TFiF bladet 4/2024

TEKNISKA FÖRENINGEN I FINLAND MEDLEMSTIDNING 4/2024

TFiF bladet

4

Stefan Lindström: Utrikes- och säkerhetspolitiken handlar i dag allt oftare om teknologi

8

Finland fördriver internationella experter ut ur landet

16

Träbaserade kristaller ska transformera textilindustrin

20

Hur skulle det smaka med en Asienfond?

TFiF bladet 4 / 2024

1

IN NEH ÅLL

16

4

16 Träbaserade paljetter och ekologisk finess – nya kristaller ska transformera textilindustrin 18 Utbyte erbjöd autentiska upplevelser av en annorlunda kultur 19 Utdelningen från TFiFs stipendiefond är fortsatt stabil

3

Ledare

4

20 Hur skulle det smaka med en Asienfond?

Ambassadör Stefan Lindström främjar finsk teknologi inom diplomatin

22 Sammanfattning av höstens lagändringar som gäller utkomstskyddet

7

Kolumn Siv Sandberg: Det behövs politiker med fingertoppskänsla för IT-system

8

Finland fördriver internationella experter ut ur landet

9

Behovet av utländsk arbetskraft uppgår till 44 000 personer per år

10

Ariane 6 är hela Europas nya stjärna

12

Chalmersspexet – en studentikos klassiker

13

Tre tips för att boosta självkänslan i matematik

15

Kolumn Torsten Fagerholm: Tids nog slaktas den heliga flodhästen, Mumintrollet, på AI-altaret

2

TFiF bladet 4 / 2024

24 Kolumn Alec Estlander: EMU är en livlig församling 25 Fyra förutsättningar för att lyckas med mentorering

10

26

Notiser

27

Evenemang

18

LEDARE

Kunskap gör skillnad För ett par veckor sedan inleddes studiestarten på campus runtom i landet, och även TFiF var representerat på plats. På TFiFarnas munkjackor stod texten: Kunskap gör skillnad. En fras som kan tolkas på många sätt, beroende på situation. Inom studievärlden är tolkningen enkel, det lönar sig att studera för då kan du göra skillnad.

För mig har frasen just nu även följande betydelser: Som Antti Kauhanen påpekar på sidan 9, behöver Finland arbetsrelaterad invandring. Det är knappast någon nyhet för den som följt med i debatten. Frågan har varit aktuell i flera veckor. Även TEK och Insinööriliitto genomförde förra våren en undersökning kring samma tema. Ett av påståendena i undersökningen stack särskilt ut: ”Finland kommer att vara en bättre plats för invandrare om fem år.” När internationella experter fick frågan, höll hela 81 % inte med. Kan

vi ha det så här? Min personliga uppfattning är ”nej!”, och min motivering är enkel: kunskap gör skillnad. Vi behöver internationella experter för att möta vårt arbetskraftsbehov. Med låg nativitet, behov av arbetskraft inom industrier som främjar den gröna omställningen, och vår strävan efter ekonomisk tillväxt, behövs vi alla. Närmare om undersökningen läser du i vår tidning.

Samtidigt räcker inte kunskap enbart för att Finland ska nå en verklig konkurrensfördel.

Vi behöver också inspiration, kreativitet och initiativförmåga.

Det räcker inte att bara arbeta plikttroget. Inspiration och kreativitet blomstrar i mångfald, där människor ser och löser problem på olika sätt. Visste du att över 20 % av de utexaminerade inom tekniska områden i Finland har ett annat modersmål än finska eller svenska? Kunskap gör skill-

Utgivare: Tekniska Föreningen i Finland r.f. (TFiF)

Ansvarig redaktör: Annika Nylander e-post: annika.nylander@tfif.fi

Adress och telefon: Banvaktsgatan 2 A, 00520 Helsingfors 040 58 52 586, kansli@tfif.fi Kansliet är öppet kl. 9.00 – 15.00

Redaktörer: Ira Vaskola, Emilia Juslin, Klara Nyberg, Bo Ingves, Catrin Sandvik, Mikael Sjövall

Pärmbild: Patrik Rastenberger

Layout: Kupli Oy

nad, och dessa experter vill jag gärna behålla i Finland. Nyligen kom även Etla ut med statistik om att andelen patentansökningar som görs av utlänningar uppgår till hela 60 procent.

Vi får inte heller glömma metafärdigheter – såsom kommunikation, samarbete och resiliens. Jag ser att TFiF har en viktig roll här. Vår uppgift är att hjälpa våra medlemmar bli de mest kompetenta kunskapsbärarna, både vad gäller teknisk expertis som metafärdigheter. Så ta en titt i höstens evenemangskalender – vi har igen mycket att erbjuda!

Annika Nylander Verksamhetsledare

TFiF bladet utkommer 5 gånger per år Upplaga: 5 220 Omslag: MultiArt Silk 150g Inlaga: MultiOffset 90g

Adressändringar: https://portal.tfif.fi/my_account

Tryckeri: Grano

M NEN ÄRKE VA

T

S

Kolumnister: Alec Estlander, Torsten Fagerholm och Siv Sandberg TFiF-kolumnerna är aktuella texter av utomstående skribenter. Ämnesval, åsikter och perspektiv är kolumnisternas egna.

ISSN 2954-3096 (print) ISSN 2954-310X (online)

Trycksak 4041 0955

TFiF bladet 4 / 2024

3

ARTI KEL

”Utrikes- och säkerhetspolitiken handlar i dag allt oftare om teknologi” Utrikesförvaltningen stärker sin intressebevakning av teknologisk utveckling och framväxten av nya AI-innovationer.

TEXT Mikael Sjövall FOTO Patrik Rastenberger

Teknologiambassadör Stefan Lindström på Utrikesministeriet darrar inte på manschetten. Han ringar in Finlands teknologiska trumfkort och förklarar hur AI påverkar utrikespolitiken. Allt detta på 90 rappa minuter medan vi dricker kaffe vid Sandvikens saluhall i Helsingfors.

Värre är det med Chat GPT:s omvärldsanalys. Chatroboten svävar på målet då TFiF ber Chat GPT beskriva den finske karriärdiplomaten och ambassadören Stefan Lindström med fem meningar. Tyvärr placerar Chat GPT Lindström som tidigare generalkonsul i Hongkong och biträdande chef på Finlands ambassad i Stockholm, trots att han aldrig har tjänstgjort på nämnda orter som diplomat. Efter några preciserande följdfrågor blir det nästan rätt till slut.

Lindström har tidigare tjänstgjort som Finlands generalkonsul i Los Angeles där han hade täta kontakter med uppstartsbolag och innovatörer i Silicon Valley. De nätverken är guld värda i hans nuvarande roll som teknologiambassadör i Helsingfors. Till Lindströms uppgifter hör att bana väg för finländska teknikbolag som vill expandera och hävda sig i den internationella konkurrensen.

4

TFiF bladet 4 / 2024

– Jag föreläser på konferenser, träffar beslutsfattare, förhandlar om finansieringen av 5G-projekt, diskuterar statlig reglering med likasinnade länder och bevakar det finska affärslivets intressen på olika internationella arenor.

teknologin och AI har en allt större betydelse.

Nytt fokus i utrikespolitiken Lindström har jobbat på Utrikesministeriet sedan 1997. Han anser att det har skett ett paradigmskifte i utrikespolitiska sammanhang de senaste åren.

– Numera utgör data i dess olika former cirka 90 procent av bolagens börsvärde. 1978 var samma andel endast 17 procent. Det är en enorm skillnad.

“

De länder som lyckas skapa attraktiva miljöer och inkluderande samhällen kommer att klara sig bäst i den internationella konkurrensen om tekniskt kunnig arbetskraft.

Lindström ger ett exempel på teknikens betydelse i den ekonomiska utvecklingen.

Den snabba teknologiska utvecklingen sammanfaller med en successiv nedmontering av vissa delar av den värdebaserade världsordningen, anser Lindström.

– En stor del av den utrikespolitiska agendan styrs numera av specifika sakfrågor där man bygger allianser med likasinnade länder och aktörer.

Det här sker samtidigt som respekten för vissa folkrättsliga avtal om globalt handelsutbyte har eroderat. Till exempel världshandelsorganisationen WTO har till stor del förlorat sin betydelse.

