TFiF bladet 3/2022

bladet

TEKNISKA FÖRENINGEN I FINLAND MEDLEMSTIDNING 3/2022

TFiF 6 WINDI MUZIASARI MOTARBETAR RESISTENS MOT ANTIBIOTIKA

4

TFiF stiftelsen donerade till universiteten

12

Höga kostnader bromsar övergång till vätgas

22

”Gör-det-själv” kollektivavtal

TFiF bladet 3 / 2022

1

I NN EHÅLL

28

6

18 Mentorprogrammet hjälper mig att fokusera 20 Så påverkar inflationen din ekonomi 22 Bägge avtalsparter är nöjda med Gofore’s ”gör-det-själv” kollektivavtal 26 Personlig etik i svåra tider 28 Självbyggda solpaneler och fjärrstyrt flygplan vinnare i TekNaturs Projekttävling

3 Ledare 4 Notiser 6

Hon motarbetar resistens mot antibiotika

32 Samma laddare för alla apparater – snart blir det verklighet

9 Hej från TFiFs och DIFFs programutskott

34 Evenemang

10 Uppdrag: återvinna plastavfall och rena havet

36 Mentorprogrammet TFiX

12 Höga kostnader bromsar massiv övergång till vätgas 15 Linda Mannila: ”Baket vejt man!”

16 Egentliga Finland satsar på cirkulär ekonomi

2

TFiF bladet 3 / 2022

18 12

LEDARE

Stöd på vägen från skolelev till teknikkunnare En av TFiFs aktiva avdelningar, Arkitektgillet, fyller 130 år på hösten. Under alla sina verksamhetsår har avdelningen stöttat arkitekter samt kommande arkitekter. Tack för ert viktiga arbete!

Vidare fyller avdelningen för byggnadsteknik 120 år, inte så illa det heller. Båda avdelningarna för samman studerande med utexaminerade från branschen.

Tekniktävlingen TekNatur fyller år 2023 30 år. TekNatur gör ett viktigt arbete i att stöda och inspirera unga förmågor på sin väg från skolelever till framtidens teknikkunnare. I sjukampstävlingen deltar årligen ca 2000 sjundeklassister från hela Svenskfinland. Från denna uttagning går de sju bästa klasserna sedan vidare till final. Varma gratulationer till årets vinnare klass 7b i Petalax skola i Jakobstad.

Det är viktigt att den svenskspråkiga undervisningen i Finland fortsätter. Det är enbart på detta sätt vi kan se till att vi även i framtiden har ett betryggande antal svensktalande personer inom vår bransch. Det är idag ett accepterat faktum att undervisningen i huvudsak sker på engelska under det senare skedet

av studierna. Utan inledande studier på våra nationalspråk finns en stor risk att den tekniska vokabulären går förlorad och att de nyutdimitterades språkkunskaper är bristfälliga.

För att stöda teknik på svenska har TFiF stiftelsen beslutat om att delta i den på universiteten pågående medelinsamlingskampanjen genom att donera 20 000 € till Åbo Akademi, riktat till teknik och naturvetenskaper.

Vidare donerar TFiF 10 000 € till Aalto universitetet, riktat till svenskspråkiga teknikstudier, och 10 000 € till

Utgivare: Tekniska Föreningen i Finland r.f. (TFiF)

Ansvarig redaktör: Annika Nylander e-post: annika.nylander@tfif.fi

Adress och telefon: Banvaktsgatan 2 A, 00520 Helsingfors 040 58 52 586, kansli@tfif.fi Kansliet är öppet kl. 9.00 – 15.00

Redaktörer: Ira Vaskola, Emilia Juslin, Mikael Sjövall, Johan Svenlin

TEKNISKA FÖRENINGEN I FINLAND

Verksamhetsledare

TFiF bladet utkommer 5 gånger per år Upplaga: 4 950 Omslag: MultiArt Silk 150g Inlaga: MaxiOffset 90g

Layout: Kupli Oy

ISSN 2670-2819 (print) ISSN 2670-2827 (online) Adressändringar: https://portal.tfif.fi/my_account

Tryckeri: Grano

S

Kolumnister: Kaj Arnö, Anne Franzas, Linda Mannila TFiF-kolumnerna är aktuella texter av utomstående skribenter. Ämnesval, åsikter och perspektiv är kolumnisternas egna.

Annika Nylander

M NEN ÄRKE VA

T

Pärmbild: Karl Vilhjálmsson

Helsingfors Universitet, där understödet riktas till naturvetenskaper och inrättandet av en ny professur inom artificiell intelligens.

På lång sikt är det skolvärlden och Svenskfinland som vinner här.

Trycksak 4041 0955

TFiF bladet 3 / 2022

3

N OTI SER

Donation

TFs medelinsamling

TFiF stiftelsen donerar till universiteten För att stöda teknik på svenska har TFiF stiftelsen beslutat om att delta i den på universiteten pågående medelinsamlingskampanjen genom att donera 20 000 € till Åbo Akademi, riktat till teknik och naturvetenskaper.

Vidare donerar TFiF 10 000 € till Aalto universitetet, riktat till svenskspråkiga teknikstudier, och 10 000 € till Helsingfors Universitet, där understödet riktas till naturvetenskaper och inrättandet av en ny professur inom artificiell intelligens.

Läs mera på tfif.fi/aktuellt

Tekniskas Salar Restaurang Tekniskas Salar byter krögare Den nuvarande krögaren på restaurang Tekniskas Salar slutar den 30.6.2022. TFiF stiftelsen som äger huset söker för tillfället en fortsättare för verksamheten i utrymmet.

Målsättning är att fortsätta med verksamhet likt den nuvarande direkt efter sommaren.

Preliminära bokningar för hösten tas emot av kansliet (kansli@tfif.fi) och vi strävar till att bekräfta bokningarna så fort en ny krögare valts.

Kansliet meddelar TFiF kansliet betjänar under sommaren Kansliet betjänar dig i dina medlemsärenden även under sommaren. Under perioden 21.7 – 5.8 är kansliet sommarstängt.

Enklast når du kansliet på adressen kansli@tfif.fi.

Stipendier Vid vårens stipendieansökan beviljades 24 ansökningar om stipendier för studier utomlands och 35 ansökningar stipendium för studier.

Stipendierna delas ut från avkastningen av TFiFs minnesfonder och från Tekniska Föreningen i Finlands stiftelses medel.

Se hela listan på beviljade stipendier på 59 stipendier www.tfif.fi. beviljades Grattis till alla denna vår stipendiemottagare!

“

4

TFiF bladet 3 / 2022

Teknologföreningens medelinsamling fortsätter Teknologföreningen samlar medel för sitt nya nationshus som står färdigt 2024. I det nya huset planeras det dessutom en TFiF-lounge. Tillsammans bildar de ett svenskspråkigt rum med stark närvaro i Otnäs, där både gammal och ung kan knyta kontakter. Läs mera på vision.tf.fi

KTF 100 år Kemisk-tekniska fakulteten vid Åbo Akademi grundades 1920 och firar 100-årsjubileum i september.

Alumner, studerande, kolleger, samarbetspartner och vänner av KTF är välkomna att delta i festligheterna.

Ett jubileumsseminarium ordnas på Åbo Akademis campus i den nya institutionsbyggnaden Aurum (Henriksgatan 2) fredagen 16.9.2022.

En megaårskurssitz ordnas på kvällen den 16.9 på Kåren.

En exkursion till Pargas ordnas lördagen den 17.9.2022.

10:ans bord 10:ans bord sammankommer två gånger i månaden Vi diskuterar aktuella teman över en god lunch på restaurang Tekniskas Salar i Helsingfors.

På hösten träffas vi enligt följande tidtabell: september: 7 och 21, oktober: 5 och 19, november: 2 och 16 december: 7 och 21

TFIF MEDLEMMAR

-20%

*

MI CASA ES SU CASA – HELT TEKNISKT SETT! *Bokningskoden hittar du på www.tfif.fi Erbjudandet gäller alla Omena Hotell.

TFiF bladet 3 / 2022

5

ARTI KEL

Hon motarbetar resistens mot antibiotika Den utbredda förekomsten av bakterier som är resistenta mot antibiotika utgör ett allt större hot mot sjuk- och hälsovården på olika håll i världen, uppger världshälsoorganisationen WHO. TEXT Mikael Sjövall FOTO Karl Vilhjálmsson, Mikael Sjövall

Forskaren Windi Muziasari har ett världsomfattande uppdrag. Hon hjälper en lång rad olika beslutsfattare att få bukt med spridningen av antibiotikaresistenta bakterier.

I fjol premierades Muziasari med andra pris i en tävling som utsåg årets unga forskarföretagare i Finland. Nu leder hon bolaget Resistomap som har specialiserat sig på laboratorieanalyser som i sin tur hjälper myndigheter, sjukhus och företag att komma de resistenta bakterierna på spåren.

- Spridningen av antibiotikaresistenta bakterier brukar ofta kallas för den tysta pandemin eftersom pandemin sprider sig i det fördolda och under tystnad. Trots det drabbar de resistenta bakterierna allt fler människor med allvarliga sjukdomsförlopp som följd, säger Windi Muziasari.

