TFiF bladet 2/ 2025

bladet

4

8

TEKNISKA FÖRENINGEN I FINLAND MEDLEMSTIDNING 2/2025

TFiF Allt gammalt behöver inte rivas

Proffsig förmögenhetsförvaltning tryggar TFiFs verksamhet

11

TFiF satsar på ny verksamhet i Österbotten

14

Radikal kreativitet – en förutsättning för innovationer 1 TFiF bladet 2 / 2025

Vad vill du läsa om i tidningen?

IN NEH ÅLL

Du får gärna skicka in önskemål om och förslag till artiklar till oss på adressen kansli@tfif.fi

12

4

14

Radikal kreativitet – en förutsättning för innovationer

16

Bhita Khani utmanar en grabbig bransch

18

Susanna löste ett historiskt problem

20 Kolumn Henrik Starck: Lärdomar från styrelseåret i Teknologföreningen

3

Ledare

4

21

Tre tips om AI

Allt gammalt behöver inte rivas

22

7

Kolumn Minna Näsman: Är den rena omställningens potential för stort för Finland?

Värvningsförbud kan begränsa på samma sätt som konkurrensförbud

24 Uråldriga vikingatraditioner tas till heders

8

Proffsig förmögenhetsförvaltning tryggar TFiFs verksamhet

10

Personer bakom TFiF

11

TFiF satsar på ny verksamhet i Österbotten

12

Svampproteiner ska ersätta kött och baljväxter

2

TFiF bladet 2 / 2025

24

26

Notiser

27

Evenemang

18

LEDARE

Ge dig själv de bästa förutsättningarna för arbetslivet!

TFiF vill ge dig som medlem en plattform för att växa – både professionellt och personligt. Föreningens satsningar handlar om att skapa möjligheter, stöd och inspiration för medlemmarna, oavsett i vilket skede av karriären man befinner sig.

En central nyhet i år är lanseringen av nya coachingtjänster. Tjänsterna, som erbjuder både individuella sessioner och interaktiva gruppmöten, är framtagna med tanke på att ge konkreta verktyg för att navigera i de utmaningar som arbetslivet medför. Målsättningen är att komplettera TEK:s omfattande karriärtjänster med svenskspråkig coaching. Genom att arbeta med erfarna coacher och experter inom välmående och arbetsliv vill vi ge medlemmarna en möjlighet att växa, hitta balans och upptäcka nya karriärvägar. För den som vill ge sitt yrkesliv en extra skjuts är detta ett utmärkt tillfälle att investera i sig själv – en investering som betalar sig i både personlig energi och

professionell framgång.

För dig som är på väg in i arbetslivet är förmånen gratis och strävan är att till exempel hjälpa dig att handskas med arbetslivets utmaningar eller nå välmående i vardagen genom insikter i hur balansera arbets- och privatlivet.

För dig som genomgår förändringar i arbetslivet kan coachingen ge verktyg för att hantera stress eller öka din energi i vardagen.

Läs mera om de nylanserade tjänsterna på vår hemsida tfif.fi/coaching.

Coachingtjänsterna är ett pilotprojekt under år 2025 och framtiden för tjänsten kommer att evalueras vid årets slut.

Utvecklingen av TFiFs verksamhet vilar på många pelare – medlemmarnas engagemang, personalens arbete och inte minst stödet från vår stiftelse. Stiftelsens understöd, som

Utgivare: Tekniska Föreningen i Finland r.f. (TFiF)

Ansvarig redaktör: Annika Nylander e-post: annika.nylander@tfif.fi

Adress och telefon: Banvaktsgatan 2 A, 00520 Helsingfors 040 58 52 586, kansli@tfif.fi Kansliet är öppet kl. 9.00 – 15.00

Redaktörer: Ira Vaskola, Emilia Juslin, Klara Nyberg, Bo Ingves, Michaela von Kügelgen, Catrin Sandvik, Mikael Sjövall

Pärmbild: Karl Vilhjálmsson

Layout: Kupli Oy

står för cirka 40 % av föreningens verksamhetskostnader, är ett stöd som möjliggör mycket – och som ger oss utrymme att tänka långsiktigt.

Läs närmare om stiftelsen och dess placeringspolitik på sidan 8.

Genom att fortsätta utveckla föreningens tjänster bygger vi en stark grund för framtiden. Det handlar om att ge dig de bästa förutsättningarna för ett framgångsrikt (arbets)liv.

Annika Nylander Verksamhetsledare

TFiF bladet utkommer 5 gånger per år Upplaga: 5 220 Omslag: MultiArt Silk 150g Inlaga: MultiOffset 90g

ISSN 2954-3096 (print) ISSN 2954-310X (online) Adressändringar: https://portal.tfif.fi/my_account

Tryckeri: Grano

Kolumnister: Minna Näsman, Henrik Starck TFiF-kolumnerna är aktuella texter av utomstående skribenter. Ämnesval, åsikter och perspektiv är kolumnisternas egna.

4041 1029

TFiF bladet 2 / 2025

3

ARTI KEL

Allt gammalt behöver inte rivas Hållbarhet i byggbranschen blir allt viktigare. Inte bara på grund av planeten, utan även på grund av ekonomi. Alexander Björkmans diplomarbete om återanvändning av gamla skolbyggnader i Kouvola tilldelades TFiFs stipendium Hållbar framtid ur Martin Pacius minnesfond.

TEXT Michaela von Kügelgen FOTO Karl Vilhjálmsson SKISSER Alexander Björkman

Framtidsvisioner för tio byggnader i Kouvola blev ett uppdrag för tio arkitekturstuderande vid Aaltouniversitetet. En av dem är Alexander Björkman som skriver sitt diplomarbete om hur livslängden för en gammal skolbyggnad i Kouvola kunde förlängas.

Precis som många andra orter i Finland tampas Kouvola med en åldrande befolkning och förändrad demografi.

I projektet, beställt från Kouvola stad, ska studerandena göra upp planer för byggnader som beräknas stå tomma om ett antal år.

– Temat för alla avhandlingar är hållbarhet. Idén är att vi med nya användningsändamål återanvänder byggnaderna i stället för att de rivs, berättar Björkman.

För diplomarbetet fick han TFiFs stipendium Hållbar framtid som utdelas för slutarbeten inom hållbarhet. Stipendiet på 3 000 euro har möjliggjort att Björkman har jobbat mindre och haft mer tid över för avhandlingen.

– Att få trion jobb, kurser och diplomarbete att gå ihop är klurig. Stipendiet tar bort stress.

4

TFiF bladet 2 / 2025

Lärorikt med ramar I Finland är byggnader ofta för unga när det fattas beslut om rivning. Det har Alexander Björkmans professorer betonat under hela hans studietid.

skolbyggnaderna till ett seniorhem och studentbostäder. Även om han föredrar att börja från tomt ritbord har han blivit mer intresserad av renovering och hållbarhet under projektets gång.

– Byggnaderna hinner inte ens bli femtio år gamla innan de rivs. Det borde planeras byggnader som vi vill ha kvar en längre tid, eller byggnader där ändamålet kan ändras utan att allt behöver rivas.

– Att återanvända byggnader i stället för att riva dem och bygga nytt är både energi- och resurssnålt.

I diplomarbetet för Kouvola stad har Björkman inte bara en byggnad, utan tre, som han ska rita om. Ett hus i tegel, ett i sten och ett i trä. De olika materialen ställer olika krav på planerna.

Han erkänner att tre hus är en utmaning. Samma gäller att planera något nytt till byggnader som redan existerar.

Under studierna har Björkman blivit van att utgå från en tom tomt.

– Men nu har jag vissa ramar som jag måste hålla mig inom. Det har varit lärorikt, men att ha fria händer är roligare och gör att man kan vara mer kreativ och experimentell.

Energi- och resurssnålt byggande I Björkmans ombyggnad förvandlas

Däremot är det inte helt enkelt att omvandla en skolbyggnad till bostäder – särskilt inte om man som Björkman vill att det ska bli snygga och inspirerande miljöer.

– Det har varit klurigt att hitta på vilka utrymmen som ska bli vilka. Den nuvarande huvudbyggnaden är ganska monoton, så jag vill göra den mer intressant.

Han är mån om att huset ska kännas bra att bo i samtidigt som det är snyggt och praktiskt. Bland annat har han ritat in balkonger för att bryta den stora tegelbyggnadens monotona utseende.

– Och på vinden, som nu används till förvaring, ska det bli vindslägenheter. Överlag har han funderat på vad som behöver ändras för att människor ska

>>

En områdessektion som visar alla tre byggnader och deras kommande funktioner i Alexanders plan.