– Teknologin står numera i centrum för så gott som all utrikes- och säkerhetspolitik. Vare sig det handlar om kinesisk hybridpåverkan, Rysslands anfallskrig i Ukraina eller drivkraften i den ekonomiska tillväxten så ser vi att

Världens lyckligaste land De här omvälvningarna har sporrat Utrikesministeriet att satsa resurser på teknologisk diplomati. Lindströms stab består tills vidare av ett team på sex >> personer.

Teknologiambassadör Stefan Lindström betonar vikten av tillit och demokrati i utbyggnaden av digitala nätverk. ”Du måste kunna lita på att den digitala uppkopplingen inte missbrukas för spionage eller hybridpåverkan”, säger han.

TFiF bladet 4 / 2024

5

– Jag säljer värderingar. Mitt viktigaste försäljningsargument är att Finland är världens lyckligaste land. Det fungerar som en åsnebrygga som leder in mig på vikten av tillit och demokrati. Du måste kunna lita på att den digitala uppkopplingen inte missbrukas för spionage eller hybridpåverkan. Det jobbar vi för.

Enligt Lindström blir teknologi och geopolitik allt oftare sammanvävda i takt med att allt fler bolag är beroende av mer avancerade halvledare eller kinesiska mineraler som behövs i til�lämpningen av artificiell intelligens.

– Man kan lite tillspetsat säga att världsfreden upprätthålls av tillgången på halvledarmaterial, säger han.

Bevekelsegrunderna för utbyggnaden av AI skiftar radikalt på olika håll i världen, vilket ställer hårda krav på såväl diplomatin som teknikbolagen.

– I totalitära länder är det staten som är pådrivande i den teknologiska utvecklingen. I USA har bolagen ett stort inflytande och i Europa fäster vi stor uppmärksamhet vid etiska frågor och konsumentskydd. Det är viktigt att Finland sitter vid de bord där de etiska spelreglerna för AI görs upp.

Konsten att öppna dörrar Lindström deltar regelbundet i EU:s arbetsgrupp för cyberambassadörer och har en god inblick i diskussionen kring de riktlinjer som formar spelplanen inom till exempel Internationella teleunionen (ITU), som lyder under Förenta nationerna.

– Framväxten av all teknik styrs av reglering. Utrikesministeriet kan öppna dörrar och vara en förbindande länk mellan finska teknikbolag och centrala beslutsfattare i olika länder.

Vilka är Finlands största trumfkort i den högteknologiska exporten i dag?

– Exporten av 5G- och 6G-nätverk är 6

TFiF bladet 4 / 2024

I denna byggnad utbildas Finlands diplomatkår invid Sjöekipaget på Skatudden i Helsingfors. I utbildningen ingår numera allt oftare föreläsningar som synliggör sambandet mellan diplomati och teknologi.

betydande. Sedan finns det en enorm potential i vårt kunnande kring kvantdatorer, satellitteknologi, fotonik och språkmodeller. Det finska bolaget Silo AI, som nyligen köptes upp av en amerikansk investerare, är ett bra exempel på vårt mervärde i utvecklingen av språkmodeller.

Utöver kommersiellt gångbara koncept finns det många digitaliserade statliga tjänster som vi finländare tar för givna, men som hör till ovanligheten utanför landets gränser.

– Vi borde exportera vårt kunnande kring till exempel minskatt.fi och mittkanta.fi. Bägge sajter är helt fantastiska exempel på hur man kombinerar god förvaltning med användarvänlig teknik. I USA måste man anlita en bokförare för att göra sin skattedeklaration eftersom skattesystemet är så komplicerat. Här hemma sköter jag deklarationen själv behändigt på nätet.

Svårt att rekrytera utländsk expertis Enligt Lindström saknas det inhemskt kapital och finansiella resurser som kunde främja tillväxten av fler konkur-

renskraftiga teknikbolag i Finland.

– Vi är ett kapitalfattigt land. Det finns gott om finansiärer som erbjuder startkapital, men då ett bolag når nästa steg i sin internationalisering råder det ofta brist på investerare som kunde investera över 50 miljoner euro i bolagets expansion. De finska pensionsbolagen borde investera i uppstartsbolag för att stimulera ekonomin.

Lindström identifierar också en annan bromskloss som lägger band på de finska teknikbolagens tillväxt.

– Invandring är den mest kraftfulla drivkraften för ekonomisk utveckling och innovation. Den globala konkurrensen om de bästa experterna i den teknologiska branschen är hård. De länder som lyckas skapa attraktiva miljöer och inkluderande samhällen kommer att klara sig bäst i den internationella konkurrensen om tekniskt kunnig arbetskraft.

KOLUM N

Det behövs politiker med fingertoppskänsla för IT-system

Upphandlingar av stora ITsystem hör till de frågor som ofta ger upphov till långdragna och svåra politiska processer.

Våren 2024 skapade beslutet om anskaffningen av ett nytt vårdinformationssystem svallvågor i Ålands lagting, med argument som känns igen från andra liknande processer. I Helsingfors stad var det upphandlingen av ett nytt lönesystem som placerade stadens organisation och personal i en trasslig situation som pågick i flera år.

Mönstret är alltid det samma: System som behövs, för annars är det svårt att bedriva vård eller betala löner. En marknad med få och allsmäktiga leverantörer. Snårig upphandlingsjuridik och – för det mesta – kostnader som skenar iväg.

Här landar den i grunden tekniska frågan på politikernas bord, eftersom det är politikerna som bestämmer om pengarna.

Politiker är inte experter, utan representanter för medborgarna, men måste öva upp sin förmåga att bedöma rimligheten i de förslag som presenteras av tjänstemän och specialister.

Det här är betydligt lättare när besluten gäller vägdragningar och skolbyggnader än när det handlar om upphandling av stora IT-system.

Brist på egen kunskap om sakinnehållet ger upphov både till extrem tilltro till expertbedömningar och till populistisk misstro mot systemen i sig (”Pengarna kunde sättas på vården i stället”).

Kunskaper om IT-system lyfts sällan fram som viktiga kompetenser hos kandidater i politiska val, vilket egentligen är ganska konstigt. När allt fler beslut har en koppling till olika tekniska system, behövs beslutsfattare som kan hjälpa resten av politikerna att bedöma rimligheten i de förslag som läggs fram. Ta det här som ett gratis tips till de partier som just nu rekryterar kandidater till kommunal- och välfärdsområdesvalen.

Siv Sandberg förvaltningsexpert och universitetslärare vid Åbo Akademi

TFiF bladet 4 / 2024

7

ARBETSM ARKNAD

Finland fördriver internationella experter ut ur landet TEXT Merina Salminen, TEK ÖVERSÄTTNING Emilia Juslin FOTO Canva

Den samhälleliga debatten om invandring oroar internationella experter inom den tekniska branschen. Hela 89 procent av dem anser att invandringsdebatten är oroväckande. Endast 52 procent av de internationella experterna inom den tekniska branschen skulle rekommendera för andra utlänningar att det lönar sig att bosätta sig och jobba i Finland.

De internationella experterna har en svag tilltro till framtiden. Hela 81 procent av de tillfrågade skrev inte under påståendet ”Finland kommer att vara en bättre plats för invandrare om fem år”.

Resultaten bygger på en opinionsundersökning som har genomförts av Teknikens akademiker TEK och Ingenjörsförbundet. Över 1 000 personer svarade på enkäten.

– Situationen är ohållbar. Finland håller på att fördriva de människor som driver den framtida ekonomiska tillväxten här. Det är onödigt att beslutsfattarna håller vackra festtal, om utlänningarna upplever den finska verkligheten som något så frånstötande, säger Juhani Nokela, chef för samhällsrelationer på TEK. – Det råder hård konkurrens om experter på arbetsmarknaden. Man kan inte delta i den internationella konkurrensen genom att misstänksamt snegla på gäster från sin skogsstuga. Att locka hit och rekrytera internationella talanger är avgörande för Finland, säger Maria Jauhiainen, jurist på Ingenjörsförbundet (Insinööriliitto).

