FOLKBILDNINGEN & 1,8 miljarder kronor från statskassan till de tio studieförbunden. Staten har ett syfte med bidraget, eller snarare fyra. De handlar om demokrati, påverkan, bildning och kultur. Hur lever studieförbunden upp till dessa syften? Var finns utmaningarna i dagens samhälle kopplade till dem? Låt oss titta närmare på saken, syfte för syfte… VARJE ÅR GÅR UNGEFÄR
DEMOKRATISYFTET
STÖDJA VERKSAMHET SOM BIDRAR TILL ATT STÄRKA OCH UTVECKLA DEMOKRATIN. DET FÖRSTA SYFTET berör grundbulten i det svenska samhället, vår demokrati som i år firar 100 år. Studieförbunden ska se till att demokratin inte bara försvaras, den ska även stärkas och utvecklas.
Vad gör studieförbunden?
Bland studieförbundsfolk lyfts demokratisyftet ofta fram. Det verkar finnas en stark övertygelse om att folkbildning och demokrati hänger ihop. Men hur? Tänka nu bort demokrati som enbart ett sätt att rösta i allmänna val. När studieförbunden pratar demokrati 4
cirkeln
är det ofta med en koppling det föreningslivet. Studieförbunden har 220 medlemsorganisationer och samarbetar med över 10 000 föreningar. Många forskare menar att föreningsliv och folkrörelser – civila samhället med ett modernare ord – har stor betydelse för demokratin. Det fungerar som ett slags kitt i samhället, och ökar tilliten mellan människor. Föreningar – från små kulturföreningar till stora fackförbund – ger mening, gemenskap och möjlighet att påverka. En annan sak som ofta nämns är att studiecirkeln är demokrati i praktiken. Ingen lärare och inga läroplaner, utan fritt lärande på deltagarnas villkor. ”Mikrodemokrati” är ett ord som ibland används för att beskriva det sätt på vilket den lilla cirkelgruppen planerar, diskuterar och beslutar om sin verksamhet. Ordet ”mötesplatser” förkommer ofta när studieförbundens betydelse för demokratin beskrivs. Ibland är det lite oklart vad som menas. Cirklarna är så klart mötesplatser i sig. Kanske ska inte heller den fysiska innebörden av or-
Hur mycket pengar? VARJE ÅR FÅR de tio studieförbunden cirka 1,8 miljarder kronor i statsbidrag. För att få ett grepp om summan motsvarar det ungefär kostnaden av tre JAS-plan eller 4 000 årsanställda sjuksköterskor. Statens bidrag har under lång tid varit relativt oförändrat, medan anslagen till studieförbunden från kommuner och regioner har minskat drastiskt under 2000-talet.