Tiotusentals dödsfall i Europa Cirka 33 000 personer dör varje år i Europa i infektioner som inte längre kan botas med antibiotika, meddelar Institutet för hälsa och välfärd. Antibiotikaresistensen kan leda till att allt fler patienter dör av lunginflammation eller av infektioner.

- De flesta operationer på sjukhus förutsätter antibiotika. Om det kryllar

6

TFiF bladet 3 / 2022

av bakterier som är resistenta mot antibiotika blir det allt svårare att förhindra infektioner efter ett kirurgiskt ingrepp. Vår sjuk- och hälsovård är allvarligt hotad av det här problemet, säger Muziasari.

WHO har identifierat 12 så kallade bakteriefamiljer som utgör en stor risk för den globala hälsosituationen på grund av resistens mot antibiotika.

På listan finns bland annat sjukhusbakterier som orsakar största delen av alla kliniska infektioner bland människor med nedsatt immunförsvar. WHO namnger bland annat den multiresistenta bakterien pseudomonas aeruginosa som ett av de största hoten mot världshälsan. Bakterien kan till exempel orsaka lunginflammation, blodförgiftning eller endokardit som är en livshotande inflammation i den hinna som täcker insidan av hjärtats kamrar.

Vad beror det på att vi allt oftare stöter på antibiotikaresistenta bakterier?

- Vi använder alltför mycket antibiotika på lösa och godtyckliga grunder och så brister det ofta i avfallshanteringen eller sanitetsförhållandena, vilket gynnar framväxten av de resistenta, sjukdomsframkallande bakte-

“

Spridningen av antibiotikaresistenta bakterier brukar ofta kallas för den tysta pandemin

rierna.

Att åtgärda problemet med hjälp av nya medicinska preparat är inte en lösning på kort sikt.

- Det tar oftast tiotals år att utveckla nya mediciner som ersätter sådan antibiotika som inte biter på resistenta bakterier. Det finns ingen snabb patentlösning på det här problemet. Den effektivaste lösningen är att minska på användningen av antibiotika och se över utsläppen till miljön.

Problemet störst i utvecklingsländer Åtminstone de nordiska länderna, Nederländerna, Storbritannien och Kina har tack vare medvetna åtgärdsprogram lyckats minska på användningen av antibiotika för att mota olle i grind, men på övrigt håll i världen kan situationen till stora delar vara kritisk. >> Windi Muziasari vann andra pris i Kaute-stiftelsens tävling Årets unga forskarföretagare 2021 .

TFiF bladet 3 / 2022

7

- Det här är framför allt ett problem som drabbar låginkomstländer som använder sig av billiga varianter av antibiotika och därtill har bristfällig avloppsrening och dålig sophantering, säger Muziasari.

Trots att Norden är ett föredöme i hanteringen av antibiotika i hälso- och sjukvården håller den nordiska läkemedelsindustrins praxis inte alltid för en kritisk granskning.

- Det finns svenska farmaceutiska bolag som har utlokaliserat sin produktion till Indien där fabrikerna orsakar utsläpp av avloppsvatten som innehåller antibiotika. De här utsläppen förvärrar problemet med resistenta bakterier ytterligare.

Stor efterfrågan på analyser Vi träffas i Resistomaps laboratorium i Vik i östra Helsingfors där Windy Muziasaris team är i färd med att analysera jord- och vattenprover från olika delar av världen.

- Laboratorieanalyserna bygger på molekylgenetik och mikrobiologisk teknik som sedan följs av en omfattande hantering av data, säger Muziasari.

Resistomap har hittills analyserat över 5000 prover från 34 länder. Intresset för bolagets tjänster är stort. Cirka 60 procent av Resistomaps omsättning är nu knuten till försäljningen av tjänster i Storbritannien.

- Vi hjälper de brittiska myndigheterna att identifiera sådana geografiska regioner som betraktas som akuta problemområden där förekomsten av resistenta bakterier är hög.

En kontrollerad hantering av antibiotika inom lantbruket och djurhushållningen är också något som Resistomap jobbar med i flera olika länder.

8

TFiF bladet 3 / 2022

Resistomap har hittills analyserat över 5000 prover från 34 länder.

- Vår ambition är att bygga upp en global databas som kunde hjälpa oss att identifiera de länder och regioner som är värst drabbade av resistenta bakterier. Då vore det lättare att gå in för riktade åtgärder i dessa regioner.

Men för att bygga upp en sådan databas behövs extern finansiering.

Enligt Windi Muziasari behövs kampanjer som medvetandegör den stora allmänheten att nästa pandemi kan orsakas av antibiotikaresistenta bakterier. Det gäller att piska upp en krismedvetenhet, anser hon.

- Jag pendlar mellan två motpoler i mitt entreprenörskap. Å ena sidan är det våra kunder i Europa och Nordamerika som står för merparten av kassaflödet, men å andra sidan brinner jag för att hitta lösningar som bromsar spridningen av resistenta bakterier i utvecklingsländer där det inte finns några stora inkomster att hämta.

Windi Muziasari •

Grundare och verkställande direktör för bolaget Resistomap som har specialiserat sig på spårningen av antibiotikaresistenta bakterier.

•

Född och uppvuxen i Indonesien.

Har bott i Finland sedan 2010.

•

Doktorerade i mikrobiologi vid Helsingfors universitet 2016.

•

Har jobbat som forskare i Indonesien, Sydkorea, Japan, USA, Norge, Danmark och Finland.

•

Vann andra pris i Kaute-stiftelsens tävling Årets unga forskarföretagare 2021.

•

Passion: Att hjälpa befolkningen i låginkomstländer att få bukt med antibiotikaresistenta bakterier.

KOLUM N

Ett ”Hej” från TFiFs och DIFFs programutskott Jag heter Anne och är ordförande för Programutskottet (PU).

Just nu känner jag mig väldigt glad och energifylld när jag tänker på vår förening och PU.

Vi har äntligen fått igång den sociala sidan av vår verksamhet, en av de mest väsentliga bitarna i vår förening. Att få träffa nya och gamla likasinnade medlemmar och reflektera över tillvaron från en ingenjörsteknisk synvinkel är någonting väldigt viktigt för oss.

Programutskottet ansvarar för att de traditionella och välbesökta evenemangen ordnas regelbundet och utvecklas lämpligt i tidens anda, såsom jullunchen, barnfesten och 1maj lunchen.

Under pandemin försökte vi hålla fast vid några av de traditionella evenemangen. Vi utredde t.ex. möjligheter för gemensam virtuell lunch med en jullunch-kasse men till slut formade sig jullunchen 2020 till inspelad Luciahälsning och ett nedladdningsbart sångblad på nätet. Visst är det trevligt med nya koncept och experiment, men de verkliga mötena och spontaniteten går nog inte att simulera via digitala medier.

I april i år ordnade vi äntligen barnfest efter en paus på 2 år. Vi var lite oroliga över att hitta all rekvisita efter renoveringen av Orfeus Lounge och den långa pausen, men det visade sig att traditionerna bär och det gick som en dans att sätta upp en färgglad fest med teater, pyssel, mete, skattjakt, mellanmål och allt som hör därtill.

Det har varit en glädje att se att deltagarna har trivats så väl på många av vinterns och vårens evenemang och gästerna stannat kvar långt över utsatt tid. Så skall det vara.

Vår fina gemenskap och våra utrymmen skall tjäna för att hämta andan och fungera som platformer för frodandet av den finlandsvenska (tekniska) kulturen.

Programutskottet välkomnar gärna nya medlemmar - vi träffas regelbundet och lovar att fortsätta erbjuda er kluriga och kreativa evenemang även i framtiden.

Hör av dig om du vill bli en PU fixare eller har en idé för ett evenemang.

Ser fram emot berikande träffar.

Anne Franzas Programutskottets ordförande

Programutskottet är ett gemensamt utskott för TFiF och DIFF. Utskottet svarar för alla de stora sociala evenemangen såsom barnfesten, 1:a maj-lunchen, jullunchen och en massa andra sociala sammankomster.

Evenemangen är som vanligt öppna för alla medlemmar.

Intresserad av att delta i programutskottets verksamhet? Meddela ditt intresse till kansliet (kansli@tfif.fi).

TFiF bladet 3 / 2022

9

STUD ERAN D E

Uppdrag: återvinna plastavfall och rena havet TEXT Emilia Juslin FOTO Oskar Lindberg, The Ocean Cleanup

I mars 2022 hade Oskar Lindberg ännu inga planer för sommaren. Samtidigt gick han en grundkurs i polymerkemi och sökte bakgrundsinformation om plastavfall i havet. Han landade på The Ocean Cleanups webbsidor och råkade se att de sökte en sommarpraktikant. Några veckor senare packade Lindberg sina väskor och flyttade till Rotterdam för att jobba som Ocean Plastic Recycling Intern i fem månader.

- Allt gick väldigt snabbt – jag skrev en ansökan, deltog i intervjuer på distans och så ringde de mig och frågade om jag kan börja jobba om tio dagar. Som tur var det lätt att hitta bostad och att ordna med allt annat praktiskt, säger Lindberg.

The Ocean Cleanup är en ideell miljöorganisation med säte i Nederländerna.