Alla skisser är planer som ännu är under arbete.

De tre skolbyggnaderna i Kouvola förvandlas till cirka 20 seniorbostäder och 10–15 studiebostäder i Alexander Björkmans plan.

Under diplomarbetet för Kouvola stad har Alexander lärt sig mer om hur byggnader kan återanvändas och göras mer intressanta.

Processen med att omvandla byggnaderna till bostadshus har varit mest tidskrävande.

Vilka utrymmen ska placeras var?

TFiF bladet 2 / 2025

5

vilja bo i en gammal skola.

– Hur ska jag undvika långa skolkorridorer?

Drömmer om jobb utomlands Vid sidan om studierna jobbar Alexander Björkman på en liten arkitektbyrå med tre anställda. Efter examen fortsätter han antagligen att jobba där, men är också nyfiken på att jobba på en större byrå med större resurser.

Han har också funderat på att jobba utomlands. Främst har han sneglat på Danmark och Norge.

Alexander Björkman är intresserad av hållbarhet och träarkitektur.

– De ligger några steg före oss när det gäller hållbar arkitektur.

Också för diplomarbetet har han låtit sig inspireras av seniorhem i Norge, Danmark och Nederländerna. Framför allt en växthusdel i ett norskt seniorhem har blivit en del av Björkmans plan för byggnaden i Kouvola.

Kärnan i idén är att kombinera studentbostäder med seniorhem. Tanken om att studerandena får bo billigare om de umgås med de äldre är inte ny, men har visat sig att fungera på andra håll.

– I Kouvola behövs mer boende för seniorer. De vill också locka till sig studerande, men det finns för få studiebostäder. Min plan är att skapa ett samhälle med olika ålders människor.

Bostäderna är alla utrustade med egna badrum och kök och kompletteras med gemensamma utrymmen.

– Ett vanligt problem bland äldre är att de isolerar sig och känner sig ensamma. Då kan ett kollektivboende vara ett bra alternativ.

Kunde fila oändligt på ritningarna Till en början var det rätt överväldigande för Alexander Björkman att

6

TFiF bladet 2 / 2025

hitta rätt plats för alla utrymmen i de existerande byggnaderna, men så småningom börjar allt falla på plats.

– Det är ganska tillfredsställande, även om jag vet att jag har mycket jobb kvar. Men den delen har varit roligast hittills.

En viktig lärdom är att låta tankearbetet i början ta tid – att först börja med att skissa i stora drag. Vilka rum och aktiviteter ska vara var?

lönar sig att vara realistisk.

– Det är enkelt att skapa för spektakulära designer som i praktiken aldrig blir byggda eftersom de skulle vara för kostsamma att genomföra.

Hållbar framtid – TFiFs stipendium för slutarbeten inom hållbarhet

Från tidigare projekt vet Björkman att det är svårt att veta när man ska sätta punkt.

Stipendiet delas ut till en studerande inom DI-, arkitekt-, landskapsarkitekt- eller FM- (matematiskt-naturvetenskapliga ämnen) utbildning för ett diplomarbete/pro gradu-avhandling som berör hållbarhet.

– Utan deadline kunde jag fila på ritningarna oändligt.

Enligt donatorn Martin Pacius önskan delas stipendier ur hans minnesfond ut till studerande vid Aalto-universitetet.

Det finns inga garantier för att Kouvola stad förverkligar hans planer – eller ens en tidtabell för när det kunde ske – men Björkman hoppas att han kan bidra med något nytt.

– Det är inte hundra procent säkert att skolan stänger, men ifall den gör det får Kouvola en idé för vad de kan göra i stället för att riva byggnaden.

Fastän Björkman inte har fått någon budget för projektet vet han att det

TFiFs stiftelse har matchat summan som delas ur Martin Pacius minnesfond så att stipendiet vartannat år kan delas ut till studerande vid andra universitet i Finland.

I år är ansökan öppen för studerande vid andra universitet än Aalto.

Nästa år är ansökan igen öppen för studerande vid Aalto-universitetet.

Stipendiesumman är 3 000 euro. Årets ansökningsperiod är 1.6– 15.10.2025.

Läs mera om stipendiet på tfif.fi/stipendier

KOLUM N

Är den rena omställningens potential för stort för Finland?

Den rena omställningens potential i Finland är mycket större än vad man med hjälp av det nuvarande fokuset i projektutvecklingen kan realisera. En god tekniskekonomisk planering och efterlevnad av regleringsprocesser anpassar inte automatiskt projektet till lokala förhållanden. Om inte flera perspektiv blir erkända under processen, så riskerar den lokala projektutvecklingen att stanna av.

Ur den synvinkeln kan man säga att möjligheterna till en ren omställning just nu t.o.m. verkar för stora för Finland. Även om ett snabbt genomförande av en omfattande projektplan är ett löfte som behagar finansiärer, kunder och lagstiftare, så skapar man en projektrisk såvida man inte tar hänsyn till hur planen kommer att låta i öronen på den närmaste grannen i projektområdet. Om man inte avsätter tid och pengar för att hantera den projektrisken, ökar sannolikheten för att risken ska realiseras.

Och om så sker, kan även grundliga utredningar för myndigheter mista sitt värde i och med att de uppfattas som opålitliga. Att lyckas med utformningen av MKB-programmet

(miljökonsekvensbedömning), så att utredningarna gäller frågor som är lokalt relevanta är därför egentligen viktigare än resultaten av själva undersökningarna.

Att åtgärda situationen är varken komplicerat eller dyrt. Åtgärderna omfattar dock två inledande steg som kan verka svåra.

Det första steget är att kollektivt acceptera situationen som den är. Det kräver att någon skapar sig en helhetsbild av situationen genom att samla in information från alla inblandade parter. Även från dem som man spänner sig för att möta.

Det andra steget är att erkänna de olika aktörerna som behövs för att projektet ska bli av. Om man känner sig förbisedd, så ställer man sig på tvären, oberoende av vem man är. På samma sätt kommer man att gå från att vara en del av problemet till att vara problemlösare om ens perspektiv erkänns och bekräftas.

Lösningar kan bara byggas på en gemensam kunskapsbas. Det innebär att man tillsammans samlar in data och bedömer dess tillförlitlighet. På så sätt (åter)byggs förtroendet. Man börjar se hur de egna resurserna kan hjälpa den andra parten att uppnå dess mål, och vice versa.

Slutresultatet är inte en dålig kompromiss som majoriteten tvingar fram, utan en projektidé som alla parter vill ha, utifrån sina egna behov. Det realiserar en ren övergång som passar Finland, tack vare att den är skräddarsydd för de enskilda projektplatserna.

Minna Näsman Utvecklingschef på Akordi, som bl.a. arbetar med strategiskt samarbete och konfliktlösning inom den gröna omställningen.

TFiF bladet 2 / 2025

7

ARTIKEL

Proffsig förmögenhetsförvaltning tryggar TFiFs verksamhet Varje förenings målsättning är att ha en balanserad och hållbar ekonomi. I TFiFs fall bidrar föreningens stiftelse (Tekniska Föreningens i Finland Stiftelse sr) med ekonomiskt stöd till föreningen och stipendier och understöd som årligen delas ut.

TEXT och FOTO Bo Ingves

Tekniska Föreningens i Finland Stiftelse sr (hädanefter kallad stiftelsen) ska enligt sin placeringspolitik se till att understöds- och stipendiepolitiken är stabil och växer och utvecklas minst i takt med det omgivande samhället. Medlen tas från avkastningen av stiftelsens förmögenhet, som består av TFiF-huset och en betydande värdepappersportfölj.

– Ser man på placeringarnas utveckling de senaste sex åren ligger vi i genomsnitt över avkastningsmålsättningen på cirka sju procent. Avkastningen har givetvis varierat under åren vilket understryker betydelsen av långsiktighet, säger stiftelsens styrelseledamot Anders Ehrström.

Placeringsexperter i styrelsen Ehrström är DI i maskinteknik från Otnäs men har i sitt yrkesliv uteslutande arbetat med investeringsfrågor, dels i bankirfirmor och dels på Aktia.

Där har han bland annat ansvarat för Private Banking och varit vd för Aktia Kapitalförvaltning.

8

TFiF bladet 2 / 2025

– I slutet av 1980-talet hade Tekniska högskolans vyer vidgats, så att ämnet i mitt diplomarbete blev optioner och terminer i stället för något tekniskt.

Efter examen fortsatte jag på den banan och är glad att jag i dag kan hjälpa stiftelsen med den expertisen. Också styrelseordförande Erik Palmén, diplomingenjör liksom jag, har en motsvarande bakgrund inom finansbranschen, säger Ehrström.