8

TFiF bladet 4 / 2024

Över 40 procent har upplevt diskriminering Omkring 41 procent av männen och 43 procent av kvinnorna uppgav att de har upplevt diskriminering i samband med rekrytering. Som orsak uppgavs bland annat att den finska arbetsmarknaden inte värdesätter examina och arbetslivserfarenhet som förvärvats utanför Finland. Experter från Afrika och Asien hade upplevt mest diskriminering.

Utländska experter har enligt enkäten bristfälliga kunskaper om arbetstagarnas rättigheter. Endast 20 procent av de tillfrågade ansåg att deras kunskapsnivå var mycket god eller god.

– Bristen på kunskap utsätter människor för exploatering och ökar risken för att de får en dålig erfarenhet av det finska arbetslivet, säger Nokela.

Många utlänningar upplever att deras

situation har förbättrats efter att de fått jobb. 64 procent säger att de alltid eller ofta behandlas jämlikt i jämförelse med finländska kollegor. Över hälften säger att deras arbetssituation är stabil.

67 procent av de svarande kände sig mycket väl eller väl integrerade i det finska samhället. Majoriteten ansåg att deras nuvarande arbete väl motsvarade deras kompetens och var lämpligt med tanke på deras karriärutveckling.

– Anonym rekrytering skulle säkert minska den omedvetna diskrimineringen, säger Nokela.

– Lättare språkkrav och större acceptans för mångfald är viktiga vägar framåt, säger Jauhiainen.

Teknikens akademiker TEK och Ingenjörsförbundet genomförde undersökningen bland internationella experter i våras. I undersökningen deltog 1 044 personer.

ARBETSM ARKNAD

Etla:

Finlands behov av utländsk arbetskraft uppgår till minst 44 000 personer per år Etlas forskningsdirektör Antti Kauhanen befarar att den arbetsrelaterade invandringen inte kommer att öka under statsminister Petteri Orpos regeringsperiod.

TEXT Mikael Sjövall, FOTO Etla

– Situationen är oroande. Om vi vill nå målet att 4 procent av bnp ska gå till forskning och utveckling måste vi utöka den arbetsrelaterade invandringen. De som utexamineras från universiteten i Finland räcker inte till för att matcha rådande efterfrågan på utbildad arbetskraft, säger forskningsdirektör Antti Kauhanen på Näringslivets forskningsinstitut Etla.

Kauhanen understryker att den internationella konkurrensen om utländsk expertis är benhård i Europa.

– Vi har räknat ut att den finska arbetsmarknadens och företagens behov av utländsk arbetskraft är minst 44 000 personer per år. Det behovet har inte försvunnit någonstans. Det visar våra prognoser.

Enligt Kauhanen är bristen på arbetskraft störst inom industrin och vårdbranschen.

för utvandrade finländare att återvända till hemlandet. Alltför få finländska arbetsgivare uppskattar utländsk arbetserfarenhet. Det är ett problem.

Kauhanen tillägger att forskningen visar att den arbetsrelaterade invandringen oftast inte försvårar situationen för den inhemska arbetsstyrkan.

– Då Schweiz gick in för att underlätta den arbetsrelaterade invandringen visade det sig att beslutet hade en positiv och sysselsättande inverkan på landets arbetsmarknad och att de inhemska arbetstagarna inte påverkades negativt av reformen.

Hur tror du att den arbetsrelaterade invandringen kommer att utvecklas under Orpos regering?

– Jag är illa rädd för att frågan inte kommer att avancera under denna regeringsperiod på grund av interna slitningar inom regeringen.

– Vi borde luckra upp byråkratin och tillståndsprocesserna för hanteringen av arbetstillstånd. Sedan måste det ske en attitydförändring bland arbetsgivarna. Enkäter visar att det också är svårt TFiF bladet 4 / 2024

9

ARTIKEL

Ariane 6 är hela Europas nya stjärna Europas nya raket Ariane 6 är gjord för att klara av att utföra flera olika uppdrag på en och samma uppskjutning. Under sin pågående jungfruresa har raketen med sig bland annat en satellit för smart jordbruk, en demonstrator för radiofyrar, bärraketer och experiment från bland annat rymdorganisationer, företag, forskningsinstitut och universitet. Ariane 6 är början på en ny europeisk rymdera.

TEXT Catrin Sandvik FOTO ESA

Då Torbjørn Bremnes, Product Assurance Manager för utvecklingsprojektet Launcher System på Europeiska rymdorganisationen ESA berättar om uppskjutningen av Ariane 6 från den europeiska rymdbasen i Franska Guyana i början av juli liknar han graden av nervositet vid den han kände vid sitt bröllop i Helsingfors 2018.

Precis som då gick allt enligt planerna och nu kryssar resultatet av ett flera år långt, europeiskt samarbete runt i rymden.

Raketen Ariane 6 är över 60 meter hög och väger närmare 900 ton när den skjuts upp med full last.

– I och med Ariane 6 är Europa återigen, efter vad som kom att kallas den europeiska bärraketkrisen, närvarande med en stor högpresterande bärraket på den globala marknaden för rymduppskjutningar, säger Bremnes.

– Europa har nu en egen bärraket i världsklass som ger autonom tillgång till rymden, något som är viktigare än någonsin med tanke på den rådande världspolitiska situationen.

10

TFiF bladet 4 / 2024

Den tidigare krisen berodde på en kombination av att Ariane 5-programmet avslutades, att utvecklingstiden för Ariane 6 blev längre än planerat och att man efter Rysslands invasion av Ukraina övergav användningen av farkosten Soyuz från det ryska rymdprogrammet.

Konstruerad för mångsidighet

Ariane 6 finns tillgänglig i två versioner beroende på vilken prestanda som krävs: en version med två bärraketer som kallas Ariane 62 och en med fyra bärraketer som kallas Ariane 64.

I praktiken betyder de olika versionerna att raketen har flexibiliteten att skjuta upp både tunga och lätta nyttolaster till ett brett spektrum av banor beroende på ändamål, till exempel telekommunikation, meteorologi, vetenskap eller navigering. Raketens nyttolastbärare gör det ytterligare möjligt för små satelliter att följa med.

Det ger kostnadseffektiva möjligheter för mindre företag som vill få tillgång till den växande rymdindustrin. Ariane 6 är vidare utrustad med kryogeniskt återantändbara övre steg, vilket gör raketen mycket mer mångsidig än

Torbjørn Bremnes, Product Assurance Manager vid Europeiska rymdorganisationen ESA, var närvarande på European Space Center i Franska Guyana under månaderna före uppskjutningen av Ariane 6.

En del av hans roll var att några dagar före uppskjutningen underteckna ESA:s godkännande av bärraketen vid tidpunkten för motorns tändning, då huvudentreprenören juridiskt skulle överlämna den till ESA och ESA skulle ta fullt ansvar som uppskjutningsoperatör.

På bilden syns raketmodellen Ariane 5, föregångaren till Ariane 6.

FOTO: privat

Europas egen rymdraket Ariane 6 är utrustad med en mångsidighet som kommer att svara på både institutionella och kommersiella kunders efterfrågan. Bärraketen kan lyfta medelstora till stora nyttolaster, vetenskapliga sonder, jordobservationssatelliter, navigationssatelliter, fraktuppdrag, kommersiella satelliter, konstellationer och placera dem i vilken omloppsbana som helst. Det finns till och med en tidig studie för att skicka människor till rymden med Ariane 6 någon gång i framtiden.

FOTO: ESA

föregångaren.

– Tillgång till rymden kräver inte bara avancerad teknik på bärraketssidan utan möjliggör också avancerad forskning inom allt från astronomi och jordobservation till nya kommunikations- och navigationssystem. Det här öppnar också dörrar inom många områden som vi ännu inte känner till, allt från innovativa forskningsinstitut eller företag och nystartade organisationer till etablerade aktörer.

Européerna har nu alla möjligheter att utöka användningen av rymden för forskning och utveckling och för att införa nya rymdbaserade tillämpningar.

Finland är ett bra exempel med innovativa nystartade rymdföretag.

