Andrum nr 1 2024

ANDRUM

NUMMER 1 2024

Aktuellt från församlingarna i Gladhammar-Västrum, Hallingeberg-Blackstad, Hjorted, Misterhult, Törnsfall & Västervik

Tema: LUFT

”Det är inte vad man säger utan vad man gör som räknas”

Där får jag andas ut

Jag skriver det här utan glasögon. Dagen började ju annars så bra. Trots mitt tidiga mobillarm på en av årets första dagar var jag snart uppe på benen. Efter en snabb dusch och de vanliga morgonrutinerna stod jag snart i hallen. När jag krängde på mig mina kängor berättade hallfönstret att det åter fallit mer snö under natten.

Under borstningen av fjäderlätt pudersnö på bilrutorna svischade instagrambilder på soldränkta medelhavsbalkonger förbi i mitt huvud. Jag konstaterade ännu en gång att detta INTE är min bästa tid på året och jag snuddade åter vid den utopiska tanken på den där lägenheten i Spanien som vi INTE har. Men i ett försök att finna ljus gick mina tankegångar till min fru och många med henne som, till skillnad från mig, gläds helhjärtat åt den vackra snön. Såväl för möjligheten att ge sig ut i välpreppade längdspår till det enkla faktum att snön faktiskt lyser upp vardagens brist på soltimmar.

Väl inne i bilen, när jag precis är på väg att backa ut från uppfarten, inser jag att jag glömt mina glasögon. Ut ur bilen och in i huset igen. Var kan jag ha lagt dem? Inte på köksbordet, inte vid sängen och inte på fönsterbrädan i badrummet. Till slut får jag ge upp och sätta mig i bilen med insikten om en snöstökig bilresa och en arbetsdag utan glasögon. När jag sedan råkar peta ner påsen med morgonmackan på golvet i bilens mörker rinner bägaren över. Ett kort skrik med en förklarande undertext av ord jag inte vill bokstavera till.

Där i bilresan, i sällskap av poddröster från högtalaren och muggen med kaffemocca, ljusnar dagen sakta. Och där under bråten av ilskan av de borttappade glasögonen, kraftansträngningen att ta sig genom vintern, krigsrapportering, det dåliga samvetet för löparrundan som inte blev av, inflationen och den lilla oron över den där rotfyllningen av en tand två månader bort. Där någonstans – under all denna bråte – dyker plötsligt en textrad från en av Tomas Andersson Wijs sånger upp. Orden är knappt hörbara, men de tränger ändå tydligt igenom allt annat brus:

”Vart än vägarna bär. Vart än drömmen tar slut. I hans nåd faller jag. Där får jag andas ut.” ■

Filip Ewertsson, redaktör

UR INNEHÅLLET

4 Andhämtning - ro och gemenskap

6 Södra Tjusts pastorat 10 år!

8 Pilgrimsåret 2024 - kom och gå

10 Möt "Årets Västervikare"

13 Kyrkoherdens tankar om luft

14 Sjung ut!

16 Historia - Ljuskrona och votivskepp

22 Påsken i våra kyrkor

Ansvarig utgivare

Anna-Carin Gabelic 0490-842 61

Kontakt

Södra Tjusts pastorat, Hospitalsgatan 14, 593 33 Västervik

0490-842 00 sodra.tjusts.pastorat@svenskakyrkan.se

Maila redaktionen för Andrum: sodratjust.andrum@svenskakyrkan.se

Församlingsherdar

Västervik:

Anette Franzén, 0490-842 81

Törnsfall:

Riitta Eklund Sandström, 0490-842 25

Gladhammar-Västrum:

Eva-Lena Karlsson, 0490-842 98

Misterhult: Vakant

Hjorted:

Ulrika Robertsson, 0490-842 91

Hallingeberg-Blackstad:

Anton Hultgren, 0490-842 63

Fastighetsansvarig

Annika Deltin, 0490-842 97

Administrativt ansvarig

Lena Augustinsson, 0490-842 60

Kyrkogårdsförvaltningen 0490-842 06, sodratjust.kyrkogarden@svenskakyrkan.se

Redaktör

Filip Ewertsson

filip.ewertsson@svenskakyrkan.se

Utgivning

4 nr/år. Upplaga 19.250 ex

Omslagsfoto: Nathalie Chavez

Produktion/design: Everday.se

Tryck: Åtta.45 Tryckeri

Nästa nummer av Andrum delas ut i maj.

Andrum kommer att ha de fyra elementen som tema under 2024

Föreställningen om de fyra elementen luft, vatten, eld och jord är mycket gammal och har funnits i många kulturer. Hos oss har den blivit mest känd genom antikens filosofer. Ordet element betyder bland annat ”det grundläggande nödvändiga”. Även om vi inte ansluter oss till läran om de fyra elementen måste vi inse att luft, vatten, jord och eld är grundläggande för vår existens och behandla denna grundläggande bas med respekt och eftertanke.

LUFT förknippas med lätthet, rörlighet och snabbhet och även med atmosfären och andedräkten. Den associeras med nymåne och gryning och med väderstrecket öster. Det är ett manligt element och färgen är gul. Det står för utåtriktade känslor och en vilja att lyfta fram och medvetandegöra.

VATTEN är vårt första element och vi är hela livet beroende av vatten. Det är ett kvinnligt element, färgen är blå och väderstrecket är väster. Elementet vatten är kopplat till intuition och förmågan att reagera och agera intuitivt.

ELD är ett element som kopplas till sommar, sol i zenit och fullmåne. Elden symboliserar den mogna frukten. Det är ett manligt element och kopplas till den röda färgen, blodets färg. Elden står för värme och energi och förknippas med både känslor och viljekraft och sättet att hantera känsla och vilja.

JORD är ett mycket fysiskt element, kopplat till jord, mull, mossa, växtlighet och grönskans skönhet. Det hör ihop med vår egna kropp, vår moders kropp och föreställningen om en modergudinna. Elementet är kopplat till vinter och död, till måne och natt. Ett element som symboliserar både födelse och död. Det är ett kvinnligt element förknippat med väderstrecket norr och färgen grön.

TEXT: Kajsa Andersson

OM ANDHÄMTNING

Inför millenniumskiftet år 2000 var många människor stressade och ingen visste vad som skulle ske i världen. Då ville förtroendevalda i Linköpings stift och dåvarande biskop Martin Lind ge anställda i Linköpings stift en present. Den skulle innebära att få vila på arbetstid i ett dygn, och få en gåva för ”kropp, själ och ande”.

