TFiF bladet 3/2024

bladet

TEKNISKA FÖRENINGEN I FINLAND MEDLEMSTIDNING 3/2024

TFiF 4

Professor Päivö Kinnunen vid Uleåborgs universitet anser att det finns ett gjutningsfel i cementindustrin.

8

Solbåten ger känslan av att segla, men med motor

18

Stort intresse för utbytesstudier

20

Företagens framgång speglas i statsfinanserna 1 TFiF bladet 3 / 2024

IN NEH ÅLL

20

4

17 Tre tips om AI 18 Stort intresse för utbytesstudier 19 Borgen IV hägrar – snart inleds medelinsamling 20 Företagens framgång speglas i statsfinanserna 22 Regeringens nya giv gör livet surt för tekniskt utbildade invandrare

3

Ledare

4

Cementindustrin stryper sina klimatutsläpp – forskare varnar för överoptimism

25 Kolumn Daniel Valtakari: AI och jobbsökning – en ny värld 26

Notiser

7

Anton Eklund seglade jorden runt på åtta månader

27

Evenemang

8

Solbåten ger känslan av att segla, men med motor

10

Hur ser arbetslivet ut i framtiden och vilken är människans roll?

11

Kolumn Johan Brenner: TFiF och framtidens utmaningar och möjligheter

12

TekNatur engagerade över 2300 studerande

14

Om jag blir uppsagd

16

Kolumn Torsten Fagerholm: Lystring kvinnor – missa inte AI-tåget!

2

TFiF bladet 3 / 2024

7

18

LEDARE

Våga drömma och agera

Som futuristen Niko Herlin påpekar i evenemangsartikeln på sidan 10, är arbetslivet i ständig förändring.

Det låter utmanande, inte sant? Han föreslår att vi ska använda vår kreativitet och nyfikenhet mer; “Det är då man på riktigt talar om alternativa framtider och inte något som är en fortsättning av nuet.”

Här ser jag också en stor outnyttjad potential, nämligen vi kvinnor. Till exempel går cirka 87% av innovationsstöden från Business Finland till män. Detta tyder på att vi i Finland har stora outnyttjade resurser bland våra kvinnliga ingenjörer som kan bidra med mycket.

Drömmar, kreativitet och nyfikenhet blomstrar när vi är barn. Detta blev jag påmind om igen vid årets naturvetenskapstävling TekNatur, i vilken sammanlagt över 2300 barn deltog.

Ivern som jag där upplevde under finaldagen ska vi ta vara på! Låt de unga använda sin fantasi och experimentera. Under studietiden fortsätter vi att vara kreativa, men då vi övergår till arbetslivet tenderar kreativiteten att dö, bland annat på grund av arbetstakten. I Helsingin Sanomat läste jag nyligen om termen ”burn on”, som beskriver tillståndet när man klarar arbetsdagen men på bekostnad av fritiden. Arbetsdagen tar all energi och egna intressen och vänskapsband lider.

På sikt är detta inte hållbart för någon.

Utgivare: Tekniska Föreningen i Finland r.f. (TFiF)

Ansvarig redaktör: Annika Nylander e-post: annika.nylander@tfif.fi

Adress och telefon: Banvaktsgatan 2 A, 00520 Helsingfors 040 58 52 586, kansli@tfif.fi Kansliet är öppet kl. 9.00 – 15.00

Redaktörer: Ira Vaskola, Emilia Juslin, Klara Nyberg, Bo Ingves, Catrin Sandvik, Mikael Sjövall

TFiF-kolumnerna är aktuella texter av utomstående skribenter. Ämnesval, åsikter och perspektiv är kolumnisternas egna.

Annika Nylander Verksamhetsledare

Pärmbild: Mikko Törmänen

TFiF bladet utkommer 5 gånger per år Upplaga: 5 220 Omslag: MultiArt Silk 150g

Layout: Kupli Oy

Inlaga: MultiOffset 90g

ISSN 2954-3096 (print) ISSN 2954-310X (online) Adressändringar: https://portal.tfif.fi/my_account

Tryckeri: Grano

M NEN ÄRKE VA

T

Kolumnister: Johan Brenner, Torsten Fagerholm och Daniel Valtakari

Sommaren är tiden för framtidsdrömmar. Kanske kan du med Daniels hjälp (s.25) reflektera över dina kunskaper och formulera dem på ett “skills paper”?

I samband med att jag diskuterade med vårt stipendieutskott fick jag en glad nyhet. De har nämligen för första gången fått in en understödsansökan för studieutbyte i Sydafrika.

Inspirerande, inte sant!

S

Sommaren och den stundande semestern får oss att tänka på förändring. Semestern innebär en chans att koppla av och ta en paus från arbetet.

Samtidigt öppnar den upp för möjligheten till större förändringar.

Trycksak 4041 0955

TFiF bladet 3 / 2024

3

ARTI KEL

Cementindustrin stryper sina klimatutsläpp

– forskare varnar för överoptimism Cementindustrin står för ungefär åtta procent av de globala klimatutsläppen. Nu pågår febrila försök att pressa ned branschens utsläpp på många fronter i Finland.

TEXT Mikael Sjövall FOTO Mikko Törmänen och Finnsementti

Det grönskar för nya innovationer inom cementindustrin. Det visar en inventering av ett flertal aktörer i branschen.

– Vi har nyligen installerat en så kallad rostkylare vid vår industriella anläggning i Pargas. Tack vare den här innovationen lyckas vi minska koldioxidutsläppen vid den anläggningen med upp till 10 procent, säger Tommy Ranta, operativ och kommersiell direktör vid Finnsementti.

Rostkylaren kyler ned cementklinkern snabbare än tidigare, vilket minskar på åtgången av energi och bränsle, samtidigt som spillvärme tas tillvara och kan användas som fjärrvärme.

Lanseringen av den nya tekniken är ett led i bolagets målsättning att minska koldioxidutsläppen med 30 procent före utgången av 2030 i jämförelse med utsläppsnivån 2021.

– Cirka två tredjedelar av våra klimatutsläpp kommer från förbränningen av kalksten. Den delen av utsläppen är svåra att minska. Vi måste alltså koncentrera oss på alternativa råmaterial och bränslen och utveckla nya miljövänligare cementsorter som använder mindre klinker, säger Ranta.

4

TFiF bladet 3 / 2024

Nya bindemedel och plasticering Finnsementti har länge använt sig av granulerad slagg som bindemedel i cement. Bolaget utreder också hur man skulle kunna använda sig av luftkyld slagg som alternativt råmaterial istället för kalksten.

– Utöver stålindustrins restprodukter har vi också testat kalcinerad lera eller vulkanisk aska för att ersätta en del av klinkern i cement. Vi har tyvärr begränsat med kalcinerad lera i Finland för att inte tala om vulkanisk aska, vilket innebär att råvaran måste importeras med nya utsläpp som påföljd, säger Ranta.

Finnsementti är inte ensam om testningen av nya tillverkningsmetoder som kunde minska på cementindustrins koldioxidavtryck. Skogsbolaget Metsä Group är just nu i färd med att bygga en demonstrationsanläggning i Äänekoski som ska skala upp produktionen av nya ligninprodukter, bland annat för cementindustrins behov.

– Tanken är att förädlat lignin ska användas som tillsatsämne för plasticering av betong. På det här sättet kan vi ersätta fossila plasticeringsmedel med

träbaserade alternativ. Det här bidrar till minskade klimatutsläpp, säger Anna Suurnäkki, forskningschef på Metsä Group.

Kemiska industrin som samarbetspartner Investeringen bygger på ett samarbete mellan Metsä Group, det kemiska bolaget Dow och teknologibolaget Andritz. Samarbetet fick sin början i ett EU-projekt som koordineras av Teknologiska forskningscentralen VTT. Kapaciteten för den nya testanläggningen är två ton förädlat lignin per dag. Den nya anläggningen, som byggs i anslutning till Metsä Groups cellulosafabrik, beräknas vara klar i slutet av nästa år.

– Investeringen kommer att effektivera våra möjligheter att ta till vara alla sidoströmmar och restprodukter som uppstår i tillverkningen av cellulosa vid våra fabriker på olika håll i landet, säger Suurnäkki.

Utöver plasticeringsmedel för cementindustrins behov siktar Metsä Group också på att förse den kemiska industrin med träbaserade dispergeringsmedel.

>>

Koldioxidutsläppen vid Finnsementtis fabrik i Pargas har minskat med 10 procent tack vare installationen av en ny rostkylare.