Organisationen utvecklar teknologi för att samla upp plastavfall i hav och vattendrag. Plastavfallet ska sedan sorteras och återvinnas i så hög utsträckning som möjligt.

Lindberg arbetar i den grupp av medarbetare som ansvarar för återvinning och kvalitetsgranskning av plastavfallet efter uppsamling ur havet. Till Lindbergs uppgifter hör bland annat att koordinera ett nätverk av samarbetspartner och företag som vill sortera och återanvända materialet.

10

TFiF bladet 3 / 2022

- Jag har haft stor nytta av mina studier i materialteknik vid Aalto-universitetet och har fått en tydlig praktisk tillämpning av mina studier. Dessutom är det intressant att få arbeta med återvinning av befintligt material i stället för framställning av nya material från råvaror, konstaterar Lindberg.

- Avfallshantering och brister i återvinning kommer att vara ett av våra största globala problem. I Finland förstår vi inte alltid hur akut läget är och att det är en av de kommande decenniernas största utmaningar att lösa, fortsätter Lindberg.

Under de första månaderna av praktiken har Lindberg kommit bra in i arbetsgemenskapen och har hittat vänner också utanför jobbet. Lärdomarna som han tar med sig hem är många.

- Jag har fått större förståelse för hur jag kan bemöta komplexa problem och att behöva analysera situationer från många olika perspektiv för att skapa en helhetsbild. Jag uppskattar också att jag har fått bära mera ansvar än jag förväntade mig. Det har gjort att jag nu känner mig säkrare på att jag kan fatta de rätta besluten, säger Lindberg.

Checklista för sommarjobbare •

Arbetsavtalet ska alltid göras skriftligen och helst före du börjar jobba. Om du vill kan du be TEKs jurister läsa igenom avtalet om du är osäker på innehållet i avtalet

•

Lönen kommer du och din arbetsgivare överens om före arbetet inleds. Du får stöd i löneförhandlandet av löneräknaren i TFiFs portal och av TEKs lönerekommendationer

•

TFiFs stipendier kan sökas för praktik utomlands eller extra kostnader som uppstår om du t.ex. gör ditt diplomarbete eller pro gradu-avhandling på annan ort

•

Problem på sommarjobbet?

Tveka inte att ta kontakt med förtroendemannen på din arbetsplats, med Sommarjobbarinfo (www.kesaduunari.fi/ svenska) eller med TEKs jurister (www.tek.fi).

•

Mera tips om sommarjobbande hittar du i TEKs arbetsbok: www.tektyokirja.fi

STUD ERAN D E

Oskar Lindberg gör sommarpraktik för The Ocean Cleanup i Rotterdam.

En procent av floderna i världen, inkluderande många mindre och medelstora floder står för merparten av plastnedsmutsningen av världshaven; ny forskning utmanar tidigare uppskattningar.

Med hjälp av nya mätningar och modeller visar en studie att 1000 floder står för 80% av plastnedsmutsningen i världshaven. Denna siffra är 100 gånger större än den tidigare uppgiften om att 10 floder stod för största delen av nedsmutsningen.

Källa: The Ocean Cleanup

TFiF bladet 3 / 2022

11

ARTI KEL

Unipers vätgasanläggning i Falkenhagen i Tyskland lanserades 2019.

Höga kostnader bromsar massiv övergång till vätgas Allt fler företag investerar i gröna vätgasprojekt för att ersätta fossila bränslen. För Fortum är utvecklingen av vätgassektorn en central del av företagsgruppens strategi.

TEXT Mikael Sjövall FOTO Mikael Sjövall, Uniper & Canva

12

Enligt en färsk prognos av vätgasinitiativet Hydrogen Council och bolaget McKinsey kommer det sammanlagda värdet på världens vätgasprojekt att uppgå till omkring 472 miljarder euro 2030. I praktiken rör det sig om endast 360 nya projekt.

lönsamheten. Produktionen av vätgas kräver mycket energi, säger forskningsprofessor Juha Lehtonen vid VTT.

övergår från fossila bränslen till så kallad grön vätgas kommer andelen att stiga, säger Lehtonen.

Vätgas används på 12 orter i Finland och produktionen uppgår till cirka 150 000 ton per år.

- Det som bromsar utbyggnaden är den låga verkningsgraden och den skrala

- Vi ligger efter den globala utvecklingen i Finland, men då stålindustrin

Fokus på grön vätgas Största delen av den vätgas som används av industrin idag framställs av fossila bränslen via så kallad ångreformering. Utöver detta finns det vätgasprojekt som kombinerar vätgaspro-

TFiF bladet 3 / 2022

duktion med infångning och lagring av koldioxid. Grön vätgas tillverkas så att man med hjälp av elektrolys och förnybar energi spjälker vatten till väte och syre - Många hoppas att den gröna vätgasen ska bryta vårt beroende av fossila bränslen, men vi är inte där ännu, säger Lehtonen.

Det är framför allt möjligheten att lagra vätgas som väcker ett stort intresse inom industrin. Lagrad vätgas kan omvandlas till bränsleceller som i sin tur kan matas in i elnätet eller användas för att driva fordon.

Vätgasen har potential att ta vara på den överskottsenergi som produceras av till exempel vindkraftsverk.

- Den finska vindkraftsindustrin kommer att ha en installerad kapacitet på 3 till 4 gigawatt redan nästa år.

Den snabba utbyggnaden av vindkraft aktualiserar behovet att lagra vindel med hjälp av vätgas, säger Lehtonen.

Fortum satsar stort på vätgasen För Fortum och dess tyska dotterbolag Uniper är utbyggnaden av vätgaskapaciteten en del av strategin då den är avgörande för att klara EU.s klimatmål.

- Det kostar cirka 1 till 2 miljoner euro per megawatt att bygga en komplett elektrolysanläggning, säger Staffan Sandblom, chef för den nordiska affärsutvecklingen inom Fortums och Unipers gemensamma vätgasenhet.

Enligt Sandblom kräver övergången till vätgas en enorm omställning av vårt nuvarande system för energiförsörjning. En kraftfull utbyggnad av fossilfri elproduktion kommer att behövas.

- Vätgasen är inte den allenarådande lösningen på energiomställningen,

Det kostar cirka 1 till 2 miljoner euro per megawatt att bygga en komplett elektrolysanläggning, säger Staffan Sandblom.

men på lång sikt kommer vi att kunna ersätta en stor del av alla fossila bränslekällor med hjälp av vätgas, säger Sandblom.

ut den inhemska vätgasproduktionen till 40 gigawatt. Olika aktörer inom EU har redan meddelat om investeringar i vätgasprojekt som omfattar 10 gigawatt, säger Sandblom.

Massiv utbyggnad av vätgasledningar Bollen har redan satts i rullning. I slutet av april meddelade det statliga bolaget Gasgrid i Finland och det svenska bolaget Nordion Energi att de planerar att dra en vätgasledning över Bottenviken. Målet för det stora projektet är att uppnå koldioxidneutralitet och grön industrialisering.

Fortums mål är att investera i vätgasreaktorer som har en sammanlagd effekt på mer än en gigawatt före 2030.

Vätgasledningen involverar enligt planen Vasa, Karleby, Brahestad, Uleåborg och Kemi i Finland medan Luleå, Skellefteå, Örnsköldsvik och Umeå ingår i det planerade nätverket i Sverige.

- Kriget i Ukraina har påskyndat behovet av alternativ energi som bryter beroendet av rysk naturgas och stenkol. EU har ställt målet att bygga

Sandblom tror å andra sidan att det finns vissa tendenser till överetablering inom branschen, vilket höjer risken för en så kallad vätgasbubbla.

- Vätgasen ses av många som helt nödvändig för att bryta det fossila gasberoendet och klara omställningen av industri- och transportsektorn och det skapar förstås ett stort intresse. I likhet med andra teknikskiften tror jag därför att vi kommer ha en period där många olika affärsmodeller och lösningar kommer att växa fram och prövas, säger Sandblom. >>

TFiF bladet 3 / 2022

13

ARTI KEL

Sjöfarten tvekar Inom sjöfarten lär det däremot dröja innan vätgasen blir ett gångbart alternativ.

- Förbränningen av ammoniak föder utsläpp av lustgas, vilket i sin tur kräver att det installeras större katalysatorer ombord på fartygen.

- Infrastrukturen för lagringen av vätgas saknas tills vidare ombord på fartygen. Eftersom det rör sig om ett explosivt ämne är det inte något man bygger ut i en handvändning, säger Kenneth Widell, projektchef på Wärtsilä.

Lustgas är en mycket kraftfull växthusgas som därtill skadar ozonskiktet i atmosfären. Av bland annat dessa skäl finns det ett stort intresse för tekniska lösningar som kunde bana väg för vätgasen också inom fartygsindustrin.

Trots detta är rederierna hårt pressade att satsa på miljövänligare bränslen. Europeiska unionen utarbetar just nu ett nytt folkrättsligt direktiv som kräver att 2 procent av allt bränsle som används av fartygen ska vara förnybart från och med 2025.

- Vi är med i ett projekt som finansieras av Business Finland där vi utreder möjligheten att övergå till vätgas inom sjöfarten. En sådan övergång förutsätter att vi utarbetar tekniska lösningar som kan trygga säkerheten ombord, säger Widell.