Jag var då stiftsadjunkt på Vårdnäs stiftsgård och ingick i projektgruppen som leddes av stiftskonsulent Ulla Mårtensson. Vi skulle utforma detta koncept och ge det ett namn. Så uppfann jag begreppet ”Andhämtning” och det första tillfället genomfördes år 2000. Då kunde man på arbetstid få åka till Vårdnäs eller till Gransnäs. Få sova ett dygn, äta god mat och få promenera och ta emot andakter i kapellet. Där fanns jag som präst och erbjöd samtal. Andakterna inspirerades av bibelordet i Markusevangeliet 6:31 ”Följ med mig bort till en öde trakt, så att vi får vara ensamma och ni kan vila er lite.” I kapellet samlades vi med regelbundna böner, morgon, middag och kväll. Musik spelades och man kunde välja hur länge man fick vara där.

Det var avkopplande, och blev en slags källa till ny kraft och inspiration. Att stanna upp mitt i allt arbete, det blev en ”Andhämtning” och en tid för påfyllnad. Projektet fortsatte i flera år och gav inspiration till det som kom att bli ”Andhämtning” i Västervik.

Anna-Carin Gabelic, stiftsadjunkt 1998 - 2008, idag kyrkoherde i Södra Tjusts pastorat

Andhämtning

– att andas ut mitt i veckan

Det är torsdag i slutet av januari. Klockan är 12.10 och kyrkklockorna i Sankt Petri kyrka i Västervik ringer samman till det som går under namnet Andhämtning.

TEXT: Britt Andersson FOTO: Nathalie Chavez

Ett 50 - 60-tal människor har samlats. Organisten Bartosz Sozanski inleder med Johann Sebastian Bach. Ännu är vi i jultiden, så det blir ”In dulci jubilo, nun singet”. En paus i musiken och diakon Britt Andersson läser ett par dikter av Atle Burman. Så ytterligare musik och dikt och snart har 20 minuter gått. Då inbjuds till kaffebordet, med smörgåsar som vaktmästare Märtha Blomberg har förberett. Kö bildas och man vill gärna ha sitt kaffe och en smörgås (eller två!).

”Det är veckans höjdpunkt” Jag passar på att gå runt och prata

lite med några av besökarna, och ställer frågan ”Hur länge har du gått på Andhämtning?” Flera har gått här i många år, minst 10 år. Någon arbetar fortfarande och kommer hit på sin lunchrast medan någon är här för första gången. ”Har fått veta om Andhämtning via kyrkans folk.”

Min nästa fråga ”Har Andhämtning någon särskild betydelse för dig?” De besökare jag frågar tycker att det är ”veckans höjdpunkt, att man träffar gamla vänner och tar upp kontakten med barndomskamrater.” Någon annan påtalar att det är bra musik och tänkvärda ord. ”Man blir väl mottagen.” En röd

tråd i besökarnas svar är att gemenskapen är mycket viktig.

”Lugnet och gemenskapen” Vid kaffebordet avhandlas vitt skilda ämnen – allt ifrån matrecept till världsläget. Som någon sade: ”Tänk vad bra världen skulle se ut om vi fick bestämma!” Min sista fråga ”Vad uppskattar du mest med att komma till Andhämtning?” Svaret blir ”lugnet, gemenskapen och att sitta ner och prata med varandra.” Medan någon annan säger ”Man träffar så många olika grupper och människor som man kanske inte hade träffat annars.” ■

Christina Karlsson träffar vännerna Ulla Kind och

Eva-Lena Fungmark över en kopp kaffe och smörgås. En skön stund för reflektion, diskussion och gemenskap.

SSödra Tjusts pastorat 10 år!

Pastoratet fyller tvåsiffrigt. Hur kändes det att bli en större gemenskap och hur har pastoratet utvecklats? Andrum har träffat några som var med vid det första andetaget.

om en del i Svenska kyrkans nationella insats att bilda större pastorat kom så turen också till Tjustregionen. Syftet och vinsterna med större pastorat var bland annat att samla fler kompetenser och att minska sårbarheten med få anställda i enskilda församlingar.

Entusiasm och oro

Projektet med bildandet av nya Södra Tjusts pastorat mottogs med både entusiasm och oro hos anställda och förtroendevalda.

– Jag tyckte att det var kul med något nytt. För egen del behövde jag en ny utmaning. Vår dåvarande kyrkoherde i Gladhammar-Västrum var positiv och det smittade av sig på oss andra, säger Lena Augustinsson.

– För oss i Västervik fanns det en hel del funderingar och oro över hur det skulle bli och över hur våra tjänster skulle påverkas, säger Therése Andersson. Även i Misterhults församling fanns en viss oro över vad som skulle hända med deras anställda.

– Vi hade en stark församling med bra ekonomi, men vi kunde se fördelarna med att vara en del av något större och utbyta erfarenheter med varandra, säger Elisabet Bergström.

TEXT: Filip Ewertsson FOTO: Nathalie Chavez

Alla församlingar är lika viktiga Informationen om att ingen skulle bli uppsagd var ett lugnande besked. Det gav en viss arbetsro i det annars mycket krävande arbetet att enas om arbetssätt – i allt från varje enskild församling, administration och överföring av olika gravsystem.

– Vår nytillträdda kyrkoherde Karin Björk var noga med att poängtera vikten av att alla församlingar var lika viktiga. Det var ett väldigt bra och viktigt uttalande i början av vårt nya, gemensamma samarbete, säger Heléne Thorsson.

Framtida utmaningar Tillsammans är de överens om att Södra Tjusts pastorat inneburit en ökad kompetens och större trygghet med fler anställda inom varje respektive yrkesroll.

Två utmaningar som nämns inför framtiden är rekrytering och klimatet.

– Det är lättare att locka medarbetare till ett stort sammanhang. Men vår geografiska placering kan upplevas lite avsides, vilket är och kommer vara en utmaning även vid framtida rekryteringar, säger Lena Augustinsson, något som Göran Svensson också håller med om:

– Rekryteringen är en utmaning. Det är viktigt för oss att hålla en fortsatt hög klass i vår skötsel av våra fina och välskötta kyrkogårdar runt om i pastoratet. En annan utmaning är klimat- och energifrågan och arbetet med biologisk mångfald. Det är jättekul att hitta klimatsmarta lösningar. Vi ska vara klimatneutrala år 2030, men vi är det faktiskt redan nu till stor del.

Dubbelt firande

Ett jubileum ska givetvis firas, så också för Södra Tjusts pastorat.

– Det är roligt att uppmärksamma vårt jubileum. Det är viktigt att värna om det egna i respektive församling, men vi känner oss också redo att göra mer tillsammans som pastorat, säger Elisabet Bergström.

I juni kommer alla anställda att fira lite extra i samband med den årliga sommarlunchen och under en helg i höst kommer 10-årsjubileet att uppmärksammas för allmänheten.

– Det finns en del planer på inbjudna gäster för både det interna och externa firandet. Håll utkik för mer information längre fram, hälsar kyrkoherde Anna-Carin Gabelic. ■

THERÉSE ANDERSSON

Då: Präst i Västerviks församling.

