Andrum nr 4 2023

ANDRUM

NUMMER 4 2023

Aktuellt från församlingarna i Gladhammar-Västrum, Hallingeberg-Blackstad, Hjorted, Misterhult, Törnsfall & Västervik

Tema:

LÄNGTAN

"Jag längtar efter ett annat samhälle"

2

INTRO

UR INNEHÅLLET

Sommarn är bäst på vintern Orden i rubriken är lånade från Wille Crafoords låt ”Solsken”. Sångens första fraser är: ”Sommarn är bäst på vintern, just så där som man minns den. När man har glömt alla regniga dar, finns bara solsken kvar.” Jag är beredd att hålla med om att det ligger en hel del sanning i dessa fyndiga rader. Ur det perspektivet är ju sommaren faktiskt ännu bättre på vintern. Jag tänker att sommaren också kan fungera som en pådrivare, som en stark längtan, som ger oss ork att ta oss igenom vårt lands mörkaste månader. I väntan på ljusare tider är det både hoppfullt och mysigt när vi äntligen får tända ljusen i våra ljusstakar igen.

4 Vad är det att längta egentligen? 6 Biskopens text 7 Graviditet och längtan 9 Anna-Carin – vår nya kyrkoherde 12 Boktips 14 Längtar efter fred 16 Stort 80-årskalas 18 Petra Axelsson – klubbchef i VIK Ansvarig utgivare

Anna-Carin Gabelic 0490-842 61 Kontakt

Södra Tjusts pastorat, Hospitalsgatan 14, 593 33 Västervik 0490-842 00 sodra.tjusts.pastorat@svenskakyrkan.se

Ljuständningen blir en uppenbar handling av längtan att mota bort mörkret och att gå mot ljusare tider. Det är också under den mörka vintern som många av oss börjar att fundera, planera och till och med boka den där stugan på kusten eller den där solresan. Planerandet och drömmandet är kanske på ett sätt nästan lika viktigt för oss som hur den där resan i själva verket sedan blev. Skulle resan inte bli perfekt kan vi ju alltid lura oss själva att i efterhand ”glömma alla regniga dar” för att bara minnas de härliga stunderna när solen värmde.

Maila redaktionen för Andrum: sodratjust.andrum@svenskakyrkan.se

Längtan kan också vara en drivkraft som räcker genom ett helt liv – hela vägen in i evigheten. Längtan efter ”en ny jord och en ny himmel” kan vara en tröst och ett löfte genom livets alla dagar. Ett löfte som hjälper oss att andas ut och hitta andningen och rytmen igen – till vårt sista andetag på jorden.

Misterhult: Vakant

Församlingsherdar

Västervik: Anette Franzén, 0490-842 81 Törnsfall: Riitta Eklund Sandström, 0490-842 25 Gladhammar-Västrum: Eva-Lena Karlsson, 0490-842 98

Hjorted: Ulrika Robertsson, 0490-842 91 Hallingeberg-Blackstad: Anton Hultgren, 0490-842 63 Fastighetsansvarig

Temat för detta nummer av Andrum är som du säkert redan förstått att längta. Du får följa med från längtan hos gravida Felicia till barnen i Gunnebo, ungdomarna på pizzakvällen och gästerna på 80-årsfesten i Västerviks församlingshem. Dessutom får du bekanta dig med vår nya kyrkoherde Anna-Carin Gabelic och med en av landets få kvinnliga klubbchefer i hockey Petra Axelsson. Trevlig läsning!

Annika Deltin, 0490-842 97 Administrativt ansvarig

Lena Augustinsson, 0490-842 60 Kyrkogårdsförvaltningen 0490-842 06, sodratjust.kyrkogarden@svenskakyrkan.se Redaktör

Filip Ewertsson filip.ewertsson@svenskakyrkan.se

God Jul och Glad Midsommar! (jag längtar redan…) ■

Utgivning

Filip Ewertsson, redaktör

Produktion/design: Everday.se

4 nr/år. Upplaga 19.250 ex Omslagsfoto: Nathalie Chavez Tryck: Åtta.45 Tryckeri

Nästa nummer av Andrum delas ut i mars.

Fler än 30 000 flickor gifts bort varje dag Legenden om Lucia berättar om en flicka som vägrade bli bortgift. Hon hävdade rätten till sin kropp, sin tro och sina egna val. Än i dag kämpar flickor runtom i världen för sina rättigheter.

Vi lever alla under samma himmel och tillsammans kan vi göra skillnad. svenskakyrkan.se/act

SWISHA DIN GÅVA TILL

900 1223

:  /

BRYT EN TRADITION

4

TEMA: LÄNGTA

Vad är det att längta, egentligen?

5

– Jag längtade efter min födelsedag, det var så kul, det pirrade i hela magen. Olivia

”Det ska bli så kul”! Det är det som finns i längtan, pirret....

- Jag längtar inte efter någonting, säger Miliam. Kanske till öknen.... - Och jag längtar efter en dator, säger Frej och ser riktigt finurlig ut. TEXT: Anna E Hedfors FOTO: Nathalie Chavez

I

det stora samlingsrummets vinklade soffa sitter Olivia, Ellie, Frej och Miliam. Samtalet vi har ska handla om längtan. Det är svårt att bestämma vad längtan är, tycker de. Miliam brukar längta efter att skolan ska ta slut. Vi träffas en torsdag eftermiddag i Gunnebo kyrka. Det är dags för Himlaskoj I, där barn från klasserna ett och två i Gunnebo skola ses en gång i veckan. Det är en kreativ plats, där eftermiddagen ägnas åt drama, fri lek, sång, pyssel och fika. De fyra barnen jag ska prata med kommer direkt från kyrkorummet. Höstterminens tema är bibliska personer och jag förstår att Maria och Josef, men även åsnan, är populära att få gestalta. Kanske är det

det, som får Miliam att tänka på öknen... Speciell känsla Vi pratar om vad som händer i kroppen – det är en speciell känsla av pirr, tycker någon - och vad som händer när man längtat färdigt. Eller om längtan kan försvinna så fort du uttalat den? – Jag längtade efter min födelsedag, det var så kul, det pirrade i hela magen. Det var igår jag fyllde år, säger Olivia. – Ibland när jag ligger i sängen kan jag tänka på vad jag längtar efter. Då längtar jag efter att få sova, säger Ellie, till de andras förvåning. – Vi kan längta efter att träffas på mobilen, säger Frej till sin kompis Miliam.

