MUSIK & MYCKET MER
MINNEN FRÅN FÖRSTA
TIDEN I REPLOKALEN
SENIORERNA
SOM LÄR KÄNNA SIN iPHONE
TRENDSPANING I FÖRENINGSLIVET
Studiecirkelns
ÅTTA BAND SPELAR PÅ
SWEDEN ROCK NEMIS
STUDIECIRKELNS MOSAIK
färdigheter, exempelvis inom kulturområdet.
Gruppen är grunden
Det andra ledet i ordet studiecirkel – cirkel – har både symbolisk och reell betydelse. Långt ifrån alla cirklar sker runt ett bord, men ordet cirkel signalerar jämlikhet mellan deltagarna, att alla är värdefulla i cirkelns pedagogiska helhet.
Att få till en god stämning i gruppen ser de flesta cirkelledare som en av sina främsta uppgifter. I studieförbundens cirkelledarutbildningar är gruppdynamik ett viktigt inslag, just för att ledaren ska förstå och även kunna påverka samspelet i gruppen.
”Tillsammans kan vi mer” är en slogan som Studiefrämjandet ibland använder. Det uttrycker i fyra enkla ord en central tanke i studiecirkelpedagogiken.
Samtal och reflektion
”Studiecirkeln är en mindre grupp som planmässigt genom samtal och dialog bedriver studier.” Så står det i statens regler för studiecirklar. Lite byråkratiskt, samtidigt tydligt.
Samtalen mellan deltagarna sätter, kanske mer än något annat, fingret på studiecirkelns pedagogiska praktik. Alla som varit med i en cirkel vet vad det handlar om. Ibland kan samtalen spela huvudrollen, som i diskussions- eller bokcirklar. Ibland kretsar samtalen kring frågor som inte alls har med ämnet att göra. I en hantverkscirkel diskuteras skolpolitik och i en akvarellcirkel pratas sjukvård. På det här sättet kan cirkeln utvecklas till en arena för mellanmänskliga meningsutbyten om det mesta – det vi också kan kalla bildning. Vägen till bildning är svår utan samtal och möten mellan människor.
DETTA HÄNDER MED DELTAGARNA
Det har gjorts många studier om hur människor påverkas av att delta i studiecirklar. Lite förenklat kan ”cirkeleffekterna” sammanfattas i tre dimensioner:
Ökad kunskap
De flesta är med i en studiecirkel för att lära sig något nytt. Just detta sker också, oavsett om cirkeln handlar om att lära sig ett instrument eller fördjupa sig i klimatförändringarnas effekter. Det är mindre vanligt att kunskapssökandet har ett särskilt syfte, till exempel att skaffa sig kompetenser för arbetslivet. Snarare är det lusten och nyfikenheten att lära något nytt som leder människor till studiecirklarna.
Personlig utveckling och livskvalitet Ökad kunskap är en effekt av studiecirklar, en annan är personlig utveckling. Det är inte alltid deltagarna kan sätta ord på detta, i alla fall inte på en gång. ”Jag har blivit mer självsäker, men också tryggare och mer social”, säger Amalia, när hon ser tillbaka på flera års deltagande i musikcirklar i Studiefrämjandet. Amalia intervjuas längre fram i tidningen (se sidan 12). I Studiefrämjandets deltagarundersökning instämmer åtta av tio i påståendet att ”deltagandet har gjort mig säkrare som person”.
När cirkeldeltagare tillfrågas ger de även uttryck för att studiecirklarna på ett mer allmänt plan får dem att känna »
Tankar om studiecirklar och bildning
”BILDNINGSIDEALET i folkrörelserna handlar om makt. Men makt över det egna livet, inte över andras.”
OLA LARSMO I BILDNING (ATLAS, 2016)
”ETT BILDAT FOLK som för öppna och nyfikna samtal är inte immunt, men sannolikt svårare att dupera för demokratins inre och yttre fiender.”
UR 2024 ÅRS FOLKBILDNINGSUTREDNING
”TROTS ATT DELTAGARNA säger att de inget kan så finns det alltid en dold kunskap som man kan försöka göra synlig.”
UR CIRKELLEDARBOKEN (LT FÖRLAG 1988)
”BILDNINGSARBETETS FRÄMSTA uppgift angives vara att uppväcka medborgarnas sinne för andliga värden och i olika avseenden medverka till vårt folks demokratiska fostran.”
UR 1944 ÅRS FOLKBILDNINGSUTREDNING
”ETT SAMHÄLLE DÄR bildning värderas högt bygger förmodligen större motståndskraft än om bildning värderas lågt. En aktiv politik för bildning är därför en viktig investering för framtiden både för individen och för samhället som helhet.”
UR 2024 ÅRS FOLKBILDNINGSUTREDNING
TRENDSPANING I FÖRENINGSLIVET
VAD VÄCKER INTRESSE och vilka vägar tar sig människors ideella engagemang? Och hur ser samarbetet med Studiefrämjandet ut? Cirkeln frågade tre av Studiefrämjandets största medlemsorganisationer.
FRILUFTSFRÄMJANDET
Kravlösa
steg in i friluftslivet
Friluftslivet fick en ordentlig skjuts under pandemin, och det har hållit i sig.
– Intresse är stort för att kravlöst ta första steget in i en friluftsaktivitet, utan att behöva köpa en massa dyra grejer, säger Truls Neubeck, chef för Friluftsfrämjandets utbildningsorganisation Friluftsakademin.
»Många känner till Skogsmulle, men i Friluftsfrämjandet finns en bred verksamhet för alla åldrar – skridsko, skidor, klättring, vandring och mycket mer. Dessutom finns ett nära samarbete med skola och förskola, genom utomhuspedagogiken I Ur & Skur.
Enligt Truls Neubeck trendar ingen särskild del av friluftslivet just nu. Däremot, menar han, vill allt fler testa många olika slags aktiviteter.
– Och människor deltar gärna i ledarledd verksamhet som innefattar gemenskap i en grupp.
En annan tendens är att allt fler i sam-
hället – även beslutsfattare – börjar inse vad en aktiv fritid betyder för hälsa och välbefinnande.
– Tyvärr har inte det ekonomiska stödet till friluftslivet ökat på samma sätt som till idrotten. På flera håll har vi långa köer till våra barn- och ungdomsverksamheter, säger Truls Neubeck.
Bred rörelse
Friluftsfrämjandet vill finnas till både för nyfikna nybörjare och för dem som vill ta steg vidare till mer avancerade friluftsäventyr. Basen är de 6 500 ideella ledarna i de 285 lokalavdelningarna.
– Helt klart behövs fler ledare, så att vi kan möta behoven hos allmänheten, säger Truls Neubeck som tror på ett utvecklat samarbete mellan Friluftsfrämjandet och Studiefrämjandet.
– Det handlar om att samla ännu fler människor till ett organiserat friluftsliv och kanske till ett ledaruppdrag. Vi är
PRAKTISKA, lokalt förankrade föreningsaktiviteter lockar många.
en gräsrotsrörelse och jag tror att samarbetet mellan oss och Studiefrämjandet måste växa underifrån.
Det finns en risk att bildningsperspektivet ibland tappas bort i det aktivitetsinriktade föreningslivet, menar Truls Neubeck.
– Folkbildningens tankar om demokratiska samtal och möten ligger ju i linje med hur vi vill att det ideella föreningslivet i stort ska utvecklas. Här finns många möjligheter till samverkan. l
FRILUFTSFRÄMJANDET
BILDADES 1892 . HAR CIRKA 110 000 MEDLEMMAR . I 285 LOKALAVDELNINGAR . UTBILDAR ÅRLIGEN 1 500 LEDARE I OLIKA FRILUFTSGRENAR . GER UT TIDNINGEN MAGASIN FRILUFTSLIV. www.friluftsframjandet.se
TRULS NEUBECK
NATURSKYDDSFÖRENINGEN Naturkänslan förenar människor
– Vi ser ett växande intresse för lokalt och praktiskt miljöarbete. Det säger Marie Spörndly, verksamhetsutvecklare på Naturskyddsföreningen.
»Med sina 200 000 medlemmar är Naturskyddsföreningen Sveriges största miljöorganisation. Visionen är ”en hållbar framtid på en frisk och levande planet”.
Naturkänsla, engagemang, påverkan, konsumentmakt och samarbete, är de fem förändringsmetoder Naturskyddsföreningen arbetar utifrån. Marie Spörndly framhåller ”naturkänslan” som en möjlighet att förena människor, i en tid när samhällsdebatten är konfrontativ och polariserad. – Trots skilda politiska uppfattningar kan de flesta förenas i att vi behöver ren luft, friskt vatten och en levande natur där vi kan titta på blommor och plocka blåbär, säger hon.
Lokalt fokus
Drygt tio procent av Naturskyddsföreningens medlemmar deltar aktivt i verksamheten.
– Att vara stödjande medlem är helt okej, men vi jobbar hårt för att fler ska bli aktiva i våra kretsar, säger Marie Spörndly. En tendens är att allt fler lockas av praktiska aktiviteter med hållbarhetsfokus.
– Det kan handla om att träffas för att laga kläder eller anordna foodjam, gemensam hållbar matlagning.
I Naturskyddsföreningen märks även ett ökande intresset för skogen och biologisk mångfald.
– Lokala skogsinventeringar är en av många aktiviteter. Det handlar om att kartlägga ett avgränsat skogsområde för att bedöma dess naturvärde och se vad det betyder för den biologiska mångfalden.
Lära känna varandra
Samarbetet mellan Naturskyddsföreningen och Studiefrämjandet fungerar ofta bra, men det finns utvecklingspotential. En nyckel till ett gott samarbete är, enligt Marie Spörndly, att organisationerna möts och lär känna varandra.
– Det måste finnas en win-win-käns-
K-pop och nya föreningsformer
– I spelkulturvärlden kan du vara dig själv. Vi är alla lite nördiga, så ingen dömer någon annan. Det säger Evelina Ferbrache, ordförande för spelkulturförbundet Sverok.
»Inom Sverok samlas en lång rad spelformer; lajv, cosplay, brädspel och figurspel är några av dem.
– Just nu växer intresset för K-pop starkt, där grupper skapar danser och kläder kopplade till deras idoler inom koreansk popmusik. Det är en kulturform som passar utmärkt för studiecirklar, säger Evelina Ferbrache.
Efter pandemins isolering har LAN också kommit tillbaka starkt. Det är mötesplatser där man träffas fysiskt och spelar dataspel, ofta under en helg. – Det skapar en helt annan gemenskap än att sitta hemma och spela, säger Evelina Ferbrache.
Första kontakten
Merparten av Sveroks verksamhet sker i de cirka 1 500 lokalföreningarna. För många ungdomar är Sverok första kontak-
ten med det demokratiska föreningslivet. Formerna för engagemanget förändras hela tiden. Nu växer föreningar, där möten och verksamhet sker på digitala plattformar. Det här utmanar den traditionella bilden av en förening, där medlemmarna bor på samma plats och träffas i en lokal. – De nya föreningarna passar inte alltid in i mallen för kommunalt föreningsstöd, men vi vill möta ungdomar på deras villkor. Annars kommer vi inte att se dem, varken i folkbildning, studiecirklar eller i föreningslivet, säger Evelina Ferbrache. En annan utmaning för många av Sveroks föreningar är svårigheten att öppna ett bankkonto. Det är dyrt och krångligt, och ibland omöjligt om de i föreningsstyrelsen är för unga.
Andningshål
Enligt Evelina Ferbrache fungerar samarbetet med Studiefrämjandet ofta bra.
– Kanske behövs lite fortbildning på en del håll i Studiefrämjandet om hur man kan stödja spelkulturföreningar och koppla ihop spelkultur med studiecirklar.
la och en del av våra kretsar har inte riktigt förstått vad Studiefrämjandet kan erbjuda utöver en lokal. I Västra Götaland har det fungerat jättebra. Där träffas de och planerar gemensamma aktiviteter.
Marie Spörndly tror att folkbildningens idéer om samtal och gemensamt lärande har stor betydelse.
– Den tid vi lever i väcker stor oro hos många, människor behöver mötas och ventilera oron med andra. Där tror jag vi från Naturskyddsföreningen och Studiefrämjandet tillsammans kan göra mer. l
NATURSKYDDSFÖRENINGEN
BILDADES 1909 . HAR CIRKA 200 000 MEDLEMMAR . DET FINNS 274 KRETSAR (LOKALFÖRENINGAR) ÖVER HELA LANDET . GER UT TIDNINGEN SVERIGES NATUR.
www.naturskyddsforeningen.se
För många människor är spelkulturföreningarna ett andningshål där de får vara sig själva. Inom Sverok har man vänt det ibland nedsättandebegreppet ”nörd” till något positivt. – Ett specialintresse är inte så konstigt i spelkulturen, så spelkulturen blir väldigt öppen och icke-dömande. Det gör det lättare för HBTQIA+ personer och NPF:are* att delta utan att känna sig utpekade, säger Evelina Ferbrache. l
* NPF står för neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.
SVEROK BILDADES 1988
MARIE SPÖRNDLY
EVELINA FERBRACHE
MUSIK & MYCKET MER
MUSIK ÄR SÅ MYCKET MER än ackordföljder, sångmelodier och otaliga
timmar i replokalen. Att spela i band utvecklar egenskaper som är
värdefulla även i andra sammanhang och i livet i stort. På kulturhuset
Jutan i Helsingborg träffar vi Amelia, Jonas och Sanja – tre musiker
i olika åldrar – för att prata om hur musiken har påverkat deras liv.
Det handlar om allt från gemenskap och mod till en känsla av identitet.
»– När jag var runt 14 lyssnade min pappa på hårdrock, och det fick mig att upptäcka musiken. Det var så häftigt att hålla i en LP-skiva. Ingen i min familj är musiker, men det blev ändå min grej, säger Sanja Jonasson, 27.
Sanja är gitarrist i hårdrocksbandet Modesty och hennes hjärta klappar lite extra för en jämställd scen. Hon är grundare till musiklägret I’m in a Band, som riktar sig till unga tjejer.
– Jag har alltid velat att fler tjejer ska spela rock och jag är stolt över att ha fått ihop ett eget band med bara tjejer.
Bra på att säga ja
Jonas Gramsby, 37, är trummis i bandet Hera och en eldsjäl för Helsingborgs livescen. Han ser sin utveckling som musiker som sin största stolthet.
– Jag utvecklas hela tiden och spelar både trummor, bas och gitarr i olika genrer. Min starka sida är att jag är väldigt anpassningsbar, men också bra på att säga ja till saker. Jag har lärt mig det genom musiken. Då hamnar man i situationer där man inte har förberett sig och måste anpassa sig.
Musik gör mig modig
16-åriga Amelia Åhlén startade sin musikaliska resa med just lägret I’m in a Band och har sedan dess spelat med flera olika grupper, senast bandet Tirotella. Hon berättar hur musiken påverkat henne.
– Jag har blivit mer estetisk och lärt mig uttrycka mig genom musiken. Den lockar fram mina bästa sidor. Musiken gör mig glad, modig och smart.
Amelia har även andra intressen, men musiken är nummer ett.
– Den har alltid kommit före handboll och ridning. Jag har blivit något jag inte skulle ha varit annars – musiker.
Ledarskap och disciplin
Det är tydligt att musiken inte bara varit ett fritidsintresse för Sanja, Jonas och Amelia – den har förändrat deras liv.
Jonas beskriver det så här:
– Jag har hittat vem jag är, lärt mig samarbeta och att umgås med människor. Jag vet inte vad jag skulle göra om jag inte fick spela och lyssna på musik.
”Jag kan ta konflikter om det behövs, men gör det inte i onödan. Jag brukar försöka reda ut andras bråk istället.”
AMELIA ÅHLÉN, 16
GÖR: Pluggar på musikgymnasium årskurs 1. FRAMTIDSPLANER: Göra lumpen. FÖREBILD: Min mamma som är så snäll och tar hand om mig. LYSSNAR PÅ JUST NU: Hårdrock, Metallica är favoriterna.
MUSIKEN BETYDDE DÅ: Vadå, jag har ju bara hållit på i fem år.
MUSIKEN BETYDER NU: Vill utvecklas och drömmer om att bli musiker på heltid.
»
”Innan jag började med musik var jag introvert och tillbakadragen, men jag har lärt mig att stå upp för mig själv.”
SANJA JONASSON, 27
GÖR: Musiklärare. FRAMTIDSPLANER: Jobba för en turné med mitt band Modesty. FÖREBILD: Bandet Extreme, jag älskar funkrock. LYSSNAR PÅ JUST NU: Ozzy och Van Halen. MUSIKEN BETYDDE DÅ: Jag ville leva på musiken och starta ett band med bara tjejer. MUSIKEN BETYDER NU: Allt – musiken för mig är både yrke, vänskap och glädje.
Att spela i band handlar om mer än att bara spela instrument. Det kräver också ansvar och ledarskap, menar Sanja.
– Förr ville jag inte ta så mycket plats, men i bandet fick jag lära mig att ta en ledarroll. Det har varit en stor utmaning. Nu har jag en ledarroll även i mitt yrke som lärare och det känns naturligt att prata inför andra och att inspirera människor, säger hon.
Musiken har gett Jonas viktiga livsfärdigheter.
– Jag har lärt mig att hålla tider och att göra det man lovar. Allt sådant får man ju också med sig i ett band.
Stå upp för mig själv
Musiken verkar ge alla tre en känsla av glädje och mening.
– Jag har definitivt blivit en lyckligare människa genom musiken, säger Sanja. Det känns tydligt när jag släpper gitarren och reflekterar kring livet.
Amelia ser en stor förändring i sitt självförtroende.
– Jag har blivit mer självsäker, men också tryggare och mer social. Det kan komma från att jag står på scenen och känner att det är något jag kan. Det är kraftfullt, tycker jag. Nu vågar jag prata med folk.
Sanja håller med.
”Jag har lärt mig att hålla tider och att göra det man lovar. Allt sådant får man ju också med sig i ett band.”
JONAS GRAMSBY, 37
GÖR: Högstadielärare i svenska och engelska. FRAMTIDSPLANER: Soloplatta till sommaren. FÖREBILD: Alla som brinner för något, oavsett ämne. LYSSNAR PÅ JUST NU: Mest nittiotalsmusik som Foo Fighters och Red Hot Chili Peppers. MUSIKEN BETYDDE DÅ: Nytt, spännande och ett tillfälligt äventyr. MUSIKEN BETYDER NU: Terapi och avslappning.
– Innan jag började med musik var jag introvert och tillbakadragen, men jag har lärt mig att stå upp för mig själv. Man får en ganska bra ”punch in the face” när man står på scenen och har gjort något bra. Så känner jag som lärare också. Det blir en väldigt fin röd tråd däremellan.
Gemenskapen i musiken
Sanja betonar vikten av den samhörighet som uppstår genom att spela tillsammans med andra.
– Gemenskap i ett band är otroligt viktigt, och det har vi i Modesty. Det handlar om att förstå andra, både som musiker och som medmänniskor. Det tar jag även med mig i mina roller som sambo och syster.
Hon minns en turné till Tyskland där bandet umgicks flera dagar i rad.
– Då var vi verkligen tvungna att stå ut med varandra och samarbeta. Gemenskap, trygghet och att peppa varandra – det är grunden. Samma sak gäller för att hålla vänskap vid liv.
Amelia beskriver sin känsla av att spela i band.
– Det är det bästa som finns! Man får en speciell ”connection” med varandra. Man är inte bara vänner –man jobbar ju tillsammans också.
»OM CIVILSAMHÄLLET: Föreningslivet bidrar till sammanhållning och personlig utveckling. Det offentliga, näringslivet och föreningslivet måste jobba mer tillsammans. Vi borde sätta oss ner som olika parter och resonera
TÄTARE DIALOG – DÄR VI VÅGAR STÄLLA KRAV
om våra mål och syften. Jag vill också se ett annat regelverk, där näringslivet kan stötta föreningslivet och göra någon form av skatteavdrag. Vår kommun ger resurser till föreningslivet, men vi behöver bli bättre på att tala om vad vi förväntar oss av föreningarna. En tätare dialog, där vi också vågar ställa krav. I Eskilstuna är strax under 40 procent av barn och unga aktiva i föreningar. Är vi nöjda? Absolut inte, det är alldeles för lågt.