- Vätgasen finns än så länge inte på kartan. Rederierna har hittills satsat på metanolbaserade bränslen, metan eller ammoniak som alternativ till tung eller lätt fossil brännolja, säger Widell.

De alternativ som nu testas inom fartygsindustrin är inte heller problemfria.

Utöver detta har Arbets- och näringsministeriet finansierat ett projekt där Wärtsilä och energibolagen EPV och Vasa Elektriska investerar i ett nytt kraftverk som ska producera grön vätgas som sedan ska lagras och konverteras till el för vätgasdrivna fordon.

Investeringar i vätgas •

Just nu planeras 359 storskaliga vätgasprojekt i världen till ett värde av 472 miljarder euro.

•

Största delen av investeringarna riktar sig till Europa, Asien och Nordamerika.

•

Den sammanlagda effekten av alla operativa vätgasreaktorer är för närvarande cirka 600 megawatt.

•

I Finland tillverkas cirka 150 000 ton vätgas per år.

•

Den finska vätgasproduktionen är koncentrerad till Borgå, Fredrikshamn, Villmanstrand, Tavastehus, Uleåborg, Karleby, Harjavalta, Äetsä, Sotkamo, Joutseno, Kuusankoski och Kouvola.

•

Enligt VTT finns det potential att producera upp till 300 000 ton vätgas i Finland före 2030.

Källor: Hydrogen Council, McKinsey, IEA, VTT *** Avdelningen för Energiteknik inom TFiF arrangerade evenemanget ”Power to gas!” den 26.4 där Juha Lehtonen, forskningsprofessor på VTT, Kenneth Widell, Sr Project Manager, Smart Technology Hub, Wärtsilä samt Staffan Sandblom, Head of Hydrogen Technology, Fortum behandlade dessa frågor.

14

TFiF bladet 3 / 2022

KOLUM N

”Baket vejt man!”

I morse åkte min 12-åring till Företagsbyn i Åbo för att lära sig om arbetsliv och entreprenörskap genom att jobba, tjäna pengar och öva ansvarsfull konsumtion i en miniatyrstad. ”Kanske som en IRL-version av ’The Sims’”, funderade vi igår kväll.

Hon var osäker på hur det hela går till, så jag tog till de bevingade orden ”baket vejt man” – ord hon hört många gånger och som har hängt med mig sedan barndomen i Österbotten. Man kan inte veta innan man provat.

Då jag gick i sexan fanns varken The Sims eller Företagsbyn, men jag fick insyn i arbetsliv och företagande hemma. Mina föräldrar hade alltid många järn i elden – de jobbade dagtid och skötte därtill skog och jordbruk. Så småningom startade de företag hemma i garaget, som i många andra startuphistorier gjordes om till kontor. Sidobusinessen växte och blev heltidsjobb.

Nu, flera år senare, har historien upprepat sig. Jag är fortfarande forskare, men min företagarhatt har växt allt mer under åren. Enligt företagsregistret grundade jag mitt nuvarande företag år 2008, men det var inte mitt första, och troligen inte heller det sista. Likt mig växer mina barn upp med föräldrar som har många järn i elden, och om man ska tro forskningen är chansen stor att de också kommer starta eget. Företagande verkar nämligen gå i arv.

Skulle jag avråda dem? Verkligen inte.

Visst, att vara företagare är ingen dans på rosor, men friheten att göra det man brinner för är värt några rostaggar under fötterna ibland. Frihet går dock alltid hand i hand med ansvar. Ansvar gentemot kunder, eventuella anställda, samhället och kanske framför allt, ansvar mot sig själv. Då man gör något man brinner för är det lätt att bli bränd, brukar man säga. Man får lära sig sätta gränser, säga nej och värdesätta sin egen tid.

“alltid lär man sig något”. Och däri ligger en stor del av min drivkraft – att lära mig något nytt. Det är nog därför företagande och forskning är en så bra kombination för just mig. Den ger mig möjlighet, och uppmuntrar mig, att söka nya problem, nya utmaningar, nya projekt.

Min dotter var inte helt nöjd med det yrke hon fått inför dagen i Företagsbyn, men det är ju så det är. Det första jobbet är sällan drömjobbet. Den första företagsidén är inte nödvändigtvis den rätta. Jag har provat mina vingar i flera företagarroller, från gymtränare till webbshopsägare, enligt devisen

finlandssvensk företagare, forskare och sakkunnig med fokus på digitalisering, utbildning och samhällsutveckling.

För nog är det ju så att först ”baket vejt man”.

Linda Mannila

TFiF bladet 3 / 2022

15

EVENEM ANG

Egentliga Finland satsar på cirkulär ekonomi Kemiska innovationer ska lägga grunden för nya affärsmodeller. Ett allt större kluster av företag i Egentliga Finland investerar i ekologiskt skonsam produktutveckling.

TEXT Mikael Sjövall FOTO Mikael Sjövall

- Vi hjälper företag som vill höja förädlingsvärdet på sina produkter och effektivera hanteringen av råmaterial i sina industriella processer, säger Linda Fröberg-Niemi, vd för Green Industry Park.

uppstår i den industriella bearbetningen av naturresurser, men endast 9 procent av allt material som har bearbetats används på nytt i den cirkulära ekonomin. Här är utmaningen i ett nötskal, säger Fröberg-Niemi.

Utvecklingsbolaget Green Industry Park grundades då Nestes oljeraffinaderi i Nådendal stängdes permanent i mars i fjol. Hela 370 personer sades upp då Neste koncentrerade sin verksamhet till Sköldvik i Borgå.

Målet med Green Industry Parks verksamhet är att främja investeringar i bioekonomi och cirkulär ekonomi i Åboregionen. Syftet på lång sikt är att hjälpa lokala bolag att trappa upp sin verksamhet till en industriell skala.

Katalysator för investeringar Green Industry Park hjälper uppstartsbolag som har fokus på cleantech och cirkulär ekonomi. En stor del av verksamheten är förlagd till en så kallad Smart Chemistry Park i Reso.

Smart Chemistry Park i Reso erbjuder företagen bland annat laboratorier, pilothallar, viktiga kontakter till finansiärer och forskare och en möjlighet att bygga demonstrationsanläggningar.

- Cirka 67 procent av alla klimatutsläpp

16

TFiF bladet 3 / 2022

- Det finns över 20 intressanta uppstartbolag som jobbar med kemiteknik och

är verksamma i Smart Chemistry Park, säger Fröberg-Niemi.

Kapitalintensiv bransch Till pilotföretagen hör Crisolteq som har specialiserat sig på återvinning av metaller från uttjänta batterier.

Fröberg-Niemi lyfter också fram CH Bioforce som använder biomaterial, cellulosa och lignin i tillverkningen av textilier, förpackningsmaterial och plaster. Bolaget Renotech utnyttjar i sin tur sidoströmmar inom industrin för att tillvarata oorganiska material som kan användas i infrastrukturella projekt eller som råvara inom gruv- och mineralbranschen.

- Det kan ta 10 till 20 år för ett uppstartsbolag att ta fram en innovation, kommersialisera sitt patent och få i gång produktionen i större skala. Det är

en kapitalintensiv bransch som kräver tålmodiga investerare, säger Fröberg-Niemi.

Det saknas tills vidare exakta kalkyler på hur stor andel av företagen i Egentliga Finland som satsar på cirkulära lösningar och vad omsättningen inom detta kluster är.

- Potentialen för tillväxt är stor inom hållbar produktion av textilfibrer, cirkulära lösningar för tillverkningen av plast, kemiskt förädlade produkter av vätgas och kemiska lösningar som gynnar kosmetikaindustrin. Det finns stora pengar att hämta inom dessa branscher, men det kommer att ta tid innan vi är i mål, säger Fröberg-Niemi.

“

Målet med Green Industry Parks verksamhet är att främja investeringar i bioekonomi och cirkulär ekonomi

Linda Fröberg-Niemi är doktor i kemi från Åbo Akademi.

Hon har jobbat på Turku Science Park Oy med innovationstjänster kring företagens bioekonomi, cirkulär ekonomi och cleantech sedan år 2011.

Ett exempel på detta är grundandet av Smart Chemistry Park år 2015 som ett samarbete med företag och högskolor. Hennes specialområde är värdeskapande modeller inom bio- och cirkulär ekonomi samt företagens tillväxtpotential inom dessa områden.

Linda Fröberg-Niemi höll en presentation i Tekniskas Salar på inbjudan av TFiFs och DIFFs Seniorutskott samt Etik- och miljöutskott den 11 maj

TFiF bladet 3 / 2022

17

ARTI KEL

Mentorprogrammet hjälper mig att fokusera Över 300 personer har deltagit i Tekniska föreningen i Finlands mentorprogram TFiX sedan starten 2004. I år har sex adepter hittat en egen mentor som hjälper dem vidare i karriären.

TEXT OCH FOTO Mikael Sjövall

Lucas Käldström har många järn i elden. Han jobbar som företagare, studerar teknologi vid Aalto-universitetet och har en hel uppsjö av förtroendeuppdrag. Egentligen är järnen så många att han behöver hjälp med att få ordning på dem.

- Jag har inte någon brist på saker att göra. Jag behöver snarare hjälp med att välja bort uppdrag. Mentorprogrammet hjälper mig att fokusera, säger Lucas Käldström.

