Cirkeln nr. 2/2023

HITTA DIN ROLL

INSPIRATION

SOM CIRKELLEDARE

12 TIMMAR PÅ KLOSSEN

BIOBLITZ

PÅ UPPTÄCKTSFÄRD I GRÖNSKAN

PORTRÄTT:

MOA LENNGREN MELLO BLEV EN VÄNDPUNKT

LILITH, 15 PÅ JAKTLÄGER UGGLESTIPENDIET TILL MILJÖHJÄLTAR

Naturen & människan NY FÖRBUNDSSTYRELSE I STUDIEFRÄMJANDET

TESTA DIN KUNSKAP OM MEDLEMSORGANISATIONERNA

STATSBIDRAGSSYSTEM MED KVALITET I FOKUS 2.2023

Ingång

I N N E H Å L L NR 2.2023 BIL D : E VA W ISTE M AR

I stället för ”en massa dumheter”

OMSLAGSFOTO: Thomas Östlund

”VI VÄNDER OSS i synnerhet till människor som upplever sig sakna

i grönskan

13 Testa din kunskap 14 Fokus på kvalitet 16 Porträtt: Moa Lenngren 19 Ugglestipendiet 20 Hitta din roll som cirkelledare 22 Natur & människa

22

NATUR & MÄNNISKA

FO TO : JAR I KO IVI ST O

möjligheter till delaktighet och påverkan i samhället.” Så står det lite högtidligt i Strategi 2131, som pekar ut Studiefrämjandets prioriteringar de närmaste tio åren.

En god ambition som knappast uppfylls av sig själv. Kanske räcker det inte heller med att ”vända sig till”. Det krävs nog att vara på rätt plats vid rätt tillfälle.

Och att medvetet gå människor till mötes, så att Lucas med flera hittar sin plats.

PORTRÄTT: MOA LENNGREN

4 12 timmar på Klossen 10 Bioblitz–på upptäcktsfärd

KANSKE KAN MYCKET av det vi kallar ”förebyggande insatser” kokas

ner till just sådana här stunder. Att bli positivt sedd och bekräftad av en annan människa, spelar nog större roll än vad vi tror. Det är tvärt emot Lucas egna ord i en av hans rapptexter: ”Varför ska alla hela tiden hitta fel i det jag gör?”

Allt detta låter ju enkelt, men kräver så klart att det finns platser där sådana positiva möten kan ske. Och att det finns vuxna med vilja och förmåga att möta och vinna förtroende bland ungdomar. Bli ett alternativ till att ”hitta på en massa dumheter”, som Lucas säger.

16

THOMAS ÖSTLUND REDAKTÖR

26 Nästa generation jägare

C I T E R AT ”Fortsätt tro att du med din övertygelse och ditt arbete är delaktig i något mycket viktigt. Ju starkare du kan tro detta, desto mer kommer faktiskt världen att utvecklas till något bättre.” FÖRFATTAREN RAINER MARIA RILKE (1875–1926) ”Kunnigare människor bidrar mer till ett klokare samhälle och till den etiska miljö som vi lever i. Bildning bidrar till att hålla samhället samman. Vi behöver veta mer tillsammans.” IDÉHISTORIKERN SVERKER SÖRLIN I BOKEN ”TILL BILDNINGENS FÖRSVAR”

z

cirkeln

ges ut av Studiefrämjandet till cirka 11 000 cirkelledare, förtroendevalda och anställda. Cirkeln produceras av Kombinera för Studiefrämjandet. Årgång 44.

2

cirkeln

redaktör

omslagsfoto

tryck

Thomas Östlund 070 541 76 28 thomas@kombinera.se

Thomas Östlund

Norra Skåne Offset, Klippan

p ostadress

Ninni Oljemark ninni@kombinera.se

Cirkeln Kombinera Surbrunnsgatan 42A 113 48 Stockholm

ansvarig utgivare

internet

issn

Andrea Rodriguez Studiefrämjandet

studieframjandet.se/cirkeln

0282-135

art diressctor

papper

Munken Kristall.

Tillverkat på Munkedals pappersbruk

Redaktionen ansvarar ej för insänt, ej beställt material.

Citera gärna men ange källan.

Detta nummer är presslagt i september 2023.

BILD: UNSPLASH

”KLOSSEN ÄR NICE. Man kan gå hit och hålla på med musik, så slipper man vara ute och hitta på en massa dumheter, typ så”, säger Lucas. Jag träffar honom i Kulturhuset Klossens musikstudio i Umeå en dag i maj. Hela den dagen kan du läsa om i tidningen.

För mig har det korta mötet med Lucas och hans coachande inspelningstekniker Rasmus stannat kvar i minnet. Jag vet inget om Lucas bakgrund, inte heller om hans framtid. Men just där och då, när vi ses, är det ”nice” att vara på Klossen.

GÖR SOM EN ITALIENARE!

Höst

MÅNGA ÄLSKAR ITALIEN. Nu finns chansen att i en studiecirkel lära känna detta land lite närmare – kulturen, maten, konsten, språket…

Ett samarbete mellan Studiefrämjandet och Italienska föreningen.

GÖTEBORG, START 11 OKTOBER

historia. Här kan du hänga med på en guidad eftermiddagsvisning av Barkeryds kyrka och höra den spännande historien om Barkeryds socken, nordväst om Nässjö.

NÄSSJÖ, 30 NOVEMBER

SPANA IN

HÄR FÅR DU som är kassör i en ideell förening grundläggande kunskaper för att klara ditt uppdrag. Kursen ges digitalt via Zoom.

Kostnadsfritt för föreningar som samarbetar med Studiefrämjandet.

HÄNG MED TILL Grimsmåla natur-

odlingssäsong. På den här heldagskursen lär du dig odla mat på ett miljövänligt och hållbart sätt. Bra för vår planet, och för din egen ekonomi.

STOCKHOLM, 2 DECEMBER

KIRUNA, 9 NOVEMBER

BILD: EVA LINDBLAD

FEJKMATEN

socker, tillsatser och ultraprocessade ämnen. Om detta föreläser vetenskapsjournalisten Ann Fernholm, författare till boken Fejkmaten.

TUMMA, RINGLA OCH KAVLA. På

TORSBY, START 26 OKTOBER

FÖLJ MED TILL Institutet för rymdfysik/Rymdcampus i Kiruna där Peter Dalin har några välbesökta fågelmatbord. Talltita, lappmes och lavskrika är några fåglar som brukar käka här.

VÅRA LIVSMEDEL innehåller massor av

FÖR NYBÖRJARE

YSTAD, 23 OKTOBER

DIN EGEN MAT

KARLSHAMN, 15 OKTOBER

KERAMIK

akrylfärg och strukturmaterial som virkade dukar. En eftermiddagskurs i skapandets tecken i samarbete med Ystad konstförening.

fågelmatbordet

reservat i Blekinge. Här finns variationsrik natur, med lövsumpskogar och spännande lavor och mossor på träden. Johan Wolgast guidar.

Kläder efter väder, och glöm inte att ta med fika.

BILD: UNSPLASH

denna kurs med sex träffar får du skapa i lera med dina händer. Alla kan delta, det är bara att släppa loss kreativiteten och bekanta dig med lerans möjligheter under ledning av Carina Lindström.

BESÖK VID

mossan

KASSÖRSKURS

DISTANS, START 25 OKTOBER

DAGS ATT BÖRJA tänka på nästa

tävling bland fågelklubbarna i Småland. Det gäller för varje klubb att se och rapportera så många arter som möjligt.

SVERIGE ÄR FYLLT av spännande

PÅ DISTANS

Odla

FÖRSTA HELGEN november är det

UPPTÄCK BARKERYD

Många arrangemang genomförs i samarbete med det lokala föreningslivet.

SKAPA DIN EGEN bild med en duk,

I FÅGELSKÅDNING

SMÅLAND 4–5 NOVEMBER

Här är ett litet urval av allt som händer i Studiefrämjandet den närmaste tiden.

Mycket mer finns på www.studieframjandet.se.

AKRYLCOLLAGE

SMÅLANDSRALLY

BILD: UNSPLASH

med Studiefrämjandet

PROVA PÅ

BILD: PICASA

HALMSTAD, 17 OKTOBER

BILD: UNSPLASH

JÄGARSKOLAN

MÅNGA VILL LÄRA sig jaga och trycket är stort på Jägarskolan, som leder fram till Jägarexamen. Kurser ges över hela landet i olika former, i samverkan med Svenska Jägareförbundet. Dessutom finns många andra kurser som riktar sig till dig som redan är jägare.

HELA LANDET, KONTINUERLIG START

Brodera bottensöm BOTTENSÖM ÄR ETT dekorativt

sätt att täcka en yta tyg. På denna endagskurs för du bekanta dig med fritt broderi på ylle, med inriktning bottensöm.

LEKSAND, 22 OKTOBER

10.43

12 TIMMAR PA KLOSSEN» Häng med på en heldagstur på Kulturhuset Klossen i Umeå – från morgonfika, via fotoutställning, rappmusik, svampcirkel och vidare till festivalplanering, teater och Bachata. En vanlig tisdag på Klossen. Och samtidigt alldeles unik.

11.04

4

cirkeln

»

8.51: Morgonfika i caféet

Tisdagen börjar med lite löst snack om det mesta, i dag bland annat om den svåra konsten att ladda elbilen i Västerbottens glesbefolkade inland. Just så här brukar Klossen vakna till liv varje morgon. Med en avslappnad informell caféstund för alla som arbetar i huset.

10.43: Amina har rast

Amina Yasin har sopat klart på Torget, det stora samlingsrummet mitt i huset. Nu tar hon lite rast, dricker kaffe och äter en banan.

– Jag städar här på Klossen. Det är mitt jobb och jag trivs bra med det, säger Amina, som är född i Somalia och kom till Sverige för sex år sedan. Ett år senare började hon på Klossen.

– Alla är snälla här och jag trivs jättebra.

11.04: Skådespelarmöte på Skuggteatern

De tre skådespelarna på Skuggteatern har möte. Det är prat om turnéer som varit och ska komma. Och om konsten att utvecklas i sin yrkesroll, på en liten fri teatergrupp.

Klossen är Skuggteaterns bas. Här ges föreställningar och härifrån utgår turnéer över hela Västerbotten, främst teater för barn och unga.

– Klossen är jackpott för oss, säger Magnus Nilsson Mäki.

Att huset befolkas av samhälls- och kulturintresserade personer är en stor bonus.

– Vi får väldigt mycket input från andra.

Alla här jobbar hårt men vi är inga löneslavar precis.

11.28: Ateljén – Gerdas hemmaplan

Gerda Berglunds hemmaplan är ateljén. Här finns plats för kreativt skapande i många former. Just denna förmiddag är det mer administration än kreation för Greta.

Hon går igenom verksamhetsrapportering för några av de kulturgrupper som träffas på Klossen. Också ett arbete som måste göras.

11.55: Mika gör en liten film

Mika Svanborg på Kulturföreningen Humlan sitter och skapar en liten videofilm för sociala medier. Filmen ska marknadsföra projektet AC Live.

– AC är Västerbottens gamla länsbeteckning och i AC Live jobbar vi för mer livemusik i hela länet.

Föreningen Humlan hjälper unga att göra kulturella idéer till verklighet. Runt de tre anställda finns ett stort gäng ideella krafter.

11.55

12.20: Lunch i solen

Lunch vid långbordet utanför caféet. Matlådor hemifrån, sallad från Ica och sushi från Ålidhems centrum. Prat och skratt. Hushunden Polly är så klart med vid bordet.

12.20

14.14: Arbetsmiljö och musik

– Just nu följer jag upp en arbetsmiljökonferens. Vi har en bra arbetsmiljö här, men allt kan bli bättre.

Henrik Wiklund tillhör veteranerna på Studiefrämjandet i Umeå. Sedan femton år tillbaka är han verksamhetsutvecklare inom musik och kultur. Ungefär hundra grupper har studiecirklar i tre musikhus i stan.

– Pop och rock i band är på väg tillbaka.

Pandemin födde en längtan att spela tillsammans, och vi vill hjälpa grupperna att utvecklas, utifrån deras behov, säger Henrik.

15.17: En rapplåt blir till

”Varför ska alla hela tiden hitta fel i det jag gör”. En strof ur Lucas Sandströms nya låt.

Lucas är 20 år och bor på Ålidhem.

– Jag håller på med rapp och just nu finslipar vi beatsen och rösten på datorn. Jag är ganska kräsen, det måste bli perfekt, men det löser sig.

Han får hjälp med tekniken av Rasmus Annell, projektledare för Ålidhem studios på Klossen.

Lucas skriver texter dag och natt. Tio låtar är på gång och planen är att nu släppa de första två på Spotify. Vägen till studion har inte varit spikrak för Lucas.

– Låtarna handlar om allt möjligt, om livsstilen. Klossen är nice. Man kan gå hit och hålla på med musik, så slipper man vara ute och hitta på en massa dumheter, typ så.

DETTA FINNS PÅ KLOSSEN

Tre scener, varav två blackbox. Den största med plats för 105 personer Sju studierum i olika storlekar Café Galleri för konstutställningar Verkstad Två musikstudior Torget – en öppen yta för aktiviteter Sju kontor för hyresgäster Öppet kontorslandskap för Studiefrämjandet Drygt trettio personer i sju organisationer har sin arbetsplats på Klossen.

