TFiF bladet 1/2024

TEKNISKA FÖRENINGEN I FINLAND MEDLEMSTIDNING 1/2024

TFiF 4

Chunlin Xu vill ge skogsindustrin ett nytt lyft

Silo AI utmanar globala teknikjättar i Europa

Studielivet ger färdigheter för arbetslivet

Byggande i trä är en pusselbit i övergången till 1 TFiF bladet 1 / 2024 cirkulär ekonomi

IN NEH ÅLL

18 Studielivet ger färdigheter för arbetslivet 20 Tekniska årssitzen samlar studerande och nyutexaminerade

Ledare

Chunlin Xu vill ge skogsindustrin ett nytt lyft

”Skogsindustrin måste stärka sin image”

Rekrytera en medlem!

Silo AI utmanar globala teknikjättar i Europa

Kolumn Siv Sandberg: Algoritmen som gräsrotsbyråkrat

Tre tips om AI

Fortsatt hög cyberpåverkan mot Finland

Kolumn Mikael Federley: TFiF – en aktiv förening med och för medlemmarna

Bristen på regler för artificiell intelligens är förvirrande

TFiF bladet 1 / 2024

Kolumn Torsten Fagerholm: ”Ovanligt intelligent – för att vara ingenjör”

Byggande i trä är en pusselbit i övergången till cirkulär ekonomi

Helsingforsbörsen backar, men det finns alternativ

Notiser

28 Evenemang

LEDARE

Investera i visioner Det är få av oss som tackar nej till nya bekantskaper. Bristen på nätverk kan drabba den som p.g.a. jobbet flyttat till en annan ort. Samma kan gälla ifall du är småbarnsförälder, flyttar tillbaka till Finland från utlandet eller på något annat sätt inlett ett nytt livsskede. Att komma ”in i rullorna” går så mycket lättare med ett nätverk att falla tillbaka på och via vilket man kan söka stöd och information. År 2023 ordnade vi med hjälp av våra förtroendevalda sammanlagt över 80 evenemang. Dessa pärlor, TFiFs evenemangsaktiva, är kärnan i vår evenemangsverksamhet. I slutet av januari fick TFiF tacka över 60 aktiva på den årliga tackfesten ”Tackpartyt”. Efter detta fortsatte vardagen. Till vår stora glädje kan vi konstatera att vi fått in många nya aktiva i våra utskott och avdelningar till stöd för de redan aktiva. Vi önskar er alla varmt välkomna med i verksamheten. Under början av året har vi redan hunnit arrangera flera tillställningar, till exempel två utbildningar inom AI samt fördjupat oss i självkänsla och självdisciplin tillsammans med Ronnie Grandell, psykolog och coach.

Den 4.3 diskuterar vi klimatförändringen och de möjligheter Finlands skogsindustri har i tacklandet av denna utmaning. Läs mera om detta på sidan 8. En av föreningens målsättningar i år är även att starta upp verksamheten i Österbotten igen. Ett första steg är bildandet av en grupp evenemangsaktiva österbottningar. Dessa har redan hunnit inleda verksamheten med att arrangera ett besök till Strengbergs Habit Factory i Jakobstad den 18.4. Vi behöver dock ännu flera aktiva i hela regionen så ifall du känner för att ställa upp som evenemangsaktiv är vi glada om du hör av dig och meddelar oss om intresse. Kontakta Ira Vaskola via kansli@tfif.fi och kom med i verksamheten. Investera din tid i visioner och nya kontakter!

medlemmar som bildar ett brett och kunnigt nätverk med en omfattande erfarenhet. Via den nya tjänsten önskar vi nu konkretisera nätverket och göra det ännu lättare att dela kunskapen medlemmarna emellan. TFiX sparrning är ett snabbmentoreringsprogram, där man snabbt och enkelt kan föra samman två TFiF-medlemmar - en som har en specifik fråga som man önskar bolla eller fundera på med någon och en som har erfarenhet eller kunskap om just det ämnet. Läs mera om detta på tfif.fi/tfix-sparrning.

TFiF har i år även lanserat en ny medlemstjänst - TFiX Sparrning. Föreningen har över 5200

Utgivare: Tekniska Föreningen i Finland r.f. (TFiF)

Ansvarig redaktör: Annika Nylander e-post: annika.nylander@tfif.fi

Adress och telefon: Banvaktsgatan 2 A, 00520 Helsingfors 040 58 52 586, kansli@tfif.fi Kansliet är öppet kl. 9.00 – 15.00

Redaktörer: Ira Vaskola, Emilia Juslin, Klara Nyberg, Bo Ingves, Mikael Sjövall, Catrin Sandvik

Pärmbild: Robert Seger

Layout: Kupli Oy

Annika Nylander Verksamhetsledare

TFiF bladet utkommer 5 gånger per år Upplaga: 5 220 Omslag: MultiArt Silk 150g Inlaga: MultiOffset 90g

Adressändringar: https://portal.tfif.fi/my_account

Tryckeri: Grano

M NEN ÄRKE VA

Kolumnister: Torsten Fagerholm, Mikael Federley och Siv Sandberg TFiF-kolumnerna är aktuella texter av utomstående skribenter. Ämnesval, åsikter och perspektiv är kolumnisternas egna.

ISSN 2954-3096 (print) ISSN 2954-310X (online)

Trycksak 4041 0955

TFiF bladet 1 / 2024

ARTI KEL

Han vill ge skogsindustrin ett nytt lyft Digitaliseringen undergräver efterfrågan på papper, vilket försvårar skogsindustrins sits. En grupp forskare vid Åbo Akademi vill omvandla bark, lignin och sågspån till nya produkter som ska ge branschen ett uppsving. TEXT Mikael Sjövall FOTO Robert Seger, Mikael Sjövall

Professor Chunlin Xu vid Åbo Akademi leder ett forskningsteam som jobbar med att utveckla trä- och fiberbaserade beläggningsmaterial, tätningsmedel och bindningsämnen. Siktet är inställt på att utveckla fossilfria alternativ inom förpackningsindustrin.

Bark och sågspån Tanken är att utnyttja skogsindustrins sidoströmmar för att producera träbaserade material för till exempel förvaringen av livsmedel. Målet är att de nya beläggningsmaterialen och bindningsämnena är biologiskt nedbrytbara till minst 80 procent.

– Den senaste energikrisen har aktualiserat behovet av att ta fram hållbara och klimatneutrala beläggningsmaterial. Vi fokuserar på lösningar som minskar miljöbelastningen och ökar lönsamheten inom branschen, säger Chunlin Xu.

Vi fokuserar på lösningar som minskar miljöbelastningen och ökar lönsamheten

Vi träffas i Aurum på fakulteten för naturvetenskaper och teknik vid Åbo Akademi. Här pågår forskning kring sex övergripande teman som alla tar fasta på tekniska lösningar för en hållbar framtid. – Coronapandemin gav en rejäl knuff till näthandeln liksom frakten av varor och hemlevererad mat. I samma veva ökade också efterfrågan på olika typer av förpackningsmaterial. De flesta förpackningar innehåller fossil plast. Vi vill ersätta den fossila plasten med förnybara alternativ.

TFiF bladet 1 / 2024

“

– Vi förlitar oss på bark, sågspån och lignin som blir över i nuvarande industriella processer. Genom att använda oss av överblivna rester i produktionen kan vi minimera spillet och samtidigt höja förädlingsvärdet på de produkter som skogsindustrin tillverkar. Chunlin Xus forskningsprojekt går under namnet Susbinco som är en förkortning på Sustainable binders and coatings. Projektet har initierats av det ideella företaget Clic Innovation som främjar forskning och produktutveckling med koppling till cirkulär ekonomi.