OM STUDIEFÖRBUNDEN: Vi i Eskilstuna ger stöd till studieförbunden. Det är uppenbart att de fyller en viktig funktion i många människors liv. Jag är rädd för ett samhälle där folk bara sitter hemma och tittar i sina
mobiltelefoner. Mötesplatserna är oerhört viktiga, där man byter erfarenheter och klokskap med varandra. I dagens samhälle finns stor otrygghet och många känner sig vilsna. Vi måste fundera över hur vi bygger ett starkt samhälle med gemenskap.
OM MINSKADE STATSANSLAG TILL STUDIEFÖRBUNDEN: Jag har lite svårt att se vad de grundat sitt beslut på. Neddragningarna kommer att påverka, sedan är det upp till studieförbunden att anpassa sig till sin nya kostym.
OM DET EGNA FÖRENINGSENGAGEMANGET: Just nu hinner jag inte, men jag har tidigare varit engagerad inom fotbollen, både som spelare, tränare och i styrelseuppdrag. l
JARI PUUSTINEN (M) kommunalråd, Eskilstuna
ner kan spela roll inom många områden. Utöver fritid, kultur och idrott tror de också att de kan ha stor betydelse när det gäller miljöfrågor, skola och socialt arbete.
Stöd till föreningslivet
De flesta kommuner stöttar föreningslivet ekonomiskt, men stödet varierar. Idrottsföreningar får ofta hjälp med anläggningar, och många studieförbund bidrar med lokaler.
Samtidigt har staten minskat sina bidrag till folkbildningen, vilket oroar vissa politiker. Andra tror dock inte att detta kommer att påverka det lokala föreningslivet i större utsträckning. Här är det stora skillnader mellan partierna, vilket framgår av tabellen till höger.
Samarbeten vanligt
Det finns många exempel på hur kommuner och civilsamhället samarbetar. Ibland handlar det om att kommunen finansierar projekt eller ingår partnerskap, som det så kallade Ideellt Offentligt Partnerskap (IOP). Studiefrämjandet har till exempel samarbetat med kommuner i projekt som handlar om integration och stöd till föräldrar i stadsdelarna Gottsunda i Uppsala och Tensta i Stockholm. – Civilsamhället och kommunerna har olika roller, men tillsammans kan vi skapa en bättre framtid. När människor engagerar sig ideellt, då vinner hela samhället, säger Andrea Rodriguez på Studiefrämjandet. l
TEXT: THOMAS ÖSTLUND
• Fremia är civilsamhällets arbetsgivarorganisation. Undersökningen har genomförts av Demoskop under 2024 inom ramen för deras politikerpanel. Hela rapporten finns att läsa och ladda ner på www.fremia.se.
»OM FÖRENINGSLIVET: Kommunerna kommer inte kunna tillgodose alla behov framöver, så ett rikt föreningsliv betyder oerhört mycket. Civilsamhället tillför en värdefull kombination av
KOMMUNPOLITIKER OM CIVILSAMHÄLLET
Andel kommunpolitiker från olika partier som tror att behovet av civilsamhället kommer att öka (procent)
SD M KD L C S
Andel kommunpolitiker från olika partier som som tror att minskade anslag till folkbildningen i mycket hög eller hög grad kommer påverka föreningslivet i din kommun (procent)
IDÉBURET OFFENTLIGT PARTNERSKAP
ETT IDÉBURET OFFENTLIGT partnerskap (IOP) är en överenskommelse om samverkan mellan offentlig och idéburen sektor i syfte att uppnå ett visst allmännyttigt samhälleligt mål. Ett IOP är inget bidrag och får inte heller överträda de upphandlingsregler som finns. Det bygger just på en nära samverkan, där parterna, till exempel en kommunal förvalt-
ning och ett studieförbund, har ett gemensamt engagemang.
• På www.regeringen.se finns skriften Idéburet offentligt partnerskap – en vägledning.
• Mer information om IOP finns även hos organisationen FORUM – Idéburna organisationer med social inriktning. www.socialforum.se.
EVA KINDSTRAND STRÖBERG (S) kommunstyrelsens ordförande, Vimmerby FÖRENINGSLIV
– BÄSTA FORMEN AV DEMOKRATI
folkhälsa, folkbildning och social verksamhet. Föreningslivet ute i våra klubbstugor är också den bästa formen av demokrati.
OM KOMMUNENS STÖD TILL FÖRENINGSLIVET: I Vimmerby har vi uppdaterat våra föreningsstöd, och stödjer även Vimmerby föreningsliv tillsammans, en paraplyorganisation för både idrott och kultur. Jag tror också på en nära dialog och samverkan med föreningslivet. RF-SISU öppnar nu sina föreningsutbildningar även för kulturföreningar. Alla behöver inte göra allt.