•

•

•

•

•

• •

•

•

15.17

»

cirkeln 5

12 TIMMAR PA KLOSSEN»

16.33

»

16.01: Hårt tryck på Jägarskolan

Linda Holmström på Studiefrämjandet sitter och planerar Jägarskolans praktiska moment.

Det betyder många kontakter med både ledare och deltagare.

– Det är hårt tryck på Jägarskolan.

Många yngre och tjejer vill lära sig jaga.

Jätteskojigt!

Mycket av folkbildningen inom natur sker i samverkan med föreningar – cirklar, guidningar, föreläsningar och en kommande Naturens dag på Klossen.

– Intresset för naturverksamhet bara ökar och samarbetet med föreningarna funkar jättebra, säger Linda.

16.19: Ett socialt myller

Konstfrämjandet i Västerbotten är en av hyresgästerna på Klossen.

– Ett perfekt ställe för oss, med alla föreningar som finns här i huset. Förut hade vi egna lokaler men 6

cirkeln

16.41

kände oss ensamma. Klossen är ett socialt myller och vi vill vara en del av den energin, säger konstkonsulent Fanny Carinasdotter.

Hon har just mejlat till Vilhelmina kommun, där ett projekt med offentlig konst är på gång.

– Vi vill göra konsten tillgänglig för folket, då gäller det också att finnas i de mindre kommunerna.

16.33: Oromia tittar förbi

– För mig är Klossen ett ställe där du kan göra stora event och samtidigt hänga med vänner, plugga och göra allt möjligt. Har du en idé är det hit du ska komma, säger Oromia Said, 18.

Hon är aktiv i föreningen FTC, For The Culture, och rabblar upp aktiviteter som föreningen är med och arrangerar: Ortens bästa poet, Ålidhemsdagen och annat.

– Mycket på gång kan man säga. Jag är med helt enkelt för att det är kul.

Oromia går andra året på gymnasiet och jobbar dessutom på hotell.

– Efter studenten tar jag ett sabbatsår, reser och jobbar. Sedan tror jag faktiskt jag ska plugga till utredare.

16.41: Lejon på Torget

Åke Andersson hänger upp foton på vilda djur från Kreugerparken i Sydafrika.

– Titta om de sitter rakt, och skicka över några nålar, säger han och berättar att han själv har tagit bilderna.

Varje månad skiftas utställningen på Torget. En ny fotograf från Umeå Fotoklubb tar vid och visar sina bilder.

– Det här är ett bra ställe att vara på.

Jag har haft mycket att göra med Studiefrämjandet genom åren, både med foto och hundar. En bra samarbetspartner för vår förening, säger Åke.

17.43: I kremlans tecken

– I kväll har vi en svampbokcirkel med nybörjare, säger Elisabeth Bååth, cirkelledare och aktiv i föreningen Björksoppen. Cirkeln är digital och idag deltar alla via Zoom, men det är fritt fram att vara på plats för den som vill.

– Svampintresset bara ökar. Förut var det mest äldre, men nu kommer många ungdomar. Jättekul.

18.35

17.43

19.13: Kritcirkeln av Brecht – befriande avkoppling

18.35: Humlan planerar festival

18.04

Föreningen har 150 medlemmar och anordnar även exkursioner och utflykter.

– I dag pratar vi om kremlor. Många tycker det är en knepig svampgrupp, med många arter, som är svåra att skilja åt. Jag är ju pensionerad svampkonsulent, men även jag tycker kremlorna är knepiga.

18.04: Skräck och koncentration

I Klossens spelkulturrum är hyllorna fyllda med spelhobbyprylar. Runt bordet sitter sex koncentrerade killar och spelar Dungeons and Dragons, ett av de mest kända rollspelen. Gruppen träffas varje tisdag och Mattias Näsman är spelledare.

– Just nu är vi mitt uppe i ett skräckäventyr. Deltagarna är bjudna på bröllop och letar efter sin utrustning i en översvämmad rostig källare.

– I rollspel lever du dig in i och utvecklar en karaktär, som en form av skådespeleri, säger en av killarna.

– Klossen är bra. Vi kan ju hålla på med rollspel här, men också hitta lugna ställen där du kan sitta och studera, och även laga mat, säger en av de andra.

Tjejerna då?

– Vi har en tjej i vår grupp, men hon är tyvärr sjuk i dag.

Det är knökfullt i Kulturföreningen Humlans rum på Klossen. Möte pågår med ett tiotal personer närvarande: – Vi planerar helgfestivalen Ditt kvarter. Namnet kommer från låten Ditt kvarter med Säkert!

– En slags kvartersfest typ. En salig blandning av lokala och icke lokala artister.

– På lördagen är det också kulturmarknad med lokala hantverkare och konstnärer.

– Vi ska planera allt från säkerhet till bokningar och ekonomi.

– Det är kul att vara med och vidga Umeås kulturliv.

– Det känns ibland som att det pågår saker i varje rum här på Klossen. En kreativ mötesplats.

– Bra sagt!

Mitt på golvet i den stora blackboxen sitter sex personer i cirkel. I händerna har de manus till den klassiska pjäsen Kritcirkeln av Bertholt Brecht. Studiecirkeln är en del av Grotteatern, Umeås äldsta amatörteaterförening, bildad 1964.

– I de flesta städer är ett hus som Klossen science fiction. Det är fantastiskt att vara här och öva teater, säger cirkelledaren Dan Svärd.

Deltagarna kallar sin cirkel mitt-emellan-grupp. De var nybörjare förra terminen, och fortsätter nu in i teaterns värld.

– Just nu diskuterar vi Försångaren, den karaktär som för handlingen framåt i Kritcirkeln, säger Dan. Deltagarna har olika skäl till att de spelar amatörteater: – Jag ville testa och se om det var roligt.

Och det är det.

– Jag har alltid brunnit för att gå in i en roll och vara någon annan.

– Det är lite distans från vardagen. Både avkopplande och befriande.

19.13

»

cirkeln 7

KULTURHUSET

KLOSSEN ETT FOLKBILDNINGSPOLITISKT VÄGVAL

”Ett charmigt kaos.” ”En plats där människor kan växa.” ”Ett hus av lärande, gemenskap och kreativitet.” Tre röster om Kulturhuset Klossen.

– Vi i studieförbunden ska finnas för dem som mest behöver folkbildning och föreningsliv, men inte alltid har nycklarna för att hitta dit, säger Luka Anic, chef för Studiefrämjandet Västerbotten.

»

I mitten av tiotalet brottades Studiefrämjandet i Umeå med oegentligheter och dålig ledning.

Botten var nådd. För sex år sedan var det dags för en nystart. Lokalerna i Umeå centrum övergavs och flyttlasset gick till stadsdelen Ålidhem och en nedgången betongbyggnad från sjuttiotalet. Efter många turer av förhandlingar med kommunen, ekonomiska kalkyler och renovering kunde Kulturhuset Klossen 2018 öppna portarna.

Inte för en sekund har Luka Anic ångrat flytten till Ålidhem. Han ser beslutet som ett folkbildningspolitiskt vägval.

– På Klossen arbetar vi aktivt för att nå ungdomar som inte har samma förutsättningar som medelklassens barn, säger han.

Med det perspektivet har den fysiska platsen avgörande betydelse.

LUCA ANIC Ålidhem beskrivs ibland som Norrlands enda miljonprogramsområde.

Generaliseringar är vanskliga, men helt klart finns utmaningar i stadsdelen.

– Många här är invandrade och alla vet inte vilka möjligheter som finns för deras barn och ungdomar. Det finns droger och fattigdom, men jag kan också beskriva Ålidhem som en superdynamisk och färgglad stadsdel, säger Luka Anic, som dock inte ser Klossen som ett integrationsprojekt.

– Vi är här för att stanna och vi finns till för alla.

Människor från hela Umeå kommer till Klossen för att delta i Studiefrämjandets och föreningarnas verksamhet. Och huset är välanvänt. Rekordet är 102 aktiviteter under en och samma vecka.

– Här samsas somaliska kvinnor med forskare från Tyskland och deltagare i Jägarskolan. Det är alla dessa oförutsägbara möten som gör Klossen så spännande, säger Luka Anic. l

8

cirkeln

12 TIMMAR PA KLOSSEN 19.51

»

20.09

19.39: Fri Galleri – ”konst för kul”

Fri Galleri är Klossens eget galleri, i ett stort rum på andra våningen. Ett gäng ideella håller verksamheten igång. I kväll är tre av dem på plats.

– Vi går igenom förslag till kommande utställningar. Folk har skrivit lite om sig själva och skickat in bilder. Facebook och Instagram är våra kanaler.

– Fokus för Fri Galleri är konstnärer som skapar konst för kul, och inte har konstutbildning. Vi vill ha så stor bredd som möjligt.

Med jämna mellanrum är det festlig vernissage galleriet.

– Salta pinnar i högsta hugg.

19.51: Chill hos Rädda Barnen

– Vi chillar bara lite, säger Feven Zeru.

Tillsammans med två vänner slappnar hon av på Rädda Barnen, som har sitt kontor på Klossen. Feven jobbar här och är en viktig person på Klossen, med sin energi och alla sina kontakter på Ålidhem. Tjejerna hänger i soffan och verkar ta tiden som den kommer, med prat och skratt om ditt och datt. Alla tre är engagerade i föreningen FTC, For The Culture. När det är dags för foto hoppar alla upp.

– Vi måste så klart visa föreningens tröjor.

20.09: Bachata – krångligt kul

”One, two three, four, and we go.” Danssalen har en stor spegelvägg. Två ledare visar turerna och sex danspar försöker upprepa.

Som alltid ser det enkelt ut när ledarna visar. Men det är inte lätt för paren att hänga med i dansen Bachata, med rötter i Dominikanska republiken. Armarna trasslar in sig i varandra och koncentrerade uppsyner blandas med suckar och skratt.

– Krångligt men kul, viskar en kvinna. ”Five, six, seven, and we go.”

20.12: Tove på väg hem

Tove Näsström har just avslutat sitt kvällspass och är på väg hem.

– Jag gör lite allt möjligt här för trivseln på Klossen. Jag är en mångfacetterad person, nu håller jag på att lära upp mig till verksamhetsutvecklare här på Studiefrämjandet.

Sätt dina ord på Klossen?

– Ett kollektivt och kreativt vardagsrum där alla kan hitta sin plats. l TEXT: THOMAS ÖSTLUND BILD: THOMAS ÖSTLUND & LELLAH THURESSON

notiser Ungt Digitalt Ledarskap

Rapport 2023 sverok.se

En rapport om ungas engagemang online

NY RAPPORT FRÅN SVEROK:

Ungt digitalt ledarskap ”UNGA ENGAGERAR SIG idag mer än någonsin.” Med de hoppfulla orden inleds rapporten Ungt digitalt ledarskap från Sverok. Rapporten beskriver de kompetenser många ungdomar erövrar genom att engagera sig i spelkulturens nätverk och föreningar.

Det är långt ifrån självklart att vuxenvärlden ser de digitala ledarnas kompetenser som värdefulla. En tanke med rapporten är att bidra till att förändra den bilden.

Rapporten bygger främst på intervjuer med unga digitala ledare. Kan läsas och laddas ner på www.sverok.se.

CIVILSAMHÄLLETS UTVECKLING:

Stabilitet och förändring NYA SÄTT ATT ORGANISERA SIG I CIVILSAMHÄLLET

i Sverige är relativt stabilt över tid. Däremot förändras formerna för människors engagemang.

Det sker en förflyttning från traditionella folkrörelser till mer livsstilsorienterade och socialt inriktade organisationer. Färre än tidigare vill bli medlemmar och engagemanget blir mindre långsiktigt. Sociala medier spelar också en roll för människors ideella engagemang.

Detta framgår av rapporten Nya sätt att organisera sig i civilsamhället från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF. Det är en kortfattad forskningsöversikt av läget i civilsamhället. Finns att läsa och ladda ner på www.mucf.se.

BILD: ISTOC K

En översikt av aktuellt kunskapsläge

DEN TOTALA MÄNGDEN ideellt arbete som utförs

Omställningsretreat • Var hittar jag pepp och energi?

• Hur navigerar man kring motstånd och bejakande i förändringsprocesser?

• Hur hittar jag ett mer ansträngningslöst sätt att engagera mig?

Ord i tiden CIRKELN SPANAR OCH FÖRKLARAR

Civilsamhälle

ORDET CIVILSAMHÄLLE HÖRS BÅDE här och där, utan

att är alldeles självklart vad det betyder. Språkrådet rekommenderar till och med att du som använder ordet civilsamhälle samtidigt ska tala om vad du menar med det.

EN VANLIG FÖRKLARING är att civilsamhället är den sektor i samhället som är skild från staten (det offentliga), näringslivet (marknaden) och den privata sfären (familj och vänner). Vad blir då kvar?

Här kan man använda en beskrivning från Forum för idéburna organisationer med social inriktning. De beskriver civilsamhället som: ”Alla de initiativ där människor av fri vilja går samman för att förbättra för sig själva eller andra. En arena för mänsklig aktivitet skild från staten och näringslivet som styrs av idéer och drivs av idealitet.”