Barnen är överens om att man kan dela sin längtan med andra. – Det är inte som en hemlighet, säger de. Drömma eller längta? Pratet flyter på, ibland långsamt, ibland växlar det snabbt mellan drömmen att få åka till Kolmården och träffa Bamse, till Liseberg; och Olivia frågar mig:” har du varit där?” Att drömma om eller längta efter något, är det någon skillnad? Jo, det är det – när man drömmer om att något ska hända finns inte samma pirr i kroppen! Ellie tycker att man blir glad av att längta. Men hon tror inte att det är så bra att alltid få det man längtar efter. – När man har längtat färdigt, då har man gjort det, säger Frej. Så hoppar samtalet över till minnen de har; som när man sitter i skolan, tankarna flyger och man längtar efter något annat, eller som nu – att få gå till kompisarna; det är fikadags! ■

6

TEMA: LÄNGTA

Julen

påminner oss om

vår innersta längtan

J

ulen får människor över hela världen, nästan oavsett tro, att smycka sina hem, ge barnen gåvor och bjuda till fest. I takt med att det mångkulturella samhället växer fram och våra högtider kommersialiseras, delar vi allt oftare varandras traditioner. Kanske kan vi se det som Guds sätt att genomsyra det mänskliga med gudomliga intentioner? Det kommersialiserade julfirandet, som vi alla delar, bidrar till att vi formulerar ett syfte gemensamt för oss alla; nämligen FRED. Oavsett var jag är i världen klingar julmusik i butiker och restauranger. Sånger om fred och frid. De gestaltar en längtan efter fredens välsignelser utan gräns som det står om i en av julhelgens mest lästa bibeltext (Jesaja 9). Där står om det folk som vandrar i mörkret, att de ska se ett stort ljus. Ett barn är fött, en son är oss given, vars namn är fredsfurste. Vi lever i en tid med så mycket våld, hot och krig i vårt närområde, mer än jag upplevt i mitt sextioåriga liv. Min pappa däremot, föddes under andra världskriget. Hans liv har formats av krigets konsekvenser. Hans familj fördrevs från sitt land. De fick komma till Sverige och bygga ett nytt liv Gud, med människor i hela världen här. Det har lärt mig att värdesätta fred ber vi om fred, shalom, Frieden, pax, och mänskliga rättigheter och det goda i rauha, mir, amani, la paix, salam... att ge människor på flykt en fristad. Och Visa oss vägen och gör oss villiga att att göra dem delaktiga i samhällsbygget.

vandra den. Amen.

Kyrkan har inte alltid verkat för fred. Under första världskriget var kyrkliga ledare med och drev på krigshetsen. Det ledde till att Sveriges ärkebiskop för första gången på tusen år samlade världens kyrkliga ledare 1925 i Stockholm. Det blev en startpunkt på Kyrkornas världsråd som verkar för dialog, fred och global rättvisa. Jag tror på religionernas dialog som syftar till fred. Det kan bidra till fred i Israel/Palestina och leda till besinning i våra förorter. Jag tror på samtalet som handlar om vår innersta längtan efter en chans till liv, till värdighet, till frihet. Så börjar vägen till fred, en fred vi själva har svårt att skapa, men som barnet i krubban inspirerar människor till över hela jorden i juletid. Marika Markovits, biskop i Linköpings stift

TEMA: LÄNGTA

”Man måste ha en tro på något för att orka hålla ihop” TEXT: Filip Ewertsson FOTO: Nathalie Chavez

22-åringa Felicia Lundberg är mamma till Melanie och i mitten av januari kommer en lillasyster till världen. - Det bästa med längtan är förväntan. Men det kan också vara jobbigt med längtan eftersom jag är lite otålig, säger Felicia.

V

i träffar Felicia och 1-åriga Melanie en fin fredagsmorgon i september utanför S:t Petri kyrka i Västervik. Snart ska de gå in till kyrkan för ”Små små stunder – med små och stora under”, som är en träff för vuxna och barn i förskole­ åldern. Felicia berättar att hon alltid har velat ha barn. – Men det har varit lite väl mycket elände i världen nu. När man ska skriva viktiga händelser i Melanies första år-bok är det svårt att hitta positiva ämnen och händelser i omvärlden, säger hon. Trots detta ser hon fram emot att få bli mamma igen. – Jag har ändå hopp om att den här nya genera­ tionen kommer att bli överösta med kärlek som gör dem till en snällare generation. Jag försöker uppfostra dem till att bli trygga. ”Jag har absolut en tro” Felicia och Melanie gillar att komma till kyrkan och är regelbundet med på Västerviks församlings träff ”Klapp & klang”. Hon känner sig alltid välkommen och tycker att det är kul att träffa andra föräldrar. – Jag skulle säga att jag absolut har en tro. Man måste ha en tro på något för att orka hålla ihop. Det är viktigt att vara snäll och visa kärlek. Jag vill att barnen ska växa upp med bra självförtroende och vara älskade, säger Felicia.

”Längtar efter att se dem tillsammans” Felicia menar att längtan är lite som att drömma i huvudet, även om det inte alltid blir som tänkt. – Just nu längtar jag mest efter att få se Melanie tillsammans med hennes lillasyster och se dem växa upp tillsammans. Jag tror att de kommer att ha väldigt mycket glädje av varandra, säger Felicia Lundberg. ■

7

8

TEMA: LÄNGTA

LÄNGTAN HETER MIN ARVEDEL av Erik Axel Karlfeldt, ingår i diktsviten ”Fridolins lustgård”.

Längtan heter min arvedel, slottet i saknadens dalar. Sakta ett underligt strängaspel Tonar igenom dess salar. Säg, vadan kvällar du klagande ström, djupt i skumma gemaken, du mig sjunger om dagens dröm, sjunger om natten mig vaken? Vem är den själ som i suck och i tonan Andas från hemliga strängar, livligt som doften från humlornas bon flyter på gulnande ängat?

DELGIVNING Södra Tjusts pastorat söker gravrättsinnehavare till gravplatser på kyrkogårdarna i pastoratet. Huvudmannen för begravningsverksamheten är skyldig att föra gravbok eller gravregister där det ska anges namn, personnummer och adress på den eller dem som gravplatsen upplåtits, överlåtits eller gått över till. Det innebär att huvudmannen ska föra register över gravrättsinnehavarna. De gravar som berörs av denna delgivning är försedda med en skylt med uppmaning att kontakta kyrkogårdsförvaltningen. På anslagstavlorna på kyrkogårdarna samt på vår hemsida www.svenskakyrkan.se/sodratjust finns förteckning över de gravplatser som försetts med skyltar. På hemsidan finns även länken till www.svenskagravar.se Om du gör anspråk på att vara gravrättsinnehavare ska du kontakta Kyrkogårdsförvaltningen. Expeditionen har telefon 0490-842 06 måndag-fredag kl. 09.00-12.00 och 13.30-15.30 (ej fredagar). Obs! Onsdagar endast kl. 13.30-15.30. Vår besöksadress är Hornsvägen 30 och brev skickas till: Kyrkogårdsförvaltningen Hornsvägen 30 593 93 Västervik Kontakt ska tas senast 2023-12-31 Får inte huvudmannen kontakt med anhöriga finns det risk för att gravplatsen kommer att betraktas som återlämnad till huvudmannen. Det kan medföra att gravanordningen tas bort. Västervik september 2023

Somrarna blekna och solar går ner, timmarna varda mig tunga, rosorna dofta i vissna kvarter, sinnena viska och sjunga. Klinga, du klagande strängaspel, sällskap i drömmande salar! Längtan heter min arvedel, slottet i saknadens dalar.

