Priset Finländskt ingenjörsarbete 2022

De ökar Finlands konkurrenskraft

Här är de: fyra exempel på skickligt finländskt ingenjörsarbete och människorna bakom tekniken.

TEXT och ÖVERSÄTTNING Katariina Rönnqvist, TEK, FOTO Markus Sommers och Canva

På de följande sidorna presenterar vi fyra arbetsgrupper som har främjat den tekniska kompetensen i Finland avsevärt.

I slutet av november vinner en av arbetsgrupperna 30 000 euro och utmärkelsen Finländskt ingenjörsarbete 2022 (SITP = Suomalainen insinöörityöpalkinto).

Priset delas ut årligen av Teknikens Akademiker TEK och Tekniska Föreningen i Finland TFiF.

Hur tänker finalisterna rädda världen? Svar på frågan får du genom att titta på videon på webbadressen www.tek.fi/sitp22-finalistit.

PRISET FINLÄNDSKT INGENJÖRSARBETE

Finalist nr 1: GenomEra

Kandidaterna är

• Dipl.ing. Erno Sundberg, VD • Dipl.ing. Jiri Vainio, produktutvecklingschef • Fil.mag. Antti-Heikki Tapio, forskningschef • PhD Piia von Lode, IPR- och systemutvecklingsdirektör • PhD Janne Holopainen, utrustnings- och programvaruchef • Dipl.ing. Tommi Alanko, produktionschef • Laborant Tiina Parviainen, produktionstekniker

Företagets namn: Abacus Diagnostica Oy, en del av Uniogen Oy Omsättning: 6,6 M€ (12/2020) Rörelseresultat: 3 M€ (12/2020) Hemort: Åbo Antal anställda: 30 Grundat: 2004

Snabbtester för coronaviruset

Coronatestet från Åboföretaget Abacus Diagnostica kräver inga sterila rum, specialutbildade anställda eller långa väntetider.

Under de senaste åren har Abacus Diagnostica framför allt utvecklat och tillverkat snabb-PCR-coronatest för laboratorier och sjukhus. Företaget utvecklar, tillverkar och säljer också diagnostiklösningar för identifiering av andra infektionssjukdomar. Det levererar bland annat en produkt som identifierar norovirus, som orsakar magsjuka.

GenomEra, som Abacus Diagnostica utvecklat, är ett PCR-testsystem för infektionssjukdomar, till exempel för coronaviruset. PCR står för polymeraskedjereaktion. I PCR-tester för corona tas provet vanligen från nässvalget. Testet berättar om det finns rester av coronavirusets dna på slemhinnorna.

Traditionellt kräver ett PCR-test ett sterilt rum och specialutbildad personal, men enligt verkställande direktör Erno Sundberg gör Abacus Diagnosticas system GenomEra det möjligt att göra PCR-tester på nästan vilken enhet inom hälso- och sjukvården som helst. I testningssystemet omges provet fullkomligt av vätska, vilket gör att eventuellt virus i provet inte kan smitta.

Testet kräver inte heller någon specialutbildning – endast en kort introduktion. Resultaten av test med GenomEra blir automatiskt färdiga inom cirka en timme.

– Särskilt under coronapandemins första månader rådde det en enorm brist på tester i hela världen. Som en finländsk aktör prioriterade vi leveranserna till Finland. Vi hade inte ett enda avbrott i leveranserna, berättar Sundberg.

GenomEra-systemet består av testflikar för engångsbruk, en analysator och en programvara som styr analysatorn. Helheten kombinerar kompetens inom bioteknik, kemi, programvaror och utrustningsteknik. Den teknologi som produktionen av systemet kräver är resultatet av ett flera decennier långt utvecklingsarbete vid Åbo universitet.

– GenomEra är ett utmärkt exempel på att produkter i biobranschen kräver långsiktigt arbete, finansiering och tro innan de blir kommersiellt framgångsrika, konstaterar Sundberg.

Abacus Diagnostica ökade sin omsättning nästan tiofalt under corona -året 2020.

Om teamet som utvecklat denna teknik vinner, planerar det att donera prisbeloppet 30 000 euro till Åbo universitet, där både teknologin och största delen av Abacus Diagnosticas anställda har sina rötter. Av personalen har cirka 40 procent en högskoleexamen inom teknik.

PRISET FINLÄNDSKT INGENJÖRSARBETE

Finalist nr 2: NL Camera

Kandidaterna är

• Dipl.ing. Kai Saksela, verkställande direktör • Dipl.ing. Jonas Nyberg, teknologidirektör • Tekn. dr Robert Albrecht,

Lead Research Engineer • Dipl.ing. Manu Niukkanen,

Lead Electronics Design Engineer

Företagets namn: Noiseless Acoustics Oy Omsättning: 5,6 M€ (12/2021) Rörelseresultat: 1,9 M€ (12/2021) Hemort: Helsingfors Antal anställda: 50 Grundat: 2015

Ljud blir synligt

Företaget Noiseless Acoustics i Helsingfors utvecklar akustiska kameror som kan användas bland annat för identifiering av elektriska fel.

