TFiF bladet 5/2024

bladet

TEKNISKA FÖRENINGEN I FINLAND MEDLEMSTIDNING 5/2024

TFiF 4

Annu Nieminen motarbetar gröntvätt och luftslott i företagsvärlden

8

Skatteavdrag planeras för gröna investeringar

14

Datorerna måste bli bättre på att förstå oss människor

18

Urdsgjallar står kvar och får sällskap av TFiF bladet 5 / 2024 1 bostadshus

Vad v ill du lä tidnin sa om i gen?

Skick a gärn och fö a in önske må rsla till oss g till artik l om lar på ad ress kansli @tfif.fi en

IN NEH ÅLL

10

4

16

10 år med programmering i läroplanen

18

Urdsgjallar står kvar och får sällskap av bostadshus

19

Svenskspråkiga teknikstuderande känner stark tillhörighet

20

Engelskan ersätter svenskan i tekniska branscher

3

Ledare

4

Annu Nieminen motarbetar gröntvätt och luftslott i företagsvärlden

22

Endast var tredje person över 50 år tror sig få arbete om de blir arbetslösa

7

Kolumn Peter Lund: Trots bristen på pengar är Finland bättre på innovation än vi anar

24

Tre tips för effektiv AI-prompting

25

Kolumn Torsten Fagerholm: Dagens ”måste ha-pryl” är morgondagens skrot

26

Notiser

27

Evenemang

8

Skatteavdrag planeras för gröna investeringar

10 Nu kan du göra din egen hälsokontroll - självmätningspunkter testas i flera välfärdsområden 13

Ny superdator i görningen

14

Datorerna måste bli bättre på att förstå oss människor

2

TFiF bladet 5 / 2024

17

18

LEDARE

Förmågan att förnya sig är nyckeln till framgång För den som snabbt skummar igenom TFiFs verksamhetsplan för år 2025 kan den verka påfallande lik den för 2024. Det är kanske inte så konstigt.

För en förening med 144 år på nacken och en stabil tillväxt är kontinuitet ofta en styrka. Men tittar vi närmare på föreningens tyngdpunkter för 2025 framträder en tydlig förnyelse.

Det svenska språket och en växande gemenskap har länge varit centrala teman i TFiFs verksamhet. Språkfrågan utgör dessutom en hörnsten för föreningens hela existens. Samtidigt förändras omvärlden. Teknikutbildningarna lockar i allt högre grad internationella studerande. Åbo Akademis strategi understryker vikten av ökad internationell närvaro. Målet är att 20 procent av de studerande ska ha en annan språklig bakgrund än de inhemska språken.

Då tekniksektorn redan dominerar i detta avseende kan vi förvänta oss att över en femtedel av framtidens

teknologstuderande kommer att vara internationella. Liknande diskussioner förs vid Helsingfors universitet, där man betonar vikten av att rekrytera internationella studerande samt stötta dem i integrationen i det finska samhället.

I min hemstad Esbo planerar staden att från år 2025 anställa en ny integrationskoordinator för skolorna. Syftet är att fler barn med annat modersmål än svenska eller finska ska integreras i den svenskspråkiga skolvärlden. För närvarande sker den största delen av integrationen till finskspråkiga skolor. Samma tankar återfinns i vår tekniktävling TekNatur, där vi strävar efter att bättre möta den ökande mångfalden i skolklasserna.

För oss på TFiF innebär dessa förändringar en möjlighet att öppna den svenskspråkiga sfären för internationella talanger. Det inne-

Utgivare: Tekniska Föreningen i Finland r.f. (TFiF)

Ansvarig redaktör: Annika Nylander e-post: annika.nylander@tfif.fi

Adress och telefon: Banvaktsgatan 2 A, 00520 Helsingfors 040 58 52 586, kansli@tfif.fi Kansliet är öppet kl. 9.00 – 15.00

Redaktörer: Ira Vaskola, Emilia Juslin, Klara Nyberg, Bo Ingves, Catrin Sandvik, Mikael Sjövall

Pärmbild: Karl Vilhjálmsson

Layout: Kupli Oy

bär också att vi under 2025 särskilt beaktar dessa aspekter i vår kommunikation och våra evenemang.

Härifrån är steget kort till föreningens två andra tyngdpunkter för 2025: evenemangsverksamheten och medlemsservicen. Vi fortsätter att erbjuda en mångsidig palett med aktiviteter och tjänster av hög kvalitet. Jag vill utmana dig att testa ett TFiF-evenemang under 2025.

Vem vet, kanske plockar du upp något nytt till din kunskapsbank?

Annika Nylander Verksamhetsledare

TFiF bladet utkommer 5 gånger per år Upplaga: 5 220 Omslag: MultiArt Silk 150g Inlaga: MultiOffset 90g

Adressändringar: https://portal.tfif.fi/my_account

Tryckeri: Grano

M NEN ÄRKE VA

T

S

Kolumnister: Susanna Bairoh, Torsten Fagerholm och Peter Lund TFiF-kolumnerna är aktuella texter av utomstående skribenter. Ämnesval, åsikter och perspektiv är kolumnisternas egna.

ISSN 2954-3096 (print) ISSN 2954-310X (online)

Trycksak 4041 0955

TFiF bladet 5 / 2024

3

ARTI KEL

Hon motarbetar gröntvätt och luftslott i företagsvärlden Uppstartsbolaget Upright Project analyserar företagens nettoeffekter.

Syftet med verksamheten är att påverka de globala kapitalströmmarna i en hållbar riktning.

TEXT Mikael Sjövall FOTO Karl Vilhjálmsson och Janita Autio

Annu Nieminen har ett horn i sidan till den hållbarhetsretorik som florerar i företagsvärlden. Enligt henne finns det ofta ett perspektiv- och proportionsfel i de existerande system som mäter företagens hållbarhet i dag.

– Det verkar som att många klassificeringsstandarder mäter hur miljön står i vägen för företagens verksamhet i stället för att man skulle mäta det ekologiska avtryck som företagen efterlämnar, säger Annu Nieminen, vd på Upright Project.

Nieminen ifrågasätter bland annat rapporteringssystemet ESG som fokuserar på företagens interna processer.

ESG-rapporterna bedömer finansiella risker som är kopplade till miljö, socialt ansvar och bolagsstyrning.

– ESG fokuserar till exempel på hur mycket vatten som ett företag konsumerar innanför sina egna väggar, men utvärderar inte hur samma företag åderlåter grundvattentillgångarna eller orsakar lokal torka och vattenbrist.

Vad är det för en idé med ett sådant verktyg?

Nieminens frustration över gröntvätten har varit en språngbräda för hennes arbete med att ta fram ett analys4

TFiF bladet 5 / 2024

verktyg som utvärderar företagens så kallade nettoeffekt.

– Jag sökte febrilt efter mätare och analysverktyg som på ett holistiskt sätt kunde mäta företagens negativa och positiva effekter. Mitt tillvägagångssätt var väldigt ingenjörsmässigt och sansat.

Nytt analysverktyg mäter hållbarhet Nieminen fick vatten på sin kvarn under en vistelse i Silicon Valley i Kalifornien där hon intervjuade en lång rad experter som hjälpte henne vidare i arbetet med AI-baserade analyser.

Hennes uppstartsbolag Upright Project lanserade ett nytt analysverktyg 2017. Resten är historia. I november var Nieminen en av huvudtalarna på Slush, den ikoniska konferensen för uppstartsföretag.

– Vi jobbar i huvudsak med fyra tematiska dimensioner där vi mäter företagens inverkan på miljön, samhället, hälsan och framväxten av ny kunskap, säger Nieminen.

Det holistiskt kalibrerade analysverktyget kan snappa upp frågor som ofta flyger under radarn i till exempel ESG-mätningar. Nieminen ger ett konkret exempel.

– ESG:s analys av det multinationella tobaksbolaget Philip Morris fångar inte alls upp bolagets destruktiva inverkan på människors hälsa. Det strider ju mot bondförnuftet att de effekterna inte noteras alls, utropar hon.

Vi träffas på Upright Projects fashionabla kontor i ett vackert 1800-talshus på Annegatan i Helsingfors. Atmosfären på kontoret är elektrifierad. Bolagets analysverktyg förlitar sig på artificiell intelligens för att samla in, sammanställa och analysera data som granskar företagens nettoeffekt.

