Cirkeln nr. 3/2021 - Tema Inspiration

Page 1

INSPIRATION MÄN I KLIMATKRISEN

MASKULIN SAMTALSCIRKEL

A E R D AN GUEZ I DE I R D O R Ö RA N

NYSTART EFTER PANDEMIN

RDF DET NY O M JA N Ä R F IE STUD

SUNDA BARN UTAN PEKPINNAR

Folkbildningen & staten HEDDA HAR PASSION FÖR DANS

TRE FRÅGOR TILL NIO I FÖRBUNDSSTYRELSEN

DET HÄNDER I HÖST

3.2021


cirkeln

ges ut av Studiefrämjandet till cirka 11 000 cirkelledare, förtroendevalda och anställda. Cirkeln produceras av Kombinera för Studiefrämjandet. Årgång 42. redaktör

Thomas Östlund 070 541 76 28 thomas@kombinera.se art director

Ninni Oljemark ninni@kombinera.se ansvarig utgivare

Theo Hammar (tf ) Studiefrämjandet

omslagsfoto

Thomas Östlund postadress

Cirkeln Kombinera Surbrunnsgatan 42A 113 48 Stockholm studieframjandet.se/cirkeln tryck

Norra Skåne Offset, Klippan

funktionsnedsättning eller funktionsvariationer? Vad ska man egentligen säga, för att säga rätt? Efter timmar framför teven förstår jag att de människor det handlar om, alltså de tävlande, har en befriande avslappnad inställning till detta. Idrottarna använder begreppen i en salig blandning. Jag har till och med hört en och samma person använda alla tre! SÅ VAD ÄR EGENTLIGEN DET RÄTTA? Det enkla svaret är att det rätta svaret inte finns. De tre begreppen funktionshinder, funktionsnedsättning och funktionsvariation verkar ha sina förespråkare och motståndare, beroende på vem du frågar. Den som vill grotta ner sig i tolkningar av ordens innebörder kan googla sig fram till förklaringar och argument för och emot. När jag frågar Elisabeth Wallenius, ordförande i Funktionsrätt Sverige, som samlar ett femtiotal funktionsrättsförbund, säger hon så här: ”Var och en får säga som den vill. Men framför allt är det olyckligt om människor är rädda för att säga fel ord, och därför inte säger något alls.” ÄNGSLIGHET SOM LEDER till tystnad, där ligger alltså problemet. Så fortsätt att prata, och använd vilka ord du vill. Och gläds åt de medaljer som Sveriges paraidrottare erövrade i Tokyo.

FO TO : JAR I KO IVI ST O

internet

I PARALYMPICS DELTAR personer med… ja vadå? Funktionshinder,

THOMAS ÖSTLUND REDAKTÖR

tummen upp … FÖR INNOVATIV PANDEMIPROPA-

GANDA. På den pampiga central-

stationen i Helsingfors hittade vi denna skulpturala påminnelse om munskydd. Undrar just vad stenansiktena tycker om rollen som smittskyddspropagandister. BILD: SVERIGES RADIO

redaktionsråd

Michaela Rydén Olsen Theo Hammar Thomas Östlund

Ängslig tystnad, nej tack!

tummen ned … FÖR SOMMAR I P1. 1,8 miljoner lyssnare kan väl inte ha fel… eller? Håll med om att Sommar i P1 ibland känns lite väl slätstruket, ängsligt och Stockholmsfixerat. Undantag finns, ska medges.

papper

issn

0282-135

Redaktionen ansvarar ej för insänt, ej beställt material. Citera gärna men ange källan. Detta nummer är presslagt i september 2021.

20

Innehåll 4 Folkbildningen & staten

8 När samtalet har huvudrollen

12 Porträtt: Andrea Rodriguez

15 Så här tycker vi! 18 Sunda barn 19 Det händer i höst 2 0 Nystart

19

DET HÄNDER I HÖST

BILD: LINN SEGOLSON

2

cirkeln

NYSTART

BILD: SETH SCH ULTE

Munken Kristall Tillverkat på Munkedals pappersbruk


Hedda Holmberg, 21 BOR: Knivsta, men i morgon flyttar jag till Stockholm. FAMILJ: Singel. Mamma, pappa och storebror. GÖR: Jobbar med sociala medier och hjälper till med events på företaget Stronger. Frilansar som dansare. LYSSNAR PÅ: Mest r&b och hiphop, musik som det går att dansa och koreografera till.