Sedan starten i oktober förra året kommer podcasten Pausa ut med ett nytt avsnitt en gång i månaden. Podden finns att lyssna på där poddar finns, bland annat på Spotify. Du kan också se Pausa som video på YouTube. ■

hjälper dig att pausa

Scanna QR-koden för att hitta alla länkar till aktuella avsnitt av Pausa, eller sök på "Pausa" där poddar finns. Vi hörs och ses!

NYA KYRKOHERDEN

MISSA INTE att kolla in när Anna-Carin Gabelic gästar vår podcast Pausa

”Det ska märkas att vi finns” Som 17-åring predikade hon för första gången i Sankt Petri kyrka. Nu är hon tillbaka igen.Andrum har träffat Södra Tjusts pastorats nya kyrkoherde Anna-Carin Gabelic. TEXT: Filip Ewertsson FOTO: Nathalie Chavez

»

9

10

NYA KYRKOHERDEN

Anna-Carin började den 6 november och välkomnades med kyrkoherdemottagning i S:t Petri kyrka den 26 november.

ANNA-CARIN GABELIC

V

i ses i ett för dagen regnigt Västervik en tisdag i oktober. Vi väntar ut regnet i Kyrkans hus, som bara en månad bort är Anna-Carins nya arbetsplats. Hon minns sina barndomsår i Västervik som ”idylliska i en småstad utan större problem”. Familjen var inte uttalat troende men hon döptes, gick söndagsskola i Marieborgskyrkan, var med i tonårsverksamhet i Missionskyrkan, konfirmerades därefter i Sankta Gertruds kyrka och var senare engagerad i Kyrkans ungdom. – Det fanns tre stora ungdomsgrupper i Svenska kyrkan i Västervik på den tiden. Det var mycket roligt som hände och så fanns det så klart några snygga killar där också, säger Anna-Carin. ”Vi ville bli tagna på allvar” Tonåringen Anna-Carin blev ordförande i Kyrkans ungdom och tillsammans med sina vänner ställde hon dåvarande kyrkoherden Åke Sköld mot väggen. – Vi ville bli tagna på allvar och kände att vi hade något att säga. Till slut fick vi hålla i en gudstjänst själva, berättar hon. Anna-Carin tog mod till sig och med stöttning av Anita Manfred, som då var församlingsassistent, fick hon hjälp att förbereda den predikan som hon sedan höll på gudstjänsten. – Det var nervöst. Jag minns att min svensk­ lärare, som hade en son i ungdomskören, satt i kyrkbänken. Lång erfarenhet Efter studenten 1988 flyttade hon till Stockholm där hon var fredsvolontär och engagerade sig internationellt och för miljöfrågor. Sedan gick flyttlasset till Uppsala för att slutligen studera till präst. Sedan 1997 har hon och familjen bott i Linköping. Där har hon haft en rad olika prästtjänster – allt från församlingspräst, församlingsherde och stiftsadjunkt för företag på stiftsgården Vårdnäs till ett stort engagemang som fackligt aktiv. Närmast kommer hon från en tjänst som blåljuspräst, där hon arbetat med sjukhuskyrkan, polisen och räddningstjänsten. – Jag har en lång erfarenhet som präst. Det är lite sorgligt att lämna det sammanhanget jag nu

varit i. Men det ska bli roligt att få arbeta som kyrkoherde i ett stort pastorat i nära samarbete med ledningsgruppen, anställda, förtroendevalda och ideella krafter, säger Anna-Carin. Tennisfamilj Tennis är ett stort intresse för hela familjen Gabelic. För Anna-Carins egen del är det mest som åskådare till sönerna, som båda är elit­ spelare. Den äldste sonen finns i USA, där han spelar tennis och pluggar på universitetet NC. Den yngste sonen går i nionde klass. – Jag hade faktiskt Stefan Edbergs första tränare som lärare i ekonomi på gymnasiet. Minns att vi räknade på vad det skulle kosta att bygga en ny tennishall i Västervik. Familjen kommer inledningsvis att bo kvar i Linköping, men Anna-Carin kommer delvis bo i övernattningslägenhet i Västervik. När hon inte kollar på tennis uppskattar hon att läsa en spännande deckarroman, gärna i familjens sommarhus i Torekov. Efterlyser mer respekt På tal om det aktuella temat för det här numret då. Vad längtar vår nya kyrkoherde efter? – Jag längtar efter ett samhälle där vi respek­ terar varandra mer. Jag tycker att vi har tappat lite respekten över generationsgränserna. Vi lever för ensamt idag och jag längtar efter ett annat samhälle, där vi mår bra och känner mer mening och gemenskap, säger Anna-Carin. Bokstavligt märkt av tron Den kristna tron är central och en trygghet för Anna-Carin. Korstatueringen på hennes högra handled blir uppenbar varje gång som hon handhälsar. Tatueringen är inspirerad av den koptiska kyrkan i Egypten. – Jag gillar att Södra Tjusts pastorat vill vara en närvarande kyrka. Det ska märkas att vi finns, att vi som kyrka finns med i olika sammanhang som en självklar aktör i samhället. Att vi som kyrka finns för samtal och kan ge ungdomar hopp om framtiden. Kyrkan ska vara en profetisk röst som står upp för människo­ värdet, säger Anna-Carin Gabelic. ■

11

we

Sjö

blo

m

12

Fo

: to

O

Om författaren Maria Gripe Maria Gripe (1923-2007) föddes i Vaxholm men växte upp i Örebro. Hon flyttade så småningom till Stockholm. Där träffade hon konstnären Harald Gripe. Maria och Harald gifte sig 1946 och därmed inleddes ett givande konstnärligt samarbete. Harald har illustrerad nästan alla Marias böcker. Maria hette ursprungligen Maja Stina Walter men valde bort sina förnamn. För henne är tilltalsnamnet viktigt, det säger något om bäraren och hennes personlighet. Så gjorde Josefin i böckerna om Hugo och Josefin och Härskaren i Önskestad som inte har något namn utan helt identifierar sig med sin titel. Maria Gripe skildrar gärna särlingar, ofta barn. De reagerar obegripligt för omvärlden men helt logisk ur eget perspektiv i en omvärld som ter sig tämligen obegriplig. Glasblåsarn är en sådan person. Han struntar i konventionerna för säljbar glaskonst och går en egen väg. Även sonen Klas är en särling. Maria Gripe har en enastående förmåga att skildra världen ur barnets perspektiv. Hon lyfter fram det självklara, naturliga och icke ifrågasättande. Klas i Glasblåsarns barn ser världen med barnaögon men möter gång på gång oförstående vuxna. Hon skildrar gärna människor med ovanliga förmågor.