TFiF bladet 3 / 2024

5

Utöver Finnsementtis och Metsä Groups satsningar finns det även andra aktörer som jobbar hårt med att minimera klimatavtrycket inom cementoch betongindustrin.

Det finska bolaget Carbonaide har utvecklat en metod som mineraliserar koldioxid i betong och bolaget Hyperion Robotics, med säte i Esbo, har utvecklat en metod som optimerar konsumtionen av cement med hjälp av innovativ design, vilket likaså ger upphov till minskade klimatutsläpp.

Gjutningsfel i cementindustrin Professor Päivö Kinnunen vid Uleåborgs universitet har forskat i cementoch betongindustrins klimatutsläpp.

Han välkomnar de nya innovationerna, men anser att det inte finns skäl att invaggas i falska förhoppningar eftersom det enligt honom finns ett gjutningsfel i cementindustrins industriella processer.

– Tillverkningen av cement bygger på en 150 år gammal metod som går ut på att bränna kalksten som sedan bryts ned till kalciumoxid och koldioxid. Så länge som cementindustrin använder sig av den här tillverkningsmetoden tror jag inte att branschen lyckas reducera koldioxidutsläppen tillräckligt, säger Kinnunen.

Enligt Kinnunen är cementindustrin insnärjd i en gordisk knut som det är svårt att ta sig ur. Han jämför cementindustrins sits med Nokias situation på 1990-talet.

– Framsynta aktörer såg att Nokia inte höll jämna steg med den globala produktutvecklingen av mobiltelefoner, men företagets ledning ansåg att det inte fanns skäl att förnya sortimentet eller produkterna så länge som kassaflödet var intakt.

Lukrativa affärer ger stagnation Att tillverka cement inbringar miljardvinster. Så länge som den föråldrade 6

TFiF bladet 3 / 2024

Tommy Ranta är kommersiell direktör på Finnsementti. Bolaget utreder möjligheter att ersätta kalksten med luftkyld slagg för att pressa ned klimatutsläppen.

tekniken genererar ett ekonomiskt överskott anser aktörer i branschen att det inte finns skäl att förnya produktionen i grunden, förklarar Kinnunen.

– När man överväger förändringar i cementindustrin är det lätt att förlita sig på lineärt tänkande, vilket förenklar saker och ting. Det här fungerar bra om vi ska lösa enkla problem, men när det gäller att lösa problem som har att göra med klimatförändringar blir de långsiktiga effekterna av besluten ofta de motsatta än vad man strävar efter.

Kinnunen påpekar att genomförbara alternativ vore att utöka återvinningen av betong eller att satsa på cement som tillverkas av magnesiumoxid.

Det senare alternativet skulle kunna minska utsläppen med upp till 90 procent. ”Det handlar inte bara om teknik” – Det handlar inte enbart om att få ner koldioxidutsläppen. Vi måste hitta ett sätt att arbeta inom cementindustrin

så att vi kan bedriva verksamhet inom de planetära gränserna, säger han.

Den här ambitionen är kopplad till en större revolution som pyr under ytan, enligt Kinnunen.

– Vi behöver nya sociala strukturer som möjliggör modeller inom byggindustrin och cementproduktionen som fokuserar på annat än maximeringen av kortsiktig finansiell avkastning. Det handlar alltså inte bara om tekniska lösningar, utan också om behovet av en attitydförändring.

Enligt Kinnunen är tiden mogen för ett paradigmskifte.

– Den största utmaningen är att det skenbart ser ut att gå väl för cementindustrin. De som ser behovet av en förnyelse drivs ofta av rädsla. Att bygga en hållbar framtid handlar om att bygga positiva visioner. Det råder dessvärre en skriande brist på sådana visioner just nu, säger han.

ARTI KEL

Anton Eklund seglade jorden runt på åtta månader Nu väntar diplomarbetet i automation och en återkomst till vardagslunket.

TEXT Mikael Sjövall FOTO Tapio Lehtinen sailing/Kim Ranta samt Mikael Sjövall

– Det känns skönt att vara hemma igen.

Det kommer att ta tid att processa vad jag har varit med om. Just nu njuter jag mest av att kunna sova i en bred säng och av att kunna ta en dusch när jag vill, säger Anton Eklund då vi träffar honom i Gäddviks gästhamn i Esbo.

Eklund ingick i seglarveteranen Tapio Lehtinens besättning på tolv personer som deltog i seglingstävlingen Ocean Globe Race. Starten för tävlingen gick den 10 september i fjol och mållinjen korsades i Cowes i slutet av april.

Seglatsen på 29 000 sjömil gick från Southampton via Kapstaden, Auckland, Kap Horn och Punta del Este tillbaka till Europa. Strandhuggen i varade i genomsnitt 2–4 veckor per uppehåll.

– Vi tog en åttonde plats i tävlingen. Det var en liten besvikelse eftersom vi stundvis var på fjärde plats under tävlingen.

Vi tappade vårt försprång under den sista etappen. Det tog hela 50 dagar att korsa Atlanten på grund av ogynnsamma vindar.

Att samsas om utrymme på en segelbåt i åtta månader var inte alla gånger en dans

på rosor.

– Det svåraste var att hantera trötthet och hunger och att få tag i sömnen. Vi hade å andra sidan ett sammansvetsat team ombord. Det hjälpte.

Besättningens kommunikation alternerande mellan finska och svenska.

Vilken etapp var tuffast?

– Vi finländare är relativt vana vid kyla och isande snålblåst. Det var mycket svårare att uthärda ekvatorns hetta och 33 graders värme än de väderförhållanden som rådde på Södra ishavet.

Vad har du lärt dig om dig själv under seglatsen?

– Jag har lärt mig massor om betydelsen av teamarbete. Och så har jag haft tid att fundera på vad som är viktigt i livet. Jag uppskattar mina mänskliga relationer, familjen och mina vänner mycket mer än tidigare.

Många naturupplevelser gav också en guldkant till seglatsen.

– Vi såg valar, späckhuggare, flygfisk, sköldpaddor, sälar och självlysande plank-

ton. Det kändes fint att få se så många vattenlevande djur under tävlingen.

Eklund såg en del tecken på miljöproblem under resans gång.

– Vi såg pilsolja från passerande fartyg och massvis av övergivna fisknät och rep, men den typen av ansamlade enorma mängder sopor som finns i Stilla havet såg vi inte till.

Kommer du att fortsätta att segla efter det här?

– Jodå, men de längre seglatserna får vänta ett tag. Jag tror att det blir mest dagsseglatser och 2–7 dagars tävlingar i sommar, säger han med ett skratt.

Anton intervjuades i TFiF bladet 2/2023 inför Ocean Globe Races start.

TFiF bladet 3 / 2024

7

ART IKEL

Solbåten ger känslan av att segla, men med motor Tänk om man kunde åka runt i skärgården utan att smutsa ner, utan att störa djurlivet och utan att orsaka buller. Det måste finnas en båt som klarar av det.

Det är en av grundtankarna som gett upphov till Solar E-Boat och bolagets elmotordrivna båtmodeller.

TEXT Catrin Sandvik FOTO Solar E-Boat

Då den första prototypen lanserades på båtutställningen Uiva för ungefär fem år sedan väckte den uppmärksamhet också internationellt: en behändig båt för privatbruk som kan drivas helt och hållet med den el den själv producerar, och som dessutom inte kostar en förmögenhet.

– Vi kom med rätt lösning vid precis rätt tidpunkt. Tyvärr var den ekonomiska verkligheten inte helt på vår sida just då och det ursprungliga bolaget gick omkull. Vi beslöt att grunda ett nytt företag och fick med både investerare och marknadsförare som kan den internationella marknaden.

I dag har vi lite bredare axlar och vår nyaste modell, en uppdaterad och polerad version av vår katamaran för privatbruk, Sunny Cat, presenterades på båtmässan i Nådendal i maj, säger 8

TFiF bladet 3 / 2024

“ Jarmo Isohella, ansvarig för bolagets produktionsfuktioner.

Tanken bakom Solar E-Boat är inte särskilt komplicerad, bolaget vill tillverka eldrivna båtar som inte skadar miljön. På fabriken i Jurva i Södra Österbotten jobbar i dag en handfull människor med att tillverka glasfiberskroven och montera ihop båtarna. De modeller som lämnar fabriken i dag är CE-certifierade för att klara även hög sjö vilket gör att båtarna också lämpar sig för en större, internationell marknad.