Artificiell intelligens som dräng – Vår datamotor använder sig av kvalitetsgranskade vetenskapliga undersökningar och forskningsrapporter som i sin tur har en koppling till Förenta nationernas hållbarhetsmål. Om vi inte använde oss av AI i vårt arbete skulle vi behöva minst 30 000 medarbetare för att hantera den mängd data som används för våra analyser.

Enligt Nieminen bygger bolagets affärskoncept på ”ingenjörsintelligens” och en fungerande kontakt med världens viktigaste fonder och stiftelser.

– En stor del av arbetet går ut på att bygga fungerande algoritmer som

>>

Annu Nieminen, vd för The Upright Project, brinner för att främja hållbarhet i företagsvärlden..

TFiF bladet 5 / 2024

5

sedan skannar webben. Ett litet och tekniskt kunnigt team kan få mycket till stånd.

Upright Projects databas är öppen och uppgifterna kan verifieras av vem som helst. Öppenheten är ett medvetet gensvar till dem som betvivlar att Upright Project har rent mjöl i påsen.

I databasen finns just nu uppgifter på över 50 000 bolag på olika håll i världen.

– Största delen av våra klienter är investeringsbolag, börsanalytiker, banker och pensionsförsäkringsbolag som behöver relevant information för att kunna fatta beslut om etiska placeringar.

Choklad bidrar till lycka Vad vägs då in i Upright Projects analyser? Annu Nieminen lyfter fram chokladkakan Fazers Blå som ett konkret exempel på hur positiva och negativa effekter beaktas i helhetsbedömningen.

– Frakten av kakao från andra sidan jordklotet är inte så klimatvänligt.

Samma negativa nettoeffekt gäller sockret som inverkar skadligt på din hälsa. Å andra sidan innehåller choklad också antioxidanter som kan öka produktionen av endorfiner och aktivera serotonin i hjärnan, vilket kan främja känslan av lycka. Vårt analysverktyg speglar alla dessa effekter, förklarar Nieminen.

Slutsatsen är att Fazers Blå har en nettopositiv inverkan, även efter att alla negativa effekter har vägts in.

Företagens avtryck på den samhälleliga stabiliteten har också en given plats i analysverktyget.

– Då vi granskar till exempel Teslas nettoeffekt motverkas bolagets gynnsamma inverkan på miljön av att bolagets ägare, mångmiljardären Elon Musk, var insyltad i tvivelaktig opinionspåverkan till exempel i det ameri6

TFiF bladet 5 / 2024

The Upright Projects personal förlitar sig på ingenjörsintelligens i sitt affärskoncept.

Foto: Janita Autio

kanska presidentvalet.

Trots att en stor del av analysverktyget tar fasta på företagens inverkan på miljön har Upright Project inte gått in för att kompensera sina egna klimatutsläpp genom att köpa kolkrediter.

– Nej, jag tror inte på koldioxidmarknaden. Kolkrediter ger inte bestående klimateffekter. Vår verksamhet bidrar till enorma utsläppsreduktioner då vi främjar placeringar i bolag som gör stor klimatnytta. Upright Projects egna utsläpp från resor och AI är helt obetydliga i sammanhanget.

Inga symbolhandlingar Annu Nieminen är allergisk för symbolhandlingar och kulissbyggen. En stor del av hennes jobb går ut på att synliggöra företagens destruktiva sida.

– Visst irriterar vår blotta existens många bolag. Det hör till jobbet. Vem som helst kan verifiera att våra data stämmer. Vi bygger vår verksamhet på objektiv vetenskap. Det viktigaste är att proffsiga investerare, som är våra kunder, bryr sig om det vi gör.

Enligt Nieminen är Upright Projects uppgift att väcka debatt och pricka hål på myter och luftslott.

– Det är viktigt att de globala kapitalströmmarna styrs bort från fossila bränslen och att allt fler aktörer och bolag satsar på förnybar energi och backar upp den gröna omställningen.

Vet du med säkerhet att era analyser har önskad effekt?

– Absolut. Jag har sett hundratals fall där våra kunder ändrar sin strategi och omdisponerar sin investeringsportfölj till förmån för grön energi. Det ger oss motivation att fortsätta vårt arbete.

Ni kallar er fortfarande för ett uppstartsbolag, trots att Upright Project har redan sju år på nacken. Varför?

– Vi är inte längre nybörjare, men vår företagsidentitet är fortfarande knuten till start-up-filosofin. Vi har den där positiva entreprenörsandan där allt är möjligt. Det är en del av vår DNA. Det känns som om vi först har kommit i gång.

KOLUM N

Trots bristen på pengar är Finland bättre på innovation än vi anar Ekonomin kan anpassas genom nedskärningar. Men utan ökad produktivitet och investeringar blir det svårt att upprätthålla en hög levnadsnivå eller att finansiera den gröna omställningen. Grunden för det dystra ekonomiska läget i Finland och de oändliga nerskärningarna ligger i en miserabel produktivitetsutveckling. I början av 2000-talet låg Finland och Sverige på samma nivå i produktiviteten men nu är skillnaden redan trettio procent.

Produktiviteten mäter värdet av ekonomiska uteffekten i förhållande till insatsen. Effektiv resursanvändning och högt förädlingsvärde höjer den. Och det motsatta gäller också - Nokias kollaps som ett skolexempel. Av stor betydelse är satsningen på forskning och utveckling (FoU) och utbildning. År 2009 satsade Finland mest på FoU i EU i förhållande till BNP, men nu har vi hamnat på plats 5-6 och internationellt når vi inte längre Topp10-listan.

Utvecklingen inom utbildningssystemet, yrkesutbildningen och livslånga lärandet är även mycket oroväckande.

En hög FoU-andel av BNP anses ofta vara väsentlig för tillväxt, men

detta är i sig inte tillräckligt för framgång om effektiviteten i innovationssystemet är låg.

Effektiviteten beror på flera strukturella faktorer. Att öka FoU om innovationssystemet är ineffektivt kan bli en flopp.

Därför är rapporten European Innovation Scoreboard 2024 av stort intresse eftersom den innehåller en detaljerad analys av FoU- och innovationssystem i EU. 32 indikatorer har följts upp. Vårt innovationssystem är rankat som tredje bäst efter Danmark och Sverige. Det finska FoU- och innovationssystemet mår egentligen bra trots bristen på pengar. Styrkor är bl.a. digitalisering, samarbete, nätverk, men brister hittades i miljöhållbarhet och miljöteknologi, humankapital och antalet innovatörer.

Med hjälp av vårt utmärkta innovationssystem skulle till exempel FoU kunna kopplas ännu starkare till tillverkningsindustrin för att ta i bruk artificiell intelligens och grön teknologi, vilket kunde öka både produktiviteten och diversifieringen av ekonomin.

Vårt effektiva innovationssystem är en fördel om Mario Draghis vision om miljardsatsningar i FoU och innovationer förverkligades. Om dessa pengar utdelades enligt den gamla EU schablonen kan effekten emellertid bli blygsam. Därför bör de nordiska länderna se till att kvaliteten på innovationssystemet lyfts till ett av nyckelkriterierna för tilldelningen av FoU-medel.

Och varför inte lobba starkare för lokaliseringen av EU:s innovationsbyrå i huvudstadsregionen, som redan ligger tvåa i EU-rankningen av regionala innovationssystem.

Peter Lund Professor i teknisk fysik Aalto-universitetet

TFiF bladet 5 / 2024

7

ARTI KEL

Skatteavdrag planeras för gröna investeringar

Finlands Näringsliv (EK) efterlyste i februari nya sätt att locka investeringar till Finland. Förbundet fick gehör för sin bön i budgetförhandlingarna någon månad senare i form av planer på skatteincitament för gröna investeringar.

TEXT Bo Ingves FOTO P2X

Syftet med skatteavdraget är att locka stora industriella investeringar som använder grön el. Planerna har fått ett gott mottagande på många håll men även många kritiska röster har hörts gällande stödets uppbyggnad och egentliga betydelse.

Förslaget är att stödet ges retroaktivt i form av ett skatteavdrag baserat på investeringsvärdet. Stödet kan uppgå till högst 20 procent eller maximalt 150 miljoner euro per projekt och ges inte i reda pengar utan i stället kan företaget dra av summan i inkomstskatten.

Projektet ska vara på minst 50 miljoner euro.

Några aber som påtalades på olika håll genast när budgetförslaget tillkännagavs är att stödet skulle gälla enbart nya projekt och att ansökningstiden är begränsad till nästa år på grund av EU:s regler. Själva skatteavdraget skulle sedan kunna användas först från och med 2028, vilket räknas som en garanti för att understödet bara ges till projekt som förverkligas.

