TFiF bladet 4 2022

bladet

TEKNISKA FÖRENINGEN I FINLAND MEDLEMSTIDNING 4/2022

TFiF 6 JOHAN FAGERLUND JOBBAR MED HÅLLBARHET OCH DEN TEKNISKA TILLÄMPNINGEN INOM CCS

3

Nu är vi över 5000 TFiFare!

10

Han brinner för svenskans ställning och hållbar utveckling

22

Familjeledigheten har förnyats, vad ändras?

TFiF bladet 4 / 2022

1

I NN EHÅLL

20

6

20 Aktieindexfondens lätta väg till avkastning 22 Familjeledigheten har förnyats, vad ändras?

24 Kolumn Kaj Arnö: TF samlar in pengar - även av dig!

26 Priset Finländskt ingenjörsarbete 2022

3 Ledare

31

TFiF Golf 2022

4 Notiser

32

Tekniskt odlat kött snart ute på marknaden

34

Evenemang

36

Rekrytera en medlem

6

Snart lagras stora mängder koldioxid i havsbottnen i Norge

9 Kolumn Otto Långvik, stipendieutskottet: Guld och gröna skogar 10 Han brinner för svenskans ställning och hållbar utveckling 12 SAAB befäster sin ställning i Finland 15 Kolumn Elli Flén: ”1 + 1 > 2” 16 FITechs nya MOOCkurs lär ut datateknikens grunder på svenska 17 Antalet svenskspråkiga studerande ökar inom teknik och naturvetenskap 18 Utmaning med att söka studieplats

2

TFiF bladet 4 / 2022

18 32

LEDARE

Över 5000 orsaker att vara med Jag stängde datorn här en måndag bara för att öppna telefonen och via en app beställa pizza till födelsedagsmiddag inom familjen. Om 20 minuter meddelade appen att beställningen var färdig att hämtas.

Väl framme i pizzerian mötte jag en väldigt stressad pizzabagare som beklagade att min beställning skulle ännu dröja i 45 minuter.

Men orsaken var den bästa av alla.

Nya Otnäsphuxar hade gjort sin beställning just före mig och den beställningen var rejält större än min. Detta klarade appen inte av att räkna korrekt. Men jag blev enbart glad, det är den tiden av året igen.

Välkomna alla nya studerande till campus!

TFiF erbjuder många orsaker att vara medlem. En av dem är evenemangsverksamheten. Tillsammans med kunniga experter ta vi upp och diskuterar aktuella teman. Under denna höst har vi redan hunnit diskutera energimarknaden och fått lyssna på Wolt företagaren Miki Kuusi samt bekantar oss med

familjejuridik. Vi kommer även att diskutera CO2 utsläppen samt ordna teaterbesök tillsammans.

Hela vårt breda evenemangssortiment hittar du på tfif.fi

Och nätverket. I skrivande stund har vårt medlemsantal nyligen nått en ny milstolpe. Vi har övergått till nästa tusental och är just nu 5061 medlemmar.

Varmt välkommen med - utnyttja ditt medlemskap i TFiF!

För dig som är ny medlem vill jag tipsa om Otto Långviks kolumn om stipendier på sidan 9. Och önskar du veta vad annat TFiF kan erbjuda så är listan lång; mentorskap, facktidningar, rådgivning, juristtjänster, företagartjänster osv för att nämna några på listan.

Utgivare: Tekniska Föreningen i Finland r.f. (TFiF)

Ansvarig redaktör: Annika Nylander e-post: annika.nylander@tfif.fi

Adress och telefon: Banvaktsgatan 2 A, 00520 Helsingfors 040 58 52 586, kansli@tfif.fi Kansliet är öppet kl. 9.00 – 15.00

Redaktörer: Ira Vaskola, Emilia Juslin, Bo Ingves, Mikael Sjövall, Johan Svenlin

Pärmbild: Robert Seger

Annika Nylander Verksamhetsledare

TFiF bladet utkommer 5 gånger per år Upplaga: 5 100 Omslag: MultiArt Silk 150g Inlaga: MaxiOffset 90g

Layout: Kupli Oy

ISSN 2670-2819 (print) ISSN 2670-2827 (online) Adressändringar: https://portal.tfif.fi/my_account

Tryckeri: Grano

M NEN ÄRKE VA

T

TFiF-kolumnerna är aktuella texter av utomstående skribenter. Ämnesval, åsikter och perspektiv är kolumnisternas egna.

S

Kolumnister: Kaj Arnö, Elli Flén, Otto Långvik

Trycksak 4041 0955

TFiF bladet 4 / 2022

3

N OTI SER

Restaurang Tekniska

Premieringar

Restaurangkoncernen Restel blir ny hyresgäst och krögare

TFiF premierar kandidatavhandlingar på god svenska

Lokalen i 6:e våningen på Eriksgatan 2 ägs av Tekniska Föreningens i Finland stiftelse.

Restel påbörjar sin verksamhet i byggnaden från och med den 1 september. Restaurangen byter samtidigt namn och kommer i fortsättningen att heta restaurang Tekniska.

- Vi kommer också i fortsättningen att ordna våra evenemang i Tekniska, säger Annika Nylander, verksamhetsledare för Tekniska Föreningen i Finland.

Beställningsrestaurangen Tekniska kommer att genomgå en renovering och samtidigt uppdateras mötestekniken. Inredningen kommer stegvis att uppgraderas, men med varsam hand så att den unika 1960-talsatmosfären inte går förlorad.

Restel utlovar skräddarsydd service och olika serveringsalternativ som flexar enligt kundernas behov. Det går bland annat att beställa brunch till konferenser och mötesdagar i Tekniska.

Priset består av 500 € per mottagare. Nomineringarna samlas in via universiteten fram till 14.10.

Läs mera på tfif.fi.

Mentorprogrammet TFiX Kom med i LinkedIn-gruppen för TFiX alumner!

Mentorprogrammet TFiX har startat en egen grupp på LinkedIn för nuvarande och tidigare deltagare i TFiX. I gruppen kan man diskutera mentorskap eller dela tips på läsning, videor eller podcasts om ämnet.

Vi tipsar också om kommande aktiviteter och ansökningsomgångar inom mentorprogrammet.

Du hittar gruppen under namnet ”Mentorprogrammet TFiX”.

Alla TFiF-medlemmar får 20 procent rabatt på mat och dryck i samband med privata bokningar.

10:ans bord

Läs mera på tfif.fi/aktuellt

Vi diskuterar aktuella teman över en god lunch på restaurang Tekniska i Helsingfors.

Stipendier Ansök om stipendium!

Som TFiF-medlem kan du ansöka om stipendium för • • • •

studier utbytesstudier utlandspraktik studieresa

Stipendieansökan är öppen t.o.m. den 31 oktober.

Några praktiska råd: • En bra ansökan behöver inte vara lång, bara den är genomtänkt.

• Fundera på varför du behöver ett stipendium och vad du tänker använda det till.

Du behöver inte gå in på detaljer, men kom ihåg att stipendieutdelarna inte kan läsa dina tankar.

• En genomtänkt stipendieansökan skapar ett gott intryck och visar att du lagt ner tid och eftertanke på din ansökan.

Läs mera på tfif.fi/stipendier

4

TFiF premierar de fyra bästa kandidatavhandlingarna inom teknik eller matematiskt-naturvetenskapliga ämnen som är skrivna på god svenska under läsåret 2021-22.

TFiF bladet 4 / 2022

10:ans bord sammankommer två gånger i månaden

På hösten träffas vi enligt följande tidtabell: september: 7 och 21, oktober: 5 och 19, november: 2 och 16 december: 7 och 21

ARTI KEL

Snart lagras stora mängder koldioxid i havsbottnen i Norge De förhöjda priserna på koldioxid har stimulerat en efterfrågan på avskiljning och lagring av koldioxid. Det finska bolaget Citec har en nyckelroll i ett projekt i Oslo som berör flera nordiska aktörer.

TEXT Mikael Sjövall FOTO Robert Seger

Allt fler företag satsar på infångningen och lagringen av koldioxid för att stävja sina klimatutsläpp. I fjol ökade investeringarna i så kallade CCS-projekt med 48 procent, uppger Global CCS Institute. CCS står för den engelska förkortningen Carbon Capture and Storage.

- Priset på koldioxid har stigit till nästan hundra euro per ton i år. Det har en stor betydelse för den ökade efterfrågan på CCS, säger Johan Fagerlund, direktör med ansvar för hållbarhetsfrågor på Citec i Åbo.

I praktiken innebär den här prisutvecklingen att det är billigare att lagra koldioxid i havsbottnen eller berggrunden än att köpa utsläppsrätter på den europeiska kolkreditmarknaden.

CCS-tekniken är inte ny, men i takt med att klimatförändringens effekter förvärras har även avskiljningen och lagringen av koldioxid tagits fram ur malpåsen som en nygammal patentlösning. Den reviderade synen på CCS har också ett samband med tekniska framsteg och billigare investeringskostnader.

Norsk storsatsning på CCS Ett av de synligaste CCS-projekten i Europa just nu är det norska bolaget 6

TFiF bladet 4 / 2022

Hafslund Oslo Celsios investering i ett CCS-projekt som förverkligas i anslutning till en avfallsförbränningsanläggning i Oslo. Sopförbränningen står för hela 17 procent av Oslo stads klimatutsläpp.

Investeringen, som offentliggjordes i våras, förväntas reducera koldioxidutsläppen med cirka 400 000 ton per år.

Teknikkonsultbolaget Citec är en av de underleverantörer som har anlitats för den ambitiösa satsningen som beräknas kosta cirka 1,4 miljarder norska kronor.

- Vi har varit med och gjort förstudien och utarbetat en plan för den tekniska tillämpningen av projektet, säger Fagerlund.

Citec hjälper Hafslund Oslo Celsio att avskilja koldioxid från rökgasen, men också att komprimera, rena och kyla ned koldioxiden för transport med lastbilar till specialdesignade fartyg.

Fartygen fraktar i sin tur den flytande koldioxiden till en mottagningsstation.

Slutlagringen av koldioxid sker under havsbottnen på cirka 100 kilometer från den norska västkusten.

- Koldioxiden pumpas ned under havsbottnen i lämpliga geologiska formationer, till exempel saltvattensakviferer, men också före detta olje-

“

De geologiska förutsättningarna saknas tyvärr för lagring av koldioxid på havsbottnen i Östersjön.

och gasfält på minst 800 meters djup.

Det behövs ett tillräckligt djup för att koldioxiden ska förbli i ett nästan flytande tillstånd, vilket i sin tur kräver högt tryck och en hög temperatur.

CCS-projektet ska hjälpa Oslo stad att minska på sina utsläpp av koldioxid med cirka 95 procent före utgången av 2030.

- CCS-projektet i Oslo kommer också att involvera flera utländska samarbetspartner som planerar att lagra sina koldioxidutsläpp i Norge. Till exempel det svenska bolaget Stockholm Exergi planerar att frakta koldioxid från Stockholm till Nordsjön, säger Fagerlund. Östersjön lämpar sig dåligt för CCS Motsvarande planer på avskiljning och lagring av koldioxid existerar också i Finland, men utgångsläget är inte detsamma som i Norge. >> Jag ser CCS-tekniken som ett komplement i kampen mot klimatförändringen säger Johan Fagerlund

TFiF bladet 4 / 2022

7

- De geologiska förutsättningarna saknas tyvärr för lagring av koldioxid på havsbottnen i Östersjön, men andra alternativ utreds av olika aktörer.