Här ryms allt från det stora fackförbundet till minsta lilla kulturförening. Statistiska Centralbyrån uppskattar att det finns 260 000 organisationer i civilsamhället.

NÄRA BESLÄKTAT MED civilsamhället är ”förenings-

liv” och ”folkrörelser”. Det går så klart lika bra att används dessa, för många mer begripliga, ord. Ändå kan det finnas en poäng med att använda civilsamhälle, just för att det avgränsar denna del av samhället från andra.

Ett fritt och starkt civilsamhälle ses ofta som en central del i demokratin. Här kan människor göra sin röst hörd och påverka samhällsutvecklingen, vid sidan av rösträtten. En annan poäng med civilsamhället är att här kan människor lära sig utöva demokrati i praktiken. I det sammanhanget brukar även studieförbunden lyftas fram. Olof Palme beskrev en gång i tiden Sverige som en ”studiecirkeldemokati”.

SLUTLIGEN EN LITEN ÖVNING: Räkna hur många civilsamhällesorganisationer du själv är medlem i.

Bland cirkelns läsare finns väl en och annan föreningsnörd. Men ni är inte ensamma. Forskningen visar att vi svenskar lägger ner massor av tid på ideellt arbete.

Civilsamhället lär leva vidare, även om formerna för vårt engagemang förändras. l

Runt dessa frågor kretsar Studiefrämjandets Omställningsretreat som genomförs i skånska Sjöbo 14-15 oktober.

cirkeln 9

BENGT STRIDH OCH PER JONSSON från Botaniska föreningen i Västmanland.

För Bengt är Mosippan en favorit och Per hoppas kunna se Månlåsbräken, som lär finnas på betesmarkerna i Norsa hagar.

BIOBLITZ på upptä PÅ STUDIEFRÄMJANDETS BioBlitz Västmanland möttes

inbitna naturnördar och nyfikna nybörjare. Följ med till i Norsa hagar utanför Köping och en sommardag i naturens och den biologiska mångfaldens tecken.

BIOBLITZ

BIOBLITZ INNEBÄR att på ett avgränsat geografiskt område under en tid, ofta ett dygn, inventera så många levande organismer som möjligt. BioBlitz ”föddes” i USA på 1990-talet och genomförs nu över hela världen. Både experter och amatörer kan delta i BioBlitz, som ofta inbegriper aktiviteter för att lära sig mer om naturen. Sveriges första BioBlitz hölls 2012. BioBlitz Västmanland genomfördes i år för andra gången. De arter som observeras under dagen rapporteras till Artdatabanken.

10

cirkeln

»

– För många är naturen en grön kuliss, men den som kryper lite närmare kan upptäcka så mycket mer.

Det säger Bengt Stridh från Botaniska föreningen i Västmanland. ”Make environment great again” står det på Bengts keps, som en grön blinkning till Donald Trump.

Tillsammans med Per Jonsson ska Bengt leda en botanisk vandring i Norsa hagar. De visar en lista med 1 500 växtarter i Västmanlands län. Förhoppningen idag är att hitta 150 arter.

– Att upptäcka alla växter du kan hitta på en liten yta, ökar medvetenheten om den biologiska mångfalden, säger han.

Mitt i en skogsglänta ligger samlingspunkten för BioBlitz Västmanland. Under det solskyddande tältet har Studiefrämjandet laddat med informationsmaterial, och härifrån utgår dagens vandringar.

– Det här är en spännande dag, säger Jan Johansson, ordförande i Köpings Na-

JAN JOHANSSON

är ordförande i Köpings Naturskyddsförening. Så klart är föreningen med när BioBlitz äger rum på hemmaplan.

NORSA HAGAR

NORSA HAGAR är ett omtyckt naturområ-

de några kilometer från Köpings centrum.

Här finns en varierad natur med ängar, våtmarker, hagar, betesmark och många vandringsstigar. Området ägs och förvaltas av Köpings kommun.

cktsfärd i grönskan turskyddsförening. För honom har naturintresset funnits med sedan barndomen, och nu på gamla dar har det ökat igen.

– Vi fick många nya medlemmar efter valet. Alla vill inte aktivera sig, men stöder vårt påverkansarbete för naturen och klimatet. Allt engagemang är viktigt, säger han.

Trädgårdssångaren är igång

Nu ska fågelvandringen börja och ett tjugotal personer hänger på. Redan efter några steg stannar vi till.

– Här har vi trädgårdssångaren, den låter som en porlande bäck, säger Staffan Ekelund och härmar själv den porlande bäcken. Staffan leder vandringen tillsammans med Daniel Brehmer, båda aktiva i Hedströmsdalens ornitologiska förening.

Norsa hagar är en välkänd fågellokal, alltså en bra plats för fågelskådning. Under en och samma dag har 103 arter observerats här, och på vandringen kan vi se och höra några av dem.

Staffan och Daniel har ljudliga sätt att

beskriva fåglarnas läten. De härmas, precis som härmsångaren som plötsligt hörs bland buskarna.

– Men den har också ett eget läte, ungefär samma ljud som när man klämmer på en gummianka, säger Daniel.

Värt ett besök

Fågelskådarna vandrar vidare och vi stannar till vid det idylliska soldattorpet, som förvaltas av Köpings kommun. I torpets trädgård sitter ett gäng matsäckssugna bioblitzbesökare.

– Ett bra tillfälle för oss att umgås med varandra och samtidigt komma ut i naturen, säger en av kvinnorna.

De fick reda på arrangemanget via Facebook.

– Vi tyckte det verkande kul, även för barnen. Vi har redan gjort quiset och nu ska vi gå på vattenhåvning.

Vid torpet har Länsstyrelsen i Västmanland och Köpings kommun fyllt sina bord med allehanda informationsmaterial. » – Vill du ha en memorykortlek om

DET HÄNDE PÅ BIOBLITZ En del av aktiviteterna under dagen:

• Fågelvandring • Vattenhåvning – för att inventera • • • • • • • • • • •

vattenlevande insekter och andra småkryp Tipspromenad om biologisk mångfald Blomvandring Lievisning – pröva att slå med lie Fjärils- och insektsvandring Fråga experterna om olika arter Trollsländevandring Fågelholkutställning Växtbingo Fladdermusvandring Pröva tubkikare Information om invasiva arter

cirkeln 11

HOS CATHARINA Österman kan besökarna testa att slå med lie. Själv beskriver hon sig som en ”lienörd”.

CASSANDRA RIVELL, 21,

från Köping vill lära sig allt om blommor och biologi.

FOLKBILDANDE NATUR

»

– EN HEL DAG med folkbildande

naturupplevelser och en bra möjlighet för föreningarna att visa upp sig. Det säger Therese Jäderberg från Studiefrämjandet som med kollegan Sofia Gustafsson håller i trådarna för BioBlitz.

Redan förra hösten bildades en planeringsgrupp och där har föreningarnas viljor och önskemål fått stort utrymme.

– Diskussionerna har så klart tagit tid, men alla föreningar har känt sig delaktiga, och även lärt känna varandra, säger Therese.

Studiefrämjandet är det organisatoriska navet för BioBlitz, men föreningarna har bidragit med mycket, inte minst THERESE JÄDERBERG för de olika aktiviteterna under dagen.

– Ingen förening skulle klara det här på egen hand. På så sätt blir vi från Studiefrämjandet möjliggörare, och den rollen jag tycker jag vi ska ha som SOFIA GUSTAFSSON studieförbund, säger Sofia.

12

cirkeln

BIOBLITZ går ut på att identifiera olika arter.

Ett sextiotal fågelarter har kryssats hittills.

Dessutom näbbmus, räv, rådjur och fälthare.

invasiva växter, frågar Zsombor Károlyi från Länsstyrelen.

Han beskriver BioBlitz som ett ”perfekt event” för att berätta om naturvård och allemansrätt. Och om invasiva arter.

– Jättebalsamin och parkslide ger mig sömnlösa nätter, säger Zsombor och skrattar.

Maria Lundin är ekolog på Köpings kommun, och kan berätta mycket om kommunens natur- och miljöarbete.

– Det är toppen att det ordnas BioBlitz här i Norsa hagar, det är ett så vackert område.

Slå med lie

Vid torpets trädgård hittar vi också Catharina Österman som visar och berättar om konsten att slå med lie. Så klart får besökarna också testa själva.

– Jag är lite av en lienörd och brinner för jordbrukssamhällets gamla hantverk och det småskaliga, säger Catharina och berättar att lien passar bra både till sommarängen och gräsmattan, utan minsta lilla utsläpp.

Norsa hagar prunkar av grönska denna soliga sommardag. Fler och fler besökare anländer till BioBlitz. När dagen är slut ska det visa sig att ett drygt hundratal personer deltagit.

I en glänta sitter en av dem. Cassandra Rivell närstuderar med stort intresse en blomma. Hon såg ett inslag på teve om BioBlitz och nu är hon här.

– Jag älskar biologi och vill hela tiden lära mig mer.

Hon slår ut med händerna och konstaterar att du inte behöver gå till affären för att mätta magen.

– Det finns ju ett helt salladsbord här omkring oss utan att vi vet om det! l TEXT: THOMAS ÖSTLUND

BIOBLITZ ARRANGERAS AV Studiefrämjandet Uppsala Västmanland i samarbete med: Botaniska föreningen i Västmanlands län, Entomologiska föreningen i Dalarna och Västmanland, Västmanlands ornitologiska förening, Naturskyddsföreningen Västmanland, Hedströmsdalens ornitologiska förening, Västmanlands länsbildningsförbund, Naturskyddsföreningen Köping, Köpings kommun, Länsstyrelsen Västmanland.

BIL D : AND RE AS P EG E LOW

Indiego

Indiego är ett nätverk av unga arrangörsföreningar inom Svensk Live, som arbetar för mer livemusik i hela landet.

Ungefär hur stor andel av befolkningen 16–90 år gick på pop/ rockkonsert någon gång 2022?

1 20 procent X 30 procent 2 40 Procent

3

Svenska Turistföreningen

Turistföreningen 4 Svenska grundades 1885 och har i

TESTA DIN KUNSKAP

VAD VET DU OM STUDIEFRÄMJANDETS MEDLEMSORGANISATIONER? Studiefrämjandets 19 medlemsorganisationer samlar långt över en miljon medlemmar. Här får du veta lite mer och testa din kunskap om några av dem. Du hittar svaren på organisationernas hemsidor eller längst ner på sidan 30.

Naturskyddsföreningen

hållbar framtid på en 1 ”En frisk och levande planet.”

Det är Naturskyddsföreningens vision – som över 200 000 medlemmar har ställt sig bakom.

Naturkänsla, Mobilisering, Påverkan och Konsumentmakt är fyra av Naturskyddsföreningens fem ”metoder för förändring”.

Vilken är den femte?

1 Kunskap X Samarbete 2 Engagemang

Koloniträdgårdsförbundet

kom till Sve2 Kolonirörelsen rige i slutet av 1800-ta-

let. Koloniträdgårdsförbundet bildades 1921 och har i dag över 200 anslutna koloniträdgårdsföreningar. I Eriksdalslunden i Stockholm finns en väg uppkallad efter en av kolonirörelsens tidiga förgrundsgestalter. Vad heter vägen?

1 Vera Siöcronas väg X Anna Lindhagens väg 2 Fredrika Bremers väg

dag cirka 228 000 medlemmar.

Turistföreningen är kanske mest känd för sina fjällstationer och vandrarhem. Dag Hammarskjöld satt i styrelsen för Turistföreningen. Vad heter hans hus i Skåne som Turistföreningen nu är med och driver.

1 Glimåkra X Bergsåkra 2 Backåkra

Friluftsfrämjandet

friluftsliv för alla.

5 Hållbart Det vill Friluftsfrämjandet

åstadkomma. Organisationen har 110 000 medlemmar och 8 000 ledare. Barnverksamheten Skogsmulle känner många till, men Friluftsfrämjandet har utvecklat en särskild pedagogik för förskolor. Vad heter den?

1 Vått och torrt X Ur och skur 2 Sol och regn

Sportfiskarna

bildades 6 Sportfiskarna 1919 och finns över hela

landet. De verkar för livskraftiga fiskbestånd i friska vatten.

Sportfiskarna har cirka 65 000 medlemmar, men många fler svenskar fiskar någon gång varje år. Hur många, ensligt en SCB-undersökning från 2019?

1 1,1 miljoner X 1,7 miljoner 2 2,3 miljoner

Birdlife Sverige

Fågelintresset växer och

7 Birdlife Sverige har nu

mer än 16 000 medlemmar i 25 lokala föreningar. Birdlife är en del av världsomspännande Birdlife international som finns i 115 länder. Varje år delar Birdlife ut en utmärkelse till en kvinnlig fågelentusiast och inspiratör. Vad heter utmärkelsen?

1 Silvertärnan X Drillsnäppan 2 Svalan

Svenska Brukshundklubben

har 8 Brukshundklubben cirka 60 000 medlemmar

i 300 lokal lokala klubbar. Utbildningsverksamheten är mycket stor, inte minst för nya hundägare. Hur många studiecirklar genomfördes 2022 i samarbete mellan Studiefrämjandet och Brukshundklubben?

1 1 600 X 2 600 2 3 600

Sverok

”Ett levande förbund av

9 passionerade spelälskare

som samlas runt spelkulturens starka gemenskap.” Så beskriver Sverok sig själva på hemsidan.