Clic Innovation ägs av sammanlagt 46 industriella aktörer och högskolor på olika håll i landet. Bolaget har sitt säte i samma byggnad som intresseorganisationen Finlands Näringsliv EK. – Vi kom i kontakt med Chunlin Xu första gången då han presenterade sin forskningsplan på ett av våra pitching-evenemang. Hans forskningsprojekt har fått en gedigen uppbackning av aktörer i branschen, säger Aila Maijanen, chef för bioekonomienheten på Clic Innovation. Budget på 10 miljoner euro Maijanen koordinerar kommunikationen mellan forskningsprojektets 18 delägare och ser till att finansieringen av verksamheten är tryggad. Projektets budget går lös på 10,1 miljoner euro. Cirka 50 procent av budgeten tillfaller högskolor och universitet som medverkar i projektet. – Vi är redan i färd med att ansöka om medel för projektets nästa fas som beräknas börja i höst. Det blir större fokus på europeiskt samarbete och hållbarhetsanalyser i den andra fasen, >>

Professor Chunlin Xu vid Åbo Akademi siktar högt. Han vill utveckla biologiskt nedbrytbara alternativ inom förpackningsindustrin för att minska koldioxidavtrycket.

TFiF bladet 1 / 2024

Aila Maijanen på Clic Innovation koordinerar projektet Susbinco som ska ta fram hållbara beläggningsmaterial och bindningsämnen för skogsindustrins behov.

säger Maijanen. Enligt Maijanen fyller Clic Innovation en viktig funktion genom att backa upp forskningsprojekt som kompletterar skogsbolagens egen produktutveckling. – Det tar tid och är dyrt att utveckla nya produktsegment inom skogsindustrin. Det finns inga snabbvinster att hämta. Det är viktigt att via forskningsprojekt ta fram nya innovationer som på lång sikt kan skalas upp och kommersialiseras av skogsbolagen, säger Maijanen. Skogsbolaget UPM är en av delägarna i Susbinco-projektet. – Det kan ta 5–10 år innan skogsbolagen kan skörda frukterna av projektet och gå vidare med att kommersialisera de innovationer som Chunlin Xu och hans team utvecklar, säger teknologie doktor Christiane

TFiF bladet 1 / 2024

Laine, forskare vid UPM:s forskningscentrum i Villmanstrand. Till projektets upplägg hör att konkurrerande skogsbolag sitter i samma styrgrupp och tar del av samma forskningsrön som nu tar form i Åbo. – Vi jobbar parallellt med egen forskning som fokuserar på UPM:s möjligheter att utveckla vårt program för specialdesignade förpackningsmaterial, säger Laine. Endast 37 procent av UPM:s omsättning bygger i dag på produktionen av papper. Merparten av bolagets inkomster kommer numera från försäljningen av träfiberprodukter, förpackningsmaterial, faner och energi. Tillverkningen av biobränslen, biomedicin och nanocellulosa är likaså ett lönsamt och växande affärssegment.

Stor global marknad Chunlin Xu anser att det är hög tid att skifta fokus inom den finländska skogsindustrin. Han ser enorma möjligheter att tjäna storkovan på försäljningen av träfiberbaserade material.

“

Det finns stor potential för att tjäna pengar på fossilfria och hållbara förpackningar

– Den globala marknaden för tillverkningen av förpackningar omsätter biljontals dollar. Det finns stor potential för att tjäna pengar på fossilfria och hållbara produkter inom detta affärssegment, säger Xu. I Chunlin Xus team vid Åbo Akademi finns för närvarande endast sex per-

soner, men småskaligheten bedrar. I projektet deltar en lång rad forskare som är knutna till Naturresursinstitutet, Teknologiska forskningscentralen VTT, Villmanstrand–Lahtis tekniska universitet, Tammerfors universitet, Östra Finlands universitet och Uleåborgs universitet. – Varje högskola har sitt specialområde inom projektet. På det här sättet kan varje enskild aktör fokusera på sina styrkor inom projektet, säger Xu. Östra Finlands universitet fokuserar till exempel på materialens toxicitet medan VTT har specialkunnande om olika sätt att skala upp produktionen av tekniska innovationer. Biologisk expertis uppger att det avverkas för mycket skog, vilket tär på biodiversiteten och landets kolsänkor. Hur ser du på hållbarheten i branschen? – Vi måste ta allvarligt på kritiken. Vi har ett tvärvetenskapligt team och biologer som är involverade i projektet. Det är viktigt att produktutvecklingen vilar på en ekologiskt hållbar grund, säger Xu.

Nizam P.A., Liqiu Hu och Chunlin Xu och vid Åbo Akademi vill ersätta fossil plast med träbaserade material inom förpackningsindustrin.

Chunlin Xu bedömer att de första produkterna som utvecklas inom ramen för projektet kunde kommersialiseras och nå butikshyllorna redan inom 2–4 år. – Ju fortare, desto bättre, säger han.

TFiF bladet 1 / 2024

EVEN EM ANG

”Skogsindustrin måste stärka sin image” Diplomingenjör Martin Granholm i Jakobstad våndas över skogsindustrins försämrade anseende och diffusa färdriktning.

TEXT Mikael Sjövall FOTO privat

Martin Granholm har över 40 års erfarenhet av skogsbranschen, bland annat som vd för skogsbolaget Kymmene och därefter som vice vd för UPM fram till sin pensionering 2005. Nu vill han dra en lans för skogsindustrins renässans. – Efterfrågan på papper har minskat stadigt på grund av digitaliseringen de senaste 25 åren. Frågan är hur vi tacklar den här omvälvningen, säger Granholm. Enligt Granholm har den finländska basindustrin varit med om att lägga den ekonomiska grunden för dagens välfärdssamhälle. Trots det tampas skogsbranschen numera med försämrat anseende. – Många blivande diplomingenjörer tror, på felaktiga grunder, att det inte finns en framtid inom skogsbranschen. Det här är väldigt oroande. Skogsindustrin måste stärka sin image. Enligt Granholm har Europeiska unionens tuffa reglering och skärpta miljölagstiftning undergrävt skogsindustrins verksamhetsförutsättningar. – Europas Skogsinstitut har identifierat sammanlagt 52 skogsrelaterade lag8

TFiF bladet 1 / 2024

förslag som EU har tagit fram de senaste fem åren. De flesta av dessa initiativ påverkar skogssektorn negativt och står ibland i strid med varandra. Vad borde skogssektorn satsa på för att värna om sin konkurrenskraft? – Jag tror hårt på möjligheten att kommersialisera olika träbaserade produkter som kan ersätta fossil olja och plast. Lignin, tallolja och cellulosa är utmärkta råvaror för den här produktutvecklingen. Varför rör det inte på sig? – Jag är illa rädd för att skogsbolagen undviker att ta risker. De förlitar sig i stället på beprövade koncept och tar det säkra före det osäkra. Vi riskerar att förlora den globala kapplöpningen kring utvecklingen av nya träbaserade produkter. Granholm anser att bristen på riskkapital hämmar satsningar på nya skogsbaserade innovationer. – Det råder en brist på medelstora bolag i vårt land. De medelstora bolagen har i regel bättre möjligheter att testa, utveckla och kommersialisera nya innovationer.

Martin Granholm har tidigare jobbat i ledande positioner inom skogsindustrin. Han är numera styrelseordförande för uppstartsbolaget Metgen.

Granholm har själv gjort slag i saken genom att verka som styrelseordförande i uppstartsbolaget Metgen i S:t Karins som med enzymteknologi utvecklar nya träbaserade bioplaster och kompositmaterial. – Vinnarna inom skogsbranschen är de som vågar ta risker och investera i visioner i stället för matematiska strategier eller existerande affärsmodeller, säger Granholm. Martin Granholm deltar i TFiFs diskussionskväll om klimatförändringen och den finska skogsindustrins konkurrenskraft måndag 4.3 kl. 17.30-20.00. Evenemanget ordnas i restaurang Tekniska i Helsingfors.