Det är främst gas- och oljeindustrin eller cementtillverkare som är pådrivande i de nya investeringarna i CCS-projekt. Det totala antalet aktiva CCS-projekt i världen uppgår för närvarande till cirka 150, skriver Global CCS Institute i sin rapport.

- Jag ser CCS-tekniken som ett komplement i kampen mot klimatförändringen. Den kan stå för en betydande andel av världens utsläppsreduktioner i framtiden. Utöver CCS behöver vi också en kraftfull utbyggnad och lagring av förnybar energi och fler investeringar i energieffektivisering.

Hur stor är risken för eventuella läckage från lagringen av koldioxid i berggrunden?

- Jag anser att risken att inte agera är betydligt större än den att vi fortsätter med CCS. De CCS-projekt som förverkligas just nu är utsatta för minutiös seismisk kontroll och risken för läckage är liten.

Att fånga CO2 från luften Utöver avskiljning och lagring av koldioxid i direkt anslutning till industriella anläggningar pågår också pilottestningen av en teknik som går ut på att fånga koldioxid direkt från luften. Processen kallas DAC som är en förkortning av Direct Air Capture.

- Det finns en demonstrationsanläggning på Island där man har tillgång till termisk energi för den industriella processen. Den här tekniken är tills vidare väldigt kapitalintensiv och energikrävande. Det kostar för närvarande cirka 1000 euro att avlägsna ett ton av koldioxid från atmosfären med hjälp av DAC. Enligt Fagerlund finns det ändå ljusa 8

TFiF bladet 4 / 2022

Hafslund Oslo Celsios CCS-projekt som förverkligas i anslutning till en avfallsförbränningsanläggning i Oslo. Foto: Hafslund Oslo Celsio

framtidsutsikter också för DAC. Priset på koldioxidreduktionerna med hjälp av DAC kommer enligt honom att gå ned.

- DAC-tekniken kommer förr eller senare att omvandlas till en egen nisch som kan reducera mängden koldioxid direkt från atmosfären, men det kräver tid och teknisk utveckling och förutsätter därtill en fungerande global kolkreditmarknad.

Enligt Fagerlund har paradigmskiftet redan banat väg för CCS och DAC. Avskiljningen och lagringen av koldioxid är inte något som förknippas enbart med futurum. Tekniken finns här redan nu. Det är endast regelverket och kostnadskontrollen som släpar efter.

- Allt fler länder nämner CCS-tekniken som en del av lösningarna i sina nationella klimatstrategier. Internationella klimatpanelen IPCC har också uppdaterat sin syn på betydelsen av avskiljning och lagring av koldioxid. CCS dras alltså inte längre med ett kontroversiellt rykte. Vi behöver CCS om vi ska kunna nå våra utfästelser i Parisavtalet och bromsa uppvärmningen av klimatet så att den inte överstiger 2 grader, säger Fagerlund.

Johan Fagerlund •

Född och uppvuxen i Åbo.

•

Utbildning: Teknologie doktor i processteknik vid Åbo Akademi.

•

Uppdrag: Direktör med ansvar för hållbarhetsfrågor på Citec.

•

Dold talang: Jag kan jonglera med åtminstone tre bollar.

•

Hobbyer: Idrott, naturupplevelser, resor och litteratur.

•

Vad gör du om 10 år? Jag fortsätter att jobba för en hållbar framtid.

Johan Fagerlund gästföreläser om avskiljning och lagring av koldioxid på Axels och Stinas Gamylers webbinarium den 12 oktober.

Anmäl dig på tfif.fi/evenemang

KOLUM N

Guld och gröna skogar Stipendieutskottet behandlar TFiFs stipendier för studier, utbytesstudier, studieresor och utlandspraktik. Av dessa fyra kategorier är stipendier för utbytesstudier och de allmänna stipendierna för studier de två absolut största och mest betydande.

På årsbasis går utskottet igenom allt som allt cirka 300 ansökningar och den sammanlagda summan av stipendier som beviljas rör sig omkring 50 000 euro.

Det är en ära att få delta i stipendieutskottets arbete och därmed förgylla medlemmars vardag med stipendier. Utskottets uppgift utförs i nära och välfungerande samarbete med TFiFs kansli och Stiftelse, något som vi i utskottet är ytterst tacksamma för.

Kansliet sköter det praktiska kring stipendierna och stiftelsen tar hand om fondernas placeringsverksamhet samt behandlar stipendieutskottets förslag. Det betyder att utskottet faktiskt får koncentrera sig på det trevliga, gå igenom stipendieansökningarna och göra förslag på vem som kan tilldelas stipendium.

Basen till de utdelningsbara medlen är de fonder som donatorerna skänkt till stipendiemedel.

Medlemmarna i utskottet är valda så att en lämplig blandning av erfarenhet från olika högskolor, studier, intressen och studentföreningar är representerad.

För att trygga en så rättvis behandling som möjligt utvecklar och förbättrar stipendieutskottet kontinuerligt sin verksamhet. På sistone har vi utfört en mera ingående dokumentering av de processer som hör till utskottets uppgifter.

Information om stipendierna finns på TFiFs webbsidor.

Det är viktigt att påpeka att varje ansökan läses, evalueras och övervägs omsorgsfullt. Alla kan tyvärr inte beviljas stipendium, men av den här orsaken kan de som beviljas då känna sig extra stolta.

För alla de som nu funderar på hur en bra ansökan skall skrivas kan följande konstateras. Läs utlysningstexten noggrant, kontrollera ifall kraven uppfylls, fundera och planera väl. Sen när du skrivit en ansökan läs igenom den själv minutiöst eller be någon annan läsa den före den skickas in. Det vore bra om kontrolläsningen görs med eftertanke, så att ansökans syfte och ändamål blir klara och tydliga för varje stipendieutskottsmedlem.

Utskottet önskar er alla lycka och ser fram emot många bra stipendieansökningar i höstens omgång.

Otto Långvik Ordförande för stipendieutskottet

Vem kan ansöka om stipendium?

Som TFiF-medlem kan du ansöka om stipendium för studier, utbytesstudier, utlandspraktik och studieresor.

Stipendieansökningarna behandlas två gånger per år och sista ansökningsdag för höstens stipendieutdelning är den 31 oktober.

Läs mera på tfif.fi/stipendier

TFiF bladet 4 / 2022

9

ARTI KEL

Han brinner för svenskans ställning och hållbar utveckling Prorektor Kai Nordlund är spindeln i nätet då de svenska professurerna manglas fram vid Helsingfors universitet.

“

Vi har en lagstadgad skyldighet att upprätthålla 28 svenska professurer, men just nu har vi över 30.

TEXT Mikael Sjövall FOTO Karl Vilhjálmsson

Kai Nordlund, professor i fysik, har från och med mars suttit i maktens förnämsta korridorer i Helsingfors universitets huvudbyggnad vid Senatstorget. Nordlund är en av fyra prorektorer som tillsammans med rektor Sari Lindblom stakar ut riktlinjerna för universitetets framtid.

- Hela rektoratet flyttade hit efter renoveringen av huvudbyggnaden samtidigt som den forna administrationsbyggnaden omvandlades till en vetenskapshörna. Det var ett bra beslut, säger Nordlund.

Före utnämningen i våras tjänstgjorde Nordlund som dekanus för matematisk-naturvetenskapliga fakulteten. I egenskap av prorektor ansvarar han bland annat för universitetets tvåspråkighet och digitaliseringsfrågor.

- Andelen studiehelheter på svenska har vuxit de senaste åren vid Helsingfors universitet. Vi har en lagstadgad skyldighet att upprätthålla 28 svenska professurer, men just nu har vi över 30, säger Nordlund.

10

TFiF bladet 4 / 2022

Professur i AI Orsaken till det gynnsamma läget är att universitetet har fått donationsmedel för flera extra svenska professurer.

Nu är ännu en svensk professur på uppsegling. Efter donationer från sex finlandssvenska fonder med Svenska kulturfonden som största finansiär, ska Helsingfors universitet inrätta en svenskspråkig professur i artificiell intelligens.

Den förestående AI-professuren är inte den enda svenska domänvinsten vid universitetet.

- Vi startar rekryteringsprocessen i september. Som det nu ser ut är vi i mål med rekryteringen under vårvintern, säger Nordlund.

Går det att plugga helt och hållet på svenska vid Helsingfors universitet?

- Det finns faktiskt några studiehelheter där man klarar sig på svenska och engelska, men de flesta svenska inriktningsalternativ förutsätter också kunskaper i finska.

Den nya professuren ska inrättas vid matematisk-naturvetenskapliga fakulteten på universitetets campus i Gumtäkt. Forskningens fokus kommer att ligga på AI och dess anknytning till den samhälleliga utvecklingen.

Behovet av en svensk professur i artificiell intelligens har varit på tapeten i flera år, men planerna fick vind i seglen först efter att det hela lyftes upp i forskaren Linda Mannilas rapport ”AI och svenskan i Finland” 2019.

- Vi har gjort stora satsningar på utbildningen av svenskspråkiga klasslärare och småbarnspedagoger. Svenska social- och kommunalhögskolan har därtill utvidgat sin utbildning och infört fler studieplatser för magisterutbildningen.

Det språkliga utbudet påverkas också av ett växande antal utländska studerande. Andelen nya studerande med andra modersmål än finska och svenska är cirka 30 procent på magisternivå.

- Vi för just nu diskussioner med Hel-

Utöver svenskans ställning ömmar Kai Nordlund för profileringen i naturvetenskapliga ämnen

singfors stad för att utveckla studiestigar på engelska för sådana invandrare som inte behärskar finska eller svenska.

Hållbarhet är pop Utöver svenskans ställning ömmar Kai Nordlund för profileringen i naturvetenskapliga ämnen. Efter flera decenniers karriär som naturvetare har han sett hur fokusområdena i hans egen vetenskapliga disciplin har skiftat.

- För 30 år sedan var intresset för miljöfrågor bland naturvetare extremt litet. Nu fokuserar minst en tredjedel av forskningen vid den naturvetenskapliga fakulteten på olika typer av hållbarhetsoch miljöfrågor.

I synnerhet den klimatrelaterade forskningen och intresset för hållbar kemi har ökat markant de senaste åren.

- En av våra forskargrupper har utvecklat superbasiska joniska vätskor som kan konvertera trämassa och cellulosafibrer till textilfibrer.

Uppfinningen belönades med Marcus

Wallenbergpriset i våras. Träbaserade cellulosafiber kan ersätta till exempel bomull, vilket är goda nyheter för skogsindustrin.

Hållbarhetsfrågor upptar en allt större del av forskningsarbetet vid Helsingfors universitet.

- Sex av våra elva fakulteter bedriver tvärvetenskapliga utbildningsprogram där hållbarhet står i fokus.