Då stiftelsens förmögenhetsförvaltning har som uppgift att både säkerställa tillgångarnas beständighet och ge en god avkastning, krävs det enligt honom en systematisk förvaltning av såväl fastighetsegendomen som den likvida portföljen.

– TFiF-huset på Eriksgatan 2 i Helsingfors är en betydande fastighetsegendom som kontinuerligt har gett en bra avkastning tack vare goda hyresgäster. Avigsidan är att den samtidigt även är en stor riskkoncentration.

Pandemin 2020 skapade en utmanande situation som vi i samråd med hyres-

gästerna i alla fall klarade av utan att få några tomma kvadratmetrar, säger Ehrström.

För att säkerställa att huset tekniskt hålls i skick har stiftelsen ett separat fastighetsutskott som koncentrerar sig på den frågan.

–Huset är en placering som vi försöker förvalta så att det ger en marknadsmässig avkastning. För skötseln av fastigheten anlitas kompetenta aktörer och huset omfattas av en rullande tioårsplan gällande reparationsbehoven, säger Ehrström.

Planmässig risktagning Före pandemin 2020 stod TFiF-huset för drygt två tredjedelar av stiftelsens förmögenhet. Idag är andelen enligt Ehrström knappa två tredjedelar vilket indikerar att värdepappersförvaltningen har gått bra eftersom också fastighetsintäkterna steg rejält i fjol jämfört med 2023. Ehrström betonar att värdepappersportföljen ska växa reellt hela tiden enligt stiftelsens fastslagna

TFiFs verksamhet rullar på genom understöd från Tekniska Föreningens i Finland Stiftelse sr. Stiftelsens styrelseledamot Anders Ehrström har hela sitt yrkesliv jobbat i finansbranschen.

placeringspolitik.

– Den primära målsättningen är att det årliga uttaget för understöd är minst två procent av förmögenhetens marknadsvärde. Med strävan om en reell tillväxt på tre procent per år, och en inflationsförväntning på två procent är vår målsättning en långsiktig (nominell) avkastning på ca sju procent. Lyckas vi över tiden uppnå en högre avkastning är det möjligt att öka uttaget utan att sänka tillväxtmålet, säger Ehrström.

I sin placeringspolitik har stiftelsen fastslagit hur värdepappersportföljen över tiden skall fördelas i olika tillgångsslag för att uppnå den eftersträvade avkastningen. Den löpande portföljförvaltningen är utlokaliserad till två genom konkurrensutsättning utvalda kapitalförvaltare (Evli och SEB).

Förvaltarna sköter med diskretionära

mandat självständigt placeringarna enligt fastslagna riktlinjer, inom vilka de har fullmakt att balansera mellan tillgångsslag och marknader enligt deras respektive marknadsvy. Dessutom anlitas Sijoitustutkimus Oy som ett externt företag för att analysera hur förvaltarna klarar sig och följa upp den totala avkastningen på tillgångarna.

– Ett villkor för mandaten är att förvaltarna följer ESG-kriterier (Environmental, social and governance) i sin verksamhet. Det säkerställer att vi placerar hållbart utan att specifikt utesluta olika branscher. Värderingarna ändrar ju också, vilket ses i exempelvis försvarsindustrins renässans i den allmänna opinionen den senaste tiden på grund av kriget i Ukraina, säger Ehrström.

Goda resultat Speglat mot kapitalförvaltningens resultat under de senaste sex åren har placeringsverksamheten varit välskött. Till och med under pande-

miåret var siffran på plus 6,3 procent och året därefter var avkastningen hela 22,1 procent. År 2022 var resultatet negativt, men åren 2023 och 2024 igen rejält positivt med 12,2 respektive 13,3 procent.

– Till investeringsverksamhetens natur hör att resultatet varierar från år till år, men beräknat för en längre period har resultatet för fem år varit 7,6 procent per år, på sex år 9,4 procent och för sju år 7,1 procent per år, säger Ehrström.

Sammantaget var placeringarnas marknadsvärde drygt 10,2 miljoner euro i slutet av fjolåret, jämfört med 8,9 miljoner euro vid samma tidpunkt ett år tidigare. Överskottet på TFiF-huset var i fjol 220 000 euro.

– År 2024 delade vi ut totalt 382 000 euro i understöd och stipendier, varav understödet till föreningen var 290 000 euro, säger Ehrström.

TFiF bladet 2 / 2025

9

FÖRENI N GEN

Personer bakom TFiF Evenemang, mentorprogram, stipendieutdelning – en stor del av vår verksamhet bygger på frivilligt engagemang och aktiva medlemmar. Under året kommer vi att presentera några av de närmare 200 medlemmar som är med i något av våra verksamhetsorgan.

Vill du också engagera dig? Kontakta en aktiv medlem eller TFiFs kansli så guidar vi dig rätt.

1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

Bakgrund Roll inom TFiF Varför är du aktiv i TFiF? Vilken påverkan anser du att utskottets arbete har på föreningen och dess medlemmar?

Hur kom du med i verksamheten?

Vilket är ditt mest oväntade/nördiga intresse som ingen i föreningen vet om?

Om du skulle ha en superkraft i ditt utskottsarbete, vilken skulle det vara?

Casimir Kasvi 1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

Bor i Åbo. DI från ÅA. Jobbar som Retrofit Manager på Ammann Scandinavia ApS. Åboavdelningens ordförande.

Jag uppskattar gemenskapen och möjligheten att hålla kontakten med teknologandan och få ordna så att vi teknologer träffas. Åboavdelningen för samman medlemmar i olika åldrar på evenemang, inte minst på Barnens teknikdag där vi försöker väcka teknikintresset för eventuella framtida teknologer och naturvetare. Det är också en fin chans för föräldrarna att visa lite av sin bransch för sina barn.

Som studerande var jag Kemistklubbens representant i Åboavdelningens styrelse och på den vägen blev jag.

Mitt största intresse är Power boating, t.ex. att delta i Poker runs.

Jag skulle vilja ha obegränsat med platser och pengar för evenemang så att alla skulle kunna delta i allt vi ordnar.

Raoul Udd 1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

10

Bor i Esbo. DI från Aalto-universitetet. Jobbar med management konsultering inom IT. Medlem i Etik- och miljöutskottet (EMU).

Föreningsverksamheten berikar livet med perspektiv som man inte får via arbetslivet. Man får umgås med kompetenta och erfarna personer mer tvärvetenskapligt än på jobbet. I EMU har vi bra samhörighet, möjlighet att engagera oss inom ämnen som är intressanta för oss och att påverka vad som lyfts upp.

Vi strävar till att skapa engagemang kring frågor som är etiskt eller miljömässigt viktiga och därmed viktiga för samhället. EMU har ansvar att fundera och välja rätt - vilka ämnen är relevanta, intressanta och viktiga att behandla just nu? Teman ändrar när omvärlden ändras, så vi lär oss mycket nytt.

En vän hörde att det söktes fler EMU-medlemmar på en TFiF-fest och tipsade om mig. Den etiska sidan av EMU:s teman lockade mig mest.

Jag samlar på hobbyer. Mitt senaste intresse är läderarbete.

Jag skulle vilja kunna vara på två ställen samtidigt – på EMU-möten och hemma med min dotter.

TFiF bladet 2 / 2025

ARTIKEL

TFiF satsar på ny verksamhet i Österbotten Nu utlovas företagsbesök, nätverksbygge, smarriga måltider och spännande golftävlingar med österbottniska förtecken.

TEXT Mikael Sjövall FOTO ÖB utskottet och Mirka

– Vi ser ett uppsving inom tekniska branscher i Österbotten. Intresset för att besöka potentiella arbetsgivare i regionen är stort.

Andreas Gammelgård jobbar som utvecklingsingenjör på företaget Mirka i Jeppo. Mirka tar fram olika lösningar och specialdesignade maskiner för ytbehandling och precisionsslipning inom industrin. Bolaget sysselsätter över 600 personer i Jeppo och har rekryterat många experter som har utexaminerats från Åbo Akademi.

TFiF Österbottenutkottet består av Andreas Gammelgård, Simon Yliaho, Isak Byskata, Johan Kullas, Jani Kahari, Mika Adler, Christer Wik och Alexandra Pellas.

TFiF har grundat ett nytt utskott för att förbättra sin service i Österbotten.

Primus motor bakom initiativet är diplomingenjören Andreas Gammelgård som är bosatt i Kimo.

– Vi vill bygga upp sådan verksamhet som kretsar kring nätverksbygge, företagsbesök, seminarier och satsa på olika typer av samvaro där våra medlemmar kan ha roligt tillsammans, säger Gammelgård.