Verksamheten bedrivs främst i lokala föreningar. Ungefär hur många?

1 1 700 X 2 500 2 3 200

Jägareförbundet

har cirka 10 Jägareförbundet 155 000 medlemmar.

Jägarskolan, som anordnas av Studiefrämjandet och Jägareförbundet, leder fram till Jägarexamen, som är ett krav för att få jaga. Hur många registrerade jägare finns det i Sverige?

1 Cirka 300 000 X Cirka 400 000 2 Cirka 500 000

cirkeln 13

Fokus på kvalitet

»

BILD: ISTOCK

NÄR STATSBIDRAG FÖRDELAS MELLAN STUDIEFÖRBUNDEN FRÅN 2024 INFÖRS ETT nytt

system för att fördela statens bidrag mellan de tio studieförbunden. Grundtanken är att kvaliteten i verksamheten ska spela stor roll för hur stor andel av bidraget varje studieförbund får. Nästa år görs fördelningen för treårsperioden 2025–2027.

– Regeringen har påpekat att kvalitativa inslag borde tillföras i bidragsfördelningen, och det gör vi nu, säger Morgan Öberg på Folkbildningsrådet.

14

cirkeln

Under många år har statsbidraget till studieförbunden fördelats utifrån hur mycket folkbildning som görs. Detta kan verka rimligt – den som gör mest ska väl ha mest pengar? Men det finns baksidor med systemet. Eftersom statsbidragstårtan i stort sett är konstant, har det lett till en kamp mellan studieförbunden om tårtbitarna, alltså hur stor andel av statsbidraget ”mitt” studieförbund ska få.

VERKSAMHETENS KVALITETER Folkbildningsrådet har angett fem kvaliteter som studieförbunden, utifrån sina skilda profiler, ska arbeta med. I kort sammanfattning är de fem kvaliteterna: 1. BILDNING. Folkbildningen är fri och frivillig.

Den deltagarstyrda studiecirkeln, med lärande, samtal och reflektion, är det viktigaste redskapet för att möta människors behov av bildning.

”Volymjakt” är ett etablerat begrepp i studieförbundsvärlden. Det betyder i korthet att studieförbunden jagat verksamhet som ger många studietimmar* – och helst inte kostar för mycket att genomföra. Musikband i replokaler är ett klassiskt exempel. Eftersom deltagarna vill repa mycket, och gör det i studiecirkelform, blir det många studietimmar.

En annan baksida är det som kallas ”kostnadsersättningar”, där pengar beta-

2. DEMOKRATI OCH DELAKTIGHET. Stu-

dieförbunden använder demokratiska arbetsformer i verksamheten. Folkbildningen bidrar till ett aktivt medborgarskap och är kompensatorisk, genom att särskilt nå kortutbildade, utrikes födda och personer med funktionsnedsättning.

3. UTBILDNING. Studieförbunden är en resurs för lärandet som en livslång process.

Verksamheten ger kompetensutveckling och studiemotivation.

BIL D : ISTO CK

las ut till föreningar och grupper i utbyte mot genomförda studietimmar. Det blir ett slags köp- och säljsystem, där studieförbundens pedagogiska roll i byteshandeln ofta varit marginell. Det handlar sällan om fusk, verksamhet genomförs och deltagarna är nöjda. Men de flesta är överens om att volymjakten har underminerat studieförbundens ambitioner att genomföra folkbildning där behoven är som störst.

Hejda volymjakten

Tanken med det nya bidragssystemet är att stoppa, eller åtminstone hejda, denna volymjakt. Det är här kvaliteten kommer in i bilden. Fördelningen ska nu bygga på en bedömning av verksamhetens betydelse i samhället och för deltagarna, snarare än enbart på mängden verksamhet.

Antal studietimmar och deltagare ska visserligen fortfarande rapporteras in. Studiecirkellistorna som varje cirkelledare använder sig av kommer alltså att finnas kvar.

Och av allt att döma kommer storleken fortfarande att spela roll.

– Det är så klart viktigt hur mycket verksamhet som görs. Om två studieförbund båda har hög kvalitet, då kan vi också väga in hur stor verksamheten är. Men det blir inte som nu, en strikt matematisk fördelning, säger Morgan Öberg, chef för studieförbundsgruppen på FolkbildningsråMORGAN ÖBERG det.

Indikatorer

Att bedöma och objektivt jämföra kvalitet är knappast enkelt. Folkbildningsrådet ska använda sig av indikatorer för måluppfyl-

4. CIVILSAMHÄLLE. Folkbildningsverksamhet i civilsamhället stödjer ledares och medlemmars kunskapsutveckling.

Studieförbunden tillgodoser folkbildningsbehov i nya föreningar och rörelser.

5. KULTURLIV. Studieförbunden bidrar till ett rikt, lokalt förankrat kulturliv. De stödjer den lokala amatörkulturen och ger möjlighet till eget skapande. I folkbildningen har kulturen ett egenvärde.

lelse. Om målet är att minska utbildningsklyftorna, skulle indikatorer exempelvis kunna vara att mäta i vilken grad verksamhet sker i socioekonomiskt utsatta områden, eller hur många kortutbildade som deltar i studiecirklarna. Mätningarna kan ligga till grund för jämförelser mellan studieförbunden, och påverka fördelningen av pengar.

Arbetet med att ta fram vilka indikatorer som ska användas, och hur de ska mätas, pågår fortfarande.

En baksida är att indikatorer i sig kan styra verksamheten. Tidigare sprang alla studieförbund efter studietimmar, nu kan det bli så att alla springer till indikatorerna och försöker bli bäst i klassen där – för att få mer pengar.

Extern bedömargrupp

En annan utmaning i det nya systemet är att göra den kvalitativa bedömningen objektiv. En godtycklig och orättvis fördelning av skattepengar vill ingen ha.

Folkbildningsrådet kommer, förutom sina egna bedömningar, att anlita en extern bedömargrupp. Morgan Öberg medger ändå att det kan bli problematiskt att med kvalitativa bedömningar som grund göra stora förändringar i studieförbundens bidragsandelar.

– Men den risken är inget vi ska vika för.

Vi kommer att göra arbetet så transparent det bara går. Det system som finns idag har också en massa brister, och då måste vi försöka hitta ett annat sätt att fördela pengar, säger han.

Kanske svårigheterna visar sig först om tre år, då den första kvalitativa fördelningen, byggd på utvärderingar från föregående år, ska göras. Inför perioden 2025–2027 finns ju inga utvärderingar att bedöma.

Då lär det också framgå om volymjakten har upphört – och vad bidragsutfallet blir, om det visar sig att vissa studieförbund tappat i andelar volym, men bedöms ha stärkt sin kvalitet, jämfört med andra.

Folkbildningsrådet skriver att ”när andelar för en ny treårsperiod ska beslutas är tidigare andel en viktig utgångspunkt”.

Detta antyder att det knappast blir några drastiska förändringar, varken i den första eller följande fördelningar. Men det återstår att se. l TEXT: THOMAS ÖSTLUND

* En studietimme är en studiecirkel som pågår 45 minuter, med minst tre deltagare.

FÖRDELNINGSMODELLEN STEG FÖR STEG

1. VERKSAMHETSÅTAGANDE. Varje studieförbund gör ett ”verksamhetsåtagande” för kommande treårsperiod. Det är ett slags övergripande plan, där varje studieförbund bland annat ska: beskriva vad de vill göra inom de fem kvalitetsområden Folkbildningsrådet angett (se ruta), ange mål för verksamheten, kopplat till fastslagna indikatorer, ange ”verksamhetsram”, som enligt Folkbildningsrådet bland annat kan gälla hur mycket verksamhet som planeras att genomföras och hur många deltagare som ska nås.

• • •

2. BEDÖMNINGSUNDERLAG. Folkbildningsrådet gör ett bedömningsunderlag för varje studieförbund som bygger på resultat av uppföljningar och utvärderingar under den gångna treårsperioden.

3. FÖRSLAG PÅ BIDRAGSANDELAR.

Folkbildningsrådet gör, med stöd av en bedömargrupp, en sammanvägd bedömning och ger förslag på bidragsandel för varje studieförbund.

4. BESLUT OM BIDRAGSANDEL. Folk-

bildningsrådets styrelse beslutar om bidragsandel för varje studieförbund för kommande tre år.

5. GENOMFÖRANDE, UPPFÖLJNING OCH

MÅLDIALOG. Studieförbunden genomför verksamheten. Folkbildningsrådet gör årliga uppföljningar, med dialog och kontroll.

Efter tre år upprepas detta, med ett nytt verksamhetsåtagande.

• För 2025–2027 kommer fördelningen i hög grad att vila på respektive studieförbunds tidigare andel av statsbidraget.

• Det nya bidragssystemet gäller enbart statsbidraget och inte de övriga offentliga anslag studieförbunden tar del av.

cirkeln 15

Närbild MOA LENNGREN

16

cirkeln

BIL D : P RIVAT

Mello en vändpunkt

för rockmusikern Moa HENNES BAND BROWSING COLLECTION har spelat på allt ifrån Sweden Rock

Festival till Melodifestivalen och Jordgubbens dag i Vara. Samtidigt är hon, genom sitt ledarskap i Sweden Rock-kollo, en stor förebild för många unga kvinnliga hårdrocksmusiker. Cirkeln fick en träff med gitarristen och inspiratören Moa Lenngren.

»

– Musiken har alltid varit min största hobby. Att skriva musik med mina bästa kompisar är den härligaste uppväxten jag kan tänka mig. Vår vänskap och vårt hårda arbete med musiken har varit en häftig resa.

Moa Lenngren startade rockbandet Browsing Collection hemma i Skövde redan som 13-åring.

Genom åren har de byggt en hyllad karriär och turnerat både i Sverige, Europa och Asien. Men varför blev det hårdrock?

– Mina föräldrar lyssnade på rock när jag var ung. Deras musiksmak lade grunden till mitt rockintresse men jag övergick snart till mer modernare rock. I bandet började vi exempelvis först med punk för att sedan spela mer metal. Man kan nog säga att rockhistorien avspeglas i vår musik.

Mello gav nya perspektiv

Efter att ha varit trogen de klassiska rockscenerna antog bandet en ny utmaning 2022 genom chansen i Melodifestivalen – en arena som normalt sett inte är så hipp i hårdrocksbranschen.

– Vi hade faktiskt tackat nej till Mello sex gånger tidigare, eftersom vi krävde att få skriva låten själva. Det fick vi göra den här gången. Men från början skrev vi faktiskt Face In the Crowd för ett dataspel och till ett annat band. Låten är ju egentligen poppigare än den musiken vi normalt spelar.

Att det var dataspelsvärlden som indirekt gav bandet en plats i Melodifestivalen 2022 är ingen

slump. Förutom musiken jobbar nämligen Moa som business coach på Science Park i Skövde. Där hjälper hon nystartade spelföretag att förverkliga sina idéer.

– Efter studenten pluggade jag dataspelsmusik i Skövde. Där fick jag en helt annan vänskapskrets och började spela mera. Jag jobbade i fyra år som dataspelskompositör. Det var kul att kombinera det med mitt hårdrocksintresse.

Spelat för en back öl

Om

Trots att Browsing Collection inte gick långt i MOA LENNGREN, 30 Melodifestivalen gav tävlingen mer för bandets GÖR: Gitarrist i Browsing karriär än de hade vågat tro.

Collection.

– Tack vare Mello har vi kunnat ta bättre betalt BOR: Mariestad. och få bättre förutsättningar. Tidigare har vi typ LYSSNAR PÅ: Just nu rock spelat för en back öl och sovit på sunkiga madraspå svenska från Strängen ser i källare. Nu får vi lyxen att sova i varsitt hotelloch Huggorm. Men jag gillar rum. Det är inget vi är vana vid. också Larkin Poe. Samtidigt blev Mello en vändpunkt som både TITTAR PÅ: Mina katter och tog och gav energi. Före tävlingen tvingades bandMarvelserier. medlemmarna ta mycket ledigt från sina jobb och, FÖREBILD: Mia Coldheart förutom att spela musik, även lägga tid på allt ifrån från Crucified Barbara. Hon att prova kläder till att göra dansövningar. var den första kvinnliga – Efter Mello fick jag minst hundra meddelangitarristen jag hörde och hon den per dag i sociala medier och plötsligt fick vi har peppat mig massor. uppträda på ännu flera scener. Vi spelade på allt ifrån Sweden Rock Festival till Jordgubbens dag i Vara. Det blev stadsfester, familjeevent och till och med Bingolotto. Vi körde på stenhårt ett år, och det tog mycket energi – både mentalt och fysiskt. »

cirkeln 17

BIL D :JAN- E RIK L IND KV IST

MOA: VAD TÄNKER DU PÅ NÄR DU HÖR ORDET? HÅRDROCK – Black Sabbath MELLO – Fjäderboa

SOMMAR – Öl i solen

FOLKBILDNING – Träffa människor

och dela erfarenheter

DATASPEL – Bästa jobbet man kan ha

SOCIALA MEDIER – Roliga reels på Instagram FEMINISM – Allas lika värde och allas

rätt till samma förutsättningar

Browsing Collection

Att stötta hårdrockande ickemän har blivit en naturlig identitet – både för mig och mitt band. » Allt runt turnerandet, som sociala medier och att vara tillgänglig hela tiden gjorde mig utmattad.