Käldström har vid sidan av skolgången och studierna drivit sitt eget it-konsultföretag Luxas Labs sedan han var 16.

- Jag säljer it-tjänster och mjukvara med öppen källkod och är specialiserad på globala molntjänster. Min huvudsakliga kund är ett amerikanskt uppstartsbolag som har kontor i London och San Fransisco, säger Käldström.

Vad vill du lära dig via mentorprogrammet TFiX? - Jag vill bli bättre på att samarbeta och interagera med människor som inte har samma perspektiv som jag.

Jag vill också lära mig nya tänkesätt av erfarna personer inom industrin.

Världen är öppen Käldström håller kontakt med sin mentor Kimmo Niemistö via mejl

18

TFiF bladet 3 / 2022

och telefon och så har de lunchträffar på Otnäs campusområde med jämna mellanrum.

För Lucas Käldström innebär samhällsansvar främst att han jobbar med projekt som gynnar den stora allmänheten.

- Jag vill bland annat förmedla tanken att hela världen är öppen och att de val man gör i början av sin karriär inte behöver vara något som binder dig för resten av livet, säger Kimmo Niemistö.

Niemistö understryker att han inte vill framstå som en förnumstig farbror som strör omkring sig visdomar. Hela mentorskapet handlar om att dela erfarenheter och lära sig av varandra, anser han.

Niemistö har i huvudsak jobbat som egenföretagare och varit anställd av uppstartsbolag som utmanar förlegade affärsmodeller.

- Det är viktigt att arbetsgivarens värderingar är i samklang med den egna värdegrunden. Det här har aktualiserats under kriget i Ukraina då ordet samhällsansvar har fått en helt ny betydelse, säger Niemistö.

Konsten att säga nej För Käldström innebär samhällsansvar främst att han jobbar med projekt som gynnar den stora allmänheten.

- Hela grejen med öppen källkod är ju att slutprodukten kan användas av vem som helst helt gratis, vilket innebär att mitt arbete med sådana

projekt kommer hela samhället till godo och gynnar andra i branschen, säger han.

Ett tema som Niemistö och Käldström har diskuterat är den svåra konsten att säga nej tack till nya projekt.

- Det är ingen skam att dra sig ur ett projekt. Det stigmatiserar dig inte i arbetslivet, utan signalerar tvärtom att du vet dina egna gränser. Om ett projekt eller en arbetsplats inte motsvarar dina förväntningar går det alltid att ändra åsikt och sadla om, säger Niemistö.

ARTI KEL

Mentorprogrammet TFiX förenar yngre och äldre experter i arbetslivet Behöver du en mentor som kan ge dig konkreta råd för hur du kommer vidare i karriären?

Då kan mentorprogrammet TFiX kan hjälpa dig vidare.

Ingen guldklocka Enligt Niemistö har dagens unga studerande en realistisk bild av arbetslivet.

- De är vana vid att allt är ganska osäkert. De förväntar sig inte en livslång karriär vid ett och samma företag eller en guldklocka som tack för trogen tjänst. Många frågar sig i stället vad som känns meningsfullt i arbetslivet, säger han.

Käldström har siktet inställt på en framtid som företagare efter slutförda studier.

- Jag är inte intresserad av den traditionella karriärstegen. Jag vill hitta meningsfulla arbetsuppgifter där jag kan hjälpa företag och organisationer att förbättra it-säkerheten och automationsnivån för digitala tjänster. Jag ser mig själv som en utbildare som förmedlar nya tänkesätt och utvecklar säkrare och mer robusta it-system, säger Käldström.

Känner du att du har kunskap och erfarenhet som du gärna delar med dig?

Eller har du tidigare deltagit i programmet som adept och nu känner dig färdig att träda in i rollen som mentor?

Du kan också ställa upp som mentor och dela med dig av din erfarenhet och yrkeskunskap till en yngre kollega samtidigt som även du lär dig nya saker om hur yngre tänker och beter sig på arbetsmarknaden.

Varje höst börjar nya mentorpar arbeta tillsammans.

Mentorprogrammet TFiX är: • • • • • •

en avgiftsfri medlemsförmån för alla TFiF-medlemmar medlemmar som frivilligt ställer upp som mentorer utan ersättning konfidentiella möten mellan mentor och adept ett mentorskap som gäller under en bestämd tid (= den pågående rundan) ett mentorskap där det krävs aktivitet speciellt av adepten

Tidtabellen för mentorprogrammet 2022 – 2023 är: • • • •

Intresseanmälningar tas emot under tiden 1.6-31.8.2022. Länken till anmälan hittar du på hemsidan (tfif.fi/tfix) Kick off för TFiX 2022-2023 måndag 3.10.2022 kl 17.30 i Helsingfors Mellanträff för adepter och mentorer måndag 6.2.2023 Kick out och avslutning av programmet måndag 8.5.2023

Jag ser mig själv som en utbildare som förmedlar nya tänkesätt och utvecklar säkrare och mer robusta it-system, säger Lucas Käldström.

TFiF bladet 3 / 2022

19

ARTI KEL

Så påverkar inflationen din ekonomi En enkät som gjordes av opinionsinstitutet YouGov i maj visade att cirka 40 procent av finländarna oroar sig för de stigande energipriserna.

TEXT Mikael Sjövall FOTO Mikael Sjövall, Konsumentförbundet, OP Gruppen

Fraktkrisen, kriget i Ukraina och de allt högre priserna på energi har underblåst en inflation som har blivit svår att tygla.

- Enligt vår prognos kommer inflationen att vara 5,4 procent i Finland i år. Det är exceptionellt. Så hög inflation har vi inte haft i vårt land de senaste 20 åren, säger Tomi Kortela, seniorekonom på OP Gruppen.

Löntagare påverkas negativt Enligt Kommunförbundet är det framför allt löntagarna som drabbas hårdast av inflationen.

- Pensionärerna och de som lyfter socialförmåner från Folkpensionsanstalten förskonas till stora delar

- Varje människa har egentligen sin egen inflationsnivå som beror på vad hen konsumerar. Du kan själv påverka din köpkraft genom att välja bort vissa varor och minska din konsumtion av dyrare produkter, säger BeurlingPomoell.

Några dagar efter att Kortela intervjuades meddelade Akava att den finska inflationsnivån i maj uppgick till 7,1 procent.

Prognosen för den finska inflationen ligger ändå på en lägre nivå än det europeiska genomsnittet. EU-kommissionen meddelade i slutet av maj att EU-områdets genomsnittliga inflation var 8,1 procent.

- Skillnaden beror på olikheterna i energisystemen på olika håll i Europa. Det är framför allt den allt högre kostnaden för naturgas som driver prishöjningarna och inflationen just nu. I Finland är vi inte lika beroende av naturgas som många andra EU-länder i Central- och Östeuropa, säger Kortela.

20

TFiF bladet 3 / 2022

gare då löneförhöjningarna håller sig på en nivå kring 2 procent samtidigt som inflationen överstiger 5 procent.

Konsumentförbundet understryker ändå att man inte ska haka upp sig på alla procentsatser och prognoser om inflationen som massmedierna tutar ut stup i kvarten.

från inflationens effekter eftersom såväl pensionerna som vissa av de sociala stöden indexjusteras automatiskt, säger Juha Beurling-Pomoell, generalsekreterare på Konsumentförbundet.

För löntagarna är det sämre ställt.

Köpkraften minskar för de flesta kne-

Viktigt med prismedvetenhet Om du till exempel värmer ditt hus med fossil olja, kör mycket bil och konsumerar tobak och alkohol är din personliga inflationsnivå högre än genomsnittet.

I själva verket kan den personliga inflationsnivån variera mellan 3,2 och 10,9 procent, uppger Konsumentförbundet.

- I dessa tider är det viktigt att utveckla sin egen prismedvetenhet. Det lönar sig att följa med prisutvecklingen i affärerna och anpassa innehållet i den

Enligt Konsumentförbundet har bland annat priset på lax skjutit i höjden i år.

egna matkassen till den försämrade köpkraften, säger Beurling-Pomoell.

I synnerhet priset på färsk fisk såsom lax, men också priserna på kaffe, te och importerade grönsaker har skjutit i höjden de senaste månaderna.

- Det finns också undantag där priserna är praktiskt taget oförändrade. Till exempel priset på kyckling har inte stigit nämnvärt i år, säger Beurling-Pomoell.

Lägre ekonomisk tillväxt OP Gruppen förutspår att den accelererande inflationen bidrar till en dämpad ekonomisk tillväxt. Bankens senaste prognos utlovar en ekonomisk tillväxt på 2 procent i år och 0,6 procent nästa år. De ekonomiska utsikterna har försämrats stadigt sedan Rysslands anfallskrig mot Ukraina började den 24 februari.

- Nu lönar det sig att bygga upp en ekonomisk buffert och spara pengar för att dryga ut den egna kassan senare.

Alla småplacerare ska hålla sig till sin långtidsplan och inte fatta förhastade beslut när börskurserna rasar, säger Kortela.