Nu: Fortfarande präst i Västervik. Idag främst som fängelsepräst, men har haft olika prästtjänster inom församlingen.

HELÉNE THORSSON

Då: Administratör på administrationen. Nu: Administratör för kyrkogårdsförvaltningen sedan 2023.

LENA AUGUSTINSSON

Då: Kamrer i Gladhammars pastorat. Nu: Administrativt ansvarig i Södra Tjusts pastorat sedan 2016.

DET HÄR ÄR SÖDRA TJUSTS PASTORAT

Södra Tjusts pastorat är samlingsnamnet för den enhet inom Svenska kyrkan som bildades 1 januari 2014. Pastoratet består av församlingarna Gladhammar-Västrum, Hallinge-

GÖRAN SVENSSON

Då: Arbetsledare för gamla kyrkogården i Västervik. Nu: Delat kyrkogårdsansvar för pastoratets alla kyrkogårdar.

berg-Blackstad, Hjorted, Misterhult, Törnsfall och Västervik. Enheter innefattar också en gemensam administration, fastighetsavdelning och kyrkogårdsförvaltning. Pastoratet arbetar också med sjukhuskyrkan

ELISABETH BERGSTRÖM

Då: Kyrkorådets ordförande.

Nu: Vice ordförande i Misterhults församlingsråd och kyrkvärd. Sitter också med i fullmäktige. Arbetar till vardags som sjuksköterska i Oskarshamn.

och fängelsekyrkan tillsammans med andra kyrkor i Västervik. Södra Tjusts pastorat vill vara en närvarande kyrka med ledorden glädje, gemenskap och framtidshopp.

Pilgrimsåret 2024

Tänk att få packa ryggsäcken och ta på sig de skönaste friluftsskorna och ge sig ut på vandring själv eller tillsammans med andra. Det är vad pilgrimsvandring handlar om, att ge sig ut på kortare eller längre vandringar.

TEXT: Märtha Blomberg FOTO: Pierre Mangez

ISödra Tjusts pastorat ordnar vi både kortare och längre vandringar. Till exempel vandringar mellan de olika kyrkorna i vårt pastorat eller längre vandringar.

Pilgrimsvandring innebär att ge sig själv tid att fundera och reflektera, att stanna upp för kortare meditationer, att tillsammans med andra dela frågor om liv och tro. Pilgrimsvandring är också att leta upp fina rastplatser där vi kan avnjuta innehållet

i vår medhavda matsäck. En pilgrimsvandring har alltid en början och ett slut, vi går tillsammans mot ett mål och vi går tillsammans med varandra och delar livets frågor för en stund. Pilgrim kommer av ordet peregrinus som betyder främling. Som pilgrimer ger vi oss ut mot det okända, tillsammans går vi mot nya erfarenheter, möten och insikter. ■

28 APRIL INSPIRATIONSDAG MED

TEMA ”UTEMAT” MARSBÄCKEN *

Samling kl. 10.00 på Marsbäcken (tänk på att samåka för miljöns och parkeringsplatsernas skull).

✿ Pilgrimsvandring på cirka 2 km.

✿ Eric Tornblad, författare till kokböcker om utemat, föreläser och visar exempel på hur man kan laga god och enkel mat utomhus på vanliga råvaror. Dagen avslutas med att vi äter det vi lagat tillsammans.

Kostnadsfritt. Ange om du har med ett eget stormkök samt eventuella allergier/specialkost. Anmälan senast 22 april.

12 MAJ VANDRING FIGEHOLM – MISTERHULT

– den traditionella årliga vandringen mellan Figeholm och Misterhult.

✿ Morgonbön + frukost i Figeholms kyrka kl.9:00

✿ Vi vandrar iväg kl. 10.00 och avslutar med pilgrimsmässa kl. 15.00 i Misterhults kyrka.

Kostnadsfritt. Ingen anmälan.

Frågor Eva-Lena Karlsson 0490-842 98

”STRÖVTÅG I HEMBYGDEN” 12 - 14 MAJ

12 maj Vandring Figeholm-Misterhult

Samling kl. 8.45 utanför Figeholms kyrka. Övernattning i Misterhults församlingshem.

13 maj Vandring Misterhult-Mörtfors

Övernattning i Mörtfors Folkets Hus.

14 maj Vandring Mörtfors-Hjorted

Pris 300 kr. All mat ingår förutom första dagens matsäck. Ta med eget liggunderlag m.m. Packningen transporteras mellan de olika platserna. Anmälan senast 8 maj.

2 JUNI VANDRING I TÖRNSFALL

Samling kl. 9.00 vid Averum.

✿ Prova på-vandring ca 2 km i enkel terräng. Mässa under vandring.

Kostnadsfritt. Ingen anmälan.

Frågor Riitta Eklund-Sandström 0490-842 25.

23 JUNI - 30 JUNI INGEGERDSLEDEN

STOCKHOLM-SIGTUNA-UPPSALA

Ingegerdsleden är en 11 mil lång pilgrimsled mellan Storkyrkan i Stockholm och Uppsala domkyrka. Den sträcker sig genom flera naturreservat och passerar ett antal historiska platser, kyrkor, slott och andra sevärdheter.

Enkel logi i olika församlingshem och kyrkor längs vägen. Medtag eget liggunderlag och sovsäck. Man bär endast en dagspackning (matsäck, vatten, badkläder), den övriga packningen transporteras av följebil mellan de olika platserna.

Pris 3 000 kr. Resa till och från Stockholm/Uppsala samt nästan alla måltider ingår i avgiften. Anmälan senast 24 maj.

28 SEPTEMBER GLADHAMMAR-VÄSTRUM

Vi samlas vid Gladhammars kyrka kl. 9.00 och vandrar den dryga milen till Västrums kyrka. Medtag egen matsäck.

Kostnadsfritt. Anmälan senast 27 september.

* Ett samarbete mellan Svenska kyrkan Södra Tjusts pastorat, Naturskyddsföreningen i Tjust och Friluftsfrämjandet Västervik.

Anmälan för pilgrimsvandring: Märtha Blomberg 070-243 06 02, martha.blomberg@svenskakyrkan.se

Information om ytterligare vandringar och mer info om pilgrimsvandring hittar du på vår webb: www.svenskakyrkan.se/sodratjust.

”Det är inte vad man säger utan vad man gör som räknas”

Priset ”Årets Västervikare 2023” gick till Vinternatt. Föreningen arbetar med hemlösa och utsatta i Västervik.

- Vi blev jätteglada. Det är en bekräftelse på att det vi gör är rätt och att folket är med oss. Vi gör det här tillsammans med hela Västerviks befolkning, säger Linda Åkerman.

