Cirkeln nr. 1/2025

FOLKBILDNING & KULTUR

MUSIK & MYCKET MER

MINNEN FRÅN FÖRSTA TIDEN I REPLOKALEN

7 AV 10 KOMMUNPOLITIKER:

SENIORERNA

CIVILA SAMHÄLLET BEHÖVS

SOM LÄR KÄNNA SIN iPHONE

TRENDSPANING I FÖRENINGSLIVET

Studiecirkelns mosaik ÅTTA BAND SPELAR PÅ SWEDEN ROCK NEMIS

FÖRBUNDSSTÄMMA I STUDIEFRÄMJANDET

LEDARE: UTVECKLA FOLKBILDNINGEN

1.2025

Ingång

I N N E H Å L L NR 1.2025

”Studiecirklarna avse inget mindre än en klimatförändring för folkets andliga växt.”

STUDIECIRKELNS GRUNDARE, OSCAR OLSSON, 1916

”Ett bildat folk som för öppna och nyfikna samtal är inte immunt, men sannolikt svårare att dupera, för demokratins inre och yttre fiender.”

UR 2024 ÅRS FOLKBILDNINGSUTREDNING OMSLAGSFOTO: Lasse Johansson

DET KAN VARA VÄRT att stanna till vid dessa två citat. Visst kan vi se

studiecirklar som ett sätt att förgylla vår vardag. Lära oss dreja, musicera eller prata italienska. Lite garnering på livstårtan.

Citaten andas något annat. Att folkbildning och studiecirklar har att göra med medvetna medborgare i ett demokratiskt samhälle.

9 Lär känna din iPhone 10 Trendspaning i föreningslivet

Andlig leder lätt tanken till religion, men kan också handla om vårt inre, mentala tillstånd som människor. Andlig växt som ett sätt att fundera över vårt ansvar som medmänniskor och medborgare. För att uttrycka det lite högtidligt: Vad vi gör av vår stund på jorden.

12 Musik och mycket mer 16 Behovet av civilsamhället växer

9

DÅ LANDAR VI i det andra citatet – om öppna och nyfikna samtal

FO TO : JAR I KO IVI ST O

ges ut av Studiefrämjandet till cirka 10 000 cirkelledare, förtroendevalda och anställda. Cirkeln produceras av Kombinera för Studiefrämjandet. Årgång 46.

2

cirkeln

22 Förbundstämma

C I T E R AT ”Om miljoner människor dagligen talar elakt, nedvärderande eller gement förtärs demokratin inifrån. Ta ansvar för samtalet! Tänk på vad du säger!” (ANITA GOLDMAN) ”Folkbildning på bred front och i nya former är ett av svaren på hotet mot demokratin.” (KRISTINA PERSSON) BÅDA CITATEN ÄR HÄMTADE UR BOKEN HANDBOK FÖR DEMOKRATER, EN DEL AV KAMPANJEN #VIMÅSTEPRATA. LÄS MER PÅ WWW.VIMASTEPRATA.ORG

REDAKTÖR

cirkeln

20 Håll balansen

LÄR KÄNNA DIN iPHONE

THOMAS ÖSTLUND

z

HÅLL BALANSEN

4 Studiecirkelns mosaik

VAD BETYDER DÅ Oscar Olssons ord om ”folkets andliga växt”?

som ett sätt att möta demokratins yttre och inre fiender. För bara några år sedan skulle en sådan mening kännas diffus och avlägsen. Demokratins fiender, de måste väl snart vara utdöda?

Nu vet vi bättre.

Kan studiecirkeln vara en plats för dessa ”öppna och nyfikna samtal”? Sådana möten uppstår inte alltid av sig själva, och kanske är just detta en av studieförbundens viktigaste uppgifter.

En studiecirkelns renässans – och då inte enbart som garnering på livstårtan.

20

redaktör Thomas Östlund 070 541 76 28 thomas@kombinera.se art diressctor Ninni Oljemark ninni@kombinera.se

ansvarig utgivare Andrea Rodriguez Studiefrämjandet

tryck Norra Skåne Offset, Klippan

omslagsfoto Lasse Johansson

papper Munken Kristall.

Tillverkat på Munkedals pappersbruk

internet studieframjandet.se/cirkeln

issn 0282-135

Redaktionen ansvarar ej för insänt, ej beställt material.

Citera gärna men ange källan.

Detta nummer är presslagt i maj 2025.

BILD: ISTOCK

WORKSHOP I BLOMSTERKONST

Försommarvandring

VÄLKOMMEN till en kreativ tre timmars workshop inspirerad av den klassiska japanska konstformen Ikebana. Här skapar ni skulpturala blomsterkonstverk under ledning av konstnären John Artur.

SEX KILOMETERS vandring längs

BILD: UNSPLASH

Sommar

Allböleleden i Blekinge. Vackra kustvyer, rikt fågelliv och med lite tur en titt på djuren i Eriksbergs viltreservat. Kläder efter väder!

KARLSHAMN 14 JUNI

STOCKHOLM 15 JUNI

Rädda fjärilar

MED STUDIEFRÄMJANDET

Välkommen till en aktiv vår och sommar i folkbildningens tecken. Här är ett litet urval av allt som händer den närmaste tiden.

Mycket mer finns på www.studieframjandet.se

LÄNGS FJÄRILSVÄGEN – en skogsväg

söder om Gävle – finns femtio arter fjärilar. Nu tar Naturskyddsföreningen över skötseln av vägen, bland annat genom slåtter av vägkanterna. Var med på upptaktsmöte och ta del av planerna.

Många arrangemang genomförs i samarbete med det lokala föreningslivet.

SLÅTTER MED LIE

ATT LÄRA SIG slå med lie har på senare tid blivit alltmer populärt.

Under en lördag i augusti får du lära dig denna konst under sakkunnig ledning.

STRÖMSUND 2 AUGUSTI

GÄVLE 7 JUNI BILD: ISTOCK

Hållbar beredskap

BIOLOGISKA MÅNGFALDENS DAG

HUR KAN VI RUSTA oss själva

och samhället för kriser – och samtidigt göra det mer hållbart.

Hugo Malm på Holma Folkhögskola berättar om Sveriges beredskapssystem. Det blir även diskussion och praktiska övningar.

BIOLOGISKA MÅNGFALDENS DAG den 22 maj firas med många aktiviteter runt om i landet, bland annat artjakt i Örebro och guidning i Vrinneviskogen i Norrköping.

OLIKA PLATSER 22 MAJ

HÖÖR 4 JUNI BILD: ISTOCK

KUNSKAP I FÖRSTA HJÄLPEN kan

vara livsviktigt. Är du kurs- och cirkelledare kan du delta kostnadsfritt på en tre timmars första hjälpenkurs.

Både teori och praktiska övningar med docka på golvet.

VISBY 19 MAJ

RINGMÄRKNINGSKURS

B ILD: UNSPLASH

FÖRSTA HJÄLPEN

BILD: ISTOCK

FÖRELÄSNING OM

naturreservat

ÄR DU MELLAN 15 och 25 år och in-

tresserad av fåglar? Nu kan du delta i en fem dagars ringmärkningskurs vid Falsterbo fågelstation. Det blir fågelskådning, föreläsningar och bad!

VILKA NATUROMRÅDEN ska skyddas

och varför bildas naturreservat?

Naturskyddshandläggare Helene Pettersson vid Länsstyrelsen i Kronoberg berättar och svarar på frågor om skyddet av vår natur.

FALSTERBO START 30 JULI

VÄXJÖ 10 SEPTEMBER BILD: ISTOCK

NYBÖRJARE VID DATORN?

EN NYBÖRJARKURS i datorkunskap,

åtta gånger på Studiefrämjandets kulturhus Klossen. För dig som vill lära dig att använda din dator i vardagen. Kursledaren lotsar dig utifrån dina behov.

UMEÅ START 19 AUGUSTI

ROLLSPELENS VÄRLD

VID SEX TILLFÄLLEN får du som

är mellan 13 och 15 år möjlighet att djupdyka in i rollspelens och äventyrens värld. Fritt fram oavsett om du är nybörjare eller har erfarenhet av rollspel sedan tidigare.

Sakkunnig ledning på plats.

HUDDINGE START 3 JUNI

HJÄLP MED HUND

ÖVER HELA LANDET pågår verk-

samhet med hundägare. ”Det här vill jag ha hjälp med” är den spännande titeln på denna kurs, som helt utgår från deltagarnas behov. Kunnig instruktör finns på plats – och möjligheterna till att utveckla kontakten mellan hund och människa oändliga!

TÖREBODA START 4 JUNI

STUDIECIRKELNS

MOSAIK 4

cirkeln

SEDAN BÖRJAN AV 1900-talet har studiecirkeln varit en del av det svenska samhället.

Miljontals människor har genom decennierna samlats i för att lära och utvecklas tillsammans med andra. Vad är det som gör denna studieform så speciell och långlivad? Vad betyder studiecirklarna för deltagarna och samhället?

Och hur blir det i framtiden? Följ med in i studiecirkelns mosaik.

HUR DET HELA BÖRJADE

I år fyller studiecirkeln 123 år. År 1902 samlade Oscar Olsson en grupp människor på ett nykterhetscafé i Lund till den första studiecirkeln.

Sverige såg helt annorlunda ut än nu. Fattigdomen var stor och högre utbildning otänkbart utom för några få ­priviligierade. År 1900 fanns 2 500 studenter vid Sveriges universitet. De allra flesta gick fem år i folkskola.

Det var nu som folkrörelserna växte fram och samlade stora skaror människor. Kraven på frihet från förtryck, ­demokrati och allmän rösträtt ekar allt högre. De första studieförbunden bildas och studiecirkeln blir metoden för den ”medborgarbildning”, som folkrörelserna ansåg nödvändig för att människor skulle kunna ta makten över sina liv – och över samhällsutvecklingen. Studiecirklarna växte fram underifrån. Folket började bilda sig själv.

Det är svårt att överskatta bokens betydelse i de första ­studiecirklarna. Genom att läsa och samtala kunde deltagarna erövra nya kunskaper och insikter. Men böcker var en bristvara. De första biblioteken växte fram i folkrörelserna och i studiecirklarna cirkulerade böcker mellan deltagarna.