Den intensiva tiden före, under och efter Mello gav bandet en rejäl tankeställare. Hur skulle de fortsätta musikkarriären och ändå behålla hälsan, spelglädjen och den goda gemenskapen? Berömmelse och framgång blev helt plötsligt inte lika viktigt längre.

– Vi satsar lika mycket på musiken fortfarande, men vi har omvärderat och prioriterat vår tid. Från att gjort allting själva tar vi nu hjälp. Vi samarbetar mer med andra låtskrivare och producenter och fokuserar på det vi tycker är roligast – att skriva och skapa.

Förebild för unga tjejer

Förutom att själv spela musik har Moa också inspirerat andra musiker – bland annat som ledare i Sweden Rock-kollo.

Kollot arrangeras årligen av Studiefrämjandet och Sweden Rock med syftet att peppa unga tjejer och transpersoner att spela rockmusik. Deltagarna kommer från hela landet till Hällevikslägret i Sölvesborg för att andas och leva hårdrock i fyra dagar.

– Det är den roligaste veckan på hela 18

cirkeln

året och ett otroligt viktigt initiativ. Vilka möten vi skapar! På den avslutande kvällsrundan när alla deltagare får berätta om sin vecka är det svårt att hålla tillbaka tårarna. Det känns fantastiskt att vara en del av deras utveckling. De inspirerar oss ledare lika mycket som vi inspirerar dem.

Flera av Moas bandkollegor i Browsing Collection är ledare under kollot. Mångfalden av ledaregenskaper har blivit en av kollots framgångsfaktorer.

– Någon är mer tydlig och pedagogisk, någon är tidspolis och någon är lite fjantigare och håller igång stämningen. Själv gillar jag struktur, planering och att vara mer kompis med deltagarna. Jag är inte den stränga typen, utan mera som en pedagog och kurator. Alla ska få vara sig själva och komma till tals.

Moa var själv deltagare på ett liknande kollo 2011, vilket gick under namnet Girl Power Rock Camp. Hon om någon vet hur det är att växa upp som musiker och tjej i en mansdominerad bransch.

– Genom åren med kollot har jag ändrat inställning till att prata om hur det är att vara kvinna i musikbranschen. Tidigare var det jobbigt att alltid få frågan hur det är att ”spela i ett tjejband”. Nu lyfter jag gärna den diskussionen själv. Att stötta hårdrockande ickemän har blivit en naturlig identitet – både för mig och mitt band.

Bondgården nya projektet

Nyligen fyllde Moa 30 och sedan något år tillbaka bor hon med sin sambo i en nyinköpt bondgård utanför Mariestad.

– Renovering av hus och lador har blivit mitt nya skapande. Vi har skaffat höns, al-

packor, getter och två katter. Drömmen är att näst intill kunna livnära oss på lantbruket och bli självförsörjande. Vi har också planer på en partylada med scen.

Moa har också startat ett coverband för dataspelmusik som heter The Multiplayers.

– Där får jag utlopp för både mitt speloch musikintresse. Och så har jag och min syster raggarbandet Rövhål och Alvedon.

Vi har faktiskt en ”one hit wonder” som heter Sommar På Schlätta. Låten vann pris i Sveriges Radio 2022 för Skaraborgs roligaste låt.

Ja, det är verkligen fullt i kalendern för Moa. Både band, jobb, dataspel och bondgårdsliv ska hitta sin plats. Det är inte helt lätt att hitta balansen.

– Jag känner en viss utmattning efter att ha kört rakt in i kaklet hela mitt liv. Ett tag hade jag fem jobb och tre band samtidigt.

Största lärdomen i mitt liv är att man inte kan göra allt. Just nu är det mest givande att pyssla hemma, men också att ha tid för att åka ut och spela. Och så jobbet förstås.

Hemliga framtidsplaner

Moa är försiktig med att berätta om sina musikaliska framtidsplaner. Hon och bandet är mitt uppe i en nystartsprocess som de kallar Browsing Collection 3.0. Senare i höst får fans och andra veta mera.

– Vi rör om lite i grytan. Browsing 1.0 var tiden när vi var små, 2.0 när vår sångare Mimi kom med 2014 och 2.5 var tiden med Mello. Nu vill vi hitta ett nytt fräscht uttryck – både för vår egen skull och för att vi ska orka minst femton år till. l TEXT: DANIEL FORSBERG

UGGLESTIPENDIET TILL

BIL D : ANKIE RAU SÉ U S

framsynta miljöhjältar PRISTAGARNAS TIPS TILL DIG FÖR BIOLOGISK MÅNGFALD En miljon arter beräknas vara utrotningshotade.

Här är pristagarnas tips hur du kan bidra till att påverka utvecklingen i rätt riktning.

MARTIN FALKLIND,

naturfilmare: Stötta en miljöorganisation som jobbar med vattenfrågor och byt din elleverantör. Det finns ett par kraftbolag som miljöanpassar samtliga sina vattenkraftverk. Var även lite frågvis i fiskdisken och på restaurangen, är den hållbart fiskad? Vill du engagera dig mer kan du gå med i en lokal fiskeklubb eller förening som aktivt arbetar med vattenmiljö.

FÖRENINGEN HOPAJOLA

väcker engagemang för naturen.

»

– Ett stort grattis till årets vinnare av Ugglestipendiet! Genom att uppmärksamma de hot som finns mot biologisk mångfald, och samtidigt inspirera andra att engagera sig, utför de ett oerhört viktigt arbete, säger Andrea Rodriques, förbundschef på Studiefrämjandet.

Här är motiveringarna i korthet: MARTIN FALKLIND har genom sin mångfaldigt prisbelönta naturdokumentärserie Fiskarnas rike skapat stort engagemang kring de allvarliga hot mot biologisk mångfald som förekommer i svenska vattenmiljöer. Filmerna skildrar inte bara hoten utan visar också att lösningarna ofta ligger nära till hands om viljan finns.

CECILIA WIDE belönas för sitt långsiktiga hållbarhetsarbete

•

•

•

över decennier. Hon är initiativtagare till Bivråkens dag i Falsterbo, som senare utvecklades till Falsterbo birdshow.

Cecilia har också bidragit till intresset för fladdermöss i Sverige. Hon är en regelbunden föreläsare, exkursions- och cirkelledare.

FÖRENINGEN HOPAJOLA belönas för sitt arbete med att väcka uppmärksamhet och engagemang kring naturvård och biologisk mångfald i Örebro län.

Hos Hopajola strålar ideella krafter samman och verkar för hållbarhet och små föreningar ges möjlighet att göra stor skillnad. l

UGGLESTIPENDIET Studiefrämjandets Ugglestipendium delades ut för första gången 1985 för en framsynt folkbildningsinsats inom natur- och miljöområdet. Stipendiaterna utses av Studiefrämjandets förbundsstyrelse och priset delas ut vart annat år.

CECILIA WIDE,

ornitolog: Vill du använda en gratis ekotjänst?

En fladdermus äter upp till 1 000 mygg och insekter i timmen men de är känsliga för överflödigt ljus. Vill du få hjälp med myggbekämpningen så ska du släcka lamporna utomhus på natten och bygga en fladdermusholk.

BILD: MA RIA EREMO

Studiefrämjandet Ugglestipendium 2023 går till Martin Falklind, Cecilia Wide och naturvårdsorganisationen Hopajola. Deras folkbildningsinsatser inom natur- och miljöområdet har spridit kunskap om biologisk mångfald.

ANKIE RAUSÉUS ,

verksamhetsledare Hopajola: Låt de vilda blommorna få utrymme att växa någonstans i trädgården. Om du köper växter så välj gärna perenna blommor som bin, humlor och fjärilar tycker om. Lär dig mer om fåglar, insekter och andra djur som finns i din närhet – vad behöver de för att leva ett gott liv?

cirkeln 19

ATT VARA CIRKELLEDARE är en speciell form av ledarskap.

I cirkeln står gruppgemenskapen i centrum för lärandet.

Studiefrämjandets ledarutveckling tar fasta på just detta. ”Cirkelledaren har en nyckelroll för att levandegöra folkbildningens kärna”, säger Hanna Hagström på Studiefrämjandet. Alla cirkelledare kan delta i ledarutvecklingen. Cirkeln har pratat med tre av dem.

HITTA DIN ROLL SOM CIRKELLEDARE

»

Hanna Hagström och Lisa Holmberg arbetar båda på Studiefrämjandet, riksförbundet. De har lett över hundra ledarutvecklingskurser.

– Många deltagare har sagt att de fått

med sig värdefull kunskap, inte bara i deras roll som cirkelledare, utan för hela livet, säger Hanna.

Det kan till exempel handla om konsten att ge feedback på ett bra sätt, och om att fundera över hur vi själva kan påverka gruppens utveckling.

JOSLIN KHOURY, 48, Trollhättan

Jag mår bra när människor lyckas Vad lärde ni er på ledarutvecklingen?

BILD: P RIVAT

Jag har gått två steg, den första var under pandemin och därför digital. Mycket i ledarutvecklingen handlade om grupper. Särskilt spännan-

de var det när vi pratade om relationer och de faser som en ny grupp går igenom. Att det kan gå lite upp och ner, och att det är helt naturligt. Det var värdefullt för mig.

Älskade barn, i kommunikation och konflikthantering och på språkcafé. Jag är utbildad integrationspedagog och deltagarna kommer från många olika länder.

Jättefint! Till exempel var det en annorlunda presentationsövning, som direkt gjorde att vi deltagare fångade varandras uppmärksamhet. Det blev väldigt lättsamt från start.

Jag mår bra av att se människor utvecklas och lyckas. Vi utgår från vad de vill, och inte vad jag bestämmer.

Inga måsten, och alla är med frivilligt. Det är ett väldigt bra sätt att lära.

Hur var upplägget på kursen?

Leder du någon cirkel nu?

Flera olika. Bland annat i Studiefrämjandets föräldracirklar

20

cirkeln

Varför är det kul att vara cirkelledare?

Vilken bakgrund har du?

Jag är syrisk medborgare, född

i Kuwait och gift med en libanes. Jag var 14 år när jag kom till Sverige. Så jag är väldigt blandad, precis som deltagarna i cirklarna.

Hur ser deltagarna på studiecirkelmodellen?

Många tror att det är en vanlig skola och kallar mig för lärare.

Då förklarar jag att jag inte är lärare utan deltagare precis som dem, även om jag håller i cirkeln lite mer. På våra språkcaféer säger jag att vi kommer som vi är och börjar där vi är.

För många är det ovant, men väldigt uppskattat. l

CAISA LAINE, 28, Ekenässjön, Vetlanda

Peppad att bli cirkelledare Varför har du gått ledarutveckling?

Jag siktar på att bli instruktör på Brukshundklubben och har därför gått ledarutvecklingens två första steg. Jag hoppas kunna leda valpkurser och vardagslydnad framöver.

Vilka deltog på kursen?

De var ett tiotal aktiva i olika hundföreningar. Men vi pratade inte så mycket hund, utan om hur man leder studiecirklar.

Hur var kursen?

Först och främst var ledarna oerhört inspirerande. De var sig själva och visade vad ett coachande ledarskap innebär, också genom sitt sätt att själva leda kursen.

Förändring på gång

Hanna och Lisa är just nu involverade i ett förändringsarbete med ledarutvecklingen. Hur det kommer att bli är ännu inte klart, men inriktningen är tydlig.

– Cirkelledaren har en nyckelroll för att levandegöra folkbildningens kärna, det gemensamma och frivilliga lärandet i en liten grupp, därför vill vi stärka deras förmåga, säger Hanna.

– Vi funderar också på hur vi kan erbjuda kontinuerlig kompetensutveckling, kanske genom fördjupningar i form av digitala föreläsningar och workshops där våra cirkelledare i hela landet kan delta, säger Lisa.

Dialogkompetenta ledare

Oavsett cirkelämnet bygger folkbildningspedagogiken på samtal och interaktion mellan deltagarna. Att cirkelledarna får verktyg för att skapa ett gott samtalsklimat i gruppen är en viktig ingrediens i ledarutvecklingen.

Vilka förväntningar hade du?

Att jag skulle sitta på en stol och lyssna hela tiden, men det här var helt annorlunda.

Mycket! Som att människor lär sig på olika sätt, genom att läsa, lyssna, se bilder och göra.

Och att bra kommunikation är grunden för att få en grupp att funka. Jag jobbar som teamledare på en industri och har haft stor användning av kursen på jobbet.

Framför allt att du som ledare måste stanna upp och lyssna aktivt, inte bara köra på med vad du själv har att säga.

Var det något du sakande?

Faktiskt inte. Jag måste också säga att allt var så generöst.

L1-kursen var två dagar med övernattning. Bara att bli bjuden på mat och få åka iväg på hotell. Det gjorde att vi blev en sammansvetsad grupp. Jag är absolut peppad att bli cirkelledare nu. l

Hur då annorlunda?

Vi fick göra praktiska övningar i grupper hela tiden. Inte en enda powerpoint, utan vår ledare hade målat för hand på stora papper, och så jobbade vi med post-itlappar. Allt satt kvar på väggarna under hela kursen. Jättespännande.