Utöver det skenande priset på naturgas

fortsätter världsmarknadspriset på olja att stiga efter EU:s beslut att skärpa sanktionerna mot Ryssland och strypa cirka 90 procent av importen av rysk olja. Då den här artikeln skrevs var världsmarknadspriset på olja 123 amerikanska dollar per fat.

- Det är inte bara kriget i Ukraina som påverkar prisutvecklingen. En ökad efterfrågan på olja i Kina i kombination med oljeraffinaderiernas nedsatta kapacitet att framställa bensin påverkar också priserna, säger Kortela.

Tomi Kortela, seniorekonom inom OP Gruppen

Trots dessa orosmoln skymtar en ljusning i den fraktkris som har hållit världsekonomin i ett järngrepp de senaste två åren. Orsaken till denna gynnsamma utveckling är att coronapandemin mattas av, vilket underlättar den fria rörligheten av varor och tjänster.

- Kina har nu gått in för att avveckla sina coronarestriktioner, vilket frigör ny kapacitet i landets hamnar. Till exempel hamnen i Shanghai har nu återgått till det normala. Det här innebär att en del av flaskhalsarna i den globala frakten av varor nu kan avlägsnas på lång sikt, säger Kortela.

Juha Beurling-Pomoell, generalsekreterare på Konsumentförbundet

TFiF bladet 3 / 2022

21

ARBETSM ARKNAD

Bägge avtalsparter är nöjda med Gofore’s ”gör-det-själv” kollektivavtal Tammerforsföretaget Gofore gjorde ett kollektivavtal där både arbetstagare som arbetsgivare är nöjda med resultatet ”Förhandlingarna förlöpte i själva verket smärtfritt”.

TEXT Esa Tuominen och Henrik Muukkonen, redaktionschef TEK, översättning Ira Vaskola FOTO Canva, Helena Hagberg

Företaget Gofore, specialiserat på digitala tjänster, har tillsammans med sina anställa gjort ett helt eget företagsspecifikt kollektivavtal. Det egna avtalet ersätter de tidigare branschspecifika kollektivavtalen som företaget följt.

På sin hemsida www.gofore.com har Gofore publicerat det 56-sidiga avtalet till påseende för alla.

Juho Salmi som fungerat som företagets huvudförtroendeperson under förhandlingarna deltog intensivt i processen som pågick hela förra hösten. Förhandlingarna resulterade i ett företagsspecifikt kollektivavtal som undertecknades i början av januari.

– Inte var det fråga om någon dessvärre armbrytning. I själva verket flöt förhandlingarna smärtfritt.

T.o.m lönerna kunde slås fast utan höjda röster, berättar Salmi. Tidigare följde Gofore dataservicebranschens

22

TFiF bladet 3 / 2022

riksomfattande kollektivavtal.

– avtalet är bättre än det allmänna kollektivavtalet vad gäller löner men även som helhet. Även om man sällan är helt tillfreds med sin lön så är vi arbetstagare nog helt nöjda, säger Salmi Det har nu gått nästan ett halvår och Juho Salmi har hunnit byta arbetsplats men han är fortfarande nöjd med avtalet.

– Företagets eget kollektivavtal har väckt så mycket bra diskussion hos oss och överlag intresse för frågor som kan avtalas om i samband med detta. Från arbetstagarhåll har det kommit mycket bra återkoppling men även tankar om vilka saker som skulle kunna tas upp och ingå i en eventuellt följande version berättar Ella Lopperi, förtroendeperson på Gofore.

Fyra möjliga löneförhöjningar per år I Gofores kollektivavtal ingår inga

“

Företagets eget kollektivavtal har väckt så mycket bra diskussion hos oss

traditionella lönetabeller. Företaget har hittills avtalat om förhöjningar individuellt med varje löntagare.

Däremot har man i det nya avtalet lagt in en förordning enligt vilken lönen höjs fyra gånger per år. Som grund för förhöjningen ligger företagets tillväxt och lönsamhet.

– Med detta avtal får man en bättre allmän förhöjning än med det riksomfattande kollektivavtalet.

Så åtminstone i det fall företagets utveckling är fortsatt positiv. Även om det börjar gå sämre för företaget

så sänks inte lönerna påminner Juho Salmi.

En inverkande faktor i löneutvecklingen är enligt Salmi även det att det inom mjukvarubranschen råder stor brist på experter. Ett företag som strävar efter framgång måste därmed kunna erbjuda ordentliga löner för att kunna rekrytera proffs.

Som hjälp i uppbyggandet av avtalet hade man en bollring, ett s.k. sounding-board, bestående av personalen där alla Gofore-anställda kunde delta.

Denna sammanträdde tre gånger och baserat på dessa diskussioner fick man med gott om vägkost för förhandlingarna om vad allt som skulle ingå i avtalet.

Gofore är något av en föregångare i Finland med det i detalj publicerade avtalet. Sålunda har Salmi även fått förfrågningar av kollegor i andra företag inom branschen om avtalet och hela processen

- I viss mån har jag konsulterat förtroendepersoner i andra företag baserat på min erfarenhet. Även en sådan tanke har fötts att man skulle kunna göra upp kollektivavtal som ett samarbete mellan flera bolag.

- I och med att dessa frågor är som namnet även säger väldigt företagsspecifika har vi inte gått med i det.

Ella Lopperi berättar att det företagsspecifika kollektivavtalet redan resulterat i löneförhöjningar.

–Ursprungligen avtalade vi om de överenskommelser vad gäller löner som nu ingår i kollektivavtalet i samband med att man svarvade ihop ett lokalt löneavtal i början av år 2021.

Under den tid det nya kollektiv avtalet varit gällande har man redan fått löneförhöjningar.

Löneförhöjningarna beror på företagets resultat Fast man i huvudsak förhandlade lokalt om Gofores företagsspecifika kollektivavtal deltog även de anställ-

das förhandlingsorgan YTN och Tietoala ry.

– Då Teknologiindustrin tog beslutet att upphöra med de branschspecifika kollektivavtalen stod vi lite på bar backe. Då fattade jag beslutet om att sammankalla arbetstagarnas representanter för att diskutera om det skulle vara skäl att göra ett företagsspecifikt avtal. Förslaget togs väl emot och inom tre månader var det nya avtalet klars säger Gofores verkställande direktör Mikael Nylund.

– Många saker var helt nya för oss och ibland hade man känslan av att det hela var ett steg ut i det okända. Men slutresultatet är tillfredsställande för bägge parter.

– Förhandlingsprocessen med allt vad det innebar var en positiv upplevelse.

>>

TFiF bladet 3 / 2022

23

ARBETSM ARKNAD

Verkställande direktör Nylund betonar att det avtal som uppstod motsvarar Gofores värderingar och ”ser ut som företaget”.

Vanligtvis himlar sig arbetsgivarna efter att man slutit ett kollektivavtal över att det blev dyrt. Nylund himlar sig inte.

– Löneförhöjningarna beror på företagets framgång. Det passar såväl oss som de anställda.

Nylund betonat även avtalets offentlighet.

Teemu Hankamäki, arbetsmarknadsdirektör, TEK och ordförande för De Högre Tjänstemännen, YTN

– Avtalet publicerades direkt utan hemliga tilläggsprotokoll. Vi ville visa exempel för arbetsmarknaden med att förhandla vårt avtal rejält och transparent Nylund behövde inte få avtalet godkänt i bolagets styrelse utan undertecknade det baserat på sitt operativa beslut.

– Ett nyckelord inom vårt företag är förtroende. Styrelsen hade förtroende för att verkställande direktören kunde förhandla ett avtal som tillfredsställer alla parter.

Hur ser du på avtalet, Teemu Hankamäki?

Vad tycker du som arbetsmarknadsdirektör på Teknikens Akademiker TEK och orförande för De Högre Tjänstemännen (YTJ) om att företag och arbetstagarna förhandlar företagsspecifika kollektivavtal?

– Det ärr en bra sak att arbetstagare och -givare tillsammans kan avtala on arbetsvillkor och det är viktigt att man på arbetsplatser följer riksomfattande eller företagsspecifika kollektivavtal.

Vad anser du om Gofores kollektivavtal?

– Gofores kollektivatal tjänar bra som modell för andra i och med att avtalets nivå ligger över den riksomfattande nivån. En intressant aspekt är att löneförhöjningarna är bundna till företa-

24

TFiF bladet 3 / 2022

gets resultat och lönerna granskas fyra gånger i året.

Tiden utvisar om ett eventuellt problem kan uppstå i det fall att företaget inte är vinstbringande under en längre period vilket medför att lönerna inte utvecklas. Är företagsspecifika kollektivavtal ett hot eller en möjlighet för TEK och YTN? – Naturligtvis är dessa avtal en möjlighet. Det är viktigt att kunna avtala lokalt och i samförstånd om arbetsvillkor även i de fall då det inte finns ett riksomfattande avtal eller då man inte är tvungen att följa detta.

TFiF bladet 3 / 2022

25

KOLUM N

Personlig etik i svåra tider Jag är Wipert fan boy av två skäl. Dels för att han mer än någon annan individ var den som säkrade att Finland fick stöd av Tyskland, genom att koncentrera samarbetet till gemensamma intressen och minimera vanvettig nazistisk politik. Dels för att han kan vara en förebild för hur man beter sig både etiskt och pragmatiskt, då chefen ger en ogenomförbara, klart oetiska uppgifter.