Boktips:

GLASBLÅSAR TEXT: Kajsa Andersson

I

byn Diseberga levde för länge sedan glasblåsarn Albert med sin familj, hustrun Sofia och de två små barnen Klas och Klara. Albert gav den namnen Klas rimmar på glas och Klara för tankarna till klart glas. De lever fattigt. Glasblåsaren gör vackra glas men han bryr sig inte om att anpassa dem efter omgivningens smak för att sälja mer. I byns utkant lever Flaxa Mild­ väder, en kvinna som sägs kunna förutsäga goda och onda händelser i människornas liv med hjälp av sin enögda korp Kloke. Hon sägs även ha förmåga att hjälpa människor i nöd. Det är marknad och mycket folk, kända och okända människor. Strax efter marknaden försvinner Klas och Klara spårlöst. Trots flera dagars sökande förblir de försvunna. Läsaren får veta att de har förts bort med häst och vagn till Härskaren i Önskestad för att han ska kunna uppfylla Härskarinnans längtan efter barn. Hon hade sett barnen på marknaden och fäst sig

vid dem. Härskarinnan blir glad men tröttnar snart på barnen. Gång på gång har hon fått sina önskningar uppfyllda nästan innan hon har hunnit uttala dem. Hon har aldrig behövt vänta eller längta. Barnen får en mycket sträng och övervakande barnjungfru, Nanna, som inte ett ögonblick kan se världen ur ett barns perspektiv. Deras enda frihet är Nannas sovstunder efter lunchen. De stunderna är barnens frizon då de kan vandra i trapporna och spegelsalen, träffa ”spegelbarnen”, säger de själva, dvs se spegelbilder som påminner dem om sig själva och andra barn. Så inträffar det att glasföremål mystiskt går sönder och Klas blir misstänkt. Nanna försöker återställa ordningen genom att kedja fast barnen vid sig själv. De för­ lorar det lilla rum av eget liv de haft och sett fram emot varje dag. Hemma i Diseberga grubblar Albert och Sofia över vad som hänt med barnen. Varför kommer de inte tillbaka? Alberts glas säljer allt bättre men han känner ingen glädje.

TEMA: LÄNGTA

Glasblåsarns barn finns också som film (1998) med bland annat Stellan Skarsgård och Pernilla August.

RNS BARN Glasen liknar alltmer tårar. I Sofia gnager en tanke. Hon kommer plötsligt ihåg ringen hon fått i marknadsgåva av Albert dagen när barnen försvann. Den oroar och skrämmer henne. Hon tar ringen och uppsöker Flaxa Mildväder och Kloke. Flaxa granskar Sofias ring med outgrundlig blick. Kloke har nyligen kommit till henne med ett upphittat papper där Härskaren efterlyser en spåkunnig kvinna. Flaxa spår Sofia men säger inget om vad hon ser. Hon kopplar sin syn och Sofias ring till Härskarens efterlysning. När Flaxa når Önskestad får hon veta att hennes uppdrag är att få Härskarinnan att önska igen. Hon får också möta Nanna och barnen. Genast förstår Flaxa att detta är hennes onda och olyckliga syster och att det gäller att möta henne i öppen och ärlig kamp om barnen. Nanna tar en daglig middagslur, då hennes snarkningar får slottet att vibrera. Härskaren och Härskarinnan brukar då ta en åktur i sin vagn. Denna gång passerar de ett törnrossnår med blommor. Hon önskar en outslagen knopp men alla blom-

mor ar redan utslagna. Härskaren är bedrövad men Härskarinnan tackar honom. För första gången får hon uppleva att hon får vänta och längta. Härskarinnan vet inte hur hon ska bemöta Flaxa. Hon känner sig ursinnig och upprymd på samma gång och får en viss sympati för denna underliga spåkvinna. Flaxa föreslår att Nanna ska flytta och att barnen ska återvända hem. Under en av Nannas sånglektioner tar hon upp kampen. Det blir en hård kamp där glas krossas och speglar rämnar. Nanna förlorar slutligen och står där utmattad med en lerkruka i varje hand. Det är barnen som har förvandlats. Flaxa tar lerkrukorna och ror dem över Glömminneån. De kommer slutligen tillbaka till Diseberga. Precis som Flaxa har förutspått är barnen levande igen. Det på-

går marknad i byn. Samma gamle spelman sitter på bänken och spelar sin vemodiga melodi. Sofia hittar Klara vid marknadsståndet med dockor och den stora underbara dockan, som Klara har önskat sig finns kvar i ståndet. Detta är historien om glasblåsarn i Diseberga och hans familj, en berättelse om gott och ont, om en magisk och outgrundlig verklighet och om människornas eviga längtan. ■

13

14

TEMA: LÄNGTA

Jag längtar verkligen efter fred på riktigt TEXT: Anna-Carin Gabelic FOTO: Nathalie Chavez