REKRYTERA EN MEDLEM - LÅT NÄTVERKET VÄXA! Värva medlemmar och spara upp till 100 euro på ditt medlemsskap! Läs mer på tfif.fi

RÅDGIVNING

MENTORSKAP

ARBETSLÖSHETSKASSA

FÖRMÅNER FORTBILDNING

RÄTTSSKYDD

LOUNGER OCH MÖTESUTRYMMEN STIPENDIER

EVENEMANG JURISTTJÄNSTER

FACKTIDNINGAR

FÖRSÄKRINGAR

FÖRETAGARTJÄNSTER

… ALLT DETTA OCH EN VÄXANDE GEMENSKAP PÅ SVENSKA

TFiF bladet 1 / 2024

ARTI KEL

Silo AI utmanar globala teknikjättar i Europa Målet med den stora språkmodellen Poro är att bygga upp en digital infrastruktur som skräddarsys för europeiska behov. TEXT Mikael Sjövall FOTO Karl Vilhjálmsson

Det finländska teknikbolaget Silo AI kombinerar business med kulturellt gehör. Målet är att utveckla stora språkmodeller som gynnar mindre kulturer och eftersatta språkområden i Europa. Silo AI lanserade sin stora språkmodell Poro på finska, engelska och programmeringsspråk i november i fjol. I december breddades utbudet till svenska, norska, danska och isländska. Nu pågår arbetet med att integrera andra europeiska språk i Poro. – Stora språkmodeller bygger på maskininlärning och artificiell intelligens där vi förlitar oss på artificiella neuronnät, berättar Peter Sarlin, vd på Silo AI. Utvecklingen av Poro har till stora delar ägt rum i Kajana med hjälp av den ikoniska superdatorn Lumi, som har backats upp av Silo AI. – Vi har matat in enorma mängder textmassor i Lumi och sedan utvecklat stora språkmodeller som med hjälp av inlärningsalgoritmer kan

TFiF bladet 1 / 2024

förutse de mest sannolika orden och fraserna i automatiserad textproduktion, förklarar Sarlin. Chattbots och promptar Stora språkmodeller används bland annat som programvara för utvecklingen av olika typer av chattbots. – Ett stort tillämpningsområde av våra språkmodeller är patientdatasystem och textbaserade användargränssnitt eller promptar som används för textproduktion inom företagens digitala kundbetjäning.

“

Målet är att utveckla stora språkmodeller som gynnar mindre kulturer och eftersatta språkområden i Europa.

Silo AI:s produktutveckling bygger på ett samarbete med Åbo universitet som finansieras av EU och utgör en del av det europeiska projektet High-Performance Language Tech-

nologies. – Målet med Poro är att bygga upp en digital infrastruktur för europeiska språkmodeller. Det är viktigt att det finns ett europeiskt alternativ i branschen. Varför är det viktigt att det finns europeiska alternativ? – Vi måste värna om vår digitala suveränitet och stödja mångkulturella språkmodeller som bygger på öppenhet och en europeisk värdegrund. Sarlin aktar sig för att peka finger på de globala teknikjättarna, men han låter förstå att bolag av till exempel Alphabets, Apples och Microsofts kaliber fokuserar av ekonomiska skäl på de stora världsspråken i utvecklingen av stora språksmodeller. Av samma anledning finns det möjligheter att nischa in sig på mindre språk som är ointressanta för de stora drakarna inom it-sektorn. Enorm global marknad Det finns stora förutsättningar att tjäna storkovan i branschen. Utvecklingen av stora språksmodeller

Silo AI:s vd Peter Sarlin vill värna om Europas digital suveränitet och öppenhet i utvecklingen av stora språkmodeller.

för företagens behov omsätter cirka 30 biljoner amerikanska dollar per år, enligt konsultbolaget McKinseys kalkyler. Silo AI har genomgått en snabb tillväxt de tre senaste åren. Omsättningen har under samma tidsperiod trefaldigats och kommer att överstiga 20 miljoner euro i bokslutet för fjolårets verksamhet. Det svenska investeringsbolaget Altor Equity Partners investering i Silo AI har stött bolaget i dess tillväxt. – Samarbetet med Altor Equity Partners har fungerat bra. Bolagets finansiering har hjälpt oss att fokusera på ett längre tidsperspektiv, rekrytera nya medarbetare och bygga upp Silo AI:s infrastruktur. När noteras Silo AI på Helsingforsbörsen? – Just nu har vi inte sådana planer, men vi utesluter inte det alternativet framöver. Liten men naggande god De största inkomsterna finns att hämta i stora språkmodeller som an-

vänder sig av världsspråken engelska, mandarin, hindi, spanska, franska och arabiska. Enligt Sarlin råder det en skriande brist på kvalitativa stora språksmodeller för mindre språk. – Visst tär det på lönsamheten om språket och marknaden är liten. Å andra sidan är det också så att de skandinaviska språken svenska, norska och danska stöder varandra, vilket ger synergieffekter.

“

Det råder det en skriande brist på kvalitativa stora språksmodeller för mindre språk.

nomiska utmaningar. Det kan vara ett större problem att det råder en brist på tillräcklig mängd data på till exempel nordsamiska, vilket försvårar så kallade webcrawls och insamlingen av den mängd textmassor som behövs för att kunna utveckla stora språkmodeller. Till skillnad från språkmodellerna GPT-4, ChatGPT och PaLM2 bygger Silo AI:s affärskoncept på användningen av öppen källkod. – Våra kunder måste veta vad våra språkmodeller bygger på för information. Öppen källkod gör livet lättare för våra kunder när de ska tillämpa vår programvara i utvecklingen av sina digitala tjänster, säger Sarlin.

Han kringgår frågan om Silo AI kommer att vara beroende av statliga bidrag för att kunna satsa på utvecklingen av stora språkmodeller för mindre europeiska språk såsom isländska, estniska eller nordsamiska. – Problemen med mindre språk handlar inte nödvändigtvis om ekoTFiF bladet 1 / 2024

KOLUM N

Algoritmen som gräsrotsbyråkrat Gräsrotsbyråkrater brukar man kalla de offentliganställda som utgör medborgarnas första kontakt med en myndighet. Två människor möts: den ena är medborgare och den andra har som jobb att representera det offentliga.

Kontakten kan vara rutinmässig, men innehåller alltid ett element av allvar. Många som börjat jobba på en myndighet vittnar om att hjärtat slår extra slag inför insikten om att behöva underteckna ett beslut om avslag på en ansökan om en förmån med eget namn.

förvaltningen fattas idag av en dator. Den som vill ändra sin inkomstskatteprocent och blixtsnabbt får ett nytt skattekort har att göra med en algoritm.

Vissa gräsrotsbyråkratjobb är förknippade med hot och faror, till exempel en utmätningsman som knackar på hos ett konkursbo, eller en tillsynsveterinär som utreder en anmälan om misskötsel av djur.

“

Forskningen om gräsrotsbyråkrater visar att det är svårt att bortse från de sympatier och antipatier som väcks när människor möts. Erfarna byråkrater lär sig läsa av situationer och balansera mellan likabehandling och mänskliga hänsyn. Allt fler rutinbeslut inom den offentliga

TFiF bladet 1 / 2024

Att algoritmerna är samtidens gräsrotsbyråkrater verkar trots den ökande diskussionen om artificiell intelligens fortfarande okänt för många.

Det är svårt att bortse från de sympatier och antipatier som väcks när människor möts

Enligt en studie av Denk, Hedström och Karlsson från 2019 var det bara 20 procent av svenskarna som kände till att en del myndighetsbeslut fattas av datorer och inte av människor.

