ARTI KEL
Hon motarbetar resistens mot antibiotika Den utbredda förekomsten av bakterier som är resistenta mot antibiotika utgör ett allt större hot mot sjuk- och hälsovården på olika håll i världen, uppger världshälsoorganisationen WHO. TEXT Mikael Sjövall FOTO Karl Vilhjálmsson, Mikael Sjövall
Forskaren Windi Muziasari har ett världsomfattande uppdrag. Hon hjälper en lång rad olika beslutsfattare att få bukt med spridningen av antibiotikaresistenta bakterier. I fjol premierades Muziasari med andra pris i en tävling som utsåg årets unga forskarföretagare i Finland. Nu leder hon bolaget Resistomap som har specialiserat sig på laboratorieanalyser som i sin tur hjälper myndigheter, sjukhus och företag att komma de resistenta bakterierna på spåren. - Spridningen av antibiotikaresistenta bakterier brukar ofta kallas för den tysta pandemin eftersom pandemin sprider sig i det fördolda och under tystnad. Trots det drabbar de resistenta bakterierna allt fler människor med allvarliga sjukdomsförlopp som följd, säger Windi Muziasari. Tiotusentals dödsfall i Europa Cirka 33 000 personer dör varje år i Europa i infektioner som inte längre kan botas med antibiotika, meddelar Institutet för hälsa och välfärd. Antibiotikaresistensen kan leda till att allt fler patienter dör av lunginflammation eller av infektioner. - De flesta operationer på sjukhus förutsätter antibiotika. Om det kryllar
6
TFiF bladet 3 / 2022
av bakterier som är resistenta mot antibiotika blir det allt svårare att förhindra infektioner efter ett kirurgiskt ingrepp. Vår sjuk- och hälsovård är allvarligt hotad av det här problemet, säger Muziasari. WHO har identifierat 12 så kallade bakteriefamiljer som utgör en stor risk för den globala hälsosituationen på grund av resistens mot antibiotika. På listan finns bland annat sjukhusbakterier som orsakar största delen av alla kliniska infektioner bland människor med nedsatt immunförsvar. WHO namnger bland annat den multiresistenta bakterien pseudomonas aeruginosa som ett av de största hoten mot världshälsan. Bakterien kan till exempel orsaka lunginflammation, blodförgiftning eller endokardit som är en livshotande inflammation i den hinna som täcker insidan av hjärtats kamrar. Vad beror det på att vi allt oftare stöter på antibiotikaresistenta bakterier? - Vi använder alltför mycket antibiotika på lösa och godtyckliga grunder och så brister det ofta i avfallshanteringen eller sanitetsförhållandena, vilket gynnar framväxten av de resistenta, sjukdomsframkallande bakte-
“
Spridningen av antibiotikaresistenta bakterier brukar ofta kallas för den tysta pandemin
rierna. Att åtgärda problemet med hjälp av nya medicinska preparat är inte en lösning på kort sikt. - Det tar oftast tiotals år att utveckla nya mediciner som ersätter sådan antibiotika som inte biter på resistenta bakterier. Det finns ingen snabb patentlösning på det här problemet. Den effektivaste lösningen är att minska på användningen av antibiotika och se över utsläppen till miljön. Problemet störst i utvecklingsländer Åtminstone de nordiska länderna, Nederländerna, Storbritannien och Kina har tack vare medvetna åtgärdsprogram lyckats minska på användningen av antibiotika för att mota olle i grind, men på övrigt håll i världen kan situationen till stora delar vara kritisk. >> Windi Muziasari vann andra pris i Kaute-stiftelsens tävling Årets unga forskarföretagare 2021 .