J

om varandra! Då kan vi leva i ett samhälle och tillag flyttade från Västervik efter att jag fyllt sammans hjälpas åt när olyckor och tragedier hän19 år och min längtan var att lära mer om der. Vi tillsammans – hjälps åt för en fredligare världen. Därför valde jag att bli volontär i en värld. Det går! fredsorganisation i Stockholm, kallad ”SamI psaltarens psalm 38:10 finns bönen ”Herre, du arbete för fred”. Den har bytt namn flera gånger känner min längtan, mina suckar når fram till dig.” sedan dess, men den bestod av en ledning av ungDet är ofta som vi formulerar vår längtan i vårt domar. Jag blev kassör och fick sköta löneutbetalinnersta, inte lika ofta som vi talar högt om vad vi ningarna och vi arrangerade ”fredstudieveckor”. längtar efter, det kanske vi behöver träna oss mer i? Det känns mer aktuellt nu än någonsin! Min längDet är svårt att öppna upp sitt allra mest privata, tan då var att få göra något meningsfullt, och tillmen kanske med små steg våga sammans med andra. Det dela ett förtroende, så ger det konceptet tror jag fortfarande ”Att tala respektfullt med så mycket positiv energi tillpå. Göra tillsammans! varandra utan fula ord, även baka. Att dela är dubbel glädje. Vår värld fylls just nu av när vi har olika värdegrund Att skratta och få gråta ihop nyheter kring tonåringar som och olika åsikter." underlättar. Den längtan bär dödar varandra i gängkrimifrukt! nalitet, som inte har någon Gud är den som alltid lyssnar till vårt innersta. meningsfull uppgift. Vi får nyheter om krig, inte Psaltaren är min favoritbibelbok i gamla testamenbara i Ukraina utan i det väldigt komplexa mellantet och det var den bok som Jesus själv läste och östern. Det heliga landet är inte längre heligt, eller? Rapporter om döda och sårade är numera dagliga citerade. nyheter. Vi får se människors egna filmer i sociala Bibelns värld är fylld av längtan, när man sörjer sin anhörig, när man går till templet för att vara medier, det är avsked och gråt. nära det heliga, när man bär sina mantlar som Jag längtar verkligen efter fred på jorden, inte som en klyscha utan på riktigt. Där vi möter varan- skyddar för kyla och värme. Klädesplagget som dra med mer respekt, unga som äldre, människor lärjungarna bar har jag många gånger funderat med olika bakgrund och med olika livsvillkor. Men över. En slags sköld och samtidigt en längtans mantel. Fyllt med värme, tillit och en möjlighet att livet är lika värdefullt för oss alla. Att tala respektsvepa om sig och med sig! Låt oss fortsätta sprida fullt med varandra utan fula ord, även när vi har god längtan, låt oss sprida evangeliet och må det olika värdegrund och olika åsikter. Det är min bli fred i vår värld! största längtan nu, att varje människa ska känna Nu står vi inför adventstid, en tid fylld av längtan sig älskad av Gud och mötas av respekt av sina inför jul och att allt ska bli bra. Må vi få ett fint medmänniskor, alltså vi, grannar, vänner, okända och de vi möter på gatan. Respekt och äkta omsorg nytt kyrkoår och julfrid. ■

TEMA: LÄNGTA

På en pizzakväll i S:t Petri kyrka i Västervik mötte prästen Katarina Grahn och hennes kollegor barn och ungdomar (och även några glada pensionärer).

VAD LÄNGTAR DU EFTER JUST NU? TEXT: Katarina Grahn FOTO: Nathalie Chavez

Teo Johansson "Jag längtar tills det blir sommar igen."

Charlie Karlberg "Jag längtar tills vi ska hämta min nya kattunge."

Billy Lundin "Jag längtar efter att det blir jul så jag kan träffa min storasyster."

Henning Holmqvist "Jag längtar efter att min fotboll ska komma."

Sirak Samsom "Jag längtar tills jag blir rik."

Annie Johansson "Jag längtar efter att det blir fred."

15

16

STORT FIRANDE

”Inte helt fel att bli bjuden på fest!” I snart 20 år har Västerviks församling bjudit in alla medlemmar som fyllt 80 år till fest. – Det var överraskande och lite kul att få en inbjudan hit, säger Bo Hagman. TEXT: Filip Ewertsson FOTO: Nathalie Chavez

D Kerstin RoloffJohansson och Bo Hagman

en vackra septembersolen lyser in och spelar över borden, som är dukade med vita dukar och levande ljus. Ett 50-tal jubilarer med medbjudna vänner och livskamrater skapar ett glatt sorl i Västerviks församlingshem. Det känns festligt och högtidligt när kyrkomusiker Sara Andersson tar ton vid pianot och drar i gång dagens första allsång. Gästerna är med på noterna och sjunger glatt med. – Det är roligt

att samla alla våra 80-åringar. Det är som bäst när alla pratar, sjunger med i härlig allsång och skapar ett skönt sorl. Många av de som kommer är inte så kyrk­vana. Det är en chans för oss att berätta vad vi gör i kyrkan och visa att vi också är rätt vanliga människor, säger diakon Britt Andersson, som är en av många anställda som är på plats för att arran­gera festen. ”Det är ett fint initiativ av kyrkan” Förutom allsång bjuds också gästerna på en festlig macka, solosång, bakelse och Maud Sandströms skärgårdsdikter. I samband med att alla jubilarers namn blir upplästa får man också motta ett ljus från Gränsö Slotts Ljusstöperi samt blommor. En av gästerna som Andrum träffar är 83-åriga Kerstin Roloff-Johansson, som är medbjuden av sin 80-årsfirande syster.

TEMA: LÄNGTA

Ruth och vännen Gerdti

Lars-Åke Lindbom Diakon Britt Andersson

Prästen Britt Alf i samspråk med jubilarer.

– Det är inte helt fel att bli bjuden på fest! Jag känner ingen mer här än min syster. En sådan här fest kan säkert vara en plats att lära känna nya människor på. Det är ett fint initiativ av kyrkan. Jag går inte till kyrkan förutom vid särskilda tillfällen som dop och begravningar, säger Kerstin. Firad av storfamiljen Vid ett annat bord sitter jubilaren Lars-Åke Lindbom, som har frun Eva med sig. Några runt bordet är deras tidigare grannar. Han berättar att han har blivit firad av storfamiljen med 28 personer i Örebro. – Vi firade med barn, barnbarn och till och med barnbarns barn! Man får bara ta att man blivit äldre och acceptera det. Jag längtar efter en lugn och fin ålderdom och att man får vara

aktiv så länge man kan. Jag är en föreningsmänniska och är bland annat aktiv i Marieborgskyrkan och går även till Svenska kyrkan ibland, säger Lars Åke. ”Jättetrevlig fest” Bo Hagman har hört flera ur bekantskaps­ kretsen som varit på kyrkans 80-årsfester, ändå kom den egna inbjudan lite överraskande. – Ja, det var lite kul att få inbjudan hit. Det här var en jättetrevlig fest. Vi brukar gå på konserter i S:t Petri kyrka ibland, säger Bo, som kom till festen med sin fru. På frågan vad han längtar efter funderar han en stund och svarar sedan: – Man längtar väl alltid efter att träffa barnbarnen och se vad som händer i deras liv. ■

17

18

PETRA AXELSSON

H

ur lätt är det att bedriva elithockey i en sommarstad och hur lätt är det att vara kvinnlig ledare i en mansdominerad sport? Andrum besökte klubbens hemma­arena Tjusthallen. ”Jag är så lycklig” Petra Axelsson tar emot oss en solig onsdags­­ morgon i september. Seriepremiären i hockey­allsvenskan är bara några veckor bort. Vi slår oss ner i restaurangdelen med utsikt över en nedsläckt ishall. I augusti tändes och riktades ljuset på klubbens nya klubbchef Petra Axelsson. Men det var verkligen ingen självklarhet att hon överhuvudtaget skulle sätta sin fot i ishallen. – Jag hade en del fördomar om sporten, främst utanför isen. Hockey kändes väldigt grabbigt och macho och jag trodde inte att det stämde överens med min värdegrund. Men båda mina döttrar ville testa hockey. Jag vägrade länge, men en morgon gav jag med mig, berättar Petra. Hennes fyraåring kunde knappt stå på sina skrid­ skor och låg mest ner på isen

