Historia

Jakob Östberg startade dövstumsskola i Hjorted

1855 kom Jakob Östberg till Hjorteds församling för att bli kyrkoherde. Med sig till Hjorted hade han hustrun Karolina Åström och de tre barnen Lotta Elisabeth, Johan och Per Jakob. Familjen kom från Mogata i Östergötland där Jakob varit vicepastor hos sin far. Efter två år i Hjorted föddes dottern Matilda Kristina.

Jakob Östberg var inte som de flesta andra präster, han lämnade efter sig betydligt mer än arbetet i kyrkan. Han var förkunnare och evangelist men också filantrop. Något som fortfarande är känt i bygden är det dövstumsinstitut han startade på prästgårdens ägor 1864.

Redan ett par år efter ankomsten till Hjorted började han planera för en skola för dövstumma barn. I Sverige fanns då bara en sådan skola, Manilla i Stockholm. Den täckte inte behovet. 1860 ansökte han hos Länsstyrelsen om att få bygga skolan. För att finansiera bygget tog han hjälp av missionsvänner som köpte andelar á 10 kronor styck. En riksinsamling gav 13 000 kronor. Till tomt togs ett område på tre tunnland vid kyrkan. Invigningen skedde 1864, namnet blev Bethanien. Skolan hade plats för 30 inackorderade elever.

I stadgarna kunde man läsa att institutet skulle vara ”ett fritt kärleksverk, icke grundat på någon samlad penningfond, utan på hopp och förtröstan till Gud”. Förmodligen var skolan hans hjärtebarn, även om han var engagerad i mycket annat, bland annat en post i Nannylunds styrelse. Nannylund var ett vårdhem utanför Eksjö för funktionshindrade, som på den tiden kallades sinnesslöa.

Den förste föreståndaren för Bethanien blev löjtnanten August Klingspor, tidigare lärare på Manilla. Så småningom blev Jakobs son Johan föreståndare tills fadern Jakob dog 1885 då Johan efterträdde honom som präst. Johans fru Ida Kristina Lindqvist från Filipstad kom till skolan som lärare 1876.

De flesta eleverna kom från Småland och Östergötland, och årliga kollekter i stiften gick till skolans drift och underhåll. Bidrag kom också från stat och landsting och från elevernas föräldrar. De första 30 åren undervisades 215 dövstumma elever.

Nya skolreformer innebar att skolan spelade ut sin roll och byggnaden blev 1911 ett hem för kroniskt sjuka. Huset revs 1966 för att ge plats för Nynäsgården.

Jakob var en nykterhetsivrare och en missionerande präst som vurmade för husandakter. Han startade en missionsförsamling i Hjorted och fick med sig församlingsbor och en grannpräst ut för att odla upp oländig mark för att främja missionsarbetet.

Han föddes 1811 i Norrköping där hans far Jakob Östberg var präst i Tyska församlingen. Samma år blev fadern kyrkoherde i Mogata där han var präst i 42 år, ända till sin död.

Kanske bråddes Jakob på sin far som i en artikel över östgötska studenter i Uppsala beskrivs med följande ord 1902: ”En man med kraftfull kroppsbyggnad och enkla seder, nitisk själasörjare, självständig, omutligt redbar, flärdfri och välgörande”. Jakob Östberg den äldre var också riksdagsman för prästeståndet.

Jakob Östberg fotograferad i mitten av 1800-talet. Han ser kanske lite barsk ut men hade uppenbarligen ett varmt hjärta. Bild från boken “Hjorted i svunnen tid” av Harald Petersson.

Dövstumsinstitutet Bethanien är det ståtliga huset till höger och låg intill kyrkan i Hjorted. Träsnitt från 1860-talet. Bildkälla: Kalmar läns Museum.

I husförhörslängden noterade Jakob Östberg att han var både teologie kandidat och filosofie doktor. Bildkälla: Arkiv Digital, Hjorted (H) AI:21b (1880-1886) Bild 157 / sid 842.

läste han till präst i Uppsala där han blev filosofie doktor 1836 och teologie kandidat 1839. Därefter studerade han en tid i Tyskland innan han prästvigdes 1840.

Han kom egentligen inte från någon prästsläkt. Farfar, som också hette Jakob Östberg, var sergeant i Andra Livgrenadjärregementet, farfars far var smed i Österbybruk. Morfar Claes Ekeqvist var köpman i Norrköping. Jakobs hustru Karolina Åström var dotter till kyrkoherden och psalmförfattaren Johan Åström.

Sonen Johan blev ju också präst och båda döttrarna gifte sig med präster men sonen Per Jakob blev bonde och senare bankkamrer. Han hade gården Sundsnäs och arrenderade prästgården som han skötte med hjälp av rättare och statare medan fadern ägnade sig åt sitt arbete som präst.

Familjen var ganska välbärgad. Bouppteckningen efter Jakob Östberg 1885 visar ett dödsbo med mycket husgeråd, guld och silver, välfyllda linneskåp och egna fastigheter. Men det fanns också många lån och reverser. Tillgångarna beräknades till 9 450 kronor och skulderna till 8 450 kronor. Efter begravningskostnaden på 250 kronor återstod bara en behållning på 750 kronor och 70 öre att fördela på arvingarna.

KÄLLOR Harald Petersson: Hjorted i svunnen tid, 1968. Tidning för dövstumma 1920. Östgötars minne, 1902. Kyrkoarkiv. Tjust häradsrätts arkiv.