Andrum nr 1 2023

ANDRUM

NUMMER 1 2023

Tema: DRÖMMA

Aktuellt från församlingarna i Västervik, Törnsfall, Hjorted, Hallingeberg-Blackstad, Gladhammar-Västrum & Misterhult

Marias väg tillbaka till livet:

"Jag ville egentligen inte dö, men jag orkade inte leva"

Jag ska bli president

Det finns något uppfriskande och reservationslöst i barns drömmar. Världsartist, USA:s president, astronaut eller att ha flest följare på TikTok. Det finns inga gränser. Som vuxen kan det (tyvärr) vara lätt hänt att försöka plocka ner dessa högtflygande orimligheter. ”Ursäkta Pelle, men att bli USA:s president blir nog svårt vet du. Men du kanske kan bli politiker här i Sverige. Om du har riktig tur kanske du kan bli statsminister”. Pelle: ”Jag ska inte bli statsminister. Jag ska bli president. I USA, sa jag ju!”

Barns drömmar rymmer inga ”kanske” eller ursäkter. Vuxnas drömmar rymmer inga ”ska” men gott om ”kanske”. Varför måste det vara så? Kanske (där kom ordet igen) för att våra livserfarenheter har gjort oss mindre svartvita - på gott och ont. Kanske också för att misslyckade försök att sticka ut hakan fått oss att känna efter och sänka blicken och ambitionsnivån på våra drömmar.

Om du träffar en vuxen som säger ”Jag ska bli USA:s president” skulle du antagligen tro att personen i fråga inte är vid sina sinnens fulla bruk. Men vore det inte ganska skönt om även vi vuxna skulle våga fortsätta att drömma, åtminstone lite, utanför gränsen för det rimliga? Antagligen blir du inte historiens första svenskfödda amerikanska president. Det må vara hänt. Men att fortsätta hålla fast vid drömmen kan leda till att vi kan påverka vår tillvaro där vi bor. Och vem vet, en dag kanske du får det där samtalet med frågan om du vill bli minister.

Som liten drömde jag om att bli fotbollsproffs och sportkommentator. Ja, jag vet. Det tåget har nog tyvärr gått nu. Men dessa drömmar ledde till många oförglömliga minnen, både i fotbollscuper med pojklaget och till minnesvärda seniormatcher i de lägsta divisionerna i Småland. Expertkommentatorn i mig lever dock i högsta grad, både på läktarplats på döttrarnas matcher och hemma i TV-soffan!

Även om våra drömmar av olika skäl förändras under livet så är en sak klar: Det är viktigt att fortsätta att drömma. Varför? För att drömmen håller oss i rörelse och för oss framåt. ■

Filip Ewertsson, redaktör

UR INNEHÅLLET

5 Marias väg tillbaka till livet

8 Drömmen om en bättre värld

11 Barn är bättre än vuxna på att drömma

16 Drömmar från Dalsvägen

18 Pilgrimsåret 2023

20 Historia

22 Gudstjänstguide under påsken

Kyrkoherde och ansvarig utgivare Matilda Helg, 0490-842 61

Kontakt

Södra Tjusts pastorat, Hospitalsgatan 14, 593 33 Västervik

0490-842 00

sodra.tjusts.pastorat@svenskakyrkan.se

Maila redaktionen för Andrum: filip.ewertsson@svenskakyrkan.se

Församlingsherdar

Västervik:

Anette Franzén, 0490-842 81

Törnsfall:

Matilda Helg

Gladhammar-Västrum:

Eva-Lena Karlsson, 0490-842 98

Misterhult:

Susanne Elssjö, 0490-842 74

Hjorted:

Ulrika Robertsson, 0490-842 91

Hallingeberg-Blackstad:

Anton Hultgren, 0490-842 63

Fastighetsansvarig

Annika Deltin, 0490-842 97

Administrativt ansvarig

Lena Augustinsson, 0490-842 60

Kyrkogårdsförvaltningen 0490-842 06, sodratjust.kyrkogarden@svenskakyrkan.se

Redaktör

Filip Ewertsson

filip.ewertsson@svenskakyrkan.se

Utgivning

4 nr/år. Upplaga 19.250 ex

Omslagsfoto: Nathalie Chavez

Produktion/design: Everday.se

Tryck: Åtta.45 Tryckeri

Nästa nummer av Andrum delas ut i juni.

Vi vill den frihet där vi är oss själva, den frihet vi kan göra något av, som ej är tomhet men en rymd för drömmar, en jord där träd och blommor kan slå rot. Guds kärlek är som stranden och som gräset, är vind och vidd och ett oändligt hem.

Du hittar mer om oss på: svenskakyrkan.se/sodratjust.

Scanna QR-koden för direktlänk.

@svenskakyrkanvastervik

@hjortedsforsamling

@hallingebergblackstad

@misterhultsforsamling

@gladhammarvastrumsforsamling

@svenskakyrkanisodratjust

@ungisodratjust

FOTO: Unsplash.com

Psalm 289, vers 2 ur ”Den svenska psalmboken”

VI LEVER ALLA UNDER SAMMA HIMMEL

Tillsammans med andra kyrkor, organisationer och frivilliga arbetar Act Svenska kyrkan långsiktigt mot fattigdom, förtryck och orättvisor och agerar snabbt vid katastrofer. Tack vare lokala samarbeten är arbetet effektivt och handlingskraftigt. Tillsammans med modiga människor över hela världen kämpar vi för alla människors rätt till ett värdigt liv.

För allas rätt till ett värdigt liv under samma himmel.

SWISHA DIN

GÅVA TILL

900 1223

Jag tappade synen och hörseln. Jag klarade inte av att köra bil, kom inte ihåg vad jag hette och hur man gjorde enkla vardagssaker. Tidigare hade min hjärna varit min styrka. Nu hade jag inget val. Kroppen valde åt mig och sade ’Nu stoppar vi’.