Kaj Arnö

Det är bäst att ingenting säga så har man ingenting sagt. Det är ett av min salig mors många uttryck, som jag uppskattar och återanvänder. Men detta sa hon i samband med att låta bli att stöta sig med folk. I vissa sammanhang är finkänslighet inte den viktigaste egenskapen, och just nu lever vi i sådana tider.

Denna spalt har uppstått av två impulser. Den första är memoarboken Ödesdigra tider, skriven av Tysklands ambassadör i Finland 1935-44, Wipert von Blücher.

Facit: Jag har blivit en Wipert fan boy.

Utan von Blücher hade vi inte behållit vår självständighet, hävdar jag. Det gäller kanske också generallöjtnant Waldemar Erfurth, om vilken det sägs att han kom till St. Michel 1941 som Hitlers representant inför Mannerheim och lämnade St. Michel 1944 som Mannerheims representant inför Hitler.

26

TFiF bladet 3 / 2022

Vad von Blücher gjorde var att under nio långa år härda ut med Ribbentrop som chef, en man han föraktade och föraktades av. Den gode Wipert ignorerade - stick i stäv med Joachims vilja – Finlands få fascister. Tvärtom frotterade han sig glatt med socialdemokrater och lät konsekvent bli att ”blanda sig i Finlands inre angelägenheter”, även då han rådfrågades om vem Tyskland tycker borde bli Finlands nästa president. Han ville göra sitt bästa för ett abstrakt Tyskland som slutat existera, och förmedlade vårt konkreta Finland mat, ammunition och långt mer aktiv militär hjälp än vad Ukraina får av Nato idag. Tack, Wipert.

Många av oss som hunnit längre i karriären har råkat ut för situationer då chefen vill något omöjligt eller oetiskt.

I vanliga tider är detta ett tecken på att man bör byta jobb. Det här var inte aktuellt för Wipert. Då hade bossen Joachim (Ribbentrop) ersatt Wipert med någon som åstadkommit enorm skada för Tyskland och Finland. Bäst att använda hela repertoaren av verk-

tyg: få stöd av kolleger på Auswärtiges Amt, säga jo jo, dröja med utförandet, säga att man gjort det bästa. Ta risken att bli avskedad. Jag har svårt att föreställa mig någon som gjort ett så bra jobb under så vidriga omständigheter som Wipert von Blücher.

Fast forward: Den andra impulsen är en konsert i Nagu, den 12.6.2022.

Ukrainas sak är vår, solisten är Petrus Schroderus. En kontroversiell man. Trots över 3 miljoner ryska Youtube-lajksar för sin främsta video Rakastan elämää tog han bums den 24.2.2022 publikt avstånd från Ryssland. Han började sjunga på ukrainska och har nu personligen samlat in betydande belopp. Ja, han hade något att förlora. Kreml hade ifjol (utan att fråga Petrus) spelat upp Rakastan elämää – en känd sovjetisk schlager – på den nationella ryska försvarsdagen, så han var ingen Netrebko, Haapasalo eller Schröder som väntar tills de av den allmänna opinionen tvingas till ett minimalt avståndstagande.

Men Petrus är en gammallaestadiansk abortmotståndare med homofobrykte. ”Petrus Schroderus och det han står för väcker starkt negativa känslor i vår by [Nagu].”

Världen är inte enkel. Alla delar säkert inte min uppfattning om Wipert von Blücher. Men av de underliga tider vi lever i har jag lärt mig värdet av endräkt. Tänka sig att Finlands riksdag på skenbart nordkoreanskt vis frivilligt

kan rösta 188-8! Skönt att jag för en gångs skull tycker lika som Halla-aho och Räsänen. Det är nytt. Med Sanna Marin och Li Andersson har jag också tidigare tyckt lika i massor av frågor, även om jag inte röstat på deras partier.

Så länge Petrus inte torgför reaktionära åsikter under sin konsert, är jag beredd att njuta av hans vackra sångröst.

Gergiev stöder öppet Putin, så hans konserter vägrar jag gå på. Men att Karita Mattila sägs ha förgripit sig på unga män i sämsta #metoo-stil gör inte att jag bojkottar henne, och jag kommer säkert att fortsätta njuta av konst, musik och litteratur utan att i detalj läsa på huruvida konstnärens åsikter motsvarar mina.

Men vem vet. Det kanske hade varit bäst att låta bli att bjuda in Petrus till Nagu, jag kan inte rådfråga min salig mor. Vi lever i svåra tider.

TFiFs digitaliseringsprojekt

Är bokserien ”Finlandssvenska tekniker” dig obekant är det hög tid att ändra på saken!

Plöjer du igenom denna inlaga, blir du klok på vad TFiF har att göra med hamnen i Mariupol och attentatet mot tsar Alexander III den 29.10.1888, i Borki utanför Charkiv. Orterna spelar en roll inte bara i dagsnyheterna, utan i TFiF:ens digitaliseringsprojekt för bemärkta TFiFare under gångna sekel.

Finlandssvenska tekniker är en uppsättning biografier, i åtta volymer, om totalt 89 ingenjörer och arkitekter.

De tre första volymerna utgavs 1923-25 av Jonatan Reuter, de fem senaste av TFiF:ens historikergrupp på 2000-talet.

TFiF genomför nu ett digitaliseringsprojekt av volymerna som en del av projekt Fredrika vars syfte är att lyfta fram det finlansdssvenska på Wikipedia.

Läs hela kolumnen av Kaj Arnö på tfif.fi/aktuellt

TFiF bladet 3 / 2022

27

ARTI KEL

Självbyggda solpaneler och fjärrstyrt flygplan vinnare i TekNaturs Projekttävling I snart trettio år har TekNatur engagerat elever i åk 7-9 och gymnasierna i de finlandssvenska skolorna att fördjupa sig i naturvetenskap och teknik.

TEXT Emilia Juslin FOTO Matti Rajala

Under finaldagarna fick deltagarna bl.a. prova på att programmera robotar.

Lördag 23 april avgjordes Sjukampens och Projekttävlingens finaler på Yrkeshögskolan Arcada i Helsingfors.

Problemlösning och kluriga frågor i fokus i Sjukampen I Sjukampen tävlar sjundeklasser i problemlösningsförmåga, logiskt tänkande och samarbete, utöver i ämneskunskap i naturvetenskap och teknik. I uttagstävlingarna i november 28

TFiF bladet 3 / 2022

deltog över 2000 elever runtom hela Svenskfinland. De sju bästa klasserna går vidare till final, där klassen representeras av lag på tre elever.

I årets final skulle de tävlande bland annat bygga ihop en stol så att varje lagmedlem bara fick använda ett verktyg, bygga en bro enligt Leonardo da Vincis konstruktion och placera ut himlakroppar med proportionella

avstånd till varandra.

Efter en spännande förmiddag gick vinsten i Sjukampen till klass 7B i Petalax högstadieskola. Klassen representerades av Selmer Hemming, Elias Udd och David Enberg. >>

TFiF bladet 3 / 2022

29

Resultat

>>

Projekttävlingen fortsättningsvis populär bland högstadieelever Under finaldagen presenterade också Projekttävlingens deltagare sina projekt för domarna. I Projekttävlingen gör elever i åk 7-9 och gymnasier egna forskningsarbeten om naturvetenskap och teknik, antingen självständigt eller i grupp.

Projekten bedöms av ett domarkollegium som består av experter från näringslivet och högskolorna.

I samband med prisutdelningen lyfte domarna speciellt fram mångfalden bland projekten och att deltagarna i Projekttävlingen hade bred ämnesöverskridande kunskap.

De vinnande projekten bestod av fungerande solpaneler som byggts från grunden och ett självbyggt flygplan utrustat med autopilot, fjärrstyrning och kamera. Bland tävlingsbidragen fanns också en ombyggd tvåtaktsmotor, datorprogrammet Xclicker och en presentation om hot mot korallreven.

Arrangörer för tävlingen är Tekniska Föreningen i Finland r.f. (TFiF), DIFF – Ingenjörerna i Finland rf, Svenska tekniska vetenskapsakademien i Finland och Yrkeshögskolan Arcada.

TekNatur sponsoreras av Konecranes, Vaisala, och SprintIt. TekNatur har också fått bidrag från Svenska kulturfonden, Stiftelsen Tre Smeder, Svenska Folkskolans vänner, Magnus Ehrnrooths stiftelse, R. Erik och Bror Serlachius Stiftelse och Finska Kemistsamfundet.

Läs mera om TekNatur på www.teknatur.fi

30

TFiF bladet 3 / 2022

Sjukampen 1. Klass 7B, Petalax högstadieskola, Malax 2. Klass 7D, Hoplaxskolan, Helsingfors 3. Klass 7B, Mattlidens skola, Esbo Övriga finalister: Sarlinska skolan i Pargas, Grundskolan Norsen i Helsingfors, Lagstads skola i Esbo och Sursik skola i Pedersöre.

Projekttävlingen Vinnare i åk 7-9: Solenergi på en budget Rafaela Marschan och Liam Simons, Grundskolan Norsen, Helsingfors.

Domarnas motivering: En entusiastisk presentation av ett mycket aktuellt och ambitiöst projekt. God kunskap i både material och naturvetenskap.

