3 minute read

Han brinner för svenskans ställning och hållbar utveckling

ARTIKEL

Prorektor Kai Nordlund är spindeln i nätet då de svenska professurerna manglas fram vid Helsingfors universitet.

Advertisement

TEXT Mikael Sjövall FOTO Karl Vilhjálmsson

Vi har en lagstadgad skyldighet att upprätthålla 28 svenska professurer, men just nu har vi över 30.

Kai Nordlund, professor i fysik, har från och med mars suttit i maktens förnämsta korridorer i Helsingfors universitets huvudbyggnad vid Senatstorget. Nordlund är en av fyra prorektorer som tillsammans med rektor Sari Lindblom stakar ut riktlinjerna för universitetets framtid.

- Hela rektoratet flyttade hit efter renoveringen av huvudbyggnaden samtidigt som den forna administrationsbyggnaden omvandlades till en vetenskapshörna. Det var ett bra beslut, säger Nordlund.

Före utnämningen i våras tjänstgjorde Nordlund som dekanus för matematisk-naturvetenskapliga fakulteten. I egenskap av prorektor ansvarar han bland annat för universitetets tvåspråkighet och digitaliseringsfrågor.

- Andelen studiehelheter på svenska har vuxit de senaste åren vid Helsingfors universitet. Vi har en lagstadgad skyldighet att upprätthålla 28 svenska professurer, men just nu har vi över 30, säger Nordlund. Professur i AI Orsaken till det gynnsamma läget är att universitetet har fått donationsmedel för flera extra svenska professurer. Nu är ännu en svensk professur på uppsegling. Efter donationer från sex finlandssvenska fonder med Svenska kulturfonden som största finansiär, ska Helsingfors universitet inrätta en svenskspråkig professur i artificiell intelligens.

- Vi startar rekryteringsprocessen i september. Som det nu ser ut är vi i mål med rekryteringen under vårvintern, säger Nordlund.

Den nya professuren ska inrättas vid matematisk-naturvetenskapliga fakulteten på universitetets campus i Gumtäkt. Forskningens fokus kommer att ligga på AI och dess anknytning till den samhälleliga utvecklingen.

Behovet av en svensk professur i artificiell intelligens har varit på tapeten i flera år, men planerna fick vind i seglen först efter att det hela lyftes upp i forskaren Linda Mannilas rapport ”AI och svenskan i Finland” 2019. Den förestående AI-professuren är inte den enda svenska domänvinsten vid universitetet.

- Vi har gjort stora satsningar på utbildningen av svenskspråkiga klasslärare och småbarnspedagoger. Svenska social- och kommunalhögskolan har därtill utvidgat sin utbildning och infört fler studieplatser för magisterutbildningen.

Går det att plugga helt och hållet på svenska vid Helsingfors universitet?

- Det finns faktiskt några studiehelheter där man klarar sig på svenska och engelska, men de flesta svenska inriktningsalternativ förutsätter också kunskaper i finska.

Det språkliga utbudet påverkas också av ett växande antal utländska studerande. Andelen nya studerande med andra modersmål än finska och svenska är cirka 30 procent på magisternivå.

- Vi för just nu diskussioner med Hel-

singfors stad för att utveckla studiestigar på engelska för sådana invandrare som inte behärskar finska eller svenska.

Hållbarhet är pop Utöver svenskans ställning ömmar Kai Nordlund för profileringen i naturvetenskapliga ämnen. Efter flera decenniers karriär som naturvetare har han sett hur fokusområdena i hans egen vetenskapliga disciplin har skiftat.

- För 30 år sedan var intresset för miljöfrågor bland naturvetare extremt litet. Nu fokuserar minst en tredjedel av forskningen vid den naturvetenskapliga fakulteten på olika typer av hållbarhets- och miljöfrågor.

I synnerhet den klimatrelaterade forskningen och intresset för hållbar kemi har ökat markant de senaste åren.

- En av våra forskargrupper har utvecklat superbasiska joniska vätskor som kan konvertera trämassa och cellulosafibrer till textilfibrer.

Uppfinningen belönades med Marcus Wallenbergpriset i våras. Träbaserade cellulosafiber kan ersätta till exempel bomull, vilket är goda nyheter för skogsindustrin.

Hållbarhetsfrågor upptar en allt större del av forskningsarbetet vid Helsingfors universitet.

- Sex av våra elva fakulteter bedriver tvärvetenskapliga utbildningsprogram där hållbarhet står i fokus.

Hur ser du på den externa finansieringen och möjligheten att värna om universitetets integritet?

- Vi för alltid principiella interna diskussioner om våra fokusområden och hurdant samarbete som intresserar oss innan vi ger grönt ljus för ett forskningsprojekt. Vi går inte med på vad som helst bara för att det finns en donation på lut.

Samma princip gäller också inrättandet av nya professurer, enligt Nordlund.

- Tillsättningen av en professur följer alltid en lagstadgad process som har rigorösa krav för hur det ska gå till. En extern finansiär kan inte diktera villkoren för vem som väljs till professor.

Hur undviker ni överlappning med andra universitet?

- Vi koordinerar forskningen i samarbete med Finlands Akademi och representanter för andra högskolor. Vår profilering bygger på våra styrkor och universitetets bästa kompetensområden.

När det gäller till exempel kvantteknologi fokuserar Helsingfors universitet på teori och programmering medan Aalto-universitetet satsar på forskningen kring komponenter och byggandet av kvantdatorer i samarbete med Statens tekniska forskningscentral VTT.

Du har 12 månader kvar av din mandatperiod som prorektor. Ställer du upp för omval?

- Vi får se vad framtiden för med sig. Om vår nya rektor vill att jag fortsätter är jag intresserad.

This article is from: