Andrum nr 01 2019

ANDRUM

Biskopsvisitation

Biskop Martin Modéus gör historiskt besök i vårt pastorat

Kvällsmässa en uppskattad enkelhet och gemenskap

Tillsammans är vi Södra Tjusts pastorat

För många innebär ett nytt år en nystart, en förändring av något slag. Börja träna, sluta röka och jobba mindre är några av mest klassiska nyårslöftena. Tidningen Andrum bjuder också på viss förändring med start i detta första nummer för 2019. Formatet är något större och sidorna något färre. Syftet är att fokusera mer på att vi tillsammans är Södra Tjusts pastorat, där alla sex församlingar ingår. Jag hoppas att denna förändring upplevs som positiv av dig som läser tidningen!

Vår förhoppning är att Andrum ska ge dig en stund i lugn och ro med glada och goda nyheter från din närhet, ord och tankar om den tro vi i kyrkan bär och delar.

Temat för detta första nummer för 2019 är Gudstjänsten som församlingens puls. ”Allt som lever har en puls. Pulsen visar att blodet rinner i ådrorna genom kroppen och håller den levande. Ofta är pulsen något vi inte tänker på, den bara finns där. När allt är bra pulserar den på stadigt och lugnt, utan att göra mycket väsen av sig. Ibland är den lite oregelbunden och fladdrig, eller ansträngd och bultar häftigt i tinningarna. Vad händer då om vi tänker att gudstjänsten är församlingens puls?” Läs mer på sid 11.

Vi har valt att tidningens teman för året ska följa pastoratets fyra fokusområden. Årets återstående teman blir därför: social sammanhållning, kyr kan mitt i och ett hållbart liv. Under våren som kommer står vi inför flera roliga och spännande utmaningar. Nu närmast väntar biskopsvisita tion. Biskop Martin Modéus kommer tillsam mans med medarbetare från Linköpings stift att genomföra en visitation av Södra Tjusts pastorat, den första i pastoratets historia. På sida 12 hittar du mer infor mation om visitationen. Bland annat kan du läsa mer om vad en visitation innebär och om hur du kan delta i visitationen.

TILLSAMMANS ÄR VI SÖDRA TJUSTS PASTORAT

Karin Björk, kyrkoherde

UR INNEHÅLLET

4 Tema gudstjänst: kyrka i förändring

6 Tema gudstjänst: varför firar vi gudstjänst?

8 Tema gudstjänst: kvällsmässa i S:t Petri kyrka

12 Biskopsvisitation

14 Historia

16 Det händer i påsk

18 Tips 20 Porträttet

21 Aktuellt på våra kyrkogårdar

22 Kalendarie

Kyrkoherde och ansvarig utgivare Karin Björk, 0490-842 61. Kontakt Södra Tjusts pastorat, Hospitalsgatan 14, 593 33 Västervik. sodra.tjusts.pastorat@svenskakyrkan.se Maila redaktionen för Andrum: sodratjust.andrum@svenskakyrkan.se

Församlingsherdar

Västervik: Anette Lindblom Franzén, 0490-842 81. Törnsfall: Ingrid Bergman, 0490-842 04. Gladhammar-Västrum: Eva-Maria Heedman, 0490-842 25. Misterhult: Emelie Melin, 0490-842 74. Hjorted: Ulrika Robertsson, 0490-842 91. Hallingeberg-Blackstad: Anton Hultgren, 0490-842 63.

Fastighetsansvarig

Annika Deltin, 0490-842 97.

Administrativt ansvarig Lena Augustinsson, 0490-842 60.

Kyrkogårdsförvaltningen 0490-842 06, sodratjust.kyrkogarden@ svenskakyrkan.se

Redaktör

Malin Ekberg Utgivning 4 nr/år. Upplaga 19.250 ex. Produktion Design & form: Everday.se Tryck Lenanders Grafiska, Kalmar.

Malin-Cecilia är vikarierande receptionist för Södra Tjusts pastorat

Malin-Cecilia Gynnerfelt – så heter pastoratets nya vikarierande receptionist. Malin-Cecilia har bott i Stockholm i många år, men för cirka fem år sedan bestämde hon sig för att flytta tillbaka till Småland. Nu bor hon i centrala Västervik tillsam mans med sin familj. På fritiden tycker hon om att läsa, träna, laga mat eller besöka någon av stadens restauranger.

Malin-Cecilia kommer närmast från en tjänst som ekonom/administratör på Saab Barracuda.

Klimatklivet hjälper Södra Tjusts pastorat att minska utsläppen av koldioxid

Södra Tjusts pastorat har beviljats klimatinvesteringsstöd från Naturvårdsverket för att installera 14 laddningspunkter för icke-publik laddning av elfordon i Kalmar län. Stödet är en del av Klimatklivet som är regeringens satsning på lokala investeringar vilka minskar utsläppen av koldioxid. Det beviljade stödet är 280 000 kronor.

– Vi är glada och stolta för det stöd vi får från Klimatklivet. Det ger oss möjlighet att fortsätta vårt arbete med att energieffektivisera. Stödet visar att vi jobbar på rätt väg och det är kul att Svenska kyrkans engagemang för miljöarbetet uppmärksammas på detta sätt säger Annika Deltin, fastighetsansvarig i Södra Tjusts pastorat.

Laddningspunkterna kommer att installeras på sju platser i pastoratet. Vid Hjorteds-, Blackstads-, Gladhammars-, Gunnebo-, och Misterhults kyrkor, vid mötesplats S:t Johannes i Västervik samt vid S:ta Gertruds kyrka.

Svenska kyrkans internationella arbete byter namn

Svenska kyrkan insamlingsorganisation, Svenska kyrkans internationella arbete, bildades när Lutherhjälpen slogs samman med Svenska kyrkans mission. Organisationen ska under maj 2019 byta namn till ACT Svenska kyrkan. Tanken är att insamlingsarbetet därigenom ska få en tydligare och mer distinkt profil. Det internationella arbetet är en del av ACT-alliansen som består av 143 biståndsorganisationer över hela världen.

428personer besökte någon av pastoratets fyra midnattsmässor natten mellan julafton och juldagen. Jämförelsevis besökte 461 besökare någon av pastoratets fem julottor. Trenden är ändå att midnattsmässorna tar mark medan julottorna minskar, åtminstone när båda alternativen erbjuds.

ANNIKA DELTIN

” ”

Det är kul att Svenska kyrkans engagemang för miljöarbetet uppmärksammas

Kyrka i förändring

Vid en ytlig blick kan tyckas att Svenska kyrkan ser ut som den alltid gjort. I gudstjänsten läses samma texter, samma psalmer sjungs och gudstjänsten ser väl ungefär likadan ut som längre tillbaka. Kyrko rummet, ja det är väl ungefär som det alltid varit. Till det yttre kan tyckas att lite har förändrats i Svenska kyrkan över tid.

Ändå är det så att kyrkan står i ständig förändring och utveckling sker på olika plan. Det vi tyckte hände alldeles nyss, att kyrkan skildes från staten, ligger redan nästan 20 år tillbaka i tiden. Det var en stor förändring och skilsmässan gav anledning att fundera över vår identitet i en ny tid. Förändringar sker och nytt införlivas i kyrkans liv och efter en tid ser vi det ”nya” som något självklart.

Från mitten av 1900-talet och framåt har stora förändringar skett inte minst genom påverkan från andra kyrkor. Ekumeniska kontakter har inneburit att vi tagit till oss nya tankar kring gudstjänst, kyrkorummets utsmyckning och inte minst kyrkoårets olika färger som bland annat är tydligt i de liturgiska kläderna som prästen bär. Vid jäm förelse kan sägas att kyrkorummen i början av 1900-talet var betydligt mera avskalade än vad som är fallet idag.

En som genom ekumeniska kon takter bidragit till förändringar var

prästen Gunnar Rosendal i Osby och som verkade som präst från 1920-talet och många år framåt. Han skrev ett antal böcker om kyrklig förnyelse och förespråkade

Idag finns många tillfällen att fira nattvard och inte endast i söndagens huvudgudstjänst, också den enklare kvällsmässan är vanlig i många för samlingar. Motivet att fira nattvard har också förändrats. Förr var boten med noggrann förberedelse genom skriftermål det främsta motivet. Idag kan väl sägas att gemenskapsmotivet framträder starkt.

En av de som talat varmt för ökat nattvardsfirande är förre biskopen i Linköpings stift, Martin Lind. Han återkom ofta med uppmaningen till församlingarna i stiftet att fira söndaglig mässa. Biskop Martin Lind talade ofta om den folkliga mässan och att generöst bjuda människor till nattvardsbordet.

bland annat att nattvarden skulle firas varje söndag utifrån tanken att: ”Nattvardsfirandet i högmässan måste bli alla kyrkoförsamlingarnas centrum”.

Så blev Gunnar Rosendal tillsam mans med flera andra, föregångare på detta område och det vi senare benämnt som nattvardsväckelse.

Det vi idag också ser som självklart är de många brinnande ljusen i våra kyrkor. I början av 1900-talet fanns inte ens ljus på altaret. Idag eldas det mycket ljus och inte minst ljusbäraren har blivit en uppskattad möjlighet för en stunds bön och eftertanke. Det som också kan tillskrivas som positiva förändringar är lekmännens betydelse. Idag är det många som hjälps åt inför och under gudstjänsten med textläsningar, förbön, evangelieprocession och utdelande av nattvard. Vi tycker det är självklart men det har inte alltid varit så.

”

” Kyrkorummen i början av 1900-talet var betydligt mer avskalade än vad som är fallet idag. Då fanns inte ens ljus på altaret.

Foto Nathalie Chavez/Everday.se

KENTH BJÖRK

Varför firar vi gudstjänst och vad innebär det egentligen?

Att gå i mässan är en inves tering i mitt andliga liv, en fördjupning i relationen med Gud och den kristna församlin gen. Mycket av det jag får av Gud som livsmening, förlåtelse och en väg ”hem” efter döden får jag gratis utan att det kostar något. Men mitt andliga liv – kristen tro i praktiken –kräver att jag tar ansvar och arbetar med det. Vi, alla döpta, är en del av församlingen och den världsvida kyrkan och det är upp till oss hur andra kommer uppfatta vad det innebär att vara kristen. Jag tycker det är svårt att hitta bra ord som beskriver hur jag tänker – så jag tar min tillflykt till bilder. Men även de har sina begränsningar – så ni får ha det i tankarna när ni läser detta.

Gudstjänsten är som en väv av ord och handlingar som hjälper mig med mitt vardagliga liv. Inte på ett direkt och enkelt sätt. Utan genom olika lager - så handlingar och ord betyder olika saker beroende var i livet jag är och vart jag är på väg. Genom generationerna har mycket lagts till och beroende på var du firar gudstjänst så har vissa delar lyfts fram och andra lagts åt sidan.

Det händer inom mig när jag börjar fira gudstjänst – utifrån sett har vi satt oss i bänkarna. En procession med kors, ljus, evangeliebok – det vill säga en bok med livsberättelser från Jesu liv, kyrkvärdar, gudstjänst-

värdar och präst vandrar från ingångsporten i kyrkan fram till altaret. Det är som en bild, där vi som gemenskap vandrar från födseln genom vårt liv fram till himmelen. Eller med en biblisk bild hur det judiska folket vandrade från befrielsen från slaveriet i Egypten, genom öknen tills de nådde det land som hade lovats dem. Och med sig hade de tabernaklet – det tält i vilket stentavlorna med budorden förvarades.

Nästa scen skulle jag beskriva så här:

Inledningsord, syndabekännelse och förlåtelseord

Jag klämmer mig genom dörren och borstar snön från mina kläder och skor. Allt skydd jag bär, år av erfar enheter av hur elaka grupper är och hur elaka enskilda människor kan vara. All skuld jag bär både rimlig och orimlig försöker Gud hjälpa mig att hantera. Hur kan jag ta ansvar för allt jag orsakar (direkt – genom mina ord och handlingar och eller indirekt) genom det jag undlåter att säga eller göra. Hur kan jag vidga mitt ansvarsområde från mig själv och min familj – till min stad, människor jag inte sett eller träffat, klimatet eller världen.

Kyrie, gloria och lovsången När jag blivit så fri jag kan bli och ser det mörka runt omkring mig så ropar jag med hög röst – HJÄLP mig

du som kan – Kyrie eleison (Herre, förbarma dig över mig). Sedan kommer ett befriande Gloria – en lovsång till allt vackert, till kärleken bakom allt…

Läsning ur gamla testamentet, epistlarna, nya testamentet och predikan

Textläsningarna och predikan handlar om att ge perspektiv på hur vi tror och lever våra liv. Gamla testamentet beskriver vad Gud lovat oss och hur han tagit hand om judarna – Guds utvalda folk. Nya testamentet ger oss tankeställare genom berättelser om vad Jesus gjorde och sa. Medan breven ger inblickar i de första församlingarnas historia. Den som predikar har uppdraget att översätta allt detta till svenska så vi kan förstå och använda det i våra liv.

Trosbekännelsen

Trosbekännelsen ska jämföras med en trons nationalsång som samman fattar kyrkans tro.

Förbönen

Hur kan jag sammanfatta det som är viktigast just nu för mig, min församling/stad, mitt land och min värld. Vi tackar för det Gud gör i våra liv och ber om det som ligger oss närmast.

Nattvard

En del människor säger till mig att

det är tråkigt att kyrkan numer tycks fira mest mässor – det vill säga gudstjänster med nattvard, när många skulle vilja ha mer predikan/textutläggning och musik. Men i kyrkans tradition har en vanlig gudstjänst utan nattvard varit som att gå med vännerna till en restaurang men al drig få in maten. Visst kunde man ha trevligt ändå med djupa samtal men det är något viktigt som saknas.

Kyrkan firar nattvard därför att Jesus sa att vi skulle göra det. Vi skulle göra det för att minnas Jesu död på korset och hans uppståndelse. Men när jag knäfaller bland alla andra så tänker jag bara på hur skönt det är att få dela bröd och vin tillsammans. En handling där jag blir ett med Gud och alla andra. En handling där ord och formuleringar inte är så viktiga utan där det bara finns ett enda gudomligt ”vi”.

Söndag som ledig dag I själva verket är mässan och firandet av Jesu uppståndelse skälet till att den kristna världen har söndag som ledig dag (eftersom det var på den dagen han uppstod) till skillnad från exempelvis judendomen. Tillsam mans helgar vi vilodagen eftersom Gud vilade på den sjunde dagen i skapelsen. Men endast kristendomen flyttade fram dagen till en söndag för att det skulle matcha med påsk dagen.

/Mikael Eriksson

Andrum frågade några per soner vad ordet gudstjänst får dem att tänka på. Svaren varierade något men mest var det positiva reflektioner.

Magnus Andersson, begravningsentreprenör:

Gudstjänst får mig att tänka på en rogivande stund med gemenskap och fin musik. Jag går inte så ofta i gudstjänsten men vid årets högtider och vid andhämt ningar brukar jag försöka.

Jag tänker på reflektion och stillhet En stunds andhämtning. Musiken är viktig

Det är ord som jag förknippar med gudstjänst. Jag går med jämna mellanrum. Jag tycker bättre om de gamla texterna, inte de moderna.

Kvällsmässa i S:t Petri kyrka

- ett litet rum i det stora rummet

– Egentligen kan man lite själviskt säga att jag sökte en rastplats för egen del. Om det känns angeläget för en själv brukar man inte vara ensam om den känslan.