”Det var livsavgörande”

Maria Andersson var den ”duktiga flickan” som gjorde karriär, hade lägenhet i Stockholms innerstad och unnade sig både resor och många restaurangbesök. Allt såg perfekt ut – på ytan.

TEXT: Filip Ewertsson FOTO: Nathalie Chavez

Maria Andersson

Andrum träffar Maria i Hjorteds församlingshem för ett öppenhjärtigt samtal om när livet tog tvärstopp, om att hitta sig själv och om den långa vägen tillbaka.

”Allt såg så bra ut”

Hon växte upp i Frödinge i en familj som hade det gott ställt. Pappan var framgångsrik företagare. Maria, som alltid haft det lätt för sig i skolan, valde att gå i pappas fotspår och plugga till civilekonom på Handelshögskolan i Stockholm. Utbildningen ledde till ett jobb som projektledare på Bonniers för tjänster inom läkemedelsindustrin.

– Till det yttre såg det så bra ut. Jag och min sambo Magnus bodde mitt inne i stan. Jag gjorde karriär och tjänade bra. Men jag vantrivdes så fruktansvärt, berättar Maria.

Kroppen sade stopp

Trots dessa känslor körde hon på eftersom hon inte vågade känna efter vad hon verkligen drömde om. Men hon mådde allt sämre med kronisk magvärk och besök hos läkare som ignorerade henne. Till slut grät hon bara när hon var på jobbet. Hos sina chefer fick hon inget stöd. De tyckte att hon skulle gå hem om hon inte kunde prestera.

– Men jag fortsatte att gå till jobbet. Jag minns att jag var på kontoret och såg TV-bilderna från terrordådet

Det är viktigt att drömma om du drömmer på rätt sätt. Du behöver inte kunna springa ett maraton, ha perfekt inredning och vara jättesnygg. Du måste inte vara perfekt. Det duger bra att bjuda hem vännerna på korv med bröd.

i New York. Någonstans efter det är allt bara en stor dimma, säger hon.

Maria blev sjukskriven. Detta var bara början på en evighetslång och krokig väg tillbaka till livet.

– Jag tappade synen och hörseln. Jag klarade inte av att köra bil, kom inte ihåg vad jag hette och hur man gjorde enkla vardagssaker. Tidigare hade min hjärna varit min styrka. Nu hade jag inget val. Kroppen valde åt mig och sade ”Nu stoppar vi”.

”Katterna

räddade mitt liv”

Hon sökte hjälp hos många olika läkare och terapeuter, men hade svårt att hitta rätt. Dagar byttes till veckor, månader och år. Läkare byttes till andra läkare.

När Maria mådde som sämst var hon på väg att ta sitt liv.

– Det var mina katter som räddade livet på mig. Jag tror att de kände på sig ”nu behöver Maria oss”. Katterna tvingade sig på mig och satt bokstavligt talat på mig. Jag fick värmen från dem som jag behövde. Jag ville egentligen inte dö, men jag orkade inte att leva, berättar Maria. Samtidigt längtade både Maria och hennes sambo bort från storstadspulsen. Flytten till den lantliga gården utanför Hjorted skulle visa sig vara början på slutet av Marias mörka tillvaro. I samma veva som flytten hittade hon äntligen både en läkare och terapeut som kunde ge henne rätt redskap för att hitta tillbaka till sitt verkliga jag.

Maria Andersson

Stor gudsnärvaro

Sakta men säkert började hon hitta några vänner i Hjorted som bland annat bjöd med henne till öppna förskolan och Måndagsmaten i Hjorteds församlingshem.

– På öppna förskolan träffade jag Helena som jobbade där. Det var livsavgörande för mig. Hon är en så fin kristen, utan att på något sätt göra något väsen av sig. Jag fick frågan om jag ville vara med och hjälpa till ideellt i köket. Till slut hjälpte jag till här nästan varje vecka. Det gav tillbaka min stolthet, säger Maria.

Hon började också att sjunga i kyrkokören.

– På trettondagen när vi sjöng i kyrkan kände jag en så stor gudsnärvaro. Jag tänkte ”det är här jag ska vara, jag vill inte vara någon annanstans”.

Måste inte vara perfekt

Marias dröm var egentligen inte att göra karriär och tjäna en massa pengar. Hennes länge bortglömda dröm var i stället att skapa en egen familj med två barn och vara en del av det lokala samhället. En dröm som hon lever i just nu.

– Det är viktigt att drömma om du drömmer på rätt sätt. Du behöver inte kunna springa ett maraton, ha perfekt inredning och vara jättesnygg. Du måste inte vara perfekt. Det duger bra att bjuda hem vännerna på korv med bröd, säger Maria.

Jesus och Astrid

Efter 20 år som sjukskriven är Maria nu anställd som församlingsassistent i Hjorteds församling och arbetar med barn- och ungdomsarbetet.

– Det känns otroligt stort för mig. Det här är mitt drömjobb. Jag väljer att berätta min story för att kunna hjälpa andra att inse att det finns väg ut hur svart det än är. Men man klarar det inte själv. Det är viktigt att prata om det och att skammen runt psykisk ohälsa försvinner. Jesus och Astrid Lindgren är mina förebilder. Det är viktigt för mig att våga. Jag vill inte vara ”en liten lort”, säger Maria med ett leende. ■

VILL DU HÖRA MER OM MARIAS LIVSBERÄTTELSE?