8

TFiF bladet 5 / 2024

Projekt för närmare 270 miljarder euro Behovet av det planerade skattestödet baserar sig på EK:s statistik över så kallade gröna projekt som planeras i Finland. EK poängterar att projektlistan inte nödvändigtvis omfattar alla planerade projekt, men något om storleksordningen säger att de statistikförda projekten har ett sammanlagt värde på närmare 270 miljarder euro.

Enligt en analys av konsultföretaget Sweco skulle Finlands bruttonationalprodukt öka med tre miljarder euro om en femtedel av de listade gröna investeringsprojekten förverkligades.

Det skulle motsvara investeringar på cirka 58 miljarder euro. Dessutom skulle 12 000 personer årligen få jobb, motsvarande 360 000 årsarbeten under 30 år.

– Skatteintäkterna skulle kunna växa kumulativt med över 16 miljarder euro under projektens 30-åriga livscykel.

Om en större andel av den nuvarande projektportföljen genomförs kommer de ekonomiska effekterna att växa

avsevärt, sägs i rapporten.

Enligt rapporten kunde de regionala ekonomiska effekterna ytterligare förstärkas genom att öka andelen inhemskt innehåll i projekten. Ännu större möjligheter uppstår om lösningar som utvecklats i Finland kan tillämpas i liknande projekt internationellt.

Enligt rapporten håller i dagens läge projekt för cirka 14 miljarder euro redan på att förverkligas, men de flesta projekten är ännu i ett tidigt planeringsskede. Rapporten har beställts av Finlands Näringsliv EK, Akkuteollisuus, Bioenergia, Energiateollisuus, Metallinjalostajat, Suomen uusiutuvat och Suomen Vetyklusteri.

Innebär också minskade skatteintäkter Ett problem med tanke på skattesubventionen är att många av de listade projekten är försenade av olika orsaker eller är i ett så tidigt planeringsskede att de kanske därför inte kan ansöka om skattefördelar. En del stora projekt som varit på listan har också placerats

Finlands första storskaliga anläggning för produktion av grön vätgas och syntetisk metan byggs av el-till-X-bolaget P2X i Harjavalta. Den berättigar inte till skattestöd enligt regeringens förslag men företaget har andra planerade investeringar på gång i Joensuu och Uleåborg som kunde dra nytta av det planerade skatteavdraget.

i andra länder, som till exempel SSAB:s produktion av grönt stål som gick till Sverige.

Trots att gröna megainvesteringar skulle innebära nya arbetsplatser, skatteintäkter och ekonomisk tillväxt har både forskare och andra parter ställt sig kritiska till grunden för det nya skatteavdraget. En motivering till kritiken är att åtminstone en del av investeringarna skulle göras även utan stöd.

Till exempel Kalle Määttä, professor i skatterätt vid Vasa universitet och professor Pekka Nykänen vid Tammerfors universitet ifrågasätter skatteavdraget i sina remissvar till lagförslaget. De undrar om det är motiverat att erbjuda skatteavdrag då det är osäkert om stödet kommer att leda till fler investeringar än vad som annars skulle ha gjorts.

Baksidan av stödet vore nämligen att det kan innebära att statens skatteintäkter minskar med mellan 0,9 och 2,1 miljarder euro.

Betydligt mindre projekt borde godkännas Ulla Heinonen, chef för grön tillväxt på EK, betonar å andra sidan att den planerade skattelättnaden för gröna investeringar förbättrar Finlands konkurrenskraft i det internationella investeringsklimatet och att energiomställningen är beroende av värdekedjor.

– Länder världen över konkurrerar hårt om dessa kluster och den verkliga prövningen för Finland handlar om att säkerställa att de ömsesidigt beroende investeringarna snabbt går framåt så att vi kan bygga upp värdekedjor med så hög förädlingsgrad som möjligt. Men för att kunna konkurrera globalt måste Finland först kunna locka ankarinvesteringar som underlättar för kommande projekt att etableras här, betonar hon.

planerade 50 miljoner euro. Industrin anser också att 36 månader är för kort tid för att ro stora projekt i land och föreslår en förlängning till 60 månader.

Skepsis finns också bland mindre företag. Företagarna i Finland säger i sitt remissvar att Finland i och med det föreslagna stödet skulle göra samma sak som man kritiserat andra länder för, alltså att börja tävla med statssubventioner.

Dessutom påpekar förbundet att typiska gröna projekt oftare är i storleksklassen en miljon än tiotals miljoner euro. Om lagen klubbas igenom borde därför minimisumman som berättigar till skatteavdrag enligt förbundet sänkas till en miljon euro.

EK föreslår i alla fall i sitt remissvar att stödet även ska kunna tillämpas på mindre investeringar för att ge fler projekt en chans att dra nytta av fördelarna. Förslaget är att miniminivån på projektsumman skulle sänkas till exempelvis 10 miljoner euro i stället för TFiF bladet 5 / 2024

9

ARTIKEL

Nu kan du göra din egen hälsokontroll – självmätningspunkter testas i flera välfärdsområden Efterfrågan på digital självbetjäning ökar inom hälsovården. Det gynnar bolag av Medicubex kaliber som tillverkar e-hälsostationer.

TEXT och FOTO Helsingfors stad och Virpi Velin

Helsingfors stads social-, hälsovårdsoch räddningssektor har testat så kallade självmätningspunkter där patienterna själva kan mäta till exempel sitt blodtryck, pulsen, syrehalten i blodet och kroppstemperaturen.

Mätningarna görs utan assisterande personal i kubliknande bås med glasväggar som har utvecklats av företaget Medicubex.

– Vi fick idén till att inrätta dessa punkter under coronapandemin då det gällde att minimera alla fysiska kontakter med andra människor. Vi kom i gång med testet i fjol, säger Timo Lukkarinen, chefsläkare vid vårdcentralerna i Helsingfors.

Till Medicubex fördelar hör att självmätningspunkten desinficeras automatiskt efter utfört hälsotest. De första självmätningspunkterna har grundats vid vårdcentralerna i Nordsjö och Fiskehamnen i Helsingfors.

– Det har varit en interaktiv process där vi i samarbete med Medicubex har utvecklat e-hälsostationerna så att de motsvarar våra behov och krav, säger Lukkarinen.

10

TFiF bladet 5 / 2024

Positiv respons på kubismen Kostnaderna för de första självmätningspunkterna fördelades mellan Helsingfors stads social-, hälsovårds- och räddningssektor och stadskansliet.

– Beroende på avtalets längd, upplägget för utplaceringen av e-hälsocentralerna och kravet på underhåll fakturerar vi mellan 25 000 och 45 000 euro för våra tjänster per punkt per år, säger Vili Kostamo, vd för Medicubex.

Enligt Helsingfors stad har testet utfallit väl.

Timo Lukkarinen, chefsläkare vid vårdcentralerna i Helsingfors.

– Den respons som jag har fått av personalen vid vårdcentralerna i Nordsjö och Fiskehamnen är av varierande art, men största delen av den respons vi har fått är positiv, säger Lukkarinen.

Trots det finns det också utmaningar.

– Vi har än så länge inte lyckats utveckla ett sätt att integrera alla mätningsresultat till patientdatasystemet Apotti. Det här innebär att personalen måste hantera resultaten manuellt, förklarar Lukkarinen.

Vili Kostamo, vd för Medicubex

Ta ditt eget EKG Till Medicubex repertoar hör även kapaciteten att mäta elektrokardiografi (EKG), alltså hjärtfilm.

Medicubex självmätningspunkter kan mäta blodtrycket, pulsen, syrehalten i blodet, kroppstemperaturen och EKG inom loppet av 6-7 rappa minuter.

Foto: Medicubex

– På sjukhuset fäster man ju i regel 12 till 15 självhäftande elektroder på bröstkorgen, armarna och benen. I Medicubex bås ska patienten följa monitorns instruktioner och sedan trycka sina händer mot två elektroder.

Mätningsresultatet ger en riktgivande bild av hjärtats elektriska aktivitet.

Vad är det största mervärdet med Medicubex för hälsovården i Helsingfors?

– Den största nyttan är att personalen sparar tid då de viktigaste mätningarna om patientens allmänna hälsotillstånd redan är gjorda då hen kommer till mottagningen.