Så beskriver Peter Alrikson, kyrkomusiker i Västerviks församling, det behov som ligger bakom starten för torsdagarnas kvällsmässor i S:t Petri kyrka i Västervik.

Det var under hösten 2018 som Peter tillsammans med Anette Lindblom Franzén, arbetsledande komminister i Västerviks församling, drog igång möjligheten att besöka S:t Petri kyrka på torsdagskvällarna.

– Det blev snabbt en kärna av människor som kom. Det under lättar för ens arbete och är väldigt roligt. Det är en avslappnad stämning. Vi sitter nedanför kortrappan tillsammans, men några människor har valt att sitta vid sidan om eller långt ner i kyrkan, det får man avgöra själv. För min del som håller på med förkunnelse, blir det som ett pågående samtal och jag kan haka i det vi pratat om vid tidigare träffar, säger Anette.

Både Anette och Peter menar att kvällsmässorna har blivit ett sammanhang där de kan vila bland andra arbetsuppgifter.

– Kvällsmässorna genomsyras av kravlöshet och hur många männis kor som kommer är oviktigt. Det är

MORGONMÄSSA

inte det som är prio ett, även om det naturligtvis är roligt om det kommer människor, säger Peter.

Anette beskriver mässan som en enklare mässa som brukar ta ungefär 25-30 minuter.

– På kvällsmässorna kommer vi närmare varandra vilket underlättar i kommunikationen mellan oss som är där. Det var en önskan som vi hade med oss redan i starten, att träffarna skulle vara närmare, utan att för den sakens skull behöva bli privata. Det finns en öppenhet att få plats på det sätt man själv önskar och vill, säger Anette.

En del människor stannar kvar efteråt för att umgås och prata, men inte alla. Man är delaktig på det sätt man själv vill.

– Jag ser fram emot torsdagarna hela veckan och många av våra besökare har uttryckt samma sak, de tycker om att komma dit, avslutar Anette.

/Malin Ekberg

På onsdagar kan du börja dagen med morgonmässa både i S:t Petri kyrka i Västervik och i Hjorteds kyrka. Det är morgonmässa varje onsdag 08.30 i S:t Petri kyrka och varannan onsdag klockan 08.30 i Hjorteds kyrka. Respektive mässa varar cirka 30 minuter. Det finns möjlighet att ta en kopp kaffe både innan och efter mässan.

Vårterminens morgonmässor: Västervik: 6/3 (Askonsdagsmässa), 13/3, 20/3, 27/3, 3/4, 10/4, 17/4, 24/4, 8/5, 15/5, 22/5, 29/5 och 5/6. Hjorted: 6/3, 20/3, 3/4, 17/4, 15/5 och 29/5.

Foton Nathalie Chavez/Everday.se

Peter Alrikson, kyrkomusiker

Anette Lindblom Franzén, komminister

Roger Appelqvist besöker gärna kvällsmässan i S:t Petri kyrka

Roger, du har varit körsångare i 50 år och gudstjänstvärd i ungefär 5 år. Hur skulle du beskriva torsdagens kvälls mässa utifrån din långa erfarenhet? Egentligen gick jag nog dit av nyfikenhet första gången men en kelheten tilltalade mig direkt. Några enkla psalmer och en betraktelse som vi sedan kan sitta kvar och prata kring efteråt. Det uppskattar jag. Sedan väljer vi psalmer själva, åtminstone till viss del.

Vilken roll tycker du att placeringen i kyrkan spelar? Vi sitter på stolar framme i koret och inte nere i bänkarna. Närheten blir ju mer påtaglig och vi ser och hör varandra bättre, både vi som är besökare och de som leder på olika sätt. Den här känslan av närhet tror jag försvinner lite om vi skulle

vara många fler. Det finns ett särskilt värde i det lilla formatet.

Finns det inslag i kvällsmässan som du skulle vilja plocka in i kyrkans ”vanliga” gudstjänst, alltså den på söndagarna? Söndagens hög mässa är större i formatet. Vi sitter mer utspridda i det stora kyrko rummet och då är det svårt att få till riktigt samma känsla av närhet. Men skönheten och variationen finns även där. Samtidigt, eftersom jag ofta är gudstjänstvärd eller körsångare i högmässan blir det också mer praktiska saker att hålla

reda på för egen del. Det är enklare att vara närvarande när jag bara kan sitta ner. Min frikyrkliga bakgrund kanske också gör att jag känner mig hemma i det enkla?

Närheten blir mer påtaglig och vi ser och hör varandra bättre, både vi som är besökare och de som leder på olika sätt

”

ROGER APPELQVIST

Annars hade jag nog min största upplevelse i det här sammanhan get när jag satt ensam i en kyrka och organisten spelade stillsam musik från läktarorgeln. Det gick rätt in och jag kände en fördjupning av allt. Så en gudstjänst kan verkligen se ut på många olika sätt.

/Peter Alriksson

”

Foto Nathalie Chavez/Everday.se

Andrum frågade Linda Åhman, egenföretagare i restaurangbranschen, om hennes relation till Svenska kyrkan.

“Kyrkan finns där som en ryggrad”

Mitt första minne av att ha gått in i en kyrka, berättar Linda, har jag från 10-årsåldern då jag var på Pingstkyrkans sommarläger i Västrum. Vi besökte då Västrums kyrka och jag minns att jag tyckte den var väldigt vacker och att det var rogivande att vara där. Annars är det väl så att man är medlem av tradition, att det liksom följer med en i livet. Men jag skulle aldrig kunna tänka mig att gå ur Svenska kyrkan, det skulle kännas väldigt fel. Det har exempelvis varit helt självklart för mig att döpa mina barn i kyrkan.

För mig är kyrkobyggnaden en plats för lugn och rekreation, ett ställe där det alltid finns utrymme för alla och envar, där man inte behöver prestera eller leva upp till något för att känna att man hör dit. Jag förlorade min mamma ganska nyligen, och då betydde kyrkan väldigt mycket. Det kändes väldigt fint att gå i gudstjänsten när tacksägelsen lästes upp och jag sa till mina anhöriga att man borde göra detta oftare, det behövs ju egentligen ingen direkt anledning. Jag känner en trygghet när jag är där. Jag är inte någon aktiv medlem, men kyrkan finns där som en ryggrad och jag ser det som en självklarhet att gå dit på dop, vigslar, begravningar och konfirmationer. Jag ser mig själv som kristen, jag har absolut en gudstro. Tvivlar gör vi alla ibland. Min gamla farmor, som var kristen och mer aktiv kyrkobesökare, sa alltid att det är av prövningar vi blir starkare. Det finns alltid en mening med det som sker även om det ofta är svårt att se den direkt.

/Helene Thorsson

Nathalie Chavez/Everday.se

Linda Åhman

Gudstjänsten som församlingens puls

Allt som lever har en puls. Pulsen visar att blodet rinner i ådrorna genom kroppen och håller den levande. Ofta är pulsen något vi inte tänker på, den bara finns där. När allt är bra pulserar den på stadigt och lugnt, utan att göra mycket väsen av sig. Ibland är den lite oregelbunden och fladdrig, eller ansträngd och bultar häftigt i tinningarna.

Vad händer då om vi tänker att gudstjänsten är församlingens puls? Då är gudstjänsten något som finns och håller församlingen levande. Utan gudstjänst ingen församling. Normalläget är att gudstjänstlivet pulserar lugnt och stadigt. Det kan vara många eller få som samlas, pulsen finns där ändå. I bibelordet, sångerna, bönerna, brödet och vinet möter vi Gud. Om Gud är hjärtat så går pulsen genom Gud och ut i ska

pelsen så att allt får liv. Kanske det ibland är så stilla i gudstjänsten att pulsslagen, att Gud, kan höras och förnimmas av dem som är där.