– Båtarna är inga snabbgående farkoster utan ett sätt att lugnt kunna kryssa fram och utforska kusten för den som vill värna om våra vatten. Hastigheten är ungefär samma som då man seglar.

De flesta exemplaren finns i Finland,

Båtarna är inga snabbgående farkoster utan ett sätt att lugnt kunna kryssa fram och utforska kusten för den som vill värna om våra vatten.

men vi har redan levererat några båtar också till Italien och har siktet inställt på övriga södra Europa och Medelhavet. Ju strängare miljökrav desto större blir marknaden för soldrivna båtar, också internationellt.

Inga problem med laddningen Den modell som hittills varit mest populär är katamaranbåten med solpaneler på taket. Den här modellen är utrustad med kylskåp, grill och en

Sunny Cat är bolaget Solar E-Boats mest framgångsrika modell som nyintroducerades på båtmässan i Nådendal i maj.

Soldrivna båtar är ekonomiskt lönsamma i längden då det är praktiskt taget gratis att använda dem – solenergi är en obegränsad resurs.

“

sittgrupp för upp till sex personer. Blir det molnigt eller regn i flera dagar så att solpanelerna inte kan laddas den vägen går det enkelt att ladda båten också via elnätet.

I dagsläget kan man åka upp till sexton timmar i soligt väder och upp till sex timmar i regn då batterierna är fulladdade. Hur kapaciteten ser ut om några år är svårt att veta, men bolaget följer noga med utveckling av både solpaneler och ackumulatorer. Intressant inom båtsbranschen är också de nya motormodellerna som helt saknar propellrar.

– Det händer väldigt mycket där just nu och vi väntar på att få en egen propellerlös båt på prov till vår fabrik.

Utvecklingen går hela tiden framåt vad gäller elproduktion och hur vi förhål-

ler oss till miljön, och som jag ser det är de främsta fördelarna med att köra en eldriven båt inte bara att du slipper tanka och byta olja, den är dessutom mycket lättskött. På köpet får man dessutom ett lite lättare miljösamvete.

Jag brukar säga att känslan av att åka solbåt är lite som att segla. Det är lika tyst och går ungefär lika snabbt, skillnaden är att man inte har något segel.

Som jag ser det är de främsta fördelarna med att köra en eldriven båt inte bara att du slipper tanka och byta olja, den är dessutom mycket lättskött.

- Jarmo Isohella

Vilka är dina bästa tips till den som funderar på att köpa en eldriven båt?

– Följ med branschtidskrifterna och bilda dig en uppfattning om vad det är du är ute efter. Jag vill förstås gärna också slå ett slag för att stödja inhemskt producerade båtar.

TFiF bladet 3 / 2024

9

EVEN EM AN G

Hur ser arbetslivet ut i framtiden och vilken är människans roll?

Niko Herlin jobbar som Futurist, d.v.s. han jobbar med framtidsfrågor och hjälper personer och organisationer att blicka framåt, s.a.s. ta hand om framtiden.

Under ett webbinarium gav han oss sin syn på framtidens arbetsliv.

TEXT Ira Vaskola

Framtidens arbetsliv kommer att vara präglat av konstant förändring. I Finland har vi traditionellt tänkt på arbetslivet som en fast struktur, men i framtiden kommer det att finnas många olika arbetsliv parallellt.

De viktigaste kompetenserna för framtiden inkluderar: • Framtids- och förändringsfärdighet: Att hantera förändringar som påverkar arbetslivet.

• Fantasi, nyfikenhet och iver: Kreativitet och nyfikenhet är avgörande.

• Att lära sig att lära sig: Ständig inlärning och att undvika att stagnera.

• EQ (emotionell intelligens), samarbete och kommunikation: Mänskliga färdigheter är viktiga.

• Självkännedom och kritiskt tänkande: Förstå våra styrkor, svagheter och önskemål.

• Uthållighet: Tålamod för att utföra arbete och ibland sakta ner.

Genom digitaliseringen kan vi automatisera många arbetsuppgifter, och maskinernas roll blir att hantera effektivitet, noggrannhet, informationsbehandling, komplex problemlösning, kunskapsbehandling och logiskt resonemang.

Det arbete som kan utföras effektivt är det första som AI kommer att ta över. Vår roll blir att vara mer ineffektiva för att skapa något nytt.

Artificiell Intelligens (AI) och Mänsklig Intelligens (HI) AI och HI har olika styrkor. Vi bör se AI som en “hjälpintelligens” men framtiden

10

TFiF bladet 3 / 2024

kräver att vi utnyttjar AI för att vara bättre rustade. Livslångt lärande är avgörande för att hantera ständiga förändringar.

Pluralitet och diversitet i arbetslivet I framtiden kommer traditionella arbetskulturer att behöva anpassas. Genom arbetsuppgiftsorientering kombineras individuella önskemål med organisationens behov.

Framtidens arbetsliv och värderingar Nikos uppfattning om framtidens arbetsliv är att det är mera mänskligt och fokuserar på värderingar och meningsfullhet. Det innebär även att organisationer måste leva upp till sina värderingar genom handlingar, inte bara ord på en hemsida.

Ledarskap i framtiden Nuvarande ledarskapsmodeller är föråldrade och Nikos syn är att ledarskap bör specialiseras efter område. I praktiken betyder det att man kanske har flera chefer som är experter inom sina områden och som stöder de anställda där det behövs.

Vet vad du vill, vad du kan och ta ansvar för din framtid Provocerande säger Niko att ”Varje dag är en bra dag att säga upp sig”. Med detta menar han att om man inte trivs på sitt jobb så är det bra att söka sig till något som man trivs med och är bra på. Han poängterar dock att det inte finns jobb där man alltid är nöjd och allt alltid flyter på.

Framsyn och framtidstänk Framsyn handlar inte om att gissa rätt om framtiden, utan om att utveckla färdigheter som hjälper oss oavsett vad framtiden har att erbjuda. Då framtiden är oförutsägbar är det bra att kunna föreställa sig olika möjliga framtidsscenarier genom att använda sin fantasi systematiskt (framsyn) i och med att arbetslivet är väldigt rationellt.

Niko uppmanar oss att våga fantisera, även skrattretande saker. Det är då man på riktigt talar om alternativa framtider och inte något som är en fortsättning av nuet.

Uthållighet och optimism Förändring kräver tid och uthållighet. Alla reagerar olika på förändringar. Faktorer som påverkar förändringsfärdighet är optimism, självkännedom, fokusering, uthållighet, social flexibilitet, tänkandets flexibilitet och mod. Att hoppas är inte en strategi – man måste göra saker för framtiden.

Framtidens framgångsrecept • använd fantasi • våga drömma och agera • träna förändring och bryt rutiner Optimism är förutsättning för en lyckad framtid.

Du kan se webbinariet i portalen under “Inspelade föreläsningar”

KOLUM N

TFiF och framtidens utmaningar och möjligheter Vi lever i en tid då den tekniska utvecklingen är snabbare än någonsin vilket leder till nya synsätt på såväl arbets- som privatlivet. Hur inverkar detta på oss som förening?

Då vår tillvaro påverkas av lättillgänglig information måste även vi se om vår verksamhet. Precis som i arbetslivet påverkar AI också föreningens verksamhet. Vissa processer kommer att förenklas och accelereras. Den tekniska utvecklingen är nu snabbare än någonsin vilket ger oss nya utmaningar men också möjligheter.

Tekniska Föreningen i Finland är ett nätverk och en sammanhållande kraft för diplomingenjörer, arkitekter och naturvetare som behärskar svenska.

Vi vet att vår medlemskår trots det svenska språket inte är speciellt homogen. Här gäller det för föreningen att svara på de många olika behov som finns inom medlemskåren.

Vi sammanför folk från olika branscher och stödjer medlemmars konkurrenskraft på arbetsmarknaden. Inom TFiF finns vissa utskott och intressegrupper som har tappat aktivitet medan andra igen blomstrar. Då man ser på de grupper där aktiviteten har falnat är det kanske bra att se det som så att dessa kan och borde ersättas av nya. Nya grupper kunde fokusera på teman som väteeller ammoniakproduktion, vind- och solenergi, informationsbehandlingsteknik eller automatisering. Listan kan säkert göras lång. Som förening är det viktigt att TFiF aktivt engagerar sig i den snabba tekniska utvecklingen för att kunna erbjuda sina medlemmar en meningsfull gemenskap.

Genom att fortgående ta i beaktande de olika behov som finns inom medlemskåren, medlemmar som studerar, lever i ett tidigt skede av karriären, de mera erfarna i arbetslivet samt pensionärer, kan vi erbjuda skräddarsydd service för olika livssituationer. Föreningen utgörs av medlemmarna och här är det viktigt att ta vara på den kunskap och det erfarenhetskapital som medlemskåren besitter. Medlemmar i den tidiga karriären har långa arbetsdagar och unga familjer, vilket påverkar deras möjlighet att delta i fysiska möten. Deras behov ligger främst inom karriärplanering, anställningsjuridik och arbetsmarknadsstatistik. För den sena karriärgruppen är industripolitiska frågor och samhällspåverkan kanske intressanta.

För alla grupper får vi inte glömma den sociala aspekten – sociala kontakter med studiekamrater och föreningskolleger är viktiga. I det här avseendet kan TFiF profilera sig gentemot finskspråkiga organisationer.

Vi bör också utvärdera vårt samarbete med andra föreningar. Genom TFiFTEK samarbetet är TEK en central samarbetspart. Även DIFF är en naturlig samarbetspartner, och samarbetet med Niord kan utvecklas. Internationellt har vi deltagit i kongresser med nordiska organisationer, och ett ökat samarbete med Sveriges Ingenjörer kan vara intressant. De har stora resurser, och vi kan eventuellt delta i deras program.

Styrelsen har startat ett projekt för att utforska nya möjligheter för föreningens verksamhet.

En arbetsgrupp har tillsatts för att intervjua aktiva medlemmar och samla kreativa idéer. I arbetsgruppen ingår: • • • • •

Mikael Federley, styrelseordförande Johan Brenner, 1: a viceordförande Fanny Henriksson, 2: a viceordförande Christer Finne, styrelsemedlem Linda Sederholm, styrelsemedlem

Intervjuerna pågår från vår till höst och planeras vara klara vid årsskiftet.

Vi har också diskuterat föreningens administrativa struktur inklusive avdelningar, utskott, intressegrupper och arbetsgrupper. Kan den göras enklare?

Det bör bli lättare att engagera yngre medlemmar och att starta nya intressegrupper. Inga grupper bör existera i evighet. Styrelsen ser fram emot livliga diskussioner och deltagande från alla åldersgrupper i hela landet. Alla nya idéer är välkomna – kontakta gärna en medlem i arbetsgruppen om du vill göra din röst hörd.

Johan Brenner 1:a vice ordförande i TFiFs styrelse och medlem i projektarbetsgruppen

TFiF bladet 3 / 2024

11

ARTIKEL

TekNatur engagerade över 2300 studerande Årets upplaga av TekNatur ordnades med gröna förtecken och engagerade 50 svenskspråkiga skolor på olika håll i landet. Finaldagen gick av stapeln 19 april på Arcada i Helsingfors.

TEXT Mikael Sjövall FOTO Matti Rajala

TekNatur, det vill säga den svenskspråkiga tävlingen i teknik, matematik och naturvetenskap, arrangerades i år för trettioförsta gången, och för andra gången med ett förnyat upplägg.

– Det övergripande temat för årets utmaningstävling var den gröna omställningen. Största delen av alla tävlingsuppgifter kretsade denna gång kring hållbarhet och energiteknik, säger Susanne Wiedmer, domare i TekNaturs utmaningstävling.

Deltagarna skulle i små grupper komma fram till ett innovativt lösningsförslag på en aktuell hållbarhetsutmaning.

Tävlingsbidragen bedömdes enligt fyra kriterier där juryn granskar de ungas teamarbete, nytänkande, potential för vidareutveckling och hur grupperna presenterar sina lösningar.

TekNaturs målgrupp är unga i åldern 12

TFiF bladet 3 / 2024

“

Jag visste redan som tonåring att de naturvetenskapliga ämnena är min grej

13–18. Utöver TekNaturs utmaningstävling för elever i klasserna 8–9 ordnades en sjukamp för sjundeklassister och en fysiktävling för gymnasiestuderande.

Wiedmer är en av TekNaturs veteraner.

Hon har hört till tävlingens bakgrundskrafter sedan 2015 och är nu inne på sitt tionde år som medlem i den jury

som bedömer alla tävlingsbidrag i utmaningstävlingen. Wiedmer kommer väl ihåg när hon själv fattade tycke för naturvetenskapernas spännande värld.

– Jag hade en väldigt entusiasmerande lärare i kemi och fysik i högstadiet och gymnasiet Jag visste redan som tonåring att de naturvetenskapliga ämnena är min grej. En lärare har stor makt att påverka de ungas intresse för ett enskilt skolämne – på gott och ont, säger Wiedmer.

I dag jobbar Wiedmer som professor i analytisk kemi vid Helsingfors universitet. Hon är specialiserad på instrumentella separationstekniker, alltså metoder som används i analytisk kemi för att separera kemiska föreningar från varandra. Till Wiedmers fokusområden hör kromatografi och kapillärelektrofores.

– Många ungdomar är väldigt miljö-

Susanne Wiedmer, domare i TekNaturs utmaningstävling, diskuterar idéer och lösningar med de tävlande.

engagerade i dag. Att veta hur man separerar kemiska föreningar från varandra och hur mycket det finns av dem är viktigt till exempel då jordmånen eller vattendragen är kontaminerade. Då kan det vara bra att veta hur man med hjälp av naturvetenskapliga metoder kan lösa miljöproblem.

Bidrar TekNatur till ett större intresse för kemi, matematik och fysik?

– Absolut! Tävlingen skapar ringar på vattnet och triggar intresset för naturvetenskapliga ämnen. Det ser jag med egna ögon då jag följer med tävlingarna och talar med de unga som deltar.

Entusiasmen till trots lyfter Wiedmer fram en utmaning som enligt henne försvårar TekNaturs framtida sits.

– Den nya läroplanen gör det knepigare att planera in temadagar och

projekt som ordnas av utomstående aktörer. Det finns tyvärr mindre flexibilitet i skolornas schemaläggning nu för tiden.

Enligt Wiedmer kunde man utöver TekNatur också testa upplägget med naturvetenskapliga skolklubbar som skulle ledas av pensionerade naturvetare.

– Det finns en massa kunniga förtroendevalda naturvetare som kunde axla rollen som faddrar och leda till exempel klubbar i matte, fysik och kemi efter skoldagens slut. Det skulle ge en god grogrund för TekNaturs tävlingar framöver.

TekNatur arrangeras av Tekniska Föreningen i Finland, Svenska tekniska vetenskapsakademien i Finland och Yrkeshögskolan Arcada.

TekNatur består av tre tävlingar; •

TekNatur/Sjukampen för åk 7

•

TekNatur/Utmaning för åk 8-9

•

TekNatur/Fysiktävling för gymnasier.

Årligen deltar över 2000 elever från hela Svenskfinland.

Tävlingen finansieras med stöd av Svenska Kulturfonden, Sähkötekniikan ja energiatehokkuuden edistämiskeskus STEK ry, Magnus Ehrnrooths stiftelse, R. Erik och Bror Serlachius stiftelse, Svenska Folkskolans Vänner och Stiftelsen Tre Smeder.

TFiF bladet 3 / 2024

13

ARBETSM ARKNAD

Om jag blir uppsagd

Om du ansluter dig som medlem i förbundet först när en tvist redan har blossat upp är det inte möjligt att få rättsskydd.

TEXT Maritta Jalo, anställningsjurist på TEK. Översättning Apropos lingua FOTO Canva

Arbetsgivaren kan avsluta ett anställningsförhållande på olika sätt. Arbetsavtalet kan hävas eller sägas upp.

Uppsägning kan ske på personbaserade grunder eller av produktionsorsaker och ekonomiska orsaker. Hävning under prövotiden är ett sätt att avsluta ett anställningsförhållande och då upphör anställningsförhållandet omedelbart. Om hävning under prövotiden måste avtalas separat i arbetsavtalet.

Ett tidsbundet anställningsförhållande avslutas utan uppsägning när den utsatta tiden går ut.

14

TFiF bladet 3 / 2024

Den här artikeln fokuserar på att arbetsgivaren säger upp ett anställningsförhållande som gäller tills vidare.

Uppsägning kan ske på personbaserade grunder eller av produktionsorsaker eller ekonomiska orsaker. De går till på olika sätt. Arbetstagaren kan också säga upp sitt arbetsavtal, men behöver inte motivera det.

Uppsägning på personbaserade grunder Om det är fråga om uppsägning på personbaserade grunder, ska arbets-

givaren ange sakliga och vägande grunder för uppsägningen.

Typiska orsaker till uppsägning på personbaserade grunder är åsidosättande av arbetet, underlåtenhet att iaktta arbetsgivarens regler, frånvaro utan grunder och uppenbar oaktsamhet i arbetet. En arbetstagare som har åsidosatt sina förpliktelser får i regel inte sägas upp förrän hen har varnats och genom varningen uppmanats att rätta till sitt förfarande. Om arbetstagaren anser att varningen är obefogad, är det

bra att skriva ett svar där man uttrycker sin åsikt.

Uppsägning av produktionsorsaker och/eller av ekonomiska orsaker Om arbetsgivaren överväger uppsägningar av produktionsorsaker och av ekonomiska orsaker, ska bolaget först föra omställningsförhandlingar. Det här gäller för företag som har minst 20 anställda. Enligt lag ska omställningsförhandlingarna pågå i sex veckor eller 14 dagar, beroende på åtgärderna som planeras och på hur många personer som berörs. Kollektivavtalen kan innehålla tillämpningstider som avviker från det här.

När omställningsförhandlingarna har avslutats ska bolaget utreda möjligheter till omplacering och utbildning.

Arbetstagaren ska i första hand erbjudas arbete som motsvarar arbetsavtalet.

Om det inte finns sådant arbete, ska arbetstagaren erbjudas annat arbete som motsvarar personens utbildning, yrkesskicklighet eller erfarenhet. Först om arbetstagaren inte kan erbjudas andra uppgifter, finns det en grund för uppsägning.

Grund för uppsägning av ekonomiska orsaker eller av produktionsorsaker föreligger inte om arbetsgivaren antingen före eller efter uppsägningen har anställt en ny arbetstagare för liknande uppgifter. Här gäller det att beakta att sådana flyttningar ibland kan göras inom huset, men från annat håll kan man inte anställa ny personal.

Dessutom föreligger det ingen uppsägningsrätt om omorganiseringen av arbetsuppgifterna inte har orsakat någon verklig minskning av arbetet.

Om du i samband med uppsägningar erbjuds avtal om avslutande av anställningsförhållandet, så att säga en paketlösning, kontakta ditt förbund som kan se över avtalet. Efter anställningsför-

hållandet är arbetsgivaren dessutom skyldig att återanställa arbetstagaren under fyra månader eller när det gäller långa anställningsförhållanden under sex månader – för samma arbete. Då ska den uppsagda arbetstagaren erbjudas samma eller liknande uppgifter.

Anmäl dig till arbetskraftsbyrån och till din kassa Senast när uppsägningstiden har gått ut ska du anmäla dig till arbetskraftsbyrån.

Samtidigt är det bra att anmäla dig till din arbetslöshetskassa, som för många högskoleutbildade är KOKO-kassan.

Om du inte har hört till en arbetslöshetskassa, ansöker du om arbetslöshetsförmån hos FPA. För att du ska kunna få inkomstrelaterad dagpenning via kassan, ska arbetsvillkoret uppfyllas.

Arbetsvillkoret är för närvarande 26 kalenderveckor, det vill säga ungefär ett halvt år. I och med den lagändring som träder i kraft 2.9.2024 fördubblas den här tidsperioden. I fortsättningen måste man alltså arbeta minst tolv kalendermånader som uppfyller arbetsvillkoret för att kunna få inkomstrelaterad dagpenning. Läs mer om lagändringen på KOKO-kassans webbplats.

“

Senast när uppsägningstiden har gått ut ska du anmäla dig till arbetskraftsbyrån.

Samtidigt är det bra att anmäla dig till din arbetslöshetskassa

Vad ska jag göra om allt inte gick lagligt till?

Du kanske undrar om allt har gått som det ska enligt lagen och om uppsägningen var laglig. Lagen innehåller exempel på när grunder som har sam-

band med arbetstagarens person inte är sakliga och vägande. Som sådana grunder kan till exempel inte anses arbetstagarens sjukdom eller funktionsnedsättning, om inte arbetsförmågan har minskat väsentligt och bestående.

Inte heller deltagande i en stridsåtgärd eller politiska åsikter är grunder för uppsägning. Lagen innehåller inte en entydig lista över när grunden uppfylls och därför måste det bedömas från fall till fall.

Om du misstänker att lagen har överträtts, kan du kontakta juristerna på TEK, så kan vi reda ut saken närmare.

Rättsskyddsförsäkringen förutsätter att du har varit medlem under en viss tid för att få rättsskydd av försäkringsbolaget. Om du ansluter dig som medlem först när en tvist redan har blossat upp är det inte möjligt att få rättsskydd.

Du kan få ersättning När det är fråga om produktionsorsaker handlar det ofta om att bedöma vems arbete som har minskat. Lagen ger ingen ordning för hur arbetskraften ska minskas, alltså vem som sägs upp. Vissa kollektivavtal kan innehålla sådana klausuler och då är det personer som har förlorat sin arbetsförmåga i arbetet och personer som är viktiga för företagets verksamhet som sägs upp sist.

Om det i rätten konstateras att ett anställningsförhållande har upphävts i strid med lagen, kan man få ersättning för ogrundat upphävande av arbetsavtal. Ersättningsbeloppet som fastställs i lagen är i regel en summa som motsvarar lönen för 3–24 månader. Dessutom kan det dömas ut gottgörelse för överträdelse av samarbetslagen.

Artikeln har publicerats i TEK lehti 3/2024

TFiF bladet 3 / 2024

15

KOLUM N

Lystring kvinnor – missa inte AI-tåget!

AI-hajpen kulminerar. Det handlar inte bara om teknik – utan om makt. Är kvinnorna på hugget?

Det går inflation i begreppet artificiell intelligens. Varenda lekmannapredikant strösslar omkring sig vagt definierad terminologi. Visst pågår en samhällelig transformation – men mottagaren bör läsa på, finkalibrera sin bullshit-detektor.

Teknik handlar om makt: om förhållanden och strukturer.

Tekniken är som mest effektiv då den är osynlig, och tas för given.

Då produktionen, distributionen och konsumtionen av både information och beslut alltmer präglas av automatiserade strukturer måste upplysta medborgare anstränga sig för att skärskåda bolagen som ligger bakom denna generativa AI. Även ur könsperspektiv.

Inkluderas det kvinnliga (icke-maskulina) perspektivet, nu då vi stöper om vår syn på arbete och på våra levnadssätt?

Kalla fakta tyder på motsatsen.

Kvinnor är underrepresenterade i ledande positioner inom AI-världen. Det kan få långsiktiga konsekvenser, som

16

TFiF bladet 3 / 2024

cementerar de fördomar och slagsidor som bakas in i AI-tekniken.

Efter jordbrukssamhället följde industrialisering, därpå tjänstesamhälle.

Framtiden lär vara rätt så ”cyber”. Den som vill förbli delaktig måste uppgradera sin tekniska kompetens – vägra låta män som Elon Musk, Mark Zuckerberg eller Jeff Bezos svinga taktpinnen. En sådan maktkoncentration låter ju snarast mardrömslik.

För att navigera en alltmer automatiserad tillvaro behöver alla – speciellt flickor, unga damer och mogna kvinnor – stärka sitt tekniska självförtroende. Den som inte intar en aktiv roll i den tekniska utvecklingen och implementeringen förpassas till en passiv åskådarposition.

En tillvaro som genomsyras av AI får inte dikteras av dem som besitter teknisk expertis, eller kommersiell slughet. Ett värdigt och öppet samhälle måste värdesätta mjuka aspekter som

vanligtvis upplevs som bromsklossar inom affärslivet: etik, reglering och sociala färdigheter.

Utan en proaktiv, kvinnlig touch inom AI kan vi vinka adjö till jämställdheten. Gärna så att män samtidigt vågar bejaka sin ”feminina” sida och lätta på gaspedalen inom AI-racet.

Torsten Fagerholm ledarskribent vid Hufvudstadsbladet, och jobbade som chefredaktör för Affärsmagasinet Forum (eller Forum för ekonomi och teknik) 2013–2019

TFiF bladet 3 / 2024

17

STUD ERAN D E

Stort intresse för utbytesstudier Helsingin Sanomat gick i mars ut med nyheten att intresset för utbytesstudier vid Helsingfors universitet har rasat. TFiF bladets rundringning visar en avvikande trend vid andra universitet.

TEXT Mikael Sjövall FOTO Canva

– Intresset för utbytesstudier har ökat hos oss. Vi hade ett rekordår i fjol.

Hela 1857 av våra studerande valde att plugga utomlands 2023. Det här överträffar den nivå som vi hade före coronapandemin, säger Eija Zitting, chef för lärandetjänster på Aalto-universitetet.

Aalto-universitetets populäraste destinationer för utbytesstudier är Tyskland, Singapore, Sverige och Frankrike.

I den ordningen.

– Vi har effektiverat ansökningsprocessen och satsat hårt på marknadsföring av de alternativ som står till buds. Det förklarar säkert till vissa delar varför så många lade in en ansökan i fjol, säger Zitting.

Zitting köper inte påståendet att de studerande skulle gå miste om poäng eller att de skulle sacka efter i studietakten på grund av utbytesstudier.

– Vi kräver att de som studerar på kandidatnivå avlägger minst 30 poäng per termin i samband med utbytesstudier. De som pluggar på magisternivå måste avlägga 24 poäng per termin, säger hon.

Zitting får medhåll av Harriet Klåvus, som är chef för internationell samverkan vid Åbo Akademi.

18

TFiF bladet 3 / 2024

– I själva verket kan våra studerande ofta avlägga fler poäng utomlands än hemma vid ÅA. Inom Erasmus-programmet avlägger de studerande i genomsnitt 30 poäng per termin.

Alla poäng räknas till godo när de återvänder hem, säger Klåvus.

Enligt Klåvus har flödet av ansökningar ökat stadigt efter den svacka som slog till under coronapandemin.

– Vi har redan fått 156 ansökningar för höstterminen 2024 och vårterminen 2025. Motsvarande siffra åren 2018–2019 var 166 ansökningar, säger hon.

En granskning av Utbildningsstyrelsens nationella statistik visar att det var sammanlagt 10 011 finländska studerande som åkte på utbytesstudier i fjol. Antalet utbytesstudenter 2019 före pandemin var 12 543. Av dem som satsade på utbytesstudier 2023 var det 16,1 procent som pluggar tekniska ämnen.

– Intresset för TFiFs stipendier för utbytesstudier var stort i fjol. Vi fick 68 ansökningar jämfört med 57 ansökningar året innan och 51 ansökningar 2019, säger Klara Nyberg, serviceassistent på TFiF.

STUD ERAN D E

Borgen IV hägrar – snart inleds medelinsamling TEXT Emilia Juslin FOTO Privat

Kemistklubben vid Åbo Akademi jobbar hårt för en ersättande lokal till Borgen III, som stängdes 2021.

Flera olika alternativ har diskuterats sedan dess men just nu fokuserar man på en lokal i akademikvarteren som skulle uppfylla Kemistklubbens behov.

- Vi för aktiva diskussioner med Åbo Akademi. Just nu ser det mycket ljust ut för oss, även om vi ännu väntar på att de officiella besluten ska fattas, säger Viktor Löfgren, projektledare för Borgen-projektteamet.

Planeringen av den nya Borgen IV är ändå i full gång. Projektteamet tillsattes i januari i år och har som uppgift att konkretisera de idéer och planer som förts fram sedan Borgen stängde. Högst på agendan just nu är att fastställa de ekonomiska ramarna för Borgenprojektet, samt informationsgången till föreningens medlemmar och alumner.

- Vi kommer att lansera en egen hemsida tillsammans med Datateknologerna på adressen borgen.fi i höst. Där kan man följa projektets gång och vad som är aktuellt just nu.

Medelinsamling startar 2025 Om allt går vägen och Kemistklubben får flytta in i sin nya klubblokal, kommer föreningen själv att behöva stå för inredning och teknisk utrustning.

För att bekosta inventarierna startar de en medelinsamling som kör i gång i början av nästa år.

Förhoppningen är att många tidigare studerande och föreningsmedlemmar vill bidra till att bygga upp nya Borgen IV. - Klubblokalen används inte bara av dagens studerande, utan också alumner kan ordna egna sammankomster och återförenas på Borgen, påminner Löfgren.

Stort intresse bland medlemmarna Alla klubblokaler vid Åbo Akademi stängdes då coronapandemin slog till.

Den tidigare klubblokalen Borgen III i Axelia hann bara vara i bruk i några månader hösten 2021 innan den stängdes för gott i december samma år.

Sedan dess har Kemistklubben samsats om klubblokal med Humanistiska Föreningen.

- Samarbetet har fungerat bra, men visst är det lite av en konstgjord andning. Vi lyckas hålla de viktigaste föreningstraditionerna vid liv, men saknar att ha ett eget vardagsrum där

Viktor Löfgren leder Borgen-projektteamet

medlemmarna kan träffas på kvällstid, konstaterar Löfgren.

Flera årskullar av era medlemmar har inte upplevt Borgen. Finns det tillräckligt med aktiva medlemmar som vill engagera sig i att sköta en helt egen klubblokal?

- I höstas var det konkurrens om platserna till Borgrådet, så alla intresserade fick inte plats. Det finns alltså ett stort intresse bland medlemmarna, och traditionen av att driva en egen klubblokal lever kvar bland annat genom bra dokumentation från tidigare år, berättar Löfgren.

TFiF bladet 3 / 2024

19

ARTI KEL

Företagens framgång speglas i statsfinanserna Forskningsinstitutet Labores chef, professor Mika Maliranta, tror på Finlands ekonomiska framtid trots de svaga statsfinanserna. Orsaken är att innovationskraften i näringslivet igen har ökat vilket innebär att företagen börjar generera mera intäkter till landet än under de senaste 15 åren.

TEXT Bo Ingves FOTO Labore och Canva

Mika Maliranta är professor i ekonomi vid Jyväskylä universitet men har sitt huvudvärv som forskningsdirektör för Labore, som i sin helhet heter Forskning om arbete och ekonomi LABORE, tidigare känt som Arbetstagarnas forskningsinstitut. Han är också ordförande för OECD:s arbetsgrupp för branschanalys och vice ordförande i Rådet för bedömning av lagstiftningen i Finland, som analyserar i vilken utsträckning forskning används som underlag i lagstiftningen.

Maliranta förklarar Finlands svaga finansiella läge i dag med en historisk återblick på vad som hände vid tiderna för finanskrisen före och efter 2010.

– Då förlorade Finland tiotusentals tidigare högproduktiva arbetstillfällen som hade skapats genom forskning och utveckling. Det är något jag kallar för en negativ teknologi- och produktivitetschock. Till den hörde att den drabbade främst stora företag och deras underleverantörer, säger han.

Men samtidigt som produktiviteten och forskningssatsningarna minskade

20

TFiF bladet 3 / 2024

i de stora företagen i Finland, började nya innovationsbaserade företag växa fram snabbare än någonsin tidigare.

– Det är en stor skillnad från tidigare då det främst var de stora företagen som innoverade, säger Maliranta.

Mika Maliranta är professor i ekonomi vid Jyväskylä universitet men har sitt huvudvärv som forskningsdirektör för Labore.

Tillväxten finns i unga företag Enligt Maliranta är den logiska tolkningen att när de stora bolagen tappade sin innovationsfart öppnades samtidigt en dörr för att börja bygga upp ny verksamhet kopplad till nya innovationer.

– Internationell ekonomisk forskning visar att unga, mindre företag ofta spelar en viktig roll när ekonomin i ett land börjar förnyas på djupet. En viktig observation är att företagets ålder är en mer intressant faktor än dess storlek. I praktiken är alla genuint nya företag små, men bara en del av de små företagen är unga, säger han.

Labores analyser visar enligt Maliranta tydligt att forsknings- och utvecklingssatsningarna är minimala i gamla små företag. Signifikant är därför att det är

forskningsintensiva unga företag som har vuxit mest de senaste 10–15 åren.

– Om förnyelseprocessen fortsätter på samma sätt som den har gjort hittills är det skäl att vara optimistisk inför de kommande tio åren, då unga små företag har hunnit växa till medel-

stora eller stora med över 500 anställda, Jag utger på hösten en bok i vilken jag utgående från en stor datamängd närmare beskriver och förklarar den här processen, säger han.

Företagen och statsfinanserna Maliranta betonar att de negativa produktivitetschockerna som drabbat företagen har skett i samma takt som Finlands offentliga ekonomi har försämrats. En graf som Labore tagit fram visar klart att de två processerna har gått parallellt. Det är enligt honom en viktig observation.

– I praktiken är det så att försämringen av den offentliga ekonomin nästan helt förklaras av företagssektorns produktivitetschock. Min optimism bygger på att eftersom problemen i den offentliga ekonomin till stor del beror på företagssektorn, kommer också den offentliga ekonomin att återhämta sig i takt med företagssektorn, säger Maliranta.