En algoritm blir inte trött eller rädd. Den protesterar inte mot övertidsjobb, men saknar gräsrotsbyråkratens erfarna blick. Fler myndighetsbeslut som fattas av algoritmer innebär å ena sidan bättre effektivitet och opartiskhet, å andra sidan sämre hänsyn till människors helhetssituation, trodde de som svarade på undersökningen av Denk med flera. Trots att tekniken blir allt mer avancerad är det här ett aktuellt dilemma också i framtiden. Siv Sandberg är förvaltningsexpert och universitetslärare vid Åbo Akademi

TFiF bladet 1 / 2024

ARTI KEL

Fortsatt hög cyberpåverkan mot Finland

Ryska, kinesiska och nordkoreanska hackergrupper gör livet surt för många finländska organisationer och statliga ämbetsverk. TEXT Mikael Sjövall BILD Canva, Traficom och WithSecure

Allt fler finländska organisationer och företag utsätts för riktade cyberangrepp, uppger Cybersäkerhetscentralen vid Transportoch kommunikationsverket Traficom. – Vi registrerar överbelastningsattacker mot servrar som drabbar finländska aktörer nästan varje vecka, säger Juha Tretjakov, specialsakkunnig på Cybersäkerhetscentralen. Skyddspolisen skriver i ett mejl till TFiF-bladet att ”Ryssland står för den numerärt sett största delen av alla överbelastningsattacker som drabbar enskilda sajter i Finland.”

TFiF bladet 1 / 2024

– Bakom cyberangreppen mot finländska aktörer står bland annat den proryska hackergruppen NoName, säger Tretjakov.

“

Finlands beredskap att värja sig mot attacker är på en god nivå. Juha Tretjakov

Den kriminella hackergruppen NoName, som grundades i mars 2022, säger sig motarbeta ”antiryska” organisationer som ifrågasätter Rysslands krigföring i Ukraina.

– Utöver de proryska hackergrupperna NoName, Killnet och Akira har även kinesiska och nordkoreanska hackergrupper prickats för cyberangrepp mot finländska organisationer, säger cybersäkerhetsforskare Sami Ruohonen på WithSecure. NoName antas bland annat stå bakom den överbelastningsattack som ledde till att riksdagens webbsidor kraschade i fjol. Förhöjd hotnivå Skyddspolisen och Cybersäkerhetscentralen har slagit fast att hotnivån mot landets cybersäkerhet har varit hög sedan hösten 2022. En bidragande orsak till den här utvecklingen är Rysslands cyberattacker mot Finland.

I oktober utsattes Helsingforsregionens trafik HRT, två banker, ett mediebolag och flera andra finländska företag för cyberangrepp. Traficom har inte gått ut med information om vilka banker och vilket mediebolag som drabbades.

tur på grund av dessa cyberattacker. De har hittills haft en marginell inverkan, säger han.

– Det handlar om sensitivitet. Att nämna företagen vid namn skulle högst troligt gynna hackergruppernas verksamhet. Om det hade rört sig om allvarliga skador hade de berörda företagen säkert informerat sina kunder om det hela, säger Ruohonen.

– Överbelastningsattacker är relativt lätta att åtgärda. Det är värre med så kallade ransomware-attacker som kan bli väldigt dyra, arbetsdryga och tidskrävande att åtgärda, säger Ruohonen.

Det råder ingen tvekan om det primära målet med dessa cyberattacker. – Syftet med cyberangreppen är att få medial uppmärksamhet och nytt underlag för propaganda. Attackerna har bland annat riktat sig mot trafikbolag och industriella aktörer, säger Tretjakov. NoName uppger på den ryska meddelandetjänsten Telegram att attackerna fortsätter på grund av Finlands aktiva stöd till Ukraina. Inga bestående skador – De proryska hackergrupperna väljer ofta offentliga ämbetsverk och institutioner såsom Justitieministeriet, Finlands Bank och Traficom som måltavlor eftersom syftet med verksamheten är att skada den finska staten, säger Ruohonen. Enligt Tretjakov är Finlands beredskap att värja sig mot dessa attacker på en god nivå. – Vi har inte noterat att det skulle ha uppstått bestående skador på landets infrastruk-

Så sent som i januari i år uppgav NoName att de gjorde en cyberattack mot Traficom i samband med presidentvalet.

“

ten finansierar dem, men de här grupperna går ofta ut med information där de ger sitt stöd till den ryska regimen. Den ryska regeringen ger sitt tysta godkännande till deras verksamhet, säger Ruohonen. Hur ska små organisationer värja sig mot dessa attacker? – Om du saknar resurser att ombesörja organisationens cybersäkerhet lönar det sig att utlokalisera tjänsten till en aktör som har expertis och muskler att göra det för din räkning.

Om organisationen saknar resurser att ombesörja sin cybersäkerhet lönar det sig att utlokalisera tjänsten.

Trojanska hästar Med ransomware avses diverse gisslanprogram och utpressningstrojaner som innehåller skadliga koder som krypterar och låser filer i en dator. Syftet med dessa attacker är utöva utpressning mot offret och begära en lösensumma i utbyte mot att filerna ska öppnas igen.

Juha Tretjakov specialsakkunnig på Cybersäkerhetscentralen

Utöver överbelastningsattacker och utpressningsprogram utsätts många finländska företag för cyberattacker som syftar till att bedriva industriellt spionage. Vad vet vi om de proryska hackergruppernas kopplingar till den ryska regimen? – Vi vet inte med säkerhet att den ryska sta-

Sami Ruohonen cybersäkerhetsforskare på WithSecure

TFiF bladet 1 / 2024

KOLUM N

TFiF – en aktiv förening med och för medlemmarna Föreningens strategi i ett nötskal lyder enligt följande: ”Vi förverkligar och möjliggör verksamhet som stöder våra medlemmar i deras yrkeslivskompetens och samverkan”. Redan under ett antal år har jag haft glädjen att jobba med detta, nu även i rollen som ordförande ett par år framöver. Inför valmötet förra hösten funderade jag flera gånger på vad jag varit med om och vad jag ser som viktigt framöver i vår förening. Under åren som gått har jag varit med om en hel del inom TFiF, både som styrelsemedlem, medlem av styrelsens presidium samt representerat TFiF i andra organisationer. På agendan har funnits bl.a. utveckling av tjänster, samarbete mellan organisationer, TFiFs strategi, stadgar, arbetsordning samt kommunikation. Detta i sig säger att jag sett en hel del av verksamheten och också varit med om att forma riktningen för föreningens framtid. Å andra sidan finns det ännu mycket kvar att uppleva inom TFiF och naturligtvis fortsätter arbetet med utvecklandet av föreningen. Varje gång jag axlat en ny utmaning har det medfört nya perspektiv, nya ämnen och nya kontakter. Detta är TFiFs styrka och jag hoppas att många andra medlemmar får och tar chansen att uppleva detsamma.