Från skeptisk

TILL KLUBBCHEF Hon är en få kvinnliga klubbchefer i svensk elithockey. Andrum har mött Petra Axelsson, klubbchef i hockeyklubben Västerviks IK. TEXT: Filip Ewertsson FOTO: Nathalie Chavez

19

under 45 minuter och utbrast sedan ”jag är så lycklig”. Detta skulle visa sig vara början på en ny era i Petras liv. Det ena ledde till det andra och snart valdes hon in i föreningens styrelse. ”Mycket jobb med fantastiskt kul” Under den gångna säsongen åkte klubben först ur allsvenskan, men höll sig sedan kvar på grund av Vita Hästens tvångsdegradering. – Det var en stökig säsong på flera sätt och när vår dåvarande ordförande hoppade av sitt uppdrag vaknade jag upp en morgon och gick från vice till att bli ny ordförande, säger hon. Klubbens strategidagar i våras innebar en nystart och en ny roll som klubbchef tillsattes. Petra antog utmaningen och sade upp sig från sin tjänst som säkerhetsingenjör på OKG i Oskarshamn. – Det är mycket jobb, men det är fantastiskt kul. Jag har fått omvärdera mina fördomar, hockey är inte alls så macho som många tror, säger Petra med ett leende. Kämpar med mer isyta Västerviks IK kämpar med att få till mer istid för att kunna erbjuda både pojkar och flickor att spela hockey. Men den begränsade isytan i Tjusthallen och hallens fyra omklädningsrum gör det inte helt lätt. – Klubben har ett långsiktigt mål att vara en stabil allsvensk klubb och att vara SHL-redo när vi förhoppningsvis kliver in i en nybyggd arena, med mer isyta, säsongen 2026 – 2027. Som elitklubb ska vi kunna erbjuda pojk- och flickhockey, men det är inte helt lätt med en mycket begränsad budget, säger Petra, som samtidigt är tacksam för det ekonomiska stödet de får från sponsorer och kommunen. A-lag för damer inom fem år Och så var det det där med tjejhockey då, eller ska vi ens kalla det tjejhockey? – Jag tycker vi borde ta bort könsbedömningen och dessutom borde alla tjejer, oavsett ålder, få tacklas precis som killarna, säger Petra. I dagsläget finns inget A-lag för damer, men det finns ett nystartat samarbete med Oskarshamns hockey.

PETRA gästar Pausa i december. Välkommen att lyssna och titta då!

– Inom fem år hoppas jag att vi har ett A-lag för damer, kanske i någon samarbetsform med en annan förening. Bygga upplevelse kring matcherna Klubben är oftast ett mittenlag i den allsvenska tabellen och har med sina cirka 800 åskådare en av seriens lägsta publiksiffror. Så varför ska man ta sig till Tjusthallen för att kolla på hockey i sommar­ staden Västervik? – Vi arbetar hårt för att bygga en upplevelse och att öka åskådarantalet kring matcherna. Vi hade exempelvis en mycket uppskattad ”Ladies night” med bubbel och besök av frisörsalong i vår restaurang i samband med match. Vi kommer att göra något kring Rosa Bandet och så finns det planer på att ha ABBA-tema med deras musik i högtalarna på någon av säsongens hemmamatcher. Även om man inte är jätteintresserad av hockeyn så vill kanske inte missa festen runtomkring, säger Petra. Klubben hoppas också kunna locka ungdomar till föreningen, inte minst genom projektet Team 1217 som innebär att ungdomarna får ett årskort när de skriver på ett kontrakt om att avstå alkohol och droger. Ett fik för ungdomar finns också öppet i hallen som en samlingsplats och klubben sam­arbetar med Mejeriet och den mobila fritidsgården i Västervik. ”Mysigt avbrott i tonårslivet” Hockeytemplet Tjusthallen är inte det enda templet som Petra Axelsson har relation till i Västervik. Hon döptes i Andreaskapellet och konfirmerade sig i S:t Petri kyrka. – Jag minns konfan som något roligt. Vi var en tajt grupp, åkte på konfaläger vid någon sjö och så minns jag att vi utgick från en bok som lyfte livsfrågor i stort och inte bara om kristen tro. Det var ett mysigt avbrott i tonårslivet. Jag är glad att jag konfirmerade mig och jag har inte gått ur kyrkan, säger Petra. Döttrarna har varit på öppna förskolan och idag är tjejerna med på Kyrkis på Andreasgården. – Barnen älskar Kyrkis. De tycker att det är super­ roligt och de gör jätteroliga saker där, säger hon. Vad finns det för likheter mellan hockeyklubben och kyrkan då? – Jag tror att gemenskapen förenar oss. Vi vill båda vara en trygg plats som är harmonisk och familjär. När man hänger på sig sin halsduk hos oss då känner man gemenskapen och vi-känslan, säger Petra Axelsson. ■

20

Sankt Petri kyrka, byggd 1903–1905.

Biskopen Carl Erik Hallström. Porträtt från boken "Västerviks stads historia 1709–1932".

Biskop Hallströms donation till kyrkan Tack vare en stor donation från biskopen Carl Erik Hallström kunde Sankt Petri kyrka i Västervik byggas. Men vem var han? TEXT: Eva Johansson FOTO: Nathalie Chavez

HISTORIA

S

om så många andra präster kom han från en prästsläkt. Han föddes i Lofta 1786, där hans far Henning Hallström var kyrkoherde. Hans mor Elisabeth Margareta Stenhammar var prästdotter från Ed. Hans farfar Carl Erik Hallström var prost i Östergötland. Att den unge Carl Erik från Lofta skulle bli präst var nog givet. Det blev en ganska spikrak karriär. Student 1803, fil mag i Uppsala 1809, prästvigd 1817 och kyrkoherde i Östra och Västra Ed 1818, sin mors hemtrakt. Kommen så långt i livet stod han ensam. Hans mor dog redan 1802, enda systern Sofia dog 1811 och hans far dog 1816. Att det fanns en prästfru i präst­ gården ansågs givet. Men Carl Erik Hallström gifte sig aldrig, i stället hade han hushållerska, betjänt, pigor och drängar. Det här var en man som inte bara satt på kammaren och skrev predikningar, han deltog i allra högsta grad i samhällslivet. Revisor i Riksbanken, vice ordförande på 1831 års prästmöte, riksdagsman och ledamot i konstitutionsutskottet där han fick mycket beröm för sitt arbete. 1841 utsågs han till biskop i Visby stift. Efter biskopsutnämningen följde också promovering till teologie doktor och kommendör av Nordstjärneordern. Han var alltså en högt ansedd man, allmänt aktad och respekterad. Det intrycket ger också de många omnämnandena i dåtidens tidningar och i Visby stifts herdaminne. När han skulle lämna hemtrakten för att tillträda biskopsämbetet bjöd han in socknens ståndspersoner (adel, präster och borgare) för att hålla en avskedsbjudning. Då brast gästerna ut i en sångarhyllning och sjöng "Han var vårt stöd, han är en stjärna, ett ljus för lärare och folk", enligt Westerviks Veckoblad.