Utskottet har haft en flygande rivstart denna vinter.

– Min roll har tills vidare varit att samla ihop folk, ta initiativ till olika programpunkter, sammankalla till möten och föra protokoll. Vi ska välja en ordförande för utskottet under våren.

Den 6 mars ordnade det österbott-

niska utskottet ett besök till Vaasa Energy Business Innovation Centre, en tvärvetenskaplig forsknings- och innovationsplattform för energi och hållbar utveckling vid Vasa universitet.

I evenemangskalendern finns redan ett besök till nyöppnade Strengbergs i Jakobstad och en golftävling är under planering. Den första maj vankas en festlunch i Vasa.

– De flesta som är i arbetslivet rör sig till vardags i triangeln som stavas hemmet, jobbet och matbutiken. Nu erbjuder TFiF en möjlighet att avvika från de innötta fotspåren och satsa på nätverksbygge och trevligt program, säger Gammelgård.

– Största delen av TFiFs österbottniska medlemmar är utexaminerade diplomingenjörer eller naturvetare som jobbar i företagsvärlden i Österbotten.

Vi har lyckats värva en studerande till utskottet för att locka med yngre medlemmar i verksamheten.

De TFiF-medlemmar som studerar i Österbotten har oftast antagits till inriktningsalternativen för energi- eller informationsteknik vid Åbo Akademi.

Andreas Gammelgård

TFiF bladet 2 / 2025

11

ARTIKEL

Svampproteiner ska ersätta kött och baljväxter Det finska bolaget Enifer satsar på framställningen av svampproteiner i stor skala. Bolagets viktigaste trumfkort är produktionens skonsamma avtryck på miljön.

TEXT Mikael Sjövall FOTO Enifer

I ett laboratorium i Esbo jäser en uppstickare i livsmedelsbranschen.

Här odlas mycelbaserat mykoprotein som ska ersätta köttprodukter. Från och med nästa år kommer det finska uppstartsbolaget Enifer att framställa proteiner i stor skala i sin fabrik i Kantvik i Kyrkslätt.

– Vår verksamhet går ut på att utnyttja svampprotein från filamentösa svampar som framställs genom aerob fermentering. Vi vill på det här sättet erbjuda nya och alternativa proteiner inom livsmedelsbranschen, säger Simo Ellilä, vd för bolaget Enifer.

I fermenteringsprocessen används olika flytande och kolhydrathaltiga sidoströmmar från livsmedels- och skogsindustrin som omvandlar socker och stärkelse till proteiner i en biokemisk process som förlitar sig på vatten, energi och näringsämnen.

– Vi har redan påbörjat ett samarbete med ett företag som förser oss med majsrester som kan användas i vår industriella process, säger Ellilä.

Fermenteringsprocessen föder ett mjöligt pulver som ska användas som 12

TFiF bladet 2 / 2025

råvara i tillverkningen av foder för sällskapsdjur. Den biokemiska så kallade Pekilo-processen utvecklades redan på 1960-talet, men tar nu ett enormt kliv framåt med Enifers hjälp.

– Vi har redan slutit intentionsavtal med aktörer som framställer djurfoder. Nästa steg i vår affärsverksamhet blir att framställa svampproteiner för människoföda, men det kräver minutiösa tillståndsprocesser som tar tid och kräver mycket arbete.

Enifer har ansökt om livsmedelstillstånd för sina svampproteiner i EU, USA, Singapore och Storbritannien.

Tillståndsprocesserna kan ta 1–3 år i anspråk.

– En stor fördel är att våra svampproteiner är relativt smak- och luktlösa, till skillnad från många konkurrerande vegetariska proteiner. Det här innebär att man inte behöver processa svampproteinerna för att skyla över oönskade smaker och odörer, säger Ellilä.

Enifer ser alla företag som framställer soja- och ärtproteiner som sina främsta konkurrenter. Enifers trumfkort är svampproteinernas låga koldioxid-

Fermenteringsprocessen förädlar de filamentösa svamparna till ett mjöligt pulver som kan användas som råvara i tillverkningen av livsmedel. Foto: Enifer

Enifers team i laboratoriet i Esbo.

Verkställande direktör Simo Ellilä längst till vänster.

Foto: Enifer

utsläpp och skonsamma inverkan på miljön.

– Våra kalkyler visar att produktionen av svampproteiner genererar i genomsnitt 90 procent mindre utsläpp av växthusgaser i jämförelse med framställningen av soja.

Utöver detta behövs cirka 99,5 procent mindre mängder vatten för att odla svampproteiner i jämförelse med motsvarande odling av soja, uppger Enifer på sin webbsida. Enligt företagets beräkningar kommer deras fabrik i Kyrkslätt att producera 50 000 gånger mer protein per kvadratmeter än en sojaodling.

– Den främsta orsaken till dessa miljövinster är den höga proteinhalten i filamentösa svampar. Och så behöver man inte frakta produkterna från andra sidan jordklotet eller avverka enorma mängder skog för att framställa svampprotein.

Simo Ellilä understryker att svampproteinerna också har hälsofrämjande näringsvärden.

– Till skillnad från många konkurre-

rande vegetariska proteiner innehåller svampproteiner stora mängder aminosyror och betaglukaner som har en gynnsam inverkan på tarmfunktionerna och immunförsvaret.

Enifers fabrik i Kyrkslätt beräknas vara klar före årsskiftet. Prislappen för investeringen går lös på sammanlagt 36,5 miljoner euro.

Utöver Enifers investerare Nordic Foodtech VC, Voima Ventures, Valio och Laine Holding backas anläggningen upp av investeringsbolaget Taaleri, finansinstitutet Finnvera och den statsägda Klimatfonden.

– Det är en ganska kapitalintensiv bransch. Vi behöver kapital för den tekniska utrustningen, bygget av fabriken och automatiseringen av den biokemiska processen.

Fabriken i Kantvik kommer att sysselsätta omkring 12 personer.

– Vi räknar med att fabriken står på egna ben ekonomiskt och framställer omkring 3000 ton svampproteiner per år redan från och med 2026.

Efter etableringen i Kyrkslätt följer en ny fas där det behövs mer riskkapital för internationaliseringen av Enifers affärskoncept. Simo Ellilä vill inte sia om specifika marknadsandelar, men efterlyser tuffare reglering av jordbruket.

– EU:s utsläppshandel borde gälla även lantbrukssektorn. Det skulle tvinga jordbrukarna att se över sina klimatutsläpp. Och det i sin tur skulle gynna en kraftfull övergång till svampproteiner. Är det något ni lobbar för?

– Nej, vi driver inte kampanj för eller mot något. Vi koncentrerar oss på att bygga upp vår affärsverksamhet och erbjuda miljövänliga proteiner. Sådana behövs i en värld där konsumtionen av proteiner ökar stadigt i takt med att välståndet stiger. Är du en världsförbättrare?

– Jag är både entreprenör och världsförbättrare. Arbetet ska ha en mening.

Vi vill driva business och främja hållbar utveckling. Det går att förena.

TFiF bladet 2 / 2025

13

ARTIKEL

Radikal kreativitet – en förutsättning för innovationer Kreativitet handlar ofta om förmågan att släppa taget och ta risker.

Då är det bra om du kan uthärda känslan av ovisshet.

TEXT Mikael Sjövall FOTO Aalto-universitetet

Aalto-universitet gör en storsatsning på radikal kreativitet i år. Planeringen av den tematiska helheten leds av Riikka Mäkikoskela, som är doktor i konst.

– Radikal kreativitet är i likhet med hållbar utveckling ett tvärgående tema som ska genomsyra all undervisning, forskning och samhällspåverkan på Aalto-universitetet. Kreativitet är relevant i alla vetenskapliga discipliner, säger hon.

Vad menar ni med radikal kreativitet?

– Det handlar om nya angreppssätt och en förmåga att satsa på förnyelse som hjälper oss att hantera kriser och utarbeta visioner. Finland har varit ett av Europas fattigaste länder. Vi lyckades ta oss ur fattigdomen tack vare innovativt tänkande. Det behövs kreativitet för att vara innovativ.

På ett universitet innebär den här tankegången att man inte forskar för forskningens egen skull. Forskningen ska ha mål och mening. De vetenskapliga resultaten ska tillämpas och forskningens gynnsamma inverkan på det omgivande samhället ska mätas.

14

TFiF bladet 2 / 2025

Den parlamentariska arbetsgruppen för forskning och innovation har ställt som mål att fyra procent av Finlands bruttonationalprodukt ska öronmärkas för forskning och utveckling senast 2030.

