TFiF bladet 2/2024

4

Mona Schalin går mot strömmen

8 Avancerat brobygge i Pargas

14

22 Blåbär och lingon kan ersätta fossila alternativ i kosmetika

Diskrimineringslagen förnyades - vad förändrades i arbetslivet?

INNEHÅLL

LEDARE

Strävan efter en gynnsam arbetsmiljö

Finlands arbetsmarknadssystem står inför utmaningar och förändringar, en verklighet som vi upplevt på nära håll under de senaste veckorna och månaderna. Vilka reflektioner har dessa händelser väckt hos dig? Trots att vi kan ha olika åsikter om vilka metoder som är bäst, tror jag ändå att vår gemensamma strävan i grunden är densamma – att skapa ett gott arbetsliv både för oss som redan är aktiva i arbetslivet och för kommande generationer. Ett gott liv, med andra ord.

Ett kvalitativt arbetsliv består av många olika aspekter. Basrättigheter såsom föräldraledighet och sjuklön har sin grund i kollektivavtal, liksom allmänna löneförhöjningar. Men dessa, tillsammans med grundläggande rättigheter som kommer från arbetslagstiftningen, utgör bara en del av helheten vad gäller arbetslivet. Måendet i vardagen spelar en allt större roll. Känslan av att bidra till något meningsfullt är en av de viktigaste komponenterna.

Allt hänger samman, vilket vi experter inom teknik är väl medvetna om.

Utgivare:

Tekniska Föreningen

i Finland r.f. (TFiF)

Adress och telefon:

Banvaktsgatan 2 A, 00520 Helsingfors

040 58 52 586, kansli@tfif.fi

Kansliet är öppet kl. 9.00 – 15.00

För att Finland ska nå framgång behöver vi innovationer. Innovationer, något som man inom den tekniska sektorn är skicklig på, leder till utveckling. Och innovationer är lättare att uppnå när vi mår bra.

I detta nummer utforskar vi flera innovationer som strävar efter att göra världen lite bättre, till exempel genom att tanka bilen med bränsle som har sitt ursprung i bananskal eller genom forskning i bärvax som råvara i kosmetika.

Förutom innovationer behöver vi en ökad produktivitet. Hur kan vi åstadkomma detta? Inom många arbetsområden kan artificiell intelligens (AI) hjälpa till att öka vår produktivitet. Men detta innebär inte att vi kan frånsäga oss vårt personliga ansvar. I detta nummer skrapar vi även lite på ytan när det gäller AI och etik. Det är vår gemensamma plikt som individer att inte bara utforska möjligheterna med AI utan även att reflektera över de etiska aspekterna.

Ansvarig redaktör: Annika Nylander e-post: annika.nylander@tfif.fi

Redaktörer:

Ira Vaskola, Emilia Juslin, Klara Nyberg, Bo Ingves, Catrin Sandvik, Mikael Sjövall

Kolumnister: Mia Adolfsson, Niclas

Dahl och Torsten Fagerholm

TFiF-kolumnerna är aktuella texter av utomstående skribenter. Ämnesval, åsikter och perspektiv är kolumnisternas egna.

Pärmbild: Karl Vilhjálmsson

Layout: Kupli Oy

Men, som jag nämnde tidigare, allt hänger samman. Arbetsmarknadsorganisationerna har en viktig roll som förhandlare av basrättigheter och ge trygghet i arbetslivet. Individen behöver på ett ansvarsfullt sätt utforska nya möjligheter och tänka utanför lådan. På regeringen ligger det att skapa förutsättningar för innovationer som i slutändan främjar ett gott arbetsliv.

P.S. Om du är intresserad av frågor om välmående eller etiken kring AI rekommenderar jag att du loggar in i vår medlemsportal och tar del av de inspelade föreläsningarna där. Du kan till exempel lyssna på dessa under din kvällspromenad.

Annika Nylander Verksamhetsledare

TFiF bladet utkommer

5 gånger per år

Upplaga: 5 220

Omslag: MultiArt Silk 150g

Inlaga: MultiOffset 90g

Tryckeri: Grano

ISSN 2954-3096 (print)

ISSN 2954-310X (online)

Adressändringar:

https://portal.tfif.fi/my_account

SVANENMÄRKET

ARTIKEL

Mona Schalin går mot strömmen

Arkitekten Mona Schalin har vigt en stor del av sin karriär åt att restaurera och värna om gamla byggnader. Hon ifrågasätter dagens rivningsraseri och bristande respekt för vårt kulturhistoriska och arkitektoniska arv.

Mona Schalin är inte rädd för att sticka ut hakan eller ryta till. Hon har bland annat påtalat bristen på öppenhet och den smygberedning som enligt henne präglar Helsingfors stads detaljplanering.

Schalin är en av skribenterna i pamfletten ”Kenen kaupunki?” (Vems stad?) som riktar hård kritik mot Helsingfors stads iver att förstöra värdefulla kulturmiljöer och grönområden för att bereda plats för nybyggen på bekostnad av rekreation och trivsel.

– Jag har pensionsåldern inne och jobbar för min arkitektbyrå. Jag behöver inte böja mig inför makthavare och beslutsfattare för att säkra karriären. På så sätt är det lättare att kritisera brister i detaljplaneringen och beslutsgången, säger hon.

Schalin fick den tändande gnistan för arbetet med äldre bebyggelse redan under studietiden. Viktiga inspiratörer var arkitekterna Vilhelm Helander och Mikael Sundman som redan 1970 ställde frågan ”Vems är Helsingfors?”

– Jag jobbade som studerande i samma arbetsgemenskap som den legendariska arkitekten Panu Kaila vid Museiverket. Jag lärde mig massor om

byggnadsvård och ekologiskt förhållningssätt i den miljön.

Vikten av att förlänga byggnaders livslängd

Resten är historia. Till Schalins uppdrag som arkitekt hör bland annat restaureringen av Urho Kekkonens tjänstebostad Ekudden, renoveringen av en 1700-talskasern på Sveaborg och grundrenoveringen av några hyreshus från 1950-talet i Kottby, som har ritats av Hilding Ekelund.

– Det finns gott om jobb och uppdrag för blivande arkitekter som vill specialisera sig på renovering och restaurering av gamla byggnader. Vi måste frångå engångsbyggandet och förlänga livslängden på våra hus.

2019 fick Schalins arkitektbyrå Finlandiapriset för arkitektur för den lyckade renoveringen av det ikoniska Ormhuset i Kottby i Helsingfors. Ormhuset, som ritades av Yrjö Lindegren i början av 1950-talet, är skyddat i stadsplanen.

– Vi värnade om Ormhusets själdragsventilation, reparerade och målade de gamla fönsterbågarna med linoljefärg och lät renovera de ursprungliga köks-

skåpen i en estnisk verkstad som hade det hantverkskunnande som behövdes för uppdraget.

I den preliminära planeringsprocessen hade byggnadstillsynen och stadsmuseet lyckats avstyra ägarens, alltså Helsingfors stads ursprungliga planer på maskinell ventilation och otidsenlig isolering av ytterväggarna i Ormhuset.

Kapitalintresset försvårar renoveringar

Enligt Schalin är väldigt många beslutsfattare benägna att riva hela rubbet då det uppstår problem med inomhusluften i äldre byggnader.

– Byggnadens stomme kan vara helt intakt trots att det finns problem med inomhusluften. Till exempel stommen i Esbos tidigare stadshus hade kunnat räddas. Nu gick man i stället in för att riva hela byggnaden 2022. Det är ett helt galet slöseri med resurser.

Schalin lyfter fram ett annat aktuellt exempel. Rivningen av arkitekten Kurt Simbergs bankhus på Mannerheimvägen som pågår för öppen ridå i Helsingfors hjärta.

– Jag tror inte på argumentet att det

Enligt Schalin hade Kurt Simbergs bankhus i Helsingfors kunnat renoveras.