Imponerande videoarbetsbeskrivning Andra plats: Xclicker, Elliot Lindberg från Övernäs skola, Åland.

Domarnas motivering: Ett fullt fungerade datorprogram som är mest nedladdat in I kategori Tredje plats: Customisering av tvåtaktsmotor, Daniel Mattson och Leo Liljedahl från Godby högstadieskola, Åland.

Domarnas motivering: En stor egen insats vid ombyggnad av en tvåtaktsmotor för en radikal höjning av prestanda Hedersomnämnande för mycket högklassig presentation Ella Kinnunen, Alice von Heiroth och Isabel Ström, Winellska skolan, Kyrkslätt.

Domarnas motivering: Väl utfört och genomtänkt projekt med flera olika infallsvinklar där problemen, orsakerna och möjligheterna hade beaktats.

Vinnare i gymnasieklassen: Delta D, Ville Lähepelto, Gymnasiet Lärkan Domarnas motivering: Mycket avancerat byggprojekt av fullt fungerande flygplan med autopilot, fjärrstyrning samt kamerautrustning

ARTI KEL

Samma laddare för alla apparater – snart blir det verklighet Om två år kan vi slippa den breda floran av olika laddare och portar för mobiler och plattor. I maj klubbade EU-parlamentet nämligen igenom förslaget om att införa USB-C som laddningsstandard för alla apparater som kommer ut på marknaden i EU från och med 2024.

TEXT OCH FOTO Johan Svenlin

I de flesta hem finns det en låda som innehåller osorterade sladdar för olika elektroniska apparater. Vilken var det nu igen som passar till Nintendo Switch? Är den här kompatibel med nya kameran? Var är sladden till aktivitetsarmbandsuret?

En del har kanske redan kasserat sladdar som inte längre används eller som blivit slitna och därför utgör en brandsäkerhetsrisk. Kasserad laddningsapparatur har blivit ett stort problemavfall, som beräknas bidra med 51 000 ton elskrot årligen inom EU. – En av digitaliseringens baksidor har varit trasslet med laddare och den stora mängd elskrot som de fört med sig. Det är inte ovanligt att man måste använda fyra olika sladdar för att ladda sin tablett, mobil, bärbara dator, hörlurar och powerbank. Vi omges dagligen av produktstandarder som marknaden anpassat sig till och nu är det hög tid att vi även får laddare med en gemensam standard, säger Miapetra Kumpula-Natri, EU-parlamentariker och specialiserad på digitaliseringsfrågor.

Har lyssnat på marknaden Konsumentskydd är vid sidan av miljö-

32

TFiF bladet 3 / 2022

hänsyn en viktig del i standardiseringsarbetet. I synnerhet Applekunder har många gånger fått bita i det sura äpplet när vi köpt en ny produkt och sedan insett att vi måste köpa en annan laddare eller en dyr adapter för att kunna använda apparaten normalt.

Det är också Apple som varit mest hårdnackat i sitt motstånd mot EU:s standardiseringskrav.

På webbforum där Macanvändare ventilerar sina åsikter stöder de flesta inläggen EU:s beslut att kräva en gemensam standard. Det finns också kritiker som befarar att en lagstiftad standard kommer att kväva företagens drivkraft att fortsätta sina innovationssträvanden. En del anser att USB-C nog är bättre Apples Lightning-port, men att den här typen av beslut principiellt borde komma från marknaden, inte från lagstiftare.

– Marknaden har haft många år på sig att skapa en gemensam lösning, men i stället för att åtgärda problemet har de slingrat sig med olika tekniska argument. Utskottet för den inre marknaden har fört en dialog med tillverkarna och lyssnat på dem, men EU-parlamentet har nu satt ner foten

“

I de flesta hem finns det en låda som innehåller osorterade sladdar för olika elektroniska apparater

för att styra marknaden i en mer hållbar och konsumentvänlig riktning, säger Kumpula–Natri.

Kryphål från 2009 Standardiseringen av laddare har varit en riktig långkörare inom EU. Redan 2009, när det fanns ett 30-tal olika laddningsuttag på mobilmarknaden, kom de första påtryckningarna från myndighetshåll om en standardisering.

Branschen, inklusive de stora jättarna som Apple, Nokia och Samsung, kom då överens om att använda micro-USB. Det höll ända till 2012, när Apple införde sin egen Lightning-port i sina apparater. Bolagets juristavdelning

Det här är en reform som inte medför några tekniska svårigheter för tillverkarna, men som minskar mängden elskrot och underlättar vardagen för oss användare, säger Miapetra Kumpula–Natri

hade hittat ett kryphål i avtalet som tillät bolagen att utveckla egna system, så länge de erbjöd kunderna en adapter för micro-USB. Behöver knappast tillägga att adaptern inte var gratis.

Ett par år senare presenterades USB-C, som har en större överföringskapacitet av både el och data jämfört med micro-USB, och har därför tagit över mer och mer. Även Apple har integrerat USB-C i sina bärbara datorer och nya iPadar, men hållit kvar Lightning i vissa produkter. Trots detta hävdar Apple att miljontals produkter med Lightning-port kommer att bli kasserade i förtid av europeiska användare när USB–C blir ensamrådande standard.

EU-parlamentet ska nu inleda förhandlingar med varje medlemsland, en runda som väntas bli klar inom 2022.

– Jag hoppas och tror att de apparater som kommer ut på marknaden från och med 2024 har en gemensam laddarstandard. Det här är en reform som inte medför några tekniska svårigheter för tillverkarna, men som minskar mängden elskrot och underlättar vardagen för oss användare, säger Miapetra Kumpula–Natri.

“

Standardiseringen av laddare har varit en riktig långkörare inom EU

TFiF bladet 3 / 2022

33

EVEN EM AN G

10:ans bord 7.9 10:ans bord sammankommer två gånger i månaden för att diskutera aktuella teman över en god lunch på restaurang Tekniskas Salar, Helsingfors.

Nya deltagare är hjärtligt välkomna med!

Ingen förhandsanmälan behövs. Maten betalas på plats.

Resa till Östergötland – Östergötlands teknik och kultur 11-16.9 Seniorernas traditionella resa går till vårt västra grannland. Vi fortsätter där vi slutade i Uppland när vi besökte vallonbruken.

Vår bas blir Norrköping med stolta industriella traditioner med det unika industrilandskapet, som i världen i stort sett bara överträffas av Manchester. Göta kanal blir en av våra huvudpunkter där vi gör en liten kryssning.

Piquenique avec DYR á Vårdbergsparken!

15.6

Sommarutfärd till Söderskär och Pörtö 24.8

Ta en paus från sommarjobbets stress och press, kom med på en franskinspirerad picknick ”en plein air”!

Onsdagen den 24 augusti styr vi kosan ut i skärgården.

Ta tillfället i akt, njut av sommarvädret och träffa både nya människor och gamla bekanta.

34

TFiF bladet 3 / 2022

Avfärden från Kalkstrands brygga.

Till Söderskär anländer vi ca klockan 12.00 och där vi besiktigar fyren och den kända hängbron på de ensliga öarna långt ute i Finska viken. Därefter lunch på Pörtö och lägger till vid skolans brygga.

Familjejuridik 27.9 Delta i webbinariet där vi denna gång behandlar äktenskapsförord och frågor om vårdnadshavande

Kommande evenemang:

15.6

27.10

Åbo

Helsingfors

24.8

14.11

Piquenique avec DYR á Vårdbergsparken

Sommarutfärd till Söderskär och Pörtö

25.8

Teater: Musikalen Priscilla – aavikon kuningatar

Teater: Min fantastiska väninna Helsingfors

TFiF Golf 2022 Nordcenter Golf & Country Club

7.9

Du hittar närmare information om alla aktuella evenemang i evenemangskalendern tfif.fi/evenemang

10:ans bord

Om du har önskemål om evenemang eller ifall du

Helsingfors

vill arrangera ett evenemang kan du kontakta

11-16.9

kansliet (kansli@tfif.fi).

Resa till Östergötland

– Östergötlands teknik och kultur

16.9 KTF 100 år!

27.9

Familjejuridik Webbinarium

4.10

Teater: Kris och katastrof i Mumindalen Helsingfors

TFiF bladet 3 / 2022

35

TEKNISKA FÖRENINGEN I FINLAND

Sök till mentorprogrammet TFiX! TFiX riktar sig till dig som är i arbetslivet och som vill ha en mentor att diskutera frågor om arbetsliv och karriär. Du kan t.ex. få hjälp med att förtydliga dina egna målsättningar, problemsituationer på jobbet eller att bli bättre på att kombinera arbete och privatliv.

En ny omgång av mentorprogrammet TFiX startar i oktober. Deltagandet är gratis för medlemmar.

Anmäl dig senast 31.8.2022! www.tfif.fi/tfix

Bli mentor för en TFiF-medlem!

Som mentor får du möjlighet att dela med dig av din erfarenhet och samtidigt hjälpa din adept att utvecklas genom att fungera som stöd och bollplank.

Vi söker dig som har flera års erfarenhet av arbetslivet, som är en god lyssnare och som vill dela med dig av dina erfarenheter.

Anmäl dig senast 31.8.2022 ! www.tfif.fi/tfix