Bokcirkeln är en tradition som levt kvar in i våra dagar.

STUDIECIRKLAR – FOLKBILDNING – BILDNING

Att studiecirklar handlar om studier hörs på själva ordet.

Men en cirkel är ingen skola, utan en fri form av lärande.

I cirkeln saknas lärare, läroplaner och betyg. Så var det ­­ i de första studiecirklarna, och så är det fortfarande.

Redan från start kopplades studiecirklarna ihop med ordet folkbildning. Idag likställs folkbildning med verksamheten i studieförbund och folkhögskolor. Men de historiska rötterna är mycket djupa, ända ner till 1700-­talet och upplysningens idéer om människan som en fri och självständig individ.

Bildningsidealen blev tongivande i folkrörelsernas kamp för människors frigörelse från auktoriteter – och planterades från start in i studiecirkelns praktik. Det handlade om att erövra kunskap, men mer än så. Studiecirklarna hade från start tydliga drag av ett slags moralisk disciplinering. Den skötsamme arbetaren heter idéhistorikern Ronny Ambjörnssons klassiska skildring från ett norrländskt sågbrukssamhälle, där allt fler övergår från superi och passivitet till bokläsning och samtal i studiecirklar.

Studiecirkeln och studieförbunden EN STUDIECIRKEL KAN genomföras utan att något studieförbund är inblandat. Men under lång tid har studiecirkeln varit starkt förknippad med studieförbunden, inte minst för att mängden studiecirkelverksamhet har varit grund för statsbidragets fördelning mellan dem. Från och med 2025 gäller dock ett nytt fördelningssystem som i högre grad ska bygga på kvaliteten i verksamheten. Det finns några regler för att en studiecirkel ska få rapporteras som grund för statsbidrag. En studiecirkel ska ha: 3–20 deltagare inklusive ledaren.

Deltagarna ska vara minst 13 år, minst 3 träffar och totalt minst 9 studietimmar (45 minuter), en ledare som är godkänd av studieförbundet, en dokumenterad plan för cirkelarbetet.

I Folkbildningsrådets villkor för statsbidrag finns mer detaljerade regler för vad som gäller för de studiecirklar som ligger till grund för statsbidrag.

• • • •

OSCAR OLSSON

OSCAR OLSSON (1877–1950) anses som den svenska studiecirkelns upphovsman. Han föddes i ett arbetarhem i Helsingborg och blev tidigt engagerad i nykterhetsrörelsen och arbetarrörelsen. Han beskrev sig själv i en intervju som ”kättare, rebell och socialist”. Oscar Olsson blev socialdemokratisk riksdagsman och arbetade i många år som lärarutbildare i Linköping.

”Studiecirklarna avse ingenting mindre än en klimatförändring för folkets andliga växt”, skriver Oscar Olsson i en artikel med den tidstypiska titeln Folklig självuppfostran.

Ett av de mest kända uttrycken om bildning är författaren Ellen Keys ord om att bildning är vad som finns kvar när man glömt det man lärt sig. Bildning är alltså mer än kunskap, det är något som förändrar människans syn på » sig själv och på världen runt omkring.

cirkeln 5

STUDIECIRKELNS FRAMTID möjligheter, utmaningar & hot Studiecirkeln har en stolt historia, men har den någon framtid? Hur kan studiecirkeln utvecklas i takt med tiden, utan att förlora sina grundidéer? Ingen kan med säkerhet svara på frågorna.

Här är några tanketrådar om framtidens studiecirklar.

Studiecirkeln som samhällsförändrande kraft?

Att människor uppskattar och trivs i cirklar är uppenbart. Frågan är om det räcker för studieförbunden. I sin barndom var studiecirkeln en samhällsförändrande kraft, där folkrörel-

ser och studieförbund utmanade traditionella makthierarkier. Hur ser det ut idag? Det är knappast brist på utmaningar för den som tittar sig runt i världen: klimatförändringar, krigshot, växande klyftor och en demokrati på defensiven. Kan och vill studieförbunden, tillsammans med civilsamhället, stärka sin roll som samhällsförändrande kraft? Och i så fall hur? Frågorna kan bara besvaras av dem själva.

över, särskilt om man vill minska utbildningsklyftorna.

Det är uppenbart att studiecirkeln som pedagogisk modell passar bra för studieovana personer. Ändå är trenden en allt högre andel högutbildade i studiecirkelverksamheten. Frågan är om och hur den trenden kan brytas.

Digitalisering – hot och möjligheter

Vad händer med folkbildningspolitiken framöver? Nuvarande regering har drastiskt sänkt statsbidragen till studieförbunden.

I den nya boken Det krympande rummet menar författarna Jesper Bengtsson och Tuva Söderberg att nedskärningarna inte uppstått i ett tomrum, utan är ett uttryck för en medveten politik att försvaga folkNY BOK, om folkbildbildningen och det ningspolitik. civila samhället.

Neddragningarna har dock inte stått oemotsagda, och folkbildningspolitiken diskuteras nu mer än på mycket länge. De minskade anslagen får förstås konsekvenser vad gäller möjligheterna att anordna studiecirklar.

Hur det blir med det offentliga stödet till studieförbund och civilsamhälle i framtiden avgör politikerna – och väljarna. l

Den digitala revolutionen ställer studiecirkeln inför nya utmaningar – och möjligheter. Både studiecirklar och föreläsningar på distans ökar i omfattning. Fördelarna är uppenbara.

I digitala cirklar kan människor med smala intressen möta likasinnade, trots stora geografiska avstånd. Samtidigt är det fysiska mötet sinnebilden av studiecirkeln. Kan ett Teamsmöte ersätta samspelet mellan deltagarna som möts fysiskt? Frågan diskuteras i den nya rapporten Digitaliserad folkbildning från Folkbildningsrådet. Där framhålls att utvecklingen innebär ”dilemman för folkbildningens ledare när det gäller att å ena sidan vara i takt med tiden, å andra sidan slå vakt om folkbildningstraditionen”.

Vilka deltar inte och varför?

DIGITAL FOLKBILDNING, ett dilemma?

»

6

cirkeln

Det är frivilligt att delta i folkbildning, men finns det hinder som i praktiken utestänger vissa från att ta steget in i en studiecirkel? Andelen högutbildade är 53 procent bland studiecirkeldeltagare, jämfört med 40 procent i befolkningen i stort. Det här är knappast något studieförbunden är stolta

Dessa tankar om studiecirkeln lever kvar än idag. ­ I den senaste statliga folkbildningsutredningen från 2024 beskrivs bildning så här: ”Det handlar kort sagt om att orientera sig för att kunna orientera sig. Genom att vara nyfiken, lära sig mer och söka djupare förståelse, blir man bättre på att förstå vad det är att vara människa, bättre på att förstå andra, samt se sina möjliga roller i samhället och upptäcka sin möjlighet att påverka omvärlden. Man blir aldrig färdigbildad eftersom det alltid finns mer att lära och fler insikter att vinna.”

Utredningen fortsätter med dessa ord: ”Bildningen handlar om personens andliga och intellektuella utveckling, men ingen av oss tänker i tomrum”. Detta pekar på något väsentligt, att bildning alltid sker i relation till vår omgivning – till de människor och det samhälle som finns omkring oss.

Folkbildningspolitiken – nu och i framtiden

DETTA HÄNDER I STUDIECIRKLARNA

Studiecirkeln är på samma gång begriplig och svårfångad.

Begriplig, för att cirklarna behållit sina huvuddrag genom decennierna. Svårfångad, för att ingen cirkel är identisk med en annan. Men det finns några grundläggande idéer om vad en studiecirkel är, och de återspeglas i vardagen, när cirkelgrupper möts i de mest skiftande ämnen:

Lärandet som process

En grundtanke i studiecirkeln är att lärandet sker genom att deltagarna delar kunskap och erfarenheter med varandra. Ibland används ordet lärprocess, som ett slags resa där deltagarna i cirkeln bestämmer färdens riktning och erövrar nya insikter under resans gång. Det här betyder att cirkelledaren inte är lärare, snarare ledsagare. I många

Samtalen mellan deltagarna sätter, kanske mer än något annat, fingret på studiecirkelns pedagogiska praktik. Alla som varit med i en cirkel vet vad det handlar om. Ibland kan samtalen spela huvudrollen, som i diskussions- eller bokcirklar. Ibland kretsar samtalen kring frågor som inte alls har med ämnet att göra. I en hantverkscirkel diskuteras skolpolitik och i en akvarellcirkel pratas sjukvård. På det här sättet kan cirkeln utvecklas till en arena för mellanmänskliga meningsutbyten om det mesta – det vi också kan kalla bildning. Vägen till bildning är svår utan samtal och möten mellan människor.

cirklar har visserligen ledaren kunskaper om ämnet, men katederundervisning är inte tanken med studiecirklar.

I stället är ett framträdande drag i pedagogiken att deltagarna stöttar varandras lärande, och det gäller oavsett om cirkeln är mer teoretiskt inriktad eller gäller praktiska färdigheter, exempelvis inom kulturområdet.

Gruppen är grunden

Det andra ledet i ordet studiecirkel – cirkel – har både symbolisk och reell betydelse. Långt ifrån alla cirklar sker runt ett bord, men ordet cirkel signalerar jämlikhet mellan deltagarna, att alla är värdefulla i cirkelns pedagogiska helhet.

Att få till en god stämning i gruppen ser de flesta cirkelledare som en av sina främsta uppgifter. I studieförbundens cirkelledarutbildningar är gruppdynamik ett viktigt inslag, just för att ledaren ska förstå och även kunna påverka samspelet i gruppen. ”Tillsammans kan vi mer” är en slogan som Studiefrämjandet ibland använder. Det uttrycker i fyra enkla ord en central tanke i studiecirkelpedagogiken.

Samtal och reflektion

”Studiecirkeln är en mindre grupp som planmässigt genom samtal och dialog bedriver studier.” Så står det i statens regler för studiecirklar. Lite byråkratiskt, samtidigt tydligt.