Lyssna och se på Södra Tjusts pastorats podcast Pausa när Maria gästar avsnitt 5. Du hittar Pausa där poddar finns och på YouTube. (Se QR-kod)

Drömmen om en bättre värld

Södra Tjusts pastorat arbetar för drömmen om en bättre värld. Solceller, bikupor och klimatsmarta kyrkogårdar är ett axplock av gröna projekt inom kyrkogårdsverksamheten.

TEXT: Filip Ewertsson FOTO: Steve Nyström

SOLCELLSANLÄGGNINGAR

I juni 2019 stod den takförlagda solcellsanläggningen klar på Nya kyrkogården i Västervik. Anläggningen består av 242 solpaneler på flera olika tak. Den beräknade elproduktionen per år är 72 000 kWh och koldioxidminskningen på miljön är 72 000 kg per år.

– Detta har varit mycket positivt för vår verksamhet. Då nästan alla maskiner och fordon vi använder går på el blir det både billigare och bättre för miljön. Även våra ekonomibyggnader får mycket lägre energikostnader, säger Göran Svensson på Nya kyrkogården i Västervik.

Under 2023 kommer en solcellsanläggning installeras på ekonomibyggnaden vid Hjorteds kyrkogård. Den kommer att bestå av 54 solpaneler som kommer att kunna producera cirka 17 000 kWh per år med en beräknad minskning av koldioxidutsläpp med cirka 5 800 kg per år. – Den nya anläggningen kommer att kunna ladda

maskiner och fordon som går på el med ren solkraft. Vår målsättning är också att investera i en ny elbil till verksamheten i Hjorted 2024. Våra tankar och ambitioner framåt är att installera solceller på flera andra byggnader inom begravningsverksamheten i pastoratet för att kunna nyttja den fantastiska kraft solen ger oss, säger Göran.

BIKUPOR

Sedan 2019 finns fyra bikupor ovanför den nya minneslunden på Nya kyrkogården i Västervik.

– Vi vill öka den biologiska mångfalden och öka pollineringen av växter, träd och buskar vid vår kyrkogård med omnejd, säger Göran Svensson.

Insekter som pollinerar är helt nödvändiga för människans existens och har dessutom ett uppskattat mångmiljardvärde globalt. Men tyvärr är vissa arter av bin utrotningshotade på grund av gifter i naturen och jordbruket.

– Det känns bra att vi på Södra Tjusts pastorat försöker göra vad vi kan och värnar om miljön och naturen. Dessutom ger det en bra biprodukt i form av honung. Ett normalt år brukar det landa på 80 till 100 burkar. Honungen säljer vi kring Alla helgona-helgen och pengarna ger vi tillbaka till olika välgörande projekt och organisationer, säger Göran.

Det finns även en bikupa placerad vid Hjorteds kyrka.

KLIMATSMARTA KYRKOGÅRDAR

Linköpings stift har deltagit i två färdplansprojekt under de senaste två åren. Båda projekten har handlat om klimatsmarta kyrkogårdar, hur förvaltningarna arbetar och kan utvecklas för att minska den negativa klimatpåverkan.

Tidigare användes 13 000 kubikmeter dricksvatten för att bevattna Nya kyrkogården i Västervik, vilket kändes allt annat än bra. Lösningen blev en damm som rymmer 10 000 kubikmeter regnvatten för bevattning. Dammen bidrar dessutom till en biologisk mångfald och skapar samverkansmöjligheter med kommunen, räddningstjänsten och idrottsföreningar.

EN FILM OM VATTEN

Se filmen från Västervik om klimatsmarta kyrkogårdar via QR-koden.

Du kan också hitta den på YouTube, sök på "En film om vatten".

”Det känns bra att vi på Södra Tjusts pastorat försöker göra vad vi kan och värnar om miljön och naturen.”

Göran Svensson

Mer än bara bästa biroll! Förutom god honung bidrar också bina vid Nya kyrkogården till ökad biologisk mångfald och pollinering av växter, träd och buskar.

Nu finns åtta filmer att se och inspireras av. En av dessa är inspelad i Västervik.

Gud kan gripa in även här och nu!

Att hoppas och att drömma. Jag funderar lite på om det hänger ihop och i så fall hur. Någonstans anar jag att det gör det och jag tror att det hänger ihop med påskens händelser. Jag tänker på de tre sörjande som går till Jesu grav på den första påskdagens morgon. De hade stått nedanför korset när Jesus dog. De hade sett med egna ögon hur han gav upp andan. Det värsta tänkbara hade hänt. Någon de hade levt nära, någon som betydde så mycket för dem var död. De hade följt honom så långt vi människor kan följa varandra i det här livet: till livets gräns, där döden tar vid. På påskdagens morgon går de till graven för att göra i ordning kroppen. De visste ju att han var död.

Så kommer de till graven och upptäcker att den är tom, men Jesus visar sig för dem och berättar för dem att han har uppstått. Det borde ha kommit som en chock, trots att Jesus berättade för dem medan han levde att han skulle uppstå på den tredje dagen. Det är liksom så ofattbart att jag inte kan tänka mig att de kunde föreställa sig att det faktiskt skulle hända. Men hur ofattbart och otroligt det än må vara, så är det där någonstans som berättelsen om Jesu Kristi liv, död och uppståndelse börjar spridas ut i världen genom årtusendena. Det började med tre kvinnor som finner graven efter Jesus tom och som därifrån går för att berätta vad de varit med om.

Människor har i årtusenden fascinerats, tvivlat och trott på kvinnornas berättelse. Den har stärkt människor i livets alla skeden i tron på att Gud kan gripa in på de mest oväntade sätt. Den har tröstat människor som stått mitt i förtvivlans mörker och trots allt elände kunnat ana ett hopp. Om Gud kan vända död till liv, sorg till glädje och förtvivlan till hopp, så kan Gud gripa in även här och nu. På vilket vis kan vi inte veta, för Gud handlar inte utifrån vad vi kan tänka ut att Gud borde göra. Gud griper in på sitt alldeles egna sätt som vi inte kan föreställa oss.

”Jag tror drömmen är viktig, för den hjälper oss att se en värld som kan vara på ett annat sätt, en värld där fred och rättvisa råder. Kan vi drömma om det kan vi också börja ta små steg för att göra världen till den plats vi drömmer om.”

Men jag vill tro att det där hoppet som vi får bära också när allt ser som mörkast ut också ger oss en rymd för drömmar. Vi kan drömma om stort och smått, om det vi tror är omöjligt och det vi tror är möjligt. Vi kan drömma för att Gud gläntar på dörren till en värld som är större än det vi kan veta, se och förklara. Och jag tror drömmen är viktig, för den hjälper oss att se en värld som kan vara på ett annat sätt, en värld där fred och rättvisa råder. Kan vi drömma om det kan vi också börja ta små steg för att göra världen till den plats vi drömmer om. Medan vi drömmer och gör så gott vi kan får vi bära ett hopp om att Gud en dag kan gripa in på det mest oväntade sätt. Och vem vet? Kanske drömmen en dag blir sann. ■

TEXT: Matilda Helg FOTO: Fredérick Lindström

BARN ÄR BÄTTRE ÄN VUXNA på att drömma

Andrum besökte Misterhults församlingshem för att prata drömmar med barnen i Juniorerna och Miniorerna. Församlingshemmet har härligt högt i tak, precis som barnens reflektioner över ordet drömmar.

TEXT: Filip Ewertsson FOTO: Nathalie Chavez

6-åriga Desideria drömmer om att åka till Liseberg igen.

Efter en kort samling tar barnen plats vid borden för att rita drömteckningar. Vid ett av borden sitter Axel som är 6 år.

– Jag tror att jag vill bygga hus när jag blir stor. Jag vet inte varför, jag vill bara göra det, säger Axel och fortsätter:

– Och så vill jag åka till ett sushiställe. Jag gillar det. Men vi äter det inte det så ofta för det är väldigt dyrt. Det godaste är laxen. Det där gröna gillar jag inte, det är starkt.

”Jag ska köra en Honda i Uppsala”

5-årige Lukas säger att han tror att barn är bättre på att drömma än vad vuxna är. Snart förstår vi varför han har bilar på sin tröja.

– Jag vill köra bilar. Jag ska köra en Honda. Farmor och farfars Honda är grå, men jag ska ha en blå. Jag ska köra med den i Uppsala för där ska jag bo tillsammans med min kusin Tuva som jag är kär i. Jag älskar bilar och vill jobba på en verkstad.

”Jag vill bli Youtubare”

Ebbe, 7 år, drömmer om att köra grävmaskin, precis som hans pappa gör och 5-åriga Lilly ritar och drömmar om en stor pool och en stor sol.

6-årige Noel visar oss sin teckning. Han har ritat den

"JAG VILL BLI YOUTUBARE NÄR JAG BLIR STOR OCH VISA NÄR JAG SPELAR FÖR ANDRA. DET SKULLE VARA ROLIGT."

"JAG VILL KÖRA BILAR. JAG SKA KÖRA EN HONDA."

röda symbolen för YouTube. Han berättar att han brukar titta på en Minecraftspelare där som kallar sin för Duno.

– Jag vill bli Youtubare när jag blir stor och visa när jag spelar för andra. Det skulle vara roligt. Jag skulle vilja åka till Japan. Jag vet hur man säger ett ord på japanska, men jag har glömt det nu, säger Noel.

Drömmer

om Liseberg

Vid ett annat bord sitter 6-åriga Desideria som har ritat en teckning på ett hotell. Hon berättar att de var på Liseberg förra året och kanske ska åka dit igen.

– Det roligaste var att åka bergbanan, säger hon och pekar på ena sidan av huset som hon har ritat.

– Det här är restaurangen och vi satt där. Det fanns en massa mat man kunde välja mellan. Jag åt vattenmelon, macka och yoghurt till frukost, säger Desideria.

Hon berättar att hennes mamma jobbar på hemsjukvården och att hon också vill jobba där när hon blir stor.

”Tråkigt om man inte drömmer”

Vi tar också tillfället i akt att fråga ledarna Ingela Pettersson och Camilla Nilsson hur deras tankar går kring ordet drömma.

– Jag drömmer om att min familj ska ha det bra, att alla barn ska få ha det bra och kärleksfullt i en allt tuffare värld. Jag tror att drömmarna förändras med åldern. Världen krymper lite och drömmarna handlar mer om det som står en närmast, säger Ingela.

Camilla drömmer om sommaren, om att få åka ut med hundarna på båten och att resa tillbaka till hemtrakterna på finska Hangö där hon inte har varit på tre år.

– Jag tror också att drömmarna förändras. När jag var liten ville jag bli kassörska och drömde om att bo i Spanien, Italien eller USA. Nu är jag nöjd med livet och lever mer här och nu. Om man inte drömmer blir det tråkigt och trist. Att drömma hänger ihop med att längta, säger Camilla. ■

Fabian, 9 år, gillar att rita och har ritat en stridsvagn.

Hallingebergs kyrka ÖPPNAR IGEN

Efter flera år av omfattande renoveringar återöppnas kyrkan igen vid en högtidlig mässa på påskdagen söndagen den 9 april.

Det var i samband med renoveringen av Blackstads kyrka 2019 som också ögonen föll på Hallingeberg.