TEXT Mikael Sjövall FOTO Karl Vilhjálmsson, Mikael Sjövall

inte hade gått att renovera Simbergs bankhus. Det handlar snarare om kapitalintresset att bygga nytt. I synnerhet utländska investerare eftertraktar större avkastning och verkar därför gå in för rivning och nybyggen i stället för att renovera och bevara.

Byggnader har allt kortare livscykel

Synen på byggnaders livscykel har förändrats radikalt under det senaste seklet.

– Då man byggde bostadshus för 100 år sedan hade man inte en tanke på att byggnaden skulle rivas under ägarens livstid. Nybyggen skulle hålla i flera generationer och allt byggnadsmaterial återanvändes. Det skedde ett paradigmskifte på 1960-talet då slit och släng-kulturen fick övertaget.

Många timmermän blev likaså överflödiga då elementbyggandet körde i gång under samma tidsepok. Trots olika försök att återuppväcka gamla

hantverkstraditioner har en stor del av kunskapen gått förlorad.

– Det råder fortfarande en skriande brist på hantverkare i vårt land då gamla dörrar, skåp, fönsterbågar, trappor och räcken ska repareras i samband med större renoveringsprojekt.

“

Synen på byggnaders livscykel har förändrats radikalt under det senaste seklet.

Varför är det så många relativt nya hus som har problem med inomhusluften i dag?

– Orsakerna varierar, men ofta är det fogarna i betongelementen som utgör problemet. Ibland är det tätningen med mineralull i kombinationen med plastskikt som leder till en ansamling av fukt i ytterväggarna.

Enligt Schalin har rivningsraseriet inte försvunnit någonstans, trots att vi i dag har bättre kunskap om hur gamla byggnader ska renoveras på ett hållbart sätt.

– Statsminister Petteri Orpos regering bereder en ny lagrevision som skulle underlätta rivningen av byggnader. Om den reviderade lagen drivs igenom kommer vi att se fler fall där man kanske går in för att bevara fasaden, men river resten av byggnaden.

Schalin ser en tydlig utvecklingstrend där museimyndigheterna har minskat inflytande.

– Ett praktexempel på Museiverkets tandlöshet är beslutet att ge grönt ljus för rivningen av den kulturhistoriskt värdefulla tryckeribyggnaden på Statsrådsborgens innergård. Det bådar inte gott för framtiden, säger Schalin.

”Här vid Gammelstadsforsen möts natur, byggnadskultur och teknikhistoria i en helt unik miljö”, säger Mona Schalin. Hon vill stoppa rivningsraseriet och främja renoveringen av gamla byggnader. Arkitekter och diplomingenjörer har en viktig roll i det arbetet, anser hon.

”Att

se rykande kväve

var spännande”

Barnens teknikdag vid Åbo Akademi bjöd i år på en inblick i saltutfällning, cellandning, lågtest, alger, programmering och flytande kväve.

TEXT och FOTO

Det är en förväntansfull skara barn som möter upp i Aurum kort före påskhelgen. Teknikens, kemins och fysikens under utforskas med nyfiket barnasinne.

– Det var spännande att se rykande och iskallt kväve som användes till att kyla ned glassen, säger 12-årige Anton Johansson

Antons 8-årige bror Felix fattade tycke för saltutfällningen.

– Jag visste inte att man kunde separera salt på det där sättet. Saltkristallerna såg ut som snöflingor då vi fick se på dem i mikroskopet, säger Felix Johansson medan han slevar i sig glass.

Familjen Johansson hör till stamkunderna på Barnens teknikdag.

– Det här är ett jättebra koncept. Programmet förnyas dessutom varje år. Hatten av för arrangörerna, säger mamman och diplom-

ingenjören Lillemor Johansson.

9-åriga Fanny Kajander är också nöjd med dagens program.

– Det var jätteintressant att studera en krabba i mikroskopet, säger hon.

Det som ursprungligen kallades Barnens kemidag har med tiden breddats och döpts om till Barnens teknikdag. Den pedagogiska satsningen har redan 25 år på nacken.

– Vårt projektutskott har träffats ungefär en gång i veckan de senaste månaderna för att planera årets program. Vi har i år samarbetat med biologer och datavetare, säger Henrika Brink, ordförande för Kemistklubbens projektutskott.

Målgruppen för Barnens teknikdag är barn i åldern 5–13. Evenemanget finansieras av Tekniska Föreningen i Finland.

– Det roligaste är att följa med barnens entusiasm och se hur de reagerar. Det är den största behållningen, säger evenemangets koordinator Mattias Strandberg

Fjolårets succé var självlysande alger. I år verkar upptäckterna under mikroskopets lins och lågtestet ha rönt stor framgång.

– Det gäller att förklara svåra saker på ett förståeligt sätt. Att berätta om atomer och joner för de minsta barnen är inte så lätt alla gånger. Vi har till all lycka taggade volontärer som gör ett bra jobb, säger Strandberg.

De flesta barn som besöker teknikdagen har än så länge inte haft undervisning i vare sig kemi eller fysik i skolan.

– Barnen får se då vi demonstrerar häftiga laboratorieprover och sedan får de själva testa att göra grejer, säger Brink.

Mikael Sjövall

ARTIKEL

Avancerat brobygge sysselsätter över 110 personer i Pargas

Brobygget i Rävsundet och Hessundet i Pargas hör till de största infrastrukturella satsningarna i Egentliga Finland just nu. Livscykeln för de nya broarna beräknas vara minst 100 år.

Armeringsjärnen bildar ett rutformat mönster på det blivande brolocket. En grupp tillresta experter från Trafikledsverket rör sig rutinerat på byggplatsen medan de plåtar allt som rör sig. Sakta men säkert avancerar brobygget i skärgården.

– Vi har en strid ström av besökare som vill bekanta sig med de broar som tar form här i Pargas. Intresset är stort, säger Janne Wikström, projektchef på Trafikledsverket.

Förnyelsen av Rävsundsbron och Hessundsbron utgör viktiga brofästen som förbinder Skärgårdsvägen och Åbolands skärgård med fastlandet.

Snedkabelbro ersätter gammal hängbro

Det finns tills vidare 4 snedkabelbroar i Finland. Replotbron är en av dem. Den nya snedkabelbron mellan S:t Karins och Pargas ska ersätta den 61-åriga hängbron på samma plats.

Enligt NTM-centralen är hängbron i

”mycket dåligt och oroväckande skick”. Myndigheterna har följaktligen infört tuffa hastighetsbegränsningar och hårda restriktioner för den tunga trafiken i väntan på att den nya bron ska bli klar.

– Jag tror inte att det föreligger en risk att förbindelsen över Rävsundet kapas medan bygget av den nya bron pågår. Det är säkert att köra på den gamla bron så länge man följer de rådande begränsningarna, säger Wikström.

Att jämföra den gamla Rävsundsbrons tekniska egenskaper med nybygget är knepigt.

– På 1960-talet gjordes alla ritningar, planer och kalkyler på papper. Nu gör vi tredimensionella modelleringar som bygger på artificiell intelligens och dataanalys. Tack vare dessa modelleringar kan vi göra mycket exakta kalkyler på den bärkraft som gäller för den nya bron, säger Wikström.

Det finns också andra skillnader. Den gamla bron har en höjd på 11 meter

“

Cirka 70 procent av all cement som används i södra Finland fraktas över Rävsundet.

medan den nya brons höjd kommer att uppgå till 16,25 meter. Den längsta spännvidden i den nya Rävsundsbron blir hela 265 meter. Brons mittparti består av så kallade dubbelpyloner som stiger 83 meter upp i skyn.

Rörliga betongfogar kan buga

Den gamla bron vid Hessundet har redan över 90 år på nacken. Den kommer att ersättas av en ny balkbro som stöder sig på pelare med rörliga betongfogar som anpassar sig till den varierande tyngden på den frakt och de transporter som bron utsätts för.