DETTA HÄNDER MED DELTAGARNA

Det har gjorts många studier om hur människor påverkas av att delta i studiecirklar. Lite förenklat kan ”cirkeleffekterna” sammanfattas i tre dimensioner:

Ökad kunskap

De flesta är med i en studiecirkel för att lära sig något nytt.

Just detta sker också, oavsett om cirkeln handlar om att lära sig ett instrument eller fördjupa sig i klimatförändringarnas effekter. Det är mindre vanligt att kunskapssökandet har ett särskilt syfte, till exempel att skaffa sig kompetenser för arbetslivet. Snarare är det lusten och nyfikenheten att lära något nytt som leder människor till studiecirklarna.

Personlig utveckling och livskvalitet

Ökad kunskap är en effekt av studiecirklar, en annan är personlig utveckling. Det är inte alltid deltagarna kan sätta ord på detta, i alla fall inte på en gång. ”Jag har blivit mer självsäker, men också tryggare och mer social”, säger Amalia, när hon ser tillbaka på flera års deltagande i musikcirklar i Studiefrämjandet. Amalia intervjuas längre fram i tidningen (se sidan 12). I Studiefrämjandets deltagarundersökning instämmer åtta av tio i påståendet att ”deltagandet har gjort mig säkrare som person”.

När cirkeldeltagare tillfrågas ger de även uttryck för att studiecirklarna på ett mer allmänt plan får dem att känna »

Tankar om studiecirklar och bildning

”BILDNINGSIDEALET i folkrörelserna

”TROTS ATT DELTAGARNA säger att de inget

”ETT SAMHÄLLE DÄR bildning värderas

handlar om makt. Men makt över det egna livet, inte över andras.”

kan så finns det alltid en dold kunskap som man kan försöka göra synlig.”

högt bygger förmodligen större motståndskraft än om bildning värderas lågt. En aktiv politik för bildning är därför en viktig investering för framtiden både för individen och för samhället som helhet.”

OLA LARSMO I BILDNING (ATLAS, 2016)

”ETT BILDAT FOLK som för öppna och nyfikna samtal är inte immunt, men sannolikt svårare att dupera för demokratins inre och yttre fiender.”

UR 2024 ÅRS FOLKBILDNINGSUTREDNING

UR CIRKELLEDARBOKEN (LT FÖRLAG 1988)

”BILDNINGSARBETETS FRÄMSTA uppgift

angives vara att uppväcka medborgarnas sinne för andliga värden och i olika avseenden medverka till vårt folks demokratiska fostran.”

UR 2024 ÅRS FOLKBILDNINGSUTREDNING

UR 1944 ÅRS FOLKBILDNINGSUTREDNING

cirkeln 7

SIFFROR OM STUDIEFÖRBUNDENS CIRKLAR 2024

• 96 000 studiecirklar genomfördes.

• 327 000 personer deltog i studiecirkel.

• •

År 2023 deltog 347 000 personer.

65 % av deltagarna var kvinnor.

41 % av deltagarna var över 65 år

(24 % i befolkningen).

• 18 % av deltagarna var utrikes födda, 23 % i befolkningen).

• 53 % av deltagarna hade högskoleutbildning (40 procent i befolkningen).

GEMENSKAP, ett skäl för många att delta i studiecirkel.

» tillfredsställelse och må bra. Många beskriver studiecirkeln som en lustfylld del av vardagen, som ger nya perspektiv och ökar livskvaliteten.

Social gemenskap

Studiecirkeln är en social företeelse – och många kan vittna om att den starka gemenskap som ofta uppstår i en cirkelgrupp. Det har så klart att göra med att deltagarna delar intresse för cirkelämnet. Men deltagandet innebär också möten med människor man inte känner sedan tidigare.

Nya bekantskaper berikar tillvaron och kan ge nya perspektiv på livet. Faktum är att gemenskapen i gruppen är ett viktigt motiv för människor att delta i studiecirklar.

Studiecirklarnas effekter på samhällsnivå

Att studiecirklarna stärker deltagarna är uppenbart. Vad de betyder på samhällsnivå, är betydligt svårare att med säkerhet slå fast.

På ett grundläggande plan kan man naturligtvis anta att människor som lär sig nya saker, känner välbefinnande och möter nya människor är bra även för samhället i stort.

Olof Palme kallade en gång i tiden Sverige för en ”studiecirkeldemokrati”. En tolkning av det är att en demokrati inte enbart handlar om val, utan även om att bygga ett slags kitt av tillit mellan människor i ett samhälle. ”Medborgarbildning” är ett begrepp som fortfarande används för att tydliggöra den kunskap – eller snarare medvetenhet – om de rättigheter, möjligheter och skyldigheter som följer av att leva i ett demokratiskt samhälle. Att de demokratiskt formade studiecirklarna och civilsamhället har en roll i detta samhällsbygge är inget orimligt antagande. l

TUSENTALS CIRKELÄMNEN Studiecirklarnas ämnesinriktning 2024: Musik, dans och dramatik 37 % Konsthantverk 14 % Främmande språk 8% Samhälls- och beteendevetenskap 6% Lantbruk, trädgård, skog & fiske 6% Bild- och formkonst 5% Övriga ämnen 24 %

OLIKA SLAGS CIRKLAR FÖRENINGSCIRKEL Studiecirklar som studieförbunden genomför i samverkan med föreningslivet. Sammantaget har studieförbunden 15 000 samarbetsföreningar. Ofta är dessa cirklar gratis och cirkelledaren aktiv i föreningen.

PROGRAMFÖRD CIRKEL Studiecirklar som studieförbunden annonserar ut till allmänheten. För det mesta används ordet kurs om dessa cirklar, som ofta har en arvoderad ledare och deltagaravgifter. Dessa cirklar har på senare år minskat i omfattning.

KAMRATCIRKEL En grupp som på eget initiativ startar och genomför en studiecirkel. Ledare är ofta en i gruppen. Stödet från studieförbunden kan skifta, men handlar i många fall om en lokal där gruppen kan träffas.

Bokcirklar och cirklar med musikband är exempel på kamratcirklar.

TEXT: THOMAS ÖSTLUND

Röster från Studiefrämjandets cirkeldeltagare

”SÅ MYCKET VÄRT för att bredda mina

”JAG TROR ATT studieförbund skapar glädje

”FINT ATT STUDIECIRKELVERKSAMHET finns.

kunskaper, förstå den miljö jag lever i och ingå i ett socialt sammanhang.

Viktiga delar för en god hälsa.”

och mening för många människor, som jag själ. De bidrar till färre deprimerade människor i samhället.”

Ett gott komplement i ett komplicerat samhälle.”

UR STUDIEFRÄMJANDETS REGELBUNDNA ENKÄTUNDERSÖKNINGAR BLAND CIRKELDELTAGARE

8

cirkeln

”NEJ, NU HAR JAG alldeles tappat

bort mig”, säger en kvinna och ser uppgiven ut. ”Ingen fara”, lugnar cirkeledaren Göran Säll och kommer snabbt till undsättning.

Cirkeln iPhone för nybörjare pågår för fullt, och här finns ingen plats för dumma frågor.

LÄR KÄNNA DIN iPHONE

»

GÖRAN SÄLL Cirkelledare

HANS GÖRANSSON Cirkelledare

ULLA STAHLBERG Ordförande i SeniorNet i Göteborg

Mer information på www.seniornet.se

Det är mycket att hålla koll på i en mobiltelefon. Ett tryck på funktionen ”inställningar” och en värld av valmöjligheter öppnar sig. För den ovane är det inte lätt att navigera sig fram i menyerna.

Att bli mer bekant med sin telefon är syftet med kursen iPhone för nybörjare på SeniorNet i Göteborg. Åtta personer är samlade i den rymliga lokalen, alla med telefonen framför sig. Ledaren Göran Säll med kollegan Hans Göransson tar det från grunden och förklarar skillnaden mellan att ansluta telefonen via mobilnätet och wifi.

Sedan ger man sig in i de olika inställningsfunktionerna.

– Vi kommer inte hinna med allt, men det kan vara bra att känna till vilka möjligheter som finns, säger Göran.

Apparnas möjligheter

I början är det lite tyst i gruppen, men det förändras så fort Göran börjar gå igenom olika funktioner. Ännu mer livligt blir det när apparna kommer på tal. Nu är det full fart på tips och prat om vilka möjligheter apparna ger.

– Jag kan hjälpa dig att ladda ner SR Play, den är jättebra, tipsar en kvinna till sin bordsgranne.

Ulf Bjune har investerat dyra pengar i en iPhone 14.

– Alla säger att den är görbra, men det hjälper ju inte om jag inte vet hur den fungerar.

Maija-Liisa Holmasaari kom till SeniorNet när hon köpt sin första laptop. Nu vill hon lära sig mer om telefonen.

– Det är viktigt att hänga med.

Många i min ålder hamnar lite utanför, men jag vill lära mig mer hela tiden, säger hon.

Minska klyftan

I SeniorNets lokaler i stadsdelen Majorna är det öppet hus varje vardag, 10–13. Här finns datorer, skrivare, fika och alltid någon att fråga om råd. Föreningen har cirka 500 medlemmar.

– Absolut finns det en digital klyfta i samhället och den vill vi minska. Den sociala samvaron i vår lokal betyder också jättemycket, säger föreningens ordförande Ulla Stahlberg.

Hon berättar om den omfattande kursverksamhet föreningen genomför i samverkan med Studiefrämjandet, allt från släktforskning till mapphantering på datorn.

De digitala bedrägerierna är ett gissel, liksom rädslan att ”trycka på fel knapp”.

– Många är rädda för att bli utsatta och en del gör sina uppdateringar här hos oss, för de är rädda att bli lurade, säger Ulla.

I cirkeln fortsätter djupdyk-

DJUPDYKNING i iPhones

alla funktioner.

ningen in i iPhones värld.

Kalenderfunktion, kontrollcenter, kameran… Det finns mycket att upptäcka och lära. Och om det uppstår problem efter det att cirkeln är slut finns hjälp att få.

– Hans och jag finns här i lokalen varje måndag, så det är bara att komma förbi och fråga, säger Göran Säll. l TEXT & BILD: THOMAS ÖSTLUND

ULF BJUNE, 77 och MAIJA-LIISA HOLMASAARI, 89,

deltat i iPhone för nybörjare.