I praktiken betyder det att då företagens forsknings- och utvecklingssatsningar börjar ge resultat, skapas det på nationalekonomsk nivå igen allt flera

nya högproduktiva jobb som genererar mer inkomst och den vägen berikar den offentliga ekonomin.

– Samtidigt minskar också de offentliga utgifterna åtminstone delvis. De här två sakerna tillsammans innebär att den offentliga ekonomins situation kan förbättras avsevärt inom tio år även om den just nu är dålig. Vi behöver alltså i framtiden ännu mer högutbildad arbetskraft, inte minst ingenjörer, säger Maliranta.

Hela näringslivet drar nytta Efterfrågan på högt utbildade människor är stark framför allt i företagens tidiga livscykel, då det forskas i nya produkter samtidigt som nya produktionsmetoder tas i bruk. Maliranta påpekar dock att när teknologin i ett företag börjar vara färdig och företaget övergår till expansionsfasen, ökar samtidigt efterfrågan också på andra än högutbildade arbetstagare.

– Historiskt sett har vi fortfarande många högutbildade i arbetskraften men problemet är att få unga människor med rätt sorts utbildning ut i arbetslivet. Lyckligtvis har myndighe-

terna insett behovet av att öka satsningarna på högre utbildning och om det nu genomförs korrigerande politiska åtgärder kommer det också att finnas tillräckligt med kvalificerad arbetskraft i framtiden, säger han.

Bland de korrigerande åtgärderna finns enligt Maliranta inte enbart att öka högskolornas resurser, utan också sätt att hindra att högutbildade flyttar utomlands samt att locka kompetens till Finland från andra länder. Ett stort problem är enligt honom att en allt för stor del av utländska studerande i Finland flyttar utomlands efter studierna.

– Tyvärr ökar en del av de färska politiska åtgärderna inte Finlands attraktivitet. Om våra politiska program ger signalen att en utbildad person måste lämna landet om den inte omedelbart hittar ett tillräckligt bra jobb, är det kanske inte den bild som är till Finlands fördel i konkurrensen om arbetskraften.

Här ska man komma ihåg att utländska arbetstagare tillför företagen helt nya tänkesätt som kan behövas i den internationella konkurrensen, säger Maliranta.

TFiF bladet 3 / 2024

21

ARTI KEL

Regeringens nya giv gör livet surt för tekniskt utbildade invandrare Kravet att hitta ett nytt jobb inom tre till sex månader efter avslutat arbetsförhållande väcker stor oro bland många invandrare som är bosatta i Finland.

TEXT Mikael Sjövall och FOTO Mikael Sjövall och Canva

Owain Hopeaketo jobbar som projektchef på Teknikens Akademiker TEK. Hopeaketo, som ursprungligen är från Storbritannien, ansvarar för organisationens service för internationella experter med utländska rötter.

– Mitt jobb går ut på att lobba för framväxten av en etnisk och språklig mångfald i tekniska branscher. Vi på TEK vill bli bättre på att locka till oss medlemmar med internationell bakgrund, säger Hopeaketo.

TEK har tidigare påtalat behovet av utländsk arbetskraft inom kemitekniska företag, skogs- och pappersindustrin och IT-branschen.

– Trots att behovet av arbetskraft är stort ställer många arbetsgivare helt orimliga krav på flytande kunskaper i finska, vilket gör det svårt för många utländska arbetssökande att få jobb i tekniska branscher, säger Hopeaketo.

Problemet är inte kravet i sig utan oförmågan att fokusera på det som är väsentligt i rekryteringen av personal, 22

TFiF bladet 3 / 2024

anser han.

– Det handlar om att välja fel ingångspunkt. En del arbetsgivare använder dessutom språkkraven som en förevändning för att inte behöva rekrytera medarbetare med utländskt påbrå, säger Hopeaketo.

My Linh Nguyen känner igen sig i Owain Hopeaketos beskrivning.

– För många invandrare kan det vara svårt att klara av språkkraven och ta sig in i arbetslivet, säger Nguyen.

My Linh Nguyen flyttade från Vietnam till Finland 2015. Efter studier i internationell handel vid Vasa yrkeshögskola och en kandidatexamen i datavetenskap vid Aalto-universitetet har hon nu fått ett jobb som motsvarar hennes utbildning.

– Jag jobbar som dataforskare på Unity Technologies i Helsingfors. Bolaget har utvecklat en av världens största videospelmotorer. Arbetsspråket är engelska, berättar Nguyen.

“

Regeringens skärpta invandringspolitik försämrar Finlands attraktionskraft i konkurrensen om välutbildad arbetskraft.

Före jobbet på Unity Technologies jobbade hon som webbutvecklare på programvaruföretaget Frosmo som erbjuder tekniska lösningar för e-handel.

Nguyen har jobbat kontinuerligt vid sidan av studierna. Trots att hon nu har medvind har det inte varit lätt att få fotfäste i arbetslivet.

– Det var väldigt svårt i början. Jag har svårt att förstå varför man kräver kunskaper i finska då man ska jobba till exempel som städare. I mitt första jobb sorterade jag grönsaker och frukter för ett livsmedelsföretag, säger Nguyen.

Statsminister Petteri Orpos (Saml) regering vill skärpa kriterierna för uppehållstillstånd. Till en början ville regeringen möjliggöra utvisningen av utländska experter som blir arbetslösa och inte hittar ett nytt jobb inom

tre månader. Efter massiv kritik från fackförbunden och många arbetsgivarorganisationer har tidsfristen nu förlängts till sex månader i det lagförslag som riksdagen ska ta ställning till. Tidsfristen på tre månader gäller fortfarande för dem som inte klassas som experter.

– Sex månader är likaså en väldigt kort tid för att hitta ett nytt jobb. Många rekryteringsprocesser kan ta flera månader i anspråk. Regeringens planer orsakar mycket onödig stress bland utländska experter, säger Hopeaketo.

Enligt statistik från TEK och Statistikcentralen hade 25 procent av alla tekniskt utbildade personer, som saknade EU-medborgarskap och varit arbetslösa, inte lyckats hitta ett nytt jobb inom sex månader.

My Linh Nguyen vet vad det vill säga att få nobben som arbetssökande.

– De flesta arbetsgivare skickar ett automatiskt svar. Många svarar ingenting alls under rekryteringsprocessen.

Hennes räddning var multinationella bolag som annonserar enbart på engelska. Nguyen valde också en avvikande integrationsväg.

– Jag bifogade ett intyg på mina kunskaper i svenska då jag lade in en ansökan om medborgarskap. Det gick vägen, berättar hon.

Trots att Nguyen har sitt på det torra är hon orolig över regeringens planer att skärpa villkoren för uppehållstillstånd.

– Många av mina utländska vänner är bekymrade över sin framtid. Kravet att hitta ett nytt jobb inom sex månader är helt orimligt. Det finns dessutom färre lediga jobb nu när den ekonomiska tillväxten har mattats av.

Nguyen ifrågasätter också planerna på att kräva åtta års vistelse i landet för att man ska kunna ansöka om finskt

medborgarskap.

– Alla de här förslagen signalerar en sak - att vi invandrare inte är välkomna till Finland, säger hon.

Enligt en studie som Business Finland lät göra 2022 framgick det att företag som har en internationell arbetskultur klarar sig bättre ekonomiskt än monokulturella motsvarigheter.

Owain Hopeaketo understryker att regeringens skärpta invandringspolitik försämrar Finlands attraktionskraft i konkurrensen om välutbildad arbetskraft.

– Till exempel Tyskland och Kanada går i motsatt riktning. Den tyska regeringen gick nyligen in för att luckra upp kraven för tyskt medborgarskap.

De tyska myndigheterna krävde tidigare åtta års vistelse i landet, men nu är det fem år som gäller, berättar han.

Owain Hopeaketo jobbar som projektchef på Teknikens Akademiker TEK

My Linh Nguyen jobbar som dataforskare på Unity Technologies

TFiF bladet 3 / 2024

23

24

TFiF bladet 3 / 2024

KOLUM N

AI och jobbsökning – en ny värld Har du ruvat och skruvat på dig, desperat att hitta nya utmaningar? Du vet att du har kunnande, men hittar inte riktigt lämpliga utmaningar.