TEXT och FOTO Mikael Sjövall

– Brons största tillåtna bärkraft är inte något vi har gått ut med i offentligheten. Det är sekretessbelagd information.

I slutet av mars gjöts brolocket på den nya Hessundsbron. Brolocket slukar omkring 3000 kubikmeter betong, uppger Kreates projektchef Timo Hirvasmaa. Den första maj öppnar farleden i Hessundet. Den gamla bron rivs nästa år.

– Vi utgår från att de nya broarna såväl vid Rävsundet som vid Hessundet har en livscykel på minst 100 år.

Broförbindelserna i Pargas sårbara arkipelag är livsviktiga för att hålla industrins hjul rullande i stora delar av landet.

– Cirka 70 procent av all cement som används i södra Finland fraktas bilvägen från Pargas till övriga delar av regionen. Vägförbindelserna i den här trakten har stor betydelse för landets byggindustri.

Prislappen 128 miljoner euro Brobyggprojektet i Pargas leds av ett allianskonsortium som består av Trafikledsverket och byggbolaget Kreate. Den fasta prislappen för bägge broarna går lös på 128 miljoner euro. Staten står för så gott som hela finansieringen. Till exempel Pargas stad bidrar ekonomiskt med cirka 400 000 euro.

– Trots inflationen och fluktuerande världsmarknadspriser på stål lyckas vi hålla oss till den fastslagna budgeten på 128 miljoner euro. Som det nu ser ut finns det alltså inget behov av tilläggsfinansiering.

Bygget av Rävsundsbron beräknas vara klart i slutet av 2025 medan den nya Hessundsbron ska stå klar i slutet av det här året.

– Vi har valt att inte uppge ett exakt datum för när den nya Rävsundsbron ska invigas i detta skede för att vara på den säkra sidan.

Hur sköts återvinningen av material då de gamla broarna rivs?

– Allt stål smälts ned och återvinns för nya byggprojekt. Betongen krossas för att användas som fyllnadsmaterial i vägbyggen. Betongen i de gamla broarna innehåller mycket klorid på grund av saltningen av Skärgårdsvägen vintertid. Av den här anledningen lämpar sig inte den krossade betongen som råvara för tillverkningen av ny betong.

Brobygget kommer enligt Trafikledsverket att gynna den marina miljön i Rävsundet.

– Vi bygger en bro från strand till strand och behöver inte fylla ut stränderna med jord. Stränderna kommer tvärtom att återställas, vilket gynnar vattenflödet och cirkulationen i Rävsundet, säger Janne Wikström.

Längden på den nya Rävsundsbron blir 671 meter. Cirka 17 000 fordon kör över bron varje dag under sommarsäsongen.

Här tankas fordon med gamla bananskal och kaffesump

Stormossen i Korsholm har i drygt 30 på ett smart sätt dragit nytta av hushållens bioavfall som inte kan brännas till energi på ett effektivt sätt. I stället för att förbli en obrukbar massa rötas avfallet i avfallshanteringsbolagets biogasanläggningar och blir till värdefullt drivmedel för inte bara lokaltrafiken, utan även för privatägda fordon.

TEXT Catrin Sandvik FOTO Sami Pulkkinen

Vi tar det hela från början: i mitten av 1980-talet stod tjänstemän och politiker i Vasa inför ett problem. Stadens avstjälpningsplats skulle stänga och behovet av ett nytt ställe att deponera invånarnas hushållsavfall gjorde sig påmint. I grannkommunen Korsholm fanns en befintlig avstjälpningsplats med tillräckligt stor kapacitet för att hantera avfall från båda orterna. Tillsammans bestämde sig beslutsfattarna för att göra något vettigt av hushållens sopor och bildade 1985 aktiebolaget Stormossen. Tre år senare startade den första biogasanläggningen i sitt slag i Finland, den andra i sitt slag Europa. I dag ingår sex kommuner i bolaget.

– 2015 slöts ett avtal med Vasa där det stod att Stormossen ska förse stadens kollektivtrafik med biogas. Staden köpte då in 12 gasdrivna bussar, i dag består fordonsparken av 21 biogasdrivna bussar. Den biogas som blir över säljs i våra egna tankstationer i första hand till tankning av lastbilar och större fordon, bland annat åtta sopbilar, men också till privatägda personbilar, säger Håkan

Hagberg, businesscontroller på Stormossen.

Från komposten till bränsletanken

Biogas produceras, förenklat förklarat, när mikroorganismer bryter ner organiskt material och slam i en syrefri, ungefär 50 grader varm miljö. Processen tar omkring 20 dagar och kallas anaerob rötning. Stormossen har i dag två reaktorer för framställning av biogas och planerar att investera i en tredje som ska vara klar att tas i bruk 2025. Bolaget sålde ifjol 1,26 miljoner kilo fordonsgas.

“

Stadens avstjälpningsplats skulle stänga och behovet av ett ställe att deponera

hushållsavfall gjorde sig påmint.

– För att biogasen ska duga som bränsle behöver den renas i en

Håkan Hagberg har arbetat på Stormossen sedan 1999 och går i pension våren 2024. Han rattar själv en bil som drivs med biogas. På en tankning kommer han omkring 500 kilometer på en betydligt mindre summa än vad motsvarande sträcka körd på bensin eller diesel skulle kosta. Och dessutom med en betydligt mindre miljöpåverkan.

Stormossen

för

som går under varumärket BIG. Då bolaget tillverkar sin fordonsgas återvinns avfall som redan existerar, närmare bestämt vått bioavfall som brinner dåligt och därför inte optimalt kan omvandlas till energi. Sopor som till exempel

process där man separerar koldioxid, svavelväte och vatten för att få fordonsgas som består av minst 96 procent metan. I praktiken betyder det här att den metangas som framställs på Stormossen motsvarar den fossila naturgasen som importeras till Finland. Med de volymer vi producerar i dag har vi redan nått de målsättningar vi enligt vår prognos skulle nå om ungefär fyra år.

Stormossens första egna tankstation för biogas öppnade sina kranar på det egna verksamhetsområdet i Korsholm 2017, tre år senare öppnade nästa station i Vasa. Tankstationerna går under namnet BIG och tillhör en kedja som samlar tankstationer för biogas i samarbete med avfallshanteringsbolagen i Birkaland och Södra Karelen som upprätthåller egna stationer. I början av år 2023 öppnades ytterligare en BIG-tankstation i Edsevö strax utanför Jakobstad i bolaget PK-Biogas regi.

Ett tillfälligt drivmedel?

Tillväxtpotentialen för biogas som drivmedel finns i dag speciellt på tunga fordonssidan, vilket har med

regleringar från EU göra. I dag klassificeras alla gasbilar, även personbilar som går på biogas, enligt utsläppsmängder från naturgas. Eftersom naturgasen är ett fossilt bränsle är de här nivåerna i regel högre än utsläpp från biogas och håller sig inte under de gränsvärden som EU satt upp för framtiden. Därför har både Finland och Sverige lobbat för ändrade regleringar gällande just gasdrivna fordon.

“

”End-of-waste” betyder i praktiken att man lyckas göra avfall till en högvärdig produkt

– Vi får hoppas på en förändring här. Det finns ytterligare ett förslag på EU-nivå att alla fordon i städernas lokaltrafik ska ha nollustläpp senast 2030. Det betyder i förlängningen att det sannolikt kommer att bli en ökning av elbussar och vätgasbussar och mindre biogasbussar. Utbudet på nya gasdrivna personbilar har minskat de senaste åren, men det är bra att veta

att man också kan konvertera en bensinbil till att även drivas med gas.

Finns det något annat man kan använda biogasen till än fordonsbränsle?