Tänk bort rätt och fel i dansen Du har passion för dans, varför? I dansen kan du få utlopp för hur du mår utan att behöva säga det med ord, vilket jag ibland kan ha lite svårt för. Dansen är kreativitet och glädje. Och nästan som en typ av terapi. Jag har dansat så länge jag kan minnas. Vad dansar du? Mest streetdance, hiphop och streetjazz. Det finns många olika dansstilar som är svåra att förklara. Det bästa är att googla, det finns massor av feta videos att kolla på. Kan alla dansa? Ja absolut. Så klart att det finns olika nivåer. Det är skillnad på att dansa och vara dansare. Till den som inte vågar säger jag helt ärligt: I en danssal bryr man sig inte så mycket om vad andra gör. De flesta är inne i sin egen bubbla. Tänk bort rätt eller fel, du dansar för din egen skull, inte för någon annan. Du har varit ledare i danscirklar, bland annat i Studiefrämjandet. Vad krävs av en bra danslärare? Du måste ha dansglädje, för det smittar av sig. Sedan krävs planering, vilket jag nog inte var så bra på tidigare. När jag väl insåg att jag borde planera, kom jag till klasserna med mer lugn och en känsla av att ha koll. Men ta det inte allt för seriöst, glöm inte att dans ska vara kul. Vad har du för framtidsplaner? Målet är att jobba med dans. Jag har dansat på Sommarkrysset och Lotta på Liseberg. Ska hjälpa till att koreografera dansnummer för ett stort program på TV4 våren 2022. Jag skulle vilja vara med i en större produktion eller turné. Gärna också koreografera mer. Nu flyttar jag till Stockholm och känner att jag är på rätt plats och på rätt spår. TEXT: THOMAS ÖSTLUND BILD: PRIVAT

cirkeln 3


FOLKBILDNINGEN & 1,8 miljarder kronor från statskassan till de tio studieförbunden. Staten har ett syfte med bidraget, eller snarare fyra. De handlar om demokrati, påverkan, bildning och kultur. Hur lever studieförbunden upp till dessa syften? Var finns utmaningarna i dagens samhälle kopplade till dem? Låt oss titta närmare på saken, syfte för syfte… VARJE ÅR GÅR UNGEFÄR

DEMOKRATISYFTET

STÖDJA VERKSAMHET SOM BIDRAR TILL ATT STÄRKA OCH UTVECKLA DEMOKRATIN. DET FÖRSTA SYFTET berör grundbulten i det svenska samhället, vår demokrati som i år firar 100 år. Studieförbunden ska se till att demokratin inte bara försvaras, den ska även stärkas och utvecklas.

Vad gör studieförbunden?

Bland studieförbundsfolk lyfts demokratisyftet ofta fram. Det verkar finnas en stark övertygelse om att folkbildning och demokrati hänger ihop. Men hur? Tänka nu bort demokrati som enbart ett sätt att rösta i allmänna val. När studieförbunden pratar demokrati 4

cirkeln

är det ofta med en koppling det föreningslivet. Studieförbunden har 220 medlemsorganisationer och samarbetar med över 10 000 föreningar. Många forskare menar att föreningsliv och folkrörelser – civila samhället med ett modernare ord – har stor betydelse för demokratin. Det fungerar som ett slags kitt i samhället, och ökar tilliten mellan människor. Föreningar – från små kulturföreningar till stora fackförbund – ger mening, gemenskap och möjlighet att påverka. En annan sak som ofta nämns är att studiecirkeln är demokrati i praktiken. Ingen lärare och inga läroplaner, utan fritt lärande på deltagarnas villkor. ”Mikrodemokrati” är ett ord som ibland används för att beskriva det sätt på vilket den lilla cirkelgruppen planerar, diskuterar och beslutar om sin verksamhet. Ordet ”mötesplatser” förkommer ofta när studieförbundens betydelse för demokratin beskrivs. Ibland är det lite oklart vad som menas. Cirklarna är så klart mötesplatser i sig. Kanske ska inte heller den fysiska innebörden av or-

Hur mycket pengar? VARJE ÅR FÅR de tio studieförbunden cirka 1,8 miljarder kronor i statsbidrag. För att få ett grepp om summan motsvarar det ungefär kostnaden av tre JAS-plan eller 4 000 årsanställda sjuksköterskor. Statens bidrag har under lång tid varit relativt oförändrat, medan anslagen till studieförbunden från kommuner och regioner har minskat drastiskt under 2000-talet.