Ofta leds gudstjänsten av präst och musiker, ibland av någon ideell person, med stöd av de anställda. Kommer det inte så många och deltar i gudstjänsten så pågår ändå bönen för det lokala samhället och för världen tack vare dem.

Några gånger per år spänner man krafterna till en stor satsning och pulsen går upp. Körer, unga och äldre bidrar och det är fest och högtid. Det kan också vara dopfester och drop-in-vigslar. Och sedan åter till normalläget – den stadiga, lugna pulsen, där relationerna är viktigare än gudstjänstens form. I den goda gudstjänsten är det lätt att andas, lätt att känna att jag får vara som jag är, utan att pressa in mig i någon mall

för att duga. I den goda gudstjänsten bemöter vi varandra med värme och respekt. Min erfarenhet är att barnens närvaro hjälper de vuxna att slappna av och relatera till allt som händer i gudstjänsten. Det är gott att samlas över åldersgränserna. Musiken har också en förmåga att nå djupt in i oss människor och kan öppna rum som annars är tillslutna i vardagslivet.

Ibland kan gudstjänst-pulsen kännas oregelbunden och fladdrig. Till vilken nytta har vi gudstjänst egentligen? Det kan kännas missmodigt att tillhöra den lilla skaran som kommer till kyrkan. Då kan man behöva påminna sig om att det är Gud som är hjärtat, som håller pulsen i gång och gör kroppen levande – inte våra ansträngningar. Människans ansvar är att inte hindra den livgivande pulsen från att göra sitt jobb. Tradi tionen i kyrkan har försökt bevara den. Utifrån det kan varje församling frimodigt söka den puls som fungerar just där, just nu i den här tiden.

/Biskop Martin Modéus

Foto Emanuel Eriksson

Biskop Martin Modéus

”Vi har utvecklingen i vår hand”

- biskopsvisitation i Södra Tjusts pastorat

Under våren kommer biskop Martin Modéus tillsammans med medarbetare från Linköpings stift att genomföra en visitation av Södra Tjusts pastorat, den första i pastoratets historia. Biskopen kommer att besöka pastoratets samtliga församlingar för att ta del av verksamheten.

Dagens visitationer har inte mycket med gångna tiders biskopsbesök att göra. Då handlade de mest om kontroll och ordning och reda. Genomfördes predikan på rätt sätt? Var ekonomin i ordning? Det var obligatorisk närvaro, inte bara för prästerna utan också för allmänheten. Den som ute blev riskerade att få böter, berättar Martin.

Numera kommer biskopen snarare för att inspirera än för att inspek

”

Det finns inte en enda församling som vi har besökt där vi inte har kunnat plocka med oss något bra och inspirerande

”

MARTIN MODÉUS

tera. Det är själva mötet som är det viktigaste, att träffas. Biskopen och hans medarbetare träffar anställda, förtroendevalda och allmänheten.

Fokus under visitationen ligger på främjande och utveckling.

– Det finns inte en enda försam ling som vi har besökt där vi inte har kunnat plocka med oss något bra och inspirerande. Det är så vi måste jobba, att hitta energin och kraften framåt och på så sätt inspirera andra. Genom att arbeta på det sättet lär vi av varandra och bidrar till den moderna församlingsutvecklingen. Vi har utvecklingen i vår hand, säger Martin.

Biskopen genomför i snitt två visitationer per termin, men eftersom Södra Tjusts pastorat är så pass stort blir det den enda visitationen som genomförs under våren 2019.

/Malin Ekberg

SAMLINGAR UNDER VISITATIONEN

Under visitationen kommer biskop Martin Modéus att medverka under flera olika samlingar. Varmt välkom men att delta!

5 mars kl 17.15

Gud och Spaghetti, Mötesplats S:t Johannes. Välkommen på gudstjänst där Johannes barnkör och Johanneskören medverkar. Efter gudstjänsten äter vi middag tillsammans.

6 mars kl 08.30 Morgonmässa, Hjorteds kyrka.

7 mars kl 19.00

Fråga biskopen, gemenskapskväll i Figeholms kyrka. Vi inleder kvällen med andakt, kören Praise medverkar. Vi äter en lättare måltid tillsammans efter andakten.

8 mars kl 18.00

Fredagsmys, Blackstads försam lingshem. Vi umgås, äter mat och fikar. Lotteri med fina vinster och musikquiz. Ung Ton underhåller med musik.

11 april kl 12.10

Andhämtning, S:t Petri kyrka. Kort lunchmeditation med musik. En lättare sopplunch erbjuds till en kostnad av 30 kronor.

11 april kl 16.30

Taco-torsdag, Gunnebo kyrka. Tacos och gemenskap för alla åldrar.

Lär känna biskop Martin Modéus

Biskop Martin Modéus föddes 1962 i Jönköping och är Linköpings stifts 64:e biskop. Han prästvigdes 1986 för Växjö Stift. Martins valspråk är Levande till sammans med Kristus vilket också är titeln på hans herdabrev för Linköpings stift.

Vad gör en biskop?

Biskopen är den högste kyrklige ledaren i stiftet. Till de viktigaste uppgifterna hör att:

• Leda och inspirera kyrkan i stiftet och att se till att kyrkans lära och ordning följs.

• Vara ordförande i domkapitel och stiftsstyrelse.

• Anta stiftets präst- och diakonkandidater samt viga dem till tjänst i Svenska kyrkan.

• Visitera stiftets församlingar. Biskopen besöker då församlingarna för att inspirera samt ibland möta olika medarbetare enskilt i rådgivande samtal.

• Hålla regelbunden kontakt med präster och diakoner, både tjänstgörande och blivande. Här fungerar kontraktsprostarna som biskopens “förlängda arm” i de kontrakt som stiftet är uppdelat i.

En biskop har också uppdrag i hela Svenska kyrkan utöver sitt egna stift, där bland annat överläggningar med de andra biskoparna ingår. Källa: svenskakyrkan.se

Fyra snabba frågor till Martin

VAD GÖR DU HELST EN LEDIG LÖRDAG? Då beger jag mig ut i skogen med kameran och fotar eller så tar jag en tur med segelbåten.

HAR DU NÅGON OVÄNTAD TALANG? När jag var yngre var jag riktigt duktig på bordshockey och jag tror nog att takterna skulle sitta i även idag.

VILKEN ÄR DIN FAVORITFILM? Vilken typ av film jag ser varierar mycket över året och vilken plats jag är på i livet, men en film som jag blev berörd av är “Kristus stannade i Eboli”.

VILKEN ÄR DIN FAVORITPLATS? Det måste vara när jag seglar runt Sandänkans fyr i S:t Annas skärgård utanför Valdemarsvik. Området kring fyren är ett fågelskyddsområde så man får inte lägga till vid fyren, men det är en mäktig upplevelse att segla runt fyren som reser sig ur havet.

Foto Zandra Erikshed

Jakob Östberg startade dövstumsskola i Hjorted

1855 kom Jakob Östberg till Hjorteds församling för att bli kyrko herde. Med sig till Hjorted hade han hustrun Karolina Åström och de tre barnen Lotta Elisabeth, Johan och Per Jakob. Familjen kom från Mogata i Östergötland där Jakob varit vicepastor hos sin far. Efter två år i Hjorted föddes dottern Matilda Kristina.

Jakob Östberg var inte som de flesta andra präster, han lämnade efter sig betydligt mer än arbetet i kyrkan. Han var förkunnare och evangelist men också filantrop. Något som fortfarande är känt i bygden är det dövstumsinstitut han startade på prästgårdens ägor 1864.

Redan ett par år efter ankomsten till Hjorted började han planera för en skola för dövstumma barn. I Sverige fanns då bara en sådan skola, Manilla i Stockholm. Den täckte inte behovet.