– Absolut, det finns möjligheter inom till exempel lantbruk där man kan ta tillvara gödsel för att tillgodose elförbrukningen på jordbruken. Ett bra exempel på ett företag som gör just det här är Jeppo Biogas, som utöver att sälja fordonsgas även förser industrier med gas för produktion av processvärme. Inom branschen talar vi om något som kallas ”end-of-waste” som i praktiken betyder att man lyckas göra avfall till en högvärdig produkt. Det här är något som alla invånare kan bidra till genom att sortera sitt bioavfall och därmed också göra en miljögärning. Att vi lyckats nå hit är mycket tillfredställande.

driver två egna tankstationer

privatbilism

matrester blir till ett bra och jämförelsevis förmånligt, lokalproducerat och miljövänligt drivmedel som praktiskt taget inte genererar några växthusgasutsläpp.

Illustration: Stormossen/ Studio Andrei

Låt bli, klicka inte på mig!

I boken 21 Lessons for the 21st Century (2018) gör pophistorikern Yuval Noah Harari en genomträngande observation: ”There is no penalty for creating a sensational story that is not true. We’re willing to pay for high quality food and clothes and cars, so why not high quality information?”

Ja, varför sitter det så hårt åt att betala för granskad kvalitetsinformation och dito analys? Vi lever i halvsanningens, rentav i den ogenerade lögnhalsens förlovade tidevarv. I det digitala flödet dominerar slipprigt gratisinnehåll, med illa dold kommersiell eller politisk agenda.

Även professionella mediehus kämpar om publikens tid och uppmärksamhet. Det gäller att hamna på rätt sida om diket, så att vi inte förtar vår egen trovärdighet genom så kallad klickjournalistik – halvkomposterat stoff som garanterat säljer.

Balansgången är milt sagt knivig.

Den mediala uppmärksamheten står sällan i proportion till verkligheten. Det gäller i synnerhet konflikter – äkta eller fabricerade. Läsare älskar att ta del av avvikande, dramatiska och kittlande berättelser.

De maktstrukturer som sätter riktningen för våra samhällen och vår vardag kan vara nog så mot-

stridiga och svårfångade. Den verkliga makten bubblar oftast under ytan.

I mediebruset får sensationer mest utrymme, eftersom de fascinerar och fängslar oss. Tittarna, lyssnarna och läsarna måste anstränga sig för att skapa sig en rationell och konsekvent bild av verklighetens gråskalor.

Då överdramatiserade berättelser serverade på löpande digitala band dominerar vår uppmärksamhet göds motsättningar, spekulation och rädsla. Detta (des)informationskaos förgiftar våra psyken. Vi blir alltmer otåliga och populistiska: skriker efter överförenklade förklaringar, rentav syndabockar. Då själva frågorna är fel ställda klamrar vi oss fast vid mentala snuttefiltar: ytliga, vilseledande svar.

Droppen urholkar stenen, och det demokratiska bildningssamhället krackelerar. Ansvaret ligger inte enbart hos

nyhetskonsumenten. Också mediehus måste erbjuda såväl gräddbakelser – det som publiken vill ha, av analytiken att döma – som rågbröd – det som ni inte visste att ni behöver veta.

Aber: vad vi tänker och vilka ämnen vi diskuterar påverkas inte bara av vad medierna skildrar, utan av hur alltsammans filtreras av algoritmer. Numera ligger en stor del av denna osynliga makt – att sätta agendan – hos teknikjättarnas ingenjörer, kodare och ekonomer.

Pamparna i Silicon Valley borde snarast avlägga en obligatorisk examen i pressetik och publicistik.

Torsten Fagerholm ledarskribent vid

Hufvudstadsbladet, och jobbade som chefredaktör för

Affärsmagasinet Forum (eller Forum för ekonomi och teknik) 2013–2019

Blåbär och lingon kan ersätta fossila alternativ i kosmetika

Bärvax kan snart bli en kommersiellt gångbar komponent i framställningen av hudkrämer, maskara och läppbalsam. Enligt forskaren Priyanka Trivedi kan satsningen dessutom ge betydande miljövinster.

Endast 3–10 procent av alla skogsbär tas tillvara varje år i Finland, uppger Livsmedelsverket. Nu kan det bli ändring på det. Forskare utreder för närvarande möjligheter att använda sig av bärvax i framställningen av kosmetika.

– Jag har de senaste tre åren forskat i den kemiska sammansättningen av bärvax och utrett hur man skulle kunna effektivera användningen av skogsbär inom industrin, säger forskaren Priyanka Trivedi.

Det gränsöverskridande projektet har involverat forskare i Norge, Sverige och Finland och finansierats av EU-fonden Interreg. Trivedi har lett det finska forskningsarbetet vid Uleåborgs universitet där hon jobbade på en doktorsavhandling.

Vi träffas på kosmetikbolaget Lumenes huvudkontor i Köklax i Esbo. Trivedi balanserar numera mellan rollen som forskare vid Uleåborgs universitet och anställd vid Lumene där hon är knuten till bolagets forsknings- och utveck-

lingsenhet. Lumene har tidigare erfarenhet av cirkulära lösningar. Bolaget har bland annat använt sig av hjortron i sina produkter. Nu är utvecklingsarbetet inställt på olika sätt att använda sig av bärvax i lingon och blåbär.

Skyddar mot uv-strålning – Bärvax skyddar mot solens ultravioletta strålning och innehåller bioaktiva och hudvårdande antioxidanter. I synnerhet lingon har goda egenskaper som lämpar sig väl för olika hudvårdsprodukter.

TEXT och FOTO: Mikael Sjövall

Bärvax skulle enligt Lumenes forskningsteam kunna användas till exempel i framställningen av maskara, olika typer av hudvårdskrämer och läppbalsam.

– Vår forskning visar att bärvax ger bättre viskositet och kan användas som en aktiv och vattentät ingrediens i kosmetika för att ge en behaglig hudkänsla.

Lumenes affärsplan går ut på att utnyttja sidoströmmar inom juiceindustrin. I praktiken skulle man alltså ta tillvara fruktköttet och skalen som blir kvar då bären har pressats på sin saft.

– Vi har kommit fram till att bärens skyddande vaxlager inte tar skada av att bären krossas och pressas. De verksamma ämnena finns ju kvar i den biomassa som kvarstår.

Enligt Livsmedelsverkets statistik plockades cirka 18 miljoner kilo skogsbär 2022. Blåbärsskörden uppgick till 9 miljoner kilo medan bärplockarna samlade in 8 miljoner kilo lingon och 300 000 kilo hjortron.

Risk för badwill

Cirka 90 procent av skogsbären plockas av utländska bärplockare som värvas av finländska bolag, enligt uppgifter från Maaseudun tulevaisuus. Branschen har befläckats av flera skandaler där företagare har prickats för brott mot arbetslagstiftningen.

– Våra samarbetspartner har förbundit sig att följa våra strikta etiska riktlinjer. Det är viktigt för oss att leveranskedjan är i skick och att bärplockarna får skälig ersättning för sitt jobb, säger Trivedi diplomatiskt.

Lumene bedömer att det finns tillräckligt med råvara i de finska skogarna för att trygga kosmetikaindustrins behov i Finland.

– Enligt de kalkyler vi har gjort behöver vi inte importera bär för att få tillräckligt med råvara. Det finns ett överflöd med bär inom landets gränser. Det handlar snarare om att få fason på leveranserna.

Minskat koldioxidavtryck

Nästan all kosmetika innehåller fossil paraffin, som är en vaxlik blandning av kolväten som tillverkas av petroleum. Enligt konsultbolaget Fairglow står kosmetikaindustrin för cirka 1 procent av de globala utsläppen av växthusgaser.

– Genom att byta ut fossila ingredienser och komponenter mot bärvax skulle vi kunna minska på koldioxidavtrycket i kosmetikabranschen. Endast två procent av all kosmetika som framställs i världen bygger för närvarande på växtbaserade alternativ. De vaxingredienser som för närvarande används inom den finska kosmetikaindustrin importeras från Sydamerika, Asien och Afrika.