BIL D : ARTE M M ALTSE V, CHRISTIN WO CINTE HCHCAT, M O NKE Y BU SINESS

Syftena och studiecirkeln

staten

Har syftena någon betydelse i studiecirklarnas inre liv? Frågan kan verka långsökt, men blir mer konkret om du funderar på dessa frågor: DEMOKRATISYFTET. Hur står det till med demokratin i cirkeln, får alla göra sin först hörd? Är det mesta bestämt på förhand, eller planerar ni form och innehåll gemensamt?

det underskattas. Studieförbunden har mängder med lokaler runt om i landet – för föreningsverksamhet, cirklar och andra möten.

Vilka utmaningar finns?

PÅVERKANSSYFTET. Hur kan cirkelledaren bidra till att deltagarna vågar och vill uttrycka sin uppfattning och delta i samtalen i cirkeln? Finns det plats för olika uppfattningar, och hur hanterar ni det i gruppen?

I Sverige har vi under lång tid, och kanske lite blåögt, tagit demokratin för given. Faktum är att det är färre demokratier i världen nu än för tio år sedan. Och det räcker med att nämna länder som Vitryssland, Polen och Ungern för att inse att hoten mot demokratin inte är långt borta. En annan utmaning är att de politiska partierna får allt färre medlemmar, och att många med politiska förtroendeuppdrag får stå ut med hat och hot. Vilka vill då bli politiker i framtiden, kan man fråga sig. Professor Erik Amnå, som intervjuades i Cirkeln nr 2.21, menade att en uppgift för studieförbunden är att ”försörja vår representativa demokrati med nya talanger”.

PÅVERKANSSYFTET

BIDRA TILL ATT GÖRA DET MÖJLIGT FÖR EN ÖKAD MÅNGFALD MÄNNISKOR ATT PÅVERKA SIN LIVSSITUATION OCH SKAPA ENGAGEMANG ATT DELTA I SAMHÄLLSUTVECKLINGEN. med mycket innehåll. Många olika människor ska delta i studieförbundens verksamhet. Och det ska ge dem kraft påverka sitt eget liv – och samhället. Höga förväntningar!

EN LÅNG MENING

BILDNINGS- OCH UTBILDNINGSSYFTET . Bildning handlar

om kunskap på djupet – att reflektera, samtala, se saker från olika håll och kanske få nya insikter. Förekommer det i din cirkel? Vad kan ni göra för att bildningsprocesserna ska ta fart?

KULTURSYFTET. Många cirklar, men inte alla, handlar om kultur. Men att krydda cirklarna med kulturinslag är nog möjligt i de flesta fall, oavsett ämne. Vilka kulturinslag passar i er cirkel?

Vad gör studieförbunden?

Blir människor bättre rustade att ”påverka sin livssituation” av att delta i en studiecirkel? Forskare skiljer mellan tre olika betydelser av cirkeldeltagandet: DEN INDIVIDUALISTISKA DIMENSIONEN gäller deltagarens egen tillfredsställelse – att lära sig något för sin egen skull. DEN SOCIALA DIMENSIONEN handlar om gemenskapen, att träffa nya människor och ha trevligt tillsammans i cirkeln. KOMPETENSDIMENSIONEN fångar cirkelns betydelse för » att förkovra sig, kanske för jobb eller andra studier.

• • •

cirkeln 5


»

Om man frågar deltagarna är den sociala dimensionen viktigast. Gemenskapen i gruppen är för många det främsta skälet att delta i en studiecirkel. Studiecirklarnas betydelse bekräftas av Studiefrämjandets deltagarundersökningar: Åtta av tio instämmer i att ”deltagandet har gjort mig säkrare som person”. Mer än nio av tio menar att cirkeln fått dem att må bättre och känna ökad trivsel. Forskningen visar dessutom att cirkeldeltagare i högre grad än befolkningen i stort är delaktiga i och kan påverka samhällsutvecklingen.

• •

Vilka utmaningar finns?