1860 ansökte han hos Läns styrelsen om att få bygga skolan. För att finansiera bygget tog han hjälp av missionsvänner som köpte andelar á 10 kronor styck. En riksinsamling gav 13 000 kronor. Till tomt togs ett område på tre tunnland vid kyrkan. Invigningen skedde 1864, namnet blev Bethanien. Skolan hade plats för 30 inackorderade elever.

I stadgarna kunde man läsa att institutet skulle vara ”ett fritt kärleksverk, icke grundat på någon samlad penningfond, utan på hopp och förtröstan till Gud”. Förmod ligen var skolan hans hjärtebarn, även om han var engagerad i mycket annat, bland annat en post i Nannylunds styrelse. Nannylund var ett

vårdhem utanför Eksjö för funktionshindrade, som på den tiden kallades sinnesslöa.

Den förste föreståndaren för Bethanien blev löjtnanten August Klingspor, tidigare lärare på Ma nilla. Så småningom blev Jakobs son Johan föreståndare tills fadern Jakob dog 1885 då Johan efterträdde honom som präst. Johans fru Ida Kristina Lindqvist från Filipstad kom till skolan som lärare 1876.

De flesta eleverna kom från Småland och Östergötland, och årliga kollekter i stiften gick till skolans drift och underhåll. Bidrag kom också från stat och landsting och från elevernas föräldrar. De första 30 åren undervisades 215 dövstumma elever.

Nya skolreformer innebar att skolan spelade ut sin roll och byggnaden blev 1911 ett hem för kroniskt sjuka. Huset revs 1966 för att ge plats för Nynäsgården.

Jakob var en nykterhetsivrare och en missionerande präst som vurmade för husandakter. Han startade en missionsförsamling i Hjorted och fick med sig församlingsbor och en grannpräst ut för att odla upp oländig mark för att främja missionsarbetet.

Han föddes 1811 i Norrköping där hans far Jakob Östberg var

Jakob Östberg fotograferad i mitten av 1800-talet. Han ser kanske lite barsk ut men hade uppenbarligen ett varmt hjärta. Bild från boken “Hjorted i svunnen tid” av Harald Petersson.

präst i Tyska församlingen. Samma år blev fadern kyrkoherde i Mogata där han var präst i 42 år, ända till sin död.

Kanske bråddes Jakob på sin far som i en artikel över östgötska studenter i Uppsala beskrivs med följande ord 1902: ”En man med kraftfull kroppsbyggnad och enkla seder, nitisk själasörjare, självständig, omutligt redbar, flärdfri och välgörande”. Jakob Östberg den äldre var också riksdagsman för prästeståndet.

Den unge Jakob växte upp i Mogata med sina syskon. Liksom fadern

Dövstumsinstitutet Bethanien är det ståtliga huset till höger och låg intill kyrkan i Hjorted. Träsnitt från 1860-talet. Bildkälla: Kalmar läns Museum.

läste han till präst i Uppsala där han blev filosofie doktor 1836 och teologie kandidat 1839. Därefter studerade han en tid i Tyskland innan han prästvigdes 1840.

Han kom egentligen inte från någon prästsläkt. Farfar, som också hette Jakob Östberg, var sergeant i Andra Livgrenadjärregementet, farfars far var smed i Österbybruk. Morfar Claes Ekeqvist var köpman i Norrköping. Jakobs hustru Karolina Åström var dotter till kyrkoherden och psalmförfattaren Johan Åström.

Sonen Johan blev ju också präst och båda döttrarna gifte sig med präster men sonen Per Jakob blev bonde och senare bankkamrer. Han hade gården Sundsnäs och arren derade prästgården som han skötte med hjälp av rättare och statare medan fadern ägnade sig åt sitt arbete som präst.

Familjen var ganska välbärgad. Bouppteckningen efter Jakob Öst

berg 1885 visar ett dödsbo med mycket husgeråd, guld och silver, välfyllda linneskåp och egna fastigheter. Men det fanns också många lån och reverser. Tillgångar na beräknades till 9 450 kronor och skulderna till 8 450 kronor. Efter begravningskostnaden på 250 kronor återstod bara en behållning på 750 kronor och 70 öre att fördela på arvingarna.

/Eva Johansson

I husförhörslängden noterade Jakob Östberg att han var både teologie kandidat och filosofie doktor.

Bildkälla: Arkiv Digital, Hjorted (H) AI:21b (1880-1886) Bild 157 / sid 842.

KÄLLOR

Harald Petersson: Hjorted i svunnen tid, 1968. Tidning för dövstumma 1920. Östgötars minne, 1902. Kyrkoarkiv. Tjust häradsrätts arkiv.

Det händer i våra kyrkor och församlingar i påsk

MISTERHULTS FÖRSAMLING

Tisdag 16/4 kl 20.00 Passionsandakt, Figeholms kyrka.

Torsdag 18/4 kl 19.00 Mässa, Figeholms kyrka.

Fredag 19/4 kl 15.00 Musik vid korset, Misterhults kyrka.

Fredag 19/4 kl 18.00 Gudstjänst, Figeholms kyrka.

Söndag 21/4 kl 11.00 Mässa, Misterhults kyrka.

Måndag 15/4 kl 18.30 Passionsandakt, Hjorteds kyrka.

Tisdag 16/4 kl 18.30 Passionsandakt, Hjorteds kyrka.

Onsdag 17/4 kl 18.30 Passionsandakt, Hjorteds kyrka.

Torsdag 18/4 kl 18.30 Mässa, Hjorteds kyrka.

Fredag 19/4 kl 15.00 Gudstjänst, Hjorteds kyrka.

Torsdag 18/4 kl 17.00

Skärtorsdagsmässa, S:t Andreas kapell.

Torsdag 18/4 kl 19.00

Skärtorsdagsmässa, S:t Petri kyrka.

Fredag 19/4 kl 11.00

Långfredagsgudstjänst, S:t Petri kyrka.

Fredag 19/4 kl 15.00

Långfredagsmusik, S:ta Marias kapell.

Torsdag 18/4 kl 18.00 Bordsmässa, Törnsfalls kyrka.

Fredag 19/4 kl 15.00 Korsvägsandakt, Törnsfalls kyrka. Söndag 21/4 kl 11.00 Mässa, Törnsfalls kyrka.

Söndag 21/4 kl 11.00 Mässa, Hjorteds kyrkokör, Mix vox och Mini vox, Hjorteds kyrka.

Måndag 22/4 kl 10.00 Ekumenisk gudstjänst. Påskbrunch efter gudstjänsten i församlingshemmet, Hjorteds kyrka.

Torsdag 18/4 kl 18.00 Bordsmässa, Västrums kyrka.

Lördag 20/4 kl 23.30

Påsknattsmässa, S:t Petri kyrka. Söndag 21/4 kl 11.00

Högmässa, S:t Petri kyrka.

Måndag 22/4 kl 17.00

Ekumenisk gudstjänst, S:t Petri kyrka.

Med reservation för ev. ändringar.

Torsdag 18/4 kl 19.00 Mässa, Hallingebergs kyrka.

Fredag 19/4 kl 11.00 Gudstjänst, Hallingeberg-Blackstads kyrkokör, Hallingebergs kyrka.

Söndag 21/4 kl 11.00 Mässa, Hallingeberg-Blackstads kyrkokör, Ankarsrums kyrkokör, Ung Ton och Triolerna samt musiker. Hallingebergs kyrka.

Fredag 19/4 kl 11.00 Gudstjänst, Gladhammars kyrka.

Söndag 21/4 kl 16.00 Mässa, Gunnebo kyrka.

TÖRNSFALLS FÖRSAMLING

HALLINGEBERG-BLACKSTADS F.

HJORTEDS FÖRSAMLING

GLADHAMMAR-VÄSTRUMS F.

VÄSTERVIKS FÖRSAMLING

Jag planterar mitt solrosfrö

När jag skriver det här är det 13 grader kallt utanför fönstret där jag sitter och bara ett par dagar in på det nya året. Jag funderar på vilken sorts trädgårdsår 2019 kommer att bli?