TFiF bladet 1 / 2024

På lång sikt är en grundförutsättning för en förenings tillvaro att den har en medlemskår som är nöjd med verksamheten. När jag blickar framåt har vi bra tyngdpunkter i vår verksamhetsplan. Om jag skall välja några av åtgärderna för den mera kortsiktiga planen, så lyfter jag denna gång upp regional utveckling, kompetenshöjande aktiviteter samt en ökning av antalet ordinarie medlemmar. Med detta sagt, betyder det inte att jag uppfattar något icke nämnt som oviktigt. Inom föreningens verksamhet finns det en massa bra och värdefulla aktiviteter. Själv ser jag att TFiF är en landsomfattande organisation och vi har ställen där vi bör satsa på aktiviteter mera än tidigare. Österbotten såväl som Birkaland är viktiga områden och vi skall än en gång försöka aktivera dessa regioner. Kompetenshöjande aktiviteter är alltid på plats, vi bör följa med tiden och stöda våra medlemmar i detta. AI är ett bra exempel, som vi har haft och aktivt kommer att ha med i vår evenemangsverksamhet. Vad gäller medlemskåren har vi en

jättebra rekrytering bland studerande, vilken givit oss ett fint lyft i medlemsantalet. Så småningom borde det återspegla sig i antalet ordinarie medlemmar. För att lyckas med detta bör vi se till att vi är relevanta för våra yngre medlemmar och detta blir vi bäst i samarbete med dem. Till sist vill jag lyfta fram styrkan av nätverk. TFiF är en fantastisk plattform för detta. Förutom att nätverk bidrar till alla våra tyngdpunktsområden, ger nätverk oss möjligheten att träffa såväl gamla som nya bekanta och att ha roligt tillsammans. Jag hoppas att så många medlemmar som möjligt deltar i våra evenemang samt andra aktiviteter och jag utmanar er alla att komma mera aktivt med i verksamheten. Kom ihåg att du alltid kan höra av dig till styrelsen eller kansliet om det är något du anser att skulle vara viktigt att ta upp i föreningens verksamhet. Mikael Federley TFiFs styrelseorförande 2024-2026

ARBETSM ARKN AD

TEK undersökte: bristen på regler för artificiell intelligens är förvirrande inom universiteten och på arbetsplatser Majoriteten av högskolestuderande inom teknik säger att reglerna för artificiell intelligens (AI) inom deras universitet är oklara eller obefintliga. Även en betydande andel av TEKs medlemmar i arbetslivet är ovetande om arbetsplatsernas regler för AI. TEXT Henrik Muukkonen, redaktionschef för TEK-lehti, översättning och bearbetning till svenska: Ira Vaskola

Nästan två av tre universitetsstuderande inom teknikområdet använder AI i sina studier. Knappt hälften, 48%, använder AI ibland och 14% ofta, enligt en undersökning bland studerande som TEK nyligen genomfört. Resterande 38% har inte använt AI i sina studier. Det råder stor osäkerhet bland studerande om användningen av AI. Till exempel instämmer 18% av studenterna i påståendet ”Mitt universitet uppmuntrar användningen av AI-verktyg i mina studier”, 33% håller inte med och 25% säger ”Jag vet inte”. Å andra sidan råder det också osäkerhet om huruvida användandet av AI i studierna är begränsat eller till och med förbjudet. Det verkar också finnas en brist på utbildning eller vägledning, eftersom endast 8 % av de svarande instämmer i påståendet ”Mitt universitet tillhandahåller utbildning och vägledning för att underlätta användningen av AI-verktyg”. 37 % håller inte med och 44 % väljer alternativet ”vet ej”.

- Universiteten måste nu fatta beslut om reglerna för användning av AI. De studerande behöver lära sig att använda nya verktyg som effektiviserar deras arbete, men också att utveckla sitt eget tänkande. Ovissheten bland de studerande får inte fortsätta, säger Mikko Särelä, innovations- och näringspolitisk expert på TEK. Osäkerhet också på arbetsplatserna TEK utredde, tillsammans med VTT, också situationen bland sina medlemmar i arbetslivet. 54 % av de svarande uppgav att de inte använder AI i arbetet. Resultaten tyder alltså på att AI tas i bruk snabbare i studierna än i arbetslivet. Det finns tydliga skillnader mellan olika arbetsplatser. Vissa uppmuntrar och stöder användningen av AI, medan andra inte gör det. 38 % av de svarande håller inte med om påståendet ”Mitt företag har en policy för användning av AI-verktyg”, medan 36 % håller med.

“

Det finns skäl att snabbt uppdatera riktlinjer för användandet av artificiell intelligens - Mikko Särelä

Dessutom håller 51% inte med om påståendet ”Mitt företag erbjuder utbildning och vägledning i användningen av AI-verktyg”. Endast 25% instämmer. - Företagen måste inse att unga nyutexaminerade ingenjörer som kommer ut på arbetsmarknaden är vana vid att använda AI. Riktlinjerna för AI behöver uppdateras snabbt, åtminstone när det gäller vilken data om företaget man får mata in i AI-programvaran, säger Mikko Särelä.

Läs mera på tfif.fi/aktuellt

TFiF bladet 1 / 2024

STUD ERAN D E

Studielivet ger färdigheter för arbetslivet ”Min tutor berättade just att hen fått pengar för en ny dator från TFiF. Vad är det här för juttu riktigt?”. FOTO Helena Hagberg

Jag minns ännu mötet med gulnäbben som ställde frågan till mig under universitetets introduktionsvecka för några år sedan. TFiFs studerandekontakt hade just hållit en presentation för deras grupp och den förundrade gulnäbben hade frågat sin tutor om det verkligen lönade sig att bli medlem. Tutorn hade då berättat om den gången hen beviljats ett stipendium för att kunna skaffa en ny dator som uppfyller de krav som behövdes för studierna. Många studerande upplever att stipendierna är en av de viktigaste medlemsförmånerna som TFiF erbjuder. Det är kanske inte så konstigt – årligen beviljas stipendier för totalt ca 50 000 € ur TFiFs stiftelses och Minnesfondernas medel. Målet med stipendierna är att stödja medlemmar ekonomiskt så att de har möjlighet att genomföra sina studier. Utöver stipendierna erbjuder TFiF en bred palett av medlemstjänster, allt från mentorprogram till branschtidningar till rabatter och förmåner. Våra tjänster ska vara relevanta och högkvalitativa, så att vi kan ge våra yngre medlemmar de bästa möjliga 18

TFiF bladet 1 / 2024

förutsättningarna att klara sig bra både under studietiden och efter examen. TFiFs uppgift är nämligen också att stödja studerande så att de får de färdigheter som behövs i arbetslivet. Engineers Finland konstaterar till exempel i sin rapport från 2022* att de s.k. metafärdigheterna blir allt viktigare i arbetet för den gröna övergången. Till metafärdigheter räknas bland annat samarbetsförmåga, kommunikationsfärdigheter och kontinuerligt lärande. Att vara föreningsaktiv är ett jättebra sätt att utveckla sina metafärdigheter. Studielivet är fullt av möjligheter till detta; om man inte vill förbinda sig till en styrelsepost så är det alltid möjligt att gå med i en kommitté, att ställa upp som tutor eller att vara med och genomföra något enskilt projekt. Årligen understöder vi ekonomiskt ca 60 projekt och evenemang som studerandeföreningarna ordnar för sina medlemmar. Utöver det ordnar vi själva evenemang som sammanför studerande från olika orter och med teman som kompletterar studeran-

deföreningarnas verksamhet. En del av dessa ordnas av TFiF-utskottet De Yngres Råd (DYR), andra under ledning av TFiFs studerandekontakter. Nyckelordet är att komplettera – vi stöder föreningarnas verksamhet lokalt och kompletterar sedan med eget utbud av medlemstjänster, förmåner och evenemang. Vårt mål är att alla som utexamineras från tekniska och matematisk-naturvetenskapliga utbildningar inte bara ska få sitt examensintyg i handen, utan också må bra, ha ett brett nätverk inom branschen och en ryggsäck full av mångsidiga färdigheter med sig in i arbetslivet. Emilia Juslin sakkunnig inom kommunikation och medlemsverksamhet på TFiF

*Rapporten The Effects of the Green Transition to the Employment and Educational Requirements of Engineers in Finland hittas på engineersfinland. insinoori.fi

Petter Cornér (till vänster) fungerar som studerandekontakt i Otnär och Gumtäkt och Vilhelm Sundstedt i Åbo och Vasa. Emilia Juslin ansvarar för studerandeverksamheten inom TFiF.