Medicubex är rustad med en videokamera och en stor pekskärm som ger instruktioner och registrerar patientens rörelser. Hela basundersökningen är undanstökad på 6–7 minuter.

– Som det nu är går det inte att boka en tid för en session i Medicubex-båset på nätet. Vi har tills vidare satsat endast på walk-in-konceptet.

Kommer ni att utvidga testet i Helsingfors?

– Vi kommer att ordna ett anbudsförfarande för upphandlingen av fler självmätningspunkter. Jag kunde tänka mig att placera dessa punkter i till exempel bibliotek, köpcentra eller inom äldreomsorgen framöver för att sänka tröskeln att genomgå ett hälsotest.

Produktion i Estland Medan Helsingfors överväger att bredda självbetjäningen inom hälsovården har det finska bolaget Medicubex gjort nya landvinningar inom andra välfärdsområden.

– Våra självmätningspunkter har nu tagits i användning också i välfärdsom-

rådena i Norra Österbotten och Mellersta Nyland, säger Vili Kostamo.

Exporten av Medicubex produkter kör i gång i slutet av detta år.

– Vi har undertecknat leveransavtal med kunder som vill testa våra självmätningspunkter i Lettland, Tyskland, Nederländerna och Storbritannien. På grund av en växande efterfrågan kommer vi att påbörja serieproduktion av våra e-hälsostationer i Tallinn, säger Kostamo.

tionen av data från våra e-hälsostationer till olika patientdatasystem, säger Kostamo.

Enligt Kostamo är intresset för Medicubex koncept stort.

– Vi deltog nyligen i en internationell mässa där vi presenterade våra e-hälsostationer. Tre månader senare hade vi undertecknat nya affärsavtal med kunder som fattade tycke för vår affärsidé.

I september lanserade Digi Finland och Medicubex ett samarbete som går ut på att integrera mätningsresultaten från Medicubex stationer till Omaolo, som är en elektronisk kanal för tjänster som stöder egenvård inom hälso- och sjukvården.

– Vi jobbar just nu med att utveckla mjukvara som skulle underlätta integraTFiF bladet 5 / 2024

11

12

TFiF bladet 5 / 2024

EVEN EM ANG

Jessica Parland-von Essen och Fredrik Robertsén vid CSC vet hur data ska lagras och hanteras.

Ny superdator i görningen Trots att superdatorerna numera tuggar enorma mängder data är det inte alla forskare som är införstådda med hur data ska lagras, hanteras och arkiveras.

TEXT och FOTO Mikael Sjövall

Det finska bolaget CSC, som ägs av staten och flera högskolor, är i färd med att planera en ny superdator. Orsaken till dessa planer är den snabba utvecklingen av hårdvara inom it-branschen.

– Då superdatorn Lumi lanserades för två år sedan i Kajana utgick vi från att den har en livstid på ungefär 6 år, säger Fredrik Robertsén, teknologistrateg på CSC. Då Lumi togs i användning var den tredje snabbast i världen. I dag är den världens femte snabbaste superdator med en kapacitet att göra upp till 375 petaflops per sekund. Världens snabbaste superdator, Frontier, lanserades i USA i fjol.

– Vi har redan påbörjat den tekniska planeringen och arkitekturen för den nya superdatorn, säger Robertsén.

Lumi används bland annat till att göra

klimatmodeller, kvantkemiska kalkyler, sekvensering av gener, medicinska cellanalyser och AI-modellering. Den nya superdatorn ska finansieras av ett europeiskt konsortium och det europeiska bolaget EuroHPC. Den finska staten har budgeterat 250 miljoner euro för projektet.

– Den billiga, gröna elen och vårt tekniska kunnande bidrar till att Finland är en utmärkt plats för den nya superdatorn, säger Robertsén.

Trots att CSC består främst av tekniskt utbildade experter ingår också humanister i personalstyrkan. Jessica Parland-von Essen är en av dem. Hon är filosofie doktor i historia.

– Vi har ett tvärvetenskapligt team som jobbar på CSC. Jag bidrar med expertis om datahantering. För att kunna använda en superdator effektivt måste du veta var du hittar relevanta och använd-

bara data, säger Parland-von Essen.

Enligt henne brister det ofta i tillgången, lagringen och arkiveringen av data.

– Vi utbildar forskare och personal vid forskningsorganisationer i datahantering. Det är viktigt att förstå att de data man använder för artificiell intelligens eller simuleringar ska ha god kvalitet för att forskningen ska kunna bekräftas, förklarar Parland-von Essen.

En annan utmaning är äganderätten till data.

– Det är centralt att man vet vem som äger upphovsrätten till de data som används, om man får använda uppgifterna gratis och vad som är tillgängligt för allmänheten, säger hon.

Jessica Parland-von Essen föreläste om superdatorer den 21 oktober. Evenemanget ordnades av TFiFs Etik- och miljöutskott.

TFiF bladet 5 / 2024

13

ART IKEL

Professor:

Datorerna måste bli bättre på att förstå oss människor Har du kämpat med tekniska prylar eller appar nyligen utan att lyckas? Du är inte ensam om den känslan.

TEXT Mikael Sjövall FOTO Aalto-universitetet, Jaakko Kahilaniemi

Varför är det så många som upplever att tekniska innovationer kan vara svåra att använda? Enligt professor Antti Oulasvirta vid Aalto-universitetet är det inte nödvändigtvis fel på människans kognitiva förmåga då det känns knepigt att hantera tekniska manicker.

– Datorer har i regel en ganska bristfällig förståelse för mänskligt beteende.

Vi människor skulle få mera ut av artificiell intelligens om datorerna skulle förstå oss användare lite bättre, säger Oulasvirta.

Oulasvirta driver ett stort forskningsprojekt som i år har fått ett understöd på 2,5 miljoner euro från Europeiska forskningsrådet ERC. Oulasvirta har lång erfarenhet av att analysera interaktionen mellan datorer och människor.

– Jag har bland annat forskat i hur man med hjälp av förstärkningsinlärning, som är en form av maskininlärning, kan få en mjukvaruagent att agera på ett sätt som ger en belöning till datorn

14

TFiF bladet 5 / 2024

– och människan.

Psykologi och biomekanik Oulasvirta har specialiserat sig på matematisk modellering som gestaltar det mänskliga sinnet i olika situationer och som sedan används som underlag för AI. – Forskningen på området tog ett stort kliv framåt 2015 då Googles AI-företag Deepmind utvecklade en modell för djupinlärning och förstärkningsinlärning på ett sätt som förutser mänskligt beteende i olika situationer.

Modellen tillämpas i dag i en lång rad AI-innovationer.

– Genom att använda oss av modeller från psykologin och biomekaniken kan vi utveckla simulatorer som förutser olika scenarier för hur en människa förväntas reagera och sedan beakta de här scenarierna i tillämpningen av artificiell intelligens.

Oulasvirtas simulatorer kan användas

till exempel för att förbättra trafiksäkerheten.

– Vi har utvecklat simulatorer som förutser hur förare kan registrera fotgängare i trafiken och hur trötthetstillstånd påverkar observationsförmågan. Det här är viktig information för bilindustrin som satsar alltmer på utvecklingen av automatiserade fordon och så kallade take over-funktioner där AI tar över navigeringen av bilen.

Simulerade verkligheter Oulasvirtas team har också samarbetat med de största aktörerna inom sociala medier.

– Vi samarbetar med mediebolagen Meta och Google kring simulerad verklighet. Projekten kan ta upp till två år eftersom det tar tid att gräva fram relevant anatomisk och psykologisk information som behövs för att simulera mänskligt beteende.

En del av forskningsprojekten går ut på att simulera situationer där människor

Professor Antti Oulasvirtas forskning förlitar sig på AI för att simulera mänskligt beteende. Oulasvirtas forskningsprojekt har fått finansiering av Europeiska forskningsrådet ERC.

måste göra flera saker samtidigt, vilket utlöser en stressituation som sedan kan lösas med hjälp av AI.

vägledning har användarerfarenheten av en lång rad tekniska innovationer förbättrats med upp till 25 procent.

– Ett av våra projekt simulerade situationer där Saabs piloter skulle göra flera saker samtidigt under pågående flygning. Vi har forskat kring möjligheter att utveckla AI som kan avlasta piloterna i dessa situationer.

Hur kan AI förstå sig på vårt medvetande och beakta om vi människor har en dålig eller bra dag?