Hur ser du på den externa finansieringen och möjligheten att värna om universitetets integritet?

- Vi för alltid principiella interna diskussioner om våra fokusområden och hurdant samarbete som intresserar oss innan vi ger grönt ljus för ett forskningsprojekt. Vi går inte med på vad som helst bara för att det finns en donation på lut.

Samma princip gäller också inrättandet av nya professurer, enligt Nordlund.

- Tillsättningen av en professur följer alltid en lagstadgad process som har

rigorösa krav för hur det ska gå till. En extern finansiär kan inte diktera villkoren för vem som väljs till professor.

Hur undviker ni överlappning med andra universitet?

- Vi koordinerar forskningen i samarbete med Finlands Akademi och representanter för andra högskolor. Vår profilering bygger på våra styrkor och universitetets bästa kompetensområden.

När det gäller till exempel kvantteknologi fokuserar Helsingfors universitet på teori och programmering medan Aalto-universitetet satsar på forskningen kring komponenter och byggandet av kvantdatorer i samarbete med Statens tekniska forskningscentral VTT. Du har 12 månader kvar av din mandatperiod som prorektor. Ställer du upp för omval?

- Vi får se vad framtiden för med sig.

Om vår nya rektor vill att jag fortsätter är jag intresserad.

TFiF bladet 4 / 2022

11

ARTI KEL

Efterfrågan på experter som är specialiserade på mikrovågsteknik är stor. Foto: SAAB

Saab befäster sin ställning i Finland Miniatyrsystemen får en allt större betydelse inom elektronisk krigföring.

TEXT Mikael Sjövall FOTO Mikael Sjövall och SAAB

I december i fjol drog Saab nitlotten.

Den finska Försvarsmakten nobbade det svenska jaktplanet Jas Gripen E och valde i stället 64 amerikanska jaktplan av typen Lockheed Martins F-35 i ett anbudsförfarande som pågick i sex år.

- Det var givetvis en stor besvikelse att vi inte vann anbudstävlingen, men en bonus är att Saab nu har befäst sin ställning i Finland. Vi har för närvarande 85 anställda i Tam-

12

TFiF bladet 4 / 2022

merfors, Helsingfors och Åbo, säger Anders Gardberg, som är landschef och vd för Saab i Finland.

Trots att det gick snopet för Saab i anbudstävlingen om jaktplanen har bolaget en central ställning som leverantör av teknisk utrustning till det finska försvaret.

- Alla försvarsgrenar i Finland använder sig för närvarande av Saabs teknik, säger Gardberg.

Satsningar på forskning och utveckling Saab är ingen nykomling i Finland.

Bolaget landsteg i Finland för 76 år sedan under varumärket Bofors.

Efter företagsarrangemang vid millennieskiftet konsoliderades en stor del av försvarsindustrin i Sverige inom Saab och det finska dotterbolaget bytte namn från Suomen Bofors till Saab Finland.

Biltillverkningen separerades från moderbolaget redan 1990. I dag är

Saab ett renodlat försvars- och säkerhetsföretag.

Saabs globala omsättning i fjol var 3,7 miljarder euro. Av omsättningen utgjorde 82% försvarsrelaterade produkter, medan den resterande delen är olika civila produkter för till exempel flygledning och marin trafikkontroll.

- Saab satsar cirka 18 procent av sin omsättning på forskning och utveckling för att säkerställa att företagets produkter är relevanta på lång sikt.

Vissa år har andelen R&D överstigit 25 procent, säger Gardberg.

Finland har en central roll i Saabs satsningar på forskning och utveckling. Saabs fokusområde i Finland är numera inriktat på tekniska lösningar inom elektronisk krigföring.

- Finland ingår i det kluster av länder som har strategisk betydelse för Saab.

Vår målsättning är att vi ska klassificeras som ett nationellt försvarsföretag, säger Gardberg.

Det kluster som Gardberg hänvisar till berör utöver Finland länder som USA, Storbritannien, Brasilien, Tyskland och Australien.

Vetenskapligt samarbete I jämförelse med många andra högteknologiska bolag har forskningen en stor betydelse för Saab. Till exempel Nokia investerade i fjol endast 8 procent av sin omsättning på forskning och utveckling.

- Vi har ett samarbete med Aalto-universitetet och Statens forskningscentral VTT. Samarbetet kretsar kring nya sensorteknologiska lösningar som kan tillämpas i elektronisk krigföring, säger Gardberg.

Prislappen för det tioåriga samarbetet går lös på 20 miljoner euro. Den nuvarande finansieringen sträcker sig till

Petteri Alinikula (till vänster), forskningsdirektör och Anders Gardberg, landschef och vd för Saab i Finland.

2027 och inbegriper en uppbackning av European Space Agency, European Defence Fund och Business Finland.

Ett av målen med forskningen är att ta fram 20 doktorsavhandlingar med fokus på försvarsteknologi.

- Vi finansierar för närvarande 10 forskningsprojekt vid Aalto-universitetet. I sex av dessa projekt jobbar doktoranderna i huvudsak för Saab, säger Petteri Alinikula, forskningsdirektör för Saab i Finland.

Saabs samarbete med tekniska högskolor på olika håll i världen är beprövat. Motsvarande upplägg existerar också i Sverige med Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm och Chalmers tekniska högskola i Göteborg.

Disconnecting enemies En stor del av de diplomingenjörer som i dag jobbar för Saab i Finland har tidigare jobbat för Nokia. Efterfrågan på experter som är specialiserade på mikrovågsteknik är stor.

- Nokia körde ju länge med devisen ”Connecting people”. Vår affärsidé handlar i stället om att förmedla tankegången ”disconnecting enemies”, säger Gardberg.

Vad exakt forskningen går ut på och vad Saabs experter i Tammerfors sysslar med är förbundet med sekretess, vilket innebär att en del av vårt samtal ter sig som en skuggboxning. Intervjun görs i det forna Bilhuset i Kampen i Helsingfors.

- Vi befinner oss i ett hus som har byggts om och totalrenoverats helt och hållet. Endast stommen är densamma som tidigare. Därmed kunde vi också bygga upp ett system som avvärjer dataintrång, säger Gardberg.

Elektronisk krigföring går bland annat ut på att identifiera och störa till exem>>

TFiF bladet 4 / 2022

13

ARTI KEL

pel radarsignaler eller lamslå mobilnät för överföring av information.

- Vårt specialkunnande handlar till stora delar om att konstruera tekniska övervakningssystem som kan användas till exempel i flygplan för att identifiera och skydda planen från att upptäckas med radar. Tekniken kan också användas till att störa vapensystem som kunde utgöra ett hot, säger Alinikula.

Produktion av miniatyrsystem Alinikula illustrerar betydelsen av att minityarisera tekniska applikationer genom att ge ett handfast exempel.

- De minsta övervakningssystem som tillverkas av Saab i Finland väger endast några kilo. Och då talar vi om tekniska komponenter som tidigare upptog en hel container, säger han.

Efterfrågan på dessa högteknologiska system är mycket stor, eftersom skyddet av till exempel jaktplan och örlogsfartyg är högprioriterat.

Gardberg ser stora möjligheter för framtida export av dessa system, förutsatt att de finska myndigheterna ger grönt ljus för exporten.

Varken Alinikula eller Gardberg vill ange en prislapp på de nya övervakningssystemen, men Gardberg ger en fingervisning om storleksordningen.

- Priset på ett försvarssystem kan ligga samma nivå som priset på en personbil, men det är ändå ett ganska lågt pris för att skydda en mycket dyrare lavett säger han.

Används era tekniska lösningar för närvarande i Ukraina?

- En del länder har levererat till exempel Saabs NLAW pansarvärnsmissiler till det ukrainska försvaret.

Missilerna, som används för att bekämpa ryska pansarfordon, har visat sig vara mycket effektiva.

Saab i Finland •

Etablerades 1946 under varumärket Bofors.

•

Sysselsätter i dag 85 personer i Tammerfors, Åbo och Helsingfors.

•

Saabs dotterbolag Combi-

Svara på vår läsarenkät och vinn ett TFiF-produktpaket

tech har därtill 90 anställda i Finland.

•

Saabs globala omsättning i fjol var 3,7 miljarder euro.

•

Cirka 18 procent av den årliga omsättningen investeras i forskning och utveckling.

•

Bedriver ett samarbete med Aalto-universitetet och Statens forskningscentral VTT.

TFiF bladet har nu utkommit 4 gånger och vi vill gärna höra vad du tycker om tidningen såhär långt.

Målsättningen med TFiF bladet är att erbjuda dig som medlem en mera omfattande medlemstidning som utöver information om föreningen, evenemang och arbetsmarknadsfrågor även skall belysa tekniska och ekonomiska frågor och fenomen i samhället.

Därför är det viktigt för oss att veta hur våra läsare önskar att TFiF bladet utvecklas Enkäten hittar du på adressen tfif.fi/feedback och vi ber att du svarar på enkäten senast den 30.9.2022.

Utlottningen sker 3.10. Vinnaren kontaktas personligen.

14

TFiF bladet 4 / 2022

KOLUM N

”1 + 1 > 2” ”Oj vad det där är klokt!” ”Aha! DÄRFÖR blir det så ofta bråk då det finns för lite att göra.”

Polletterna trillar ner och lamporna tänds. Man kunde tro att jag befinner mig på någon riktigt storslagen konferens eller lyssnar på ett häftigt TED-talk. Men jag är på mitt eget jobb och lyssnar på Lars, min affärspartner.

Han föreläser för vår kund om ledarens ansvar att hålla upp medarbetarnas motivation. Vilken ynnest att få jobba tillsammans med någon som man kan lära sig nya saker av!

Efter över 10 år som ensamföretagare slog jag för ett år sedan ihop påsarna med ledarskapskonsulten Lars Losvik.

Ensamföretagande passade mig alldeles utmärkt så länge det varade. Jag uppskattade friheten och flexibiliteten och varvade jobbet med bland annat två föräldraledigheter och politiska uppdrag. Med tiden började den stora friheten ändå övergå i tristess. Huvudet började slå i taket – jag lärde mig inte längre något nytt och gjorde samma vanliga PR-strategier och medieträningar om och om igen. Jobbet var fortfarande roligt, men en irriterande lättja började smyga sig över arbetet.

Precis det som Lars talade om i sin föreläsning: Om ribban inte höjs då man blivit duktig på en nivå, börjar folk krångla i stället.

Våren 2016 var Lars och jag tillsammans anlitade som konferencierer på ett framtidsseminarium. Vi drog showen på totalt fem språk och rekvisitan på scenen inkluderade bland annat

en fungerande OH-projektor. Publiken var nöjd och vi hade superroligt. Vi pratade om kommunikation och ledarskap och tanken på att göra något mer tillsammans föddes.

Nu ska vi anställa fler hjärnor till Losvik & Flen Ab. Det blir den verkligt stora förändringen för två tidigare ensamföretagare. Vi läser just nu in oss på lagar och paragrafer som gäller anställning. (”What? Ska en anställd ha lön fast de inte jobbar??” Ja det ska de, och det kallas saker som betald semester och sjukledigt, ganska främmande förmåner för de flesta ensamföretagare.)

de praktiska ramarna för att ännu en hjärna ska kunna låta klokskapen flöda. Människor är gjorda för att jobba tillsammans. En hjärna plus en hjärna är mycket mer än två hjärnor. Det är då flera hjärnor jobbar tillsammans som saker börjar hända på riktigt.