– Det handlar bland annat om risvax, palmbaserad karnaubavax eller vege-

tabiliskt candelillavax som förutsätter långa transportsträckor. Det vore mer ekologiskt att använda sig av lokala råvaror och bär.

Priyanka Trivedis team består av fyra personer som utreder när, hur och i vilken omfattning som tillverkningen av kosmetika av bärvax skulle kunna realiseras.

– Största delen av jobbet äger rum i våra laboratorier. Det kommer att ta några år innan Lumenes nya bärbaserade produkter har hittat fram till affärernas hyllor. Business Finland har beviljat finansiering för projektet till och med 2026. Vi hoppas att vi har kommit i mål senast då, säger Trivedi.

Kommer övergången till bärbaserade kosmetiska produkter att ge Lumene besparingar?

– Det beror helt och hållet på omfattningen av produktionen och hur vi lyckas skala upp tillverkningen av kosmetika som innehåller bärvax. Vi satsar på det här projektet främst för att utveckla hållbara och klimatvänliga alternativ som är skonsamma mot miljön.

Priyanka Trivedi jobbar som expert vid Lumenes forsknings- och utvecklingsenhet.

Naturpositivitet - ett nytt sätt att skydda naturen

Naturen ger oss förutsättningar för liv. I Finland är naturen också en stark del av vår kultur och identitet. Som diplomingenjör inom kemiteknik känner jag att det är min plikt att skydda vår unika natur.

Mänsklig aktivitet har orsakat en aldrig tidigare skådad förlust av biologisk mångfald. Naturresurserna utnyttjas över bristningsgränsen och klimatförändringen hotar balansen på planeten. Om vi inte agerar nu riskerar vi att förlora allt.

Hur kan vi förhindra förlusten av biologisk mångfald? Ett av svaren är naturpositivitet. Naturpositivitet är ett begrepp som innebär att mänsklig aktivitet inte bara minskar skadorna på naturen, utan också främjar naturens välmående och livskraft. Naturpositivitet är alltså mer än naturneutralitet, som bara syftar till att minimera förlusten av natur. Naturpositivitet strävar efter att förbättra naturens tillstånd från nuläget.

Som diplomingenjör inom kemiteknik är naturpositivitet viktigt för mig eftersom jag känner att det är min plikt att åtgärda situationen. Naturresurser bör användas på ett ansvarsfullt sätt så att även kommande generationer kan njuta av allt som naturen ger oss. Jag vill

fortsätta att tillbringa somrarna i Nagu, lyssna på måsarnas rop och känna havets krusningar när jag doppar tårna i vattnet. I ytterskärgården ser man redan effekterna av klimatkrisen. Finlands natur är unik och värdefull, och att skydda den är allas vårt ansvar.

I praktiken främjar jag naturpositivitet till exempel genom ”Responsible care”, ett samarbetsprojekt mellan Kemiindustrin rf och löntagarförbundet. Projektet strävar efter att främja ansvar och hållbarhet inom kemibranschen samt att stärka branschens konkurrenskraft och image.

Naturpositivitet är särskilt kopplat till hållbar användning av naturresurser och beaktande av biologisk mångfald i hela värdekedjan.

Naturpositivitet är ett av de mål som parterna i FN:s konvention om biologisk mångfald (CBD) fastställde i Montreal, Kanada, i december 2022. Målet är att uppnå en naturpositiv värld senast 2030. Detta kräver ambitiösa åtgärder av såväl regeringar, företag och organisationer, som av varje enskild individ.

Att vara naturpositiv är ett sätt att visa respekt och tacksamhet mot naturen. Inställningen borde alltid vara närvarande i våra vardagliga beslut, för det är det enda sättet vi kan se till att vi har natur kvar till kommande generationer. Varje litet beslut vi fattar för oss mot en mera hållbar natur.

Mia Adolfsson

Skribenten är ansvarig för kemiindustrins avtalsbransch inom De högre tjänstemännen YTN och regional ombudsman för TFiF och TEK.

Skribenten har använt artificiell intelligens i texten.

Översättning: Emilia Juslin

Foto: Helena Hagberg

Läs mera:

https://www.yhteistakemiaa.fi/

Studerande, visst är du redan medlem i KOKO-kassan?

Skriv in dig redan under studietiden då du jobbar, för att samla in den arbetstid som behövs för att du skall vara berättigad till understöd.

Säkra din ekonomiska framtid och

Anslut dig

till KOKO-kassan via TFiFs medlemsportal så snart du t. ex. börjar ditt sommarjobb!

Skanna koden och läs mer

om arbetslöshetsskydd på

KOKOs webbsida

5,25 €/mån

Axelbandet förnyas och testar gränser

Vad vore den åboländska teknologkulturen utan studentorkestern Axelbandet? Bra mycket tråkigare. Det kan de flesta studerande i Åbo intyga.

– Det är full rulle just nu. Vi har övat så gott som varje dag under de två sista veckorna innan Axelnatten på lördag, säger Olivia Sjölund, ordförande för Axelbandet och sopransaxofonist.

Årets Axelnatt körde med den tvetydiga devisen ”En hyllning eller parodi på Eurovisionsfestivalen”. Till Axelbandets varumärke hör studentikosa upptåg, livsglädje och vanan att testa gränser för salongsfähigt beteende.

– Utöver musiken jobbar vi med våra props som blir en del av vår show på lördag, säger Niklas Linderoos, Axelbandets eventchef och fagottist.

I Axelbandets repertoar ingår allt från vals, swing och jazz till svenska poplåtar. Samarbetet med 100-åriga Kemistklubben är tätt.

– Vi spelar på årsfester och ordnar konserter. Det blir ungefär 15 spelningar per år, säger Sjölund.

Den officiella feststassen är numera svart-röd, men visst använder orkesterns medlemmar fortfarande klassiska plagg som har sytts av randigt madrasstyg från anno dazumal. Linderoos har ett par hängselbyxor som har sytts av det legen-

dariska tyget.

– Kläder av gammalt madrasstyg får inte tvättas. Tyget kan krympa och förstöras, säger han med ett flin.

Sjölund nickar instämmande.

– Det här är helt i linje med vår devis som lyder ”vi hörs, vi syns, vi luktar”, säger hon.

Det ryktas att Axelbandet ordnade en konsert i Uppsala för länge sedan där de hade fyllt en toalettstol med memma. Med toalettpapper virat runt händerna lät axelbanditerna sig väl smaka då de skyfflade i sig av memman inför en gapande rikssvensk publik.

– Jag har inte hört om den spelningen, men det där låter definitivt som en grej som vi skulle kunna göra. Och toalettstolen har fortfarande sin plats på scenen på Axelnatten, säger Sjölund.

Är ni alltid lika oregerliga?

– Inte alltid. Om ett företag betalar för att vi ska uppträda beter vi oss proffsigt. Vi spelade nyligen för ett evenemang som ordnades av Åbo Akademi. På våra egna konserter tar vi däremot ut svängarna, säger hon.

Vår devis är ”vi hörs, vi syns, vi luktar” “

Hur förhåller sig etablissemanget till er?

– En av mina kompisar som träffade en yrkesmusiker berättade att hen spelar i Axelbandet. Yrkesmusikern kommenterade beskedet med repliken ”Oj då”, berättar Linderoos med ett skratt.

Axelbandet fyller i år 67 år. Cirka 40 aktiva musiker ingår för närvarande i bandets pool.

– Man behöver inte vara teknolog för att spela i Axelbandet. Alla är välkomna. Det räcker om man kan spela ett instrument och uppskattar vår humor, säger Linderoos.