Noiseless Acoustics gör ljudet synligt. Företagets flaggskepp är en bärbar akustisk kamera, motsvarande en värmekamera men avsedd för ljud. NL Camera samlar med sina 124 mikrofoner in ljud- och ultraljudsignaler, utifrån vilka utrustningen räknar fram en bild som visas på dess display och denna visar för användaren i vilken riktning ljudkällorna finns i realtid.

Noiseless Acoustics utvecklar sina produkter i Finland och företaget har själv all kompetens som behövs. Kunder använder kamerorna till exempel i fabriker och raffinaderier för att identifiera elektriska fel, lokalisera luft- och gasläckor och bedöma läckornas storlek. Kameran används också för förebyggande övervakning av byggnaders skick. Bland kunderna finns till exempel Pfizer och Neste.

Kameran är ansluten till en molntjänst där en programvara som Noiseless Acoustics utvecklat analyserar alla data som kameran samlar in. Med stöd av det kan kameran berätta för användaren vad ett särskilt ljud betyder. Vid till exempel elektriska fel är ett av de första tecknen på felet ett visst slags ljud som börjar höras redan innan utrustningen hettas upp. NL Camera fångar upp ljudet och programvarans AI räknar baserat på ljuddatan ut vilken typ av elektriskt fel det är fråga om. Programmet bedömer dessutom hur allvarligt felet är. Om det är allvarligt, föreslår programvaran vilka åtgärder användaren ska vidta.

– Finland är känt för kompetens inom akustik och vi är erkända internationellt, säger Kai Saksela, VD för Noiseless Acoustics. Vi tillämpar den framgångsrikt ute i världen,

Det har funnits akustiska kameror före NL Camera, men dessa var utrustning utvecklad för forskningsarbete och krävde förståelse för ljud på diplomingenjörsnivå för att kunna tolka den data de producerade. För NL Camera behöver man inte vara specialist inom akustik.

– Vi har ett par konkurrenter ute i världen, men vi klarar oss bra tack vare det kunnande som vi samlat under årens lopp.

Företaget levererar också programvaror som analyserar ljuddata, och utrustningen NL Sense – en diagnostiklösning, som har bl.a. akustiska sensorer. NL Sense hör till exempel om en maskin i en fabrik håller på att gå sönder.

Om det kandiderande teamet vinner, delar teamet ut prisbeloppet på 30 000 euro jämnt mellan alla medlemmar. Teamet berättar att pengarna kommer att användas för arbetshälsa och återbetalning av lån. Själv skulle Saksela glädja sina barn med pengarna.

PRISET FINLÄNDSKT INGENJÖRSARBETE

Finalist nr 3: OptiCalender Multinip

Kandidaterna är

• Tekn. dr Juha Lipponen, arbetslivsprofessor, Aalto-universitetet • Dipl.ing. Pekka Koivukunnas, innovationsexpert, Elomatic Oy

Uppfinning: OptiLoad (numera OptiCalender Multinip) Diplomarbetets namn: Specifikation av ett nytt superkalanderkoncept Upphovsperson: Juha Lipponen Godkänt: 1994, Uleåborgs universitet Handledare: Pekka Koivukunnas, Valmet Paperikoneet Oy Övervakare: professor Juhani Niskanen, Uleåborgs universitet

Förnyar pappersmaskinerna

I början av 1990-talet gjordes på Valmets fabrik i Träskända (Järvenpää) ett diplomarbete som förnyade ytbehandlingstekniken i pappersmaskiner för tidskriftspapper.

Juha Lipponens och Pekka Koivukunnas patenterade uppfinning gör det möjligt att belasta valssystemet i en flervalskalander i en pappersmaskin för tidskriftspapper på ett sådant sätt att varje enskild vals utsätts för lika stor belastning. Uppfinningen, som lanserades på 1990-talet, förnyade och effektiviserade den 150 år gamla tekniken. Tack vare den blev teknologiföretaget Valmet marknadsledande inom flervalskalandrar i flera års tid. Valmet har sålt kalandrar för uppskattningsvis en miljard euro.

Uppfinningen fick sin början år 1993, då Valmet bad Lipponen att som sitt diplomarbete utveckla ett nytt kalanderkoncept i stället för det föråldrade konceptet. Koivukunnas, som arbetade på Valmet vid denna tidpunkt, var handledare för Lipponens diplomarbete.