Elli Flén Vd och kommunikationskonsult på Losvik & Flen.

Jag ser fram emot att vi blir fler. Nu blir det nya för mig att bli företagaren med anställda. Nu lär jag mig bygga

TFiF bladet 4 / 2022

15

ARTI KEL

FITechs nya MOOC-kurs lär ut datateknikens grunder på svenska Nätverksuniversitetet FITech erbjuder avgiftsfria universitetskurser. Nu lanserar FITech den första svenskspråkiga nätkursen som är öppen för alla (MOOC, dvs Massive Open Online Course). Intro till IT-kursen arrangeras av Åbo Akademi.

TEXT Maiju Torkkeli, kommunikationsplanerare på FITech ÖVERSÄTTNING Emilia Juslin

Nätverksuniversitetet FITech erbjuder avgiftsfria universitetskurser.

Nu lanserar FITech den första svenskspråkiga nätkursen som är öppen för alla (MOOC, dvs Massive Open Online Course). Intro till IT-kursen arrangeras av Åbo Akademi. Målet med kursen är att ge en översikt över teknologi och att klargöra vad t.ex. artificiell intelligens, algoritmer och programvara handlar om. Bland annat de här ämnena är närvarande i allas vardag. Därför är det viktigt att förstå vad som händer ”under motorhuven”.

Man behöver inte kunna eller förstå allt, men om man inte kan någonting alls så blir man lätt utanför, konstaterar Carina Gräsbeck som fungerar som Åbo Akademis FITech-kontaktperson vid sidan av sitt arbete som utbildningsplanerare.

Under kursen behandlas bland annat etiska frågor inom teknologi och teknologins inflytande på individen och samhället. Intro till IT-kursen passar alla som vill lära sig mera om aktuella IT-frågor på svenska. Kursen har inga krav på förhandskunskaper.

Mannila jämför digitaliseringen med traditionella undervisningsämnen i skolan, där många känner någon slags intuition. Hon efterlyser samma slags intuition också för det digitala.

Digitaliseringen ökar såväl i arbetslivet som på fritiden och därför behövs IT-kunskaper överallt. Att ens ha en liten förståelse för IT kan vara till nytta för personer som inte arbetar med eller studerar datateknik.

- Det handlar om medborgarfärdigheter.

16

TFiF bladet 4 / 2022

- IT-ämnen måste lätt kunna studeras på flera olika språk. Det är mycket viktigt, eftersom det är fråga om både demokrati och jämlikhet! fortsätter docent Linda Mannila som sammanställt kursmaterialet.

- Om det är minusgrader ute på vintern, så vet vi att det troligtvis är möjligt att gå på isen på sjön. Om temperaturen är nära noll är vi försiktigare med att gå ut på isen. Den här sortens intuition borde vi alla också ha i den digitala världen.

Nätverksuniversitetet FITech i ett nötskal •

Ett nätverk av finländska universitet inom tekniska branschen, Teknikens Akademiker rf och Teknologiindustrin rf.

•

Grundat för att öka samarbetet inom tekniska branschen och för att svara på de ökade behoven av kompetens och arbetskraft.

•

Med hjälp av projektfinansiering kan FITech erbjuda ett urval avgiftsfria universitetsstudier. Kurserna är öppna för alla finländare och alla som är stadigvarigt boende i Finland.

•

Studiernas tematik berör i huvudsak ICT, 5G-teknologi och energilagring.

•

Bekanta dig med kursutbudet på FITechs nätsidor www.fitech.io

STUD ERAND E

Antalet svenskspråkiga studerande ökar inom teknik och naturvetenskap Inom de tekniska och matematisk-naturvetenskapliga utbildningarna har antalet svenskspråkiga studerande ökat under de senaste åren. En orsak till ökningen är att universiteten beviljats tilläggsfinansiering för att öka antalet studieplatser till en del av sina utbildningsprogram i samband med coronapandemin.

TEXT Emilia Juslin BILD Frida Björklund

Nedan finns en översikt över den gemensamma antagningen år 2022 för de finländska universitet där TFiF har flest yngre medlemmar. För Aalto-universitetets och Helsingfors universitets del beaktas de sökande som har svenska som modersmål. I Åbo Akademis översikt beaktas de svenskspråkiga kandidat- och magisterutbildningarna.

Aalto-universitetet Vid de tekniska utbildningarna vid Aalto-universitetet har antalet sökande med svenska som modersmål ökat i jämn takt under de senaste åren. År 2022 sökte 276 svenskspråkiga till Aalto-universitetets tekniska utbildningar som första prioritet, medan det totala antalet svenskspråkiga sökande var 441 personer.

Av de sökande antogs i år 150 personer med svenska som modersmål. År 2019 var motsvarande antal 102 personer.

Förutom en ökning i antal studieplatser vid de befintliga utbildningsprogrammen har det också grundats nya utbildningsprogram, t.ex. utbildningsprogrammet i teknisk psykologi som startar hösten 2022. I år antogs flest svenskspråkiga studerande till utbildningsprogrammen för energi- och maskinteknik och kemiteknik. Åbo Akademi Under de senaste åren har datatekniken och datavetenskapen fått tilläggsplatser.

Inom datatekniken har ökningen gått från 18 platser år 2019 till 35 platser år 2022. Ifjol startade en ny magisterutbildning i informationsteknologi i Vasa

med tio platser. Det betyder att Åbo Akademi i år kunnat anta upp till 169 nya studerande inom teknik och matematisk-naturvetenskapliga ämnen.

naturvetenskapliga fakultet har antalet svenskspråkiga sökande i första pri-

Helsingfors universitet Vid Helsingfors universitets matematisk-

Källa: Utbildningsförvaltningens statistiktjänst Vipunen

oritet sjunkit något. I år fanns det 67 sådana sökande, jämfört med 81-84 sökande under se senaste tre åren.

Söktrycket till Åbo Akademis utbildnin- Däremot antogs ungefär lika många gar har ökat från 501 personer år 2019 som vanligt, 46 personer med svenska till 630 sökande i år. Av dessa hade 162 som modersmål. personer Åbo Akademi som sitt första val. Totalt antogs 168 nya studerande i Populärast bland svenskspråkiga år. Högst söktryck hade utbildningslinsökande var i år utbildningsprogramjerna i datateknik och datavetenskap i men i datavetenskap, matematiska Åbo. vetenskaper och geografi.

TFiF bladet 4 / 2022

17

STUD ERAND E

Utmaningen med att söka studieplats ”Hej mamma, om jag nu söker in till Medi och inte tar emot någon studieplats, visst är jag då även nästa år förstagångssökande?”

TEXT Daniel Valtakari, Ombudsman TEK, ÖVERSÄTTNING Ira Vaskola, FOTO Helena Hagberg, Canva

I dagens Finland använder man sig av en s.k. kvot för förstagångssökande då det gäller studieplatser, vilket innebär att vid varje studieinstitution är en viss del av studieplatserna reserverade för studerande som inte ännu har studierätt i något utbildningsprogram.

En annan faktor som styr urvalet är att betydelsen av resultatet i inträdesprovet minskar och största delen av studieplatserna delas ut baserat på avgångsbetyget. Betygspoängen baserar sig på vitsorden i studentskrivningarna. Detta ökar stressen för att klara sig i enskilda prov.

som påverkar dem långt i framtiden.

Man skall först välja en utbildning på andra stadiet och om valet faller på gymnasiestudier från vilket man planerar gå vidare till en högskola spelar ämnesvalen en mycket stor roll när det blir fråga om vilka dörrar som sedan öppnar sig för framtida studier. Val av ämnen som påverkar ens kommande studieinriktning skall således göras helt under de första dagarna i gymnasiet. I synnerhet i mindre gymnasier kan det vara mycket svårt att i ett senare skede byta ämnen. Man måste välja bransch för tidigt.

16-åringar är tvungna att ta beslut

Ursprungligen är gymnasiet planerat som en treårig utbildning. I denna treåriga utbildning kan de unga nätt och jämnt planera in de obligatoriska allmänbildande kurserna samt de obligatoriska kurser som krävs i de ämnen man skriver i studentexamen.

Det blir inte så mycket utrymme för extra studier. Utöver detta måste man försäkra sig om att man verkligen klarar skrivningarna bra så att man har möjligheten att säkra sig en studieplats i en högskola. P.g.a. detta skulle det vara bra att även få kurserna i de ämnen man tänker skriva passligt inpusslade i tidtabellen. För att säkra

18

TFiF bladet 4 / 2022

sig om detta så drar gymnasiestudierna för många unga ofta ut på tiden till fyra år.

I slutet av gymnasiet deltar man i studentskrivningarna. Med de vitsorden söker man sedan in till högskolor. Om man inte får en studieplats i den högskola som står som första alternativ, håller många unga ett mellanår under vilket man försöker höja sina vitsord.

Tidigare var det möjligt för de unga att ta emot den studieplats som var andrahands val och möjligheten att söka in på nytt till den högskola eller linje som var det första alternativet var realistisk. Nuförtiden är kvoterna för förstagångssökande så pass stora att det inte är lätt att få en andra studieplats om man redan tagit emot en.

Detta är man medveten om och tar därför inte emot en studieplats som är ens andra alternativ utan skjuter fram studierna.

Teknikbranschen är inte den mest lockande även om vi vet att det är ett bra alternativ ur arbetssynvinkel och även då det gäller utkomst. Även arbetsuppgifterna är intressanta inom branschen. Tidigare fick vi studerande som

inte på första försöket fått den studieplats som var deras första alternativ i ansökningsskedet. Många av dessa blev så pass intresserade av teknikstudierna under det första halvåret att de lade tidigare planer på hyllan och fortsatte med sina teknikstudier. Vi fick många bra teknologer i vårt gäng. Nu förlorar vi denna möjlighet att få kunnande till branschen. Visserligen sökte många på nytt till det första alternativet och en del kom in. Dessa hade ändå redan studerat en tid, lärt sig den studieteknik som behövs vid högskolor och eventuellt läst kurser de fick till godo då de sökte en annan studieplats. Resultatet var oftast att man hade nytta av året.

Har denna förnyelse uppnått målsättningarna? Målsättningen var enligt vår uppfattning att få de ung att inleda sina studier tidigare, så att man skulle få in yngre utexaminerad arbetskraft på marknaden. Förnyelsen har resulterat i mera stress för de unga i gymnasiet, förlängt gymnasiestudierna samt ökat på mellanår mellan studier på andra stadiet och högskolenivå.

I urvalskriterierna fokuserar man på vikten av lång matematik i gymnasiet inom branscher där matematik föga be-

hövs vare sig inom studier eller i arbetslivet. Matematik har blivit en mätare på en god och uthållig studerande. Bl.a. får man högsta poäng i urvalskriterierna för lång matematik för studier inom näringsterapi, filosofi, hälsokunskaper, historia, teologi, pedagogik och språk.