Förra sommaren kommer jag inte att glömma i brådrasket. Själv tyckte jag att värmen var ganska påfrestande, men solrosorna jag planterade i maj mådde förträffligt. Jag vattnade och vattnade och vattnade, ibland med lite näringslösning i kannan, och i september hade jag ett tiotal, närmare tre meter höga blommor. Och sedan dröjde det inte länge förrän småfåglarna kunde hålla fest! Det som började med tio randiga frön i maj slutade med hundratals, som blev mat åt trädgårdens invånare, i september.

I evangelietexten på Fastlagssöndagen, som infaller ungefär sam tidigt som du läser det här, beskriver Jesus sig själv som ett frö som läggs i jorden och dör men ger rik skörd. Det är en bild som är begriplig för alla som någonsin har sått ett frö. Man kan säga att solrosfröna som jag planterade dog, men hade de inte gjort det så hade det aldrig blivit vare sig blommor eller frökakor eller kalas för småfåglarna.

När Jesus dör händer något motsvarande. Tack vare honom får vi nya

förutsättningar, nya livsvillkor, ungefär som småfåglarna i min trädgård. Det är detta som alla påskens gudstjänster handlar om.

Jag ska plantera solrosfrön i år också. Men varför har det blivit så viktigt? Varför blev jag så berörd i somras att jag funderar på vårbruket redan i jan uari? Jo, solrosorna undervisar mig om den viktigaste av livets hemligheter: att död leder till liv. Och det behöver jag, för detta är inte något som jag som ändlig varelse kan veta av mig själv. Men jag kan lära mig det av erfarenhet, genom att se och ta del. Att plantera och se framåt är ett klassiskt lutherskt sätt att förhålla sig till livet. Vi vågar tro på framtiden eftersom Jesus är där. Vi ser och tar del av hans liv och undervisning, hans död och uppståndelse, och förstår att döden är övergående. Livet han ger oss är däremot evigt.

Välkommen att dela fastans och påskens gudstjänster i Södra Tjusts pastorat!

/Ingrid Bergman

Det händer mycket i våra församlingshem, kapell och kyrkor. På vår webb hittar du ett fullständigt kalendarium, se länk här nedan.

MISTERHULT Go Gospel i Misterhults kyrka

Lördagen den 16 mars kl 16.00 arrangeras Go Gospel. Medverkar gör Misterhults kyrkokör, Praise, Nikolaikören och musiker.

VÄSTERVIK

Vårfest i S:t

Johannes kapell

Lördagen den 11 maj kl 13.00 bjuder Johannes barnkör och Johanneskören på en vårkonsert. Aktuella sånger, klassiker, favoriter, schlager, pop med mera utlovas.

TÖRNSFALL Grillkväll vid församlingshemmet

Onsdagen den 22 maj kl 18.30 arrangeras en grillkväll utanför Törnsfalls församlingshem.

För komplett kalendarie, se www.svenskakyrkan.se/ sodratjust

Att göra en resa

En del går i grupp, andra ensamma. Vissa går snabbt för att komma fram och ta en kall öl, andra går långsamt, tittar på utsikten, tänker och ber. Vissa vill vara tysta, andra pratar oavbrutet i timmar om man inte avbryter dem. En del sitter uppe ända fram till småtimmarna på natten och pratar om livet – Nikodemus samtal kallar jag dem - andra svarar knappt på tilltal och drar sig tillbaka 20.00. Vissa vill gå, andra vill rida och en del vill köra MC. Vi är alla olika!

Den gemensamma nämnaren är Pilgrim. Att vara pilgrim är att göra en yttre resa som hjälper oss med vår inre resa. Resan skiljer sig från en ”vanlig” resa på så sätt att den har en uttalad inriktning mot det existentiella och vår andliga dimen sion.

Södra Tjusts pastorat arrangerar olika typer av pilgrimsresor. Vi kan

också skräddarsy en pilgrimsvandring, ritt eller resa utifrån era önskemål. Håll utkik på hemsidan för planerade pilgrimsaktiviteter.

PILGRIMSRESOR

Pubpilgrimsvandring i Skottland När: 24 juni-2 juli 2019.

Vad: Vandringen är för kvinnor och går längs St: Cuthberts led i Skottland ca 10 mil.

OBS: För närvarande är vandringen fullbokad men vi kan om intresse finns försöka boka till fler platser.

Pilgrimsvandring Misterhult När: 12 maj 2019.

Vad: Vi går ca 17 km mellan Figeholms kyrka och Misterhults kyrka.

Pilgrimsvandring Törnsfall När: 18 maj 2019.

Pilgrimsritter

Vi ordnar pilgrimsritter i skogarna runt Haurida, utanför Aneby. Man behöver inte ha ridit tidigare. Vi an passar ritten till deltagarna. Ritterna varierar från en halvdag upp till tre dagar. För datum och kostnadsuppgifter, kontakta Karin Sanell.

Anmälan och information

För anmälan och information, kontakta Karin Sanell på 0490842 64 eller via mail karin.sanell@ svenskakyrkan.se

Foto

Jessica Stene

Foto Jenny Larsson

Festen - en dopmusikal

Den 11 och 12 maj kommer barnkörerna Mix Vox och Mini Vox från Hjorted till sammans med Ung Ton från Hal lingeberg-Blackstad, Triolerna från Ankarsrum samt Gamleby Barnkör att bjuda på en musikal av Karin Runow som handlar om dopet.

Handlingen utspelar sig på Himmelens stora huvudkontor där himmelska väsen jobbar. Kanske är de änglar? De har ett jobb som aldrig tar slut. Budbärarna kommer nämligen ideligen med besked om nyfödda barn och de lämnar över informationen till Hjördis och Vera, som skriver in alla barn i Livets bok. Alla som föds är unika varelser, älskade av den som skapat allt, och med ett alldeles eget kapitel i Livets bok.

Så ringer plötsligt Vera i klockan, signalen som berättar att det ska bli fest! Ett barn ska döpas! Festfix arna plockar fram blommor, ljus och dopdräkt, och alla är förvän tansfulla inför vad som ska hända. Två kontorister, fröken Knapp och fröken Rådig, delar dock inte denna förtjusning. Ska verkligen vem som helst få ta del av dopets gåva...?

Lördag 11 maj kl. 16.00 i Hallingebergs kyrka.

Söndag 12 maj kl. 16.00 i Hjorteds kyrka.

Läger för alla åldrar sommaren 2019

IStorsjön i Jämtland ligger den fantastiska Norderön, vill du åka med dit i sommar? Här finns många möjligheter att fylla på energi med en unik utsikt över södra Jämtlandsfjällen och Storsjön.

– Tanken med resan är att umgås, vara tillsammans och finna en bal ans mellan vila och aktivitet, säger Anna Ekelund, diakon.

Lägret går av stapeln 26/7 – 2/8 2019 och är en resa för alla åldrar, barn och vuxna tillsammans. Vi reser till och från lägret med buss och kommer att ha tillgång till bussen under hela veckan.

– Under några av de sex dagarna vi är på gården kommer vi att anordna kortare och längre utflykter. Vi kommer under söndagen att besöka en närliggande kyrka för att delta i gudstjänsten, besöka Oviks fjällen samt Åre. Vi planerar också olika friluftsaktiviteter som anpassas efter oss som kommer att resa. Det är självhushållning på gården och alla deltagare kommer att delas in i matlag som ansvarar för de olika måltiderna berättar Anna.

LÄGER TILL NORDERÖN, ÖSTERSUND

När? Avresa fredag 26/7 med buss. Hemresa fredag 2/8. Var? Wilhelmsberg kurs- och lägergård på Norderön nära Öster sund. Åldrar? Alla! Ungdomar under 16 år åker med en ansvarig vuxen. Kostnad: Lägret är kostnadsfritt.