Ariane 6 – Däremot är Finland representerat genom det norsk-finska företaget Nammo som tillverkar raketdistansraketer vars uppgift är att skjuta bort startraketerna med fast bränsle från bärraketen när de separeras efter ungefär 2 minuter. Att vara med i sådana här utvecklingsprogram resulterar i en ökning av den tekniska kompetensen för alla inblandade företag och indirekt för de länder som deltar genom till exempel fortsatt produktion och ekonomisk avkastning under flera decennier, säger Bremnes.

•

steg, för att accelerera lasten: två (Ariane 62) eller fyra (Ariane 64) bärraketer, det nedre huvudsteget och det övre steget.

•

Höjd: 63 meter, diameter 5,4 meter, har samma lyftkapacitet som föregångaren Ariane 5.

•

Huvudsteget drivs av Vulcain 2.1. Det övre steget drivs av en återtändningsbar Vinci-motor som körs på flytande syre och väte, samma bränsle som används av huvudsteget.

•

Utvecklats av Europeiska rymdorganisationen ESA och Ariane Group. Första uppskjutningen genomfördes 9 juli 2024.

•

Syftet är att halvera kostnaden per uppskjutning och dubblera antalet

Ett praktexempel på europeiskt samarbete

Utvecklingen av Ariane 6 omfattade cirka 600 företag, varav 300 var små och medelstora företag. ESA:s program för utveckling av bärraketer är frivilligt för medlemsländerna. Finland som är medlem i organisationen som och deltar i många program har hittills inte deltagit direkt i utvecklingen av raketen.

Består av tre huvudsektioner, eller

möjliga uppskjutningar per år, från ca 6–7 till 11.

•

Medlemsländerna i programmet kring Ariane 6 är Belgien, Frankrike, Italien, Irland, Norge, Nederländerna, Rumänien, Schweiz, Spanien, Sverige, Tjeckien, Tyskland och Österrike.

Källa: ESA

TFiF bladet 4 / 2024

11

STUD ERAN D E

Chalmersspexet – en studentikos klassiker Gausskurvan är på topp i årets upplaga av chalmersspexet som ger sig i kast med matematikern Carl Friedrich Gauss. Spexledaren Hilda Blennermark utlovar en rolig kärlekshistoria som dryper av vassa skämt.

Delta i utlottningen av biljetter till Chalmersspexet 22.11 i Åbo och 23.11 i Helsingfors!

TEXT Mikael Sjövall FOTO Chalmersspexet

För de flesta finlandssvenska teknologer utgör musikalen chalmersspexet en självskriven del av det studentikosa livet. Det första chalmersspexet såg ljuset i Göteborg 1948. Tretton år senare landsteg spexet i Svenskfinland, enligt Wikipedia.

– Chalmersspexet har alltid varit väldigt uppskattat i Finland. Det är vi glada för. Därför ingår Åbo och Esbo alltid i vår turné. Vi gästar Finland nästa gång i slutet av november, säger Hilda Blennermark.

Till chalmersspexets traditioner hör den sällsamma interaktionen mellan publik och skådespelare. En specifik scen kan få en alternativ och tokrolig gestaltning om publiken ropar ”omtagning”.

– Vi kör dessa omtagningar endast i Finland numera. I Sverige har kutymen trillat bort, säger Blennermark.

Finns omtagningarna i manuset?

– För det mesta är omtagningarna helt improviserade, men visst kan skådespelarna komma överens på förhand så där i stora drag vad de tänker göra på scen.

Chalmersspexet är en gigantisk manöver som i år engagerar 43 personer och har en omsättning på hundratusentals kronor. Manuset skrevs denna gång i oktober. Sedan valdes skådespelarna och låtarna och regin finslipades.

12

TFiF bladet 4 / 2024

Läs mera på tfif.fi/evenemang

Årets upplaga av chalmersspexet ger sig i kast med matematikern Carl Friedrich Gauss och förbjuden kärlek.

Övningarna av pjäsen startade i februari inför premiären i maj.

– Vi övar varje vardag i veckan i tio veckors tid under våren. Repetitionerna avslutas med ett kombinerat genrep och bastubad som pågår en hel dag.

Största delen av de krafter som formar chalmersspexet pluggar vid Chalmers tekniska högskola. Över 100 personer lade in en ansökan om att få medverka i årets chalmersspex. Hilda Blennermark har varit med i svängarna i tre års tid.

– Det är så obeskrivligt roligt att vara med. Det är svårt att hitta en liknande

gemenskap någonstans. Det är en stor och belönande kraftansträngning varje år.

Hur skulle du beskriva dagens spexkultur i Sverige?

– Den lever och mår bra. För att traditionen ska överleva måste vi förnya oss. Annars kan vi inte hävda oss i konkurrensen med Netflix.

Vad handlar årets föreställning om?

– Årets spex handlar om matematikern Carl Friedrich Gauss. Pjäsen bjuder bland annat på förbjuden kärlek och tacklar studenternas ekonomiska sits.

Föreställningen bjuder på vassa skämt som jag tycker är väldigt roliga.

TFiF bladet 4 / 2024

13

14

TFiF bladet 4 / 2024

KOLUM N

Tids nog slaktas den heliga flodhästen, Mumintrollet, på AI-altaret Vad är mänskligt – om inte påhittighet och skapande? Å ena sidan har vi kreativitet, originalitet och verkshöjd. Å andra sidan har vi efterapning, copy-paste och konstnärlig stöld. Den förra kategorin bör beskyddas, den senare bekämpas med alla tillgängliga juridiska och moraliska verktyg.

Som pappa inser jag att barnen – efter att ha marinerats i Disneys och Pixars estetik – yttrar ett tyst skrik efter annorlunda berättelser. Då uppenbarar sig den japanska animationsstudion Studio Ghiblis ambivalenta, krävande och estetiskt ambitiösa berättelser som en oas i den andliga öknen. En igenvuxen mental dörr öppnas, fantasin flödar hos de små sinnena.

Men snart kanske även denna källa förpestas av banalitet, till följd av generativ AI. Japan står för oproportionerligt stor andel av världens mest älskade populärkultur: anime, manga och spel: Super Mario, Pokémon, Dragon Ball, Pac-Man, Final Fantasy, Hello Kitty...

Men nu erbjuder nya AIverktyg en gratis snabbfil, en

efterhärmning via ett knapptryck. Lagstiftningen avancerar närmast i snigeltakt – inte bara i Japan utan globalt. Teknikjättarna dammsuger det mänskliga skapandet, trycker in det i en digital hushållsmixer och bajsar fram ”innehåll” via AIfilter.

Armbrytningen kring artificiell intelligens handlar om kontroll, om pengar och makt. Vem kan åberopa upphovsrätten till årtusenden av mänskligt skapande, vem håvar in stålarna? En hurdan framtid går Japans kreativa industri till mötes? Riktningen blir utslagsgivande även för Europa och USA. Utan illustratörer, animatörer, författare, kompositörer och regissörer – inget innehåll, ingen själ. Bara ett tomt tekniskt skal. Hos text- och bildrobotar som Gemini och ChatGPT pågår ohämmad stöld, utan kompensation.

Redan 2016 avfärdade den Oscarbelönade regissören Hayao Miyazaki, en av kraf-

terna bakom Studio Ghibli, AI-genererad animation: ”Jag är starkt övertygad om att detta är en förolämpning mot livet självt”.

Vi lär reagera lika, då Mumin småningom blir fritt villebråd och alla kanaler överflödas av AI-genererade (läs: plagierade) små troll.

Hur gick det nu igen, det där med genvägar och senvägar?

Torsten Fagerholm ledarskribent vid Hufvudstadsbladet, jobbade som chefredaktör för Affärsmagasinet Forum (eller Forum för ekonomi och teknik) 2013–2019

TFiF bladet 4 / 2024

15

ARTIKEL

Träbaserade paljetter och ekologisk finess – nya kristaller ska transformera textilindustrin TEXT Mikael Sjövall FOTO Mikko Raskinen

En ny innovation vid Aalto-universitetet omvandlar nanocellulosa till glittrande kristaller för modeindustrins behov.

Forskarna Noora Yau, Anna Semi och Konrad Klockars driver ett gemensamt projekt som går ut på att ersätta miljöskadliga ämnen med ekologiskt hållbara alternativ inom textilindustrin.

egentligen är bruna till färgen, men som tack vare små ljusreflekterande strukturer i fjädrarna skimrar till så att de får en blå-grön färg i betraktarens öga. Många skalbaggar och fjärilar har liknande egenskaper och färgeffekter.