Som exempel så får en abiturient som ansöker om en studieplats för studier i psykologi som mest 36,1 poäng för lång matematik och 34 poäng för psykologi.

För teknikstudier där matematiska kunskaper verkligen spelar en central roll såväl inom studierna som i arbetslivet får man för lång matematik 39,7 poäng.

Urvalskriterierna borde korrelera med studiernas innehåll så att de sökandes rätta inriktning skulle uppmärksammas och stödas redan i ansökningsskedet.

Inträdesprovet stöder ofta den bransch man söker till, men högskolorna poängterar pappersval där poängsättningen fokuserar orealistiskt mycket på matematiken. Är inte meningen ändå att åt var och en kunna erbjuda en studieplats som motsvarar den egna inriktningen?

och studierna inleddes utan mellanår även om man inte fick den studieplats som var det första alternativet. Högskolestudierna tog vanligtvis lite längre men den sammanlagda studietiden gymnasie- och högskolestudierna sammantaget var kortare och de studerande utexaminerades oftast som yngre. På den tiden fungerade det påfallande bra. Kunde man nå målsättningarna för kvoteringen av förstahandssökande med andra metoder? Även med sådana metoder som möjliggör byte av studieinriktning helt i början av studierna.

Vi tror att allas målsättning är att styra de unga möjligast snabbt till en motiverande studiekarriär, varifrån man utexamineras för en intressant bransch och hittar ett inspirerande yrke. Då intresse och inspiration är närvarande både i studierna och går att kombinera med den kommande karriären bibehålls motivationen och påskyndar utexamineringen.

Artikeln är skriven av specialplanerare

Vi längtar inte efter det förflutna, men tidigare reglerades styrningen till undervisning med tilläggspoäng. Då genomförde man gymnasiet på tre år

Saara Luhtaanmäki och Reijo Saari Uleåborgs universitet, tekniska fakulteten i samarbete med Daniel Valtakari och högskoleutskottet inom TEK.

TFiF bladet 4 / 2022

19

ARTI KEL

Aktieindexfondens lätta väg till avkastning Att investera är enligt Nordnets sparekonom Martin Paasi egentligen riktigt lätt. Välj en passivt förvaltad aktieindexfond med låga förvaltningskostnader och ha ett perspektiv på gärna flera decennier.

TEXT OCH FOTO Bo Ingves

Martin Paasi betonar att aktiesparande alltid är långsiktigt och inte handlar om att spekulera, till skillnad från exempelvis dagshandel på börsen och lånefinansierad investeringsverksamhet.

– På samma sätt som man blir uppfostrad till att tvätta tänderna på morgonen borde man lära sig att kontinuerligt sätta undan en liten del av sina inkomster. Poängen är att det inte ska påverka det dagliga livet, säger han.

Paasi betonar betydelsen av att välja aktieindexfonder som har en förvaltningskostnad i spannet 0,00–0,4 procent.

– Rigorös akademisk forskning visar att det inte är lönsammare att betala mera för aktivt förvaltade och därmed dyrare fonder än för passivt förvaltade aktieindexfonder med låga kostnader. Här talar jag alltså inte om direkta investeringar i spekulationssyfte utan uttryckligen om långsiktigt sparande med låga månatliga summor, säger han.

Ränta på ränta Finessen med långsiktigt sparande är att de ger ränta på ränta för varje år

20

TFiF bladet 4 / 2022

som går. Men ju högre förvaltningskostnaden är, desto lägre blir avkastningen på lång sikt.

– Historiskt sett avkastar aktiemarknaden i genomsnitt sju procent per år men om man betalar två procent i förvaltningsarvode får man i stället en årlig avkastning på fem procent. Då man tar med begreppet ränta på ränta i ekvationen äter förvaltningsavgiften faktiskt upp hälften av avkastningen räknat på 30 år, säger Paasi.

Han konstaterar att ett månadssparande i aktieindexfonder inte är svårt; man betalar in en viss summa till fonden varje månad i form av en normal banktransaktion. En typisk indexfond kan exempelvis spegla bolagen som ingår i OMXH25.

– Sparandet handlar inte om att bli miljonär eller att kunna köpa fina bilar, utan om att skaffa sig flera valmöjligheter i livet. Det bästa är att det är demokratiskt eftersom alla kan spara enligt sina egna ekonomiska förutsättningar. Kort sagt borde var och en av oss sätta 3–5 procent av nettoinkomsten i kostnadseffektiva

indexfonder på längre sikt. Genom långsiktighet får man garanterat den draghjälp som behövs längre fram i livet, säger Paasi.

Warren Buffet slog vad Paasi berättar att världens kanske mest kända fondförvaltare Warren Buffet slog vad om en miljon dollar år 2007 att en amerikansk aktieindexfond med låga avgifter skulle ha en bättre avkastning efter tio år än fem olika hedge-fonder.

– Och Warren Buffet fick rätt, säger Paasi.

Han berättar att han själv är ett gott exempel på hur man inte ska göra.

– Jag har studerat finansiell ekonomi men insåg inte den enkla sanningen om långsiktigt, pietetsfullt sparande förrän vid 40-årsåldern. Nu har jag tjatat om det på Nordnet i åtta år. Min roll i företaget är uttryckligen att hålla privatplacerarnas sida i allt jag säger och gör, säger han.

För finländarna har Paasi blivit känd framför allt genom podcasten Rahapodi som behandlar ekonomi, sparande

Långsiktigt sparande i aktieindexfonder med låga förvaltningskostnader är enligt Nordnets sparekonom Martin Paasi för de flesta det enklaste sättet att investera lönsamt.

och placeringar och som i dag har ungefär 400 000 lyssnare.

– Vi är ingen marknadsföringskanal utan producerar oberoende innehåll utan att använda en massa akronymer för att verka intelligenta. Det viktiga är att lyssnarna förstår vad vi säger.

Någonting har vi gjort rätt eftersom vi har 400 000 lyssningar i månaden och vann podtävlingen Audioland Awards klass för businesspoddar i våras, säger han.

I stället för pensionavgifter Något om betydelsen av långsiktighet visas av att man för 5 000 euro kan köpa en genomsnittlig finländsk pensionspott åt ett nyfött barn, utgående från att fondens årliga avkastning är 7 procent och förvaltningskostnaden kring 0,2 procent.

– Hårdraget kunde sägas att det finländska pensionssystemet, som i dag kostar ungefär en fjärdedel av alla finländares lön, kunde ersättas genom att det för varje nyfött barn i Finland görs en investering på 5 000 euro. Då kommer man upp till samma kalky-

lerade pensionspott på 350 000 euro som det finländska pensionssystemet baserar sig på, säger Paasi som ett tips till far- och morföräldrar.

Hur går det med hela fondmarknaden med tanke på dagsläget i världen?

– Fast det ser svagt ut för tillfället är det ett faktum att ingen på långsikt har lyckats skapa mervärde genom att försöka taima marknaden. Genom att månadsspara blir tidpunkten för starten aldrig helt rätt men inte heller helt fel, säger Paasi.

Om man börjar spara i lite äldre ålder kan man sätta in större summor och, som Paasi uttrycker det, försöka springa fast sitt yngre jag.

– Det är givetvis ok att köpa aktier direkt men i slutändan är aktieindexfonder för de flesta människor troligen effektivare och framför allt betydligt enklare än behöva läsa på om olika företag, säger Paasi.

Kort om aktiefonder: Aktieindexfonder är passivt förvaltade fonder som följer ett visst aktieindex och investerar i de bolag som ingår i indexet i proportion till deras andel.

Eftersom förvaltaren av en indexfond inte gissar vilka aktier kunde avkasta bättre än andra, utan enbart köper och säljer aktier i de bolag som ingår i indexet, har fonderna en låg förvaltningsavgift.

I aktivt förvaltade fonder är fondförvaltarnas jobb att försöka välja aktier som sammantaget ska prestera bättre än ett visst index. Det syns också i förvaltningskostnaderna som ligger i spannet 1–2 procent jämför med indexfondernas förvaltningsavgift på normalt 0,2 – 0,4 procent.

TFiF bladet 4 / 2022

21

ARBETSM ARKNAD

Familjeledigheten har förnyats, vad ändras?

Den nu aktuella familjeledighetsreformen förnyar den inkomstrelaterade familjeledigheten. Reformen trädde i kraft i augusti detta år.

TEXT Emma Aho, arbetsavtalsjurist på TEK, översättning Ira Vaskola FOTO Canva

Familjeledighetsreformen berör familjer där den beräknade tiden för barnets födelse var tidigast den 4 september 2022 och barnet inte har fötts innan den 31.7.2022.

Reformen förlänger de tidigare inkomstrelaterade föräldraledigheterna och följer den sk. 1+7+7 modellen, d.v.s. att bägge förälder får lika långa föräldrapenningskvoter, en kvot på sju månader av vilken man kan donera tre månader till den andra föräldern. En månad är graviditetspenning till den förälder som föder.

Den nya lagen tar på ett mer jämlikt sätt i beaktande olika familjesituationer, olika familjekonstellationer och olika former av företagande. Målsättningen med reformen är att främja jämlikheten i arbetslivet, en jämnare fördelning av familjeledighet och vårdansvar samt att sporra papporna till att nyttja sin rätt till familjeledighet. Förnyelsen svarar även på krav på förändring som kommer genom EU:s balansdirektiv.

22

TFiF bladet 4 / 2022

Regeringens förslag till familjeledighetsreformen behandlades av riksdagen som godkände förslaget den 8.12.2021.

Fördelningen av graviditetsoch föräldrapenning I och med förnyelsen föll de tidigare moderskaps-, föräldra- och faderskapspenningarna bort och ersattes av sk. graviditets- och föräldrapenning.

“

Målsättningen med reformen är att sporra papporna att nyttja sin rätt till familjeledighet

Föräldrapenningen betalas, baserat på ett barn, för 320 vardagar. Denna kvot fördelas enligt 160 dagar per förälder.

Den ena föräldern kan donera högst 63 dagar av sin kvot till den andra föräldern eller t.ex. till en annan vårdare av barnet, till äkta hälft eller den andra förälderns äkta hälft. Föräldrapenningen kan användas tills barnet har fyllt två år.

Föräldra- eller graviditetspenningen betalas för endast en förälder i taget.

Dock kan man hålla upp till 18 vardagar gemensam ledighet i samband med graviditetspenning eller den andra förälderns föräldraledighet. Detta motsvarar långt det tidigare systemet där pappan kunde hålla max 18 dagar ledigt i samband med mammans ledighet med moderskaps- eller föräldrapenning.

Den gravida får en graviditetspenning för 40 vardagar. Graviditetspenningen beviljas 30 eller senast 14 dagar innan den beräknade födseln.

Då familjen består av bara en förälder tillfaller alla 320 dagar den föräldern. Även familjer som adopterar har rätt till sammanlagt 320 dagar. Om man

föder eller adopterar flera barn samtidigt får man föräldrapenning för ytterligare 84 vardagar för varje barn utöver ett. För tvillingar betalas exempelvis föräldrapenning för 404 (320 + 84) vardagar och för trillingar 488 (320 + 84 + 84) vardagar.

