen ändå att åt var och en kunna erbjuda en studieplats som motsvarar den egna

Vi tror att allas målsättning är att styra de unga möjligast snabbt till en mo tiverande studiekarriär, varifrån man utexamineras för en intressant bransch och hittar ett inspirerande yrke. Då intresse och inspiration är närvarande både i studierna och går att kombinera med den kommande karriären bibehålls motivationen och påskyndar utexami neringen.

som går. Men ju högre förvaltning skostnaden är, desto lägre blir avkast ningen på lång sikt.

att han själv är ett gott exempel på hur man inte ska göra. – Jag har studerat finansiell ekonomi men insåg inte den enkla sanningen om långsiktigt, pietetsfullt sparande förrän vid 40-årsåldern. Nu har jag tjatat om det på Nordnet i åtta år. Min roll i företaget är uttryckligen att hålla privatplacerarnas sida i allt jag säger och gör, säger han.

– Historiskt sett avkastar aktie marknaden i genomsnitt sju procent per år men om man betalar två procent i förvaltningsarvode får man i stället en årlig avkastning på fem procent. Då man tar med begreppet ränta på ränta i ekvationen äter förvaltningsavgiften faktiskt upp hälften av avkastningen räknat på 30 år, säger Paasi. Han konstaterar att ett månadssparande i aktieindexfonder inte är svårt; man betalar in en viss summa till fonden varje månad i form av en normal banktransaktion. En typisk in dexfond kan exempelvis spegla bolagen som ingår i OMXH25.

–procent.Rigorös

Finessen med långsiktigt sparande är att de ger ränta på ränta för varje år

20 TFiF bladet 4 / 2022

Warren Buffet slog vad Paasi berättar att världens kanske mest kända fondförvaltare Warren Buffet slog vad om en miljon dollar år 2007 att en amerikansk aktieindexfond med låga avgifter skulle ha en bättre avkastning efter tio år än fem olika –hedge-fonder.OchWarren Buffet fick rätt, säger HanPaasi.berättar

Martin Paasi betonar att aktiesparande alltid är långsiktigt och inte handlar om att spekulera, till skillnad från exempel vis dagshandel på börsen och lånefi nansierad investeringsverksamhet.

AktieindexfondensARTIKELlätta väg till avkastning

akademisk forskning visar att det inte är lönsammare att betala mera för aktivt förvaltade och därmed dyrare fonder än för passivt förvaltade aktie indexfonder med låga kostnader. Här talar jag alltså inte om direkta investe ringar i spekulationssyfte utan uttryck ligen om långsiktigt sparande med låga månatliga summor, säger han.

Att investera är enligt Nordnets sparekonom Martin Paasi egentligen riktigt lätt. Välj en passivt förvaltad aktieindexfond med låga förvaltningskostnader och ha ett perspektiv på gärna flera decennier.

För finländarna har Paasi blivit känd framför allt genom podcasten Rahapo di som behandlar ekonomi, sparande

TEXT OCH FOTO Bo Ingves

indexfonder på längre sikt. Genom långsiktighet får man garanterat den draghjälp som behövs längre fram i livet, säger Paasi.

– På samma sätt som man blir uppfos trad till att tvätta tänderna på morgo nen borde man lära sig att kontinuerligt sätta undan en liten del av sina inkom ster. Poängen är att det inte ska påverka det dagliga livet, säger han. Paasi betonar betydelsen av att välja aktieindexfonder som har en för valtningskostnad i spannet 0,00–0,4

– Sparandet handlar inte om att bli miljonär eller att kunna köpa fina bilar, utan om att skaffa sig flera valmöjligheter i livet. Det bästa är att det är demokratiskt eftersom alla kan spara enligt sina egna ekonomiska förutsättningar. Kort sagt borde var och en av oss sätta 3–5 procent av nettoinkomsten i kostnadseffektiva

Ränta på ränta

Om man börjar spara i lite äldre ålder kan man sätta in större summor och, som Paasi uttrycker det, försöka sprin ga fast sitt yngre jag.

– Det är givetvis ok att köpa aktier direkt men i slutändan är aktieindex fonder för de flesta människor troligen effektivare och framför allt betydligt enklare än behöva läsa på om olika företag, säger Paasi.

Kort om aktiefonder: Aktieindexfonder är pas sivt förvaltade fonder som följer ett visst aktieindex och investerar i de bolag som ingår i indexet i proportion till deras andel. Eftersom förvaltaren av en indexfond inte gissar vilka aktier kunde avkas ta bättre än andra, utan enbart köper och säljer aktier i de bolag som ingår i indexet, har fonderna en låg förvaltningsavgift.

I aktivt förvaltade fonder är fondförvaltarnas jobb att försöka välja aktier som sammantaget ska prestera bättre än ett visst index. Det syns också procent.giftfondernasprocentsomförvaltningskostnadernailiggerispannet1–2jämförmedindexförvaltningsavpånormalt0,2–0,4

och placeringar och som i dag har ungefär 400 000 lyssnare.

– Hårdraget kunde sägas att det finländska pensionssystemet, som i dag kostar ungefär en fjärdedel av alla finländares lön, kunde ersättas genom att det för varje nyfött barn i Finland görs en investering på 5 000 euro. Då kommer man upp till samma kalky

TFiF bladet 4 / 2022 21

Något om betydelsen av långsiktighet visas av att man för 5 000 euro kan köpa en genomsnittlig finländsk pen sionspott åt ett nyfött barn, utgående från att fondens årliga avkastning är 7 procent och förvaltningskostnaden kring 0,2 procent.

lerade pensionspott på 350 000 euro som det finländska pensionssystemet baserar sig på, säger Paasi som ett tips till far- och morföräldrar.