DIGITALA KLYFTAN

• I åldern 16-64 år använder • •

så gott som alla internet, jämfört med 83 % i åldern över 65 år.

42 % av alla över 65 år behöver i olika grad hjälp av andra med internet.

Bland äldre är det vanligare med dator i stället för mobil för att använda internet.

Källa: Internetstiftelsen

cirkeln 9

TRENDSPANING I FÖRENINGSLIVET VAD VÄCKER INTRESSE och vilka vägar tar sig människors ideella

engagemang? Och hur ser samarbetet med Studiefrämjandet ut?

Cirkeln frågade tre av Studiefrämjandets största medlemsorganisationer.

PRAKTISKA, lokalt förankrade föreningsaktiviteter lockar många.

FRILUFTSFRÄMJANDET

Kravlösa steg in i friluftslivet Friluftslivet fick en ordentlig skjuts under pandemin, och det har hållit i sig.

– Intresse är stort för att kravlöst ta första steget in i en friluftsaktivitet, utan att behöva köpa en massa dyra grejer, säger Truls Neubeck, chef för Friluftsfrämjandets utbildningsorganisation Friluftsakademin.

»

Många känner till Skogsmulle, men i Friluftsfrämjandet finns en bred verksamhet för alla åldrar – skridsko, skidor, klättring, vandring och mycket mer. Dessutom finns ett nära samarbete med skola och förskola, genom utomhuspedagogiken I Ur & Skur.

Enligt Truls Neubeck trendar ingen särskild del av friluftslivet just nu. Däremot, menar han, vill allt fler testa många olika slags aktiviteter.

– Och människor deltar gärna i ledarledd verksamhet som innefattar gemenskap i en grupp.

En annan tendens är att allt fler i sam10

cirkeln

hället – även beslutsfattare – börjar inse vad en aktiv fritid betyder för hälsa och välbefinnande.

– Tyvärr har inte det ekonomiska stödet till friluftslivet ökat på samma sätt som till idrotten. På flera håll har vi långa köer till våra barn- och ungdomsverksamheter, säger Truls Neubeck.

Bred rörelse

Friluftsfrämjandet vill finnas till både för nyfikna nybörjare och för dem som vill ta steg vidare till mer avancerade friluftsäventyr. Basen är de 6 500 ideella ledarna i de 285 lokalavdelningarna.

– Helt klart behövs fler ledare, så att vi kan möta behoven hos allmänheten, säger Truls Neubeck som tror på ett utvecklat samarbete mellan Friluftsfrämjandet och Studiefrämjandet.

– Det handlar om att samla ännu fler människor till ett organiserat friluftsliv och kanske till ett ledaruppdrag. Vi är

en gräsrotsrörelse och jag tror att samarbetet mellan oss och Studiefrämjandet måste växa underifrån.

TRULS NEUBECK Det finns en risk att bildningsperspektivet ibland tappas bort i det aktivitetsinriktade föreningslivet, menar Truls Neubeck.

– Folkbildningens tankar om demokratiska samtal och möten ligger ju i linje med hur vi vill att det ideella föreningslivet i stort ska utvecklas. Här finns många möjligheter till samverkan. l FRILUFTSFRÄMJANDET

. HAR CIRKA 110 000 MEDLEM. I 285 LOKALAVDELNINGAR . UTBILDAR ÅRLIGEN 1 500 LEDARE I OLIKA FRILUFTSGRENAR . GER UT TIDNINGEN MAGASIN FRILUFTSLIV. BILDADES 1892

MAR

www.friluftsframjandet.se

BIL D : ISTO CK

NATURSKYDDSFÖRENINGEN

Naturkänslan förenar människor – Vi ser ett växande intresse för lokalt och praktiskt miljöarbete. Det säger Marie Spörndly, verksamhetsutvecklare på Naturskyddsföreningen.

»

Med sina 200 000 medlemmar är Naturskyddsföreningen Sveriges största miljöorganisation. Visionen är ”en hållbar framtid på en frisk och levande planet”.

Naturkänsla, engagemang, påverkan, konsumentmakt och samarbete, är de fem förändringsmetoder Naturskyddsföreningen arbetar utifrån. Marie Spörndly framhåller ”naturkänslan” som en möjlighet att förena människor, i en tid när samhällsdebatten är konfrontativ och polariserad.

– Trots skilda politiska uppfattningar kan de flesta förenas i att vi behöver ren luft, friskt vatten och en levande natur där vi kan titta på blommor och plocka blåbär, säger hon.

Lokalt fokus

Drygt tio procent av Naturskyddsföreningens medlemmar deltar aktivt i verksamheten.

– Att vara stödjande medlem är helt okej, men vi jobbar hårt för att fler ska bli aktiva i våra kretsar, säger Marie Spörndly.

En tendens är att allt fler lockas av praktiska aktiviteter med hållbarhetsfokus.

– Det kan handla om att träffas för att laga kläder eller anordna foodjam, gemensam hållbar matlagning.

I Naturskyddsföreningen märks även ett ökande intresset för skogen och biologisk mångfald.

– Lokala skogsinventeringar är en av många aktiviteter. Det handlar om att kartlägga ett avgränsat skogsområde för att bedöma dess naturvärde och se vad det betyder för den biologiska mångfalden.

Lära känna varandra

Samarbetet mellan Naturskyddsföreningen och Studiefrämjandet fungerar ofta bra, men det finns utvecklingspotential.

En nyckel till ett gott samarbete är, enligt Marie Spörndly, att organisationerna möts och lär känna varandra.

– Det måste finnas en win-win-käns-

la och en del av våra kretsar har inte riktigt förstått vad Studiefrämjandet kan erbjuda utöver en lokal. I Västra MARIE SPÖRNDLY Götaland har det fungerat jättebra. Där träffas de och planerar gemensamma aktiviteter.

Marie Spörndly tror att folkbildningens idéer om samtal och gemensamt lärande har stor betydelse.

– Den tid vi lever i väcker stor oro hos många, människor behöver mötas och ventilera oron med andra. Där tror jag vi från Naturskyddsföreningen och Studiefrämjandet tillsammans kan göra mer. l NATURSKYDDSFÖRENINGEN

. HAR CIRKA 200 000 MEDLEM. DET FINNS 274 KRETSAR (LOKALFÖRENINGAR) ÖVER HELA LANDET . GER UT TIDNINGEN BILDADES 1909

MAR

SVERIGES NATUR.

www.naturskyddsforeningen.se

SVEROK

K-pop och nya föreningsformer – I spelkulturvärlden kan du vara dig själv.

Vi är alla lite nördiga, så ingen dömer någon annan. Det säger Evelina Ferbrache, ordförande för spelkulturförbundet Sverok.

»

Inom Sverok samlas en lång rad spelformer; lajv, cosplay, brädspel och figurspel är några av dem.

– Just nu växer intresset för K-pop starkt, där grupper skapar danser och kläder kopplade till deras idoler inom koreansk popmusik. Det är en kulturform som passar utmärkt för studiecirklar, säger Evelina Ferbrache.

Efter pandemins isolering har LAN också kommit tillbaka starkt. Det är mötesplatser där man träffas fysiskt och spelar dataspel, ofta under en helg.

– Det skapar en helt annan gemenskap än att sitta hemma och spela, säger Evelina Ferbrache.

Första kontakten

Merparten av Sveroks verksamhet sker i de cirka 1 500 lokalföreningarna. För många ungdomar är Sverok första kontak-

ten med det demokratiska föreningslivet.

Formerna för engagemanget förändras hela tiden. Nu växer föreningar, där möten och verksamhet sker på digitala plattformar. Det här utmanar den traditionella bilden av en förening, där medlemmarna bor på samma plats och träffas i en lokal.

– De nya föreningarna passar inte alltid in i mallen för kommunalt föreningsstöd, men vi vill möta ungdomar på deras villkor. Annars kommer vi inte att se dem, varken i folkbildning, studiecirklar eller i föreningslivet, säger Evelina Ferbrache.

En annan utmaning för många av Sveroks föreningar är svårigheten att öppna ett bankkonto. Det är dyrt och krångligt, och ibland omöjligt om de i föreningsstyrelsen är för unga.

Andningshål

Enligt Evelina Ferbrache fungerar samarbetet med Studiefrämjandet ofta bra.

– Kanske behövs lite fortbildning på en del håll i Studiefrämjandet om hur man kan stödja spelkulturföreningar och koppla ihop spelkultur med studiecirklar.

För många människor är spelkulturföreningarna ett andningshål där de får vara sig själva. Inom EVELINA FERBRACHE Sverok har man vänt det ibland nedsättandebegreppet ”nörd” till något positivt.

– Ett specialintresse är inte så konstigt i spelkulturen, så spelkulturen blir väldigt öppen och icke-dömande. Det gör det lättare för HBTQIA+ personer och NPF:are* att delta utan att känna sig utpekade, säger Evelina Ferbrache. l * NPF står för neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

SVEROK

. EN AV LANDETS STÖRSTA . HAR CIRKA 39 000 MEDLEMMAR . HAR CIRKA 1 500 BILDADES 1988

UNGDOMSORGANISATIONER

MEDLEMSFÖRENINGAR.

www.sverok.se

cirkeln 11

MUSIK & R E M T E K MYC 12

cirkeln

MUSIK ÄR SÅ MYCKET MER än ackordföljder, sångmelodier och otaliga

timmar i replokalen. Att spela i band utvecklar egenskaper som är värdefulla även i andra sammanhang och i livet i stort. På kulturhuset Jutan i Helsingborg träffar vi Amelia, Jonas och Sanja – tre musiker i olika åldrar – för att prata om hur musiken har påverkat deras liv.

Det handlar om allt från gemenskap och mod till en känsla av identitet.

»

– När jag var runt 14 lyssnade min pappa på hårdrock, och det fick mig att upptäcka musiken. Det var så häftigt att hålla i en LP-skiva.

Ingen i min familj är musiker, men det blev ändå min grej, säger Sanja Jonasson, 27.