TEXT: Filip Ewertsson FOTO: Nathalie Chavez

Linda och maken Paulis engagemang började med att de själva såg människor som levde i marginalen och inte verkade ha någonstans att sova. De bäddade sängplatser i de två lekstugorna på sin tomt och tog med sig behövande hem. Efter en natt i värmen tog paret Åkerman med sig dem tillbaka till Västervik och hjälpte dem i kontakten med myndigheterna. Det ena ledde till det andra och snart var föreningen Vinternatt ett faktum.

Mer än bara sovplatser

Vi slår oss ner vid ett enkelt bord mitt i LP–stiftelsens lokaler i Pingstkyrkan där Vinternatt utgår ifrån. I den ena delen av rummet finns en soffa och påsar och högar med kläder från veckans insamlingsrunda. I andra delen av rummet – där bakom vikväggarna – finns fem bäddade sängar som ger en god natts sömn och lite lugn och ro för samhällets hemlösa.

Förutom sovplatser erbjuds också frukost, gemenskap och fika. Föreningen lägger framför allt ner mycket

tid på att hjälpa i kontakten med myndigheter, socialtjänsten och andra instanser för att få rätsida på livet igen. – Idag finns det fem till tio hemlösa i Västervik. Det är inte så lätt att få en lägenhet och rätt hjälp. Det handlar om att göra fotarbetet. Det är inte vad man säger utan vad man gör som räknas. Myndigheterna är tyvärr ganska fyrkantiga och samarbetet mellan de olika instanserna är inte alltid så bra. Som utsatt är det lätt att hamna mellan stolarna, säger Linda.

”Härligt att se glädjen i deras ögon” På föreningens hemsida kan privatpersoner och företag se hur man kan hjälpa till i arbetet. Vill man skänka något så ställer man bara ut det på sin trapp och skickar ett SMS med sin adress.

På måndagar hämtas gåvor runt om i Västervik. Detta är också dagen då man erbjuder gympa hos en sponsor. Tillsammans äter man soppa hos Frälsningsarmén, vardagsmat hos Marieborgskyrkan och så sponsrar

flera restauranger och butiker med mat, varor och tjänster.

– Vi erbjuder också besök hos massör, frisör och fotvårdare. Det är viktigt att få känna sig omhändertagen, lite fin och utvald. Dessa människor har många gånger haft ett tufft och torftigt liv. Det är härligt att se glädjen i deras ögon när de exempelvis får uppleva speedway live. Det är en skön känsla att höra dem komma till ro och somna gott hos oss, säger Linda.

Tacksamhet för hjälpen

Hon påtalar flera gånger glädjen och tacksamheten över att så många i samhället vill bidra på olika sätt.

– Behovet av hjälp är stort och likaså behovet av volontärer som kan finnas med här och ta en fika och prata lite med våra besökare. Vi har ett bra samarbete med Harald (Hjalmarsson, kommunalrådet i Västervik). Han är engagerad, hälsar på här regelbundet och han får våra rapporter, säger Linda. »

”Bristen på andlighet försöker man fylla med pengar, droger, spel eller något annat. Jag tror inte att jag skulle ha kunnat tillfrisknat om jag inte hade hittat Gud.”

Linda Åkerman

»”Inte tillfrisknat utan Gud”

Linda och hennes man Pauli har båda en bakgrund som missbrukare. Linda var under 20 års tid beroende av droger och framför allt alkohol. Men hon såg inte sin problematik själv. Det var hennes bror och mamma som såg till att hon vid flera tillfällen blev inlagd för avgiftning.

– Det var helt sjukt allting. Jag minns inte så mycket från den tiden, säger Linda.

”För mig är allt detta ett kall”

Vändningen i hennes eget liv kom 2017.

– Jag vaknade och var alldeles tom. Jag ville ingenting, inte ens hitta droger eller något att dricka. Allt var bara likgiltigt. Men jag hade träffat personer som gått tolvstegsprogrammet och tyckt att de verkade så glada.

Hon påbörjade sin tolvstegsbehandling och har varit fri sedan dess.

– Jag var så själsligt tom. Bristen på andlighet försöker man fylla med pengar, droger, spel eller något annat. Jag tror inte att jag skulle kunnat tillfriskna om jag inte hade hittat Gud.

Idag arbetar Pauli Åkerman heltid med Vinternatt, medan Linda får sin inkomst i det gemensamma uppdraget som familjehem för ungdomar som hamnat snett i livet. Hur hittar hon kraft att orka?

– För mig är allt detta ett kall. Någonstans ifrån kommer kraften och jag tror att det är från Gud, säger Linda Åkerman. ■

HJÄRT- OCH LUNGRÄDDNING

Vem som helst kan drabbas av plötsligt hjärtstopp. Det kan vara du själv, en kollega, en granne, en familjemedlem eller en medmänniska på gatan. Den enda behandling som är bevisat effektiv är hjärt-lungräddning (HLR) och en strömstöt från en hjärtstartare.

TEXT: Filip Ewertsson FOTO: AdobeStock

Personalen inom Södra Tjusts pastorat får regelbundet utbildning i hjärt- och lungräddning.

Dessutom finns ett antal hjärtstartare utplacerade runt om i pastoratet.

Här hittar du våra hjärtstartare*

❤ Ankarsrums församlingshem

❤ Blackstads församlingshem – på öppen WC

❤ Figeholms kyrka

❤ Gunnebo kyrka

❤ Gladhammars kapell (kyrkogården)

❤ Gladhammars kyrka

❤ Gläntan, Västervik

❤ Hallingebergs församlingshem

❤ Hjorteds församlingshem

❤ Kyrkans hus, Västervik

❤ Misterhults församlingshem

❤ Misterhults kyrka

❤ S:t Andreas kapell

❤ S:ta Gertruds kyrka

❤ S:t Johannes kapell

❤ S:ta Marias kapell (Nya kyrkogården, Västervik)

❤ S:t Petri kyrka

❤ Törnsfalls kyrka

❤ Västrums kyrka

*Våra hjärtstartare är endast tillgängliga under respektive fastighets öppettider samt vid samlingar och förrättningar.

SÅ HÄR GÖR DU HLR PÅ EN VUXEN *

1. Kontrollera medvetande

2. Kontrollera andning

3. Larma 112

4. Ge bröstkompressioner

LYSSNA OCH SE när Linda Åkerman gästade vår podcast Pausa!

5. Ge inblåsningar

6. Fortsätt med HLR 30:2

7. Hämta hjärtstartare

* Läs mer detaljerat om varje punkt på www.hlr.nu

På Hjärtstartarregistrets karta kan du se var närmaste hjärtstartare finns – www.hjartstartarregistret.se

Vi är beroende av luft för att leva!