Hur går det med hela fond marknaden med tanke på dagsläget i världen?

Långsiktigt sparande i aktieindexfonder med låga förvaltningskostnader är enligt Nordnets sparekonom Martin Paasi för de flesta det enklaste sättet att investera lönsamt.

I stället för pensionavgifter

– Fast det ser svagt ut för tillfället är det ett faktum att ingen på långsikt har lyckats skapa mervärde genom att försöka taima marknaden. Genom att månadsspara blir tidpunkten för starten aldrig helt rätt men inte heller helt fel, säger Paasi.

– Vi är ingen marknadsföringskanal utan producerar oberoende innehåll utan att använda en massa akronymer för att verka intelligenta. Det viktiga är att lyssnarna förstår vad vi säger. Någonting har vi gjort rätt eftersom vi har 400 000 lyssningar i månaden och vann podtävlingen Audioland Awards klass för businesspoddar i våras, säger han.

I och med förnyelsen föll de tidigare moderskaps-, föräldra- och fader skapspenningarna bort och ersattes av sk. graviditets- och föräldrapenning.

Den nya lagen tar på ett mer jämlikt sätt i beaktande olika familjesituatio ner, olika familjekonstellationer och olika former av företagande. Målsätt ningen med reformen är att främja jämlikheten i arbetslivet, en jämnare fördelning av familjeledighet och vårdansvar samt att sporra papporna till att nyttja sin rätt till familjeledig het. Förnyelsen svarar även på krav på förändring som kommer genom EU:s balansdirektiv.

Föräldrapenningen betalas, baserat på ett barn, för 320 vardagar. Denna kvot fördelas enligt 160 dagar per förälder.

Fördelningen av graviditetsoch föräldrapenning

Den nu aktuella familjeledighetsreformen förnyar den inkomstrelaterade familjeledigheten. Reformen trädde i kraft i augusti detta år. TEXT Emma Aho, arbetsavtalsjurist på TEK, översättning Ira Vaskola FOTO Canva ARBETSMARKNAD

Den gravida får en graviditetspenning för 40 vardagar. Graviditetspenningen beviljas 30 eller senast 14 dagar innan den beräknade födseln.

Då familjen består av bara en förälder tillfaller alla 320 dagar den föräldern. Även familjer som adopterar har rätt till sammanlagt 320 dagar. Om man

Den ena föräldern kan donera högst 63 dagar av sin kvot till den andra föräldern eller t.ex. till en annan vår dare av barnet, till äkta hälft eller den andra förälderns äkta hälft. Föräldra penningen kan användas tills barnet har fyllt två år.

de tidigare inkomstrelaterade föräldraledigheterna och följer den sk. 1+7+7 modellen, d.v.s. att bägge förälder får lika långa föräldrapenningskvoter, en kvot på sju månader av vilken man kan donera tre månader till den andra föräldern. En månad är graviditetspenning till den förälder som föder.

22 TFiF bladet 4 / 2022

Familjeledighetsreformen berör famil jer där den beräknade tiden för barnets födelse var tidigast den 4 september 2022 och barnet inte har fötts innan den Reformen31.7.2022.förlänger

Föräldra- eller graviditetspenningen betalas för endast en förälder i taget. Dock kan man hålla upp till 18 varda gar gemensam ledighet i samband med graviditetspenning eller den andra för älderns föräldraledighet. Detta motsva rar långt det tidigare systemet där pap pan kunde hålla max 18 dagar ledigt i samband med mammans ledighet med moderskaps- eller föräldrapenning.

Familjeledigheten har förnyats, vad ändras?

Målsättningen med reformen är att sporra papporna att nyttja sin rätt till familjeledighet “

Regeringens förslag till familjeledig hetsreformen behandlades av riks dagen som godkände förslaget den 8.12.2021.

alltmer till deltids arbete även under föräldraledigheten.

TFiF bladet 4 / 2022 23

möjlighet att få hemvårdsstöd för barn redan innan barnet är i den

genom att förkorta mängden arbetsdagar per vecka eller månad lyfter man föräldra penning för de dagar man inte jobbar. Arbetsdagarna nyttjar inte föräldra

Förnyelsenvardagar.innebär

att barnet är omkring 13 månader då de inkomstre laterade ledigheterna slutar ifall ledig heterna tas ut i sin helhet. Om bara den ena föräldern tar ut sin ledighet är barnet ca 9 månader då ledigheten slutar. Detta innebär att systemet spor rar bägge parter som är berättigade till föräldrapenning att nyttja sin kvot.

Den nya lagen om de förnyade föräldrapenningarna trädde i kraft 1.8.2022. Ifråga om kollektivavtalen beaktas lagändringen i följande avtals förhandlingar.