Sanja är gitarrist i hårdrocksbandet Modesty och hennes hjärta klappar lite extra för en jämställd scen. Hon är grundare till musiklägret I’m in a Band, som riktar sig till unga tjejer.

– Jag har alltid velat att fler tjejer ska spela rock och jag är stolt över att ha fått ihop ett eget band med bara tjejer.

Bra på att säga ja

Jonas Gramsby, 37, är trummis i bandet Hera och en eldsjäl för Helsingborgs livescen. Han ser sin utveckling som musiker som sin största stolthet.

– Jag utvecklas hela tiden och spelar både trummor, bas och gitarr i olika genrer. Min starka sida är att jag är väldigt anpassningsbar, men också bra på att säga ja till saker. Jag har lärt mig det genom musiken. Då hamnar man i situationer där man inte har förberett sig och måste anpassa sig.

Musik gör mig modig

16-åriga Amelia Åhlén startade sin musikaliska resa med just lägret I’m in a Band och har sedan dess spelat med flera olika grupper, senast bandet Tirotella. Hon berättar hur musiken påverkat henne.

– Jag har blivit mer estetisk och lärt mig uttrycka mig genom musiken. Den lockar fram mina bästa sidor. Musiken gör mig glad, modig och smart.

Amelia har även andra intressen, men musiken är nummer ett.

– Den har alltid kommit före handboll och ridning. Jag har blivit något jag inte skulle ha varit annars – musiker.

Ledarskap och disciplin

Det är tydligt att musiken inte bara varit ett fritidsintresse för Sanja, Jonas och Amelia – den har förändrat deras liv.

Jonas beskriver det så här: – Jag har hittat vem jag är, lärt mig samarbeta och att umgås med människor. Jag vet inte vad jag skulle göra om jag inte fick spela och lyssna på musik.

”Jag kan ta konflikter om det behövs, men gör det inte i onödan. Jag brukar försöka reda ut andras bråk istället.”

AMELIA ÅHLÉN, 16

GÖR: Pluggar på musikgymnasium årskurs 1. FRAMTIDSPLANER: Göra lumpen. FÖREBILD: Min mamma som är så snäll och tar hand om mig. LYSSNAR PÅ JUST NU: Hårdrock, Metallica är favoriterna.

MUSIKEN BETYDDE DÅ: Vadå, jag har ju bara hållit på i fem år.

MUSIKEN BETYDER NU: Vill utvecklas och drömmer om att bli musiker på heltid.

»

cirkeln 13

”Innan jag började med musik var jag introvert och tillbakadragen, men jag har lärt mig att stå upp för mig själv.”

SANJA JONASSON, 27

JONAS GRAMSBY, 37

Jag ville leva på musiken och starta ett band med bara tjejer.

MUSIKEN BETYDER NU: Allt – musiken för mig är både yrke, vänskap och glädje.

Terapi och avslappning.

GÖR: Musiklärare. FRAMTIDSPLANER: Jobba för en turné med mitt band Modesty. FÖREBILD: Bandet Extreme, jag älskar funkrock.

LYSSNAR PÅ JUST NU: Ozzy och Van Halen. MUSIKEN BETYDDE DÅ:

»

Att spela i band handlar om mer än att bara spela instrument. Det kräver också ansvar och ledarskap, menar Sanja.

– Förr ville jag inte ta så mycket plats, men i bandet fick jag lära mig att ta en ledarroll. Det har varit en stor utmaning. Nu har jag en ledarroll även i mitt yrke som lärare och det känns naturligt att prata inför andra och att inspirera människor, säger hon.

Musiken har gett Jonas viktiga livsfärdigheter.

– Jag har lärt mig att hålla tider och att göra det man lovar. Allt sådant får man ju också med sig i ett band.

Stå upp för mig själv

Musiken verkar ge alla tre en känsla av glädje och mening.

– Jag har definitivt blivit en lyckligare människa genom musiken, säger Sanja. Det känns tydligt när jag släpper gitarren och reflekterar kring livet.

Amelia ser en stor förändring i sitt självförtroende.

– Jag har blivit mer självsäker, men också tryggare och mer social. Det kan komma från att jag står på scenen och känner att det är något jag kan. Det är kraftfullt, tycker jag. Nu vågar jag prata med folk.

Sanja håller med.

14

cirkeln

”Jag har lärt mig att hålla tider och att göra det man lovar.

Allt sådant får man ju också med sig i ett band.”

GÖR: Högstadielärare i svenska och engelska. FRAMTIDSPLANER: Soloplatta till sommaren. FÖREBILD: Alla som brinner för något, oavsett ämne. LYSSNAR PÅ JUST NU: Mest nittiotalsmusik som Foo Fighters och Red Hot Chili Peppers. MUSIKEN BETYDDE DÅ: Nytt, spännande och ett tillfälligt äventyr. MUSIKEN BETYDER NU:

– Innan jag började med musik var jag introvert och tillbakadragen, men jag har lärt mig att stå upp för mig själv. Man får en ganska bra ”punch in the face” när man står på scenen och har gjort något bra. Så känner jag som lärare också. Det blir en väldigt fin röd tråd däremellan.

Gemenskapen i musiken

Sanja betonar vikten av den samhörighet som uppstår genom att spela tillsammans med andra.

– Gemenskap i ett band är otroligt viktigt, och det har vi i Modesty. Det handlar om att förstå andra, både som musiker och som medmänniskor. Det tar jag även med mig i mina roller som sambo och syster.

Hon minns en turné till Tyskland där bandet umgicks flera dagar i rad.

– Då var vi verkligen tvungna att stå ut med varandra och samarbeta. Gemenskap, trygghet och att peppa varandra – det är grunden. Samma sak gäller för att hålla vänskap vid liv.

Amelia beskriver sin känsla av att spela i band.

– Det är det bästa som finns! Man får en speciell ”connection” med varandra. Man är inte bara vänner – man jobbar ju tillsammans också.

ÅTTA BAND PÅ

SWEDEN ROCK NEMIS

Samarbete och kompromisser

Jonas lyfter vikten av lyhördhet och samarbete.

– Att spela i band är en lång kompromiss. Det funkar inte om alla kör sin egen grej. Att samarbeta mot ett gemensamt mål måste man göra i ett band, och det tar jag med mig i andra sammanhang också.

Han menar att musiken gett honom stora fördelar i samspelet med andra människor, inte minst i jobbet.

– Som lärare håller jag på med gruppdynamik hela tiden. Utan musiken hade jag inte varit lika duktig på mitt jobb.

Amelia håller med om vikten av samspel och berättar om sin roll i en grupp.

– Jag kan ta konflikter om det behövs, men gör det inte i onödan. Jag brukar försöka reda ut andras bråk istället.

Det har blivit min roll i bandet, och ibland i andra sammanhang också.

Studiefrämjandets roll

Alla tre berättar varmt om Studiefrämjandet, som har hjälpt dem att utvecklas både som musiker och människor.

– Per Eskilsson och Maria Malkert på Studiefrämjandet har alltid funnits där och lärt mig saker – om exempelvis scenteknik, att spela musik och att arrangera konserter, berättar Sanja.

Jonas fyller i: – Utan eldsjälar som Per och Maria skulle jag inte spela musik på den nivå jag gör. Jag skulle inte ha fått samma möjligheter.

Amelia berättar om sin relation till Studiefrämjandet och sin väg in i musiken: – Genom musiklägret I’m in a Band hamnade jag i mitt första band, och vi har ju alltid repat här på Jutan. Studiefrämjandet har också gett oss chansen att komma ut och spela.

Nemis är Studiefrämjandets scen för band och artister som vill satsa på musiken, och har studiecirkel i Studiefrämjandet.

I sommar finns Nemisband på flera festivaler runt om i landet. Åtta band kommer att medverka på legendariska Sweden Rock Festival i Sölvesborg 4–7 juni.

»

Sedan samarbetet med Sweden Rock inleddes 2006 har cirka 150 band från Studiefrämjandets musikverksamhet spelat på festivalens Nemis-scen. I år ansökte 300 band om att få bli ett av de åtta utvalda.

– Ett stort grattis till banden som fått denna fantastiska chans att spela på Sveriges största festival, men även ett stort grattis till Sweden Rock Festival och publiken, säger

• Läs mer på www.studieframjandet. se/n FOTO: PRESSBILD

TRE AV BANDEN PÅ NEMIS SWEDEN ROCK DONNATELLUS ,

tidlös rockorkester från Uppsala.

Råd till unga musiker

GOODNIGHT GREATNESS

från Stockholm, rock med tänkvärda texter.

FOTO: PRESSB ILD

Vad har de tre för råd till unga som vill börja spela musik?

Sanjas grundinställning är: ”Gör det bara”.

– Du kommer inte att ångra dig. Vad är det värsta som kan hända? När jag var 15 och stod på scen för första gången var jag rädd för att spela fel. Jag spelade fel, men ingen märkte det. Den enda som bryr sig om det är du själv.

Jonas håller med: – Spela så mycket som möjligt, med så många som möjligt. Man lär sig så mycket av att spela med andra – inte bara musikaliskt, utan även socialt. Man hittar nya möjligheter i livet och vägar framåt.

Amelia avslutar med ett konkret tips: – Bor man i Helsingborg rekommenderar jag Sanjas läger. Men det finns ju sociala medier också, om man vill hitta personer att spela med. l

Andreas Westholm, utvecklingsledare för musik på Studiefrämjandet.

Fokus ligger på att lyfta fram nya intressanta artister, och alla band har studiecirkel hos Studiefrämjandet.

– Nemis-scenen blivit synonym med festivalen. Den har blivit en viktig del i hela Sweden Rock-upplevelsen, säger Hannes Emeus på Sweden Rock Festival.

FOTO: PRESSBILD, LINDA FLORIN

THE MIND PALACE från Hässleholm kombinerar modern hårdrock med sjuttio- och åttiotalsrock.

LIVEKARUSELLEN är Studiefrämjandets landsomfattande turné för dig som vill spela live, få feedback och lära känna nya människor.