För att nå det målet behövs radikal kreativitet, menar Mäkikoskela.

alla branscher och alla åldrar.

– Forskning leder inte automatiskt till nya innovationer. Det är något vi måste jobba med systematiskt och vinnlägga oss om, säger hon.

– Radikal kreativitet förutsätter bland annat förmågan att ta risker och uthärda ovisshet eller en känsla av osäkerhet.

Så gott som alla briljanta innovationer bygger på en lång serie av misslyckanden där någon har prövat sig fram.

Det viktigaste är att vi lär oss av våra misstag.

Arbetslivet kräver kreativitet Intresset för radikal kreativitet har fått ett nytt uppsving på Aalto-universitetet tack vare en virtuell kurs kring temat som har rönt stor uppmärksamhet.

Undervisningen i ämnet har klättrat över nyhetströskeln i flera omgångar de senaste månaderna.

Satsningen på radikal kreativitet har förlagts till Aalto EE, alltså Aalto-universitetets enhet för ledarskapsutbildning. En av finansiärerna är stiftelsen Saastamoinen.

– World Economy Forum har konstaterat att radikal kreativitet är en av de viktigaste egenskaperna i arbetslivet nu för tiden. Det är alltså något som berör

För en oinvigd lekman låter radikal kreativitet som en idéstorm som försiggår i ett viktlöst tillstånd där allt är möjligt.

Mäkikoskela betonar att kreativitet kräver målmedvetenhet och systematik.

Hur bra är vi på att ta risker i Finland?

– Vi är ganska usla på det faktiskt. Vår kultur uppmuntrar oss inte till risktagande. Att misslyckas är en förskräckelse för många i vårt land.

Rädslan för att ta risker präglar också vår syn på entreprenörskap.

– I USA är det inte en katastrof om ditt företag gör en konkurs. Det hör liksom till livet att så kan ske. Du blir inte stigmatiserad för det. De flesta företagare som har haft framgång i Silicon Valley

För att kreativiteten ska flöda på jobbet behövs platt hierarki, tillit och inbördes förtroende i teamet, anser Riikka Mäkikoskela på Aalto-universitetet.

har en konkurs bakom sig. Det är okej att misslyckas och att resa sig efter ett fall.

Tuppen gal inte på befallning Trots oviljan att ta risker är finländarna ändå relativt bra på att tänka utanför lådan, anser Mäkikoskela.

– Vi är ett ingenjörsfolk som samlar på sig kunskap och löser problem, men vi är dåliga på att ta vara på den latenta innovationspotential som finns på många arbetsplatser. Det visar omfattande enkäter som har utförts på begäran av Finlands marknadsförbund och bolaget Yellow Method.

för kreativiteten. Det går inte att leda eller tvinga fram kreativitet, men du kan i egenskap av chef uppmuntra till kreativitet. Tuppen gal inte på befallning, sjunger musikern Ismo Alanko.

Det finns ett korn av sanning i den aforismen.

Enligt Mäkikoskela gäller det att i stället skapa förutsättningar som gynnar framväxten av en verksamhetskultur som är öppen och konstruktiv och där det är tillåtet att testa och misslyckas.

För att kreativiteten ska flöda behövs tillit och inbördes förtroende.

Det finns alltså en diskrepans mellan enskilda människors kreativitet och organisationers förmåga att utnyttja den kreativa potential som bubblar under ytan.

Det är viktigt att förmedla känslan att alla idéer är välkomna och att inga förslag förkastas per automatik, understryker Mäkikoskela. Trots en tillåtande och öppen verksamhetskultur går det ändå inte att vara kreativ stup i kvarten.

– Forskningen visar att organisationer med en relativt platt hierarki är bättre

– Kreativiteten har sin tid och rutinerna har sin tid. Om du försöker vara

kreativ mest hela tiden på jobbet blir det till ingenting. Du måste lära dig identifiera de stunder då det kreativa flödet infinner sig. Då behövs självkännedom och självledarskap.

Hur mäter du kreativitet?

– Det är ganska svårt att mäta kreativitet i kvantitativa termer. Du måste i stället göra kvalitativa bedömningar av strategiska processer och de milstolpar som tar dig närmare målet. Och målet är ju inställt på innovationer som kan tillämpas.

Aalto-universitetet erbjuder MOOC-kursen Diving in to radical creativity (3 sp) för alla som är intresserade av att lära sig mera om ämnet. Kursen är avgiftsfri och kan avläggas i egen takt på nätet.

Läs mera på divingintoradicalcreativity.aalto.fi

TFiF bladet 2 / 2025

15

EVEN EM ANG

Bhita Khani utmanar en grabbig bransch Jobbet som entreprenör kretsar kring estetisk rådgivning, projektledarskap och uppkavlade ärmar.

TEXT Mikael Sjövall FOTO Canva

Bhita Khani är grundare och ägare av bolaget BK Byggkonsult i Mariehamn.

Hon har lång erfarenhet av entreprenörskap.

– Det började med att jag hjälpte mina vänner med olika designprojekt. I något skede insåg jag att det gick att omvandla mitt intresse till ett yrke. På den vägen är det, berättar Bhita Khani med ett skratt.

Khanis bolag BK Byggkonsult erbjuder paketlösningar för olika renoveringsprojekt på Åland.

– Jag jobbar som projektledare och ser till att vi hittar alla leverantörer och byggnadsmaterial och att elektrikern och snickaren blir anlitade vid rätt tidpunkt så att det inte uppstår flaskhalsar under projektets gång.

Enligt Khani krävs både öga för situationen och ett estetiskt sinne i hennes bransch.

– Jag är bra på att hitta fungerande och estetiskt tilltalande lösningar på inredning som motsvarar kundernas önskemål.

Det viktigaste är att klura ut vad kunden vill och vad hen förväntar sig, menar hon.

– Projektet börjar alltid med ett möte där vi skapar oss en bild av vad kunden är ute efter. Jag svarar för hela byggprocessen från början till slut. När byggnadsinspektionen har gett grönt ljus är projektet slutfört.

Khanis roll som projektledare handlar ofta om att ge handfasta råd.

16

TFiF bladet 2 / 2025

– Rådgivningen kan handla om val av byggnadsmaterial eller planering av belysningen så att den nya köksinredningen kommer till sin rätt.

Vilken är din största styrka i jobbet som entreprenör?

– Jag är noggrann, bra på att skapa ordning och så har jag tålamod.

Bhita Khani föreläste om entreprenörskap på TFiFs företagarkväll den 5 mars.

Foto: Privat

Byggnadsbranschen är av hävd mycket mansdominerad. Det har inte gett Khani skrämselhicka.

– Det är en grabbig bransch. Inget snack om saken. Visst finns det utmaningar och förutfattade meningar som jag måste tackla. Som kvinna måste jag hela tiden bevisa min kompetens för att vinna förtroende. Det känns frustrerande.

meningsfullt.

BK Byggkonsult har hittills koncentrerat sig på den åländska byggmarknaden, men Khani planerar att expandera verksamheten.

Khani har trots dåliga odds valt att vända på steken.

– Jag avvaktar så länge mina barn är små. Att resa till fastlandet i Sverige eller Finland vore tidskrävande.

– Jag har stora möjligheter att bryta invanda mönster, påverka förhärskande synsätt och bana väg för andra kvinnor i byggbranschen. Det känns

Vad är ditt råd till en blivande entreprenör?

– Det viktigaste är att tro på sin företagsidé och sig själv.

Ny medlemstjänst: Coaching inom välmående och arbetsliv

Ge dig själv de bästa förutsättningarna för arbetslivet!

Coaching individuellt och i grupp.

På väg in i arbetslivet • • •

Ger dig verktyg att navigera i arbetslivets utmaningar, hitta balansen i vardagen och fundera på din framtid Individuella sessioner, 1 h/gång Gratis medlemsförmån.

Förändringar i arbetslivet • • •

Ger dig verktyg att hantera stress, förändringar i livet eller öka din energi i vardagen.

Individuella sessioner, 5 x 1,5 h Subventionerat för medlemmar: Första gången gratis, efter det 40 €/gång.

Specifika arbetslivsfrågor •

• •

Interaktiva sessioner inom specifika teman, t.ex. välmående för (mellan)chefer, ledarskap över generationsgränser eller när vardagen snurrar för hårt.

Max 10 personer/grupp, 3-5 x 1,5 h Gratis medlemsförmån.

Sonja Enestam är arbetslivscoach och mental tränare. Hon är även diplomingenjör och teknologie doktor, med bakgrund inom industrin.