Om partiell föräldraledighet skall man fortfarande avtala med arbetsgivaren. Om arbetsgivaren inte går med på att arbetstagaren jobbar deltid bör detta motiveras skriftligt.

för

Förnyelsenpenningsdagar.sporrar

Vårdledigheten ändras inte Förnyelsen påverkar inte vårdledighet eller partiell vårdledighet nämnvärt. Som vårdledig kan man fortfarande få hemvårdsstöd tills det att barnet fyller tre Manår.har

föder eller adopterar flera barn samti digt får man föräldrapenning för ytter ligare 84 vardagar för varje barn utöver ett. För tvillingar betalas exempelvis föräldrapenning för 404 (320 + 84) vardagar och för trillingar 488 (320 + 84 + 84)

Nyttjandet av partiell föräldrapenning var tidigare lågt eftersom grunderna för att beviljas detta var stränga. Båda för äldrarna skulle samtidigt vara partiellt föräldralediga och förkorta sin arbetstid Ilagenligt.ochmed förnyelsen föll detta krav bort. Nu betalas partiell föräldrapen ning förutsatt att föräldern sköter bar net på deltid samtidigt som man jobbar lagenligt förkortad arbetstid. Den dagliga arbetstiden får vara högst fem timmar. En partiell föräldrapennings dag skulle nyttja en halv dag av kvoten

åldern att det har rätt till förskoleun dervisning. Man kan lyfta hemvårds stöd även om man ännu har outnyttjad föräldraledighet. Sålunda kan man kan man vara hemvårdsledig innan man utnyttjat sin föräldraledighet i helhet. Rätt till hemvårdsstöd har man dock först då det gått 160 dagar sedan bar nets födelse.

Omföräldrapenning.manjobbardeltid

Flexibilitet med föräldrapenningpartiell

Vilön.kan

en matchningskampanj. Kan Hanken, kan vi. Hanken må ha Nalle Wahlroos, men TF har också sina bakgrundskraf ter (nämligen tre st. långtida TF-vän ner och StÄlMar), och de har lovat förgylla de donationer som kommer in under hösten, från och med detta tryck! Under kampanjen kommer matcharna fördubbla varje € du lägger i ett innovativt förhållande av upp till 1:1, så nu om någonsin är det läge att agera. Kom ihåg att här är alla euron lika välkomna, man må så tala om månadslöner eller kostnaden för en öl på Bakgrundskrafterna,Urdsgjallar.

24 TFiF bladet 4 / 2022

Men nu till det viktiga: TF har grundat

Därmed vill vi få till stånd just det grupptryck jag först inte kände för. Känn efter! Har TF hjälpt dig på tra ven? Kan du uttrycka din tacksamhet genom att städa i gamla aktiedepåer? Kan du skapa förutsättningar för kom mande generationer att ha glädje och nytta av TF, genom att lätta på dina fondandelar eller eventuella likvida medel? Läs då TF:s ruta här invid, om hur donationen går till i praktiken.

Vi ger tre pottar om 35.000 Mari aDB-aktier, alltså totalt 105.000 aktier. Börsgången på NYSE via ett SPAC-bo lag är planerad till slutet av 2022 följt av ett år av lockdown. Börskurser är omöjliga att uppskatta, men blir värdet på en gammal MariaDB-aktie att ligga på under 2 €, ja då blir vi besvikna. Det här vore alltså totalt 210.000 € för TF.

Ibland kan man missbruka sina privi legier, i varje fall om ändamålet är gott. Mitt privilegium är att få skriva spalter för TFiF, och ändamålet är Teknolog föreningens penninginsamling för sitt nya hus i Otnäs. Och mitt missbruk är att väcka ditt intresse, klämma på ditt samvete och be dig lätta på din pen ningpung eller ditt jagdonera.samlingkuleradeEngenomsnittet.tillvaraMenTF:are,företagmerIstudietiden.ochavkamratskapenbetydelsejagteknologdenTeknologföreningensaktieinnehav.betydelseförpersonligakarriärenvarierarfråntillteknolog.ImittfallhadeunderstudietidentrottattTF:sskullekommaattliggaiochilångtidseffekternadeintellektuellautmaningarnaerfarenheternaTFbjödpåunderDetärpengarvärt,alltdet.mittpersonligafallbetyddedockTFänså,förkarriären.JagharstartatmedTF:are,jagharjobbatmedjagharhaftTF:aretillkunder.TF:srollvisadesigtrotsdettacentral.MintacksamhetsskuldTFliggerdärmedkanskeliteövermignärståendeteknologvänspeibörjanavTF:spenninginihurmycketden-och-denskaHenfrågadeintehurmyckettänktge,utanfrågadeistället

TF behöver pengar för ett hus skedde senast på 1960-talet; jag minns hur min faster (phux 1949) i våras stolt serverade festlig dryck ur de TF-cham pagneglas hon i början av sextiotalet som grånad forskare köpt för att stöda insamlingen för Urdsgjallar. Vi talar historiens vingslag, och då behöver alla en liten vägledning i vad som vore comme-il-faut att ge.

KOLUMN

TF samlar in pengar – även av dig!

ett antal godhjär tade donatorer och vi IT-nykomlingar, har redan före den gyllene kampanjen bidragit med en grundplåt; IT-nykom lingarna med anspråkslösare belopp. Själv tyckte jag det vore teknologiskt med ett primtal, och kände mig fem siffrig men något snål, så jag valde det minsta femsiffriga primtalet. (Facit: 10007). Men TF är inte färdig än, och nu hoppas de precis alla vill delta i byggandet av deras nya nationshus, så skapar vi det tillsammans.

För TF behöver pengar, även av dig!

också bidra med aktier. Detta gör tre av grundarna till MariaDB Cor poration, Michael ”Monty” Widenius (phux 1981 men likt hr Gates ej färdig bliven), Ralf Wahlsten (styr.ordf. 1985) och undertecknad (EK-chef 1985).