– Precis som vi misstänkte fanns det allvarliga problem med hussvamp, mögeltillväxt och kreasot (klassas som ett giftigt ämne) i Hallingebergs kyrka. Medarbetare och körsångare i kyrkan påpekade att det luktade konstigt och vissa fick till och med andningssvårigheter, säger Annika Deltin som är fastighetsansvarig på Södra Tjusts pastorat. Projektgruppen som tillsattes kunde också se ett mönster av dokumenterade rötskadeproblem med flera

större renoveringar genom historien. Nu var det därför dags att ta tag i saken ordentligt.

Bättre tillgänglighet

Det kulturhistoriska värdet har varit både en utmaning och en förutsättning som gått hand i hand under hela renoveringsperioden.

– Vi har grävt ur hela kyrksalen och hittade då både benrester, mynt från 1200-talet och spår av en medeltida kyrka som låg där vapenhuset är idag, säger Martin Henriksson från BSV Arkitekter.

TEXT: Filip Ewertsson FOTO: Fredérick Lindström

Hallingebergs kyrka slår upp dörrarna för allmänheten igen under påsken.

Tillgänglighet har varit ett ledord för alla inblandade aktörer i projektet. Höga trösklar och nivåskillnader har därför tagits bort för att öka tillgängligheten i och runt kyrkan. Den nya kyrksalen kommer att ha hälften så många bänkar med bredare gångar som slutresultat.

– De största förbättringarna i den nyrenoverade kyrkan är det nya värmesystemet och den ökade tillgängligheten, säger Annika och Martin tillägger:

– Vi har också byggt till en toalett och ett pentry som smälter in på ett naturligt sätt i kyrksalens nedre del. Allt detta tack vare vår skicklige finsnickare Pär Jonsson från Odensvi Snickeri & Inredning.

”Det bästa projektet”

Martin Henriksson och Annika Deltin är rörande överens om att de ingrepp som gjorts i kyrkan ska ha en välkomnande och varm interiör som samtidigt har smarta och moderna lösningar - alltid med hänsyn till det kulturhistoriska värdet.

Sakristian har fått ett rejält ansiktslyft med högre takhöjd, förråd, smarta och tekniska funktioner samt större utrymme för sammanträden, bön och mindre möten.

– Det här är det bästa projekt jag varit inblandad i sedan jag började som arkitekt för 22 år sedan. Den ”nya” kyrkan är renoverad för att hålla under en mycket lång tid och kommer ju säkert att vara kvar här om 200 år. Det är häftigt, säger Martin.

Annika vill passa på att tacka alla entreprenörer och andra inblandade under projektets gång.

– Så långt det har varit möjligt har vi använt oss av lokala och regionala aktörer. Ett stort tack till vårt engagerade församlingsråd, Richard Edlund på Kalmar Länsmuseum och till intresserade och förstående Hallingebergsbor och församlingsmedlemmar.

Invigning 9 april

Den officiella invigningen på påskdagen närmar sig med stormsteg. På den högtidliga mässan kommer bland annat Gunnar Nordanskog, tidigare antikvarie på Linköpings stift, och pastoratets kyrkoherde Matilda Helg att medverka.

– Det kommer att bli omvälvande. Vi räknar med en fullsatt kyrka med full aktivitet, visning och rörelse i hela kyrkan, säger församlingsherde Anton Hultgren. ■

”Den ’nya’ kyrkan är renoverad för att hålla under en mycket lång tid och kommer ju säkert att vara kvar här om 200 år. Det är häftigt!”

Arkitekt Martin Henriksson

Snickaren Pär Jonsson under en av många arbetstimmar i kyrkans sakristia.

DRÖMMAR FRÅN DALSVÄGEN

Vi träffas på Dalsvägen 23, äldreboendet i Gunnebo, en förmiddag i början på året. I den ljusa samlingssalen vid de vackert dukade kaffeborden, sitter ett femtontal personer, boende på Dalsvägen och de som har hemtjänst. De har bjudits in för att ”minnas sitt 50- och 60-tal” med musik och modevisning. Efter modevisningen ska vi tala om drömmar.

Göran, 83 år, berättar om sitt liv som fiskare. – Jag längtade ut på havet, inte det stora havet men Östersjön. Jag har bott runt om i Småland och är uppvuxen i Västervik. Jag ville stanna där jag är född. Jag hade inte trivts någon annanstans, säger Göran. Han har arbetat som fiskare, men ville egentligen bli kock..

– Men jag är en naturman, har fiskat och jagat hela mitt liv. Jag har haft ett bra liv och kan säga att jag uppfyllt mina drömmar. Idag drömmer Göran om att få vara på Hasselö på somrarna.

Birgit, 87 år, har däremot drömt mycket i sitt liv. – Både som barn och vuxen; jag drömmer fortfarande och många drömmar har slagit in – speciellt de jag drömde när jag var barn. Andra inte och man får släppa det, säger Birgit. Men det har funnits drömmar som hon tänkt extra mycket på. Drömmar kan återkomma, men Birgit delar inte sina drömmar med någon.

– Vissa drömmar kan vara hemska och jag tycker att jag drömmer mindre idag, säger Birgit.

är en

och jagat hela mitt liv. Jag har haft ett bra liv och kan säga att jag uppfyllt mina

TEXT: Anna E Hedfors FOTO: Nathalie Chavez

”Jag

naturman, har fiskat

drömmar.”

Göran

Flera jag talar med berättar att de drömmer regelbundet, det känns när man vaknar, men man kommer inte håg drömmen. Andra drömmer inte, och dagdrömde gjorde man bara som ung.

Eskil, 95 år, hade mardrömmar som liten.

– Jag hade mängder av mardrömmar som barn, som en följetong. Men av föräldrarna fick han höra att ”du är ingen drömmare”. Han säger att drömmarna har förändrats sedan han var pojke ”det går inte att jämföra”.