Klyftorna ökar i det svenska samhället. Många ungdomar lämnar skolan utan fullständiga betyg. Om man vill utjämna klyftor gäller det att prioritera rätt. Här finns nog mer att göra för studieförbunden. För faktum är att personer med hög utbildning är överrepresenterade i studiecirklarna. År 2020 hade 45 procent av deltagarna högskoleutbildning. ”Uppsökande verksamhet” är en sliten term från 1900-talets, men kanske är det just det som behövs för att minska bildning- och utbildningsklyftan. Utbildnings- och bildningssyftet hänger samman med demokratisyftet. Filosofiprofessorn Åsa Wikforss pekar i

Många deltar i och uppskattar studieförbundens verksamhet. Men alla deltar inte. De grupper som studieförbunden har särskilt svårt att nå är: Personer som inte är föreningsaktiva. Ensamstående kvinnor med barn. Boende i storstäder, främst män i förorterna och pensionärer. Studieförbunden hävdar ofta att i deras verksamhet möts människor med olika bakgrund och erfarenheter. Så är det säkert ibland, men faktum är att många cirklar är väldigt homogena. Tre av fyra består i stort sett enbart av personer födda i Sverige eller av personer födda utomlands. Hälften av cirklarna är i princip enkönade och i 20 procent har deltagarna liknande utbildningsbakgrund. Att få till cirklar där olikheter möts är uppenbarligen en utmaning!

Utbildningsminister ANNA EKSTRÖM

• • •

UTBILDNINGS & BILDNINGSSYFTET BIDRA TILL ATT UTJÄMNA UTBILDNINGSKLYFTOR OCH HÖJA BILDNINGS- OCH UTBILDNINGSNIVÅN I SAMHÄLLET.

handlar om både bildning och utbildning, med ett tydligt fokus på att klyftor ska utjämnas. Ibland talar man om folkbildningens kompensatoriska uppdrag, alltså att studieförbund och folkhögskolor ska vara en ny chans för dem som skolan misslyckats med. DET HÄR SYFTET

Vad gör studieförbunden?

Utbildning och bildning är studieförbundens kärnverksamhet. År 2019 deltog 600 000 personer i studiecirklar i en mängd olika ämnen. Att det bidrar till att höja bildningsoch utbildningsnivån säger sig självt. Forskare har särskilt lyft fram studieförbundens betydelse på mindre orter, där utbudet av andra kurser och utbildningar ofta är begränsat. Livslångt lärande är ett begrepp som brukar kopplas till detta syfte. Med det menas möjlighet att lära och utvecklas livet igenom. Helt klart är också att äldre gillar studiecirklar, fyra av tio cirkeldeltagare är över 64 år. Studieförbundens insatser under och efter flyktingvågen 2015 har applåderats av både forskare och politiker. De har fått extra pengar från regeringen för bland språkutbildning och samhällsintroduktion med nyanlända. År 2020 deltog nästan 40 000 personer i denna verksamhet. 6

cirkeln

Folkbildningspolitik i fem punkter

• Till den organiserade folkbildningen räknas 10 studieförbund och 154 folkhögskolor.

• Utbildningsminister Anna Ekström ansvarar för folkbildningsfrågornai regeringen.

• Folkbildningspropositioner läggs fram av regeringen med jämna mellanrum. Lära, växa, förändra lades fram av den socialdemokratiska regeringen 2006. Allas kunskap allas bildning från alliansregeringen kom 2014. Den röstades igenom av riksdagen och gäller ännu.

• Förutom de fyra syftena finns sedan 2014 ett mål för folkbildningspolitiken: ”Folkbildningen ska ge alla möjlighet att tillsammans med andra öka sin kunskap och bildning för personlig utveckling och delaktighet i samhället.”

• Folkbildningsrådet är en ideell förening med tre

medlemmar som representerar den organiserade folkbildningen i Sverige. Folkbildningsrådet har i uppdrag av regeringen att fördela och följa upp statsbidraget till folkhögskolor och studieförbund.

BIL D : KRISTIAN PO HL / REGERINGSKANSLIET

Vilka utmaningar finns?


sin nya bok Därför demokrati – kunskapen och folkstyret på kunskapens betydelse för en väl fungerande demokrati. Hon menar att demokratin ska baseras på fakta och att vi delar en gemensam verklighetsbild i samhället, även om vi så klart kan ha olika politiska åsikter. Utvecklingen verkar nu gå i motsatt riktning, med fake news, konspirationsteorier och ordkrig på sociala medier. Kan höjd bildningsnivå i samhället vara ett recept mot detta?

Cirkeln frågade tre anställda i Studiefrämjandet Uppsala Västmanland

Vad betyder statens syften för dig? DANIEL BERGSTRÖM, 47

KULTURSYFTET

BIDRA TILL ATT BREDDA INTRESSET FÖR OCH ÖKA DELAKTIGHETEN I KULTURLIVET PÅ KULTUROMRÅDET HAR STATEN höga förväntningar på studieförbunden. Bredda och öka är två centrala ord i detta syfte. Mer kultur till fler människor alltså.