OM STUDIEFÖRBUND OCH BILDNING: Samarbetet med studieförbunden fungerar bra. Ett bildat samhälle är jätteviktigt – att vi är medvetna om vad som händer runt om i världen
och att vi även kan vara med och påverka. Demokrati ses nog som ganska självklart bland barn och unga idag, men jag tror aldrig man kan ta demokratin för given.
OM MINSKADE STATSANSLAG TILL STUDIEFÖRBUNDEN: Det är uppenbart att man inte tycker att bildning behövs, eftersom man väljer att slå mot den verksamheten. Jag har inte hela bilden, men uppfattar ändå att studieförbunden försöker hitta lösningar.
OM DET EGNA FÖRENINGSENGAGEMANGET: Ända sedan 1970-talet har jag varit ideellt engagerad, senast som ordförande i en fotbollsförening i sju år. Den kraft som finns i det ideella engagemanget är svårt att hitta någon annanstans. l
MP V
Bokmässa med folkbildningstema
ÅR 2026 ÄR FOLKBILDNING tema för den stora Bokmässan i Göteborg, den 24–27 september. ”Tema Folkbildning på Bokmässan 2026 belyser folkbildningens kraft att förena, inspirera och skapa delaktighet”, skriver mässan i sin programförklaring.
Siffror om ungas levnads-
villkor
• 60 % av unga i åldern 16–24 år uppger att de har besvär av ängslan, ångest eller oro.
• Valdeltagandet bland unga i riksdagsvalet minskade mellan 2018 och 2022 från 86 till 83 %.
• Andelen unga i åldern 16–25 år som uppger att de varje vecka läser böcker på fritiden har minskat drastiskt, från 59 % år 2007 till 29 % år 2001.
Det är några av hundratals fakta i rapporten Ungas levnadsvillkor i Sverige från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. Här finns statistik om utbildning, arbete, fritid, hälsa med mera.
• Läs och ladda ner rapporten på www.mucf.se
Här finns studieplaner
TRÄDGÅRD, FÅGLAR, MILJÖ och mycket annat. På www.studieframhandet.se finns ett femtiotal studieplaner som du kan läsa och ladda ner kostnadsfritt. Gå in på hemsidan och låt dig inspireras!
MÅNGA ETABLERADE ARTISTERS första steg in i musikens värld var via en replokal hos studieförbunden. Att kunna erbjuda musikintresserade att ha studiecirkel i replokaler är mycket uppskattat, inte
Hundens vecka i höst
UNDER HUNDENS VECKA den 8–14 september är det massor av spännande aktiviteter på hundklubbar runt om i landet. Under veckan kan hundägare och hundintresserade prova på och lära sig mer om ett aktivt liv med hund. Hundens vecka sker i samarbete mellan Studiefrämjandet och deras medlemsorganisationer Svenska Kennelklubben, Sveriges Hundungdom och Svenska Brukshundklubben.
• För aktiviteter nära dig, se www.studieframjandet.se/hundensvecka/
minst bland unga. På grund av ekonomiska nedskärningar har många replokaler nu tvingats stänga. Studieförbundens branschorganisation Studieförbunden i samverkan har under våren kampanjat för replokalernas betydelse – med hjälp av ett stort antal artister som vittnar om vad replokalerna betytt för deras kreativa utveckling.
HÅLL BALANSEN som
cirkelledare
ATT VARA CIRKELLEDARE kan vara en utmanande balansakt mellan motstridiga intressen och förväntningar i gruppen. Att i förväg fundera över några dilemman som ofta uppstår i en grupp, gör dig mer förberedd. Det är dessutom ett sätt att utveckla ditt eget cirkelledarskap. Här är några balansakter du kan behöva hantera.
»PLANERA – IMPROVISERA
Är du en person som slaviskt följer matreceptet, eller går du mer på känsla och testar dig fram i köket? Planerare eller improvisatör – i en cirkelgrupp är chansen stor att du stöter på båda sorterna.
Att som cirkelledare tänka ”vi tar det som det kommer”, kan orsaka problem längre fram. Deltagarnas förväntningar på cirkeln behöver pejlas in redan från start. En god idé är därför att i början av cirkeln prata om vad som kommer att hända framöver. Du som ledare kan ta initiativ till detta, om ingen annan gör det. Det gäller då att balansera dina egna idéer om hur cirkelarbetet ska läggas upp – med deltagarnas skiftande tankar om vad ni ska göra i cirkeln. I denna inledande planeringsprocess kan frågetecken rätas ut, så att ni tillsammans kan mejsla fram en plan för fortsättningen.
I reglerna för studiecirklar står att varje cirkel ska ha en plan, men däremot inget om hur detaljerad den ska vara. För en del cirklar finns färdiga studieplaner, ibland uppdelade på olika träffar. Det underlättar planeringen, men det gäller att inte bli slav under planen.
improvisera Olika LIKA
Regissören Ingmar Bergman lär ha sagt något i stil med att han alltid före drog en detaljerad plan för sina filmer. Sedan kan planen ändras under resans gång, men då vet man, menade han, i alla fall vad man avviker ifrån och varför.