I tidig skolålder återkom den klassiska drömmen att springa för att komma undan. I samband med konfirmationen började Eskil tänka på vad han ville med sitt liv.

– Jag kan säga att en del av mina drömmar kom att styra mina val.

– Nu, när jag är över nittio fortsätter jag drömma – speciellt min mor återkommer ofta, på ett mycket naturligt sätt. Det är inget att vara rädd för. Det är viktigt att fortsätta drömma, det stimulerar hjärnan. Jag drömmer till exempel om mina förfäder – nutid och dåtid vävs ihop. Jag skulle vilja ha en förklaring, säger Eskil. ■

Alltid händer det någonting. Drömmarna kan påverka ens liv, säger Eskil Johansson.

Sist jag drömde var jag ute på äventyr! säger Birgit Holmqvist.

Pilgrimsåret 2023

Tänk att få packa ryggsäcken och ta på sig de skönaste friluftsskorna och ge sig ut på vandring ensam eller tillsammans med andra. Det är vad pilgrimsvandring handlar om, att ge sig ut på kortare eller längre vandringar. I Södra Tjusts pastorat ordnar vi både kortare och längre vandringar. Till exempel vandringar mellan de olika kyrkorna i vårt pastorat eller längre vandringar.

Pilgrimsvandring innebär att ge sig själv tid att fundera och reflektera, att stanna upp för kortare meditationer, att tillsammans med andra dela frågor om liv och tro. Pilgrimsvandring är också att leta upp fina rastplatser där vi kan avnjuta innehållet i vår medhavda matsäck. En pilgrimsvandring har alltid en början och ett slut, vi går tillsammans mot ett mål och vi går tillsammans med varandra och delar livets frågor för en stund. Pilgrim kommer av ordet peregrinus som betyder främling. Som pilgrimer ger vi oss ut mot det okända, tillsammans går vi mot nya erfarenheter, möten och insikter. ■

Som pilgrimer ger vi oss ut mot det okända, tillsammans går vi mot nya erfarenheter, möten och insikter.

PILGRIMSDAG 15 APRIL

Samling vid Hjorteds församlingshem kl 10.00. Därifrån går vi en runda på ca 10 km.

Tillbaka i församlingshemmet kommer Evy Åberg att berätta om sina Caminovandringar (vandring till Santiago de Compostela) i Spanien.

Evy har vandrat flera av lederna som leder till det kända pilgrimsmålet och kommer att visa vandringsbilder samt dela med sig av lite allmänna vandringstips och förberedelser inför en långvandring.

Medtag egen matsäck till vandringen. Dagen avslutas med gemensam middag. Kostnadsfritt.

Anmälan senast 11 april.

HUSABY TILL FALKÖPING 26 JUNI – 2 JULI

För sjätte året i rad arrangerar Södra Tjusts pastorat en pilgrimsvandring vecka 26. I år går färden genom klassiska bygder i Västergötland.

Vi avreser från Västervik på måndagsmorgonen.

Vandringen startar i Husaby, som under tidig medeltid var en betydande plats med kyrka, biskopsborg och heliga källa. Olof Skötkonung, Sveriges första kristna kung, döptes i Husaby.

Därifrån kommer vi att vandra till stiftsstaden Skara och förstås besöka Skara domkyrka, vidare till Varnhems magnifika klosterkyrka, förbi den kända fågelsjön Hornborgasjön och klosterruinerna i Gudhem för att nå vårt mål Falköping på lördagen.

På söndagen deltar vi i gudstjänsten i S:t Olofs kyrka (från tidigt 1100-tal) innan avfärd hem.

Vi har en följebil med för packningen och de flesta måltider ingår. Pris 2 000 kr.

Anmälan senast 25 maj.

ANMÄL

Anmälan för pilgrimsvandring:

Märtha Blomberg 0490- 842 37, martha.blomberg@svenskakyrkan.se

”STRÖVTÅG I HEMBYGDEN” 19 - 21 MAJ

19 maj Gladhammar-Hummelstad ca 15 km

Samling kl 9.00 vid Gladhammars kyrka. Dagen inleds med en andakt i Gladhammars kyrka. Vi går den röda Gladhammarsleden över gruvfälten, korsar E22 och går förbi Fårhult till Hatterbo. Därifrån följer vi Hatterboleden till Hummelstad. Vi firar mässa på Kungsstenen, ett av naturen skapat altare mitt i skogen. Vi övernattar i Hummelstad fritidsgård.

Dagen avslutas med en kvällsbön på Nyckelberget. Medtag matsäck och lunch till den första dagen.

20 maj Hummelstad-Ankarsrum ca 18 km

Vi går mot Ankarsrum på Långsjöns västra sida, förbi Frösvi och Dynestad. Övernattning i Ankarsrums kyrka.

21 maj Ankarsrum-Gladhammar ca 15 km

Vi följer Tjustleden från Ankarsrum till Gladhammar. Medtag liggunderlag och sovsäck, kläder efter väder och en termos.

Packningen kommer att transporteras mellan de olika platserna i en följebil. Första dagsvandringen står man för sin egen matsäck. Middag första kvällen och maten de andra dagarna ordnar vi. Kostnadsfritt.

Anmälan senast 15 maj.

ÄLMAREN RUNT 14 OKTOBER

Vi samlas vid Skaftekulla vagnsfabrik kl 9.00 och sedan vandrar vi den dryga milen runt sjön Älmaren. Medtag egen matsäck. Kostnadsfritt.

Anmälan senast 13 oktober.

Information om ytterligare vandringar och mer info om pilgrimsvandring hittar du på vår webb: www.svenskakyrkan.se/sodratjust.

Att som förälder ha orsakat sitt eget barns död, även om det var en olyckshändelse, var förstås något helt annat.