– Vårt samarbete fick sin början redan 2017 då jag jobbade med mitt examensarbete. Jag undersökte möjligheten att använda strukturella färger i tillverkningen av kläder och kom i kontakt med Konrad Klockars vid den dåvarande institutionen för träförädling vid Aalto-universitetet, berättar Noora Yau, designer och forskare.

Träkristaller ersätter plast Användningen av strukturella färger i tillverkningen av glittrande klädesplagg har hittills förlitat sig på miljöskadliga kemikalier, plast och tungmetaller, såsom blykarbonat. Nu kan dessa ämnen ersättas av biobaserade alternativ. Det här är goda nyheter för många företag eftersom EU nyligen har förbjudit tillverkningen av plastbaserat glitter.

Med strukturella färger avses kulörer som uppstår när ljuset reflekterar ett material med en viss periodicitet på nanoskalan. Det här innebär att inget pigment och inga kemikalier används för att skapa strukturella färger.

Ett exempel på strukturella färger i djurvärlden är påfågelns fjädrar som 16

TFiF bladet 4 / 2024

– Vi trodde till en början att nanocellulosan skulle ha varit töjbar och flexibel i tillverkningen av strukturella färger. Tyvärr är nanocellulosa ett väldigt sprött material som lätt spricker, säger Konrad Klockars, forskare och expert på biobaserade material.

“

Projektet går ut på att ersätta miljöskadliga ämnen med ekologiskt hållbara alternativ inom textilindustrin.

Lösningen blev att i stället tillverka kristaller av nanocellulosa som med hjälp av en 3D-skrivare trycks på klädesplaggen. 3D-skrivaren laddas med så kallat filament som består av en blandning av trämjöl och bioplast.

Därefter behandlas kristallerna med nanocellulosafärger. Den nya kristallen, som tål vatten och tvätt, har utvecklats av Semi, Klockars och Yau. Kristallen benämns Shimmering Wood Crystals.

– Vi testade färgen på en klänning av

Forskaren och designern Noora Yau vill nischa in sig på ett affärssegment som fokuserar på ekologisk lyx.

sidenorganza som innehöll träbaserade former som var belagda med nanocellulosa. Efter det fick vi upp ögonen för innovationens potential inom modeindustrin, säger Noora Yau. Ekologisk lyx i fokus Tekniska Föreningen i Finland träffar Konrad Klockars och Noora Yau virtuellt på Teams på grund av Klockars arbete som för närvarande är förlagt till Österrike.

– Vi går helst inte ut med detaljerade uppgifter om de tekniska lösningarna eftersom det rör sig om affärssekretess, säger Klockars och ler avväpnande.

Design- och tekniktrion Klockars, Semi och Yau har siktet inställt på att kommersialisera innovationen och leverera nanocellulosakristaller och strukturella färger till den globala modeindustrin.

Därmed inte sagt att nanokristallerna skulle bli en omistlig del av snabbmodet och de vanligaste klädkedjorna inom en

snar framtid.

– Det är förhållandevis dyrt att tillverka träbaserade strukturella färger.

Det här innebär att vi i huvudsak nischar in oss i ett affärssegment som fokuserar på ekologisk lyx, säger Yau. Enligt Klockars är planen att starta tillverkningen av nanokristaller och strukturella färger i Finland. Var och när är tills vidare oklart.

heten att använda träbaserade nanocellulosafärger i lackeringen av bilar och beklädningen av bilsäten. Vi utreder också detta alternativ, säger Yau. Under perioden 6 september - 3 oktober kan man bekanta sig med biobaserade material och andra intressanta projekt i samband med Bioeconomy 2.0-utställningen ”Designs for a Cooler Planet” i Aalto universitetets Marsio byggnad.

– Det vore lättast att starta produktionen på hemmaplan. Å andra sidan finns det en god tillgång på råvaran, alltså nanocellulosa, också i USA, Japan och övriga delar av Europa. Vi får se hur vi går vidare, säger han.

Utöver modeindustrin finns det också andra intressenter och hugade kunder i en otippad bransch.

– Bilindustrin har varit i kontakt med oss och hört sig för om möjlig-

De träbaserade kristallerna trycks på klädesplaggen med en 3D-skrivare.

TFiF bladet 4 / 2024

17

STUD ERAN D E

Utbyte erbjöd autentiska upplevelser av en annorlunda kultur Ett ökat intresse för utbyten längre bort från Finland märks i TFiFs stipendieansökningar.

En som har valt att vidga vyerna genom att åka till ett för honom helt främmande land är Marcus Forsman, nyss hemkommen från sitt utbyte i Indonesien.

TEXT Klara Nyberg FOTO Marcus Forsman

Marcus Forsman studerar maskinteknik vid Aalto-universitetet och slutförde sin kandidatexamen på utbyte under våren. Han har alltid velat åka till Asien och uppleva ett annorlunda resmål jämfört med Europa. När det blev dags att fundera på utbytesort kändes det som en ypperlig chans att välja ett land i Asien, med fem månader på sig att uppleva både utbytesorten och resmål runtom. Han sökte till tre alternativ och fick sedan godkänt att åka till sitt förstahandsval, Jakarta. Forsman och en studerande från finska sidan vid Aalto var de första från universitetet att åka på utbyte till Jakarta.

höga närvarokrav och långa kurser med året indelat i endast två perioder.

Ibland undervisades det på indonesiska, fast kursspråket var engelska.

Utbytet finansierades med studiestöd och -lån, besparingar och stipendier från bl.a. TFiF. Forsman rekommenderar att söka stipendier för att kunna uppleva möjligast mycket under utbytet utan att stressa över ekonomin.

Indonesiens öar Bali och Lombok är populära resmål, men i Jakarta är mängden turister låg. Tack vare det kunde Forsman uppleva det autentiska Indonesien under sitt utbyte och blev t.o.m. inbjuden hem till Jakartabor för att se hur de lever.

Väl framme i Jakarta körde studierna i gång och där märktes stora skillnader till Finland. Studierna var mer gammalmodiga, med papper och penna som studieverktyg på vissa kurser, 18

TFiF bladet 4 / 2024

Förutom i studierna märkte Forsman också skillnader i kulturen. Indonesien är ett muslimskt land med böneutrop fem gånger per dag och vissa annorlunda sätt än i Finland, så som ingen alkohol och annorlunda klädsel.

-Jag vaknade av ett främmande ljud den första morgonen och undrade vad det var. Jag insåg efter en stund att det ju var böneropet. Det var en ny upplevelse.

Det blir allt mer populärt att åka längre bort på utbyte – varför tror du att det är så?

- Inom Europa är kontrasten kanske

inte lika stor, med kulturer som är ganska lika vår egen. Det är såklart en större utmaning att åka till ett främmande land långt borta hemifrån, men det är en rikedom att få bekanta sig med en ny kultur och ett annorlunda liv än det man är van vid. Det är inte för alla men känner man att man vill vidga sina vyer är utbyte en utmärkt chans att göra det.

ARTI KEL

Utdelningen från TFiFs stipendiefond är fortsatt stabil Den årliga utdelningen uppgår till cirka 50 000 euro.

TEXT Mikael Sjövall FOTO Novia

Upp till 38 procent av alla ansökningar om stipendier som har riktats till TFiF har beviljats understöd i år. Det visar statistiken för vårens ansökningsrond.

Otto Långvik jobbar som forskningskoordinator vid yrkeshögskolan Novia.

Han är därtill ordförande för TFiFs stipendieutskott.

– Vi går igenom varje ansökan noggrant. Tack vare det arbete som görs av TFiFs personal har utskottet en bra syn på vilka ansökningar som ska premieras, säger Långvik.

Stipendieutskottets riktlinjer bygger på flera styrdokument. Det viktigaste dokumentet är stadgarna för TFiFs stiftelse där syftet formuleras så här: ”Stiftelsens ändamål är att inom den svenskspråkiga ingenjörs- och arkitektkåren i Finland verka för främjandet av teknikens, de tekniska vetenskapernas, industrins och byggnadskonstens utveckling.”

hemmaplan.