Studerandekontakterna fungerar som en länk mellan studerande på campus, studerandeorganisationerna och TFiF. Dessa utses för ett år i taget och samarbetar aktivt med föreningens personal i s.g.s. alla praktiska frågor som berör de yngre medlemmarna. Som studerandekontakt har man en ypperlig möjlighet att vid sidan av studierna skaffa sig erfarenheter inom planering, marknadsföring, projekt, presentation och evenemangsverksamhet. Kontakta Petter eller Vilhelm om du vill veta mera om TFiF, har frågor om ditt medlemskap, vill samarbeta med oss eller har förslag på verksamhet.

Studerandekontakt för Åbo och Vasa Vilhelm Sundstedt Studerar kemiteknik vid Åbo Akademi Studerandekontakt för Otnäs och Gumtäkt Petter Cornér Studerar maskinteknik vid Aalto-universitetet

Yngre medlemmar i TFiF TFiF hade vid årsskiftet 2050 yngre medlemmar: • 1033 medlemmar vid Aalto • 838 medlemmar vid ÅA (Åbo och Vasa) •

81 medlemmar vid HU

•

98 medlemmar vid övriga universitet

TFiF samarbetar bland annat med studerandeföreningarna DaTe, Infå, KK, Sigma, Spektrum och TF och Quantum. Årligen sponsoreras ca 60 evenemang eller andra projekt, bl.a. exkursioner, motionsevenemang, halare och företagsmässor.

TFiF bladet 1 / 2024

STUD ERAN D E

An Tek mäl d ig t nis me k Års ill sitz dT f re tfif dag FiF .fi/e 12.4 ven v em ia ang

Tekniska årssitzen samlar studerande och nyutexaminerade för tredje gången I år arrangeras Tekniska årssitzen, TFiFs största nätverksevenemang för studerande och nyutexaminerade, för tredje gången i rad. Det brukar sägas att det krävs tre gånger för att något ska bli en tradition och arrangörerna är säkra på att evenemanget är här för att stanna. TEXT Emilia Juslin FOTO privat

Eva Ahlgren är kemistuderande vid helt konkret nytta av det i arbetslivet. Helsingfors Universitet och har under Det är ju alltid roligt om man känner sin studietid varit aktiv i Spektrum, någon från förr om man börjar jobba ämnesföreningen vid Matematiskpå ett nytt ställe. naturvetenskapliga fakulteten. Sedan 2023 fungerar hon som ordförande Eva Ahlgren, för TFiF-utskottet De Yngres Råd ordförande för De Yngres Råd (DYR), som är huvudarrangör för (DYR) hoppas Tekniska årssitzen. I år går att så många som möjligt tar evenemanget av stapeln 12 april på vara på chansen och deltar i Urdsgjallar i Otnäs. Tekniska årssitzen som ordnades första gången år 2022 har sina rötter i Meganetworkingsitzen som DYR arrangerat några år tidigare. Evenemanget är ett tillfälle att nätverka och träffa andra likasinnade från olika universitet och studieorter. - Tekniska årssitzen är inte lika formell som årsfester kan vara. Programmet gör att det är lättare att börja prata med dem man sitter med. Ibland kan det behövas en liten puff för att komma i gång. Det betonas ofta hur viktigt det är att bygga upp sociala nätverk. Men vad kan man ha för nytta av de nätverk man får under studietiden? - Förutom att det ger sociala kontakter och nya vänner, så kan man också ha 20

TFiF bladet 1 / 2024

årets sitz. Ett ypperligt tillfälle att nätverka samtidigt som man har det roligt.

Man kan också träffa någon som jobbar för en arbetsgivare man själv är intresserad av och då få tips om hur man får in en fot eller fråga mera om företaget och hur det är att jobba där. Eva har själv deltagit i de båda tidigare Tekniska årssitzerna som ordnats. - Jag sprang till exempel på en bekant från fjolårets Tekniska årssitz i Ekenäs förra sommaren, och vi stannade och pratade en kort stund. Det märks nog att de finlandssvenska kretsarna är ganska små och att bekanta namn eller ansikten kan dyka upp lite var som helst.

Evenemanget ordnas varje år, turvis i Åbo och turvis i huvudstadsregionen. Arrangörerna ordnar busstransport mellan dessa orter och ersätter resekostnader för deltagare från andra orter i Finland för att sänka tröskeln för att delta. Dessutom ansöker arrangörerna om sponsorering från företag för att hålla deltagaravgifterna på en rimlig nivå. - Det är egentligen en ganska unik möjlighet för företagen att nå ut till ca 120 unga experter inom tekniska branschen. Deltagarna kommer från olika universitet och från olika delar av landet, så det är en bred publik som har teknik och naturvetenskap som gemensamt intresse. Vad är dina förhoppningar inför årets Tekniska årssitz? - Jag hoppas såklart att så många som möjligt tar vara på chansen att delta. Speciellt hoppas vi få med deltagare från Vasa i år. Det är alltid lite spännande att bekanta sig med en annan studieort och lära känna nya människor, så jag rekommenderar varmt för alla att komma med.

KOLUM N

”Ovanligt intelligent – för att vara ingenjör” I sin avskedsintervju med Helsingin Sanomat (19.12) fick skogsjätten UPM:s långvariga vd, diplomingenjör Jussi Pesonen en sarkastisk hälsning av sin förra chef, Björn Wahlroos: ”Han är ovanligt intelligent – för att vara ingenjör”.

Det är busenkelt för ingenjörer att göra sig lustiga på ekonomers bekostnad, och vice versa. Då jag basade för Affärsmagasinet Forum (vars digitala arkiv är öppet tillgängligt på forum-mag.fi) slet redaktionen för att tillfredsställa en upplyst och högutbildad men samtidigt spretig läsekrets: både ingenjörer och ekonomer. Läsarresponsen var positiv, men yvig: ”för mycket ekonomi, för lite teknik” – eller omvänt, beroende på respondentens utbildning och yrkesbakgrund. Själv kommer jag från ett långt led av diplomingenjörer på pappas sida, medan mamma är hankeit. Här föll äpplet så långt från trädet att jag blev samhällsvetare.

Jag vågar hävda att den moderne ekonomen eller ingenjören lyckas hålla två tankar i huvudet samtidigt. Framgångsrika företag, organisationer och nationer behöver resonera holistiskt, kasta skygglapparna och omfatta både ekonomi och teknik. Behovet av att inta ett genuint tvärvetenskapligt perspektiv kommer fram i otaliga intervjuer jag gjort med företagsledare. Tekniska lösningar och lönsamhetskalkyler bör gå hand i hand. En innovation blir till en produkt först då den möter en efterfrågan, och skapar lönsamhet.

Tänka igenom hela värdekedjan, inklusive varumärke och affärscase. Hur säljer vi våra uppfinningar och tjänster, var finns pengarna? Vilken är affärslogiken? Varför skulle kunden välja just vårt erbjudande i stället för ett annat? Det kräver nya, fördomsfria tänkesätt. Vare sig man heter Wahlroos eller Pesonen. Torsten Fagerholm ledarskribent vid Hufvudstadsbladet, och jobbade som chefredaktör för Affärsmagasinet Forum (eller Forum för ekonomi och teknik) 2013–2019

Vi får inte förälska oss i tekniska finesser, produktion eller tillverkningskostnader. Vi måste inta ett kundperspektiv.

TFiF bladet 1 / 2024

ARTI KEL

Byggande i trä är en pusselbit i övergången till cirkulär ekonomi Att bygga mera i trä är en av de faktorer som kan hjälpa oss att uppnå de nationella målsättningarna för hållbar utveckling. Samarbete, och att vi lyckas med att utveckla de värdekedjor som redan existerar, är också viktiga variabler i ekvationen. Det menar Anu Bask, nyutnämnd professor vid Vasa universitet.