TEXT: Anna-Carin Gabelic FOTO: Nathalie Chavez

Luften vi andas förbinder oss, överallt på hela vår jord andas vi in samma syre. Vi är alla beroende av detta. Livet behöver syre och vi behöver andas. Idag lever vi i en märklig värld, fylld av miljöförstöring, klimathot och stress. Det påverka oss alla. Mina ögon rinner ibland av allergi, av pollen som är osynligt för ögat men som finns där. Eller så är det avgaser och annat som förstör luften vi andas av. Kan vi göra något åt detta? Vi har fått jorden till låns, vi behöver vara rädda om det arv vi har fått att förvalta till nästa generation som ska leva vidare här. Vi kan göra saker som att exempelvis avstå att flyga. Det ingår i färdplanen för klimatet som Svenska kyrkan har antagit, flera av målen utmanar våra vardagsliv.

Alla vi människor behöver syresättas. I begynnelsen skapades vi till en avbild av Gud. Våra liv är värdefulla och vi är beroende av luft för att leva. Gud blåser in liv genom människans näsborre (1 Mos 2:7) och hon blir levande. Så allt hänger ihop, vi är beroende av luft för att leva!

”Det är som om Gud andas in luft i oss, ger oss liv. Alla vi människor behöver syresättas."

Vi kan göra många aktiva val och tillsammans bygga ett samhälle där vi kan andas frisk luft. Våra skogar behövs för detta. En stor del av Södra Tjusts pastorat består av vacker natur, åkrar, sjöar, skogar, landsort och stad och inte minst ett stort och mäktigt hav som förenar oss med många andra. Det är en vacker miljö som vi behöver värna om.

Vi påverkas också av olika saker i våra liv. Vi är olika. När vi blir stressade får vi kanske svårt att andas? Då kan den enkla övningen att andas in genom en näsborre och ut genom den andra näsborren hjälpa till. Den syresätter kroppen och sakta återfår vi ett lugn inombords. Då andas vi bättre och får ny kraft och energi. Vi är beroende av syret. Det är som om Gud andas in luft i oss, ger oss liv.

I kyrkan försöker vi vara en del av samhället och bidra med vår kristna tro, tillit till Gud och till våra medmänniskor. Vi pilgrimsvandrar för att se och njuta av den vackra naturen, och för att gå långsamt under tystnad, i lågmälda samtal och i bön. Körsång är en annan verksamhet där syret, luften är nödvändig. Det finns forskning som visar att körsång är hälsosamt för kroppen. Att få sjunga tillsammans i grupp, i glädje och i bön till Gud, det är berikande även för oss som lyssnar.

Det är som om själen blir syresatt. Man kan också likna bönen vid själens andedräkt. Vi som har lång vana av att be, saknar bönen om vi inte fortsätter. Det är nödvändigt för oss. Vi får hjälp av att be när vi ber tillsammans i gudstjänstens böner. Det är därför jag tänker att många ofta får en känsla av lättare steg när man deltagit i en gudstjänst. Hela kroppen har blivit syresatt av den gemensamma bönen och sången. Även när mina egna ord fattas, när jag blir tom, så fylls jag på med nytt syre när jag går till kyrkan. Det ger ny kraft.

Så tack Gode Gud för allt vi får av luften vi andas. Må vi ta ansvar för att vi kan fortsätta andas frisk luft.

Sjung ut!

Kom, sjung i kör och ha roligt! Det viktiga är att du vill sjunga tillsammans med andra, oavsett om du prövat det tidigare eller ej. Har du sjungit länge eller har du alltid längtat efter att få börja?

TEXT: Filip Ewertsson och svenskakyrkan.se

FOTO: Nathalie Chavez

Inom Svenska kyrkan finns det många körer med olika inriktningar och för olika åldrar. Nästan 90 000 personer sjunger i någon av Svenska kyrkans över 5 000 körer. Körer finns på alla nivåer – för dig som har erfarenhet sedan tidigare och för dig som gillar att sjunga hemma, men som aldrig sjungit i kör.

Du har möjlighet att få utveckla din sångröst, uppträda och vara en del av gemenskapen som det innebär att sjunga i kör. Är du nyfiken på hur det är att sjunga i kör? Vill du sjunga i ortens vackraste byggnader med den mäktigaste akustiken? Vilken kör skulle passa dig?

Carolina Fröberg är kantor i Västerviks församling och en av alla våra duktiga körledare. Hon leder After workkören, Nikolaikören och S:t Petri kyrkokör.

Lennart Olson

73-årig körsångare

– När körmedlemmarna hittar glädjen över att få sjunga i kör ihop, då tycker jag också att det är roligt. Jag vill förmedla lusten och betydelsen av att sjunga tillsammans, säger Carolina Fröberg.

I Södra Tjusts pastorat finns ett tjugotal körer för alla åldrar. Det kanske är dags för dig att börja sjunga i kör?

Mer information om alla våra körer hittar du här:

Fritidsintressen förutom körsång?

Långfärdsskridskor och båtliv.

När började du sjunga i kör? Jag började 1996 - 1997, då min dåvarande fru tog med mig till S:t Petri kyrkokör i Västervik.

Vilka körer är du med i? Förutom S:t Petri kyrkokör är jag också med i Johanneskören, Västerviks Manskör och Gamleby Vokalensemble. Det är körövningar måndagar, onsdagar och torsdagar. Kören i Gamleby är en projektkör som övar heldagar inför nya projekt. I några av körerna är jag notansvarig och hjälper till med digitala övningsfiler till kören i Petri och i manskören. Dessutom är jag sammankallande i fikagruppen för S:t Petri kyrkokör.

Vad är det roligaste med att sjunga?

Gemenskapen. Jag har mina vänner i körerna. Att sjunga är roligt i allmänhet, när man gör det tillsammans blir det ännu bättre. När man arbetade tänkte jag ibland ”orkar jag sjunga ikväll?”, men jag gjorde det ändå och det var oftast en lättare känsla efteråt.

Hur känns det i kroppen att sjunga?

Man blir lättare till sinnes. Det handlar om att sjungaupp och ta det försiktigt i början. Det är mäktigt med dynamiken som man upplever i körsången. Från det svaga till nästan öronbedövande starka. Det är rätt häftigt faktiskt.

När är det som allra bäst att vara en del av en kör?

Hela tiden tycker jag, kanske inte när man övar hemma. Men det är nästan alltid roligt med övningar och konserter. När en konsert gått bra känner man ett extra lyft. Det är roligt när vi övar, men det är viktigt att ha konserterna som en motivation att jobba emot.

Vilka effekter har körsången på ditt liv?

Den stora positiva effekten för mig är att jag träffat vänner genom körerna. Det är väsentligt för mig.

Varför ska man börja sjunga i kör? För gemenskapens skull, att man har trevligt tillsammans som också kan ge en vänskap utanför körövningarna.

Den stora ljuskronan som mjölnare Fagerström skänkte till Gladhammar kyrka hänger mitt framför altaret idag.