BILD: PRIVAT

– Dessutom tycker de flesta att det är jätteroligt att träffa andra cirkelledare, menar Lisa.

Cirkelledarens roll kan skifta i olika cirklar. Vissa ledare har stor kunskap om cirkelämnet och lotsar gruppen framåt. Andra cirklar består av ett gäng kompisar, och där har ledarskapet en annorlunda karaktär. Men att se till att gruppen fungerar bra och går framåt i lärandet är en gemensam nämnare för de allra flesta cirkelledare. Just detta tar ledarutvecklingen sikte på.

Vad lärde du dig?

– Som ledare kan du skapa trygghet i gruppen, så att alla får komma till tals, känner sig sedda och viktiga, säger Lisa.

Begreppet dialogkompetens handlar om förmågan att få till stånd goda samtal i en grupp.

– Vi människor ser ju saker på olika sätt och det gäller att inte fastna där. Genom att ställa frågor till varandra och reflektera i gruppen kan perspektiven vidgas. Här kan cirkelledaren ha en nyckelroll, säger Lisa.

På ledarutvecklingen tränar sig deltagarna genom olika » övningar att få till stånd sådana samtal.

cirkeln 21

EMIL LANGNESTRÖM, 22, Enköping

– Jag har själv sett deras aha-upplevelser när de inser att de med enkla medel styra samtal i olika riktningar, säger Hanna.

Viktigt kunna snacka utan hårda ord

Katastrofen kan sluta lyckligt

Gruppdynamik är ett ord för att beskriva hur grupper fungerar. Ledarutvecklingen fokuserar på praktisk kunskap om gruppdynamik, utifrån det som ofta händer i studiecirklar.

– Vi vill att ledarna ska få upp ögonenen för att grupper går igenom olika faser. Det kan kännas tryggt att veta att en konflikt inte behöver vara katastrof, utan en helt naturlig del i gruppens utveckling. En konflikt kan faktiskt leda till att gruppen svetsas samman, säger Lisa.

En annan viktig aspekt av cirkelledarskapet är att se till att deltagarna behandlar varandra på ett HANNA HAGSTRÖM schysst sätt. Ingen deltagare ska behöva utsättas för diskriminering eller kränkningar.

– På ledarutvecklingen tar vi också upp sådana frågor, genom att relatera till olika situationer som kan uppstå i en grupp, säger Hanna.

– Ibland måste cirkelledaren LISA HOLMBERG peka med hela handen på ett trevligt sätt, säger Lisa och betonar behovet av tydlighet, inte bara när det gäller umgängesformerna.

– Det är viktigt att du som ledare hälsar alla välkomna, och dessutom är tydlig med allt det praktiska – vilka tider som gäller, när pausen kommer och var toaletten finns. l

BIL D : PRIVAT

»

Cirkelledaren har en nyckelroll för att levandegöra folkbildningens kärna, det gemensamma och frivilliga lärandet i en liten grupp.

Var är du cirkelledare?

Jag har varit cirkelledare i bandet Abyssal Lich.

Du har deltagit i endagskursen musikcirkelledarutveckling, MCU. Hur var det?

Det var nice. Vi fick lära oss mycket om rättigheter och ekonomi inom musiken, och även hur man blir en bättre bandkompis. Vi hade dålig kontakt med varandra i bandet, och det blev bättre efter kursen. Det funkade en månad, sedan blev det ändå kaputt och vi splittrades. Nu är jag på gång med ett nytt band.

Varför funkade det inte?

Vi ville olika mycket. Några ville spela bara för kul och sa inte så mycket. Det är väl okej, men jag vill komma någonstans med musiken. Man måste vilja åt samma håll, annars går det inte.

Vad är viktigt i en bra grupp?

Att kunna snacka med varandra utan att ta till hårda ord. Du måste få vara ärlig och komma med förslag utan att det blir dålig

stämning. Så är det nu i mitt nuvarande band.

Några andra minnen från MCU?

Det var andra band där, och jag lärde mig mycket av att se vad det var för personer, hur de såg på musiken och snackade med varandra.

Varför spelar du i band?

Jag älskar musik, det är det enda jag vill göra. Jag spelar trummor, gitarr, growlar och skriver texter.

Jag bryr mig inte om att bli känd eller tjäna mycket pengar, att skapa musik och spela live är viktigast för mig.

Vad är vitsen med att samarbeta med ett studieförbund?

Vi får hjälp att utvecklas och få spelningar. Studiefrämjandet har till och med en scen på Sweden Rock. Det är hur stort som helst.

Vad gör du när du inte håller på med musik?

Jag jobbar på Pärlans gatukök i Enköping. l

TEXT: THOMAS ÖSTLUND

Om Studiefrämjandets cirkelledarutveckling • Alla cirkelledare i Studiefrämjandet ska •

22

genomgå en kort Grundläggande Cirkelledarutbildning, GCU. Ledarutvecklingen är frivillig och fokuserar just på cirkelledarskapet, och inte på kunskap i cirkelämnet.

cirkeln

• Formerna för ledarutvecklingen kan skifta, • •

med digitala och/eller fysiska träffar.

Ledarutvecklingen är kostnadsfri för alla som är eller ska bli cirkelledare i Studiefrämjandet.

Ledarutvecklingen har hittills varit i tre

•

steg, men ett förändringsarbete pågår.

Den nya ledarutvecklingen (om den kommer att heta så) lanseras 2024.

Det nuvarande första steget i ledarutvecklingen omfattar minst 9 lektionstimmar á 45 minuter.

STUDIEFRÄMJANDETS NYA FÖRBUNDSSTYRELSE Vid Studiefrämjandets förbundsstämma i maj utsågs en ny förbundsstyrelse för två år. I styrelsen ingår: ANNA HÅKANSSON, 57, Ekerö.

Förbundsordförande. Anna har varit chef i både privat och offentlig verksamhet. Tidigare elitsimmare och tränare.

BERTIL JONSSON, 75, Lidkö-

ping. Vice förbundsordförande. Bertil har en bakgrund i flera medlemsorganisationer (MO), bland annat Svenska Jägareförbundet och JUF. Tidigare konsult inom ekonomi och juridik.

NILS ANDRÉN, 28, Umeå.

Ledamot, nyval. Nils är engagerad i medlemsorganisationen Indiego, som ger stöd till unga arrangörer av livemusik.

Han driver företaget NANANA, som arbetar med projektledning av liveevent.

LINNÉA BJÖRKMAN, 31, Boden.

arbetar som områdeschef på Samhall.

bundssekreterare för Sveriges Hundungdom.

ULF JOHANSSON, 69, Nyköping.

JIMMIE SILVERVIDH, 42,

Ledamot. Ulf är pensionär, och var tidigare yrkesverksam inom Svenska Jägareförbundet, senast som utbildningsansvarig.

ERLAND NYLUND, 31, Stock-

holm. Ledamot. Erland är föreningsaktiv sedan grundskolan, bland annat i Sverok, där han även varit förbundssekreterare. Är ingenjör och forskare på Swerim.

PIA NYLUND, 55, Stockholm.

Ledamot, nyval. Pia är medlem i Friluftsfrämjandet, aktiv inom många utomhusaktiviteter.

Hon har arbetat som chef och inom HR i flera branscher, både i privat och offentlig sektor. Är nu konsult i eget företag.

THERESE PALM, 45, Haninge.

Ledamot, nyval. Therese har ett starkt engagemang i olika hundorganisationer. Hon är medie- och kommunikationsvetare och arbetar som för-

Folkbildning och landets kompetens­ försörjning

Falköping. Ledamot, nyval.

Jimmie kom i kontakt med Studiefrämjandet genom en lokal Sverok-förening. Han är redovisningskonsult.

Vilken roll spelar folkbildningen i städer och på landsbygder?

DOUGLAS THISELL, 73, Lerum.

Ledamot. Douglas har sedan 1970-talet varit aktiv i flera föreningar, bland annat Svenska Jägareförbundet, Sportfiskarna och Svenska Kennelklubben. Är pensionär och har tidigare varit kronokommisarie.

ULF TOLLHAGE, 62, Mölndal.

Ledamot. Ulf är medlem i Svenska Jägareförbundet och har varit aktiv i lokala styrelser i Studiefrämjandet. Han är advokat sedan 1994 och tillför därmed juridisk kompetens i förbundsstyrelsen.

LINUS RÅDE och ANDERS

WIGREN (personlig suppleant) är personalrepresentanter i styrelsen.

BILD: ST UDIEFRÄMJANDET

Ledamot. Linnea är uppvuxen inom Brukshundklubben och fortfarande aktiv där. Hon

notiser

NY RAPPORT:

Folkbildning och kompetensförsörjning I FOLKBILDNINGSRÅDETS NYA rapport Folkbildning och landets kompetensförsörjning – Vilken roll spelar folkbildningen i städer och på landsbygder? analyseras studieförbundens och folkhögskolornas roll för kompetensförsörjningen i landets kommuner: Var är folkbildningen starkast representerad?

Vilka deltagare når man i kommunerna?

Hur ser deltagarnas karriärvägar ut på olika håll, efter att de deltagit i folkbildning?

Dessa och flera frågor analyseras i rapporten som är skriven av Charlotta Mellander och Lina Bjerke, forskare i nationalekonomi vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping.

Rapporten finns att läsa och ladda ner på www.folkbildningsradet.se

• • •

BILD: UNSPLASH

VAD VET DU OM SÄLAR?

VAD VET DU om vildsvin, sälar och

STUDIEFRÄMJANDETS FÖRBUNDSSTYRELSE. Övre raden från vänster: Anders Wigren, Ulf Johansson, Erland

Nylund, Linnéa Björkman, Therese Palm, Jimmie Silvervidh, Bertil Jonsson. Nedre raden från vänster: Nils Andrén, Anna Håkansson, Pia Nylund, Linus Råde. Sakna på bilden gör Douglas Thisell och Ulf Tollhage.

björn? Testa dina kunskaper inom ett femtontal olika områden på www.jagareförbundet.se under fliken ”utbildning”.

cirkeln 23

NATUR & MÄNNISKA

24

cirkeln

BIL D : ISTO CK

ÄR VI MÄNNISKOR EN DEL AV NATUREN, EN ART BLAND ANDRA? ELLER ÄR VI SKAPELSENS KRONA, MED EN SÄRSTÄLLNING PÅ VÅR PLANET? MÄNNISKANS FÖRHÅLLANDE till naturen

är knappast något vi reflekterar över på varje skogspromenad. Men frågan är kanske mer aktuell än någonsin.

»

Vad har du för relation till naturen? Cirkeln har ställt frågan till några personer: – Jag älskar naturen, särskilt de svenska fjällen.

– Relationen är god, i alla fall på sommaren.

– Det är bara i naturen som jag kan slappna av på riktigt.

Ingen har sagt: ”Min relation till naturen är destruktiv”, vilket möjligen borde vara en del av svaret, med tanke på hur vi människor handskas med planeten just nu.

Att de flesta direkt knyter an till personliga naturupplevelser är inte så konstigt. Vissa menar till och med att naturen, i alla fall i vår del av världen, har ersatt den roll som religionen tidigare haft. Intresset för naturen kan gälla allt ifrån fågelskådning till fjällvandring, och naturen kan skänka oss både sinnesro och hisnande äventyr.

Idéer om naturen

Den som borrar lite djupare i förhållandet mellan människa och natur, upptäcker snabbt att många andra har funderat på frågan. Begreppet ”natursyn” ringar in de idémässiga föreställningarna om natur och människa. Natursynen har så klart ändrat skepnad genom historiens lopp, och uppstår alltid i en social och kulturell kontext.

Förenklat framträder två skilda synsätt. Enligt det första är människan en unik varelse, med en härskarställning i toppen av naturens pyramid. Det andra synsättet betraktar människan som en del av naturen, som en – men endast en – biologisk art bland andra.

Låt oss titta lite närmare på dessa två synsätt. Som vanligt är världen varken svart eller vit. Det är snarare en fråga om två perspektiv, som befinner sig i ett idémässigt spänningsfält. Och båda har trådar långt tillbaka i historien.

Människan – naturens härskare

När började människan se sig själv som mer betydelsefull än alla andra levande varelser? Något säkert svar finns så klart inte. Den som tittar i Bibelns Första Mosebok kan få lite vägledning. Där säger Gud i kapitel 1:

”Var fruktsamma och föröka er, uppfyll jorden och lägg den under er. Härska över havets fiskar och himlens fåglar och över alla djur som myllrar på jorden.”

Många hävdar att de tre abrahamitiska religionerna; judendom, kristendom och islam, bidragit till att förankra detta synsätt. Filosofen George Henrik von Wright beskriver dem som de ”mest människocentrerade av alla religioner”. Han ställer detta i kontrast till hinduismen och buddhismen, som i högre grad betonar skapelsens helhet och respekten för allt levande.

Människan har visserligen enligt kristendomen inte rätt att missbruka naturen men, skriver von Wright: ”Naturen har ingen ’rätt’ gentemot människan, den är till för människans skull, för att tjäna henne”.

Denna natursyn lever i högsta grad kvar än idag. Vi är uppfostrade att se människan som nästan väsensskild från alla andra arter. Antropocentrisk är ett begrepp för att beskriva detta. Naturen står i människans tjänst, det är våra behov och perspektiv som gäller.