Kaj Arnö

TF föreslår själv en månadslön. Min uppfattning är dock att TF-riktlinjen kan vara OK för de yngre generatio nerna, men för oss äldre är det för lite. Det ska vara progressivt, inte bara för att vi som varit phuxar förra årtusen det har högre månadslön. Vi har ofta råd att bidra med mer än en månads

indirekt och knipslugt hur mycket jag tyckte hen själv skulle ge. Jag vägrade att svara. Var och en ger efter sin förmåga, tyckte jag. Inget grupptryck, ingen Sedanlängdp-ssn-ingstäflan.dessharjagliteändrat åsikt. Att

500 € 221000€000€0000€1000 € 10 000 Teknologföreningen€

annat,

Vi vill skapa Träffpunkt Aalto – ett vardagsrum för alla vid Aalto, ett hem för TF. En plats där kreativiteten flödar och nya kontakter knyts, en tvärvetenskaplig mötespunkt där studerande kan göra allt: skapa konst och musik, träffa företag, studera, sjunga snapsvisor, bygga nätverk, åta sig galna projekt, och främst av allt träffa sina vänner. via vision.tf.fi i kontakt t.ex. handlar om värdepapper eller något för får uppdateringar kring i och denna utgåva och pågår hela hösten! i en Golvet

bar.

var klibbigt...

en utförligare funchef@tf.fiEmildiskussion.Kauppi Du

Din donation TF får

eller var

Hur donerar jag?

Donera cash Donera värdepapperMöjligheternamm. är många!, men de två huvudsätten är Bäggeföljande:12.alternativ kan göras göras på direkten eller vid en senare tidpunkt med sk. donationsbrev. Donera

Bestäm vad du vill donera Gör en donation Kontakten till TF fortskrider Tre matchare gick in

En tabell säger mera än tusen ord, så konkretiserande exempel följer nedan:

med

samlar in pengar för sitt nya nationshus och bygger något alldeles fantastiskt! Under hösten kommer varje inkommen donation att matchas av tre tills vidare anonyma TF-alumner som ställt upp för att möjliggöra denna kampanj.

Fundraisingchefenmedifall ditt bidrag

projektet medelinsamlingen,och och fördelar donationstrappanenligt på Kampanjenvision.tf.fi börjar

Din donation kommer att alltså fördubblas av dessa tre, det vill säga matchas varje donation upp till ett förhållande på 1:1.

Nu fördubblas ditt bidrag Träffpunkt Aalto?

TFiF bladet 4 / 2022 25

vision.tf.fi

"TF har grundat en matchningskampanj. Kan Hanken, kan vi. Hanken må ha Nalle Wahlroos, men TF har också sina bakgrundskrafter." - Kaj, alldeles nyss

Här är de: fyra exempel på skickligt finländskt ingenjörsarbete och människorna bakom tekniken.

De ökar konkurrenskraftFinlandsTEXT

och ÖVERSÄTTNING Katariina Rönnqvist, TEK, FOTO Markus Sommers och Canva

Hur tänker finalisterna rädda världen? Svar på frågan får du genom att titta på videon på www.tek.fi/sitp22-finalistitwebbadressen

26 TFiF bladet 4 / 2022

På de följande sidorna presenterar vi fyra arbetsgrupper som har främjat den tekniska kompetensen i Finland Iavsevärt.slutetav

november vinner en av arbetsgrupperna 30 000 euro och utmärkelsen Finländskt ingenjörsarbe te 2022 (SITP = Suomalainen insi Prisetnöörityöpalkinto).delasutårligen av Teknikens Akademiker TEK och Tekniska Fören ingen i Finland TFiF.

TFiF bladet 4 / 2022 27 PRISET FINLÄNDSKT INGENJÖRSARBETE

Finalist nr 1: GenomEra

• Dipl.ing. Tommi Alanko, produktionschef

Rörelseresultat: 3 M€ (12/2020) Hemort: Åbo

Snabbtester coronavirusetför

Coronatestet från Åboföretaget Abacus Diagnostica kräver inga sterila rum, specialutbildade anställda eller långa väntetider.

Under de senaste åren har Abacus Diagnostica framför allt utvecklat och tillverkat snabb-PCR-coronatest för laboratorier och sjukhus. Företaget utvecklar, tillverkar och säljer också diagnostiklösningar för identifiering av andra infektionssjukdomar. Det levererar bland annat en produkt som identifierar norovirus, som orsakar

produktionen av systemet kräver är resultatet av ett flera decennier långt utvecklingsarbete vid Åbo universitet.

Om teamet som utvecklat denna teknik vinner, planerar det att donera prisbe loppet 30 000 euro till Åbo universitet, där både teknologin och största delen av Abacus Diagnosticas anställda har sina rötter. Av personalen har cirka 40 procent en högskoleexamen inom teknik.

att göra PCR-tester på nästan vilken enhet inom hälso- och sjukvården som helst. I testningssystemet omges provet fullkomligt av vätska, vilket gör att eventuellt virus i provet inte kan smitta.

GenomEra,magsjuka.

Antal anställda: 30 Grundat: 2004

Kandidaterna är

GenomEra-systemet består av testflikar för engångsbruk, en analysator och en programvara som styr analysatorn. Helheten kombinerar kompetens inom bioteknik, kemi, programvaror och utrustningsteknik. Den teknologi som

• Fil.mag. Antti-Heikki Tapio, forskningschef

• PhD Janne Holopainen, utrustnings- och programvaruchef

• Dipl.ing. Jiri Vainio produktutvecklingschef,

• PhD Piia von Lode, IPRsystemutvecklingsdirektöroch

• Laborant Tiina Parviainen, produktionstekniker

som Abacus Diagnostica utvecklat, är ett PCR-testsystem för infektionssjukdomar, till exempel för coronaviruset. PCR står för polymeras kedjereaktion. I PCR-tester för corona tas provet vanligen från nässvalget. Testet berättar om det finns rester av coronavirusets dna på slemhinnorna.