– På ett grundläggande plan kan vi säga att AI aldrig kommer att hinna i kapp oss människor i det avseendet. Å andra sidan är det ju också så att vårt medvetande bygger på korttidsminnet, vilket vi kan modellera och det kan AI i sin tur lära sig.

Ett annat tillämpningsområde är beräkningsmässig design som gör det lättare att hitta det som användarna är ute efter på webben.

Med hjälp av parametriserade modeller kan designen av webbsidor optimeras så att det blir lättare att gestalta det som är det viktigaste innehållet på sajten, förklarar Oulasvirta.

Datorer kan imitera känslor Oulasvirtas honnörsord stavas användbarhet. Genom att simulera mänskligt beteende och finkalibrera tekniken blir det lättare för datorer och människor att förstå varandra. Under Oulasvirtas

Oulasvirta understryker att AI kan lära sig mer om de upphovsmekanismer som ligger som grund för människans sinnestillstånd och känslor.

– Vissa känslor uppstår via framgångar och misslyckanden. Det är fullt möjligt att modellera och simulera till exempel frustration.

– Vi vet att barn väljer att gråta inför sina föräldrar för att få uppmärksamhet, men att barn låter bli att gråta om det inte ger önskad effekt då de är ensamma. Den här dimensionen kan vi modellera i viss mån, men inte till alla delar.

Vi människor kan ju bete oss självdestruktivt och irrationellt, vilket kan vara svårt att förutse i matematiska modeller. Hur löser ni det?

– Bra att du tar upp det. Psykologin som vetenskap utgick tidigare från att människan är irrationell och att matematiken är kall och logisk. Sanningen finns där någonstans mitt emellan. Vi kan modellera människans förmåga att fatta rationella beslut. Det som skenbart är ett irrationellt beslut kan i själva verket vara ett rationellt avvägande. Allt beror på människans målsättningar.

Allt det här kan AI lära sig.

Känsloyttringar är kontextuella och ofta relaterade till social interaktion med andra människor.

TFiF bladet 5 / 2024

15

ARTIKEL

10 år med programmering i läroplanen Programmering kommer att vara en del av alla framtida yrken, det påpekar Jonny Björkström ofta för elever som deltar i hans robotworkshoppar. Kristian Smedlund på Utbildningsstyrelsen betonar att alla elever ska ha lika möjligheter att utveckla den digitala kompetens som läroplanen kräver. I år har det gått tio år sedan programmering togs in i läroplanen.

TEXT Catrin Sandvik FOTO Privat och Catrin Sandvik

Redan inom småbarnspedagogiken får barnen börja bekanta sig med digitala hjälpmedel, från lågstadiet framåt kommer allt fler aspekter av den digitala kompetensen in tills eleven går ut andra stadiet. Då är det tänkt att alla ska vara på samma nivå gällande digital kompetens, medieläskunnighet och programmeringskunnande.

Internationellt sett placerar sig finländska lärare och elever på en ganska bra nivå vad gäller både digital kompetens och programmering. I exempelvis den internationella kunskapsutvärderingen ICILS 2023, där 34 länder deltar, placerade sig Finlands åttondeklassare på en sjätte plats i datalogiskt tänkande, computational thinking. Redan de första resultaten visar att elevernas kunskaper är ojämnt fördelade inom de olika länderna – också i Finland.

En sammanställning som gjordes av Svenska kulturfonden 2021 visade att delområdet programmering ligger lågt ner på listan då lärarna svarat på frågorna ”hur ofta du undervisar” och ”hur bra du tycker att du kan undervisa”. Sammanställningen visade också att lärarna är mer bekväma med till exempel att skriva och redigera digital text, söka information på nätet och att 16

TFiF bladet 5 / 2024

träna god nätetikett, som befinner sig högst upp på listan.

– Då jag läste rapporten så kändes nog det här oroväckande med tanke på vårt mål att skapa en likvärdig digital kompetens, och jämlika grundkunskaper i programmering, säger Kristian Smedlund, undervisningsråd på Utbildningsstyrelsen.

Inbakat i flera läroämnen Just nu är programmeringskunnande fördelat över läroplanen så att det kan integreras i flera läroämnen, men färdigheterna ska främst övas i matematik och slöjd. Målsättningen är att alla elever på samma årskurs ska ha kompetenser på samma nivå, men i slutskedet hänger det ganska långt på lärarens egen motivation och kompetens hur mycket programmering det i praktiken blir i klassrummet.

– En förändring i läroplanen kräver alltid en viss övergångstid. Vi känner till att det har varit svårt att komma i gång och vi är medvetna om att kunskaperna inom lärarkåren varierar. Det här är förstås en utmaning.

I dag använder många lågstadielärare framgångsrikt till exempel språk,

bilder eller symboler för att öva analog programmering och diverse applikationer för att öva grafisk blockprogrammering. Samtidigt är det många lärare som upplever att deras kompetenser i en digital programmeringsmiljö är svaga, enligt utredningen från Svenska kulturfonden. Osäkerheten ökar i övergången till högstadiet, alltså bland ämneslärarna, även om man separat undersökte svaren bland de lärare som undervisar matematik och slöjd.

Kristian Smedlund, undervisningsråd på Utbildningsstyrelsen

Smedlund understryker att det inte handlar om en ovilja hos lärarna att lära ut programmering specifikt, men eftersom mycket hänger på lärarens engagemang kan det orsaka en viss obalans i elevernas likvärdighet nationellt.

– Till exempel i England i Storbritannien har man ämnet ”computing” som ett eget läroämne, men just nu finns

Legobyggen som får motorer och sensorer och som sedan programmeras från en dator för att kunna fjärrstyras hör till de mest omtyckta av Jonny Björkströms workshoppar.

det inte resurser att sätta in ett helt nytt motsvarande ämne i timfördelningen hos oss i Finland. Då ska även den politiska viljan finnas som en förutsättning för detta. I nuläget är en stor del av lärarkårens kunskaper i programmering och digital kompetens beroende av fortbildning. Under de närmsta åren ser utsikterna för lärarfortbildning tyvärr heller inte särskilt ljusa ut eftersom finansieringen från statligt håll läggs på is, säger Smedlund.

Robotar gör programmeringen konkret Jonny Björkström har drivit företaget Robot Workshop sedan 2011. I sitt arbete reser han runt i skolor, främst lågstadier, i Svenskfinland och håller lekfulla workshoppar om i första hand programmering. Arbetet är givande, legobitarna och robotarna tilltalar eleverna, men själva programmeringsdelen kan ofta vara en utmaning.

I sitt arbete ser Björkström att en av

svårigheterna med att ha programmering i läroplanen är att utvecklingen är så snabb. Därför efterlyser han framförhållning och att låta vissa saker hitta sin plats i skolan på ett naturligt sätt, till exempel användning av artificiell intelligens. Han drar paralleller till användningen av overhead-projektorer som helt naturligt fasades ut och ersattes med andra hjälpmedel.

– Till exempel kan jag tycka att telefonen är ett kraftfullt verktyg som inte används till sin fulla potential. Det är synd att vi i dag behandlar telefonerna som ett oönskat medel för sociala medier. I stället kunde man på ett kontrollerat sätt, till exempel genom slutna nätverk i skolan, dra nytta av den i större utsträckning och använda den som ett hjälpmedel till exempel inom matematik och för informationssökning.

Björkström, som själv är klasslärare till sin utbildning, har full förståelse för att

lärare kan uppleva det som utmanande att få in programmering i undervisningen. Och han håller med. Fick han välja skulle programmering vara ett eget ämne, då skulle alla elever ligga på samma nivå.

– Vad är ett vettigt sätt att lära ut teknik och programmering så att både lärare och elever tycker att undervisningen är ändamålsenlig och så att läroplanen ligger steget före? Jag hoppas att man har is i magen till exempel med hur man väljer att gå vidare med att lära ut teknik i skolan. I dagsläget är det många saker som krockar.

Utbildningsstyrelsen kommer under våren 2025 att publicera rekommendationer för hur artificiell intelligens kan användas inom småbarnspedagogiken, den grundläggande utbildningen och på andra stadiet och inom den fria bildningen. Målet med rekommendationerna är att hjälpa till med hur man kan använda AI i undervisningen och lärandet.

TFiF bladet 5 / 2024

17

STUD ERAN D E

Urdsgjallar står kvar och får sällskap av bostadshus Tidigare i höst blev det klart att planerna på att bygga ett nytt studerandecenter i Otnäs läggs ner. Nu riktar Teknologföreningen sina blickar tillbaka mot sitt nuvarande nationshus, Urdsgjallar, som kommer att grundrenoveras och byggas om.