Mer info på www.studieframjandet.se/livekarusellen

TEXT: DANIEL FORSBERG BILD: LASSE JOHANSSON

cirkeln 15

Sju av tio kommunpolitiker:

VÄXANDE BEHOV AV CIVILSAMHÄLLET EN NY STUDIE visar att 70 procent av

landets kommunpolitiker tror att civilsamhället kommer bli ännu viktigare i framtiden. Cirkeln har pratat med tre politiker som alla ser ett stort värde av ett rikt föreningsliv i kommunerna.

– Det är uppmuntrande för alla oss som verkar inom civilsamhället, säger Andrea Rodriguez, förbundschef på Studiefrämjandet.

»

Civilsamhället kallas ibland också föreningsliv eller ideell sektor. Det handlar om allt från idrottsklubbar och kulturföreningar till byalag och miljöorganisationer. I en undersökning

som Fremia gjort bland 4 000 svenska kommunpolitiker tror 7 av 10 att behovet av civilsamhället kommer att öka.

Bara 4 procent tror att det kommer att minska, och resterande 25 procent tror att behovet förblir oförändrat.

– Politikerna har höga förväntningar på civilsamhället, vilket också innebär utmaningar för oss. Därför jobbar vi på Studiefrämjandet för att skapa en bättre dialog med kommunerna, säger Andrea Rodriguez.

Frivilligt engagemang

Även om vissa ideella organisationer har anställda, är de flesta föreningar beroende av frivilliga krafter. Det är människor som engagerar sig på sin fritid, utan ersättning. Civilsamhället är fullt av liv och aktivitet – det finns tusentals föreningar i Sverige som ägnar sig åt allt från idrott och kultur till samhällsfrågor. Ett exempel är Ludvika, en kommun med 26 000 invånare som har inte mindre än 278 registrerade föreningar inom många olika områden.

Vad kan då civilsamhället bidra med? Kommunpolitikerna i undersökningen anser att frivilligorganisatio-

LINDA ESKILSSON (MP) kommunalråd och ordförande i kulturnämnden, Uppsala

STUDIEFÖRBUNDEN – VIKTIGA PUSSELBITAR

»

OM FÖRENINGSLIVET: Föreningsli-

vet i Uppsala är superviktigt. Det handlar om så mycket; rätten till meningsfull fritid för barn och unga, psykisk hälsa, trygghet… Vi i kommunen kommer aldrig kunna bygga upp verksamheter som

16

cirkeln

passar alla. Därför vill vi stärka dialogen med civilsamhället i stort. RF-SISU jobbar nu tillsammans med idrotts- och fritidsnämnden med ledarskapsutbildningar. Jag var själv på en sådan förra veckan och det var jättebra. Om man tror att föreningslivet har en roll att spela, då är de långsiktiga förutsättningarna viktiga.

OM STUDIEFÖRBUNDEN: Vi jobbar nära dem och jag hoppas fler börjar se vilka viktiga pusselbitar studieförbunden är. De finns överallt och gör så mycket. Det är kultur, mötesplatser, fortbildning. Vi har ett IOP med Studiefrämjandet inom arbetsmarknad och de bedriver även en del av vår Kulturskola.

OM MINSKADE STATSANSLAG TILL STUDIEFÖRBUNDEN: Jag är upprörd över att

anslagen minskar. Vi hör att studieförbunden tvingas göra dumsnåla beslut nu, när pengarna dras bort så snabbt. När pengarna minskar, så försvinner också verksamheter. Det är en förlust för de människor som drabbas och för hela samhället. Vi i kommunen kan inte kompensera allt, men i dialog med studieförbunden har vi infört ett omställningsstöd, så att övergången blir lättare.

OM DET EGNA FÖRENINGSENGAGEMANGET:

Tidigare har jag spelat amatörteater, när jag får mer tid ska jag tillbaka till det. l

»

BILD: ISTOCK

JARI PUUSTINEN (M) kommunalråd, Eskilstuna

TÄTARE DIALOG – DÄR VI VÅGAR STÄLLA KRAV

»

OM CIVILSAMHÄLLET: Föreningslivet bidrar till sammanhållning och personlig utveckling. Det offentliga, näringslivet och föreningslivet måste jobba mer tillsammans. Vi borde sätta oss ner som olika parter och resonera

om våra mål och syften. Jag vill också se ett annat regelverk, där näringslivet kan stötta föreningslivet och göra någon form av skatteavdrag. Vår kommun ger resurser till föreningslivet, men vi behöver bli bättre på att tala om vad vi förväntar oss av föreningarna. En tätare dialog, där vi också vågar ställa krav. I Eskilstuna är strax under 40 procent av barn och unga aktiva i föreningar. Är vi nöjda? Absolut inte, det är alldeles för lågt.

OM STUDIEFÖRBUNDEN: Vi i Eskilstuna ger stöd till studieförbunden. Det är uppenbart att de fyller en viktig funktion i många människors liv. Jag är rädd för ett samhälle där folk bara sitter hemma och tittar i sina

mobiltelefoner. Mötesplatserna är oerhört viktiga, där man byter erfarenheter och klokskap med varandra. I dagens samhälle finns stor otrygghet och många känner sig vilsna. Vi måste fundera över hur vi bygger ett starkt samhälle med gemenskap.

OM MINSKADE STATSANSLAG TILL STUDIE-

FÖRBUNDEN: Jag har lite svårt att se vad de

grundat sitt beslut på. Neddragningarna kommer att påverka, sedan är det upp till studieförbunden att anpassa sig till sin nya kostym.

OM DET EGNA FÖRENINGSENGAGEMANGET:

Just nu hinner jag inte, men jag har tidigare varit engagerad inom fotbollen, både som spelare, tränare och i styrelseuppdrag. l

cirkeln 17

» ner kan spela roll inom många områden. Utöver fritid, kultur och idrott tror de också att de kan ha stor betydelse när det gäller miljöfrågor, skola och socialt arbete.

Stöd till föreningslivet

De flesta kommuner stöttar föreningslivet ekonomiskt, men stödet varierar. Idrottsföreningar får ofta hjälp med anläggningar, och många studieförbund bidrar med lokaler.

Samtidigt har staten minskat sina bidrag till folkbildningen, vilket oroar vissa politiker. Andra tror dock inte att detta kommer att påverka det lokala föreningslivet i större utsträckning. Här är det stora skillnader mellan partierna, vilket framgår av tabellen till höger.

Samarbeten vanligt

Det finns många exempel på hur kommuner och civilsamhället samarbetar. Ibland handlar det om att kommunen finansierar projekt eller ingår partnerskap, som det så kallade Ideellt Offentligt Partnerskap (IOP). Studiefrämjandet har till exempel samarbetat med kommuner i projekt som handlar om integration och stöd till föräldrar i stadsdelarna Gottsunda i Uppsala och Tensta i Stockholm.

– Civilsamhället och kommunerna har olika roller, men tillsammans kan vi skapa en bättre framtid. När människor engagerar sig ideellt, då vinner hela samhället, säger Andrea Rodriguez på Studiefrämjandet. l TEXT: THOMAS ÖSTLUND

• Fremia är civilsamhällets arbetsgivarorganisation. Undersökningen har genomförts av Demoskop under 2024 inom ramen för deras politikerpanel. Hela rapporten finns att läsa och ladda ner på www.fremia.se.

KOMMUNPOLITIKER OM CIVILSAMHÄLLET Andel kommunpolitiker från olika partier som tror att behovet av civilsamhället kommer att öka (procent)

53

70

82

80

77

71

74

67

SD

M

KD

L

C

S

MP

V

29

38

64

76

74

82

Andel kommunpolitiker 19 24 från olika partier som som tror att minskade anslag till folkbildningen i mycket hög eller hög grad kommer påverka föreningslivet i din kommun (procent)

IDÉBURET OFFENTLIGT PARTNERSKAP ETT IDÉBURET OFFENTLIGT

partnerskap (IOP) är en överenskommelse om samverkan mellan offentlig och idéburen sektor i syfte att uppnå ett visst allmännyttigt samhälleligt mål. Ett IOP är inget bidrag och får inte heller överträda de upphandlingsregler som finns.

Det bygger just på en nära samverkan, där parterna, till exempel en kommunal förvalt-

ning och ett studieförbund, har ett gemensamt engagemang.

På www.regeringen.se finns skriften Idéburet offentligt partnerskap – en vägledning.

Mer information om IOP finns även hos organisationen FORUM – Idéburna organisationer med social inriktning. www.socialforum.se.

• •

EVA KINDSTRAND STRÖBERG (S) kommunstyrelsens ordförande, Vimmerby

FÖRENINGSLIV – BÄSTA FORMEN AV DEMOKRATI folkhälsa, folkbildning och social verksamhet.

Föreningslivet ute i våra klubbstugor är också den bästa formen av demokrati.

OM KOMMUNENS STÖD TILL FÖRENINGSLIVET:

»

OM FÖRENINGSLIVET: Kommuner-

na kommer inte kunna tillgodose alla behov framöver, så ett rikt föreningsliv betyder oerhört mycket. Civilsamhället tillför en värdefull kombination av

18

cirkeln

I Vimmerby har vi uppdaterat våra föreningsstöd, och stödjer även Vimmerby föreningsliv tillsammans, en paraplyorganisation för både idrott och kultur. Jag tror också på en nära dialog och samverkan med föreningslivet. RF-SISU öppnar nu sina föreningsutbildningar även för kulturföreningar. Alla behöver inte göra allt.

OM STUDIEFÖRBUND OCH BILDNING: Samarbetet med studieförbunden fungerar bra. Ett bildat samhälle är jätteviktigt – att vi är medvetna om vad som händer runt om i världen

och att vi även kan vara med och påverka.

Demokrati ses nog som ganska självklart bland barn och unga idag, men jag tror aldrig man kan ta demokratin för given.

OM MINSKADE STATSANSLAG TILL STUDIE-

FÖRBUNDEN: Det är uppenbart att man inte tycker att bildning behövs, eftersom man väljer att slå mot den verksamheten. Jag har inte hela bilden, men uppfattar ändå att studieförbunden försöker hitta lösningar.