Mjölnarens ljuskrona lyser än

Mjölnaren Carl Peter Fagerström skänkte en stor ljuskrona till sin sockenkyrka i Gladhammar i början av 1800-talet. Den hänger ännu synlig i kyrkan, mitt i kyrkorummet.

TEXT: Eva Johansson

Det var ett vackert eftermäle mjölnaren från Granhulteå i Gladhammars socken fick vid sin död den sista mars 1836. Komminister Phalén skrev: "Han har varit en verksam man, som ifrån att intet äga, genom en vårdad hushållning, bringat sig upp till förmögenhet. En sann och redlig kristen har han ock varit."

Vi får också veta att Carl Peter Fagerström skänkt en ljuskrona till sin sockenkyrka. Att ge gåvor till kyrkan var inte ovanligt för dem som hade råd, det var ett sätt att visa sin kristlighet och fromhet, men också att givaren var en välbärgad person som kunde ge av sitt överflöd.

I Gladhammars kyrka finns idag

tre ljuskronor, en av dessa är den som mjölnaren skänkte någon gång i början av 1800-talet. Det är inte samma kyrka som då. Den gamla kyrkan revs 1889 då den nya kyrkan invigts. Från den gamla kyrkan hämtades en del inventarier till den nya, bland annat de tre ljuskronorna. På platsen för den medeltida kyrkan finns numera ett gravkapell.

Foto: Filip Ewertsson.

Karta över Grönhulteå 1807, där familjen Fagerström bodde. Enligt kartan låg kvarnen då en liten bit ner i ån från sjön Vångaren.

Mjölnare Fagerströms ljuskrona hängde i flera decennier i den gamla kyrkan i Gladhammar, som revs 1889 sedan den nuvarande byggts.

Carl Peter Fagerström föddes i Ålhult i Södra Vi mitt i sommaren 1765. Hans far var också mjölnare och hette Magnus Fagerström. Hans mor hette Catharina Gobom och kom från en troligen vallonsk smedsläkt. Redan som spädbarn kom Carl Peter till Gladhammar, ett par av hans yngre syskon föddes där på 1760-talet. Familjen flyttade flera gånger och när Carl Peter som vuxen bosatte sig i socknen hade han hunnit bli 19 år och det var dags att ta drängtjänst.

Han gick i sin fars fotspår och kom efter några år till Hörtingerums kvarn där han blev dräng hos den nyblivna mjölnaränkan Ingeborg Schillerström 1790. Hon var bara några år äldre än sin dräng och efter ett år, vid midsommartiden 1791, gifte de sig. Det bidrog säkert också till att Carl Peter i praktiken kunde ta över kvarnrörelsen efter Ingeborgs döde make Anders Persson.

Ingeborg var född i Skillered i Östra Ed, som var kapellförsamling. Hon ska ha kommit från kvarnen i Skillered så hennes far var troligen också mjölnare. Från sitt första äktenskap hade hon de två döttrarna Cajsa Lisa och Maja Stina. I äktenskapet med Carl Peter föddes åtta barn, fyra döttrar och fyra söner. Efter ungefär tio år som gifta lämnade familjen kvarnen i Hörtingerum och flyttade till Granhulteå där det fanns en kvarn. Granhulteå ligger vid sjön Vångarens södra spets strax väster om Fårhult. Vid den tiden låg kvarnen vid åns mynning men senare kartor från slutet av 1800-talet visar att den låg längre åt sydost, mellan Kvarngölen och Maren.

Makarna var nu hemmansägare till gården Granhulteå, en mellanstor gård på ¼ mantal. Dessutom ägde de kvarnen. Vid Carl Peters död 1836 var taxeringsvärdet för jordbruksfastigheten 800 riksdaler och

för kvarnfastigheten 250 riksdaler. Som dräng hade de mågen Magnus Mårtensson, gift med dottern Anna. Sonen Per gifte sig 1830 och tog sedan över som mjölnare. 1836 var det bara sonen Per av makarnas gemensamma barn som var kvar i livet. Två av döttrarna hade blivit vuxna, gift sig och fått barn så Carl Peters arvingar var hustrun, sonen och sex dotterbarn. Ingeborgs två döttrar från första äktenskapet var gifta och bosatta i trakten.

Prästen hade gjort en ganska bra bedömning av sin döde sockenbo. Riktigt förmögen var kanske inte Carl Peter Fagerström vid sin död, 70 år gammal, men ganska välbärgad. Sterbhuset hade mycket gott om lösöre, allt möjligt som kan tänkas ha behövts i ett hushåll vid denna tid. Både kaffepanna, tekanna och brännvinspanna. Ljusstakar i

Bildkälla: Lantmäteriets historiska kartor.

Bildkälla: Riksantikvarieämbetet.

mässing, våffeljärn, väggur och fällbord med lådor. Bland silvret fanns ett par förgyllda kalkar. I ladugården stod en ko, de hade fyra får och tre bisamhällen.

Carl Peter var en välklädd man, åtminstone när han inte malde mjöl. Han hade en mörkblå rock, en grå päls, en syrtut, två frackar och en hatt. En bibel, en postilla, en sångbok och en lagbok stod i bokhyllan. Vi får också veta att hans syn nog blivit dålig på äldre dar för han hade glasögon. Redskap och verktyg fanns i mängder i uthusen.

Tillsammans var fastigheter, lösöre och utestående fordringar värt 1937 riksdaler. Skulderna var ganska många men små och den totala behållningen blev 1344 riksdaler, alltså nästan dubbelt så mycket som gården var värd. Vi kan nog hålla med om att han var välbärgad.

Det blev sonen Per som ärvde fastigheterna men han blev snart omyndigförklarad. Det kunde den bli som misskötte sin ekonomi så mycket att försörjningen riskerades. Detta hände både en och annan gårdsägare förr i tiden. Men Per kunde i alla fall sköta sitt jobb och fastigheten så pass att han kunde stanna kvar med sin familj på den ärvda gården. Fem år efter maken dog hustrun Ingeborg Schillerström, som bodde kvar på undantag hos sonen. Hon hade nog delat ut en del av arvet till sonen, döttrarna och deras barn, för hennes dödsbo var magert. Hon hade vad hon behövde för egen del men inte mer.

Pers hustru Christina Charlotta Fagerström dog 1855 och året därpå flyttade Per med sina då tre hemmavarande barn in till Västervik, sålde gården och därmed var familjens tid i Granhulteå slut. ■

VOTIVSKEPP med vind i seglen

TEXT OCH RESEARCH: Henrik Alf och Lena Jenefeldt

FOTO: Nathalie Chavez

Votivskeppet från 1763 i Sankta Gertruds kyrka.