Förnyelsen innebär att barnet är omkring 13 månader då de inkomstrelaterade ledigheterna slutar ifall ledigheterna tas ut i sin helhet. Om bara den ena föräldern tar ut sin ledighet är barnet ca 9 månader då ledigheten slutar. Detta innebär att systemet sporrar bägge parter som är berättigade till föräldrapenning att nyttja sin kvot.

Vårdledigheten ändras inte Förnyelsen påverkar inte vårdledighet eller partiell vårdledighet nämnvärt.

Som vårdledig kan man fortfarande få hemvårdsstöd tills det att barnet fyller tre år.

Man har möjlighet att få hemvårdsstöd för barn redan innan barnet är i den

åldern att det har rätt till förskoleundervisning. Man kan lyfta hemvårdsstöd även om man ännu har outnyttjad föräldraledighet. Sålunda kan man kan man vara hemvårdsledig innan man utnyttjat sin föräldraledighet i helhet.

Rätt till hemvårdsstöd har man dock först då det gått 160 dagar sedan barnets födelse.

Flexibilitet med partiell föräldrapenning Nyttjandet av partiell föräldrapenning var tidigare lågt eftersom grunderna för att beviljas detta var stränga. Båda föräldrarna skulle samtidigt vara partiellt föräldralediga och förkorta sin arbetstid lagenligt.

I och med förnyelsen föll detta krav bort. Nu betalas partiell föräldrapenning förutsatt att föräldern sköter barnet på deltid samtidigt som man jobbar lagenligt förkortad arbetstid. Den dagliga arbetstiden får vara högst fem timmar. En partiell föräldrapenningsdag skulle nyttja en halv dag av kvoten

för föräldrapenning.

Om man jobbar deltid genom att förkorta mängden arbetsdagar per vecka eller månad lyfter man föräldrapenning för de dagar man inte jobbar.

Arbetsdagarna nyttjar inte föräldrapenningsdagar.

Förnyelsen sporrar alltmer till deltidsarbete även under föräldraledigheten.

Om partiell föräldraledighet skall man fortfarande avtala med arbetsgivaren.

Om arbetsgivaren inte går med på att arbetstagaren jobbar deltid bör detta motiveras skriftligt.

Den nya lagen om de förnyade föräldrapenningarna trädde i kraft 1.8.2022. Ifråga om kollektivavtalen beaktas lagändringen i följande avtalsförhandlingar.

TFiF bladet 4 / 2022

23

KOLUM N

TF samlar in pengar – även av dig! indirekt och knipslugt hur mycket jag tyckte hen själv skulle ge. Jag vägrade att svara. Var och en ger efter sin förmåga, tyckte jag. Inget grupptryck, ingen längdp-ssn-ingstäflan.

Kaj Arnö

Ibland kan man missbruka sina privilegier, i varje fall om ändamålet är gott.

Mitt privilegium är att få skriva spalter för TFiF, och ändamålet är Teknologföreningens penninginsamling för sitt nya hus i Otnäs. Och mitt missbruk är att väcka ditt intresse, klämma på ditt samvete och be dig lätta på din penningpung eller ditt aktieinnehav.

Teknologföreningens betydelse för den personliga karriären varierar från teknolog till teknolog. I mitt fall hade jag under studietiden trott att TF:s betydelse skulle komma att ligga i kamratskapen och i långtidseffekterna av de intellektuella utmaningarna och erfarenheterna TF bjöd på under studietiden. Det är pengar värt, allt det.

I mitt personliga fall betydde dock TF mer än så, för karriären. Jag har startat företag med TF:are, jag har jobbat med TF:are, jag har haft TF:are till kunder.

Men TF:s roll visade sig trots detta vara central. Min tacksamhetsskuld till TF ligger därmed kanske lite över genomsnittet.

En mig närstående teknologvän spekulerade i början av TF:s penninginsamling i hur mycket den-och-den ska donera. Hen frågade inte hur mycket jag tänkt ge, utan frågade i stället 24

TFiF bladet 4 / 2022

Sedan dess har jag lite ändrat åsikt. Att TF behöver pengar för ett hus skedde senast på 1960-talet; jag minns hur min faster (phux 1949) i våras stolt serverade festlig dryck ur de TF-champagneglas hon i början av sextiotalet som grånad forskare köpt för att stöda insamlingen för Urdsgjallar. Vi talar historiens vingslag, och då behöver alla en liten vägledning i vad som vore comme-il-faut att ge.

TF föreslår själv en månadslön. Min uppfattning är dock att TF-riktlinjen kan vara OK för de yngre generationerna, men för oss äldre är det för lite.

Det ska vara progressivt, inte bara för att vi som varit phuxar förra årtusendet har högre månadslön. Vi har ofta råd att bidra med mer än en månadslön.

Vi kan också bidra med aktier. Detta gör tre av grundarna till MariaDB Corporation, Michael ”Monty” Widenius (phux 1981 men likt hr Gates ej färdigbliven), Ralf Wahlsten (styr.ordf. 1985) och undertecknad (EK-chef 1985).

Vi ger tre pottar om 35.000 MariaDB-aktier, alltså totalt 105.000 aktier.

Börsgången på NYSE via ett SPAC-bolag är planerad till slutet av 2022 följt av ett år av lockdown. Börskurser är omöjliga att uppskatta, men blir värdet på en gammal MariaDB-aktie att ligga på under 2 €, ja då blir vi besvikna. Det här vore alltså totalt 210.000 € för TF. Men nu till det viktiga: TF har grundat

en matchningskampanj. Kan Hanken, kan vi. Hanken må ha Nalle Wahlroos, men TF har också sina bakgrundskrafter (nämligen tre st. långtida TF-vänner och StÄlMar), och de har lovat förgylla de donationer som kommer in under hösten, från och med detta tryck! Under kampanjen kommer matcharna fördubbla varje € du lägger i ett innovativt förhållande av upp till 1:1, så nu om någonsin är det läge att agera. Kom ihåg att här är alla euron lika välkomna, man må så tala om månadslöner eller kostnaden för en öl på Urdsgjallar.

Bakgrundskrafterna, ett antal godhjärtade donatorer och vi IT-nykomlingar, har redan före den gyllene kampanjen bidragit med en grundplåt; IT-nykomlingarna med anspråkslösare belopp.

Själv tyckte jag det vore teknologiskt med ett primtal, och kände mig femsiffrig men något snål, så jag valde det minsta femsiffriga primtalet. (Facit: 10007). Men TF är inte färdig än, och nu hoppas de precis alla vill delta i byggandet av deras nya nationshus, så skapar vi det tillsammans.

Därmed vill vi få till stånd just det grupptryck jag först inte kände för.

Känn efter! Har TF hjälpt dig på traven? Kan du uttrycka din tacksamhet genom att städa i gamla aktiedepåer?

Kan du skapa förutsättningar för kommande generationer att ha glädje och nytta av TF, genom att lätta på dina fondandelar eller eventuella likvida medel? Läs då TF:s ruta här invid, om hur donationen går till i praktiken.

För TF behöver pengar, även av dig!

Nu fördubblas ditt bidrag

Träffpunkt Aalto?

"TF har grundat en matchningskampanj. Kan Hanken, kan vi. Hanken må ha Nalle Wahlroos, men TF har också sina bakgrundskrafter."

- Kaj, alldeles nyss

Vi vill skapa Träffpunkt Aalto – ett vardagsrum för alla vid Aalto, ett hem för TF. En plats där kreativiteten flödar och nya kontakter knyts, en tvärvetenskaplig mötespunkt där studerande kan göra allt: skapa konst och musik, träffa företag, studera, sjunga snapsvisor, bygga nätverk, åta sig galna projekt, och främst av allt träffa sina vänner.

Teknologföreningen samlar in pengar för sitt nya nationshus och bygger något alldeles fantastiskt! Under hösten kommer varje inkommen donation att matchas av tre tills vidare anonyma TF-alumner som ställt upp för att möjliggöra denna kampanj.

Din donation kommer att alltså fördubblas av dessa tre, det vill säga matchas varje donation upp till ett förhållande på 1:1.

En tabell säger mera än tusen ord, så konkretiserande exempel följer nedan:

Din donation

TF får

500 €

1000€

1000 €

2000€

10 000 €

20 000 €

Tre matchare gick in i en bar. Golvet var klibbigt...

Hur donerar jag?

Bestäm vad du vill donera

Gör en donation

Kontakten till TF fortskrider

Möjligheterna är många!, men de två huvudsätten är följande: 1. Donera cash 2. Donera värdepapper mm.

Bägge alternativ kan göras göras på direkten eller vid en senare tidpunkt med sk. donationsbrev.

Donera via vision.tf.fi eller var i kontakt med Fundraisingchefen ifall ditt bidrag t.ex. handlar om värdepapper eller något annat, för en utförligare diskussion.

Du får uppdateringar kring projektet och medelinsamlingen, och fördelar enligt donationstrappan på vision.tf.fi

Emil Kauppi funchef@tf.fi

vision.tf.fi

Kampanjen börjar i och med denna utgåva och pågår hela hösten!

TFiF bladet 4 / 2022

25

De ökar Finlands konkurrenskraft Här är de: fyra exempel på skickligt finländskt ingenjörsarbete och människorna bakom tekniken.

TEXT och ÖVERSÄTTNING Katariina Rönnqvist, TEK, FOTO Markus Sommers och Canva

På de följande sidorna presenterar vi fyra arbetsgrupper som har främjat den tekniska kompetensen i Finland avsevärt.

I slutet av november vinner en av arbetsgrupperna 30 000 euro och utmärkelsen Finländskt ingenjörsarbete 2022 (SITP = Suomalainen insinöörityöpalkinto).

Priset delas ut årligen av Teknikens Akademiker TEK och Tekniska Föreningen i Finland TFiF. Hur tänker finalisterna rädda världen?

Svar på frågan får du genom att titta på videon på webbadressen www.tek.fi/sitp22-finalistit.

TFiF bladet 4 / 2022 26 26 TFiF bladet 4 / 2022

PR ISE T FI NL ÄND SKT I N GEN JÖRSARBETE

Finalist nr 1: GenomEra Kandidaterna är • Dipl.ing. Erno Sundberg, VD • Dipl.ing. Jiri Vainio, produktutvecklingschef • Fil.mag. Antti-Heikki Tapio, forskningschef • PhD Piia von Lode, IPR- och systemutvecklingsdirektör • PhD Janne Holopainen, utrustnings- och programvaruchef • Dipl.ing. Tommi Alanko, produktionschef • Laborant Tiina Parviainen, produktionstekniker

Snabbtester för coronaviruset Coronatestet från Åboföretaget Abacus Diagnostica kräver inga sterila rum, specialutbildade anställda eller långa väntetider.

Företagets namn: Abacus Diagnostica Oy, en del av Uniogen Oy Omsättning: 6,6 M€ (12/2020) Rörelseresultat: 3 M€ (12/2020) Hemort: Åbo Antal anställda: 30 Grundat: 2004

Under de senaste åren har Abacus Diagnostica framför allt utvecklat och tillverkat snabb-PCR-coronatest för laboratorier och sjukhus. Företaget utvecklar, tillverkar och säljer också diagnostiklösningar för identifiering av andra infektionssjukdomar. Det levererar bland annat en produkt som identifierar norovirus, som orsakar magsjuka.