Före Lipponens och Koivukunnas uppfinning var tyngdkraften den huvudsakliga metoden att belasta valssystemet. Av olika mekaniska orsaker var det inte möjligt att stödja de vertikala valsarnas vikt i anläggningens stomme, vilket gjorde att valssystemet belastades ojämnt: de övre valsarna utsatte de undre för belastning.

– På grund av det gick hälften av valssystemets belastningspotential förlorad, eftersom det inte var möjligt att rikta mer belastning till valssystemets övre del utan att de undre valsarna gick sönder, beskriver Lipponen.

Lipponens och Koivukunnas lösning var att dimensionera kalanderns strukturellt olika valsar på så sätt att tyngdkraften orsakade samma böjning i hela valssystemet. Till följd av att belastningen gjordes likformig blev det möjligt att stödja hela valssystemets vikt på anläggningens stomme, varvid de övre valsarnas vikt inte längre utsatte de nedre valsarna för belastning.

– På det här sättet kan vi belasta hela valssystemet jämt. Det ökade belastningskapaciteten i praktiken till det dubbla, säger Lipponen.

I dagens läge används en kalandertyp som bygger på denna uppfinning till exempel i pappersmaskiner som tillverkar högklassigt tryck- och skrivpapper. Uppfinningen, som kallades OptiLoad, heter numera OptiCalender Multinip.

Om Lipponen och Koivukunnas vinner priset, använder Lipponen sin andel av prispengarna till en resa för familjen och för att reparera sitt hus. Koivukunnas arbetar i dag med utveckling av hållbara lösningar till exempel för framställning av biokol. Han skulle använda sin andel för att främja dessa projekt.

PRISET FINLÄNDSKT INGENJÖRSARBETE

Finalist nr 4: Simulatorteknik

Kandidaterna är

• Dipl.ing. Markku Pusenius, verkställande direktör • Dipl.ing. Timo Mustonen, teknisk direktör • Ingenjör Harri Niemi, produktionsdirektör • Ingenjör Jukka-Pekka Rajala, produktutvecklingsingenjör • Ingenjör Juha Silen, produktutvecklingsingenjör

Företagets namn: Creanex Oy Omsättning: 4,7 M€ (6/2022) Rörelseresultat: 0,6 M€ (6/2022) Hemort: Tammerfors Antal anställda: 22 Grundat: 2003

Efterliknar verkligheten

Med en simulator från Creanex i Tammerfors kan en människa öva sig att hantera till exempel en skogs- eller gruvmaskin eller att köra fordonskombinationer eller spårvagn.

Creanex är specialiserat på simulatorer som också inkluderar den simulerade arbetsmaskinens eller anläggningens verkliga styrsystem. Företaget levererar nyckelfärdiga simulatorer. I paketet ingår en ergonomisk driftsmiljö, simuleringsprogramvaran och sammankoppling av den simulerade maskinens styrsystem med simulatorn. Creanex skräddarsyr en lämplig helhet för kunden.

Till dags dato har Creanex levererat över 600 simulatorer för utbildning och produktutveckling runt om i världen. Bland företagets kunder finns till exempel leverantören av utrustning till gruv- och bergavverkningsindustrin Sandvik Mining and Rock Technology och skogsmaskinstillverkaren Ponsse. Creanex ökade sin omsättning med 30 procent under förra räkenskapsåret.

Varför säljer simulatorer? Enligt Creanex VD Markku Pusenius har den ökande automatiseringen gjort att programvarulösningar för maskinernas manöversystem blivit allt viktigare för maskintillverkarna. Programvarornas utvecklingscykler blir allt kortare samtidigt som allt fler egenskaper måste testas. Simulatorn gör det möjligt att automatisera testningen. Den är också en säkerhetsfaktor.

– Med våra simulatorer kan kunderna göra tester som skulle kunna orsaka farliga situationer eller maskinhaverier, om de gjordes med riktiga maskiner, berättar Pusenius.

Tekniken från Creanex kan också användas för utbildning. En utbildningssimulator fungerar på samma sätt som en riktig maskin. Med hjälp av den kan man öva sig att använda till exempel skogsmaskiner, borrar, lastbilar eller fordon som går på räls.

– Simulatorer är också en del av den gröna omställningen. Redan i dag har våra utbildnings- och produktutvecklingssimulatorer ersatt flera tusen drifttimmar med dieseldrivna maskiner och fordon, säger Pusenius.

Om Creanex team vinner 30 000 euro, kommer företaget att använda pengarna för utbildning av unga ingenjörer genom att finansiera lärdomsprov som gäller realtidssimulering eller virtualteknik.

– Vi vill visa hur teknik som är gemensam med spelindustrin kan i stor omfattning också användas på produkter från den mer traditionella tillverkningsindustrin.