TEXT Emilia Juslin FOTO Emilia Juslin och Arco

I ett drygt decennium har Teknologföreningen tillsammans med Aalto-universitetets studentkår (AUS) och Aalto-universitetets ekonomistuderande rf (KY) haft planer på att bygga ett nytt gemensamt studerandecentrum mitt i Otnäs. I augusti meddelande de tre organisationerna att de beslutat avsluta byggprojektet på grund av att de planerade byggkostnaderna skjutit i höjden.

tet ska vara ekonomiskt hållbart, berättar Viktor Sandbacka, vice ordförande och fundraisingansvarig i styrelsen.

- Trots att planerna på ett gemensamt studerandecenter inte blir av, så är samarbetet mellan de tre stora organisationerna i Otnäs starkare än förut, konstaterar Ville Helaskoski, campusansvarig i Teknologföreningens styrelse.

- Tidigare upplevdes Urdsgjallar ligga lite i periferin, men dagsläget visar det motsatta. Vår restaurangverksamhet går bättre än någonsin och AUS planerar bygga 1000 nya studentbostäder tvärs över gatan, tillägger han.

Viktor Sandbacka (vänster) och Ville Helaskoski

Teknologföreningen står ändå inte rådlösa, utan har under året lagt upp en alternativ plan, där tanken är att utveckla Urdsgjallar och dess tomt. För planeringen står arkitektbyrån Arco med Tom Cederqvist i spetsen.

- Visionen är den samma för det tidigare studerandecentret – det ska vara en centralt placerad byggnad och projek18

TFiF bladet 5 / 2024

Urdsgjallar kommer att grundrenoveras och samtidigt görs mindre förändringar för att byggnaden bättre ska motsvara verksamhetens behov.

Teknologföreningen har samlat ihop nästan fyra miljoner euro i sin medelinsamling för studerandecentret.

I samråd med donatorerna hoppas TF kunna använda pengarna till renoveringen av Urdsgjallar. Medelinsamlingen pågår fortfarande och bara renoveringsplanerna konkretiseras kommer Teknologföreningen att starta en ny marknadsföringskampanj.

På Urdsgjallars tomt planerar Teknologföreningen att bygga ca 160

studentbostäder som ska rymma upp till 200 invånare. Planen är att bostadsbygget finansieras med hjälp av ARA-stöd.

Under tiden som bygget pågår är det aktuellt att tillfälligt flytta verksamheten och restaurangen till andra utrymmen. Olika alternativ har utretts men inga beslut är ännu fattade. Uppskattningen är att byggprojektet kan stå klart 2028.

Hur kommer ni att fira den dagen allt är klart?

- Jag har hört flera historier om hur invigningsfesten gick till 1966. Jag tänker att det nog ska bli något som motsvarar den festen, säger Helaskoski.

- Och kanske de som bor i de nya bostäderna på samma tomt orkar ta sig hela vägen hem den här gången i stället för att sova över på soffan, lägger Sandbacka till.

KOLUM N

Svenskspråkiga teknikstuderande känner stark tillhörighet Modersmålet kan påverka hur stark tillhörighet teknikstuderande känner till sin studiegemenskap.

Svenskspråkiga studerande sticker ut i statistiken med högre känsla av tillhörighet jämfört med finskeller engelskspråkiga. Det framgår ut TEKs årliga studerandeundersökning.

De flesta nya studerande i teknik och ICT på universitetsnivå i Finland är fortfarande finskspråkiga män, även om antalet kvinnor har stigit till 33 procent under de senaste åren. Kanske även mer anmärkningsvärt är att ungefär var fjärde ny studerande inom teknik/ICT numera har ett annat modersmål än finska eller svenska. Antalet icke-finsk/ svensktalande studerande har ökat kraftigt och nådde 27 procent 2023.

Personligen tror jag att ’modersmål’ är ett ganska föråldrat och begränsat sätt att tänka på språkkunskaper, men för tillfället är modersmålet bland de bästa måttstockar vi har angående mångfald, åtminstone i officiell statistik.

Jag har studerat hur kön påverkar känslan av tillhörighet, men nu undrade jag vilken roll modersmålet då spelar?

TEK genomför en enkät för studerande varje höst (på finska, svenska och engelska). År 2022 frågade vi bland annat om tillhörighet i teknik. Vi använde två uppsättningar av frågor: en om tillhörighet inom teknik och en annan om tillhörighet i studiegemenskapen. Grafen visar medelvärdet av

Tillhörighet i studiegemenskap enligt svarsspråket (TEK Enkät för studerande, 2022)

Finska (n=1546)

Svenska (n=78)

Engelska (n=39)*

5,0 4,5 4,0

4,0

4,2 4,1

4,3 4,0

4,1 3,7

3,9

3,8

3,9 3,6

3,5

3,9

4,4 4,5

4,1

4,6

3,9

3,4 3,1

3,0

3,0

2,6

2,5 2,0 1,5 1,0

Jag känner mig Jag är entusiastisk Studerandena Jag tror att jag tar Jag känner mig Jag kan vara mig Jag känner mig examen inom ibland utanför min accepterad i min uppskattad i min över mina studier stödjer varandra själv i min mina nuvarande studiegemenskap och försöker studiegemenskap studiegemenskap studiegemenskap studier hjälpa till när det behövs

Skala: 1=helt av annan åsikt, 5=helt av samma åsikt. *OBS: Lågt antalengelsktalande respondenter.

påståendena om tillhörighet i studiegemenskap enligt svarsspråket.

Vi ser att svensktalande studerande verkar ha den starkaste känslan av tillhörighet. Flera påståenden får höga medelvärden (över 4,0). Svensktalande upplever sig också mindre som utomstående.

hörighet, är skillnaderna för det mesta inte statistiskt signifikanta. Det beror också på stora skillnader mellan antalet respondenter med olika språk. För att nå mer pålitliga resultat, behöver vi flera studerande som svarar på enkäten på svenska eller engelska.

Susanna Bairoh, forskningschef på TEK

Även om dessa resultat tyder på inverkan av modersmål på känslan av tillTFiF bladet 5 / 2024

19

ART IKEL

Engelskan ersätter svenskan i tekniska branscher Allt färre blivande diplomingenjörer och naturvetare skriver sina examensarbeten på finska eller svenska. Utvecklingstrenden undergräver den vetenskapliga vokabulären på landets nationalspråk.

TEXT och FOTO Mikael Sjövall

Svengelskan har blivit det nya normala i de svenska studieprogrammen i de finländska högskolorna. I takt med att allt fler kurser ordnas på engelska får svenskan stryka på foten.

– Internationaliseringen av våra universitet innebär att det har blivit svårare att få vetenskaplig handledning på svenska. Många forskare talar varken svenska eller finska. Då händer det lätt att du blir tvungen att skriva din avhandling på engelska, säger Sofia Sevón, universitetslärare i svenska vid Aalto-universitetet.

Sevón leder svenska textverkstäder för studerande vid Aalto-universitetet.

– Intresset för dessa verkstäder är stort bland dem bland dem som pluggar tekniska ämnen och vill bli bättre på att skriva vetenskapliga texter på svenska.

Sevón ser en stark anglifiering av svenskan och den tekniska terminologin vid Aalto-universitetet.

– Den svenska meningsbyggnaden följer ofta engelsk syntax, det kryllar av särskrivningar och många är osäkra på vilken preposition de ska använda. Då största delen av kurslitteraturen är på 20

TFiF bladet 5 / 2024

engelska blir det svårt att ha koll på den svenska terminologin.

Ny kunskapsbank tar form Just nu pågår ett projekt för att utveckla en webbaserad kunskapsbank med fokus på vetenskaplig kommunikation på svenska. I projektet deltar Åbo Akademi, Hanken och Helsingfors universitet.

– Varken Språkinstitutet i Finland eller Språkrådet i Sverige har tillräckliga resurser för att hålla jämnsteg med den teknologiska utvecklingen och sedan namnge alla nya innovationer på svenska, säger Sevón.

Sofia Sevón universitetslärare i svenska vid Aalto-universitetet

Ibland kan språkligt vilsna själar få hjälp från Bryssel.

– EU översätter en massa dokumentation om teknologiska innovationer till svenska. På det sättet får vi draghjälp av EU i uppdateringen av den teknologiska terminologin.