Efter sin död beskrivs han som om­ dömesgill och rättvis, självständig, moraliskt högtstående och med stark vilja, frimodig och skarpsinnig, "hans varma nit och osparda mödor" nämns. Han ska ha varit mer intresserad av den politiska gärningen än den kyrkliga. Att bli utsedd till biskop eller annan fast prästerlig tjänst var en tjänst livet ut. Blev en av ålderdom skröplig präst oförmögen att sköta sitt ämbete kunde han anställa en hjälppräst, en komminister eller pastorsadjunkt. 1858, efter 16 år som biskop i Visby, begärde biskop Hallström hos Kungl Maj:t att bli entledigad. Detta väckte viss uppståndelse. Som skäl angav han en sviktande hälsa. Han var inne på sitt 72:a levnadsår och kanske längtade han hem till Tjustbygden. En måndag i början av september anlände han till Västervik med ångfartyg, för att ta sin nyligen inköpta gård i Södra kvarteret nr 30 i besittning. Den låg vid Spötorget, i hörnet Bredgatan/Kvarngatan. I Västervik hade han sin gode vän köpmannen Carl Gustaf Maechel. Med sig från Visby hade han hus­ hållerskan Elisabeth Ulrika Hammarström som kom från Falun, och systrarna Sofia och Emilia Grönlund, döttrar till komministern Otto Grönlund i Lofta, som bodde hos honom. Efter tre år i Västervik dog Carl Erik Hallström den 22 december 1861. Dödsorsaken var slaganfall och ålderdomssvaghet. Under begravningen var handelsbodarna i staden stängda och fartygen i hamnen flaggade på halv stång. De fattiga fick extra förplägnad på dödsboets bekostnad. Hans död och begravning blev om-

skrivet i tidningarna, men också hans testamente. Det skrev han den 7 juli 1860, med ett par senare tillägg. Hans efterlämnade förmögenhet var mycket stor för sin tid. Fastighet, kapital och lösöre minus några få skulder värderades till 291 894 riksdaler. Fastigheten mitt i stan var värd 11 500 riksdaler. Den innehöll två förmak, salong, sängkammare, bib­ liotek, matsal, gästrum, yttre stora rummet och inre stora rummet, kök och kökskammare. I sitt testamente hade biskopen fördelat 173 000 riksdaler till enskilda personer, både släktingar och anställda. Läroverket fick 35 000 riks­ daler till en stipendiefond. Sjukhuset samt församlingarna i Ed och Lofta fick sina beskärda delar. Till Västerviks församling donerade han 50 000 riksdaler för att bygga en ny kyrka. Detta blev grundplåten till Sankt Petri kyrka, men det tog 43 år innan den stod klar. Församlingsborna hade länge klagat över att Sankta Gertruds kyrka var för liten och för obekväm. Den nya tänkte man först bygga i närheten men efter många kommittémöten blev det Bergens lycka. Då hade det blivit 1892 innan tomten kunde köpas och pengarna i den Hallströmska fonden räckte inte. Den hade förräntat sig till 227 285 kronor men kyrkan skulle kosta 280 000 kronor att bygga. Albert Tenger grep då in med en dona­tion på 40 000 kronor. Den första advent 1905 invigdes den nya kyrkan. ■

21

22

EVENEMANGSTIPS I JULETIDER FÖRSTA ADVENT SÖNDAG 3 DECEMBER:

LUCIA 10-17 DECEMBER:

11.00 Misterhults kyrka Mässa Kyrkokören

Söndag 10/12 kl. 16.00 S:t Petri kyrka, Västervik Luciatåg, Församlingens barnkör, Primkören och S:t Petri ungdomskör

11.00 Hallingebergs kyrka Adventsmässa Ung Ton, Triolerna, Hallingeberg-Blackstadsoch Ankarsrums kyrkokörer. Barnkörernas terminsavslutning. 11.00 S:t Petri kyrka, Västervik Högmässa – Alla församlingens vuxenkörer medverkar 11.00 Gladhammars kyrka Mässa Ullatina Asplund Blomstrand – solosång, Christer Gyllenstrand – trumpet 11.00 Hjorteds kyrka Mässa Julkören, Mini Vox, Mix Vox. Jan-Olof Kulander - piano, Susanne Israel - flöjt och Nils-Inge Andersson - trumpet. 15.00 Törnsfalls kyrka Mässa Törnsfalls kyrkokör 18.00 S:t Petri kyrka, Västervik Adventskonsert S:t Petrikören och Västerviks orkesterförening

MUSIKGUDSTJÄNSTER OCH KONSERTER

9-18 DECEMBER:

Lördag 9/12 kl. 17.00 S:t Petri kyrka, Västervik ”De vackraste julsångerna” Nikolaikören Söndag 10/12 kl. 18.00 Gladhammars kyrka Adventskonsert Gunnebo musikkår med solister. Dirigent Annika Ronngaard. Västerviks manskör. Dirigent Thomas Åstrand Lördag 16/12 kl. 18.00 S:t Petri kyrka, Västervik Julkonsert med Anna-Lotta Larsson. Församlingens vuxenkörer Lördag 16/12 kl. 16.00 Ankarsrums kyrka Musik i juletid ”När det lider mot jul” Hallingeberg-Blackstads och Ankarsrums kyrkokörer med musiker Söndag 17/12 kl. 18.00 Törnsfalls kyrka Sång och musik i advent- och jultid. Törnsfalls kyrkokör, Pia Sjöholm - sång och flöjt Måndag 18/12 kl. 18.00 S:t Petri kyrka, Västervik ”Välkommen hem” S:t Petri ungdomskör sjunger in julen! Louise Ahlström – körledare och piano

Onsdag 13/12 kl. 8.30 Blackstads kyrka Luciamorgon. Samarbete med skolan. Öppet för allmänheten, varmt välkommen! Onsdag 13/12 kl. 18.00 Misterhults kyrka Luciavesper Söndag 17/12 kl. 14.30 Västrums kyrka Happy Voices m. fl. Lussefika Söndag 17/12 kl. 18.00 Hjorteds kyrka ”Sång och musik i advent” Luciatåg, barn -och ungdomskörerna, Julkören, Linnea Jonasson - trumpet, Susanne Israel - flöjt, Jan-Olof Kulander - piano, Christer Davidsson - bas

JULGEMENSKAP JULAFTON 14.00-16.30 Västerviks församlingshem (Båtsmansgatan) Ingen ska behöva vara ensam på julafton Välkommen att äta julmat (kostnadsfritt), umgås och lyssna till julevangeliet och julmusik.Alla som vill är därefter välkomna att följa med på julbön i S:t Petri kl. 17.00. Julaftonsfirandet är ett samarrangemang mellan kyrkorna i Västervik.