Människan – en del av helheten

Man kan ha reservationer till människans självutnämnda överlägsenhet. Men de flesta instämmer i att vi har förmågor som är unika. Varken en gran eller humla skulle kunna skriva den här artikeln. Men gör det oss verkligen mer värda än andra arter?

Nej, hävdar förespråkarna för det andra synsättet på förhållandet mellan människa och natur. ”Allt liv har ett värde – och allt liv hänger ihop”, är kärnan i detta perspektiv.

Den norske filosofen Arne Naess menar att människan är en art bland andra, och därmed saknar rätt att ohämmat utnyttja naturen för våra egna behov. I stället behöver vi utveckla en samhörighet med naturen och se oss själva som en del av det globala ekosystemet. »

STUDIEFRÄMJANDETS PROFILOMRÅDEN

NATUR, DJUR, MILJÖ OCH KULTUR är Studiefrämjandets fyra profilområden. Inom dessa områden genomförs varje år en bred och varierad folkbildningsverksamhet.

I detta nummer av Cirkeln står begreppet natur i fokus.

I kommande nummer tittar vi närmare på de tre andra profilområdena.

cirkeln 25

Natur & människa - NÅGRA NEDSLAG I HISTORIEN

Vårt förhållande till naturen har präglat människan i alla tider.

Följ med på en kort historisk utflykt.

SAMLAR- OCH JÄGARSAMHÄLLET

Så länge människan funnits har vi varit beroende av naturen för vår överlevnad. De första 200 000 åren livnärde sig vår art, homo sapiens, genom att jaga, fiska och samla in det som växtriket erbjöd. Fynd i Östafrika tyder på att våra nu utdöda artförfäder redan för 1,5 miljoner år sedan tämde elden, vilket så klart gjorde maten godare.

Naturen var oförutsägbar, då som nu, med allt ifrån vulkanutbrott till tsunamier. Det var kanske här religiösa föreställningar började ta form. Det behövdes någon att tillbe för att blidka naturens nyckfullhet.

I tusentals generationer levde människor på detta symbiotiska sätt med växter och djur.

Inte alltid i harmoni, men i balans. För omkring 5 000 år sedan rubbades balansen i grunden.

JORDBRUKSREVOLUTIONEN

MÄNNISKA OCH NATUR i balans – i 200 000 år.

»

26

cirkeln

Jordbruksrevolutionen för omkring 10 000 år sedan innebar en dramatisk förändring av människans förhållande till naturen. För första gången började vi nu i stor skala domesticera växter och djur; hundar, getter, vete, ärtor med mera. Det skedde på flera platser på jorden, och allra först i trakterna i nuvarande östra Turkiet och Irak.

Jordbruket innebär en fundamental förändring i relationen mellan människa och natur.

Helt nya sociala och ekonomiska strukturer följde på denna förändring.

Jordbruksrevolutionen beskrevs tidigare som ett stort framsteg i mänsklighetens historia. Nutida forskare lyfter också fram baksidorna, i form av epidemier, hierarkiska samhällen, krig och konflikter.

Den franske sociologen Bruno Latour har till och med gått så långt att han vill avskaffa själva ordet natur, just för att det markerar avstånd mellan oss människor och allt annat liv på jorden. Han har en poäng i att vi har svårt att frigöra oss från tanken om människans överlägsenhet. Men kanske drar han det ändå lite väl långt, för i förlängningen på ett sådant resonemang väntar nya frågor. Om människans enbart betraktas som en art bland andra, då är väl allt vi företar oss – från överkonsumtion till våldsbrott – också en del av ett ”naturligt” beteende?

Just så här kan kritiken mot att dra denna natursyn till sin spets formuleras.

Och då är vi plötsligt inne på etikfrågor, och vårt moraliska ansvar som människor. Den som vill fördjupa sig i detta kan vända sig till boken Miljöetik – från problem till lösning av Olle Torpman, doktor i praktisk filosofi. Den handlar om frågor kopplade till miljöproblemen, och vilket ansvar vi människor har mot oss själva, andra arter och kommande generationer.

NATUREN – en manifestation av Guds vilja, enligt Aristoteles.

ANTIKEN

Det är på antikens idégods mycket av den västerländska civilisationen vilar. Perioden inleds i östra Medelhavsområdet på 700talet f.Kr och varar tusen år framåt. Ett stort antal filosofer, författare och vetenskapsmän är verksamma under denna långa period; Sokrates, Aristoteles och Platon för att nämna tre av de mest kända. Det gör det vanskligt att tala om ”antikens natursyn”. Snarare är själva tänkandet i sig det mest utmärkande.

Filosofen Aristoteles såg naturen som en manifestation av Guds vilja, där allt var ordnat och hade ett givet syfte. Människan var visserligen ett djur bland andra, men hade enligt honom en särställning som ett ”zoon politikon”, det politiska eller sociala djuret.

Under antiken frodas mytologiska och religiösa idéer parallellt med systematiska, empiriska observationer, som förebådar de vetenskapliga metoder som utmärker vår tid.

Tanke och handling

De synsätt som skisserats här står för två ytterligheter. Ett slags modeller som kan ge näring till tankar och samtal om oss själva och vårt förhållande till naturen.

Få förnekar att människan är en biologisk varelse bland andra, som utvecklats under miljontals år, och är en del av planetens ekosystem. Lika få invänder mot att människan har en särställning, genom vår förmåga att tänka abstrakt och reflektera över liv och död, historia och framtid.

Man kan då fråga sig hur idéerna om människans förhållande till naturen landar i vår samtid, och inte minst hur de påverkar våra praktiska handlingar.

Frågan diskuteras i Filosofiska rummet i P1 från 22 januari 2021 med rubriken: Finns det någon gräns mellan människan och naturen?

Religionshistorikern David Thurfjell menar att de flesta numera inser sambanden i naturen, och att vår nuvarande livsstil, i alla fall i den rika delen av världen, inte är hållbar i längden. Kanske behövs något annat än teoretiska och

MEDELTIDEN

Medeltiden, ungefär från år 500 till 1500, präglas av en natursyn där den bärande tanken, eller dogmen, är att Gud skapat allt.

Människan står högst i hierarkin, och ska förvalta Guds skapelse, alltså hysa vördnad för den natur som alla var beroende av för sin överlevnad.

Medeltiden är samtidigt en epok fylld av magi, vidskeplighet, och övertygelse om att naturen är besjälad av övernaturliga krafter.

UPPLYSNINGSTIDEN

Upplysningstiden, med början i 1600-talets Europa, rubbade i grunden kristendomens dominans. Att jorden – och därmed människan – inte var universums medelpunkt var den första knäcken. När Charles Darwin ett par hundra år senare formulerade sina tankar om evolutionen och arternas uppkomst svajade

ROMANTIKEN, med naturen som kuliss för konstnärligt skapande.

det till i hela den kristna skapelseberättelsen.

Plötsligt blev Adam och Eva ersatta av apor (även om vissa fortfarande envist hävdar att detta inte stämmer).

Upplysningen präglas en rationell, vetenskaplig syn på naturen som är förhärskande än idag. Carl von Linnés detaljerade studier och systematisering av växtriket är bara ett av många exempel. Upplysningen hade sin bas i Europa – och härifrån utforskades människor och natur över hela klotet, inte sällan med brutala metoder. Upplysningens tankar och nya upptäckter om naturen kom att förebåda det industriella genombrottet på 1800-talet.

ROMANTIKEN

BILD: ISTOCK

INDUSTRIALISMEN med tilltagande exploatering

av naturens resurser.

Historiens pendel slår fram och tillbaka.

1800-talets romantiska natursyn var en reaktion på upplysningens rationellt vetenskapliga idéer. Naturen blev nu en plats för att uppnå känslomässig och andlig harmoni, och en inspirationskälla för konstnärligt skapande.

I hög grad har dessa romantiska tankegångar om naturen överlevt in i vår tid, parallellt med den rovdrift av naturen som blivit ett av industrisamhällets signum.

baksidorna framträder allt tydligare. De flesta är överens om att industrisamhället innebär svåra påfrestningar på förhållandet mellan människa och natur. Här finns hyllkilometer av forskningsrapporter att luta sig emot.

Samtidigt fortsätter vi att älska den orörda naturen. Låter det motsägelsefullt? Jo, men just där befinner vi oss nu.

INDUSTRIALISMEN

FRAMTIDEN

Industrialismen innebär ett helt nytt blad i relationen mellan människa och natur. Nu är vi framme vid vår egen tid, även om några menar att vi är på väg in i något helt annat, det postindustriella samhället. Få förnekar dock att den exploatering av naturens resurser som präglat industrialismen fortskrider.

Industrialismen har inneburit förbättrade levnadsvillkor på en rad områden. Men välståndet är mycket ojämnt fördelat, och

filosofiska modeller, för att vi ska ändra vårt beteende.

– Vi vet att våra vardagliga val är skadliga. Det som saknas är hjälp och metoder för att lägga vårt beteende i linje med våra övertygelser, säger David Thurfjell i Filosofiska rummet.

Han efterlyser framtidsbilder som inte enbart talar om vad vi måste avstå från, utan också beskriver vad som kan komma i stället.

– Vi vet vad vi ska sluta att göra, och det är uppenbart att den vetskapen inte räcker för att vi ska sluta överkonsumera. Men vad är alternativet? Där tror jag att det inte enbart handlar om teorier, utan om konst, litteratur och bilder som inspirerar till en annan framtid.

Kanske är detta också en uppgift för folkbildningen.

Att på liknande sätt som vid demokratins genombrott för hundra år sedan, visa på visioner och vägar till en hållbar framtid, och på ett nytt kapitel i historien om förhållandet mellan människa och natur. l TEXT: THOMAS ÖSTLUND

NÅGRA KÄLLOR

Yuval Noah Harari: Sapiens – en kort historik över mänskligheten.

George Henrik von Wright: Vetenskapen och förnuftet.

Olle Torpman: Miljöetik – från problem till lösning.

Sveriges Radio P1: Filosofiska rummet, 22 januari 2021.

Om framtiden vet vi inget. Men en sak är säker: Naturen är betydligt äldre än människan. Är vår art skapelsens krona eller en tillfällig gäst i planetens långa historia? Återstår att se. l

NATUREN HAR RÄTT!

Att naturen har juridiska rättigheter är en tanke som vinner allt större terräng.

Idéerna utmanar våra föreställningar om synen på naturen. En flod eller en val kan väl inte kräva sina rättigheter? Men det finns faktiskt exempel på hur naturen görs till rättssubjekt.

I boken Naturlagen – om naturens rättigheter och människans möjligheter (2022) anlägger författarna Henrik Hallgren och Pella Larsdotter Thiel ett juridiskt perspektiv på förhållandet mellan människa och natur.

Open AI och Wikipedia.

cirkeln 27

NÄSTA GENERATION JÄGARE PÅ JAKTLÄGRET för ungdomar i Enviken i Dalarna möts

nästa generations jägare. Under två intensiva dagar får de testa lerduveskytte, träffa eftersökshundar, lära sig viltvård och mycket annat.

»

LERDUVESKYTTE för första gången. Spännande men inte helt enkelt att träffa rätt.

DETTA HÄNDER PÅ JAKTLÄGRET

Ledarledda gruppaktiviteter: Eftersök vid viltolyckor Kunskap om rovdjur och viltvård Avståndsbedömning Skytte, 22 kaliber Lerduveskytte, hagel Pistolskytte

• • • • • •

Dessutom:

• Säker vapenhantering • Tipspromenad • Skytte med VR-glasögon • Övernattning på lägergård med kvällsaktiviteter

28

cirkeln

Plötsligt dyker skylten ”Viltolycka” upp på grusvägen som leder till Envikens skyttecentrum. Men inget allvarligt har hänt, det är en av grupperna på jaktlägret som får veta mer om viltolyckor och eftersök.

– Jag är intresserad av jakt och här på lägret får vi lära oss mycket. Vi har precis haft ett pass om avståndsbedömning och nu handlar det om viltolyckor, säger Linus Gellerstam, 14, från Falun.

Jenny Mellberg från Rättvik leder passet tillsammans med sambon Konstantin Flink. I deras specialutrustade bil finns fyra hundar som alla är utbildade för eftersök, alltså att spåra upp skadade djur efter trafikolyckor.

– Hundarna hjälper oss att förkorta djurens lidande. Och de älskar att spåra, säger Jenny och kastar en öm blick på Egon, en hannoveransk viltspårhund.

Korvlunch

Envikens skyttecentrum några mil norr om Falun är navet för lägrets aktiviteter. Här finns flera skyttebanor och ett klubbhus, allt omgivet av skog. Hit anlände trettiotalet deltagare i åldern 13–17 år för några timmar sedan, de flesta från Dalarna men även från andra delar av landet.

När det är dags för grillad korvlunch samlas alla på den stora planen. Först blir det tipspromenad och sedan korv och bröd, innan gruppaktiviteterna fortsätter.

VILTSPÅR MED HUND är ett av passen på lägret.

Ledarna Jenny Mellberg och Konstantin Flink tillsammans med Linus Gellerstam och hunden Egon.

På en bänk under de regntunga molnen sitter tre av deltagarna.

– Det är spännande med jakt och därför är jag här, säger Wilmer Morsén, 14, från Linghed i Dalarna. Han brukar sitta på älgpass med sin pappa och nu ser han fram emot att själv få testa att använda ett vapen.