Den språkförbistring som Sevón beskriver är vardag också i forskningsvärlden i Sverige.

– Urholkningen av den vetenskapliga terminologin på svenska i Sverige var en bidragande orsak till den lag som redan 2009 slog fast att svenskan ska

Tiina Onikki-Rantajääskö professor i finska vid Helsingfors universitet

En stor del av all skyltning och reklam vid Aalto-universitetet i Otnäs är på engelska medan finskan och svenskan har fått stryka på foten.

vara det bärande språket i landet. Det är tveksamt om lagen har haft någon inverkan på engelskans dominans i högskolorna.

Enligt Sevón bidrar attitydproblem till den utarmade tekniska terminologin på svenska.

– Många verkar tro att det låter proffsigare om man använder sig av engelska termer i stället för motsvarande svenska. Den attityden är förödande för det svenska språkets ställning som ett vetenskapligt språk.

Aalto-universitetet bryter mot lagen Aalto-universitetet har nyligen prickats av biträdande Justitiekanslern på grund av bristande utbud på finsk- och svenskspråkig undervisning.

– Enligt Justitiekanslern bryter Aalto-universitetet mot lagen genom att systematiskt nedprioritera nationalspråken, säger Tiina Onikki-Rantajääskö, professor i finska vid Helsingfors universitet.

Som ett resultat av Justitieombudsmannens påtryckningar tvingas alla forskare vid Aalto-universitetet från och med

nästa år att överföra de viktigaste termerna i sina avhandlingar till den nationella vetenskapstermbanken.

Onikki-Rantajääskö är trots det inte nådig i sin kritik av myndigheternas villrådighet.

– Det saknas både helhetsansvar och finansiering för att utveckla den vetenskapliga terminologin på finska och svenska i vårt land, säger hon.

Språkinstitutet publicerade redan 2009 ett handlingsprogram för att främja det finska språkets ställning. Rapporten påtalade den tilltagande anglifieringen vid högskolorna.

– Rapporten fick ingen officiell status och föranledde inga åtgärder från statens sida.

Samma dilemma upprepades i våras då Onikki-Rantajääskös rapport om det finska språkets ställning tegs ihjäl av Justitieministeriet.

projektavlönad koordinator. Det räcker inte långt. Finansiärerna verkar anse att utvecklingen av terminologi på finska och svenska inte ska klassas som forskning.

Anglifieringen sätter sina spår också i arbetslivet.

– Jag har läst anonym respons där en chef på en ingenjörsbyrå säger sig undvika rekryteringen av personer som är utexaminerade från Aalto-universitetet eftersom de har drillats endast på engelska, säger hon.

Vilka är konsekvenserna av den här utvecklingen?

– För att ett språk ska överleva är det viktigt att det används i alla livets sfärer.

Om finskan och svenskan inte används i högskolorna försvagar det vår förmåga att tänka vetenskapligt på våra nationalspråk. Utvecklingen hotar en levande växelverkan med det omgivande samhället, vilket undergräver demokratin.

Onikki-Rantajääskö lyfter fram den webbaserade vetenskapstermbanken som ett bekymmersamt exempel.

– Vi har två års finansiering för en TFiF bladet 5 / 2024

21

ARBETSM ARKNAD

Endast var tredje person över 50 år tror sig få arbete om de blir arbetslösa TEK:s verksamhetsledare Jari Jokinen: Är äldre problemavfall eller den mest kompetenta arbetskraften?

TEXT Merina Salminen FOTO Canva

Endast 35 procent av över 50 år gamla experter inom teknikbranschen tror att de skulle få arbete som motsvarar deras kompetens om de blir arbetslösa. Över femtioåringarna upplever också att åldern bromsar upp karriärutvecklingen: 42 procent upplever sin ålder som ett hinder för att avancera och 24 procent oroar sig för hur stabil deras arbetsplats är.

Uppgifterna framgår av en undersökning av Teknikens Akademiker TEK. Undersökningen utredde hur högskoleutbildade inom teknikbranschen ser på åldersdiskriminering. Syftet med undersökningen var att bättre förstå uppfattningar kring ålder och åldersdiskriminering som fenomen i det finländska arbetslivet.

- Resultaten får en att stanna upp.

Människor i bästa arbetsför ålder känner en stor osäkerhet inför framtiden.

Man kan fråga sig om äldre är problemavfall eller den mest kompetenta arbetskraften? I vår lilla nation, där den ekonomiska tillväxten har stått still i tio år, behövs alla experter. Det är nödvändigt att påverka attityderna i samhället och på arbetsplatserna. Varje år blir en ny åldersgrupp 50-plussare. Utmaningen är bestående om 22

TFiF bladet 5 / 2024

attityderna inte förändras, säger TEK:s verksamhetsledare Jari Jokinen.

Undersökningen visar att de yngre som svarade har betydligt starkare tro på sin sysselsättning. Av under 50-åringarna tror nästan 70 procent att de får jobb om de blir arbetslösa. Av under 50-åringarna tror 11 procent att de har mindre möjligheter att gå framåt i karriären på grund av sin ålder.

Av de 50 år fyllda hade var fjärde stött på någon negativ stereotypi i anslutning till sin ålder. Kvinnor hade upplevt negativa stereotypier i betydligt större utsträckning (39 %) än män (20 %). Av kvinnorna uppgav 18 procent och av männen 11 procent att de hade upplevt diskriminering på grund av sin ålder. Äldre arbetstagare hade upplevt diskriminering när det gällde placering i nya uppgifter och karriäravancemang, chefernas attityder och uppsägningssituationer. ”Jag är 55 år och jag har en mycket gedigen internationell arbetserfarenhet inom teknikbranschen. När jag sökte jobb i fjol blev jag kallad till bara en intervju i Finland. Headhunterna sade rakt ut att jag är för gammal. Jag sökte en plats i Sverige och blev genast anställd”, berättar en respondent.

“

Resultaten får en att stanna upp.

Människor i bästa arbetsför ålder känner en stor osäkerhet inför framtiden.

Synliggör rekryteringsstatistiken Det är svårt att ingripa i åldersdiskriminering, eftersom den är dold i diskriminerande strukturer. Det ligger på allas ansvar att påverka attityderna.

De som rekryterar spelar en nyckelroll.

Liksom i andra likabehandlingsfrågor skulle en förändring kunna framtvingas av större transparens.

- Rapportering om personalens åldersstruktur och rekrytering borde integreras i personalplaneringen på arbetsplatserna så att situationer och behov hos människor i olika åldrar

synliggörs, säger Jari Jokinen.

Jokinen påminner om att 50-plussarna är en lika heterogen grupp som andra åldersgrupper. Därför behövs olika lösningsmodeller för sysselsättning: lönesubvention, utbildningsmöjligheter, deltidsarbete eller omorientering i karriären. ”Förbättring av kompetensen och dess uppskattning. Insyn i fördelningen av pengar och arbetstillfällen. Ingripande i missförhållanden, bestraffning för osakligt bemötande och bristande ingripande”, föreslår en enkätrespondent som lösning. ”Vi skulle kunna glömma hela åldersfrågan och handla endast utifrån människors kompetens, erfarenhet och önskemål. I yttersta fall skulle det innebära att uppgifter om åldern raderas till exempel från inkomna arbetsansökningar och CV”, lyder ett annat förslag. ”Om vi talar om kvinnokvoter i företagens styrelsearbete, varför skulle det inte också finnas ålderskvoter?”, frågar en respondent.

Artikeln har ursprungligen publicerats på tek.fi.

Undersökningen i korthet •

Datainsamlingen genomfördes som en anonym webbenkät 20.5–4.6.2024.

•

Målgruppen var TEK-medlemmar bland vilka slumpmässiga urval gjordes: 5000 ordinarie medlemmar och 3000 studerandemedlemmar.

•

Totalt var antalet svarande 1317, svarsprocenten var 16. Av dem som svarade uppgav 80 procent att de lönearbetar i anställningsförhållande, 14 procent var heltidsstuderande.

•

Respondenternas könsfördelning: män 65 procent, kvinnor 33 procent, övriga 0,5 procent och jag vill inte svara 0,9 procent.

•

Respondenternas ålder varierade på intervallet 22–70.

I undersökningen jämförs resultaten i huvudsak uppdelade på två åldersgrupper: under 50-åringar (n=942) och 50 år fyllda (n=375).