OM DET EGNA FÖRENINGSENGAGEMANGET:

Ända sedan 1970-talet har jag varit ideellt engagerad, senast som ordförande i en fotbollsförening i sju år. Den kraft som finns i det ideella engagemanget är svårt att hitta någon annanstans. l

Bokmässa med folkbildningstema

ÅR 2026 ÄR FOLKBILDNING tema för den stora Bokmässan i Göteborg, den 24–27 september. ”Tema Folkbildning på Bokmässan 2026 belyser folkbildningens kraft att förena, inspirera och skapa delaktighet”, skriver mässan i sin programförklaring.

• 60 % av unga i åldern 16–24 år

uppger att de har besvär av ängslan, ångest eller oro.

Valdeltagandet bland unga i riksdagsvalet minskade mellan 2018 och 2022 från 86 till 83 %.

Andelen unga i åldern 16–25 år som uppger att de varje vecka läser böcker på fritiden har minskat drastiskt, från 59 % år 2007 till 29 % år 2001.

Det är några av hundratals fakta i rapporten Ungas levnadsvillkor i Sverige från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. Här finns statistik om utbildning, arbete, fritid, hälsa med mera.

• •

• Läs och ladda ner rapporten på www.mucf.se

Här finns studieplaner TRÄDGÅRD, FÅGLAR, MILJÖ och mycket annat.

BIL D : U NSPL ASH

notiser

Siffror om ungas levnadsvillkor

Studieplan

Skogsträdgården Nyfiken på fåglar?

Utdrag ur studieplanen

Motivera ideella

Välkommen till ornitologernas studieförbund!

På www.studieframhandet.se finns ett femtiotal studieplaner som du kan läsa och ladda ner kostnadsfritt. Gå in på hemsidan och låt dig inspireras!

Hundens vecka i höst UNDER HUNDENS VECKA den 8–14

september är det massor av spännande aktiviteter på hundklubbar runt om i landet. Under veckan kan hundägare och hundintresserade prova på och lära sig mer om ett aktivt liv med hund.

Hundens vecka sker i samarbete mellan Studiefrämjandet och deras medlemsorganisationer Svenska Kennelklubben, Sveriges Hundungdom och Svenska Brukshundklubben.

• För aktiviteter nära dig, se www.studieframjandet.se/hundensvecka/ sid 1

sid 1

REPLOKALERNA SPELAR ROLL MÅNGA ETABLERADE ARTISTERS första steg in i musikens värld var via en replokal hos studieförbunden. Att kunna erbjuda musikintresserade att ha studiecirkel i replokaler är mycket uppskattat, inte

minst bland unga. På grund av ekonomiska nedskärningar har många replokaler nu tvingats stänga. Studieförbundens branschorganisation Studieförbunden i samverkan har under våren kampanjat

för replokalernas betydelse – med hjälp av ett stort antal artister som vittnar om vad replokalerna betytt för deras kreativa utveckling.

cirkeln 19

a k i Olgrupp

Är du en person som slaviskt följer matreceptet, eller går du mer på känsla och testar dig fram i köket? Planerare eller improvisatör – i en cirkelgrupp är chansen stor att du stöter på båda sorterna.

Att som cirkelledare tänka ”vi tar det som det kommer”, kan orsaka problem längre fram. Deltagarnas förväntningar på cirkeln behöver pejlas in redan från start.

En god idé är därför att i början av cirkeln prata om vad som kommer att hända framöver. Du som ledare kan ta initiativ till detta, om ingen annan gör det. Det gäller då att balansera dina egna idéer om hur cirkelarbetet ska läggas upp – med deltagarnas skiftande tankar om vad ni ska göra i cirkeln. I denna inledande planeringsprocess kan frågetecken rätas ut, så att ni tillsammans kan mejsla fram en plan för fortsättningen.

I reglerna för studiecirklar står att varje cirkel ska ha en plan, men däremot inget om hur detaljerad den ska vara. För en del cirklar finns färdiga studieplaner, ibland uppdelade på olika träffar. Det underlättar planeringen, men det gäller att inte bli slav under planen.

20

cirkeln

Regissören Ingmar Bergman lär ha sagt något i stil med att han alltid föredrog en detaljerad plan för sina filmer.

Sedan kan planen ändras under resans gång, men då vet man, menade han, i alla fall vad man avviker ifrån och varför.

LÅNGSAMT – SNABBT

I utvärderingar av cirklar är tempot ofta en källa till negativa omdömen.

När vissa tycker att det går för snabbt, klagar andra på att det går alldeles för långsamt.

Det här kan ha sin rot i att deltagarnas förväntningar skiftar. En del är med i cirkeln för att snabbt lära sig något nytt. Andra menar, som det så vackert heter, att resan är viktigare än målet.

Ofta kan du som ledare från start kalibrera förväntningarna genom gemensam planering (se förra punkten).

För snabbt eller långsamt kan också vara en följd av att vi faktiskt lär oss nya saker olika fort, liksom att deltagarnas förkunskaper skiftar. Det här kan till exempel uppstå i hantverkscirklar, där deltagarna ska lära sig

pla

»

PLANERA – IMPROVISERA

n e d i v i ind

ner LYSSNA a

mellan motstridiga intressen och förväntningar i gruppen.

Att i förväg fundera över några dilemman som ofta uppstår i en grupp, gör dig mer förberedd. Det är dessutom ett sätt att utveckla ditt eget cirkelledarskap. Här är några balansakter du kan behöva hantera.

norm

ATT VARA CIRKELLEDARE kan vara en utmanande balansakt

L I KA

HÅLL BALANSEN som cirkelledare

imp

T

a r e s i prov

n e p

mer

olika tekniker. Den som behöver mer tid, kan ibland känna sig skamsen för att alltid tvingas säga: ”Det går för fort, jag fattar inte.”

Som ledare kan det vara bra att påminna sig själv och de andra deltagarna att en studiecirkel aldrig är en skola och definitivt ingen tävling där det gäller att vara bäst och snabbast. Något som händer i många cirklar är att det uppstår ett slags ”lärmiljö” där deltagarna hjälper varandra. Som ledare kan du uppmuntra dessa processer, vilket ofta brukar skapa en god atmosfär i gruppen.

OLIKA – LIKA

TID

Alla grupper utvecklar ett eget normsystem, uttalade och outtalade regler som definierar gruppens inre liv. Stadgarna i en förening är ett exempel på uttalade normer.

Outtalade normer förväntas deltagarna följa, utan att de behöver vara nedskrivna.

I denna process kan gruppen växa samman och utveckla sin egen ”gruppkultur” – en källa till samhörighet och gemenskap. Men det finns också en baksida. För vad händer om någon inte uppfattar, eller bryter mot gruppens ”tysta överenskommelser”?

Någon avbryter andra hela tiden, en annan kommer aldrig i tid, en tredje blir väldigt personlig och pratar om sig själv hela tiden. Någon kanske börjar

11 FRÅGOR TILL DIG SJÄLV baktala andra gruppmedlemmar. Allt detta kan hända i en studiecirkel – och ibland skapa spänningar i gruppen.

Ordet norm kan ha en nedsättande klang. Numera används ibland begreppet ”bredda normen” som ett uttryck för att det ska finnas utrymme för att gruppkulturen ska innefatta en förståelse för att vi människor är olika – och att en studiecirkel just är en plats där du får vara dig själv.

Många cirkelledare uppfattar som sin främsta uppgift att skapa en god stämning i gruppen. Här gäller det att balansera behovet av att forma en gemensam gruppkultur, utan att normerna för hur du förväntas agera blir en trång tvångströja.

LÄRA UT – LYSSNA IN

Olika studiecirklar skiljer sig från varandra. Den som anmäler sig till Jägarskolan eller en valpkurs förväntar sig att ledaren ska besitta kunskap i ämnet. Här måste ledaren hitta en balans mellan att lära ut och lyssna in. Din kunskap som ledare är viktig och värdefull, men katederundervisning är inte riktigt vad folkbildningspedagogik handlar om.

Här gäller det för ledaren att balansera sin roll som kunskapsförmedlare med att låta samtalen och erfarenhetsutbytet mellan deltagarna ha en central roll i cirkeln.

Deltagare i en studiecirkel är inte elever, utan medskapare till det lärande som sker i gruppen.

I så kallade kamratcirklar, kanske en musikgrupp eller en bokcirkel bland goda vänner, förväntar sig deltagarna sällan att ledaren ska lära ut något. Men även här gäller det att hålla balansen, så att alla deltagare känner sig delaktiga.

UTBILDNING FÖR CIRKELLEDARE STUDIEFRÄMJANDET ANORDNAR över hela landet utbildningar för cirkelledare. Här kan du bland annat lära dig mer om hur grupper fungerar och om folkbildningspedagogikens idéer och praktik. Är du intresserad, kontakta Studiefrämjandet på din ort eller besök www.studieframjandet.se

En lärdom som många cirkelledare dragit är att de aldrig blir fullärda.

Varje ny cirkelgrupp innebär nya utmaningar. Att ställa sig själv frågor om sitt ledarskap, kan vara ett sätt att reflektera över ditt cirkelledarskap.

• Hur kan du bidra till goda relationer i gruppen?

• Vad utmärker ett bra samtal i gruppen?

• Vad kan du som ledare göra för • • • • • • • •

att få igång ett bra samtal?

Vad innebär det för dig att ”lyssna aktivt”?

Hur viktigt är det för dig att deltagarna lär sig nya saker hela tiden? Är det viktigt för dig att bekräfta deltagarna, i så fall varför och hur gör du?

Hur hanterar du en situation där någon i gruppen ser ut att känna sig utanför?

I en cirkel lär deltagarna ofta av varandra. Hur kan du som ledare uppmuntra det?

Hur brukar du inleda och avsluta cirkelträffarna?

Om någon eller några uttrycker missnöje – hur hanterar du det?

Vad vill du själv utveckla vidare i din roll som cirkelledare?

INDIVIDEN – GRUPPEN

För att sammanfatta det hela: I en studiecirkel – och egentligen vilken grupp som helst – är utmaningen är att både tillfredsställa enskilda deltagarens och gruppens gemensamma behov. Det här är inte lätt, men samtidigt något som många tycker spännande i rollen som cirkelledare.

Nu för tiden finns det inget som hindrar att du lär dig nya saker helt på egen hand.