– Här är det tillåtet att skjuta fast vi är så unga, eftersom vi har vuxna ledare med oss, säger han.

NÖJDA DELTAGARE på ungdomsjaktläger i Dalarna. Från vänster: Amanda Lodin, Wilmer Morsén Lilith Sturve.

– Vissa tror att jakt bara handlar om att döda, men det är så mycket mer. Här lär vi oss också om djurens beteende och om naturen, hur allt hänger ihop liksom, säger hon.

Att fler tjejer intresserar sig för jakt är bra och helt naturligt, anser alla tre.

– Förr var det bara karlar som jagade. Så är det inte nu, men ändå känner man sig lite speciell som jaktintresserad tjej, säger Amanda.

– Det finns väl fortfarande en del griniga gubbar inom jakten som tycker att allt ska vara som det alltid har varit. Men det är inget att bry sig om. Jag stannar kvar och ser glad ut, säger Lilith.

Tjejer och killar som jagar, inte heller för Wilmer har det någon betydelse.

– Jakt är väl till för alla.

Ideella själar behövs

Therese Stattin, 29 är en av de yngre ledare som under hela lägret följer sin tilldelade grupp deltagare.

– Jag blev tillfrågad av Anette som ansvarar för lägret. De behövs alltid ideella själar. Jag tyckte det verkade kul och ställde upp.

Therese ser som sin roll ”att få ihop gruppdynamiken” och ha koll så att ingen hamnar utanför. Uppenbarligen har det funkat bra i hennes grupp.

– För några timmar sen var alla lite tysta, men nu pratar de med varandra hela tiden. l TEXT & BILD: THOMAS ÖSTLUND

Björnjakt med plotthund

Amanda Lodin kommer ända från Järvsö i Hälsingland. Hon är här för andra året i rad med sin kompis Hilda. Mamma hittade lägret på Facebook.

– Hemma i Järvsö är det många som jagar, så det kom naturligt för mig också. På senare tid har jag intresserat mig för björnjakt. Vi har plotthundar, en ras som är skickliga björnjägare.

Lilith Sturve, 15, från Falun har också hon en jaktintresserad familj.

LEDAREN THERESE STATTIN har koll på sin grupp så

att ingen hamnar utanför.

ANETTE EKLUND, ungdomsansvarig, Jägareförbundet Dalarna

KUL MED KÖ TILL LÄGRET

»

– Vi vill intressera fler ungdomar för jakt, natur och djur. Det säger Anette Eklund, ungdomsansvarig vid Jägareförbundet i Dalarna och den som håller i trådarna för jaktlägret.

Att ungdomar står i kö för att vara med är så klart extra sporrande.

Många av deltagarna har vuxit upp med jakten, för andra är det en helt ny erfarenhet.

– Alla är så klart välkomna men det är särskilt roligt med de nya, som är nyfikna men inte alls vet vad jakt innebär och aldrig har hållit i ett jaktvapen.

Det krävs mycket arbete för att få ihop allt det praktiska med lägret. Alla ledare ställer upp ideellt, vilket gör att deltagaravgiften kan hållas på en rimlig nivå, 850 kronor.

Anette har tidigare varit styrelseledamot i Studiefrämjandet Mitt, som är medarrangör för lägret. Det lokala samarbetet mellan Studiefrämjandet och Jägareförbundet fungerar bra, och underlättar både planering och genomförande av verksamheten, inte minst på utbildningsområdet.

För Anette är det bästa med lägret är att se ungdomarna trivas tillsammans och suga åt sig av all ny kunskap.

– När jag får mejl från föräldrar om att deras barn kommit hem och berättat att de har haft så roligt, då blir jag glad i själen. l

Studiefrämjandet och Svenska Jägareförbundet har ett nära samarbete kring utbildning och andra aktiviteter.

cirkeln 29

notiser STUDIEFRÄMJANDET PÅ ALMEDALEN:

Titta på panelsamtal om hållbarhet

Förbundsstämma 2023

Nu kan du kolla in Studiefrämjandets två panelsamtal på årets Almedalsvecka:

Nya strategiska mål och val

• SOCIAL HÅLLBARHET PÅ KOMMUNNIVÅ –

av förbundsstyrelse med fle-

FOLKBILDNING SOM KITT I LOKALSAMHÄLLET ,

med bland andra Helena Smith, kommunpolitiker (s) från Umeå och Luka Anic från Studiefrämjandet.

ra nya namn. Det var ett par av besluten på Studiefräm-

»

jandets förbundsstämma.

• GRÖN OMSTÄLL-

NING I DIN KOM-

Förbundsstämman genomfördes digitalt den 27 maj. Den nedkortade versionen var en följd av två extrastämmor under den tidigare stämmoperioden, då strategidokumentet 2131 antogs och ny förbundsordförande valdes.

Studiefrämjandet har förbundsstämma vart annat år, och i år deltog 69 ombud, utsedda av Studiefrämjan-

MUN – MED FART OCH FOLKBILD-

NING, med bland

andra Rebecka Le Moine, riksdagsledamot (mp) och Andrea Rodriguez, Studiefrämjandet.

Du hittar panelsamtalen på www. studieframjandet. se/almedalen.

HELENA SMITH

REBECKA LE MOINE

dets medlemsorganisationer och avdelningar.

Gemensamma mål för fyra år

Ett av de viktigaste stämmobesluten var att anta strategiska mål för hela organisationen de kommande fyra åren.

Målen tar sin utgångspunkt i Strategi 2131 och ska ligga till grund för avdelningarnas verksamhetsplanering.

Anna Håkansson omvaldes som förbundsordförande och i den förbundsstyrelse som utsågs finns flera nya namn (se sidan 23).

Utöver det beslutades om smärre stadgeförändringar samt att utreda frågan om att avdelningar ska ha årsmöte vart annat år, i stället för som nu, varje år. På stämman tillkännagavs även vilka som tilldelas Ugglestipendiet (se sidan 19). l

Från strategi och mål till folkbildningsverksamhet Genom förbundsstämmans beslut om strategiska mål, finns nu tydliga gemensamma vägvisare för hela organisationen när folkbildningsverksamhet planeras och genomförs.

Strategi 2131

Strategin antogs 2021 och gäller fram till 2031. Inledningsvis anges Studiefrämjandets syn på människa, samhälle, bildning och kultur. Därefter följer fem strategiska fokusområden. Studiefrämjandet: Utvecklar demokratin.

Har lärandet i fokus.

Stärker föreningslivets roll i samhället.

Står för hållbarhet.

Det femte fokusområdet ”hjärta och

• • • • • 30

cirkeln

hjärna i Studiefrämjandet”, handlar om att organisationen är transparent, har gemensamma värderingar och stort engagemang.

Strategiska mål 2024–2027

De 14 strategiska mål som antogs av årets stämma utgår från fokusområdena i Strategi 2131. Studiefrämjandet ska till exempel: Verka för att fler deltagare ökar sin kunskap om demokratiska rättigheter, skyldigheter, möjligheter och utmaningar.

Etablera mötesplatser och verksamhetslokaler där behovet är stort.

Utveckla pedagogiska verktyg för digital folkbildning.

• • •

• Stärka förmågan att möta med•

lems- och samarbetsorganisationers utbildnings- och bildningsbehov inom föreningsutveckling.

Ta fram riktlinjer för folkbildning som bidrar till hållbar omställning.

Årliga verksamhetsplaner

Alla enheter, alltså lokalavdelningarna och riksförbundet, antar varje år verksamhetsplaner. Tanken är att Strategi 2131 och de strategiska målen ska vägleda i de prioriteringar som görs, utifrån de lokala behov av folkbildning som finns runt om i landet. l Agenda 2131 och Strategiska mål finns i sin helhet på www.studieframjandet.se

Rätta svar till MO-quis, sid 13: X X 2 2 X 1 1 2 1 1

ledare Tillsammans

FAKTA OM STUDIEFRÄMJANDET

• Ett av Sveriges största studieförbund.

• Finns över hela Sverige.

• Anordnar främst studiecirklar och kulturarrangemang.

För detta ges bidrag från stat, kommuner och landsting.

• Utgår från folkbildningens idé. Deltagarnas önskemål, förutsättningar och erfarenheter är viktiga.

• Anordnar studiecirklar i många ämnen, men satsar särskilt på natur, djur, miljö och kultur.

• Är oberoende – utan kopplingar till politiska partier, fackliga organisationer eller religiösa samfund.

• Är en ideell organisation utan vinstintresse som styrs demokratiskt.

• Har 19 medlemsorganisationer.

STUDIEFRÄMJANDETS VISON

Att alla människor har kunskap, kraft och utrymme att delta i utvecklingen av ett hållbart och demokratiskt samhälle.

ANNA HÅKANSSON

kan vi mer!

TILLSAMMANS KAN VI MER var temat när 300 studiefrämjare träffades i Gävle i september. Vi möttes för att stärka varandra, vårt studieförbund och vår roll i det svenska samhället.

I de fyra orden – Tillsammans kan vi mer – uttrycks mycket av vår, och hela folkbildningens, kärna. Ordet kan pekar, som jag ser det, både mot kunskap och handling.

Visst kan vi lära på egen hand, och vår individuella nyfikenhet är ofta en drivkraft för att lära nytt. Men inom folkbildningen är lärandet också en social process. I en studiecirkel samtalar vi, inspireras av varandra, har olika synpunkter och infallsvinklar. Kunskapen växer inte i ett ensamt huvud, i ett isolerat rum.

Tillsammans med andra kan vi också stärka vår handlingskraft att påverka samhällsutvecklingen. ”Genom föreningslivet praktiseras och utvecklas demokratin i Sverige.” Så står det i Studiefrämjandets Strategi 2131. Våra insatser för ett starkt civilsamhälle genomsyrar vår folkbildning.

JAG HAR TIDIGARE i mitt liv ägnat mig åt simning på elitnivå,

både som utövare och tränare. Att elitidrottare ofta riktar varma ord till tränare, familj och vänner är inte enbart ett uttryck för artighet. Det speglar insikten om att en framgångsrik idrottskarriär är ett lagarbete – även i en individuell sport. ”Ingen människa är en ö”, skrev den brittiske 1600-talspoeten John Donne. För oss i Studiefrämjandet – inte minst för dig som cirkelledare – gäller det att skapa så många ”tillsammans-tillfällen” som möjligt. Kort sagt: Uppmuntra till möten mellan människor.

STUDIEFRÄMJANDETS MEDLEMSORGANISATIONER Adoptionscentrum, Friluftsfrämjandet, Fältbiologerna, Förbundet Skog och Ungdom, Indiego, Jordbrukare-Ungdomens Förbund, Jordens Vänner, Koloniträdgårdsförbundet, Naturskyddsföreningen, Riksförbundet Hem och Skola, Riksförbundet Sveriges 4H, Svenska Brukshundklubben, Svenska Jägareförbundet, Svenska Kennelklubben, Svenska Turist­föreningen, Sveriges Hundungdom, Sveriges Ornitologiska Förening, Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund – Sportfiskarna, Sverok

STUDIEFRÄMJANDET HADE förbundsstämma i maj. Jag vill tacka för förtroendet att som förbundsordförande fortsätta bidra till att utveckla vår organisation. Som ni nog förstått vid det här laget, ser jag inte detta som ett soloprojekt. Tillsammans kan vi mer.

ANNA HÅKANSSON FÖRBUNDSORDFÖRANDE STUDIEFRÄMJANDET

PRENUMERATION – ADRESSÄNDRING? Vill du ha Cirkeln? Har du ändrat adress? Är du ledare eller förtroendevald, kontakta i så fall Studiefrämjandet där du bor. Övriga prenumerations­ärenden, kontakta Studiefrämjandet, riksförbundet, tel 08 545 70 700 eller info@studieframjandet.se

cirkeln på webben

På studieframjandet.se/cirkeln hittar du nyheter, inspiration och fakta.

cirkeln 31

POSTTIDNING B Returadress: Studiefrämjandet Box 38184 100 64 Stockholm

cirkeln cirkeln

I N SP I RAT I O N

l e darska p

IN MART ÄS N EMTEÅKRYP TILL

u Band på kurs u Martin och fåglarna u Ledare på film

SM FRÅN RO CK HÅ RD

u Rör om i din förening u Tips för cirkelledare

u Bli lite mer

hållbar

HITTA DIN

e Carolinas af Ugglärtan

u Vad händer

LÄRSTIL

i replokalen

u Cirklar för

föräldrar i nytt land

la hj få r al å i ta kt at t sl

Leda andra Leda varandra pedagogiska giganter

lUsten först

morot till hUndarna

Drivkraft Nyfikenhet

Så tänkte Montessori, Freire och Grundtvig

Cirkelledarens största tillgång

Hundinstruktörerna coachar och belönar

i akvarellcirkeln 4.2013

SKRATT & ALLVAR

VÄSSA DIN FÖRENING här finns hjälp att få

BLIVIT MED VALP dags för en kurs

3.2014

Cirkeln PÅ WEBBEN

I CIRKELN PÅ WEBBEN kan du bläddra i nya och äldre nummer. Du hittar artiklar om natur, miljö,

musik, pedagogik, ledarskap och mycket annat. Titta i på www.studieframjandet.se/cirkeln