TEXT och FOTO Mikael Sjövall och Ali Hassan

Axelbandet - En fröjd för örat, en överraskning för ögat, och en lätt chock för näsan allt sedan 1957.

Niklas Linderoos är fagottist och Olivia Sjölund är sopransaxofonist i Axelbandet.

Axelbandet spelar allt från valser till rock, långsamt och snabbt, ljud och oljud, och ibland alla de här samtidigt, skriver orkestern på sin sajt.

Foto Ali Hassan

Foto Ali Hassan

Foto Mikael Sjövall

Ukrainafinansiering med nya metoder

EU-obligationer, krigsobligationer och ryska pengar

Debatten om Europas försvarsberedskap och hjälpen till Ukraina går het inom EU. De centrala alternativen är EU-obligationer, särskilda krigsobligationer och att beslagtagna ryska medel används som finansiering.

Debatten om gemensamma EU-obligationer har pågått sedan finanskrisen kring 2010 men stupade till en början på motstånd från finanskonservativa länder som Tyskland och Nederländerna. Även Finland förhöll sig negativt till planerna.

Coronapandemin var dock av den digniteten att EU-kommissionen och Europeiska Centralbanken ECB kunde skapa ett finansinstrument för en återhämtningsfond som finansierades genom att utfärda EU-obligationer. Programmet var dock tillfälligt och skulle upphöra 2026, vilket gjorde att till exempel Tyskland kunde godkänna det.

– Det har debatterats mycket om den gemensamma skulden i EU, där motståndarna menar att EU inte får vara en finansunion där länderna finansierar varandras skulder. Samma sak skedde under pandemin men då lyckades man nå en lösning som alla medlemsländer kunde omfatta, säger Aktias chefsekonom Lasse Corin.

EU-obligationer efterfrågas

När sedan kriget i Ukraina bröt ut i februari 2022 startade diskussionen om huruvida EU-obligationer kunde utfärdas för att finansiera Ukrainas krig mot Ryssland och öka EU:s försvarskapacitet.

Enligt en färsk artikel som publicerats av den ekonomiska nyhetsbyrån Bloomberg finns det stort intresse bland institutionella placerare för den här typen av finansieringsinstrument eftersom EU har den högsta möjliga AAA kreditrankingen, vilket exempelvis USA inte längre har. Dessutom ger den här typen av tillfälliga obligationer bättre avkastning än de statsobligationer som enskilda länder utfärdar.

– När EU i februari utfärdade obligationer för 3,3 miljarder euro som en del av pandemistödet övertecknades de mångfalt, till ett värde av 81 miljarder euro. Det var den högsta siffran någonsin i Europa. Många investerare tycker att emissionen av EU-obligationer bör bli permanent, sägs i Bloombergs artikel.

Men då vissa länder med Tyskland och Nederländerna i spetsen motsätter sig gemensamma obligationer för att finansiera försvaret, har de ökade försvarsutgifterna de två senaste åren hittills huvudsakligen hängt på medlemsländerna. Det har lett till skarpa diskussioner om vem som egentligen gör tillräckligt i den frågan.

– Objektivt sett skulle EU-obligationer vara ett bra medel att finansiera utbyggnaden av det europeiska försvaret och för att kunna hjälpa Ukraina med krigsmateriel utan att tynga de enskilda ländernas ekonomier, säger Corin.

Stort sug efter krigsmateriel Corin påpekar att efterfrågan på krigsmateriel ökar hela tiden, vilket bland annat syns i att Saabs orderstock är tre

TEXT Bo Ingves FOTO Aktia, Canva

Lasse Corin, chefsekonom, Aktia

gånger så stor som årsomsättningen och att Patrias produktion av Pasi-manskapstransportvagnar ökat rejält. Nu senast beställde Sverige över 300 vagnar till ett värde av 470 miljoner euro.

– En viktig poäng i det här sammanhanget är att en stor del av nyttan av investeringarna i försvarsindustrin skulle stanna i EU, säger Corin.

EU-kommissionen säger i sin strategi för försvarsindustrin att förutom att unionens produktion av vapen ska öka, borde europeiska länder även samarbeta mera gällande vapenköp för att få lägre priser.

– Det är också tal om att Europeiska Investeringsbanken EIB:s roll i investeringsverksamheten skulle öka. Bankens hållbarhetsregler kan dock ställa hinder i vägen då det gäller direkt finansiering av militär produktion. Men då det gäller krigsmateriel är det alltid stater som är kunderna vilket kan öppna möjligheter också för finansiering via EIB, säger Corin.

Omvandla oligarkpengar till krigsobligationer?

Efter Rysslands anfallskrig mot Ukraina har sammanlagt ungefär 300 miljarder euro i ryska tillgångar frysts. Av dem ligger 180 miljarder euro i den europeiska värdepapperscentralen Euroclear i Bryssel, som äger bland annat värdepapperscentralerna i Finland och Sverige.

– Belgien har lovat att de skatteintäkter på ungefär 2,3 miljarder euro som landet fått från de beslagtagna medlen ska delas ut till Ukraina. Ett förslag som nu också debatteras på högsta politiska nivå i EU är att använda även avkastningen från oligarkpengarna till Ukrainas förmån, säger Corin.

En annan möjlighet vore att konfiskera pengarna så att de helt kunde användas till förmån för Ukraina, men i EU är man rädd för att det kan leda till legala åtgärder från Rysslands sida.

– I en intressant artikel i Financial Times i början av februari framförs som ytterligare en möjlighet att de ryska tillgångarna i stället för att konfiskeras kunde återinvesteras i ukrainska krigsobligationer. En sådan strategi kunde minska risken för att ryska stämningar skulle ha framgång, säger Corin.

Han påpekar att det finns en stor skillnad mellan direkta krigsobligationer och EU-obligationer som skulle finansiera Ukrainahjälpen.

– När investerarna köper EU-obligationer ingår ingen krigsrisk. Därför är de säkrare än krigsobligationer som direkt finansierar krig eller krigsberedskap, säger Corin.

Vad är EU-obligationer?

En obligation är enkelt förklarat ett lån med en viss ränta till det företag eller den stat som gett ut obligationen.

Gällande EU-obligationer är det EU som är motparten och tanken med dem är att sprida risken bland medlemsländerna.

Det innebär att till exempel EU-länder som har sämre kreditbetyg får billigare lån för gemensamma åtaganden med den extra fördelen att lånen inte belastar den nationella statistiken.

Diskrimineringslagen förnyades - vad förändrades i arbetslivet?

Lagreformen förtydligade arbetsgivarens skyldigheter gällande främjandet av jämlikhet och jämställdhetsplanering och förbättrade arbetstagarnas rättsskydd.

Syftet med diskrimineringslagen är att främja likabehandling och förebygga diskriminering samt att förbättra rättsskyddet för dem som utsatts för diskriminering.

Lagen förbjuder diskriminering på grund av ålder, ursprung, nationalitet, språk, religion, övertygelse, åsikt, politisk verksamhet, fackföreningsverksamhet, familjeförhållanden, hälsa, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller någon annan personlig grund. I arbetslivet skall lagen främja likabehandling, framför allt vid rekrytering och på arbetsplatsen bl.a. gällande arbetsvillkor, utbildning, lön och andra förmåner.

De flesta av ändringarna i den partiella reformen av jämställdhetslagen trädde i kraft den 1 juni 2023.

I synnerhet stärkte ändringarna i lagen kampen mot diskriminering och förtydligade främjandet av jämställdhet på arbetsplatsen. Arbetsgivarna ska bedöma genomförandet av likabehandling med hänsyn till alla olika diskrimineringsgrunder vilka är; ålder, ursprung, nationalitet, språk, religion, övertygelse, åsikt, politisk verksamhet, fackföreningsverksamhet, familjeförhållanden, hälsotillstånd, funktions-

nedsättning, sexuell läggning och andra till personen bundna skäl.