LÅNGSAMT – SNABBT
I utvärderingar av cirklar är tempot ofta en källa till negativa omdömen. När vissa tycker att det går för snabbt, klagar andra på att det går alldeles för långsamt.
Det här kan ha sin rot i att deltagar nas förväntningar skiftar. En del är med i cirkeln för att snabbt lära sig något nytt. Andra menar, som det så vackert heter, att resan är viktigare än målet. Ofta kan du som ledare från start kali brera förväntningarna genom gemen sam planering (se förra punkten).
För snabbt eller långsamt kan också vara en följd av att vi fak tiskt lär oss nya saker olika fort, liksom att deltagarnas för kunskaper skiftar. Det här kan till exempel uppstå i hantverkscirklar, där deltagarna ska lära sig
gruppen planera individen LYSSNA
normer
normer TID gruppenimprovisera
olika tekniker. Den som behöver mer tid, kan ibland känna sig skamsen för att alltid tvingas säga: ”Det går för fort, jag fattar inte.”
Som ledare kan det vara bra att påminna sig själv och de andra deltagarna att en studiecirkel aldrig är en skola och definitivt ingen tävling där det gäller att vara bäst och snabbast. Något som händer i många cirklar är att det uppstår ett slags ”lärmiljö” där deltagarna hjälper varandra. Som ledare kan du uppmuntra dessa processer, vilket ofta brukar skapa en god atmosfär i gruppen.
OLIKA – LIKA
Alla grupper utvecklar ett eget normsystem, uttalade och outtalade regler som definierar gruppens inre liv. Stadgarna i en förening är ett exempel på uttalade normer. Outtalade normer förväntas deltagarna följa, utan att de behöver vara nedskrivna. I denna process kan gruppen växa samman och utveckla sin egen ”gruppkultur” – en källa till samhörighet och gemenskap. Men det finns också en baksida. För vad händer om någon inte uppfattar, eller bryter mot gruppens ”tysta överenskommelser”? Någon avbryter andra hela tiden, en annan kommer aldrig i tid, en tredje blir väldigt personlig och pratar om sig själv hela tiden. Någon kanske börjar
baktala andra gruppmedlemmar. Allt detta kan hända i en studiecirkel – och ibland skapa spänningar i gruppen.
Ordet norm kan ha en nedsättande klang. Numera används ibland begreppet ”bredda normen” som ett uttryck för att det ska finnas utrymme för att gruppkulturen ska innefatta en förståelse för att vi människor är olika – och att en studiecirkel just är en plats där du får vara dig själv. Många cirkelledare uppfattar som sin främsta uppgift att skapa en god stämning i gruppen. Här gäller det att balansera behovet av att forma en gemensam gruppkultur, utan att normerna för hur du förväntas agera blir en trång tvångströja.
LÄRA UT – LYSSNA IN
Olika studiecirklar skiljer sig från varandra. Den som anmäler sig till Jägarskolan eller en valpkurs förväntar sig att ledaren ska besitta kunskap i ämnet. Här måste ledaren hitta en balans mellan att lära ut och lyssna in. Din kunskap som ledare är viktig och värdefull, men katederundervisning är inte riktigt vad folkbildningspedagogik handlar om.
Här gäller det för ledaren att balansera sin roll som kunskapsförmedlare med att låta samtalen och erfarenhetsutbytet mellan deltagarna ha en central roll i cirkeln. Deltagare i en studiecirkel är inte elever, utan medskapare till det lärande som sker i gruppen.
I så kallade kamratcirklar, kanske en musikgrupp eller en bokcirkel bland goda vänner, förväntar sig deltagarna sällan att ledaren ska lära ut något. Men även här gäller det att hålla balansen, så att alla deltagare känner sig delaktiga.
UTBILDNING FÖR CIRKELLEDARE
STUDIEFRÄMJANDET ANORDNAR över hela landet utbildningar för cirkelledare. Här kan du bland annat lära dig mer om hur grupper fungerar och om folkbildningspedagogikens idéer och praktik. Är du intresserad, kontakta Studiefrämjandet på din ort eller besök www.studieframjandet.se
11 FRÅGOR
TILL DIG SJÄLV
En lärdom som många cirkelledare dragit är att de aldrig blir fullärda. Varje ny cirkelgrupp innebär nya utmaningar. Att ställa sig själv frågor om sitt ledarskap, kan vara ett sätt att reflektera över ditt cirkelledarskap.
• Hur kan du bidra till goda relationer i gruppen?
• Vad utmärker ett bra samtal i gruppen?
• Vad kan du som ledare göra för att få igång ett bra samtal?
• Vad innebär det för dig att ”lyssna aktivt”?
• Hur viktigt är det för dig att deltagarna lär sig nya saker hela tiden?
• Är det viktigt för dig att bekräfta deltagarna, i så fall varför och hur gör du?
• Hur hanterar du en situation där någon i gruppen ser ut att känna sig utanför?
• I en cirkel lär deltagarna ofta av varandra. Hur kan du som ledare uppmuntra det?
• Hur brukar du inleda och avsluta cirkelträffarna?
• Om någon eller några uttrycker missnöje – hur hanterar du det?