– När det gäller de allmänna understöden har vi till exempel beviljat medel för att köpa en ny dator eller kurslitteratur. Sökande som är aktiva i ämnesföreningar och ställer upp för det allmänna goda ligger bra till då vi granskar ansökningarna.

Understöden för utlandsvistelser följer en beprövad tumregel.

– Vi beaktar vistelsens längd, avståndet till studieorten utomlands och de lokala levnadskostnaderna då vi slår fast hur stort stipendium som ska beviljas.

bestå av en enda mening eller vara slarvigt formulerade medan andra har väldigt mycket kött på benen och ett tydligt syfte.

Hur ser du på regeringens planer att beskatta allmännyttiga stiftelsers inkomster?

– Det är ett vanvettigt förslag. Jag hoppas att regeringens planer inte blir verklighet.

Otto Långvik är ordförande för TFiFs stipendieutskott.

Stipendiebeloppen kan variera mellan 300 och 1200 euro. TFiF bevijar också ett Hållbar framtid-stipendium på 3000 euro för ett pågående arbete med ett examensarbete. Det sammanlagda värdet på den årliga utdelningen är cirka 50 000 euro.

– Vi värdesätter genomtänkta och välformulerade ansökningar som beskriver ett tydligt ändamål.

– Utdelningen av medel från vår stipendiefond är fortsatt stabil tack vare fondens avkastning, men vi har tyvärr inte haft möjlighet att beakta inflationen och stigande priser.

TFiFs stiftelse beviljar stipendier för studierelaterade utlandsvistelser och ger allmänna understöd för studier på

Långvik efterlyser en bättre kvalitet på ansökningarna.

– Ett växande antal ansökningar kan TFiF bladet 4 / 2024

19

ARTIKEL

Hur skulle det smaka med en Asienfond?

Asien erbjuder ett brett utbud av investeringsmöjligheter, men på grund av kultur- och språkförbistringar är det för vanliga placerare i alla fall främst någon typ av aktie- eller indexfond som är aktuell.

TEXT Bo Ingves FOTO Aktia och Canva

Portföljförvaltare Tino Sievänen på Aktia har länge arbetat med aktieinvesteringar i utvecklingsländer, i hög grad då Asien, och banken har också en stark position gällande ränteinstrument av olika slag. Mycket av jobbet görs för institutionella placerare och i samarbete med utländska samarbetspartner.

och av den andelen står Kina för ungefär hälften, säger han.

– Skulle man som placerare helt lämna bort den världsdelen skulle samtidigt en stor del av jordklotet lämnas utanför, säger Sievänen.

– Givetvis finns det länder och företag där som klarar sig bra. Det gäller bara att hitta dem, vilket inte är det lättaste. Dessutom gäller det för portföljförvaltarna att noggrant beakta bland annat de politiska riskerna i olika länder när de bygger sina tillväxtmarknadsportföljer, säger han.

Svår marknad Sievänen konstaterar att det kan vara bra att investera i Asien också med tanke på den geografiska riskspridningen.

– Den ekonomiska utvecklingen i världsdelen är i genomsnitt snabbare än i både Europa och USA. Samtidigt gäller det dock att komma ihåg att Asiens andel av världens börshandel är ganska liten. Med Japan borträknat står hela Asien för knappt 10 procent av den internationella börshandeln, 20

TFiF bladet 4 / 2024

Enligt Sievänen luktar det också lite risk på börsmarknaden i Asien, vilket syns i att de förvaltare som är specialiserade på världsdelen inte just nu ser speciellt optimistiskt på regionen som helhet.

Räntefonder ett alternativ Aktia jobbar aktivt med placeringar i Asien och har efter coronakrisen igen börjat besöka området för att hålla sig ajour med utvecklingen i de centrala länderna och deras börser. Allmänt taget konstaterar Sievänen att ekonomin har återhämtat sig efter coronapandemin men lite långsammare än i Europa och USA.

Tino Sievänen portföljförvaltare på Aktia

Tom Lindström proffsplacerare

– Men oberoende av var i Asien man funderar på att investera är det bästa alternativet för vanliga placerare aktie- och räntefonder eller ETF:er.

Det sistnämnda är alltså fonder som placerar i olika tillgångsslag och som handlas på börser på samma sätt som aktier. Alla de här har dedikerade förvaltare som känner marknaderna i Asien, säger han.

Aktia är speciellt aktivt då det gäller ränteinstrument, alltså placeringar i staters eller företags skuldebrev. För dem gäller enligt Sievänen inte samma geografiska regler som för aktier. Det innebär att exempelvis Sydamerika och Afrika är väl representerade i olika räntefonder som placerar globalt.

– Räntefonder lämpar sig också för småplacerare och fondbolagen i Finland erbjuder många produkter att välja mellan, säger han.

Oberoende av i vilken fond man investerar lönar det sig enligt Sievänen att alltid bekanta sig med fondprospekten.

– De berättar detaljerat om vad fonderna investerar i och om de är aktivt förvaltade eller om placeringarna följer vissa index, säger Sievänen.

Indien på modet Eftersom Asien är ett jättelikt område med många globala teknologiföretag finns det givetvis gott om placeringsmöjligheter för en insatt aktieplacerare. Speciellt Indien har varit på många investerares tunga de senaste åren.

Landets ekonomi växer snabbt och landets åldersstruktur är enligt Sievänen klart förmånligare än till exempel i Kina, som hotas av en pensionsbomb de närmaste decennierna.

– Ur en placerares synvinkel är Indien dock inte helt problemfritt. Prisnivån på aktierna är ganska hög och därför

kan man som placerare fråga sig om man i slutändan kanske kunde få bättre avkastning annanstans, säger han.

Han säger att även risken för en börsbubbla har ökat i landet då mängden småinvesterare har ökat massivt de senaste åren. Även många investerare som har lämnat Kina siktar i stället in sig på Indien.

– Fast Indien är en jättemarknad som utvecklas snabbt gäller det att komma ihåg att landets andel av den globala aktiemarknaden är under två procent, jämfört med USA:s andel på cirka 65 procent. Om man geografiskt vill diversifiera investeringarna kan det för en vanlig placerare därför vara betydligt lättare att satsa på USA, säger Sievänen.

Förstå vad du investerar i Proffsplaceraren Tom Lindström säger att han och hans far, placeringsnestorn Kim Lindström, huvudsakligen investerar i Finland och Norden, marknader de känner till.

– Det finns många intressanta investeringsobjekt i Asien men redan språkfrågan och de lokala lagstiftningarna gör placerandet vanskligt för en vanlig nordbo. Tidsskillnaden är ett annat praktiskt hinder för direkta placeringar i Asien. Om vi investerar där sker det därför genom börslistade ETF:er som är färdigt komponerade investeringsinstrument, säger han.

Lindströms filosofi gällande riskspridning är att stora finska och nordiska exportbolag genom sin affärsverksamhet automatiskt är geografiskt diversifierade.

– Att höja på risken genom direkta placeringar i exotiska länder för att sedan kanske få samma eller sämre avkastning som genom placeringar på närmarknaden är enligt min åsikt inte fiffigt. Då är indexfonder eller aktivt förvaltade fonder lättare och tryggare sätt att investera i Asien om man nöjer sig med marknadsavkastningen, säger han.

TFiF bladet 4 / 2024

21

ARBETSM ARKN AD

Sammanfattning av höstens lagändringar som gäller utkomstskyddet Under 2024 har flera ändringar gjorts i lagen om utkomstskydd för arbetslösa, och ytterligare ändringar kommer att genomföras under hösten. Läs KOKO-kassans sammanfattning av vad som ändrats denna höst.

TEXT Melina Argillander, kommunikationsansvarig på KOKO-kassan FOTO Canva

Arbetsvillkoret förlängs och lönebeloppet påverkar ackumulering av arbetsvillkor Arbetshistorian som krävs för att få inkomstrelaterad dagpenning (dvs. arbetsvillkoret) förlängs. Från och med 2.9.2024 fördubblas arbetsvillkoret som krävs för inkomstrelaterad dagpenning från ett halvt år till ett år.