SAMLING VID KRUBBAN, JULBÖN OCH MIDNATTSMÄSSA

JULAFTON SÖNDAG 24 DECEMBER: 11.00 Misterhults kyrka 11.00 S:t Petri kyrka, Västervik 14.00 S:ta Marias kapell, Västervik 17.00 S:t Petri kyrka, Västervik 22.00 Hallingebergs kyrka 22.00 Gladhammars kyrka Michael Björk - trumpet

MÅNADSPROGRAMMET – PERFEKT FÖR DIG! I vårt månadsprogram (kostnadsfritt) får du en bra överblick över allt som händer, inte bara där du bor utan i hela Södra Tjusts pastorat. I månadsprogrammet samlas information om aktiviteter, gudstjänster och evetnemang med mera. Vill du få Månadsprogrammet hemskickat till dig en gång i månaden i din brevlåda eller via e-post? Anmäl dig direkt via vår hemsida: svenskakyrkan.se/ sodratjust/manadsprogram eller sodra.tjusts-pastorat@svenskakyrkan.se. Scanna QR-koden för att komma direkt. Det går också bra att ringa 0490-842 00. ■

TEMA: LÄNGTA

23.00 Hjorteds kyrka Daniel Sikström - sång

Samtliga samlingar i juletid hittar du i vårt månadsprogram för december och januari samt i vår kalender på svenskakyrkan/sodratjust

23.00 Figeholms kyrka Hanna Lundin, Marie Lundin, Elin Lundin – sång 23.30 S:t Petri kyrka, Västervik Julkören

Andrums fråga:

Vad längtar du efter 2024?

JULOTTA Juldagen måndag 25 december: 06.00 Misterhults kyrka Kyrkokören, Otto Fogelberg - trumpet 07.00 Västrums kyrka Carl Höckerfelt - flöjt och sång 07.00 Törnsfalls kyrka David Israel - trumpet 07.00 Blackstads kyrka Hallingeberg-Blackstads kyrkokör 07.00 S:t Petri kyrka, Västervik

GUDSTJÄNSTER

Henrik Frisell, Västervik: – Jag längtar efter människors frimodighet, att möta nya människor och våga prova nya saker. Det är något jag tycker att vi saknar lite idag.

Annandag jul tisdag 26 december: 11.00 Julgudstjänst i förskolan Blankaholm 17.00 S:t Petri kyrka, Västervik

NYÅRSBÖN

NYÅRSAFTON SÖNDAG 31 DECEMBER 11.00 Ankarsrums kyrka 17.00 S:t Petri kyrka, Västervik Ekumenisk 17.00 Törnsfalls kyrka Matilda & Anders Söderlund – sång, gitarr och piano

Åsa Nilsson, Västervik: – Jag tycker om att vara utomhus. Jag längtar efter ännu mer tid i naturen. Det är en frihet och ger mig ett lugn.

18.00 Figeholms kyrka Lena Jenefeldt - sång

NYÅRSDAGEN MÅNDAG 1 JANUARI: 11.00 Misterhults kyrka 11.00 S:t Petri kyrka, Västervik

MUSIK- OCH LJUSGUDSTJÄNST Trettondedag jul lördag 6 januari: 16.00 Blackstads kyrka Ungdomskören 16.00 Misterhults kyrka Kyrkokören, Bleckout, Cecilia Alriksson – sång, Jakob Törefors - piano 17.00 S:t Petri kyrka, Västervik S:t Petri kyrkokör, Liv Klasén - flöjt 18.00 Hjorteds kyrka Julkören, Jan-Olof Kulander – piano, Susanne Israel - flöjt Med reservation för ändringar.

Kristina Jansson, Ukna: – Längtar efter tid med familjen faktiskt. Att bara vara eller göra utflykter tillsammans. Har haft en intensiv period med mycket flyttar senaste åren. Dags att prioritera gemenskapen i familjen igen.

23

KORSORD Tävla om rättvisemärkta varor! 1:a pris värde 700 kr, 2:a pris värde 500 kr, och 3:e pris värde 300 kr. Ditt namn:

Adress:

STAVEL- TAR LAGER PÅ LAGER PÅ LAGER SEGO- MUSIKGÅTAN DIS SKIVA FART

ÄNDAD REDOGÖRELSE FÖRE EU

NUTIDA KÄRLMISSDÅD FLÖJTER DIAGONALPASSNING

VÅLLAR AVSMAK FÖR SMÅ?

KÖTTSTUVNING FÖRBEREDA SKALDJURSFROSSA

ACKUMULERAR STOR FEST FÄRDVÄGEN TILL SJÖSS

STARKVARA

RUSTAD SMUTT

GRÖN

SKYNDSAM

STOR JULMAN DEKORATION

TOG VINDEN TILL HJÄLP

BIBELDEL IHOP

FARHÅGA SJÄLVGOD

GJORT TILL EN HUVUDFRÅGA FYRÄGRETT RÖRELBENTA UTBILDVÄNNER SE I RÖ- NINGSRELSE STUDIE FÄRSKE

LITEN PIPPI

MATSKÅP

PANORAMA

DISKMEDEL

EN KENNEDY

VACCINFÖRVARARE

APA

HAR HÖG HALT AV GLUTEN VÄNLIG

STORSJUKHUS

INTE VÅR MOTSATS TILL TANGENTIAL

SYRE

NÄRINGSFATTIG

VÄTE

MATFISK

VIRUSTYP

RUGGAR MAN GARN MED

KRAFT KAN ATLE BRYTA

SKICKA DIN LÖSNING TILL: Post: Svenska kyrkan, Hospitalsgatan 14, 593 33 Västervik E-post: sodratjust.andrum@svenskakyrkan.se Senast: Vi behöver din lösning senast 4 februari 2024. Lycka till! Vinnarna presenteras i nästa nummer.

UTSLAGSTÄVLING

BÖJDE KNÄNA UNDERMÅLIGA

VIKTORIA

OX XUDDE 110-23

VINNARE FÖRRA NUMRET:

1:a pris: Bo Jonsson, Västervik 2:a pris: Monica Sandebring, Gunnebo 3:e pris: Vivianne Axelsson, Västervik