TEXT Catrin Sandvik FOTO Vasa universitets bildbank/ Aki Loponen

– Då man talar om storskaligt byggande i trä så har vi redan många fina exempel i Finland att visa på, till exempel biblioteket Ode i Helsingfors. Här har man lyckats kombinera arkitektur och hållbara material till en fungerande och snygg helhet. Det ska bli intressant att få fördjupa sig i hur man kan föra in mera cirkulär ekonomi i byggbranschen genom att arbeta med de ekosystem som redan existerar och se hur vi kan utveckla dem, säger Anu Bask, nyutnämnd professor i affärsutveckling med inriktning på byggande i trä, vid Vasa universitet. Den nya professuren kommer att ha speciellt fokus på storskaligt byggande i trä, som till exempel flerfamiljshus, offentliga byggnader och industribyggnader. –Trä är en fantastisk, förnybar naturresurs som vi på många sätt kan dra nytta av för att uppnå de mål för hållbar utveckling som ställts upp i de senaste regeringsprogrammen. Det 22

TFiF bladet 1 / 2024

storskaliga träbyggandet har inte riktigt kommit i gång ordentligt ännu, vi har ännu inte en bred kunskapsbas inom branschen. Jag ser stora möjligheter speciellt inom det storskaliga byggandet, till exempel inom den offentliga sektorn. Det finns egentligen inga hinder för att bygga mer i trä, det är ett material som platsar var som helst. Basks stora intresseområde är värdekedjor och speciellt hur man ansvarsfullt leder och hanterar sådana. Nyckelordet i det mesta Bask gör forskningsmässigt är cirkulär ekonomi, ett begrepp hon är övertygad om att är framtidens melodi. Hur vi kan använda oss av cirkulär ekonomi för att driva byggsektorn framåt är också just det som Bask ska syssla med i sitt nya arbete. – Finland ligger i många avseenden i framkant då vi talar om cirkulär ekonomi och hållbarhet. Det finns jättebra forskning och stora innova-

“

Finland ligger i många avseenden i framkant då vi talar om cirkulär ekonomi och hållbarhet.

tioner kring hur man kan utnyttja till exempel träbaserade material som alternativ till syntetiska, textilindustrin är ett lysande exempel på det här. Jag är övertygad om att man kan skapa nya konkurrensfördelar också inom byggsektorn genom samarbete, och cirkulär ekonomi handlar helt och hållet om att arbeta tillsammans. För att komma framåt måste vi bara försöka vara modiga och tänka i nya banor. Bask kommer närmast från Åbo universitets handelshögskola där hon fungerat som universitetslektor. Hon är även docent specialiserad på ansvarsfull hantering av värdekedjor vid Åbo universitet och har haft flera befattningar vid Aalto-universitetet. Sedan 2011 är hon även direktör för den tvärvetenskapliga forskarskolan Logistics and supply chain management inom det nationella forskarutbildningsprogrammet i företagsekonomi, KATAJA.

innefatta vet jag ännu inte, men fokus på cirkulär ekonomi, företagande, ansvarsfulla värdekedjor och hållbarhet blir det förstås.

Professuren i affärsutveckling med fokus på byggande i trä: • Professuren är tidsbunden på fem år. • Ska producera forskningsbaserad kunskap för att stödja utvecklingen av hållbarhet, konkurrenskraft, affärsverksamhet, marknadsföring och affärskoncept i värdekedjan för storskaligt byggande i trä. • Är en del av forskningsnätverket Epanet som koordineras av Seinäjoki universitetscenter och Södra Österbottens universitetsförening. • Finansieras av Vasa universitet och Södra Österbottens universitetsförening, Seinäjoki universitetscenter, Finlands skogsstiftelse, företagsakademin Suomen yrittäjäopisto och kommunerna Alajärvi, Alavo och Seinäjoki. Källa: Vasa universitet

Du har en väldigt omfattande bakgrund. Vad kommer de som studerar att få med sig av dig? – Exakt vad mina kurser kommer att

TFiF bladet 1 / 2024

ARTI KEL

Helsingforsbörsen backar, men det finns alternativ Många aktiebörser i världen gick bra i fjol trots det utdragna kriget i Ukraina och den på hösten uppblossade konflikten mellan Israel och Hamas. Ett undantag är dock Helsingfors som gick på minus och hamnade långt under de bästa börserna.

TEXT Bo Ingves FOTO Timo Porthan

Finlands Aktiesparares vd Victor Snellman säger i en intervju för TFiF bladet att en delförklaring till det mollbetonade fjolåret är den finländska börsens branschstruktur som skiljer sig från många andra länder. – Helsingforsbörsen domineras av ett antal stora verkstads- och skogsindustriföretag. Det är kvalitetsföretag men de flesta företagens kurser har gått ned på grund av att konjunkturcykeln i världen inte favoriserade den tunga industrin. Det innebär att investeringarna i de branscher som är de finländska företagens huvudsakliga kundsegment gick på sparlåga. Det goda med de här företagen är att de är kvalitetsföretag som snabbt kan få fart igen när konjunkturerna svänger, säger han. Snellman konstaterar att redan grannlandet Sverige har en betydligt mångsidigare företagsstruktur på börsen. – Där finns exempelvis stora konsumentvaruföretag som är mindre konjunkturberoende än den finländska industridominerade börsen. Samma sak gäller i Danmark, där det globala läkemedelsföretaget Novo Nordisk har 24

TFiF bladet 1 / 2024

en betydande andel av Köpenhamnbörsens värde, säger han. 50 procentenheter sämre börsår De globala IT-företagen i USA är enligt Snellman relativt oberoende av konjunkturcyklerna och växer därför kontinuerligt. Landet är också månt om att på olika sätt skydda amerikanska företag som verkar på andra marknader. – Företag som Google, Amazon, Microsoft och Apple är globala aktörer vars tjänster och produkter används över hela världen. Skillnaden mellan värdeutvecklingen på Nasdaq 100-index i New York och Helsingfors är nästan 60 procentenheter. Där New York gick över 50 procent på plus i fjol gick Helsingforsbörsen back med -6 procent, säger han. Samtidigt finns det enligt Snellman inte orsak att vara alltför orolig för Helsingforsbörsen som helhet, eftersom finanssektorn ger god avkastning och står för en större del av börsvärdet än i många andra länder.

– I något skede kommer det också att bli ett större uppsving för verkstadssektorn och även för skogsindustrin, då e-handeln igen börjar få fart och efterfrågan på förnybara förpackningsmaterial ökar. I stället för att gräma sig över hur dåligt det gått på börsen borde man försöka analysera hur världen ser ut om ett halvt år, för med tillräcklig framsyn lockas man inte att paniksälja vid tillfälliga svackor, säger han. Handelsvolymen minskat kraftigt Helsingforsbörsens kräftgång det senaste decenniet har givetvis givit upphov till en hel del tidningsskriverier om handelsplatsens framtid. Snellman säger att det ligger en genuin oro bakom farhågorna och att det är speciellt två frågor som spökar. – Den första frågan är att högklassiga företag köps bort från börsen och att det inte finns så många börsintroduktioner. De bolag som börslistas är dessutom klart mindre än de som köps bort. Den andra frågan är att handelsvolymen på börsen har sjunkit kraftigt, från 225 – 398 miljarder euro

åren 2005 – 2008 till 115 miljarder euro i fjol, säger han. Ytterligare ett problem för Helsingforsbörsen är att det inte finns likadana ackumulerade förmögenheter som i exempelvis Sverige, och framför allt USA, som ger startupföretag helt andra chanser att utvecklas till något stort. – Det är lockande för finländska entreprenörer att sälja bort fina företag till utlandet eftersom bristen på riskkapital i Finland helt enkelt hindrar tillväxten på hemmaplan. På det sättet kan hela den framtida vinsten gå till utländska ägare, framför allt om hela teknologin försvinner till andra länder, säger Snellman. Motverka Finlandsrisken Även om det kan vara både intressant och roligt att försöka plocka ut aktier som ger den bästa avkastningen är enligt Snellmans åsikt indexfonder med låga förvaltningskostnader det bästa sättet att spara för de flesta. – Det enda sättet att överprestera på investeringsmarknaden är att satsa på aktier, men det är lättare sagt än gjort. Det har till exempel visat sig att professionella portföljförvaltares aktivt hanterade aktiefonder i 90 procent av fallen presterat sämre än sina jämförelseindex. Till och med världens kanske högst värderade aktieinvesterare, Warren Buffet, har gått ut med att de medel han donerat till sin förvaltningsfond ska placeras till 90 procent i S&P 500-aktieindexfonder med låga kostnader efter hans död, säger Snellman. Han påpekar att det för finländska placerare kan vara en extra bra idé att sprida sin risk på flera marknader om man har bostadslån och om pensionsbesparingarna sitter i finländska företag.