Vad gör studieförbunden?

Här kan studieförbunden slå sig för bröstet. Kulturämnen samlar 45 procent av alla cirkeldeltagare. Säkert speglar detta människors intresse. Konst, musik, hantverk, scenkonst, spelkultur – det finns knappast en kulturell uttrycksform som inte återfinns i studieförbunden. Populärmusik är det enskilt största ämnesområdet. Många kända artister har börjat spela i studieförbunden, med sina 265 musikhus och 4 000 replokaler över hela landet. Kulturprogram är en egen verksamhetsform i studieförbunden, och med det menas konserter, utställningar, föreläsningar etc. År 2019 genomfördes 366 000 kulturprogram, mer än 1 000 om dagen.

Vilka utmaningar finns?

Undersökningar av svenska folkets kulturvanor visar på betydande klyftor. Kvinnor och storstadsbor är mer kulturaktiva än män och boende på landsbygden. Personer med hög utbildning ägnar sig åt kultur i större utsträckning än de med låg utbildning. Detta gäller inte bara besöksaktiviteter utan även eget skapande och utövande. Här finns alltså utmaningar för studieförbunden, att bredda utbudet och sänka trösklarna för dem som är ovana vid kultur. En rykande aktuell utmaning är att få fart på kulturlivet efter pandemin. Här har studieförbunden, tillsammans med tusentals lokala kulturföreningar, en viktig uppgift. För det är knappast något tvivel om att studieförbunden har en roll att spela för att bredda och öka kulturintresset, precis som det fjärde syftet med statens bidrag till folkbildningen anger. l TEXT: THOMAS ÖSTLUND

Myndigheten för kulturanalys. Kulturvanor i Sverige, 2019 Kulturfakta 2020:4. Folkbildningsrådet. Folkbildningens betydelse i samhället 2020. Studieförbunden i Samverkan. Basen i svenskt musikliv. Studiefrämjandet. Årsredovisning 2020. Åsa Wigforss. Därför demokrati – kunskapen och folkstyret. Förlaget Fri tanke, 2021.

NÅGRA KÄLLOR:

Verksamhetsutvecklare Syftena blir på något sätt verklighet i mötet med deltagarna. Inte så att jag planerar att jobba med dem i en grupp eller en förening, de är mer som en riktning som hjälper mig att tänka, och förhoppningsvis tänka rätt. KERSTIN NILSSON, 48

Sektionschef Stolthet är första tanken jag får. Att jag kan stötta människor, få dem att växa och, hur ska jag säga, berika deras liv. Syftena ramar på något sätt in det jag gör, så att allt blir en del av något större. NIKLAS WIDÉN, 37

Verksamhetsutvecklare De finns där i bakhuvudet. Jag går inte och tänker på dem hela tiden i min vardag, men om jag funderar närmare på saken, är nog nästan allt jag gör i jobbet på något sätt ihopkopplat med syftena.

Trettio år av frihet

FÖR TRETTIO ÅR SEDAN förändrades den svenska folkbildningspolitiken radikalt. Före 1991 var det i detalj reglerat hur statsbidraget till studieförbunden skulle användas. Myndigheterna granskade hur studiematerial såg ut och vilka ämnen som lämpade sig för studiecirklar. Att ha cirklar utomhus – som i dag är vanligt i Studiefrämjandet – var länge ifrågasatt. År 1991 förändrades detta. Studieförbunden och folkhögskolorna fick fortsatt ekonomiskt stöd, men i stället för att detaljstyra folkbildningen fick studieförbunden stor frihet att själva sätta upp mål för verksamheten. Statens syften med statsbidraget har sett lite olika ut under åren. Från början var de två, nu är de fyra. Under vissa perioder har staten angett prioriterade grupper och ämnesområden för studieförbunden. Nu är de borttagna, och kvar finns de fyra syftena.

cirkeln 7


BILD: NINNI OLJEMAR K

Nä r

SAMTALET har huvudrollen

FÖLJ MED TILL SAMTALSCIRKELN MÄN I KLIMATKRISEN är en naturlig del i alla studiecirklar. Men vad händer när själva samtalet har huvudrollen i cirkeln? När varken musikinstrument, drejskivor eller hundar finns till hands. Hur funkar det då? Vilka är de bästa verktygen för ett gott samtal? Cirkelns har träffat fyra av de sju deltagarna i studiecirkeln Män i klimatkrisen, en samtalscirkel om miljöhot, manlighetsnormer och klimat. Det blev ett djupsinnigt samtal om manlighet, känslor och vad som gör ett riktigt bra samtal. ATT PRATA OCH LYSSNA