Traditionellt kräver ett PCR-test ett sterilt rum och specialutbildad person al, men enligt verkställande direktör Erno Sundberg gör Abacus Diagnos ticas system GenomEra det möjligt

Testet kräver inte heller någon specia lutbildning – endast en kort introduk tion. Resultaten av test med GenomEra blir automatiskt färdiga inom cirka en –timme.Särskilt

– GenomEra är ett utmärkt exempel på att produkter i biobranschen kräver långsiktigt arbete, finansiering och tro innan de blir kommersiellt framgångs rika, konstaterar Sundberg.

Företagets namn: Abacus Diagnostica Oy, en del av Uniogen Oy Omsättning: 6,6 M€ (12/2020)

under coronapandemins förs ta månader rådde det en enorm brist på tester i hela världen. Som en finländsk aktör prioriterade vi leveranserna till Finland. Vi hade inte ett enda avbrott i leveranserna, berättar Sundberg.

Abacus Diagnostica ökade sin omsättning nästan tiofalt under corona -året 2020.

• Dipl.ing. Erno Sundberg, VD

>>

PRISET INGENJÖRSARBETE

– Finland är känt för kompetens inom akustik och vi är erkända interna tionellt, säger Kai Saksela, VD för Noiseless Acoustics. Vi tillämpar den framgångsrikt ute i världen,

• Dipl.ing. Manu Niukkanen, Lead Electronics Design Engineer

Företagets namn: Noiseless Acoustics Oy

data de producerade. För NL Camera behöver man inte vara specialist inom –akustik.Vihar

Det har funnits akustiska kameror före NL Camera, men dessa var utrustning utvecklad för forskningsarbete och krävde förståelse för ljud på diplomin genjörsnivå för att kunna tolka den

ett par konkurrenter ute i världen, men vi klarar oss bra tack vare det kunnande som vi samlat under årens Företagetlopp.levererar

Hemort: Helsingfors

också program varor som analyserar ljuddata, och utrustningen NL Sense – en diagnos tiklösning, som har bl.a. akustiska sensorer. NL Sense hör till exempel om en maskin i en fabrik håller på att gå Omsönder.det

kandiderande teamet vinner, delar teamet ut prisbeloppet på 30 000 euro jämnt mellan alla medlemmar. Teamet berättar att pengarna kommer att användas för arbetshälsa och åter betalning av lån. Själv skulle Saksela glädja sina barn med pengarna.

>>

Antal anställda: 50

Finalist nr 2: NL Camera

FINLÄNDSKT

Kandidaterna är

• Dipl.ing. Jonas Nyberg, teknologidirektör

• Dipl.ing. Kai Saksela, verkställande direktör

Omsättning: 5,6 M€ (12/2021)

Rörelseresultat: 1,9 M€ (12/2021)

Ljud blir synligt

Företaget Noiseless Acoustics i Helsing fors utvecklar akustiska kameror som kan användas bland annat för identifiering av elektriska fel.

Noiseless Acoustics gör ljudet synligt. Företagets flaggskepp är en bärbar akustisk kamera, motsvarande en värmekamera men avsedd för ljud. NL Camera samlar med sina 124 mikrofoner in ljud- och ultraljudsignaler, utifrån vilka utrustningen räknar fram en bild som visas på dess display och denna visar för användaren i vilken riktning ljudkällorna finns i realtid.

Kameran är ansluten till en molntjänst där en programvara som Noiseless Acoustics utvecklat analyserar alla data

som kameran samlar in. Med stöd av det kan kameran berätta för använ daren vad ett särskilt ljud betyder. Vid till exempel elektriska fel är ett av de första tecknen på felet ett visst slags ljud som börjar höras redan innan utrustningen hettas upp. NL Camera fångar upp ljudet och programvarans AI räknar baserat på ljuddatan ut vilk en typ av elektriskt fel det är fråga om. Programmet bedömer dessutom hur allvarligt felet är. Om det är allvarligt, föreslår programvaran vilka åtgärder användaren ska vidta.

Grundat: 2015

28 TFiF bladet 4 / 2022

Noiseless Acoustics utvecklar sina produkter i Finland och företaget har själv all kompetens som behövs. Kunder använder kamerorna till exem pel i fabriker och raffinaderier för att identifiera elektriska fel, lokalisera luftoch gasläckor och bedöma läckornas storlek. Kameran används också för förebyggande övervakning av bygg naders skick. Bland kunderna finns till exempel Pfizer och Neste.

• Tekn. dr Robert Albrecht, Lead Research Engineer

Övervakare: professor Juhani Niskanen, Uleåborgs universitet

Lipponens och Koivukunnas lösning var att dimensionera kalanderns struk turellt olika valsar på så sätt att tyngd kraften orsakade samma böjning i hela valssystemet. Till följd av att belastnin gen gjordes likformig blev det möjligt att stödja hela valssystemets vikt på anläggningens stomme, varvid de övre

Handledare: Pekka Koivukunnas, Valmet Paperikoneet Oy

• Dipl.ing. Pekka Koivukunnas, innovationsexpert, Elomatic Oy

valsarnas vikt inte längre utsatte de nedre valsarna för belastning.