Anmälan

Du anmäler dig genom att antingen ringa eller maila pastoratsexpedi tionen: 0490-842 00, sodra.tjusts. pastorat@svenskakyrkan.se. Sista anmälningsdag är 30 april 2019.

Frågor och information

Anna Ekelund, diakon, 0490-842 77 eller maila till anna.c.ekelund@ svenskakyrkan.se.

Camilla Nilsson, församlingsassistent, 0490-842 87 eller maila till camilla. nilsson@svenskakyrkan.se

Foto Pixabay

”Kyrkan är i mig”

ag träffar Susanne Lönn i Blackstads församlingshem. Här har hon varit aktiv sedan barnsben; övat i barnkören, i kyrkokören och bryggt många kan nor kyrkkaffe. Som liten bodde hon i Hultserum några kilometer från Blackstad och fick alltid följa med på tidiga julottor i kyrkan.

– Då kunde vi få höra domedagspredikningar och hierarkin var stor. Tack och lov är det inte så nu! Idag känner jag trygghet, värme och glädje när jag går in i kyrkan. Här ska man få vara som man är.

Susanne blev tillfrågad om att bli kyrkvärd i Blackstad för några år sedan.

– Ja, det var innan jag fyllde femtio. Det var ett av kriterierna, att man skulle vara yngre än det, skrat tar hon. Man tyckte det behövdes

föryngring. Det är viktigt att alla som kommer känner sig välkom nade och där har vi som kyrkvärdar en viktig uppgift.

När Södra Tjusts pastorat bil dades 2014 blev Susanne aktiv i kyrkorådet, kyrkofullmäktige och kyrkogårdsutskottet.

– Det var mycket intressant! Sär skilt arbetet i utskottet som ansvarar för begravningsväsendet. Tyvärr gick det till slut inte att kombinera mitt jobb med så många uppdrag i kyrkan.

SUSANNE LÖNN

BOR: Grönhult, Blackstad.

FAMILJ: Make, tre barn, fyra barnbarn.

AKTUELL SOM: Kyrkvärd och förtroendevald i Hallingeberg-Blackstads församling.

Susanne har jobbat inom äldreomsorgen större delen av sitt yrkesverksamma liv. Nu arbetar hon på kommunens Nattpatrull, en hemtjänst nattetid.

– Ska jag vara med i något vill jag göra det fullt ut till hundra procent och vara ordentligt påläst. Men helt har jag ju inte släppt det. Nu är jag istället med lokalt, i församlingsrådet, berättar hon.

Hallingeberg-Blackstads försam ling har varit och är en sjungande församling. Här är sången och musiken pulsen till stor del. Det som också utmärker församlingen är samarbeten med andra aktörer och föreningar.

Jag minns särskilt ett samarbete med Blackstads skola. Idén fick jag från ett radioprogram. Vi döpte projektet till ”Min Gud” och barnen fick i religionsundervisningen måla sin bild av Gud. Konstverken ställde vi sedan ut i kyrkan och bjöd in till vernissage.

Under våren ska församlingen tillsammans med Blackstad Idrotts förening anordna ett lopp från kyrkport till kyrkport. Självklart vill vi vara del av det!

– Jag upplever att många här på landet är oroliga för kyrkans fram tid. Det kommer kanske inte alltid så många på gudstjänsterna, men jag tänker att vi behöver släppa det. Vi bör inte stirra oss blinda på an talet människor. Vi är ju kyrka hela tiden! Kyrkan som byggnad är ett vackert skal, men kyrkan är i mig, i mitt hjärta. Men jag tror också att i teknikens framfart behöver männis kor komma tillbaka till ro och still het. Till eftertanke, sång och musik, och då är det viktigt att vi finns kvar. Blackstads kyrka genomgår just nu en omfattande renovering. Tänk, så bra det kommer att bli när den är klar. Jag ser positivt på framtiden! avslutar Susanne med ett stort leende.

/Annelie Lockneman

Foto Annelie Lockneman

Susanne Lönn upplever att många på landet är oroliga för kyrkans framtid.

Aktuellt på våra kyrkogårdar

Kyrkogårdarna är under ständig förändring och förbättring. På grund av att vi haft problem med rådjur som äter upp be gravningsblommorna har vi färdigställt en kransgård.

Kransgården omgärdas av ett staket som hindrar rådjur från att komma åt blommorna. Du väljer själv om du vill lägga blommorna i kransgården efter begravningen och i lugn och ro gå dit efter begravningsceremonin. Självklart kan du fortfarande välja att lägga blommor på gravplatsen om du så önskar.

Under 2018 har vi byggt en ny askgravlund på Nya kyrkogården i Västervik och där sker gravsättningar sedan oktober. Den nya askgravlunden finns belägen i kvarter 1 som är i närheten av expeditionsbyggnaden. Under våren kommer den att kompletteras med växter. Allt arbete kommer att vara klart till sommaren och avslutas med en officiell invigning.

I april inleds provtryckning av gravstenar på Nya kyrkogården i Västervik. Alla berörda gravrättsinnehavare har fått ett informations brev utskickat. OM din sten berörs av säkerhetsbrister så kommer du att bli meddelad detta via brev. Därefter tar du själv kontakt med en stenfirma för eventuell åtgärd.

Till Allhelgonahelgen 2018 lanse rades den digitala kyrkogårdsvandringen Kyrkogården berättar på Gamla kyrkogården i Västervik. Under våren 2019 kommer ytter ligare 25 porträtt att läggas till i projektet. Du hittar alla porträtt och mer information på: www.kyrkogardenberattar.se

Vi har tyvärr varit tvungna att ta ner ett par träd vid S:t Petri kyrka då flera av almarna är sjuka. Det

arbetet har redan skett. Träden kom mer att ersättas med andra trädslag så småningom.

Även på landsbygden kommer vi beskära träd under första delen av 2019. De kyrkogårdar som omfattas är Hjorted, Västrum och Törnsfall.

FÖRTYDLIGANDE OM GRAVSÄTTNING I ASKGRAVLUNDARNA

Anhöriga till redan gravsatta i de äldre askgravlundarna kommer fortfarande att få gravsättas tillsammans med anhöriga i samma askgravlund.

VÅR HEMSIDA

På vår hemsida www.svenskakyrkan. se/sodratjust hittar du information om begravningsverksamheten. Här finns också en länk till ”Svenska gra var” där du kan söka efter gravsatta och även se på en karta var graven är lokaliserad på kyrkogården.

Foto Stefan Tolf

Kalendarie

HALLINGEBERGBLACKSTADS FÖRSAMLING

GLADHAMMARVÄSTRUMS FÖRSAMLING HJORTEDS FÖRSAMLING

Söndag 10/3 kl 16.00 Gudstjänst, Gladhammars kyrka.

Söndag 17/3 kl 16.00 Mässa, Gunnebo kyrka.

Söndag 7/4 kl 16.00 Gudstjänst, Gladhammars kyrka.

Torsdag 18/4 kl 18.00 Bordsmässa, Västrums kyrka.

Fredag 19/4 kl 11.00 Gudstjänst, Gladhammars kyrka.

Söndag 21/4 kl 16.00 Mässa, Gunnebo kyrka.

Söndag 5/5 kl 16.00 Mässa, Gunnebo kyrka.

Söndag 12/5 kl 16.00 Gudstjänst, Västrums kyrka.

Söndag 19/5 kl 16.00 Gudstjänst, Gladhammars kyrka.

Söndag 10/3 kl 11.00 Gudstjänst, Ankarsrums kyrka.

Söndag 17/3 kl 11.00 Mässa, Ung Ton, Hallinge bergs kyrka.

Söndag 24/3 kl 11.00 Gudstjänst, Susanne Israel, flöjt och sång, Blackstads församlingshem.