• Vad vill du själv utveckla vidare i din roll som cirkelledare?
INDIVIDEN – GRUPPEN
För att sammanfatta det hela: I en studiecirkel – och egentligen vilken grupp som helst – är utmaningen är att både tillfredsställa enskilda deltagarens och gruppens gemensamma behov. Det här är inte lätt, men samtidigt något som många tycker spännande i rollen som cirkelledare. Nu för tiden finns det inget som hindrar att du lär dig nya saker helt på egen hand. Vägledning för att erövra ny kunskap finns bara en googling bort. Ändå söker sig många till studiecirklar, just för de förenar ny kunskap och nya möten – lärande och gemenskap. l
TEXT: THOMAS ÖSTLUND ILLUSTRATION: NINNI OLJEMARK
FÖRBUNDSSTÄMMA i Studiefrämjandet
• Relationen mellan Studiefrämjandet och deras medlemsorganisationer ska utredas.
• Gemensamma strategiska mål fastställdes.
• En ny förbundsstyrelse utsågs. Det var några av besluten på Studiefrämjandets förbundsstämma den 26 april.
»Studiefrämjandet har ordinarie förbundsstämma vartannat år. Det här var första stämman sedan den stora organisationsförändring som trädde i kraft 1 januari och som i korthet innebär att Studiefrämjandet samlas i sex avdelningar, samt ett riksförbund, i en gemensam juridisk enhet.
På förbundsstämman, som genomfördes digitalt, deltog ett fyrtiotal ombud från avdelningar och medlemsorganisationer, samt förbundsstyrelsen och gäster.
Studiefrämjandet har 19 medlemsorganisationer och stämman beslutade om
nya kriterier för medlemskap, anpassade till den nya organisationsstrukturen. Dessutom beslutades på förbundsstyrelsens förslag att tillsätta en utredning som ska belysa olika aspekter av relationen mellan Studiefrämjandet och deras medlems- och samarbetsorganisationer. Utredningen ska lämna sina förslag till nästa förbundsstämma 2027.
Stämman fastställde de strategiska mål som beslutades på senaste stämman 2023 och som gäller fram till och med 2027, då nya mål ska antas.
Förbundsstämman valde enhälligt, och helt enligt valberedningens förslag, en ny förbundsstyrelse. Anna Håkansson omvaldes till förbundsordförande.
Förutom detta fattade stämman bland annat beslut om vissa stadgeförändringar samt att uppdatera den så kallade Tillitsmodellen, för internkontroll och verksamhetsutveckling i Studiefrämjandet.l
TEXT: THOMAS ÖSTLUND
NYA FÖRBUNDSSTYRELSEN
Överst från vänster: Anna Håkansson, Pia Nylund, Anette Jakobsson, Berith Sedig, Fredrik Lindström, Jahn Stääv, Mika Svanborg, Anette Thomasson, Tobias Larson, Ulf Johansson, Ulf Tollhage.
Studiefrämjandets verksamhetsåtagande
FRÅN OCH MED 2025 gäller ett nytt system för fördelning av statsbidraget till studieförbunden. Förenklat skiftar fördelningen från att bygga enbart på mängden verksamhet (kvantitet) till de effekter som verksamheten har (kvalitet). Till grund för fördelningen ska
varje studieförbund lämna in ett så kallat verksamhetsåtagande, där de beskriver planerad verksamhet för kommande tre år. Studiefrämjandets verksamhetsåtagande lämnades in våren 2024. I höstas beslutade Folkbildningsrådet att Studie-
Ugglestipendiet 2025 till vadarprojekt och skogsinventering
– Ett jättetack för stipendet! Det säger Erica Lindquist från Mörbylånga Jaktvårdskrets, som tillsammans med Naturskyddsföreningen i Uppsala fått Studiefrämjandets Ugglestipendium.
»Mörbylånga Jakvårdskrets får utmärkelsen f ör sitt arbete med ett vadareprojekt för att främja hotade fågelarter som häckar på öländska våtmarker och strandängar. Naturskyddsföreningen i Uppsala län får stipendiet f ör insatser med att få nybörjare att inventera naturskog.
– Ugglestipendiet kan liknas vid ett folkbildningens Nobelpris som hyllar och uppmärksammar ideella insatser f ör djur, natur, miljö och folkbildning. Årets stipendiater är väl värda utmärkelsen, säger Ulf Johansson, ledamot i Studiefrämjandets förbundsstyrelse.
Studiefrämjandets Ugglestipendium inrättades 1985 för en framsynt folkbildningsinsats inom natur- och miljöområdet. Stipendiet delas ut vart annat år.
främjandet ska motta 11,9 procent av statsbidraget kommande tre år. Högst andel fick ABF med 24,9 procent, följt av Vuxenskolan med 19,9 procent, därefter Studiefrämjandet och övriga fem studieförbund.
• Mer information på www.folkbildningsradet.se
TYCK TILL OM CIRKELN Vi genomför nu en läsarundersökning och du kommer att få en enkät via e-post. Har du inte fått någon enkät och vill vara med i undersökningen, skicka ett meddelande till info@studieframjandet.se. Tack för din medverkan!