Vägledning för att erövra ny kunskap finns bara en googling bort. Ändå söker sig många till studiecirklar, just för de förenar ny kunskap och nya möten – lärande och gemenskap. l TEXT: THOMAS ÖSTLUND ILLUSTRATION: NINNI OLJEMARK

cirkeln 21

BIL D : U NSPL ASH

FÖRBUNDSSTÄMMA i Studiefrämjandet Relationen mellan Studiefrämjandet • och deras medlemsorganisationer

ska utredas.

Gemensamma strategiska mål fastställdes.

En ny förbundsstyrelse utsågs.

Det var några av besluten på Studiefrämjandets förbundsstämma den 26 april.

• •

»

Studiefrämjandet har ordinarie förbundsstämma vartannat år. Det här var första stämman sedan den stora organisationsförändring som trädde i kraft 1 januari och som i korthet innebär att Studiefrämjandet samlas i sex avdelningar, samt ett riksförbund, i en gemensam juridisk enhet.

På förbundsstämman, som genomfördes digitalt, deltog ett fyrtiotal ombud från avdelningar och medlemsorganisationer, samt förbundsstyrelsen och gäster.

Studiefrämjandet har 19 medlemsorganisationer och stämman beslutade om

nya kriterier för medlemskap, anpassade till den nya organisationsstrukturen. Dessutom beslutades på förbundsstyrelsens förslag att tillsätta en utredning som ska belysa olika aspekter av relationen mellan Studiefrämjandet och deras medlems- och samarbetsorganisationer. Utredningen ska lämna sina förslag till nästa förbundsstämma 2027.

Stämman fastställde de strategiska mål som beslutades på senaste stämman 2023 och som gäller fram till och med 2027, då nya mål ska antas.

Förbundsstämman valde enhälligt, och helt enligt valberedningens förslag, en ny förbundsstyrelse. Anna Håkansson omvaldes till förbundsordförande.

Förutom detta fattade stämman bland annat beslut om vissa stadgeförändringar samt att uppdatera den så kallade Tillitsmodellen, för internkontroll och verksamhetsutveckling i Studiefrämjandet.l TEXT: THOMAS ÖSTLUND

NYA FÖRBUNDSSTYRELSEN Överst från vänster: Anna Håkansson, Pia Nylund, Anette Jakobsson, Berith Sedig, Fredrik Lindström, Jahn Stääv, Mika Svanborg, Anette Thomasson, Tobias Larson, Ulf Johansson, Ulf Tollhage.

Ugglestipendiet 2025 till vadarprojekt och skogsinventering – Ett jättetack för stipendet!

Det säger Erica Lindquist från Mörbylånga Jaktvårdskrets, som tillsammans med Naturskyddsföreningen i Uppsala fått Studiefrämjandets Ugglestipendium.

»

Mörbylånga Jakvårdskrets får utmärkelsen för sitt arbete med ett vadareprojekt för att främja hotade fågelarter som häckar på öländska våtmarker och strandängar.

Naturskyddsföreningen i Uppsala län får stipendiet för insatser med att få nybörjare att inventera naturskog.

– Ugglestipendiet kan liknas vid ett folkbildningens Nobelpris som hyllar och uppmärksammar ideella insatser för djur, natur, miljö och folkbildning. Årets stipendiater är väl värda utmärkelsen, säger Ulf Johansson, ledamot i Studiefrämjandets förbundsstyrelse.

Studiefrämjandets Ugglestipendium inrättades 1985 för en framsynt folkbildningsinsats inom natur- och miljöområdet. Stipendiet delas ut vart annat år.

Studiefrämjandets verksamhetsåtagande FRÅN OCH MED 2025 gäller ett nytt system

för fördelning av statsbidraget till studieförbunden. Förenklat skiftar fördelningen från att bygga enbart på mängden verksamhet (kvantitet) till de effekter som verksamheten har (kvalitet). Till grund för fördelningen ska

varje studieförbund lämna in ett så kallat verksamhetsåtagande, där de beskriver planerad verksamhet för kommande tre år.

Studiefrämjandets verksamhetsåtagande lämnades in våren 2024. I höstas beslutade Folkbildningsrådet att Studie-

främjandet ska motta 11,9 procent av statsbidraget kommande tre år. Högst andel fick ABF med 24,9 procent, följt av Vuxenskolan med 19,9 procent, därefter Studiefrämjandet och övriga fem studieförbund.

• Mer information på www.folkbildningsradet.se

TYCK TILL OM CIRKELN Vi genomför nu en läsarundersökning och du kommer att få en enkät via e-post. Har du inte fått någon enkät och vill vara med i undersökningen, skicka ett meddelande till info@studieframjandet.se. Tack för din medverkan!

22

cirkeln

FAKTA OM STUDIEFRÄMJANDET

• Ett av Sveriges största studieförbund.

• Finns över hela Sverige.

• Anordnar främst studiecirklar och kulturarrangemang.

För detta ges bidrag från stat, kommuner och landsting.

• Utgår från folkbildningens idé. Deltagarnas önskemål, förutsättningar och erfarenheter är viktiga.

• Anordnar studiecirklar i många ämnen, men satsar särskilt på natur, djur, miljö och kultur.

• Är oberoende – utan kopplingar till politiska partier, fackliga organisationer eller religiösa samfund.

• Är en ideell organisation utan vinstintresse som styrs demokratiskt.

• Har 19 medlemsorganisationer.

STUDIEFRÄMJANDETS VISON

Att alla människor har kunskap, kraft och utrymme att delta i utvecklingen av ett hållbart och demokratiskt samhälle.

ledare Utvecklad ANNA HÅKANSSON

folkbildning

"FOLKBILDNINGSUTVECKLARE" är Studiefrämjandets nya yrkesbeteckning på de medarbetare som dagligen arbetar med vår folkbildningsverksamhet. Tidigare har vi använt det diffusa ordet ”verksamhetsutvecklare”. Spelar förändringen någon roll, kanske du tänker? Jag menar att den har betydelse, genom att tydligt signalera att det vi vill utveckla är just folkbildning.

Svenskarna är mer välutbildade än någonsin tidigare. I dag har 31 procent läst vidare efter gymnasiet i tre år eller mer, jämfört med 16 procent år 2000. Betyder det att vi är dubbelt så bildade som för 25 år sedan? Jag tvivlar.

NATIONALENCYKLOPEDIN BESKRIVER att bildning ger människor

möjlighet att utveckla sin personlighet, öppna sina sinnen för nya perspektiv, bli medvetna och delaktiga medborgare i samhället.

Just så ska våra folkbildningsutvecklare se sin roll. I hög grad är det så redan idag, och nu tar vi steg vidare.

Förutom våra medarbetare har du som är cirkelledare, tillsammans med våra deltagare, en nyckelroll på vägen till bildning.

MED EN KRYMPANDE ekonomi i studieförbunden är det här så klart inte enkelt. Sverige behöver mer folkbildning, inte mindre.

Bästa sättet att övertyga våra folkvalda om vikten av vår verksamhet, är att vi i studieförbunden fortsätter att göra skillnad, och visar det. Trots tuffa tider finns i Studiefrämjandet både framtidstro och en fast övertygelse om att vår folkbildning gör skillnad, för enskilda människor och för vårt samhälle.

I SLUTET AV APRIL hade Studiefrämjandet förbundsstämma, som genomfördes digitalt. Jag är stolt och glad över att ha fått förnyat förtroende som förbundsordförande för de kommande två åren.

Men ansvaret för att utveckla folkbildningen – det vilar på oss alla som verkar i Studiefrämjandet.

STUDIEFRÄMJANDETS MEDLEMSORGANISATIONER Adoptionscentrum, Friluftsfrämjandet, Fältbiologerna, Förbundet Skog och Ungdom, Indiego, Jordbrukare-Ungdomens Förbund, Jordens Vänner, Koloniträdgårdsförbundet, Naturskyddsföreningen, Riksförbundet Hem och Skola, Riksförbundet Sveriges 4H, Svenska Brukshundklubben, Svenska Jägareförbundet, Svenska Kennelklubben, Svenska Turist­föreningen, Sveriges Hundungdom, Sveriges Ornitologiska Förening, Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund – Sportfiskarna, Sverok

ANNA HÅKANSSON FÖRBUNDSORDFÖRANDE STUDIEFRÄMJANDET

PRENUMERATION – ADRESSÄNDRING? Vill du ha Cirkeln? Har du ändrat adress? Är du ledare eller förtroendevald, kontakta i så fall Studiefrämjandet där du bor. Övriga prenumerations­ärenden, kontakta Studiefrämjandet, riksförbundet, tel 08 545 70 700 eller info@studieframjandet.se

cirkeln på webben

På studieframjandet.se/cirkeln hittar du nyheter, inspiration och fakta.

cirkeln 23

AVS: Studiefrämjandet Box 38184 100 64 Stockholm

cirkeln cirkeln

I N SP I RAT I O N

l e darsk a p

IN MART ÄS N EMTSMEÅKRYP TILL

u Band på kurs u Martin och fåglarna u Ledare på film

FRÅN RO CK HÅ RD

u Rör om i din förening u Tips för cirkelledare

u Bli lite mer

hållbar

HITTA DIN

e Carolinas af Uggl n

u Vad händer

LÄRSTIL

i replokalen

u Cirklar för

föräldrar i nytt land

ta la hj är få r al å i ta kt at t sl

Leda andra Leda varandra pedagogiska giganter

lUsten först

morot till hUndarna

Drivkraft Nyfikenhet

Så tänkte Montessori, Freire och Grundtvig

Cirkelledarens största tillgång

Hundinstruktörerna coachar och belönar

i akvarellcirkeln 4.2013

SKRATT & ALLVAR

VÄSSA DIN FÖRENING här finns hjälp att få

BLIVIT MED VALP dags för en kurs

3.2014

Cirkeln PÅ WEBBEN

I CIRKELN PÅ WEBBEN kan du bläddra i nya och äldre nummer. Du hittar artiklar om natur, miljö,

musik, pedagogik, ledarskap och mycket annat. Titta i på www.studieframjandet.se/cirkeln