Lagen anger dock inte vilka konkreta åtgärder som krävs för att främja arbetsgivarens skyldigheter. Karaktären och omfattningen av de åtgärder som krävs kommer att bero på arbetsplatsens behov, men också på de tillgängliga resurserna.

En bedömning av förverkligandet av jämställdhet ska göras redan i rekryteringsskedet

Arbetsgivarna ska också göra en bedömning av jämställdhetssituationen gällande anställningar, dvs. för hela rekryteringsprocessen. Hur jämställdheten förverkligas kan arbetsgivarna kolla upp genom att t.ex. granska arbetsplatsens rekryteringspraxis.

Syftet är att undersöka om det finns några potentiella problem ur ett jämställdhetsperspektiv, såsom utestängande praxis eller fördomar och attityder som påverkar rekryteringen. Skyldigheten för arbetsgivare att ha en jämställdhetsplan förtydligades också.

En arbetsgivare som regelbundet sysselsätter 30 eller fler personer ska ha en jämställdhetsplan. I och med

lagändringen ska jämställdhetsplanen också innehålla en rapport om slutsatserna av jämställdhetsbedömningen. Utöver slutsatserna bör rapporten innehålla en redogörelse över hur man kommit fram till slutsatserna.

Reformen om jämställdhetsplanens innehåll träder dock i kraft först den 1 juni 2025.

Det rättsliga skyddet för arbetstagare stärktes

Jämställdhetsombudsmannen övervakar också att jämställdhetslagen iakttas i arbetslivet.

Ändringen av jämställdhetslagen stärkte arbetstagarnas rättsskydd i och med att jämställdhetsombudsmannen nu har befogenheter i arbetslivet övervaka att lagen följs även i enskilda fall av diskriminering. Såväl jämställdhetsombudsmannen som arbetarskyddsmyndigheterna har nu befogenhet att övervaka efterlevnaden av jämställdhetslagen i arbetslivet.

Utöver arbetarskyddsmyndigheterna kan man därför också vända sig till jämställdhetsombudsmannen om man har upplevt eller misstänker att man har blivit utsatt för diskriminering i arbetslivet.

TEXT på finska Anna Salminen, TEK, bearbetning och översättning till svenska Ira Vaskola FOTO Canva

Jämställdhetsombudsmannen har möjlighet att lämna ett motiverat yttrande i en fråga som rör jämställdhetslagen. Ombudsmannens utlåtande är dock inte juridiskt bindande.

I samband med lagändringarna förtydligades också arbetarskyddsmyndighetens tillsynsbefogenheter och det gjordes möjligt för arbetarskyddsmyndigheten att utfärda uppmaningar om arbetsgivarens skyldighet att bedöma och främja likabehandling.

En person som misstänker diskriminering kan efter att ha fått ett motiverat utlåtande från jämställdhetsombudsmannen också föra ärendet för behandling till arbetarskyddsmyndigheten, som till exempel kan utfärda en skriftlig anvisning eller uppmaning eller beordra att en situation som bryter mot förbudet mot diskriminering ska rättas till eller undanröjas.

Arbetarskyddsmyndigheten kan vid behov ålägga arbetsgivaren att åtgärda bristen inom en viss tid och kan också ålägga ett vite för att verkställa skyldigheten.

Rimlig anpassning för person med funktionsvariation Enligt jämställdhetslagen måste en

arbetsgivare vid behov göra rimliga anpassningar i sin verksamhet för att möjliggöra för en person med funktionsvariation att ha lika tillgång till anställning, att utföra arbete och att avancera i sin karriär.

Ändringen förtydligade också bestämmelserna om rimliga anpassningar för arbetstagare med funktionsvariation. Vid bedömningen av anpassningar är personen med funktionsvariations behov det primära övervägandet, dvs. att först identifiera de rimliga anpassningar som är nödvändiga i den ifrågavarande situationen för att personen med funktionsvariation ska kunna anställas eller behålla en anställning. Därefter bedöms om dessa anpassningar är rimliga ur arbetsgivarens perspektiv, med beaktande av arbetsgivarens storlek, ekonomiska situation, verksamhetens art och omfattning samt kostnaden för anpassningen och det stöd som finns att tillgå.

Författaren arbetar som arbetsmarknadsjurist på TEK

Diskriminering i arbetslivet i Finland:

I Finland är diskriminering i arbetslivet särskilt vanligt förekommande vid rekrytering. Åldersdiskriminering är den vanligaste formen av diskriminering vid rekrytering, och den riktas främst mot personer i högre ålder. Andra diskrimineringsgrunder vid rekrytering är utseende, hudfärg, etniskt ursprung och funktionsvariation.

Diskriminering upplevs också ofta i fråga om lön, arbetstid och bl.a. anställningsvillkor som inte uppfyller minimikraven.

Som medlem i TEK får du ett brett utbud av juridiska tjänster

Du har tillgång till juridiska tjänster såväl personligen som flexibelt online 24/7.

Juristerna

• granskar utkast till anställnings- och chefsavtal.

• hjälper till med olika anställningsrelaterade frågor.

• hjälper företagare med frågor om att t.ex. starta ett företag samt frågor gällande avtal.

• hanterar anställningstvister och ger råd till medlemmar i frågor gällande omställningsförhandlingar.

Tjänsten eLawyer ger också svar på de vanligaste juridiska frågorna.

Bekanta dig också med TEKs juridiska information och vanliga frågor på www.tek.fi/lakipalvelut

Österbotten - en region med tro på framtiden

För att förstå näringslivet i Österbotten i sin helhet är det viktigt att granska dess huvudsakliga sektorer, dess historiska bakgrund och dess roll i dagens globala ekonomi.

Näringslivet i Österbotten är en unik fusion av tradition och nytänkande, präglat av århundraden av entreprenörskap och industriell mångfald. Regionens betydelse sträcker sig långt tillbaka, grundad på dess bördiga jordbruksmarker, skogar och kustnära näringsliv med städer som Vasa, Jakobstad och Karleby som centrala ekonomiska knutpunkter.

Idag är Österbotten en modern och dynamisk region som fortsätter att vara en motor i Finlands ekonomi.

Skogsindustrin är en kärnsektor med stora företag som UPM-Kymmene och Metsä Group, som inte bara investerar i hållbarhet utan också driver innovation inom träförädling och bioenergi.

Teknologisektorn, särskilt i staden Vasa, blomstrar tack vare en lång tradition av innovation och starkt stöd från universitet och forskningsinstitutioner.

Marinindustrin, med företag som Nautor Swan och Wärtsilä, har historiska rötter och fortsätter att leda vägen inom båtbygge och tekniska

lösningar för sjöfarten.

Livsmedels- och metall- samt kemiindustrin bidrar också betydligt till regionens ekonomi och sysselsättning.

Trots mångfalden står Österbotten inför utmaningar som att främja innovation, förbättra infrastrukturen och säkerställa tillgång till kompetent arbetskraft. Dock pekar framtidsutsikterna mot fortsatt tillväxt och internationalisering, drivna av investeringar och innovation.

Jakobstadsregionen står inför en ökande efterfrågan på arbetskraft, vilket visar på möjligheter för tillväxt och utveckling.

Som ny medlem i TFiF:s styrelse och bosatt i Österbotten ser jag vår förening som en viktig samlingspunkt för våra 544 gamla och nya medlemmar i regionen. Jag hoppas att vi igen kunde aktivera TFiFs verksamhet i Österbotten till att vara ett ”österbottniskt vardagsrum” för alla medlemmar.

Niclas Dahl

TFiF styrelseledamot 2024-2026

Österbotten exkl. Karlebyregionen

Invånare 2021: 175 232

Antal industriföretag 2021: 985

• Industriarbetsplatser 2021: 17 245

• Ökning av industriföretag

2015-2021: 606

BNP per invånare 2021: 44 715 € (2:a efter Nyland)

• Sysselsättningsgraden för

åldersgruppen 15-64 år 2023: 79,6 % (2:a efter Åland)

Källa: Statistikcentralen

Niclas Dahl

Hemort: Jakobstad

• Ålder: 55

• Familj: Hustru och två vuxna barn

Intressen: Simning, resor, jakt och båtliv.

