Linda Mannila ”Baket vejt man!”

KOLUMN

”Baket vejt man!”

I morse åkte min 12-åring till Företagsbyn i Åbo för att lära sig om arbetsliv och entreprenörskap genom att jobba, tjäna pengar och öva ansvarsfull konsumtion i en miniatyrstad. ”Kanske som en IRL-version av ’The Sims’”, funderade vi igår kväll.

Hon var osäker på hur det hela går till, så jag tog till de bevingade orden ”baket vejt man” – ord hon hört många gånger och som har hängt med mig sedan barndomen i Österbotten. Man kan inte veta innan man provat.

Då jag gick i sexan fanns varken The Sims eller Företagsbyn, men jag fick insyn i arbetsliv och företagande hemma. Mina föräldrar hade alltid många järn i elden – de jobbade dagtid och skötte därtill skog och jordbruk. Så småningom startade de företag hemma i garaget, som i många andra startuphistorier gjordes om till kontor. Sidobusinessen växte och blev heltidsjobb.

Nu, flera år senare, har historien upprepat sig. Jag är fortfarande forskare, men min företagarhatt har växt allt mer under åren. Enligt företagsregistret grundade jag mitt nuvarande företag år 2008, men det var inte mitt första, och troligen inte heller det sista. Likt mig växer mina barn upp med föräldrar som har många järn i elden, och om man ska tro forskningen är chansen stor att de också kommer starta eget. Företagande verkar nämligen gå i arv.

Skulle jag avråda dem? Verkligen inte. Visst, att vara företagare är ingen dans på rosor, men friheten att göra det man brinner för är värt några rostaggar under fötterna ibland. Frihet går dock alltid hand i hand med ansvar. Ansvar gentemot kunder, eventuella anställda, samhället och kanske framför allt, ansvar mot sig själv. Då man gör något man brinner för är det lätt att bli bränd, brukar man säga. Man får lära sig sätta gränser, säga nej och värdesätta sin egen tid.

Min dotter var inte helt nöjd med det yrke hon fått inför dagen i Företagsbyn, men det är ju så det är. Det första jobbet är sällan drömjobbet. Den första företagsidén är inte nödvändigtvis den rätta. Jag har provat mina vingar i flera företagarroller, från gymtränare till webbshopsägare, enligt devisen “alltid lär man sig något”. Och däri ligger en stor del av min drivkraft – att lära mig något nytt. Det är nog därför företagande och forskning är en så bra kombination för just mig. Den ger mig möjlighet, och uppmuntrar mig, att söka nya problem, nya utmaningar, nya projekt.

För nog är det ju så att först ”baket vejt man”.

Linda Mannila

finlandssvensk företagare, forskare och sakkunnig med fokus på digitalisering, utbildning och samhällsutveckling.