Läs mera på tfif.fi/coaching

TFiF bladet 2 / 2025

17

ARTI KEL

Susanna löste ett historiskt problem

– nu kan matematikerna lättare sortera fyrdimensionella geometriska objekt I över 40 år har matematiker försökt hitta lösningen på ett öppet problem inom topologi gällande hur man kan förstå och gruppera vissa komplexa geometriska objekt. Susanna Heikkilä har tillsammans med sin professor hittat svaret. Resultatet har fått stor internationell uppmärksamhet då det publicerats i en av de mest ansedda tidskrifterna för matematisk forskning.

TEXT Catrin Sandvik FOTO Helsingfors universitet

Lätt är den verkligen inte, den topologiska gåta som Susanna Heikkilä tillsammans med sin professor Pekka Panka vid Helsingfors universitet lyckades lösa. Faktum är att just det här problemet varit olöst sedan 1981, vi backar bandet och tar det därifrån.

I början av 1980-talet ställde matematikern Misha Gromov frågan om det alltid går att göra en enhetlig beskrivning av ett matematiskt objekt när målsidan är enkel, alltså inte har några komplicerade kopplingar som kan vara ett hinder. Inte helt enkelt att vare sig förstå eller svara på, och därför tycktes ingen kunna knäcka nöten.

Frågan förblev öppen i många år tills matematikern Eden Prywes nästan 40 år senare hittade ett fyrdimensionellt exempel som visade att svaret är nej.

Heikkilä har nu kompletterat den här lösningen i sin doktorsavhandling som lades fram till offentlig granskning 2024. Resultaten av den ena artikeln i avhandlingen publicerades också i den ansedda tidskriften Annals of 18

TFiF bladet 2 / 2025

Mathematics. Det torde vara första gången som en artikel har accepterats i tidskriften som en del av en finsk doktorsavhandling.

– Då jag insåg att vi kommit på lösningen kände glädje både över min egen prestation och för de personer i min närhet som delade den här upplevelsen. Jag kände mig också stolt över den tydliga och heltäckande presentationen i min och professor Pekka Pankkas gemensamma artikel, säger Susanna Heikkilä som just nu fungerar som post-doc forskare vid Jyväskylä universitet.

Topologi och lösningen på ett olöst problem Den matematiska gren som Heikkilä intresserar sig för kallas topologi och handlar om former, ytors egenskaper och hur de hänger ihop, som till exempel öppningar mellan olika rum, eller kopplingar mellan olika delar av ett objekt.

Tillsammans har Heikkilä och Pankka

“

Resultatet har fått stor internationell uppmärksamhet då det publicerats i en av de mest ansedda tidskrifterna för matematisk forskning.

studerat vissa specifika geometriska former, så kallade mångfalder. De har en liknande struktur som de i vanlig geometri där saker som avstånd, vinklar och ytor fungerar som i det vanliga, så kallade euklidiska, rummet.

Heikkilä och Pankka har hittat ett sätt att förstå mångfalder med hjälp av algebraisk kalkyl. Den här upptäckten hjälper oss, eller snarare matematikerna, att organisera formerna. Duon har lyckats skapa en slags sorteringskarta för i synnerhet fyrdimensionella former som talar om för oss om strukturen hos den aktuella formen skiljer sig från den i vanlig geometri. Med andra ord har de hittat ett nytt sätt att förstå

Vad är problemet?

Inför sin disputation förberedde Heikkilä en stickning för att kunna presentera sin forskning på ett mera lättförståeligt sätt.

Stickningen beskriver övergången från en plan yta till bollytan, den så kallade Alexanderövergången. Heikkiläs stickning består av lappar i schackbrädsmönster med olikfärgade rutor i hörnen, och en boll vars ovansida och undersida hade olika färger.

När schackrutestickningen lindas runt bollen och de färgade hörnen fästs vid varandra uppstår ett mellanrum mellan rutorna.

Då stickningen sträcks sluts mellanrummen, vilket också är sammanfattningen av idén med kvasiregelbundna mönster.

Foto. Helsingfors universitet

och gruppera vissa komplexa geometriska objekt.

Matematiken har alltid varit nära Heikkiläs väg in på matematikens bana började egentligen redan i barndomens Vanda då hennes tre år äldre bror då och då visade henne vilka nya saker som hade tagits upp på hans matematiklektioner i skolan. Att matematik skulle bli hennes karriär var inte självklar, men på uppmaning av matteläraren i gymnasiet sökte hon in till universitetet för att studera ämnet.

I samband med att hon läste sin första topologikurs under sitt andra studieår klarnade det en gång för alla: matte var hennes grej.

– Jag blev genast intresserad av topologi som ämne. Föreläsaren var också särskilt bra, det var professor Pekka Pankka. Det som lockar mig med matematiken är dess regelbundenhet och exakthet. Jag gillar också den problemlösande aspekten.

Heikkilä beskriver sig själv som en gan-

ska tystlåten och lite blyg person som å andra sidan har ett sinne för humor och gillar ett gott skratt. Kan de egenskaperna ha hjälpt henne att bli en duktig matematiker? Noggrannhet tycks i alla fall ha gjort det. Under arbetet med hennes pro-gradu avhandling stod det klart att ämnet lämpade sig för fortsatt forskning och att magisteravhandlingen i sig kvalificerade som en första artikel för hennes kommande doktorsavhandling.

– Jag tycker att de viktigaste egenskaperna hos en matematiker är uthållighet, kreativitet och förmåga att resonera. Utöver de här egenskaperna är det viktigt att kunna presentera sitt eget matematiska tänkande på ett sätt som är begripligt för andra inom området.

egentligen inga praktiska tillämpningar eller tillämpningar inom andra områden, men jag tror att det är möjligt att vi kommer att hitta sådana med tiden.

Just nu är det mest intressanta för Heikkilä att ta sig an nya matematiska utmaningar och att lyssna och fundera kring nya forskningsämnen kollegor inom hennes område intresserar sig för.

– Jag vill passa på att tacka institutionen för matematik och statistik vid Helsingfors universitet för de gångna åren. Jag vill också tacka Matematiska och statistiska institutionen i Jyväskylä för deras varma välkomnande, säger Heikkilä.

Och på tal om det: hur kommer vi i framtiden att ha nytta av Heikkiläs resultat?

– Så kallade ”proof-of-result”-tekniker kan vara användbara för att i framtiden utforska relaterade frågor inom relaterade områden av matematiken. Jag ser TFiF bladet 2 / 2025

19

KOLUM N

Lärdomar från styrelseåret i Teknologföreningen I januari 2024 tillträdde jag ordförandeskapet för Teknologföreningens styrelse, vilket innebar operativt ansvar, mötesförberedelser och diverse löpande ärenden. Utöver det vanliga styrelsearbetet blev jag också involverad i ”campusprojektet” – TF:s fastighetsutvecklingsprojekt.

Campusprojektet präglades av ett antal tydliga teman ifjol, och ett av de mest framträdande var osäkerhet. Denna osäkerhet var inte bara ett administrativt hinder utan påverkade också vår hantering av intressenter, där vi fick kämpa för att behålla alla ombord i projektet.

Trots dessa utmaningar såg vi också en hel del framsteg. TF gick från att hamna lägga ner Studerandecentret till att utveckla nya planer på Otsvängen 22 – och rädda betongjätten Urdsgjallar, vilket väckte mycket positiva känslor hos både medlemmar och intressenter.

Största temat ifjol var dock mer personligt för mig. Det var nämligen ett år av lärdomar och personlig utveckling.

Den största lärdomen jag har dragit med mig är vikten av att våga fatta beslut, även när vägen framåt känns osäker. Efter flera månader 20

TFiF bladet 2 / 2025

av utredningar och möten stod det klart för styrelsen att Studerandecentret, i det nuvarande ekonomiska läget, inte skulle vara en hållbar investering. Även om tanken av att skapa en gemensam hubb för de största studerandeaktörerna i Otnäs var värdefullt, gick det inte att bortse från de ekonomiska realiteterna.

Beslutet att avbryta projektet var inte lätt, särskilt med tanke på de otaliga timmar som frivilliga styrelser och stödorgan hade investerat i arbetet. Men även om det kändes skrämmande att sätta ett stopp på något så pass omfattande, var det nödvändigt att fatta det bästa beslutet utifrån den information vi hade till hands – just då.

När vi ser tillbaka på beslutet, visar det sig ha varit rätt. För TF innebär det att vi kan fortsätta att dra nytta av vårt geografiska läge i Otnäs, och att vi kan driva vårt eget projekt på vår egen tomt. Nu har detaljplanen på TF:s tomt godkänts i stadsplaneringsnämnden (utan en enda invändning!) och väntar endast på godkännande hos stadsstyrelsen. Hela processen har fortlöpt snabbt, vilket även överraskat tjänstemännen positivt.