Källor: Bra Böckers lexikon, Wikipedia, De heliga tecknens hemlighet, Kyrkotjänst, Kyrkorna i Tjust, Museiföreningen Hamnmagasinets vänner i Figeholm

De kan också vara en gåva från en sjöman till hemförsamlingens kyrka som en prydnad. Då kallas de ibland för ”kyrkskepp”.

Vanligt i nordiska kyrkor Ofta donerades en modell av skeppet som man seglat med. Besättningar i sjönöd bad till Gud och lovade att skänka en gåva om de undgick katastrofen. Det är vanligt i kyrkor i Norden. I Danmark finns ungefär 1 300 votivskepp, nästan ett i varje kyrka.

rigg med tre master. Det är svårt att veta varför kyrkskeppen gjordes så krigiska. Skeppen från 1800-talet är vanligtvis tre- eller fyrmastade handelsskepp. Mot mitten av 1800-talet plockades skeppen ner i många kyrkor och en del hamnade i förråd eller såldes på auktion.

Ordet votiv kommer av latinets votum (= löfte, önskan) som tillkommit på grund av avgivet löfte, oftast till någon gudom.

Äldsta skeppen från 1630-talet

Seden att skänka skepp till kyrkor utvecklades under protestantisk tid. De äldsta daterade skeppen i Sverige är från Tyresö 1634 och Västergarn 1637. Det var vanligast under andra hälften av 1600-talet och under 1700-talet att både kustkyrkor och en del kyrkor i inlandet fick votivskepp. De allra flesta skeppen föreställer örlogsfartyg eller fregatter med kanonrader utmed sidorna och en

Flerbottnad symbolik Många votivskepp saknar räddningsbåtar. När Gud själv är med ombord är besättningen trygg och räddningsbåten överflödig. Votivskeppets stäv ska helst vara vänd mot altaret. Skeppet kan vara en symbol för den enskilde kristne och graven är en ”hamn” efter att själen under livet kastats fram och tillbaka av vågorna. Båten kan även vara en symbol för hela den kristna församlingen, kyrkan. ■

I Södra Tjusts pastorat finns det flera votivskepp runt om i våra kyrkor. Två av dem återfinns i Sankta Gertruds kyrka i Västervik, ett skepp hittar du i Västrums kyrka. I Misterhults kyrka finns två skepp och i Figeholms kyrka finns ett.

S:ta Gertruds kyrka, Västervik: Votivskeppen förvarades under en tid på Västerviks museum. Modellen i södra korsarmen skänktes 1711 av en okänd skeppare och det i norra korsarmen skänktes 1763 av Anders Lönnberg. Modellen från 1711 är försedd med många kanoner som ett örlogsskepp från 1600-talets slut.

Västrums kyrka: Votivskeppet är en modell av fartyget ”Riksens Ständer” som byggdes på Helgerums varv 1760.

Misterhults kyrka: Kyrkans ena votivskepp heter Figeholm och är från år 1800. Det andra skeppet är inglasat och går under namnet Cutty Sark. Det är byggt av Valter Lindmark (Marsö, Figeholm) och skänktes av hans maka Linnéa Lindmark. Det är en modell av det brittiska klipperskeppet som sjösattes 1869.

Figeholms kyrka: Votivskeppet är en modell av barken Argus, byggd av sjökapten Carl-Anton Aspgren (Äspö, Figeholm) skänkt till kyrkan någon gång mellan åren 1942-1957. Originalet, barken Argus, byggdes 1894 i norska Grimstad och hade från år 1916 sin hemmahamn i Bergkvara.

Votivskeppet från 1711 i Sankta Gertruds kyrka.

KORSORD

Tävla om rättvisemärkta varor!

1:a pris värde 700 kr, 2:a pris värde 500 kr, och 3:e pris värde 300 kr.

Ditt namn:

Adress:

BÖNFORMADE ORGANEN

HANDELSPLATS NI IDAG

NÄMND

VOLJÄRERNA

RUTINEN AV VISIT PÅ LOKAL AXPLOCK

HUVUDBESTÅNDSDELAR AV

TORR LUFT VID STANDARDTRYCK OCH TEMPERATUR?

UPPSPELT

I RUNDA SLÄNGAR

KOMPONERATS GREPPA ÄVENTYR VID SJÖ GRUNDÄMNE

SVAVEL GES SKYDD S Å R A

CENTRAL DEL I PANNKAKA

ÄMNA AKROPOLISSTAD

INLEDER

KLART UPPRETADE

TRÅKIGT UTDRAGET KALLE ANKAS BRORSÖNER

BARRBUSKE SARVARNA

ÄR FLER

PÅ HÖGTRYCKSKARTAN

KEJSARE FRAKTAR PÅ SPÅRET

UGNAR

NJUTS AV UNDER FROSSA PLANERA

STORHELG KONSTÄLSKARE

KRAFTFULL FIRAS

24 NOVEMBER

GOJA

ÖVERTOGS

NATRIUM

RÅMJÖLKSPANNKAKA

BRYTER MALM

VATTENDRAGET BRASA

LATINSK LIGATUR DUNDER

LAVIN

UTSTRÅLA YTTERLIGARE

NOTA BENE

LATINSKA VÄND EMOT KORT

GENIALISK GATA I PARIS ANBUDEN

SKÖTSEL

AVSER FORNMINNE PÅ KARTAN

OXUDDE 12-24

SKICKA DIN LÖSNING TILL:

Post: Svenska kyrkan, Hospitalsgatan 14, 593 33 Västervik E-post: sodratjust.andrum@svenskakyrkan.se

Senast: Vi behöver din lösning senast 14 april 2024. Lycka till! Vinnarna presenteras i nästa nummer.

ÄR EN FIN MATFISK DOSA

VINNARE FÖRRA NUMRET:

1:a pris: Per Henriksson, Västervik

2:a pris: Birgitta Färdig, Västervik

3:e pris: Inger Nicklagård, Figeholm

HJÄLPORGAN

Herregud & Co

– en udda influencer på topplistan

Färgstarka gubbar med tänkvärda texter är framgångsreceptet för kontot Herregud & Co. Andrum har träffat mannen bakom succén: Royne Mercurio.

TEXT: Filip Ewertsson FOTO: Elias Mercurio ILLUSTRATION: Royne Mercurio

Medieakademins årliga ”Maktbarometer” visar topplistan över Sveriges mest inflytelserika influencers. Med sina drygt 400 000 följare på Facebook och Instagram landade Herregud & Co på en hedrande 45:e plats, mitt emellan namn som Benjamin Ingrosso och Pernilla Wahlgren. På Facebook är kontot till och med uppe på en 25:e plats.

”Lite sjukt när man tänker på det” Jag har bestämt träff med Royne Mercurio på ett fik i centrala Linköping. Det är nog ytterst få av de övriga cafébesökarna som har en aning om att en av Sveriges mest inflytelserika influencers nyss klivit in i lokalen.