GenomEra, som Abacus Diagnostica utvecklat, är ett PCR-testsystem för infektionssjukdomar, till exempel för coronaviruset. PCR står för polymeraskedjereaktion. I PCR-tester för corona tas provet vanligen från nässvalget.

Testet berättar om det finns rester av coronavirusets dna på slemhinnorna.

Traditionellt kräver ett PCR-test ett sterilt rum och specialutbildad personal, men enligt verkställande direktör Erno Sundberg gör Abacus Diagnosticas system GenomEra det möjligt

att göra PCR-tester på nästan vilken enhet inom hälso- och sjukvården som helst. I testningssystemet omges provet fullkomligt av vätska, vilket gör att eventuellt virus i provet inte kan smitta.

Testet kräver inte heller någon specialutbildning – endast en kort introduktion. Resultaten av test med GenomEra blir automatiskt färdiga inom cirka en timme.

– Särskilt under coronapandemins första månader rådde det en enorm brist på tester i hela världen. Som en finländsk aktör prioriterade vi leveranserna till Finland. Vi hade inte ett enda avbrott i leveranserna, berättar Sundberg.

GenomEra-systemet består av testflikar för engångsbruk, en analysator och en programvara som styr analysatorn.

Helheten kombinerar kompetens inom bioteknik, kemi, programvaror och utrustningsteknik. Den teknologi som

produktionen av systemet kräver är resultatet av ett flera decennier långt utvecklingsarbete vid Åbo universitet.

– GenomEra är ett utmärkt exempel på att produkter i biobranschen kräver långsiktigt arbete, finansiering och tro innan de blir kommersiellt framgångsrika, konstaterar Sundberg.

Abacus Diagnostica ökade sin omsättning nästan tiofalt under corona -året 2020.

Om teamet som utvecklat denna teknik vinner, planerar det att donera prisbeloppet 30 000 euro till Åbo universitet, där både teknologin och största delen av Abacus Diagnosticas anställda har sina rötter. Av personalen har cirka 40 procent en högskoleexamen inom teknik. >>

TFiF bladet 4 / 2022

27

PR ISE T FI N L ÄN D SKT I NGENJÖRSARBETE

Finalist nr 2: NL Camera Kandidaterna är • Dipl.ing. Kai Saksela, verkställande direktör • Dipl.ing. Jonas Nyberg, teknologidirektör • Tekn. dr Robert Albrecht, Lead Research Engineer • Dipl.ing. Manu Niukkanen, Lead Electronics Design Engineer

Ljud blir synligt Företaget Noiseless Acoustics i Helsingfors utvecklar akustiska kameror som kan användas bland annat för identifiering av elektriska fel.

Företagets namn: Noiseless Acoustics Oy Omsättning: 5,6 M€ (12/2021) Rörelseresultat: 1,9 M€ (12/2021) Hemort: Helsingfors Antal anställda: 50 Grundat: 2015

Noiseless Acoustics gör ljudet synligt.

Företagets flaggskepp är en bärbar akustisk kamera, motsvarande en värmekamera men avsedd för ljud. NL Camera samlar med sina 124 mikrofoner in ljud- och ultraljudsignaler, utifrån vilka utrustningen räknar fram en bild som visas på dess display och denna visar för användaren i vilken riktning ljudkällorna finns i realtid.

Noiseless Acoustics utvecklar sina produkter i Finland och företaget har själv all kompetens som behövs.

Kunder använder kamerorna till exempel i fabriker och raffinaderier för att identifiera elektriska fel, lokalisera luftoch gasläckor och bedöma läckornas storlek. Kameran används också för förebyggande övervakning av byggnaders skick. Bland kunderna finns till exempel Pfizer och Neste.

Kameran är ansluten till en molntjänst där en programvara som Noiseless Acoustics utvecklat analyserar alla data 28

TFiF bladet 4 / 2022

som kameran samlar in. Med stöd av det kan kameran berätta för användaren vad ett särskilt ljud betyder. Vid till exempel elektriska fel är ett av de första tecknen på felet ett visst slags ljud som börjar höras redan innan utrustningen hettas upp. NL Camera fångar upp ljudet och programvarans AI räknar baserat på ljuddatan ut vilken typ av elektriskt fel det är fråga om.

Programmet bedömer dessutom hur allvarligt felet är. Om det är allvarligt, föreslår programvaran vilka åtgärder användaren ska vidta.

– Finland är känt för kompetens inom akustik och vi är erkända internationellt, säger Kai Saksela, VD för Noiseless Acoustics. Vi tillämpar den framgångsrikt ute i världen, Det har funnits akustiska kameror före NL Camera, men dessa var utrustning utvecklad för forskningsarbete och krävde förståelse för ljud på diplomingenjörsnivå för att kunna tolka den

data de producerade. För NL Camera behöver man inte vara specialist inom akustik.

– Vi har ett par konkurrenter ute i världen, men vi klarar oss bra tack vare det kunnande som vi samlat under årens lopp.

Företaget levererar också programvaror som analyserar ljuddata, och utrustningen NL Sense – en diagnostiklösning, som har bl.a. akustiska sensorer. NL Sense hör till exempel om en maskin i en fabrik håller på att gå sönder.

Om det kandiderande teamet vinner, delar teamet ut prisbeloppet på 30 000 euro jämnt mellan alla medlemmar.

Teamet berättar att pengarna kommer att användas för arbetshälsa och återbetalning av lån. Själv skulle Saksela glädja sina barn med pengarna. >>

PR ISE T FI NL ÄND SKT I N GEN JÖRSARBETE

Finalist nr 3: OptiCalender Multinip Kandidaterna är • Tekn. dr Juha Lipponen, arbetslivsprofessor, Aalto-universitetet • Dipl.ing. Pekka Koivukunnas, innovationsexpert, Elomatic Oy Uppfinning: OptiLoad (numera OptiCalender Multinip) Diplomarbetets namn: Specifikation av ett nytt superkalanderkoncept Upphovsperson: Juha Lipponen Godkänt: 1994, Uleåborgs universitet Handledare: Pekka Koivukunnas, Valmet Paperikoneet Oy Övervakare: professor Juhani Niskanen, Uleåborgs universitet

Juha Lipponens och Pekka Koivukunnas patenterade uppfinning gör det möjligt att belasta valssystemet i en flervalskalander i en pappersmaskin för tidskriftspapper på ett sådant sätt att varje enskild vals utsätts för lika stor belastning. Uppfinningen, som lanserades på 1990-talet, förnyade och effektiviserade den 150 år gamla tekniken.

Tack vare den blev teknologiföretaget Valmet marknadsledande inom flervalskalandrar i flera års tid. Valmet har sålt kalandrar för uppskattningsvis en miljard euro.

Uppfinningen fick sin början år 1993, då Valmet bad Lipponen att som sitt diplomarbete utveckla ett nytt kalanderkoncept i stället för det föråldrade konceptet. Koivukunnas, som arbetade på Valmet vid denna tidpunkt, var handledare för Lipponens diplomarbete.

Före Lipponens och Koivukunnas upp-

Förnyar pappersmaskinerna I början av 1990-talet gjordes på Valmets fabrik i Träskända (Järvenpää) ett diplomarbete som förnyade ytbehandlingstekniken i pappersmaskiner för tidskriftspapper.

finning var tyngdkraften den huvudsakliga metoden att belasta valssystemet. Av olika mekaniska orsaker var det inte möjligt att stödja de vertikala valsarnas vikt i anläggningens stomme, vilket gjorde att valssystemet belastades ojämnt: de övre valsarna utsatte de undre för belastning.

– På grund av det gick hälften av valssystemets belastningspotential förlorad, eftersom det inte var möjligt att rikta mer belastning till valssystemets övre del utan att de undre valsarna gick sönder, beskriver Lipponen.

Lipponens och Koivukunnas lösning var att dimensionera kalanderns strukturellt olika valsar på så sätt att tyngdkraften orsakade samma böjning i hela valssystemet. Till följd av att belastningen gjordes likformig blev det möjligt att stödja hela valssystemets vikt på anläggningens stomme, varvid de övre

valsarnas vikt inte längre utsatte de nedre valsarna för belastning.

– På det här sättet kan vi belasta hela valssystemet jämt. Det ökade belastningskapaciteten i praktiken till det dubbla, säger Lipponen.

I dagens läge används en kalandertyp som bygger på denna uppfinning till exempel i pappersmaskiner som tillverkar högklassigt tryck- och skrivpapper.

Uppfinningen, som kallades OptiLoad, heter numera OptiCalender Multinip.

Om Lipponen och Koivukunnas vinner priset, använder Lipponen sin andel av prispengarna till en resa för familjen och för att reparera sitt hus. Koivukunnas arbetar i dag med utveckling av hållbara lösningar till exempel för framställning av biokol. Han skulle använda sin andel för att främja dessa projekt. >> TFiF bladet 4 / 2022

29

PR ISE T FINL ÄN D SKT I NGENJÖRSARBETE

Finalist nr 4: Simulatorteknik Kandidaterna är • Dipl.ing. Markku Pusenius, verkställande direktör • Dipl.ing. Timo Mustonen, teknisk direktör • Ingenjör Harri Niemi, produktionsdirektör • Ingenjör Jukka-Pekka Rajala, produktutvecklingsingenjör • Ingenjör Juha Silen, produktutvecklingsingenjör Företagets namn: Creanex Oy Omsättning: 4,7 M€ (6/2022) Rörelseresultat: 0,6 M€ (6/2022) Hemort: Tammerfors Antal anställda: 22 Grundat: 2003

Creanex är specialiserat på simulatorer som också inkluderar den simulerade arbetsmaskinens eller anläggningens verkliga styrsystem. Företaget levererar nyckelfärdiga simulatorer. I paketet ingår en ergonomisk driftsmiljö, simuleringsprogramvaran och sammankoppling av den simulerade maskinens styrsystem med simulatorn.

Creanex skräddarsyr en lämplig helhet för kunden.

Till dags dato har Creanex levererat över 600 simulatorer för utbildning och produktutveckling runt om i världen. Bland företagets kunder finns till exempel leverantören av utrustning till gruv- och bergavverkningsindustrin Sandvik Mining and Rock Technology och skogsmaskinstillverkaren Ponsse.

Creanex ökade sin omsättning med 30 procent under förra räkenskapsåret.

Varför säljer simulatorer? Enligt Creanex VD Markku Pusenius har 30

TFiF bladet 4 / 2022

Efterliknar verkligheten Med en simulator från Creanex i Tammerfors kan en människa öva sig att hantera till exempel en skogs- eller gruvmaskin eller att köra fordonskombinationer eller spårvagn.

den ökande automatiseringen gjort att programvarulösningar för maskinernas manöversystem blivit allt viktigare för maskintillverkarna. Programvarornas utvecklingscykler blir allt kortare samtidigt som allt fler egenskaper måste testas. Simulatorn gör det möjligt att automatisera testningen. Den är också en säkerhetsfaktor.