Upphovsperson: Juha Lipponen

4 / 2022 29 PRISET FINLÄNDSKT INGENJÖRSARBETE

Juha Lipponens och Pekka Koivukun nas patenterade uppfinning gör det möjligt att belasta valssystemet i en flervalskalander i en pappersmaskin för tidskriftspapper på ett sådant sätt att varje enskild vals utsätts för lika stor belastning. Uppfinningen, som lanse rades på 1990-talet, förnyade och effe ktiviserade den 150 år gamla tekniken. Tack vare den blev teknologiföretaget Valmet marknadsledande inom fler valskalandrar i flera års tid. Valmet har sålt kalandrar för uppskattningsvis en miljard Uppfinningeneuro.

• Tekn. dr Juha Lipponen, arbetslivsprofessor, Aalto-universitetet

pappersmaskinernaFörnyar

I början av 1990-talet gjordes på Valmets fabrik i Träskända (Järvenpää) ett diplo marbete som förnyade ytbehandlings tekniken i pappersmaskiner för tidskrifts papper.

fick sin början år 1993, då Valmet bad Lipponen att som sitt diplomarbete utveckla ett nytt kaland erkoncept i stället för det föråldrade konceptet. Koivukunnas, som arbetade på Valmet vid denna tidpunkt, var han dledare för Lipponens diplomarbete.

– På det här sättet kan vi belasta hela valssystemet jämt. Det ökade belast ningskapaciteten i praktiken till det dubbla, säger Lipponen.

I dagens läge används en kalandertyp som bygger på denna uppfinning till exempel i pappersmaskiner som tillver kar högklassigt tryck- och skrivpapper. Uppfinningen, som kallades OptiLoad, heter numera OptiCalender Multinip.

Finalist nr 3: OptiCalender Multinip

Diplomarbetets namn: Specifikation av ett nytt superkalanderkoncept

Om Lipponen och Koivukunnas vinner priset, använder Lipponen sin andel av prispengarna till en resa för familjen och för att reparera sitt hus. Koivukun nas arbetar i dag med utveckling av hållbara lösningar till exempel för fram ställning av biokol. Han skulle använda sin andel för att främja dessa projekt.

>>

Kandidaterna är

Uppfinning: OptiLoad (numera OptiCalender Multinip)

TFiF bladet

Före Lipponens och Koivukunnas upp-

finning var tyngdkraften den huvud sakliga metoden att belasta valssys temet. Av olika mekaniska orsaker var det inte möjligt att stödja de vertikala valsarnas vikt i anläggningens stomme, vilket gjorde att valssystemet belasta des ojämnt: de övre valsarna utsatte de undre för belastning.

Godkänt: 1994, Uleåborgs universitet

– På grund av det gick hälften av valssystemets belastningspotential för lorad, eftersom det inte var möjligt att rikta mer belastning till valssystemets övre del utan att de undre valsarna gick sönder, beskriver Lipponen.

Om Creanex team vinner 30 000 euro, kommer företaget att använda pengar na för utbildning av unga ingenjörer genom att finansiera lärdomsprov som gäller realtidssimulering eller virtual –teknik.Vivill

kan också an vändas för utbildning. En utbildnings simulator fungerar på samma sätt som en riktig maskin. Med hjälp av den kan man öva sig att använda till exempel skogsmaskiner, borrar, lastbilar eller fordon som går på räls.

– Simulatorer är också en del av den

Till dags dato har Creanex levererat över 600 simulatorer för utbildning och produktutveckling runt om i världen. Bland företagets kunder finns till exempel leverantören av utrustning till gruv- och bergavverkningsindustrin Sandvik Mining and Rock Technology och skogsmaskinstillverkaren Ponsse. Creanex ökade sin omsättning med 30 procent under förra räkenskapsåret.

Företagets namn: Creanex Oy

• Dipl.ing. Markku Pusenius, verkställande direktör

Hemort: Tammerfors

Finalist nr 4: Simulatorteknik

• Dipl.ing. Timo Mustonen, teknisk direktör

• Ingenjör Harri Niemi, produktionsdirektör

visa hur teknik som är gemen sam med spelindustrin kan i stor om fattning också användas på produkter från den mer traditionella tillverkningsindustrin.

Antal anställda: 22 Grundat: 2003

• Ingenjör Juha Silen, produktutvecklingsin genjör

– Med våra simulatorer kan kunderna göra tester som skulle kunna orsaka farliga situationer eller maskinhaverier, om de gjordes med riktiga maskiner, berättar TeknikenPusenius.frånCreanex

den ökande automatiseringen gjort att programvarulösningar för maskinernas manöversystem blivit allt viktigare för maskintillverkarna. Programvarornas utvecklingscykler blir allt kortare sam tidigt som allt fler egenskaper måste testas. Simulatorn gör det möjligt att automatisera testningen. Den är också en säkerhetsfaktor.

• Ingenjör Jukka-Pekka Rajala, produktutveck lingsingenjör

Kandidaterna är

Omsättning: 4,7 M€ (6/2022)

30 TFiF bladet 4 / 2022PRISET FINLÄNDSKT INGENJÖRSARBETE

Rörelseresultat: 0,6 M€ (6/2022)

verklighetenEfterliknar

Med en simulator från Creanex i Tammerfors kan en människa öva sig att hantera till exempel en skogs- eller gruv maskin eller att köra fordonskombinationer eller spårvagn.