Victor Snellman, vd för Finlands Aktiesparare

Aktiespararna i Finland •

Aktiespararna i Finland är en intresseförening för placerare grundad 1980. Numera är det inte bara aktier som gäller utan lika väl fonder och andra investeringsinstrument. Riksföreningen har 37 lokala medlemsföreningar och totalt drygt 36 000 medlemmar.

•

– Vi hjälper våra medlemmar med information om placeringsmarknaden på olika sätt och ger ut placeringstidningen Viisas raha (ung. Kloka pengar). Som alla intresseföreningar erbjuder vi olika medlemsförmåner och arrangerar både nationellt och lokalt utbildningar och evenemang där olika företag berättar om sig själva och sina branscher. Vi är också en sakkunnigorganisation som hörs då det gäller lagstiftningsfrågor som berör vår bransch, säger föreningens vd Victor Snellman.

landsrisk som det kunde löna sig att motverka genom att investera också på andra marknader, säger Snellman. Den stora fördelen i Finland är å andra sidan enligt honom att vi har en god utbildningsnivå som borgar för att här har utvecklats toppteknologiska lösningar. – Därför är det synd att skolelevernas insikter i matematisk-naturvetenskapliga ämnen har försämrats. Med det menar jag inte den rent matematiska kompetensen, utan förmågan att tänka logiskt. Det är avgörande både i arbetslivet och då det gäller placerande, säger Snellman.

– I de fallet har man en verklig FinTFiF bladet 1 / 2024

N OT ISER

TFiF kallar till årsmöte

World Engineering Day

Tekniska Föreningen i Finland r.f. kallar till årsmöte tisdagen den 16 april klockan 17.30.

Fira Världsingenjörsdagen 4.3 med kaffe, kaka och webbinarium om AI och etik

Mötet arrangeras som ett hybridmöte där man kan delta på plats i Orfeus Lounge eller via Teams. På mötet behandlas stadgeenliga ärenden. Information om mötet samt mötesmaterialet hittar du på hemsidan tfif.fi.

Fira också dagen med att utveckla din förståelse för AI. På morgonen kl. 8.30 kan du följa med ett engelskspråkigt webbinarium där du hör tre AI-experters inlägg om vad alla borde veta om AI och etik.

Hjärtligt välkomna Styrelsen

Stipendier

Engineers Finland, som består av TFiF, TEK, DIFF och Insinööriliitto, står för evenemangen.

TFiF stipendier våren 2024

Läs mera på tfif.fi/evenemang

TFiF delar ut stipendier för fyra olika ändamål: • studier • utbytesstudier • utlandspraktik • studieresor

Sätt rätt pris på ditt arbete - använd löneräknaren

Både yngre och ordinarie medlemmar kan söka stipendier. Sista ansökningsdag för vårens stipendier är den 30 april.

När du funderar på dina egna lönekrav, t.ex. inför sommarjobbet, är det värt att göra lite bakgrundsforskning och jämföra med löner i din bransch.

Läs mera på tfif.fi/stipendier/

Som TFiF-TEK medlem har du tillgång till en stor mängd lönestatistiska uppgifter och löneräknaren. Du kan också få personlig lönerådgivning.

Medianlönen för diplomingenjörer ökade – kollektivavtalet den vanligaste orsaken till löneförhöjning Baserat på den arbetsmarknadsundersökning som TEK genomförde bland sina medlemmar i oktober-november 2023 var kollektivavtalen den vanligaste grunden för löneförhöjning. Medianlönen för en fast anställd diplomingenjör var 5 597 euro och medellönen 6 051 euro per månad i oktober 2023, jämfört med 3 920 euro och 3 979 euro för akademiker år 2023. Medianlönen för en diplomingenjör steg med 3,3% på årsbasis. Även om medianlönen ökade, minskade köpkraften för diplomingenjörer på samma sätt som året innan. Enligt Statistikcentralen var den årliga förändringen i konsumentpriserna 4,9 % i oktober. Läs mera på tfif.fi/aktuellt

Den nya styrelsen inledde året med styrelsemöte på kansliet i Böle

Ingenjörer runtom i världen gör ett viktigt jobb i att hitta lösningar till hållbarhetsproblem. På UNESCOs temadag World Engineering Day for Sustainable Development den 4 mars uppmuntrar vi alla arbetsgemenskaper att fira ingenjörskonsten med kaffe och kaka på arbetsplatsen.

TFiF bladet 1 / 2024

Lön på fel nivå är varken bra för arbetsgivare eller arbetstagare. Logga in i portalen tfif.fi och gå till ”Tjänster via TEK”

Kommande evenemang:

26.2

21.3

29.2

23.3

Helsingfors

12.4

Besök Amos Anderssons hem i Helsingfors

Bli aktiesparare på en kväll, restaurang Tekniska,

1.3

Besök till Kakola avloppsvattensreningsverk, Åbo

4.3

World Engineering Day

4.3

Månatlig Afterwork i Orfeus Lounge, Helsingfors

Barnens Teknikdag i Åbo

Teknisk Årssitz med TFiF, Urdsgjallar, Otnäs

13 - 20.4

Seniorutskottets resa till Baskien

16.4

TFiF årsmöte, Orfeus Lounge Helsingfors och via

Skogen, skogsindustrin, klimatet – Hur skall vi ha det?

Teams

restaurang Tekniska, Helsingfors

18.4

7.3

Futurist Niko Herlin: Hur ser arbetslivet ut i framtiden

Rundtur och Afternoon Tea på Nationaloperan,

och vilken är människans roll?, webbinarium

Helsingfors

18.4

7.3

Företagsbesök till GoFore, Tammerfors

14.3

TFiF medlemsträff i Jakobstad, Station23

14.3

Besök till Strengbergs Habit Factory, Jakobstad

18.4

Månatlig Afterwork i Orfeus Lounge, Helsingfors

1.5

TFiFs traditionella 1:a maj-lunch på

Teater: Katrina, Lilla Teatern, Helsingfors

restaurang Tekniska, Helsingfors

16.3

DIAS-gillets månadsmöten under våren 2024 hålls:

på Lilla Teaterna och restaurang Tekniska. Helsingfors

10:ans bord träffas under våren

20.3

23.2, 20.3, 3.4, 17.4 och 15.5

Finlands elkraftsystem och prisbildningen inom

nemang i evenemangskalendern

elbörsen Nord Pool, Orfeus Lounge, Helsingfors

tfif.fi/evenemang

21.2, 22.3 och 26.4

TFiFs Barnfest - i Havets djup med Robin Hund

Du hittar närmare information om alla aktuella eve-

TFiF bladet 1 / 2024

Talouselämä listade 35 unga talanger i affärslivet Lägg dessa namn på minnet. Digiprenumerationen på Talouselämä kostar för dig som TFiF-medlem

Kombinationsprenumerationen på Talouselämä kostar för dig som TFiF-medlem

30 €/år

51 €/år

normalpris 199 €/år

normalpris 539 €/år

Läs mer på medlemshemsidan: tfif.fi/tidningen-talouselama-till-medlemspris