ARTIKEL

Fifax på Åland satsar på

miljövänlig odling av fisk

Den åländska uppstickaren Fifax på Eckerö gör storsatsning på landbaserad fiskodling.

Miljövänliga fiskodlingar vinner terräng. Det åländska bolaget Fifax siktar på att odla cirka 3,2 miljoner kilo regnbåge per år i en recirkulationsanläggning där allt slam tas till vara.

– En havsbaserad fiskodling ger upphov till nästan 100 gånger högre utsläpp av fosfor och kväve än vår anläggning, säger Samppa Ruohtula, vd för Fifax.

Fifax hantering av slam bygger på samarbete med lokala entreprenörer.

– Varje producerat kilo fisk ger upphov till cirka fyra kilo slam. Vi levererar vårt slam till en lokal kompostanläggning, säger Ruohtula.

Merparten av slammet används till jordförbättrande åtgärder. Fifax utreder också möjligheter att sälja slammet som gödsel eller omvandla det till biogas. En stor del av fiskproduktionen på Eckerö handlar om mekanisk och biologisk rening av vatten eller bakteriebaserad hantering av kväve.

– Havsvattnet i bassängerna syrsätts, pH-värdet regleras och orenheter desinficeras med hjälp av ultraviolett strålning och ozon. Vi avlägsnar koldioxid och fosfor från vattnet och omvandlar till exempel det ammoniumkväve som uppstår i odlingsbassängerna till

kvävgas, berättar Ruohtula.

Den mängd fisk som ska produceras vid Fifax anläggning kommer att utgöra cirka 6 procent av all regnbåge och lax som äts i Finland per år.

– Ungefär 10 000 kilo rensad fisk kommer att lämna vår fabrik varje dag då produktionen är i full gång. Vi kommer då att höra till de största landbaserade anläggningarna i världen.

Fifax har byggt upp affärsverksamheten i etapper. Det har tagit 10 år och kostat cirka 100 miljoner euro att komma i gång.

– Fördelen med landbaserad produktion är att vi kan hålla i gång produktionen också under vinterhalvåret till skillnad från den havsbaserade odlingen

av fisk som är väldigt säsongsbetonad. Trots god medvind har Fifax också varit utsatt för hårda bakslag. För ett och ett halvt år sedan drabbades företagets anläggning av fisksjukdomen IHN.

– Vi var tvungna att slakta alla fiskar, desinficera hela anläggningen och börja på ny kula.

Nu är Fifax på banan igen. Bolaget listades på First North-listan 2021 och i fjol drog Fifax in 9 miljoner euro i en kapitalpåfyllnad som involverade flera investerare.

– Vi siktar på att uppnå full kapacitet i år. Därefter planerar vi att bygga fler anläggningar och erbjuda konsulttjänster till andra bolag i branschen, säger Ruohtula.

TEXT Mikael Sjövall FOTO Fifax

TFiF kallar till årsmöte

Tekniska Föreningen i Finland r.f. kallar till årsmöte

tisdagen den 16 april klockan 17.30.

Mötet arrangeras som ett hybridmöte där man kan delta på plats i Orfeus Lounge eller via Teams. På mötet behandlas stadgeenliga ärenden.

Information om mötet samt mötesmaterialet hittar du på hemsidan tfif.fi

Hjärtligt välkomna

Styrelsen

Stipendier

TFiF stipendier våren 2024

TFiF delar ut stipendier för fyra olika ändamål:

• studier utbytesstudier utlandspraktik studieresor

Både yngre och ordinarie medlemmar kan söka stipendier. Sista ansökningsdag för vårens stipendier är den 30 april.

Läs mera på tfif.fi/stipendier/

Member+

Som TFiF-TEK medlem har du tillgång till en mängd förmåner via Member+

Bekanta dig med vad allt du kan nyttja bl.a. ifråga om resor och upplevelser, inkvartering, biluthyrning, välmående och mycket mera inför semestersäsongen (på finska).

Läs mera på www.memberplus.fi

TFiF lottar ut teknologmössor

Våren och Wappen närmar sig med stormsteg och snart är det dags för årets nya teknologer att få sina teknologmössor.

TFiF har som tradition att lotta ut teknologmössor bland sina medlemmar som studerar till diplomingenjör vid de svenskspråkiga utbildningarna i Finland.

Kolla hur utlottningen går till och vad som gäller just din studieort på tfif.fi och delta senast 28.4!

NOTISER

Sommarjobbarinfo betjänar i maj-augusti

Tjänsten Sommarjobbarinfo erbjuder hjälp och rådgivning i frågor som gäller sommarjobb och anställningsförhållanden.

Råd och anvisningar hittar du också på deras webbsidor under Sommarjobbarens checklista och i Frågor och svar.

Om det uppstår problem kan du också fråga råd av äldre arbetskamrater eller ta kontakt med förtroendeombudet på din arbetsplats.

Läs mera på kesaduunari.fi/svenska

Har du inte fått e-post från TFiF på sista tiden?

En stor del av kommunikationen mellan TFiF och medlemmarna sköts elektroniskt.

Om du inte får information av oss via e-post (bl.a. medlemsbrev och evenemangspuffar) så lönar det sig att kolla din skräppost och avmarkera meddelandena som skräppost om du hittar dem där.

Ifall du har avbeställt e-postutskick från TFiF men önskar få dessa igen ber vi dig kontakta kansliet på adressen kansli@tfif.fi.

Kom även ihåg att med jämna mellanrum kontrollera dina uppgifter i din profil i portalen så att de är korrekta där. Användarnamnet för medlemsportalen är den e-postadress som du har i din profil i medlemsregistret och ett lösenord lägger du in genom att klicka på ”Återställ” på inloggningssidan.

Delta i utlottningen av teknologmössor

Kommande evenemang:

16.4

TFiF årsmöte, Orfeus Lounge i Helsingfors och via Teams

18.4

Futurist Niko Herlin: Hur ser arbetslivet ut i framtiden och vilken är människans roll?, webbinarium

18.4

Besök till Strengbergs Habit Factory, Jakobstad

18.4

Månatlig Afterwork i Orfeus Lounge, Helsingfors

20-22.4

Arkitektgillets exkursion till Mariehamn

22.4

TEK medlemskväll i Vasa för TFiF-TEK medlemmar, Sokos Hotel Royal, Vasa

23.4

Havens framtid: råvarukälla eller ständiga miljökriser?, restaurang Tekniska, Helsingfors

24.4

Teater: Läkaren, Svenska Teatern, Helsingfors

25.4

Näring för en smartare hjärna och en starkare kropp, webbinarium

25.4

Finlands säkerhet och försörjningsberedskap, restaurang Tekniska, Helsingfors

25.4

Mousserande vinprovning Orfeus Lounge, Helsingfors

26.4

DIAS-gillets månadsmöte, restaurang Tekniska, Helsingfors

27.4

Grand Champagne brunch, Orfeus Lounge, Helsingfors

1.5

TFiFs traditionella 1:a maj-lunch på restaurang Tekniska, Helsingfors

13-15.5

Kryssning till Stockholm – Djurgården

10:ans bord träffas under våren 17.4 och 15.5

Teaterevenemang under hösten

28.11 Musikalen Dancer in the dark, Lilla Teatern

• Århundradets kärlekssaga, Lilla Teatern

• Stormusikalen Moulin Rouge, Helsingfors stadsteater 22.10

27.12 Matilda, Svenska teatern

Du hittar närmare information om alla aktuella evenemang i evenemangskalendern tfif.fi/evenemang