Inkomstrelaterad dagpenning beviljas framöver efter att man har arbetat minst 12 kalendermånader och då tjänat minst 930 euro i lön per månad under sin tid som medlem i arbetslöshetskassan. Tidigare krävdes arbete under minst 26 kalenderveckor minst 18 timmar per vecka under sin tid som medlem i arbetslöshetskassan.

•

22

Arbetsvillkoret enligt bestämmelserna i den gamla lagen gäller dig om din sista arbetsvecka som kan räknas till godo för inkomstrelaterad dagpenning slutar 1.9.2024 eller tidigare.

TFiF bladet 4 / 2024

•

Arbetsvillkoret enligt bestämmelserna i den nya lagen gäller dig om du arbetat från och med 2.9.2024 eller senare och har fått minst 465 euro i lön för arbetet.

För att arbetsvillkoret ska kunna räknas enligt den nya lagens bestämmelser om 12 kalendermånader ska villkoret ha tjänats in i sin helhet efter att den nya lagen trätt i kraft, dvs. från 2.9.2024. Arbetsvillkoret beräknas för en del av de sökande enligt det gamla bestämmelserna och för en del som en kombination av det gamla och det nya arbetsvillkoret. När tid från det s.k. gamla arbetsvillkoret räknas med i det s.k. nya arbetsvillkoret omvandlas de arbetsvillkorsveckor som ackumulerats före 2.9.2024 till arbetsvillkorsmånader.

Den inkomstrelaterade dagpenningen sjunker om arbetslösheten blir långvarig I fortsättningen kommer det inkomst-

relaterade utkomstskyddet att graderas. Det innebär att utkomstskyddet minskar •

•

till 80 % av det ursprungliga utkomstskyddet efter de första åtta veckorna av arbetslöshet (cirka två månader) och till 75 % efter de första 34 veckorna av arbetslöshet (cirka åtta månader).

Tidigare har utkomstskyddet varit lika stort under hela den inkomstrelaterade perioden.

Förändringen träder i kraft på så sätt att den inte påverkar en dagpenningsperiod som redan börjat. Nivån på den inkomstrelaterade dagpenningen sjunker enligt beskrivningen ovan när inkomstrelaterad dagpenning betalas på basis av arbete som utförts från och med 2.9.2024. I praktiken har arbetslösheten på så sätt börjat först i

september eller senare.

Graderingen gäller i princip alla som får inkomstrelaterad dagpenning, även t.ex. dem som får inkomstrelaterade tilläggsdagar, delvis sysselsatta, samt dem som får inkomstrelaterad dagpenning för företagare.

Arbete med lönesubvention ackumulerar inte rätt till inkomstrelaterad dagpenning Om arbetet med lönesubvention inletts 2.9.2024 eller senare ackumulerar det i regel inte längre arbetsvillkoret.

Arbete med lönesubvention kan dock räknas in i arbetsvillkoret när lönesubvention har betalats för anställning av en person med nedsatt arbetsförmåga. I en sådan situation ackumuleras arbetsvillkoret efter att lönesubvention har betalats ut för 10 månader. Från och med den 11 månaden ackumuleras arbetsvillkoret för 75 procent av arbetstiden. En eventuell avrundning

görs nedåt till närmaste hela arbetsvillkorsmånad.

När arbetet med lönesubvention inte beaktas i arbetsvillkoret förlänger det den period under vilken arbetet kan beaktas i arbetsvillkoret (s.k. granskningsperiod). Åldersbundna undantagsbestämmelser slopas Följande åldersbundna undantagsbestämmelser i lagen om utkomstskydd för arbetslösa slopas: • •

•

ret för inkomstrelaterad dagpenning. Dagpenningen räknas inte om ifall arbetsvillkoret delvis har uppfyllts på basis av sysselsättningsfrämjande tjänster.

Från och med 2.9.2024 gäller inte längre ovannämnda sysselsättningsskyldighet eller skyddet för dagpennings nivå.

Alla lagändringar i arbetslöshetsförsäkringen för 2024 finns på nätet kokokassa.fi/sv

De som fyllt 57 år kan omfattas av sysselsättningsskyldigheten, som garanterar dem en arbetsplats.

Nivån på dagpenningen för den som fyllt 58 år är skyddad. Skyddet påverkar när en låginkomsttagare blir arbetslös på nytt så att dagpenningens nivå räknas om.

Personer som fyllt 60 år och som deltar i sysselsättningsfrämjande tjänster kan uppfylla arbetsvillko-

TFiF bladet 4 / 2024

23

KOLUM N

EMU är en livlig församling TFiFs Etik- och Miljöutskott jobbar på, har roligt och skapar program.

EMU har sedan slutet av 1990-talet bestått av ett dussintal aktiva och idérika medlemmar, som träffas i Orfeus Lounge cirka fyra gånger per termin. Mötena har som mål att hålla igång intressanta och roliga diskussioner om aktuella etiska och miljöhändelser, och förstås skapa nya idéer till program som kunde engagera medlemskåren. Eller idéer för interna EMUTalks.

Vi har satt som inofficiellt mål att planera och genomföra 2-3 program för TFiFs medlemmar varje år, och så har det blivit.

Programmen har vanligtvis lockat 30-60 personer, men rekordet är 90 i stora salen på restaurang Tekniska. En del av programmen har arrangerats som hybridevenemang som möjliggjort deltagande även på distans. En hel del av evenemangen har på senare år bandats för kommande nyfikna generationer, eller sådana som inte kunnat delta.

Exempel på program från de

24

TFiF bladet 4 / 2024

senaste åren är ett dubbelprogram om elbilar, flera program om Östersjön, där det senaste handlade om vad vi kan ta tillvara från havet i form av alger. Andra ämnen som behandlats under våra evenemang är skogen, skogsindustrin och klimatet. Även AI, avfall och hållbarhet har stått på agendan. En del program har vi gjort i samarbete med t.ex. Teknologföreningen, Finska Kemistsamfundet, Fysikersamfundet samt Marthorna. Dessutom har vi rört på oss och besökt bl.a. Tvärminne forskningsstation, Aalto-universitetets avdelning för kemisk träförädling, Ingå hamn med gasfartyget Exemplar och ett unikt miljöarkiv i Ingå skärgård samt Raseborgs vattenreningsverk i Ekenäs. Under tidigare år har vi hållit föreläsningar om etik och miljö på Aalto-universitet, Åbo Akademi och Arcada.

Under våra livliga diskussioner på mötena har det kommit fram att de ändå är just det som mest engagerar oss och motiverar till att hänga med.

På 2000-talet fick vi in en del yngre medlemmar, men de har sedan fått så ansvarsfulla positioner i samhället, att de sett sig tvungna att sluta. Detta år har vi fått med tre nya aktiva yngre medlemmar, plus en representant för TFs Hållbarhetskommitté, därmed har medelåldern rasat betydligt. Det vanliga deltagarantalet på mötena har stigit från ca 8 personer till över 10.

Det finaste är att våra nya förmågor frejdigt är med i debatterna, ställer bra frågor, och redan är villiga att ta ansvar för program. Vad kan man mera begära? Så vi tror på en lysande framtid för EMU och dess viktiga uppgift.

Alec Estlander ordförande för TFiFs Etik- och miljöutskott

EVEN EM AN G

Förutsättningar för att lyckas med mentorering Att ha en utomstående person som följer ens utveckling under en längre tid är värdefullt, konstaterar Jessica West, aktuell som föreläsare för TFiFs mentorprogram TFiX. Under programmets kickoff den 14 oktober samlas årets tolv mentorpar för att tillsammans lägga grunden för en framgångsrik mentoreringsresa.

TEXT Emilia Juslin FOTO Jessica West

Adepterna träffar sina mentorer för första gången i oktober. Därefter är tanken att de ska träffas regelbundet under ett drygt halvt år. Som stöd på vägen har de TFiX mentorguide och den vägkost Jessica West, universitetslärare i organisation och ledning vid Handelshögskolan vid Åbo Akademi, ger mentorparen under kickoff-tillfället. West är även konsult, erfaren mentor och snart färdigutbildad mental tränare. Hon är också medförfattare till TFiX mentorguide som används inom programmet.