Försök med jobbsökning boostad med AI, dvs. konstgjord intelligens. För det behöver du förbereda något jag kallar för ett skills paper som inkluderar allt ditt kunnande från studier och arbetsliv, men även från privatlivet. Du ger ditt ”papper” åt AI och ber det söka efter lämpliga jobb som matchar ditt kunnande, på bredaste möjliga front. Här kan du dessutom definiera geografiska regioner, specialkunnande och personliga preferenser. Du kan alltså be att få en lista på t.ex. tre jobb i Pargas skärgård för en kemiingenjör, med brett kunnande och segelbåtar som specialintresse.

AI ger dig både en lista på och länkar till jobben, eventuella deadlines för ansökan och vem som annonserat det.

Ett mera traditionellt sätt är att bara lägga in sitt CV, men den skrapar bara på ytan av ditt kunnande och vad du är som sakkunnig. I dagens konkurrens ska man urskilja sig på något sätt och då är skills paper och AI grejen. Vi har massor av kunnande som vi sällan kommer ihåg att berätta om och om vi gör det, så blir det av först i

samband med intervjun. Berättar du inte om ditt kunnande, kommer ingen inbjudan till intervju. Söker du jobb kompisvägen så bör du ändå berätta något mera om dig själv.

Skriv då ett skills paper som omfattar allt ditt kunnande, precis allt, uppdelat enligt tema och i små portioner. Det kan vara t.ex. ledarskap, med underrubriker projektledarskap, teamledarskap osv.

Det kan även vara kommunikation, som då omfattar bl.a. god skrivoch talförmåga men även sociala plattformar och annan nyare teknologi. Ett skills paper är aldrig för långt och det blir aldrig utdaterat, utan du kan hela tiden bygga på med nya erfarenheter.

Foto: Mia Adolfsson

den t.ex. till 6-8 meningar som du kan lägga i början av din CV som en introduktion.

AI kan även användas för att översätta dina dokument till det språk du vill och du kan definiera att översättningen motsvarar t.ex. B2 engelska så det inte låter för fint och mindre trovärdigt.

För bättre effekt kan du använda olika AI i kors genom att ge dem samma uppgift och sedan sammanställa de något avvikande svaren till en bättre helhet.

Daniel Valtakari

När du ger AI ditt skills paper så kan du söka jobb på sättet jag beskrivit ovan. Sedan, när du väl hittat jobb som attraherar dig, kan du be AI att matcha ditt kunnande med de krav och förväntningar som finns i jobbeskrivningen. På så sätt kan du ännu bättre än tidigare svara mitt i prick på det som förväntas av dig.

TkD, är ombudsman vid TEK, med fokus på högskolesektorn och internationella ärenden. Daniel arbetar med frågor om AI och arbetsliv både nationellt och internationellt, bl.a. i sin roll som ordförande för UNI Global Professionals & Managers.

Efter att du skrivit din jobbansökan kan du be att AI sammanfattar

på Archive.org av Daniel Valtakari.

PS. Om du blev intresserad så kan du kolla på guiden Looking for Work – CV, Cover Letter and Artificial Intelligence som finns

TFiF bladet 3 / 2024

25

NOTISER

TFiF styrelsens arbetsgrupp kring verksamheten

Teknikens Akademiker, TEK är Helsinki Prides samarbetspartner för femte året

Kartläggning av TFiF-verksamheten

TEK arbetar för ett jämlikare arbetsliv. Ett led i detta är samarbetet med Helsinki Pride som officiell Support Partner.

Våren 2024 tillsatte styrelsen en arbetsgrupp som ska kartlägga utvecklingsbehoven inom föreningens verksamhet.

Arbetsgruppen kommer både att intervjua medlemmar och göra en statistikbaserad analys.

Arbetslivet skall vara rättvist och tryggt för envar.

På TEK arbetar vi för jämlikhet hela tiden och på lång sikt säger Teemu Hankamäki, arbetsmarknadsdirektör på TEK.

Målet me arbetsgruppens arbete är att säkerställa att TFiF också i framtiden kan erbjuda relevanta medlemstjänster till våra medlemmar.

Temat för Helsinki Pride detta år är fred och hopp. Festivalen kulminerar i Pride-veckan den 24–30 juni och särskilt i Helsinki Pride 2024-paraden och parkfesten den 29 juni.

Arbetsgruppen strävar efter att presentera resultaten från kartläggningen vid årsskiftet.

Läs mera på tek.fi/fi/uutiset-blogit/ (på finska)

Member+

TFiF delade ut stipendier

Som TFiF-TEK medlem har du tillgång till en mängd förmåner via Member+

Baserat på de inkomna stipendieansökningarna denna vår delade TFiF ut stipendier till ett värde av 24 570 €.

Bekanta dig med vad allt du kan nyttja bl.a. ifråga om resor och upplevelser, inkvartering, biluthyrning, välmående och mycket mera inför semestersäsongen (på finska).

Läs mera på www.memberplus.fi

Summan fördelades på 47 stipendiater enligt: utbyte 18, studieresa 2, utlandspraktik 1 samt studier 26.

Ansökningar till följande stipendierunda kan skickas in t.o.m. den 31 oktober.

Läs mera på tfif.fi/stipendier

Missade du ett webbinarium eller ett evenemang?

Ansök om TFiFs stipendium ”Hållbar framtid” för slutarbeten inom hållbarhet!

Det finns en hel del webbinarier och evenemang inspelade som du kan se i portalen.

Stipendiet delas ut för ett diplomarbete om hållbarhet och kan i år sökas av studerande vid Aalto-universitetet.

Dessa ligger bakom inloggning och du loggar enkelt in med dina bankkoder och skrollar sedan ner till ”Inspelade föreläsningar” Du hittar bl.a.: • AI • Självkänsla och självdisciplin • Office program • Gruvindusti • Elbilar samt mycket mer.

Logga in på tfif.fi

Skriver du ditt diplomarbete om hållbarhet kan du ansöka om stipendiet Hållbar framtid.

Detta år beviljas stipendiet till en studerande vid Aalto-universitetet.

Sista ansökningsdag 15.10

26

TFiF bladet 3 / 2024

Du kan ansöka om stipendiet om du skriver ditt diplomarbete om hållbarhet under läsåret 2024-2025 (arbetet kan ha inletts våren 2024). Stipendiesumman är 3000 €.

Ansökningsperioden är 1.6-15.10.

Läs mer på tfif.fi/hallbar-framtid.

Kommande evenemang:

15.8

DIAS-gillets månadsmöten under hösten

Sommarseglats med segelfartyget Österstjernan och

•

27.9

besök till Sjöfästningen Svartholm utanför Lovisa.

•

25.10

Avfärd från Helsingfors

•

29.11

20.8

•

13.12 (lillajul)

Infotillfälle om Mentorprogrammet TFiX, digitalt

•

4.9 och 18.9

Ansökan till mentorprogrammet TFiX är öppen

•

2.10 och 16.10

1.6-31.8.2024

•

6.11 och 20.11

17.9

•

4.12 och 18.12

19-23.9

•

Århundradets kärlekssaga, Lilla Teatern

•

27.12 Matilda, Svenska teatern

Besök till Arcadas AI-hub, Helsingfors

10:ans bord träffas under hösten

Kommande teaterevenemang under hösten

Bergen och Oslo – med Bergensbanen och Flåmsbanan

21.9

Du hittar närmare information om alla aktuella evenemang i evenemangskalendern tfif.fi/evenemang

Ölorientering GamYlonz, Helsingfors

28.9

ÅAATK Multiårskurssitz Panimoravintola Koulu, Åbo

22.10

Musikalen Moulin Rouge!, Helsingfors Stadsteater

28.11

Musikalen Dancer in the Dark, Lilla Teatern, Helsingfors

TFiF bladet 3 / 2024

27

Sök till nästa omgång av mentorprogrammet TFiX!

1.6-31.8.2024

Ställ upp som mentor för en TFiF-medlem!

Som mentor får du möjlighet att dela med dig av din erfarenhet och samtidigt hjälpa din adept att utvecklas genom att fungera som stöd och bollplank.

Vi söker dig som har flera års erfarenhet av arbetslivet, som är en god lyssnare och som vill dela med dig av dina erfarenheter.

Sök till mentorprogrammet som adept!

TFiX riktar sig till dig som är i arbetslivet eller i slutskedet av studierna och som vill ha en mentor att diskutera frågor om arbetsliv och karriär.

Du kan t.ex. få hjälp med att förtydliga dina egna målsättningar, problemsituationer på jobbet eller att bli bättre på att kombinera arbete och privatliv.

En ny omgång av mentorprogrammet TFiX för TFiF-medlemmar startar i oktober. Deltagandet är gratis .

Läs mera på tfif.fi/tfix