Creanex är specialiserat på simula torer som också inkluderar den simul erade arbetsmaskinens eller anlägg ningens verkliga styrsystem. Företaget levererar nyckelfärdiga simulatorer. I paketet ingår en ergonomisk drifts miljö, simuleringsprogramvaran och sammankoppling av den simulerade maskinens styrsystem med simulatorn. Creanex skräddarsyr en lämplig helhet för kunden.

Varför säljer simulatorer? Enligt Creanex VD Markku Pusenius har

gröna omställningen. Redan i dag har våra utbildnings- och produktutveck lingssimulatorer ersatt flera tusen drifttimmar med dieseldrivna maskiner och fordon, säger Pusenius.

’’Bästa

28 5. Magnus Sirén 28 6. Niklas Skog 27 7. William Skog 27 8. Siiri Korhonen 26 9. Oskar Kallio 26 10. Oskar Hukkinen 24 11. Thomas Hintze 22 12. Jani Tallqvist-Adolfsson 20 13. Arttu Kierros 19 14. Jan Lindholm 17 15. Kristian Rautiainen 11

. Grattis

45 2. Alex

TFiF Golf 2022

I

1.

TFiF-golf 2022 spelades i soligt väder torsdagen den 25 augusti på Nordcen ters Fream-bana i Åminnefors. år deltog 15 TFiFare varav majoritete ten var Yngre medlemmar. Tävlingen ordnades av förra årets vin nare Siiri Korhonen

TFiF bladet 4 / 2022 31

29 3. Filip

.

29 4. Joel

Bästa scratch: Alex Wirén Längsta drive: William Skog Närmast flaggan: Rickard Lindroos EVENEMANG

I år vann Rickard Lindroos tävlingen överlägset med 45 poäng. På andra plats kom Alex Wirén och tredje plats knep Filip Engström Specialtävlingarna. scratch’’ vanns av Alex Wirén på 85 slag, ’’längsta utslag’’ vann William Skog och ’’närmast flaggan’’ Rickard Lindroos till vinnarna och tack till alla deltagare!

Specialtävlingar:

TFiF-Golf 2022 Resultat: Rickard Lindroos Wirén Engström Vauhkonen

Sedan dess har Mosa Meat fortsatt att utveckla sina processer för att kunna odla kött i stor skala. Under tiden har konkurrenter som Memphis Meat i USA och Super Meat i Israel tagit upp kampen. I december 2020 presentera de GOOD Meat sin odlade kycklingfilé på en restaurang i Singapore.

Miljarder investeras

– En femtedel av klimatutsläppen kommer från tamboskap, vilket inne bär att en vegetarian som kör omkring

Slipper slakt

medelsproduktion.

En tredje faktor handlar om djurrätts frågor och slakt, kanske den enskilt största orsaken till att cirka fem pro cent av befolkningen i väst väljer bort kött från sin kost.

– Vi tar ut muskelfibrer från kor, utan att skada dem. Muskelfibrer expande rar naturligt i ett labb och efter sju–åtta veckor har en muskelfiber vuxit till 20 000 muskelfibrer med 60 miljarder celler, vilket räcker till en hamburgar biff.

Tekniskt odlat kött snart ute på marknaden

– Efterfrågan på kött globalt kom mer att öka, WHO prognosticerar en fördubbling av köttkonsumtionen fram till 2050, i takt med att medelklassen i Asien växer. Med traditionell djurupp födning kommer det helt enkelt inte att räcka till.

Det har snart gått tio år sedan världens första hamburgare med biff av odlat kött presenterades inför världspressen i London. Det var uppstartsföretaget Mosa Meat, en avknoppning från in stitutionen för Sustainable Tissue En gineering vid Maastrichts universitet i Nederländerna, som hade odlat fram biffen i sitt labb. Den hamburgarbiffen kostade 250 000 euro och bekostades av Google-grundaren Sergey Brin. Oberoende testsmakare var eniga om att biffen hade samma egenskaper som en traditionell hamburgarbiff.

kommerpåEfterfråganköttglobaltattöka

i en Hummer orsakar ett mindre klimatavtryck än en köttätande cyklist, konstaterar Post.

Numera har varje hamburgerkedja med självaktning ett vegetariskt alternativ med en biff som liknar ursprungsversionen både i smak och textur. Ändå vill de flesta ha kött. Efter många år i experimentstadiet håller odlat kött på att uppnå storskalig produktion.

Även om människans evolution har varit beroende av kött, är uppfödning av kossor och grisar inte ett effektivt sätt att producera mat. Stora mäng der foder måste odlas för att mata boskap. Det beräknas att 77 procent av världens odlingsmarker används för foder till boskap, som i sin tur står för endast 18 procent av den globala be folkningens kaloriintag. Dessutom ger boskap ifrån sig en stor mängd utsläpp av klimatgaser. Om man får fram kött genom att odla muskelfibrer i stället för att föda upp och slakta boskap kan också stora betesarealer frigöras för att motverka klimatförändringen.

– Vår produkt är ute på marknaden tidigast om två år och då i liten skala. Den kommer i första hand att säljas på restauranger och i specialbutiker. Det kommer att ta fem–tio år innan den säljs på stormarknader, sade Mark Post, professor vid Maastrichts uni versitet och även grundare och VD för Mosa Meat, nyligen på Sitras webina rium om framtidens livs-

TEXT Johan Svenlin FOTO Canva

“

Post nämner tre drivkrafter bakom bolagets satsning på odlat kött.