DEN FÖRFÄRLIGA OLYCKAN i Västrums kyrktorn

Varje lördagkväll ringde socknens klockare in helgen och sockenborna kunde samlas till helgmålsbön. Så skedde också i Västrums kyrka lördagen den 3 augusti 1845. Men den gången slutade det med en fasansfull olycka.

Klockaren i Västrum hette Johan Solfeldt. Han var född i Lönneberga 1788 och flyttade till Västrum 1817. Då kom han till Rumma gård som skogvaktare. Där arbetade också pigan Brita Cajsa Palmberg. Hon var dotter till bruksskräddaren Nils Palmberg och hans hustru Brita Stina Fröberg och född 1796 på Anvedebo Krog i Hjorteds socken. Senare hade hennes familj flyttat till Forsebo i Västrum.

De unga tu gifte sig i mars 1821. Året innan hade Johan Solfeldt fått ett nytt arbete. Han blev socknens klockare och efterträdde då Fredrik Fagerström som dött i maj 1820.

Tre veckor efter vigseln föddes äldste sonen Carl Peter och först därefter flyttade den unga familjen från Rumma till sockenstugan vid kyrkan. Johan var då 33 år och hustrun Brita 24 år.

Att Johan Solfeldt valdes till klockare föll sig nog naturligt för han var son till klockaren Anders Solfeldt i Lönneberga.

Sockenstugan låg intill kyrkan, troligen ungefär på den plats där den första kyrkskolan byggdes 1850, där den nuvarande skolan från början av 1900-talet är placerad. Sockenstugan användes för sockenstämmans möten och andra sammankomster, men där kunde också församlingens klockare bo.

Intill sockenstugan låg ett sockenmagasin och en fattigstuga. Det verkar som om den nybyggda kyrkskolan 1850 ersatte den äldre sockenstugan, för så snart skolan var klar blev familjen skrivna som boende i skolhuset i stället. Troligen arbetade klockaren även som lärare från början, det var mycket vanligt, men när skolhuset byggts anställdes en ny lärare som hette Nils Fredrik Blomberg och som också bodde i skolhuset.

Med tiden fick makarna Solfeldt fem barn, den förstfödde Carl och hans yngre syskon Carolina, Lovisa, Johanna och Anders, födda mellan 1821 och 1833. När barnen

TEXT: Eva Johansson

I Västrums kyrka hände en förfärlig olycka den 3 augusti 1845, när klockaren ringde till helgmålsbön.

Foto: Filip Ewertsson

var små hade de en piga anställd och under ett par år hade Johan en lärling, organistkandidaten Carl Peter Ljungberg.

Eftersom de bodde så nära kyrkan var det kanske vanligt att Johan hade med sig något av barnen när han gick till jobbet för att ringa i klockorna uppe i kyrktornet.

Lördagskvällen den 3 augusti följde yngste sonen Anders, då elva år gammal, med sin far till helgmålsringningen.

Det skulle han inte ha gjort.

Säkert hade han fått tillsägelse av sin far att hålla sig långt ifrån de tre stora tunga klockorna när de svängde fram och tillbaka. Men kanske gossen hade spring i benen och glömde bort vad far sagt, för när den sista ringningen innan helgmålsbönen inleddes träffades pojken av en av klockorna och dog ögonblickligen. "Ihjälslagen av kyrkklockan" har prästen skrivit i kyrkboken.

Torsdagen den 8 augusti begravdes den unge klockaresonen på Västrums kyrkogård.

16 år tidigare hade den nyfödda dottern Lovisa dött och många föräldrar förlorade sina barn i sjukdomar, barnadödligheten var stor. Men att som förälder ha orsakat sitt eget barns död, även om det var en olyckshändelse, var förstås något helt annat.

Livet gick vidare för den sargade familjen i sockenstugan.

1857 tog makarna emot ett fosterbarn, barnhusbarnet Matilda Augusta Falk från Stockholm, fem år gammal. Hon blev kvar i familjen till 1869, då hon var 17 år. De tog också hand om en fattig ung änka som antecknades som "vansinnig" och som sedan kom till fattighuset. Den 11 april 1863 dog klockaren Johan Solfeldt ett par månader innan han skulle fylla 75 år. Troligen dog han av sjukdom för någon dödsorsak finns inte inskriven i kyrkboken. Men där kallas han kantor fast det i husförhörslängderna står klockare. 1856 hade kyrkan fått en ny orgel. Efter Solfeldts död blev skollärare Blomberg församlingens organist och kanske hade de delat på denna

syssla de sista åren. Någon ny klockare anställdes inte.

Vid Jonas död hade makarna ganska rikligt med lösöre i hemmet, inte några pengar men gott om skulder, visar hans bouppteckning. När begravningen och skulderna dragits av återstod ett arv värt 11 riksdaler.

Hustrun Brita levde som änka i sju år och dog 1870. Under änkeåren hade hon bott kvar i skolhuset.

Makarna hade tre barn som överlevde barndomen och blev vuxna. Vad hände med dem?

Äldste sonen Carl kom i klammeri med rättvisan och levde ett brokigt liv. Först som äldre bildade han familj och dog på fattighuset 1912.

Äldsta dottern Carolina gifte sig med skomakaren Peter August Fagerberg, sonson till kyrkvaktaren Jonas Fagerberg i Gutan, han som rymde från rysk fångenskap (se Andrum 2020:1).

Yngsta dottern Johanna blev kvar hemmavid och bodde länge på fattighuset, sedermera ålderdomshemmet, där hon dog 1920. ■

Planskissen över kyrkans område i Västrum gjordes vid kyrkogårdens utökning 1881.