– Det är lite sjukt när man tänker på det. Jag har hållit på med det här i drygt tio år nu och kontot har vuxit stadigt genom åren. Vissa inlägg når över 1 miljon människor, säger Royne.

Han har inga problem alls med att vara ”en av landets mest anonyma influencers”, tvärtom.

– Det är fantastiskt skönt. Jag är så tacksam att det är gubbarna och budskapet som kommer i fokus. Men det händer att folk vill komma fram och prata i samband med föreläsningar, mässor eller på stan.

Glädje, hopp och eftertanke

Det var när han gjorde om sin blogg till ett Facebook-konto som framgångssagan började ta fart. Och resten är, som det brukar heta, historia. Varje kväll lägger Royne ut en ny bild med sina spretiga gubbar med de karaktäristiska äggformade ögonen. Med ledorden glädje, hopp och eftertanke genererar hans budskap hjärt-emojis, delningar och tröst. Han berättar om personer som säger att hans trösterika gubbar gett dem kraft att orka ytterligare en cancerbehandling och om brandmännen som önskade ett trös-

tande inlägg när de förlorat en kollega i tjänsten.

– Inlägget ”Stockholm i mitt hjärta”, med den sorgsna gubben som håller i ett hjärta, kom ut samma dag som terrorattacken på Drottninggatan i Stockholm fick en enorm spridning, säger Royne.

Han vill inte att inläggen ska kännas klyschiga ”utan måste bottna i något som håller”.

– Jag har ändå ett visst ansvar eftersom många följer mig. Jag väger varje ord och hoppas att mina inlägg ska ge både glädje, eftertanke och hopp.

Finns även på norska och tyska

De älskvärda gubbarna har fått liv utanför de digitala skärmarna, på muggar, tygkassar, brickor och inte minst som bordskalendrar. Dessa finns också översatta till tyska och norska.

– Den stora drömmen vore att Herregud-gubbarna även lärde sig att prata engelska. Mitt förlag arbetar för att hitta en ingång till att hitta en engelskspråkig publik.

Han arbetar sedan många år tillbaka som kommunikatör för Svenska kyrkan i Linköping och livet som influencer är alltjämt ett hobbyprojekt på lediga stunder.

– Jag skulle nog kunna arbeta heltid med Herregud & Co, men jag har ett fantastiskt roligt arbete i kyrkan som jag inte vill vara utan, säger Royne. ■

GUDSTJÄNSTGUIDE UNDER PÅSKEN

Text: Camilla Lif

SKÄRTORSDAGEN

Detta är nattvardens födelsedag och i gudstjänsten firas det med att göra det igen: dela bröd och vin. Den berättar om hur Jesus delade sin sista måltid med lärjungarna. Altaret brukar kläs av i denna gudstjänst och altarskåpet stängas.

LÅNGFREDAGEN

Den svartaste dagen på kyrkoåret. Den dag då Jesus blir dödad för sin kärlek till Gud och människorna. Gudstjänsten brukar vara stilla och sorgsen. Ofta ligger fem röda rosor på altaret för att symbolisera Jesus fem sår. Vid korset påminns vi om världens blodtörst.

PÅSKAFTONEN

På natten mot söndagen, som är den tredje dagen efter Jesus död, firas en gudstjänst som fortsätter efter tolvslaget. Här berättas det om brytpunkten där det som såg fullständigt nattsvart ut byts i ett gryende ljus.

Vid gravarnas grav väcks uppståndelsehoppet – hoppet om ett nytt liv.

PÅSKDAGEN

”Kristus är uppstånden!” De som är först på plats vid den tomma graven blir livrädda, men skyndar sig till de andra lärjungarna och ut i världen för att berätta att ondskan och döden inte fick sista ordet. Ofta delas påskliljor ut under gudstjänsten. Det här är kyrkoårets största glädjedag!

ANNANDAG PÅSK

Texterna handlar ofta om olika människors ”Möte med den uppståndne” – Jesus – som under fyrtio dagar visar sig för tusentals människor. Därmed börjar tron på godhetens seger över ondskan att spridas ut i världen och ända till oss idag. ■

VILL DU FIRA PÅSK I KYRKAN?

På webben, svenskakyrkan.se/ sodratjust, hittar du påskens alla gudstjänster.

I vårt månadsprogram (kostnadsfritt) får du en bra överblick över allt som händer, inte bara där du bor utan i hela Södra Tjusts pastorat. I månadsprogrammet samlas information om aktiviteter, gudstjänster och evenemang med mera.

Vill du få Månadsprogrammet hemskickat till dig en gång i månaden i din brevlåda eller via e-post? Anmäl dig direkt via vår hemsida: svenskakyrkan.se/ sodratjust/manadsprogram eller sodra.tjusts-pastorat@svenskakyrkan.se. Scanna QR-koden för att komma direkt. ■

Från och med 3 april har kyrkogårdsförvaltningens kontor i Västervik kvällsöppet på onsdagar fram till kl. 19.00.

Varmt välkommen till oss på Hornsvägen 30 eller ring 0490-842 06.

Kyrkogårdsförvaltningens öppettider fr o m 3 april:

Mån kl. 10.00-12.00, 13.30-15.30

Tis kl. 10.00-12.00, 13.30-15.30

Ons kl. 13.30-19.00

Tors kl. 10.00-12.00, 13.30-15.30

Fre kl. 10.00-12.00

Vår podcast Pausa – ett skönt avbrott i tillvarons alla måsten.

Tack för att du lyssnar och tittar!

Här hittar du alla avsnitt:

Andrums fråga:

Vad får dig att andas lugnare och slappna av?

Camilla Nilsson, Figeholm:

Maria Andersson, Hjorted: – När jag får sätta mig framför symaskinen och bara sy. Då stänger jag ute allt jobbigt och bara fokuserar på uppgiften.

- När jag sitter vid ån i Figeholm och tittar ut på fågellivet. Det gör att jag slappnar av i både kropp och själ. Det är den bästa blodtrycksmedicinen för mig.

Ingela Pettersson, Hallingeberg: - Jag blir lugn när min familj har det bra, att sitta ner i kyrkan och att lyssna på musik. Jag blir också lugn av att dra in lite vårluft i lungorna under en promenad.

Nina, Heléne och Sanna

Frågor och svar om begravning. svenskakyrkan.se/sodratjust

Där poddar finns och på YouTube.

Tack för att du gör det möjligt!

Som medlem i Svenska kyrkan bidrar du till att barn, ungdomar, vuxna och pensionärer kan delta helt gratis i all vår verksamhet runt omkring i hela vårt pastorat.

Tack för att du bidrar till att vi kan vara en kyrka för hela livet!

svenskakyrkan.se/sodratjust

Läs mer om medlemsavgiften via QR-koden