•

På basis av ålder och kön representerar respondenterna på ett tillräckligt tillförlitligt sätt TEK:s medlemskår.

TFiF bladet 5 / 2024

23

24

TFiF bladet 5 / 2024

KOLUM N

Dagens ”måste ha-pryl” är morgondagens skrot Då jag växte upp på 1980- och 1990talen vilade ett milt stigma över den som pillade med datorer.

Dataspel var okej, men nördighet i överkant smällde inte högt på skolgården – snarast tvärtom (själv föredrog jag 8 bits Nintendo).

Dåförtiden betydde ”nörd” detsamma som tönt – en ren förolämpning, som på sin höjd användes i självironiskt syfte. Få anade att tekniskt överintresserade personer Elon Musk och Mark Zuckerberg en vacker dag skulle ta över världen.

En grå helg i november forslar jag barnen på upptäcktsresa till Tekniska museet vid Gammelstadsforsen. Museets uttalade löfte är att presentera ”historia och nutid” inom teknik, industri och innovationer. Även om utställningen är både pedagogisk och interaktiv, så känns den snarast retro – siktet är nog inte direkt inställt på framtiden, åtminstone inte som den ter sig 2024.

Mina två små genier i lågstadieåldern rusar omkring och stortrivs – men är de rätt målgrupp för att absorbera djupare insikter i vårt lands utveckling

från agrarsamhälle till spetsteknik?

Själv blir jag lätt nostalgisk då jag ser tjock-tv:n, VHS-spelare och Nokias gamla mobiler – och slår mig ner för att bläddra i den analoga prototypen för internet: en telefonkatalog från 1993.

Tekniska muséet inhyser ett kulturarv, som det hör till allmänbildningen att begripa sig på. Ifall vi inte bevarar dessa prylar så tappar vi kontakten med vårt eget förflutna. Då kan vi inte heller förstå nutiden i rätt kontext, eller sikta mot framtiden. ”Varifrån kommer vi? Vad är vi?

Vart går vi?” heter en postimpressionistisk, nästan primitivistisk målning av Paul Gauguin från 1897.

I ett hörn står Toroidions konceptbil och samlar damm. Ännu en finsk innovation som gick om intet. En vemodig tanke slår mig. Hur många prylar som byggs i dag kommer att fungera om 100 år? Bevara sin relevans ens i 10?

Teknik är en grundbult i samhällen. Men ack så lätt utbytbar.

Riktningen är obönhörlig: framåt i snabbspolning.

Ibland behöver vi se till att pausa, rentav backa bandet.

De obesvarade frågorna är kanske de viktigaste: Varifrån kommer vi? Vem är vi? Vart är vi på väg?

Torsten Fagerholm ledarskribent vid Hufvudstadsbladet, jobbade som chefredaktör för Affärsmagasinet Forum (eller Forum för ekonomi och teknik) 2013–2019

TFiF bladet 5 / 2024

25

N OT ISER

Tekniska Föreningen i Finland r.f. :s styrelse år 2025 På valmötet 19.11 valdes TFiF styrelse för år 2025 (mandatperiod inom parentes) • •

Mikael Federley, ordförande (2024-2025) Fanny Henriksson-Udd, 1:a vice ordförande (2024-2025) Niclas Dahl, 2:a vice ordförande (2024-2025) Johan Brenner (2025-2026) Sara Frankenhaeuser (2025-2026) Kimmo Leveelahti (2025 – 2026) Jessica Rosenholm (2024-2025) Linda Sederholm (2024-2025) Petter Cornér, studeranderepresentant, Aalto-universitetet (2025) Viktor Kuokka, studeranderepresentant, Åbo Akademi (2025)

• • • • • • • •

Läs mera på tfif.fi/aktuellt

ITU-teknologipriser Ära och berömmelse inom teknologitoppen - är du en av dem?

TEK och TFIF lanserar ett nytt prisprogram, ITU, som består av tre olika priskategorier: Genombrott, Grundpelare och Banbrytare som var och en lyfter fram olika men viktiga färdigheter.

ITU-priserna har fått sitt namn efter orden Innovation, Teknologi, Utveckling.

De första ITU-priserna kommer att delas ut våren 2025 och förslag kan lämnas in t.o.m. den 12 januari 2024.

Läs mera på tfif.fi/itu

Teknisk svenska TFiF premierade årets bästa svenskspråkiga kandidatavhandlingar De premierade arbetena är: • Albert Adlercreutz: Maktens och demokratins byggnader i Helsingfors, Aalto-universitetet • Sanna Westerholm: Biomekaniken bakom växters gravitropism, Aalto-universitetet • Anna Nyström: Metoder för mätning av dopamin, Åbo Akademi • Nikke Saarinen: Utnyttjande av ligninbaserade material inom vattenrening, Åbo Akademi Läs mera på tfif.fi/aktuellt

Årets bästa doktorsavhandling TFiF och TEK premierade årets bästa doktorsavhandling Årets bästa doktorsavhandling kan minska Finlands beroende av Ryssland. Teknologie doktor Juho Uzkurt Kaljunens doktorsavhandling förbättrar tillvaratagandet av näringsämnen ur avloppsvatten och återanvändningen av dem.

TEK och TFiF belönade honom den 13.11.2024.

Läs mera om innovationen på tfif.fi/aktuellt

26

TFiF bladet 5 / 2024

Stipendier – studier, utbytesstudier och studieresor TFiF delade ut stipendier för studier utomlands, utlandspraktik, studieresa och studier i Finland.

Antalet inkomna ansökningar var 119.

Summan för höstens utdelning är 24 450 €.

Stipendierna delas ut ur TFiF minnesfond och Tekniska Föreningens i Finland stiftelses fria medel.

Läs mera på tfif.fi/aktuellt Ansökan för vårens stipendier är öppen t.o.m. 30.4.2025.

Läs mera och ansök på tfif.fi/stipendier

Uppdatera dina arbetsplatsuppgifter Just nu pågår det förhandlingar om kollektivavtal i flera branscher som berör TFiF-medlemmar.

Om du är TFiF-TEK-medlem representerar TEK dig i förhandlingarna. Se till att du har rätt uppgifter om din arbetsplats i vår medlemsportal, så får du information om hur förhandlingarna fortskrider i just din bransch.

Logga in och uppdatera dina uppgifter via portal.tfif.fi/web/login

Lyckas med sommarjobbssökningen TEK Työkirja I den nya TEK Työkirja hittar du verktyg och tips för jobbsökning och karriärsökning för studerande inom teknik och naturvetenskaper!

Den fysiska boken publiceras på finska och engelska, och på webben i jobbsökarens verktygslåda hittar du mycket material på svenska.

Läs mera på www.tek.fi/tyokirja

Kommande evenemang:

13.12

Glögg innan Lucia-tåget, Orfeus Lounge, Helsingfors

13.12

DIAS-gillets månadsmöten våren 2025 •

31.1, 28.2, 28.3, 25.4.

•

lunchträffarna ordnas i restaurang Tekniska klockan 12.00

10:ans bord träffas

LUCIA-ÖL och pizza med Arkitektgillet, Bar Blanda,

•

år 2024: 18.12

Helsingfors

•

år 2025: 15.1, 5.2, 19.2, 5.3, 19.3, 2.4, 16,4, 7.5 och 21.5

14.12

•

lunchträffarna ordnas i restaurang Tekniska

TFiF jullunch för medlemmar med familj och vänner,

Du hittar närmare information om alla aktuella

restaurang Tekniska, Helsingfors

evenemang i evenemangskalendern

14.12

tfif.fi/evenemang

klockan 12.00

Ålandsavdelningen Bryggans jullunch för medlemmar med familj och vänner, Brasserie Ångbåtsbryggan, Mariehamn

27.12

Musikalen Matilda, Svenska Teatern, Helsingfors

29.1-1.2

Musikalen Änglagård – en teaterresa till Stockholm

6.3

Teater: Skymning 41 – berättelsen om Molly och Henry, Lilla Teatern, Helsingfors

1.4

Teater; Veljeni Leijonamieli, Helsingfors Stadsteater

5.4

Finns det något du gärna skulle se att det arrangeras ett evenemang kring, någon talare du gärna skulle höra eller något du själv skulle vilja ordna ett evenemang om?

Hör av dig till kansliet (kansli@tfif.fi) så funderar vi vidare tillsammans.

TFiFs Barnfest, Lilla Teatern och restaurang Tekniska, Helsingfors

TFiF bladet 5 / 2024

27