Väster om kyrkan låg då kyrkskolan, där familjen Solfeldt bodde, troligen på samma plats som den gamla sockenstugan stått på. Vid den tiden gick landsvägen norr om kyrkan och fattighuset låg då ungefär där den nuvarande vägen går. Bildkälla: Lantmäteriet.

Både Johan Solfeldt och Brita Palmberg var anställda på Rumma gård i Västrums socken innan de gifte sig.

Foto: Eva Johansson

GUDSTJÄNSTGUIDE UNDER PÅSKEN

SKÄRTORSDAGEN

Detta är nattvardens födelsedag och i gudstjänsten firas det med att göra det igen: dela bröd och vin. Den berättar om hur Jesus delade sin sista måltid med lärjungarna. Altaret brukar kläs av i denna gudstjänst och altarskåpet stängas.

LÅNGFREDAGEN

Den svartaste dagen på kyrkoåret. Den dag då Jesus blir dödad för sin kärlek till Gud och människorna. Gudstjänsten brukar vara stilla och sorgsen. Ofta ligger fem röda rosor på altaret för att symbolisera Jesus fem sår. Vid korset påminns vi om världens blodtörst.

PÅSKAFTONEN

På natten mot söndagen, som är den tredje dagen efter Jesus död, firas en gudstjänst som fortsätter efter tolvslaget. Här berättas det om brytpunkten där det som såg fullständigt nattsvart ut byts i ett gryende ljus. Vid gravarnas grav väcks uppståndelsehoppet – hoppet om ett nytt liv.

PÅSKDAGEN

”Kristus är uppstånden!” De som är först på plats vid den tomma graven blir livrädda, men skyndar sig till de andra lärjungarna och ut i världen för att berätta att ondskan och döden inte fick sista ordet. Ofta delas påskliljor ut under gudstjänsten. Det här är kyrkoårets största glädjedag!

ANNANDAG PÅSK

Texterna handlar ofta om olika människors ”Möte med den uppståndne” – Jesus – som under fyrtio dagar visar sig för tusentals människor. Därmed börjar tron på godhetens seger över ondskan att spridas ut i världen och ända till oss idag. ■

VILL DU FIRA PÅSK I KYRKAN?

På webben, svenskakyrkan.se/ sodratjust, hittar du påskens alla gudstjänster.

MÅNADSPROGRAMMET – PERFEKT FÖR DIG!

I vårt månadsprogram (kostnadsfritt) får du en bra överblick över allt som händer, inte bara där du bor utan i hela Södra Tjusts pastorat. I månadsprogrammet samlas information om aktiviteter, gudstjänster och evenemang med mera.

Vill du få Månadsprogrammet hemskickat till dig en gång i månaden i din brevlåda eller via e-post? Anmäl dig direkt via vår hemsida: svenskakyrkan.se/ sodratjust/manadsprogram eller sodra.tjusts-pastorat@svenskakyrkan.se. Scanna QR-koden för att komma direkt. ■

Text: Camilla Lif

Vad drömmer du om?

Andreas Lounis, Västervik: – Sällan jag kommer ihåg vad jag drömmer om på nätterna. I vår ska jag börja övningsköra för MC så jag drömmer att klara det kortet. Jag och mina syskon har en bit mark i Grekland, så vi drömmer om att bygga ett sommarboende där någon gång.

Du behöver pausa!

Pausa är Södra Tjusts pastorats egen podcast. Programledarna Anton Hultgren och Filip Ewertsson samtalar om intressanta ämnen med inbjudna gäster.

– Vi hoppas att ”Pausa” kan vara ett skönt avbrott i tillvarons alla måsten. Alla behöver pausa från någonting, säger Anton.

Alla avsnitt av Pausa hittar du där poddar finns. Du kan också se varje avsnitt på YouTube.

Magnus Svensson, Locknevi: – Att drömma ger syfte och motivation. Jag bor i ett hus på landet. Det är en dröm för mig.

Anna Karlsson, Västervik: – Jag drömmer om att bli ekonomisk oberoende. Då skulle man kunna resa mer och hitta på lite mer saker tillsammans med barnen.

Scanna QR-koderna nedan för att komma direkt till podden på Spotify och Youtube.

ETT STORT TACK!

Till alla er som ideellt hjälpte till i Västerviks församlingshem med träffen ”Julgemenskap” på julafton!

Mvh Britt Andersson, diakon Västerviks församling

Tävla om rättvisemärkta varor!

1:a pris värde 700 kr, 2:a pris värde 500 kr, och 3:e pris värde 300 kr.

Ditt namn:

SMÅKRYP SVID

MEST RÄTTFRAM

UTAN AVBROTT STRETAT METALLSTÅNG

ARVSMASSA FÖRR

TÄVLING MELLAN OLIKA STATER

MENT BLUEBIRD

KELTISKT SPRÅK ÖLSORT

JAN ELIASSON BRÅDISPOST

ÄR ÖLLIKNANDE

HELIG SKRIFT

JAPANSK STARKVARA HAR

FODRAL

EXTRA YTA FÖR TRYCK

SKICKA DIN LÖSNING TILL:

UPPSYN PLUNDRING HÖGT RAKT TRÄD

KLISTERREMSA

TOG PROPAGERAS POPMISS

SANKT KORT MITT I MINIMUMS ÅSNEKOMPIS LYRISK DIKT

NUNOR CIVILSTÅND

LOAFER

SE TREVLIG UT SOM HOPPSAN!

SANDBANK

VINNARE FÖRRA NUMRET:

Post: Svenska kyrkan, Hospitalsgatan 14, 593 33 Västervik

E-post: sodratjust.andrum@svenskakyrkan.se

Senast: Vi behöver din lösning senast 11/4 2023

Vinnarna presenteras i nästa nummer.

1:a pris Iréne Fransson, Odensvi

2:a

3:e