När jag reflekterar över det gångna året, inser jag hur mycket personlig tillväxt skett under ett år. Jag har lärt mig hur en styrelse effektivt arbetar tillsammans, hur man navigerar i komplexa beslut och hur viktigt det är att stifta bekantskaper.

Det har även känts betydande att ha fått dra sitt strå till stacken för att främja TF. Nu fortsätter jag utmana mig själv i Aalto-universitets studentkår med nya spännande uppgifter. Att aktivt söka efter utmaningar under din studietid gynnar dig!

Henrik Stack Teknologföreningens styrelseordförande 2024

TFiF bladet 2 / 2025

21

A RBETSM ARKN AD

Värvningsförbud kan begränsa på samma sätt som konkurrensförbud Syftet med värvningsförbud är att hindra en arbetstagare från att locka andra arbetstagare att övergå till anställning hos en ny arbetsgivare eller att locka med sig kunder.

TEXT Päivi Nikkola, anställningsjurist, Teknikens akademiker TEK FOTO Canva

När man övergår till en ny organisation kan det medföra förväntningar och möjligheter – men också skyldigheter gentemot den tidigare arbetsgivaren.

En av dessa eventuella skyldigheter är förbudet mot att värva, som kan begränsa möjligheterna att locka tidigare kollegor eller kunder till ett nytt företag. Förbudet att värva kunder kan jämställas med konkurrensförbudet när det begränsar arbetstagarens möjligheter att utöva sitt yrke eller bedriva verksamhet inom samma bransch.

eller svarar för rekryteringar på sin nya arbetsplats.

Vad är värvningsförbud?

Det finns inga uttryckliga bestämmelser om värvningsförbud i lagar eller kollektivavtal, och det finns heller ingen exakt och formell definition av detta förbud.

I allmänhet är syftet med värvningsförbud att hindra en arbetstagare från att aktivt locka andra arbetstagare eller kunder att övergå till anställning hos en ny arbetsgivare eller att bli kunder hos denna.

Avtal om värvningsförbud omfattar ofta avtalsvite. Vitena är i allmänhet stränga, vilket gör förbudet särskilt förpliktande.

Det är viktigt att arbetstagaren förstår avtalsvillkoren och konsekvenserna innan avtalet godkänns, så att arbetstagaren kan bedöma om avtalet är skäligt.

Värvningsförbud och rekryteringsförbud hänger ofta ihop, men de är inte exakt samma sak. Rekryteringsförbud i ett arbetsavtal innebär ett avtal där arbetstagaren inte får rekrytera arbetsgivarens arbetstagare till exempel om personen grundar ett eget företag 22

TFiF bladet 2 / 2025

Värvningsförbud grundar sig på ett avtal mellan arbetstagaren och arbetsgivaren, vanligen på ett uttryckligt villkor i arbetsavtalet. Värvningsförbud kan se olika ut till sitt innehåll, men villkoret ska ändå vara skäligt i enlighet med lagen om rättshandlingar på förmögenhetsrättens område. För att värvningsförbudet ska vara skäligt ska det åtminstone vara tidsbegränsat.

Jämställande med konkurrensförbud Till skillnad mot värvningsförbud bestäms det uttryckligen om konkurrensförbudsavtal i arbetsavtalslagen.

Enligt arbetsavtalslagen avses med konkurrensförbudsavtal ett avtal mellan arbetsgivaren och arbetstagaren som begränsar en arbetstagares rätt att i fråga om ett arbete som ska börja

sedan anställningsförhållandet upphört ingå ett arbetsavtal med en annan arbetsgivare som utövar konkurrerande verksamhet eller att för egen räkning utöva konkurrerande verksamhet.

Enligt lagen kan ett konkurrensförbudsavtal efter anställningsförhållandet ingås endast av synnerligen vägande skäl.

Vid bedömningen av om det finns synnerligen vägande skäl till ett konkurrensförbudsavtal ska man ta hänsyn till arten av arbetsgivarens verksamhet och behovet av skydd. Behovet av skydd kan gälla till exempel bevarande av företagshemligheter eller specialutbildning som arbetsgivaren har ordnat för arbetstagaren. Dessutom ska bedömningen beakta arbetstagarens ställning, uppgifter och andra motsvarande omständigheter.

I regeringens proposition 57/1990 som ledde till att lagen stiftades konstaterades det att det är mest motiverat att ett konkurrensförbudsavtal är tillåtet i sådana anställningsförhållanden där arbetsgivaren bedriver produktutveckling, forskning och annan motsvarande verksamhet och i anslutning till detta har arbetsgivaren sådan kunskap och sådant kunnande som andra arbetsgivare inom motsvarande bransch inte

allmänt använder.

Sedan 2022 har arbetsgivaren varit skyldig att betala ersättning till en arbetstagare för ett konkurrensförbudsavtal efter anställningsförhållandet.

Om karenstiden har fastställts till högst sex månader, ska arbetsgivaren enligt arbetsavtalslagen för karenstiden betala arbetstagaren en ersättning som motsvarar 40 procent av arbetstagarens lön.

Om karenstiden har fastställts till över sex månader, ska arbetstagaren för karenstiden betalas en ersättning som motsvarar 60 procent av lönen.

Karenstiden kan i regel fastställas till högst ett år från det att anställningsförhållandet upphör.

I rättspraxis har det ansetts (HD 2003:19) att ett värvningsförbud efter ett anställningsförhållande kan jämställas med ett konkurrensförbud, om det i praktiken är omöjligt för arbetstagaren att övergå till anställning hos ett företag inom samma bransch utan att bryta mot förbudet.

Med andra ord kan ett förbud mot att värva kunder jämställas med ett konkurrensförbud, om det begränsar arbetstagarens möjligheter att verka inom samma bransch. Om också övriga förutsättningar för konkurrensförbud enligt arbetsavtalslagen uppfylls, kan arbetsgivaren bli skyldig att betala ersättning för förbudet att värva kunder.

Vid rådgivningen i anställningsfrågor har det observerats att arbetsavtalen allt oftare innehåller villkor för värvningsförbud i stället för konkurrensförbudsavtal. I vissa fall kan det till och med vara fråga om ett sätt att kringgå lagstiftningen gällande konkurrensförbudsavtal på grund av deras ersättningsskyldighet.

Värvningsförbud kan begränsa arbetstagarens möjligheter att få arbete inom sin bransch på samma sätt som konkurrensförbudsavtal.

Om arbetstagarens arbetsavtal

innehåller ett förbud mot att värva kunder, ska arbetstagaren gärna redan i det skedet när arbetsavtalet upprättas försöka förhandla om att slopa detta villkor eller ersätta det med ett konkurrensförbud.

Artikeln har ursprungligen publicerats på tek.fi och i TEK lehti.

Arbetsavtalslagen bestämmer inte om värvningsförbud, vilket kan leda till oklarhet om dess förhållande till konkurrensförbud.

Frågan om huruvida ett värvningsförbud kan jämställas med ett konkurrensförbud avgörs alltid från fall till och i sista hand vid allmän domstol eller skiljedomstol.

TFiF bladet 2 / 2025

23

STUD ERAN D E

Uråldriga vikingatraditioner tas till heders Denna vår vankades det 110-årsjubileum och vinterblot i Norge då teknologer från Åbo, Stockholm och Trondheim samlades kring bägarna för att hedra ljuset.

TEXT Mikael Sjövall FOTO Kemistklubben

Den fornnordiska högtiden midvinterblot gick ut på att återkalla ljuset under den mörkaste tiden på året. Vikingarna offrade djur till asagudarna, drack öl och mjöd och festade loss för att se till att ljuset och solen skulle återvända.

I dag hålls den tusenåriga traditionen levande med norska, rikssvenska och finlandssvenska teknologers hjälp. De norska teknologerna stod för värdskapet, gästfriheten och upptågen i mars.

– Vi firade vinterblot i Trondheim den 17 till 25 mars. Det var en händelserik vecka som väntade oss, berättade Melissa Wahlroos, som koordinerade Kemistklubbens medverkan i år.

Upp till 34 medlemmar i Kemistklubben vid Åbo Akademi deltog i vinterblot i Norge denna gång. TFiF subventionerade resan och inkvarteringen ordnades i värdfolkets bostäder.

Huvudarrangör och värd för festligheterna i Trondheim var den norska föreningen Høiskolens Chemikerforening (HC) som i år firar 110-årsjubileum.