– Med våra simulatorer kan kunderna göra tester som skulle kunna orsaka farliga situationer eller maskinhaverier, om de gjordes med riktiga maskiner, berättar Pusenius.

Tekniken från Creanex kan också användas för utbildning. En utbildningssimulator fungerar på samma sätt som en riktig maskin. Med hjälp av den kan man öva sig att använda till exempel skogsmaskiner, borrar, lastbilar eller fordon som går på räls.

– Simulatorer är också en del av den

gröna omställningen. Redan i dag har våra utbildnings- och produktutvecklingssimulatorer ersatt flera tusen drifttimmar med dieseldrivna maskiner och fordon, säger Pusenius.

Om Creanex team vinner 30 000 euro, kommer företaget att använda pengarna för utbildning av unga ingenjörer genom att finansiera lärdomsprov som gäller realtidssimulering eller virtualteknik.

– Vi vill visa hur teknik som är gemensam med spelindustrin kan i stor omfattning också användas på produkter från den mer traditionella tillverkningsindustrin.

EVEN EM AN G

TFiF Golf 2022 TFiF-golf 2022 spelades i soligt väder torsdagen den 25 augusti på Nordcenters Fream-bana i Åminnefors.

I år deltog 15 TFiFare varav majoriteteten var Yngre medlemmar.

Tävlingen ordnades av förra årets vinnare Siiri Korhonen.

I år vann Rickard Lindroos tävlingen överlägset med 45 poäng. På andra plats kom Alex Wirén och tredje plats knep Filip Engström.

Specialtävlingarna ’’Bästa scratch’’ vanns av Alex Wirén på 85 slag, ’’längsta utslag’’ vann William Skog och ’’närmast flaggan’’ Rickard Lindroos.

TFiF-Golf 2022 Resultat:

Specialtävlingar:

1. Rickard Lindroos 45 2. Alex Wirén 29 3. Filip Engström 29 4. Joel Vauhkonen 28 5. Magnus Sirén 28 6. Niklas Skog 27 7. William Skog 27 8. Siiri Korhonen 26 9. Oskar Kallio 26 10. Oskar Hukkinen 24 11. Thomas Hintze 22 12. Jani Tallqvist-Adolfsson 20 13. Arttu Kierros 19 14. Jan Lindholm 17 15. Kristian Rautiainen 11

Bästa scratch: Alex Wirén Längsta drive: William Skog Närmast flaggan: Rickard Lindroos

Grattis till vinnarna och tack till alla deltagare!

TFiF bladet 4 / 2022

31

ARTI KEL

Tekniskt odlat kött snart ute på marknaden Numera har varje hamburgerkedja med självaktning ett vegetariskt alternativ med en biff som liknar ursprungsversionen både i smak och textur. Ändå vill de flesta ha kött. Efter många år i experimentstadiet håller odlat kött på att uppnå storskalig produktion.

TEXT Johan Svenlin FOTO Canva

Det har snart gått tio år sedan världens första hamburgare med biff av odlat kött presenterades inför världspressen i London. Det var uppstartsföretaget Mosa Meat, en avknoppning från institutionen för Sustainable Tissue Engineering vid Maastrichts universitet i Nederländerna, som hade odlat fram biffen i sitt labb. Den hamburgarbiffen kostade 250 000 euro och bekostades av Google-grundaren Sergey Brin.

Oberoende testsmakare var eniga om att biffen hade samma egenskaper som en traditionell hamburgarbiff.

Sedan dess har Mosa Meat fortsatt att utveckla sina processer för att kunna odla kött i stor skala. Under tiden har konkurrenter som Memphis Meat i USA och Super Meat i Israel tagit upp kampen. I december 2020 presenterade GOOD Meat sin odlade kycklingfilé på en restaurang i Singapore.

– Vår produkt är ute på marknaden tidigast om två år och då i liten skala.

Den kommer i första hand att säljas på restauranger och i specialbutiker.

Det kommer att ta fem–tio år innan den säljs på stormarknader, sade Mark Post, professor vid Maastrichts universitet och även grundare och VD för Mosa Meat, nyligen på Sitras webinarium om framtidens livs32

TFiF bladet 4 / 2022

medelsproduktion.

Slipper slakt Post nämner tre drivkrafter bakom bolagets satsning på odlat kött.

– Efterfrågan på kött globalt kommer att öka, WHO prognosticerar en fördubbling av köttkonsumtionen fram till 2050, i takt med att medelklassen i Asien växer. Med traditionell djuruppfödning kommer det helt enkelt inte att räcka till. Även om människans evolution har varit beroende av kött, är uppfödning av kossor och grisar inte ett effektivt sätt att producera mat. Stora mängder foder måste odlas för att mata boskap. Det beräknas att 77 procent av världens odlingsmarker används för foder till boskap, som i sin tur står för endast 18 procent av den globala befolkningens kaloriintag. Dessutom ger boskap ifrån sig en stor mängd utsläpp av klimatgaser. Om man får fram kött genom att odla muskelfibrer i stället för att föda upp och slakta boskap kan också stora betesarealer frigöras för att motverka klimatförändringen.

– En femtedel av klimatutsläppen kommer från tamboskap, vilket innebär att en vegetarian som kör omkring

“

Efterfrågan på kött globalt kommer att öka

i en Hummer orsakar ett mindre klimatavtryck än en köttätande cyklist, konstaterar Post.

En tredje faktor handlar om djurrättsfrågor och slakt, kanske den enskilt största orsaken till att cirka fem procent av befolkningen i väst väljer bort kött från sin kost.

– Vi tar ut muskelfibrer från kor, utan att skada dem. Muskelfibrer expanderar naturligt i ett labb och efter sju– åtta veckor har en muskelfiber vuxit till 20 000 muskelfibrer med 60 miljarder celler, vilket räcker till en hamburgarbiff.

Miljarder investeras Sedan 2013 har processen utvecklats

Cirka fem procent av befolkningen i väst väljer bort kött från sin kost p.g.a. djurrättsfrågor och slakt.

och volymerna vuxit, bland annat med hjälp av bioreaktorer. Post hänvisar till prognoser som visar att den globala köttmarknaden år 2040 kommer att bestå av 35 procent odlat kött, 25 procent vegetabiliska köttsurrogat och 40 procent traditionellt kött.

– Det finns hundratals uppstartsbolag i världen, med stora aktörer bakom sig, som är fokuserade på odlad köttproduktion. Under 2020 beräknas 3,1 miljarder dollar ha investerats i utvecklingen av odlat kött. De ursprungliga metoderna har breddats och effektiviserats. De första hamburgarna med odlad köttfärs kostade en förmögenhet, men nu finns storskalig produktion som kan ge ett butikspris på köttfärs på omkring 18 euro per kilogram.

I klimatdiskussionen har boskaps-

uppfödning varit en stor fråga och på senare år har en rad miljövänligare ersättningar till traditionella charkuterier presenterats, bland annat gräshoppor och andra insekter. Konsumenterna har lite försiktigt rynkat på näsan.

– Det har gjorts massor av kundundersökningar också om odlat kött under åren och med tiden har det blivit mer och mer accepterat. Vi kan tänka oss ett scenario om tio år när en konsument väljer mellan ett paket odlat kött och ett paket hårt beskattat traditionellt kött.

Om det odlade köttet är djurvänligare, klimatvänligare och billigare, men i övrigt har samma egenskaper, ser jag inte någon orsak varför konsumenterna inte kommer att föredra det, säger Mark Post.

“

Produkten är ute på marknaden tidigast om två år i liten skala. Det kommer att ta fem–tio år innan den säljs på stormarknader.

TFiF bladet 4 / 2022

33

EVEN EM AN G

Webbinarium: Hur kommer din pension att se ut?

10.10 Hur fungerar pensionssystemet i Finland?

Hur räknas din pension och hur inverkar t.ex. olika ledigheter på hur stor pension du kan ta ut när det är dags.

Webbinarium: ASG Branschkväll – Alla pratar om CO2, varför måste vi bry oss?

12.10 ASGs (Axels och Stinas Gamyler) branschkväll onsdagen den 12 oktober klockan 18.00 med det aktuella temat CO2; varför är detta viktigt och vad gör företag för att minska på utsläpp!

34

Webbinarium: Familjejuridik 27.9

DIAS-gillets månadsmöte 30.9

Delta i webbinariet där vi denna gång behandlar frågor om sambo, äktenskap, äktenskapsskillnad, vårdnad och umgängesrätt till barn.

TFiFs och TEKs pensionärer träffas regelbundet inom ramen för DIAS-gillet (Diplomingenjörernas och arkitekternas seniorer).

TFiF bladet 4 / 2022

Välkommen till gillets månadsmöte, fredagen den 30 september klockan 12.00 på restaurang Tekniska i Helsingfors.

TFiFs valmöte 22.11 Tekniska Föreningen i Finland kallar till valmöte tisdagen den 22 november. Mötet arrangeras som ett hybridmöte och du kan delta på distans eller på plats i restaurang Tekniska i Helsingfors.

Kommande evenemang:

27.9

Familjejuridik – sambo, äktenskap, äktenskapsskillnad, vårdnad och umgängesrätt till barn Webbinarium

30.9

DIAS-gillets månadsmöte, Helsingfors

3.10

Kick-off för Mentorprogrammet TFiX, Helsingfors

4.10

Teater: Kris och katastrof i Mumindalen, Helsingfors

5.10

10:ans bord, Helsingfors

8.10 - 5.11

Spexturné: TF:s 150-års jubileumsspex Frankenstein

10.10

Hur kommer din pension att se ut?

Webbinarium

12.10

18.10

FerMentor-kväll, Åbo

19.10

10:ans bord, Helsingfors

27.10

Teater: Musikalen Priscilla – aavikon kuningatar, Helsingfors

31.10

Sista inlämningsdag för stipendieansökan

8.11

AIR-seminarium; ”Att starta eget”, Åbo

14.11

Teater: Min fantastiska väninna Helsingfors

22.11

TFiF valmöte, hybridevenemang

17.12

TFiFs och DIFFs jullunch, Helsingfors

ASG branschkväll - alla pratar om CO2, varför måste vi bry oss?, webbinarium

13.10

TFiF sitz, Helsingfors

Du hittar närmare information om alla aktuella evenemang i evenemangskalendern tfif.fi/evenemang Om du har önskemål om evenemang eller ifall du vill arrangera ett evenemang kan du kontakta kansliet (kansli@tfif.fi).

TFiF bladet 4 / 2022

35

Rekrytera en medlem LÅT NÄTVERKET VÄXA!

MENTORSKAP FÖRMÅNER

LOUNGER OCH MÖTESUTRYMMEN STIPENDIER

Värva medlemmar och spara upp till 100 euro på ditt medlemsskap!

RÅDGIVNING

EVENEMANG JURISTTJÄNSTER

Läs mer på tfif.fi RÄTTSSKYDD

ARBETSLÖSHETSKASSA

FORTBILDNING

FÖRSÄKRINGAR FACKTIDNINGAR FÖRETAGARTJÄNSTER