Sedan 2013 har processen utvecklats

32 TFiF bladet 4 / 2022

ARTIKEL

Om det odlade köttet är djurvänligare, klimatvänligare och billigare, men i övrigt har samma egenskaper, ser jag inte någon orsak varför konsumenter na inte kommer att föredra det, säger Mark Post.

uppfödning varit en stor fråga och på senare år har en rad miljövänligare er sättningar till traditionella charkuterier presenterats, bland annat gräshoppor och andra insekter. Konsumenterna har lite försiktigt rynkat på näsan.

Cirka fem procent av befolkningen i väst väljer bort kött från sin kost p.g.a. djurrättsfrågor och slakt.

och volymerna vuxit, bland annat med hjälp av bioreaktorer. Post hänvisar till prognoser som visar att den globala köttmarknaden år 2040 kommer att bestå av 35 procent odlat kött, 25 pro cent vegetabiliska köttsurrogat och 40 procent traditionellt kött.

– Det har gjorts massor av kundunder sökningar också om odlat kött under åren och med tiden har det blivit mer och mer accepterat. Vi kan tänka oss ett scenario om tio år när en konsument väljer mellan ett paket odlat kött och ett paket hårt beskattat traditionellt kött.

– Det finns hundratals uppstartsbolag i världen, med stora aktörer bakom sig, som är fokuserade på odlad köttpro duktion. Under 2020 beräknas 3,1 miljarder dollar ha investerats i utveck lingen av odlat kött. De ursprungliga metoderna har breddats och effektivise rats. De första hamburgarna med odlad köttfärs kostade en förmögenhet, men nu finns storskalig produktion som kan ge ett butikspris på köttfärs på omkring 18 euro per kilogram. I klimatdiskussionen har boskaps

TFiF bladet 4 / 2022 33

Produkten är ute på marknaden tidigast om två år i liten skala. Det kommer att ta fem–tio år innan den säljs på stormarknader. “

Delta i webbinariet där vi denna gång behandlar frågor om sambo, äktenskap, äktenskaps skillnad, vårdnad och umgänges rätt till barn.

Webbinarium: Hur kommer din pension att se ut? 10.10

TFiFs valmöte 22.11

Välkommen till gillets månads möte, fredagen den 30 septem ber klockan 12.00 på restaurang Tekniska i Helsingfors.

Webbinarium: ASG Branschkväll – Alla pratar om CO2, varför måste vi bry 12.10oss?

Webbinarium: Familjejuridik 27.9

30.9DIAS-gilletsEVENEMANGmånadsmöte

Hur fungerar pensionssystemet i Finland? Hur räknas din pension och hur inverkar t.ex. olika ledigheter på hur stor pension du kan ta ut när det är dags.

ASGs (Axels och Stinas Gamyler) bransch kväll onsdagen den 12 oktober klockan 18.00 med det aktuella temat CO2; varför är detta viktigt och vad gör företag för att minska på utsläpp!

34 TFiF bladet 4 / 2022

Tekniska Föreningen i Finland kallar till valmöte tisdagen den 22 november. Mötet arrangeras som ett hybridmöte och du kan delta på distans eller på plats i restaurang Tekniska i Helsingfors.

TFiFs och TEKs pensionärer träffas regelbundet inom ramen för DIAS-gillet (Diplomingenjörernas och arkitekternas seniorer).

TFiF bladet 4 / 2022 35 27.9 Familjejuridik – sambo, äktenskap, äktenskapsskillnad, vårdnad och umgängesrätt till barn Webbinarium 30.9 DIAS-gillets månadsmöte, Helsingfors 3.10 Kick-off för Mentorprogrammet TFiX, Helsingfors 4.10 Teater: Kris och katastrof i Mumindalen, Helsingfors 5.10 10:ans bord, Helsingfors 8.10 - 5.11 Spexturné: TF:s 150-års jubileumsspex Frankenstein 10.10 Hur kommer din pension att se ut? Webbinarium 12.10 ASG branschkväll - alla pratar om CO2, varför måste vi bry oss?, webbinarium 13.10 TFiF sitz, Helsingfors evenemang:Kommande 18.10 FerMentor-kväll, Åbo 19.10 10:ans bord, Helsingfors 27.10 Teater: Musikalen Priscilla – aavikon kuningatar, Helsingfors 31.10 Sista inlämningsdag för stipendieansökan 8.11 AIR-seminarium; ”Att starta eget”, Åbo 14.11 Teater: Min fantastiska väninna Helsingfors 22.11 TFiF valmöte, hybridevenemang 17.12 TFiFs och DIFFs jullunch, Helsingfors Du hittar närmare information om alla aktuella eve nemang i evenemangskalendern tfif.fi/evenemang Om du har önskemål om evenemang eller ifall du vill arrangera ett evenemang kan du kontakta kansliet (kansli@tfif.fi).

LÅT VÄXA!NÄTVERKET Värva medlemmar och spara upp till 100 euro på Läsmedlemsskap!dittmerpåtfif.fi Rekrytera en medlem FÖRETAGARTJÄNSTER ARBETSLÖSHETSKASSAFÖRMÅNER RÅDGIVNING EVENEMANGSTIPENDIER MENTORSKAPFACKTIDNINGARFORTBILDNING FÖRSÄKRINGARRÄTTSSKYDD LOUNGERTJÄNSTERJURIST-OCH MÖTESUTRYMMEN