– Middagen var sällsynt festlig i år tack vare jubiléet.

HC:s medlemskår består i huvudsak 24

TFiF bladet 2 / 2025

av studerande som pluggar industriell kemi och bioteknologi vid Norges teknisk-naturvetenskapliga universitet i Trondheim.

– Utöver värdarna och Kemistklubben deltog också teknologer från Kungliga tekniska högskolan i Stockholm i festligheterna. Vi träffas tre gånger om året så att festligheterna alternerar mellan Trondheim, Stockholm och Åbo.

Melissa Wahlroos deltog för första gången i vinterblot i Trondheim i fjol.

– Det var jätteroligt. Høiskolens Chemikerforening ordnar bland annat ett spex som går under namnet Chemikalen. De satsar massor med tid och resurser på föreställningen som var helt fantastisk.

I programmet ingår också en besynnerlig tradition som går under namnet Gaukerennet.

– Gaukerennet går ut på att man ska ta sig runt ett berg enligt valfri metod.

Du kan välja mellan att gå, skida eller klä ut dig. Huvudsaken är att du har glimten i ögat.

Enligt Wahlroos är det skandinaviska som gäller i replikskiftet under festligheterna.

– Vi alternerar mellan norska och svenska då vi snackar med varandra.

Till en början kan det vara svårt att förstå den norska vokabulären, men man vänjer sig fort.

Den skandinaviska förbrödringen och försystringen har lämnat bestående spår i det norska studielivet i Trondheim.

– Det är inte så vanligt med studenthalare i Norge, men HC har i likhet med oss egna overaller. Det är många här i Kemistklubben som har sytt en blå ärm eller ett blått byxben i sin halare som ett bestående minne från vinterblot i Trondheim.

Vilken är den största behållningen som du har haft av vinterblot hittills?

– Det bästa är att lära känna andra teknologer från Sverige och Norge och tillbringa kvalitetstid med dem. Många av oss har fått vänner för livet via vinterblot. Vi har en egen snapchat-grupp där vi håller regelbunden kontakt med varandra.

Gaukerennet går ut på att man ska ta sig runt ett berg i Trondheim enligt valfri metod.

Høiskolens Chemikerforening firar 110-årsjubileum i år.

Varje år ordnas ett spex som går under namnet Chemikalen.

TFiF bladet 2 / 2025

25

N OT ISER

Intressegrupper Hitta likasinnade i TFiFs intressegrupper Inom TFiF kan alla medlemmar fritt starta en intressegrupp för att samla likasinnade kring ett ämne. Det nyaste tillskottet är whiskyklubben TFiF Cask Club, som bildats i vår och söker flera medlemmar.

Dessa intressegrupper är aktiva inom TFiF: • Motorcykelklubben MC TFiF • TFiF Cask Club • Teatervännerna • Teknikhistoria • Teknisk svenska Läs mera på tfif.fi/intressegrupper

Urdsgjallar Teknologföreningens bygge går framåt Esbo stads stadsplaneringsnämnd har 26.2.2025 godkänt Teknologföreningens förslag till ändringar i detaljplanen för Otsvängen 22. Genom den nya detaljplanen är det möjligt att bygga studerandebostäder på tomten, samtidigt som den ursprungliga delen av Urdsgjallar skyddas. Planförslaget går nu vidare till stadsstyrelsen för behandling.

Läs mera om Teknologföreningens byggprojekt i TFiF bladet 5/2024

TFiF piloterar nya tjänster Ny medlemstjänst: Coaching inom välmående och arbetsliv TFiF lanserar nya coachingtjänster för dig som vill utvecklas både professionellt och personligt. Oavsett om du är ny i arbetslivet, befinner dig i en förändringsfas eller vill förbättra din balans mellan arbete och privatliv finns det något som passar dig.

Coachingen ges av Sonja Enestam, arbetslivscoach och mental tränare.

Läs mera på tfif.fi/coaching

TFiFs årsmöte Välkommen på årsmöte 28.4!

Tekniska Föreningen i Finland r.f. kallar till årsmöte måndagen den 28 april klockan 17.30 i Orfeus Lounge, Helsingfors och via Teams.

På mötet behandlas stadgeenliga ärenden.

I samband med årsmötet delas förtjänsttecken ut till medlemmar som förtjänstfullt bidragit till verksamheten och utvecklingen av föreningen.

Efter mötet berättar Linda Sederholm on TF:s resa till Ukraina.

Läs mera på tfif.fi/evenemang

26

TFiF bladet 2 / 2025

Stipendier Ansök om stipendium för studier, utbytesstudier, utlandspraktik eller studieresa Både yngre och ordinarie medlemmar kan söka om stipendier och ansökan är öppen två gånger per år.

Ansökan om stipendium bör vara inlämnad senast 30.4.

Läs mera och ansök på tfif.fi/stipendier

TFiF bladet Rabbes ruta gör entré i TFiF bladet I detta nummer introducerar vi ett nytt, återkommande inslag i TFiF bladet - Rabbes ruta.

På nästa sida hittar du den första illustrationen, skapad av arkitekten och TFiF-medlemmen Rabbe Tiainen. Med en blandning av humor och satir bjuder Rabbes rutor på en skarp och underhållande blick av vår värld.

Valborg TFiF lottar ut teknologmössor och första maj-kassar Årets gulisar och phuxar – delta i utlottningen av de viktigaste tillbehören till wappen!

Om du studerar till diplomingenjör i Åbo eller Otnäs kan du vinna en teknologmössa, så att TFiF ersätter din mössa i efterhand. I Vasa subventionerar vi mössorna för alla som studerar till diplomingenjör på ÅA. Gulisar inom naturvetenskapliga utbildningar kan delta i utlottningen av en första maj-kasse bestående av bl.a. en JBL Go 4-högtalare som du kan hänga på halaren och andra tillbehör som ger guldkant till första maj-picknicken.

Läs mera och delta i utlottningen på tfif.fi/aktuellt

Evenemangskalender Datum 10.4

Evenemang Risto Siilasmaa: Masterclass i tillväxtföretagande och utdelning av ITU-teknologipriser, Epicenter och via Teams

14.4

Inkludera mera – trakasseriombud ger trygghet, webbinarium

15-16.4

KK:s och DaTe:s exkursion till Vasa

17.4

Mousserande vinprovning med sommelier Glenn, F, Åbo

23.4

Hur utvecklas H2-ekonomin? Restaurang Tekniska, Helsingfors

24.4 28.4 1.5 1.5 22-26.5

Besök till Strengbergs Habit Factory samt mingel på Station 23, Domus Bothncia, Vasa Tekniska Föreningen i Finland r.f:s årsmöte, Orfeus Lounge, Helsingfors och via Teams Fart, fläng och firande – TFiFs traditionella 1:a maj-lunch!

Restaurang Tekniska, Helsingfors Bubbel och ballonger – 1:a maj-lunch med TFiF Österbotten!

Domus Bothnica, Vasa Resa: Warszawa med Herman Lindqvist och hans fru Liliana Du hittar närmare information om alla aktuella evenemang i evenemangskalendern tfif.fi/evenemang

Rabbes ruta

DIAS-gillets månadsmöten •

25.4.

•

lunchträffarna ordnas i restaurang Tekniska klockan 12.00

10:ans bord träffas •

16.4, 7.5 och 21.5

•

lunchträffarna ordnas i restaurang Tekniska klockan 12.00

TFiF bladet 2 / 2025

27

Join the Swedish Speaking Network for Tech Professionals!

International experts bring valuable skills and fresh perspectives to Finland’s tech industry – let us help you build your network and grow!

As a member of TFiF, you’ll expand your professional network while having the opportunity to practice Swedish by reading our articles, attending events, or joining our committees.

We offer valuable benefits such as work-life coaching, a mentorship program, and member lounges in Helsinki and Turku. Additionally, we organize events in English.

Apply for dual membership in both TFiF and Tekniikan akateemiset, TEK, gaining access to the extensive services of Finland’s largest trade union for academic engineers and architects.

Read more at tfif.fi/en

Tipsa din kollega! Jobbar du med eller känner du någon som vill bli en del av vårt nätverk på svenska? Rekommendera medlemskap och få rabatt på din egen medlemsavgift!

Läs mera på tfif.fi/rekommendera

Tekniska föreningen i Finland (TFiF) is a Swedish-speaking association for MSc graduates and students in engineering or achitecture, or a corresponding degree in mathematics or natural sciences. TFiF serves as a meeting point and network for our members, offering both professional development events and social gatherings. Our aim is to promote technology, technical services, and architecture, influencin the development and use of technology for the benefit of people, society, and the environment.