Söndag 31/3 kl 18.00 Mässa, Triolerna, Ankarsrums kyrkokör, Ankarsrums kyrka.

Söndag 7/4 kl 11.00 Gudstjänst, Ankarsrums kyrka.

Torsdag 18/4 kl 19.00 Mässa, Roger Lockneman, saxofon, Hallingebergs kyrka.

Fredag 19/4 kl 11.00 Gudstjänst, Hallinge berg-Blackstads kyrkokör, Hallingebergs kyrka.

Söndag 21/4 kl 11.00 Mässa, HallingbergBlackstads kyrkokör, Ankarsrums kyrkokör, Ung Ton och Triolerna samt musiker. Hallinge bergs kyrka.

Söndag 5/5 kl 11.00 Gudstjänst, Blackstads församlingshem.

Söndag 19/5 kl 11.00 Mässa med konfirmation, Ankarsrums kyrka.

Söndag 10/3 kl 11.00 Sinnesrogudstjänst, Hjorteds kyrka.

Måndag 11/3 kl 16.00 Gud och Pasta, Hjorteds kyrka.

Söndag 17/3 kl 11.00 Mässa, Hjorteds kyrka.

Söndag 7/4 kl 18.00 Gudstjänst, Hjorteds kyrka.

Måndag 15/4 kl 18.30 Passionsandakt, Hjorteds kyrka.

Tisdag 16/4 kl 18.30 Passionsandakt, Hjorteds kyrka.

Onsdag 17/4 kl 18.30 Passionsandakt, Hjorteds kyrka.

Torsdag 18/4 kl 18.30 Mässa, Hjorteds kyrka.

Fredag 19/4 kl 15.00 Gudstjänst, Hjorteds kyrka.

Söndag 21/4 kl 11.00 Mässa, Hjorteds kyrkokör, Mix vox och Mini vox, Hjorteds kyrka.

Måndag 22/4 kl 10.00 Ekumenisk gudstjänst. Påskbrunch efter gudstjänsten i församlingshemmet, Hjorteds kyrka.

Söndag 5/5 kl 16.00 Mässa, Hjorteds kyrka.

Söndag 19/5 kl 11.00 Mässa, Hjorteds kyrka.

Söndag 10/3 kl 11.00 Mässa, Figeholms kyrka.

Söndag 17/3 kl 18.00 Mässa ”Go Gospel!”, Misterhults kyrka.

Söndag 24/3 kl 11.00 Ekumenisk mässa och våffelfrossa, Figeholms kyrka.

Söndag 31/3 kl 16.00 Mässa, Figeholms kyrka.

Söndag 7/4 kl 11.00 Mässa, Misterhults kyrka.

Tisdag 16/4 kl 20.00 Passionsandakt, Figeholms kyrka.

Torsdag 18/4 kl 19.00 Mässa, Figeholms kyrka.

Fredag 19/4 kl 15.00 Musik vid korset, Mister hults kyrka.

Fredag 19/4 kl 18.00 Gudstjänst, Figeholms kyrka.

Söndag 21/4 kl 11.00 Mässa, Misterhults kyrka.

Söndag 28/4 kl 18.00 Musikgudstjänst, Figeholms kyrka.

Söndag 5/5 kl 11.00 Mässa, Figeholms kyrka. Söndag 19/5 kl 11.00 Mässa, avslutning för barnkörerna, Figeholms kyrka.

Med reservation för ev. ändringar.

För komplett kalendarie, se www.svenskakyrkan.se/sodratjust

VÄSTERVIK FÖRSAMLING TÖRNSFALLS

FÖRSAMLING

Söndag 17/3 kl 16.00 Gudstjänst, Törnsfalls församlingshem.

Söndag 31/3 kl 11.00 Mässa, Törnsfalls kyrka.

Torsdag 18/4 kl 18.00 Bordsmässa, Törnsfalls kyrka.

Fredag 19/4 kl 15.00 Korsvägsandakt, Törns falls kyrka.

Söndag 21/4 kl 11.00 Mässa, Törnsfalls kyrka.

Söndag 5/5 kl 16.00 Gudstjänst, Törnsfalls församlingshem.

Söndag 19/5 kl 11.00 Mässa, Törnsfalls kyrka.

Söndagar kl 11 Högmässa, S:t Petri kyrka.

Onsdagar kl 08:30 Morgonmässa, S:t Petri kyrka.

Torsdagar kl 18.00 Kvällsmässa, S:t Petri kyrka

Lördag 2/3 kl 17.00 Lördagsmusik, Musik från farmors notskåp, Sara Andersson, sopran, Peter Alrikson, orgel, S:t Petri kyrka.

Tisdag 5/3 kl 17.15 Gud och Spaghetti, S:t Johannes kapell.

Söndag 17/3 kl 19.00 Taizégudstjänst, S:t Nikolai kapell.

Onsdag 20/3 kl 18.00 Gudstjänst, S:t Andreas kapell.

Söndag 24/3 kl 17.00 Psalm sing-along, S:t Johannes kapell.

Lördag 6/4 kl 18.00 Lördagsmusik, Acutus Tragicus, J S Bach och Trauercantata, Teleman, S:t Petri kyrkokör, solister och tidstrogna instrument, S:t Petri kyrka.

Söndag 7/4 kl 17.00 Gudstjänst, S:t Andreas kapell.

Söndag 14/4 kl 11.00 Visitationsmässa med biskop Martin Modéus, S:t Petri kyrka.

Torsdag 18/4 kl 17.00 Skärtorsdagsmässa, S:t Andreas kapell.

Torsdag 18/4 kl 19.00 Skärtorsdagsmässa, S:t Petri kyrka.

Fredag 19/4 kl 11.00 Långfredagsgudstjänst, S:t Petrikyrkokör, stråkkvartett, S:t Petri kyrka.

Fredag 19/4 kl 15.00 Långfredagsmusik, S:ta Marias kapell.

Lördag 20/4 kl 23.30 Påsknattsmässa, S:t Petri kyrka.

Söndag 21/4 kl 11.00 Högmässa, församlingens körer, S:t Petri kyrka.

Måndag 22/4 kl 17.00 Ekumenisk gudstjänst, S:t Petri kyrka.

Lördag 27/4 kl 17.00 Lördagsmusik, Vårkonsert med Västerviks manskör och Västerviks orkester förening, S:t Petri kyrka.

Söndag 28/4 kl 17.00 Mässa, S:t Johannes kapell.

Söndag 5/5 kl 17.00 Gudstjänst, S:t Andreas kapell.

Lördag 11/5 kl 13.00 Vårfest, S:t Johannes kapell.

Gladhammars kyrka

Ankarsrums kyrka

Hjorteds kyrka

Misterhults kyrka

Törnsfalls kyrka

S:t Petri kyrka

KORSORD

ÄR

EPO KEN

BARNPYSSEL

1 vinnare av pysslet får en barnbok. Ange din ålder när du skickar in lösningen.

Ugglan Ulla tycker om att vifta med sina vingar.

Ugglan Uffe har prickar på sin mage, och ett hack i sitt ena öra.

Ugglan Ullis har prickar på sin mage, flest prickar av alla.

1

Ugglan Urban har prickar på sin mage, och tittar åt ett annat håll än de andra.

Ulla är nr

Ullis är nr

SKICKA IN DIN LÖSNING TILL:

Post: Svenska kyrkan, Hospitalsgatan 14, 593 33 Västervik E-post: sodratjust.andrum@svenskakyrkan.se

Senast: Vi behöver din lösning senast 14/4 2019 Vinnarna presenteras på www.svenskakyrkan.se/sodratjust och i nästa nr.

1:a pris: Yvonne Fransson, Västervik. 2:a pris: Rickard Danielsson, Västervik. 3:e pris: Kalle Henriksson, Västervik. Barnpyssel: Ludvig Johansson, 7 år, Västervik