Mentorering handlar inte bara om att överföra kunskap, utan om dialogen mellan mentor och adept. I dagsläget är det inte så viktigt att mentorn är äldre eller mer erfaren än sin adept. Fokus ligger i stället på att båda två kan lära av varandra och ges möjlighet till självutveckling.

Denna inställning stämmer väl överens med den bild West har av särskilt unga vuxnas behov av vägledning.

– Det finns mycket forskning som tyder på att olika former av coachande samtal är gynnsamma. I dagens kunskapssamhälle är informationen mer lättillgänglig än någonsin tidigare. Det kan leda till att unga behöver vägledning i att

till exempel om omständigheterna för adepten eller mentorn förändras.

– Ibland kan det vara så att personkemin helt enkelt inte fungerar, och det är också helt okej. Det viktigaste då är att inte ge upp, utan kontakta någon i programmet för att hitta ett nytt alternativ, konstaterar West.

hitta sig själva och välja rätt väg. Här kan mentorer och coachande samtal spela en avgörande roll för självutvecklingen, säger West.

West lyfter upp fyra grundläggande förutsättningar för ett lyckat mentorskap: ömsesidig respekt, en gemensam riktning, tillit till mentoreringsprocessen och en vilja att utvecklas.

– Om någon av dessa delar saknas kan det leda till att man inte kommer någonstans. Då kan det vara bra att stanna upp och dubbelchecka att alla grundförutsättningar finns där, fortsätter hon.

Det händer ibland att mentoreringen kör fast eller avbryts av andra orsaker,

Vad vill du ge för råd till de mentorpar som inleder sin mentoreringsresa i oktober?

– Mitt råd till mentorerna är att ha stora öron. Syftet är att du ska lära adepten springa, inte själv springa åt den, säger West.

– Adepterna ska tacka sig själva för att de investerar i sin egen utveckling.

Självutveckling är inte alltid roligt och det sker inte över en natt, med det är under processens gång som man lär sig mest om sig själv.

Till alla som funderar på att delta i ett mentorprogram har West ett tydligt budskap: – Oavsett om du funderar på att delta som mentor eller adept – gör det! Det är en otroligt fin kunskaps- och utvecklingsresa ni får uppleva!

TFiF bladet 4 / 2024

25

NOTISER

Tekniska Föreningen i Finland r.f. kallar till valmöte

ITU-teknologipriser

Ställ upp i styrelsevalet hösten 2024!

Ära och berömmelse inom teknologitoppen - är du en av dem?

Styrelsen ansvarar för föreningens verksamhet och lotsar föreningen framåt i samarbete med verksamhetsledaren, kansliet och inte minst medlemmarna. Är du intresserad av att ställa upp i styrelsearbetet eller har du en kandidat som du tycker skulle passa?

Du kan kontakta valkommitténs ordförande Svante Degerth (svante.degerth@gmail.com) och meddela ditt intresse eller uppge vem du tycker skulle platsa i styrelsen.

Läs mera på tfif.fi/aktuellt TFiFs valmöte ordnas tisdagen den 19 november. Valmötet är ett hybridmöte där du kan delta antingen i Orfeus Lounge eller på distans via Teams.

ITU-priserna har fått sitt namn efter orden Innovation, Teknologi, Utveckling.

De första ITU-priserna kommer att delas ut våren 2025 och förslag kan lämnas in fr.o.m. den 11 november 2024.

Läs mera på tfif.fi/itu

Stipendier – studier, utbytesstudier, studieresor Ansök om stipendium för studier, utbytesstudier, utlandspraktik eller studieresa.

Vi söker aktiva till de olika organen

Både yngre och ordinarie medlemmar kan söka om stipendier och ansökan är öppen två gånger per år.

Kom med i verksamheten!

Ansökan om stipendium bör vara inlämnad senast 31.10.

Inom TFiF finns många olika organ där medlemmar jobbar med olika frågor.

En hörnsten i föreningens verksamhet är all den kunskap och erfarenhet som medlemmarna besitter.

Vill du aktivera dig inom verksamheten inom något organ? Kom med och känn av hur det är.

Läs mera på tfif.fi/stipendier

Läs mera på tfif.fi/aktuellt eller kontakta kansliet (kansli@tfif.fi) så berättar vi mera.

TFiF Golf 2024 Årets golfturnering spelades den 5.9 på Wiurila Golf i Halikko i ett perfekt indiansommarväder.

20 ivriga golfare tog banan i besittning denna torsdag eftermiddag där man såväl avgjorde bästa scratch, poängbogey samt specialtävlingarna Närmast flaggan och Längsta utslag.

Vinnare detta år var ingen mindre än densamme som tagit hem bucklan även de två föregående åren, nämligen Rickard Lindroos. Bästa scratch delades av Jesper Andersson och Alex Wirén, Närmast flaggan slog Jesper Andersson och Längsta utslag stod Alex Wirén för.

Resultat: 1.

Rickard Lindroos 41 Poäng (87slag) 2.

Jani Adolfsson-Tallqvist 39 poäng (84 slag) 3.

Emil Lindholm 36 poäng (78 slag) Bästa scratch: 77 slag Jesper Andersson och Alex Wirén Närmast flaggan: Jesper Andersson, 31cm Längsta utslag: Alex Wirén, 276m Läs mera på tfif.fi/aktuellt

26

TEK och TFIF lanserar ett nytt pris-program, ITU, som består av tre olika priskategorier: Genombrott, Grundpelare och Banbrytare som var och en lyfter fram olika men viktiga färdigheter.

TFiF bladet 4 / 2024

Ansök om TFiFs stipendium ”Hållbar framtid” för slutarbeten inom hållbarhet!

Stipendiet delas ut för ett diplomarbete om hållbarhet och kan i år sökas av studerande vid Aalto-universitetet.

Du kan ansöka om stipendiet om du skriver ditt diplomarbete om hållbarhet under läsåret 2024-2025 (arbetet kan ha inletts våren 2024). Stipendiesumman är 3000 €.

Ansökningsperioden är 1.6-15.10.

Läs mer på tfif.fi/hallbar-framtid.

Kommande evenemang:

25.9

12.11

TFiF-medlemmar,

17.11

TFiF sitz för årets nya studerande och nya Lilla Teatern och restaurang Tekniska, Helsingfors

28.9

Effektiva prompttekniker i AI, webbinarium via Zoom

En pysselkväll för hela familjen – tryck din egen design på tyg/T-skjorta med textilvinyl!

ÅAATK Multiårskurssitz, Panimoravintola Koulu, Åbo

TFiF-TEK Åbo Lounge, Aurum, Åbo

2.10

19.11

Orfeus Lounge, Helsingfors

samt via Teams

9.10

22.11

Otnäs

23.11

Calle Geust presenterar boken ”Suomen sodat”,

Vad händer i Otnäs?,

10.10

Senior Akademiingenjörernas höstträff 2024, Sydvästra Finlands Avfallsservice (LSJH) i Salo och Kåren i Åbo

10.10

Medlemsträff i Mariehamn, restaurang Indigo

14.10

Kick-off för Mentorprogrammet TFiX, Orfeus Lounge, Helsingfors

17.10

TFiF valmöte, Orfeus Lounge, Helsingfors

Gauss - ett Chalmersspex, Åbo

Gauss - ett Chalmersspex, Helsingfors

28.11

Musikalen Dancer in the Dark, Lilla Teatern, Helsingfors

14.12

TFiF jullunch för medlemmar med familj och vänner, restaurang Tekniska, Helsingfors

27.12

Musikalen Matilda, Svenska Teatern, Helsingfors

– Allt du behöver veta om arbetsmarknaden för

DIAS-gillets månadsmöten under hösten

diplomingenjörer, Academill, Vasa

27.9, 25.10, 29.11, 13.12 (lillajul)

Från studerande till DI

21.10

10:ans bord träffas under hösten •

2.10 och 16.10

Super- och kvantdatorer; vad, hur och etik

•

6.11 och 20.11

restaurang Tekniska, Helsingfors

•

4.12 och 18.12

22.10

Du hittar närmare information om alla aktuella eve-

Musikalen Moulin Rouge!, Helsingfors Stadsteater

nemang i evenemangskalendern tfif.fi/evenemang

TFiF bladet 4 / 2024

27