8

cirkeln


»

Det märks direket att deltagarna i cirkeln Män i klimatkrisen har ett brinnande intresse för klimatet och miljön. Och en stark drift att få ventilera sin oro. IVAR BLANDIN ROSENQVIST: Jag anmälde mig för att jag är intresserad av klimatet och cirkeln råkade ha samtalet som arbetsform. RONNY FRITSCHE: Ämnet lockade in mig också. Det blev en bonus att lära sig den här typen av samtalskultur. Den disciplinerade samtalstonen har varit betydelsefull för mig även i andra sammanhang.

tog kanske tre träffar innan vi var helt trygga med varandra. Då uppstod en fantastisk känsla.

Män med män

IVAR BLANDIN ROSENQVIST, 32.

Bor i Umeå och studerar till socionom.

TOMAS AGNEMO (CIRKELLEDARE):

Metodiken för cirkeln är just samtalet. Vi arbetar med talrundor, bikupor och en talartid på cirka två minuter var. Man ska våga säga det man tänker och känner, men även aktivt lyssna på de andra. DAVID CARLSON: Det passar mig att använda samtalsformen i stället för att lyssna på föreläsningar. Här fick vi möjlighet att reflektera och prata om hur vi själva känner och tycker.

TOMAS AGNEMO, 47.

Bor i Stockholm och jobbar som påverkansrådgivare.

Tryggheten gav mod

Ingen i gruppen kände någon av de andra sedan tidigare. Snarare än att skapa distans, verkar det ha gett trygghet att öppna upp och dela erfarenheter. IVAR: Det känns alltid lite obekvämt innan man lär känna varandra, men redan första träffen kände jag att det skulle fungera bra. Jag blev smittad av närvaron och lugnet vi skapade tillsammans. DAVID: Studiematerialet och ledarna hjälpte oss att skapa det trygga rummet. De satte en nivå för hur djupt vi kunde gå och sporrade oss att dela tankar och känslor med varandra. RONNY: Det uppstod aldrig konflikter i samtalet eftersom vi inte skulle kommentera vad de andra sagt, utan bara utgå ifrån oss själva. Det skapade en trygghet och ett lugn. TOMAS: Pandemin gjorde att vi fick deltagare från hela Sverige. Det blev en bonus att ingen kände någon i förväg. Det kan faktiskt vara lättare att prata om djupa saker när man inte känner varandra. Det

DAVID CARLSON, 34. Bor i Strängnäs och jobbar som projektledare.

Gruppen bestod medvetet av bara män. Även detta verkar ha skapat trygghet för djupa känslomässiga samtal. DAVID: En av anledningarna till att jag ville gå kursen var möjligheten att få träna på att prata känslor. För mig har det inte funnits så många andra kanaler att göra detta, förutom med min sambo. Det var faktiskt hon som anmälde mig hit. RONNY: Cirkeln har hjälpt mig att kunna prata om känslor, och det gjorde mig glad att samtala med andra män. Bland annat fick vi en hemläxa i att prata känslor med någon närstående. Det gjorde att jag kom min pappa närmre och det var den bästa presenten jag kunde få. IVAR: Historiskt sett pratar inte män om känslor. Tyvärr kan det ge konsekvenser i form av depression, missbruk och våld. Att man gör saker som är dåligt för sin omgivning. Det känns skönt att vara med och bryta det mönstret. TOMAS: Det blir en häftig dynamik med en enkönad grupp. Vi behöver skapa fler platser för djupa samtal mellan män. Och fler forum för att prata om klimathotet och vår planet. I den här cirkeln fick vi rum för båda delarna.

Tydlig samtalsstruktur

RONNY FRITSCHE, 37. Bor i Göteborg och jobbar som filmproducent.

Gruppen träffades på distans vid åtta tillfällen våren 2021. Varje träff var 2,5 timmar lång och upplägget för varje träff var noga strukturerat och välplanerat. TOMAS: Vi började med en introduktion av dagens ämne. Ofta ställde vi sedan ett påstående som fick leda till en talrunda där alla fick delge sina känslor. I slutet fanns det plats för reflektion och vi gav även deltagarna hemläxor i form av reflektionsövningar. RONNY: Det var den bästa samtalsform jag upplevt! Den gav rättvisa och balans. Alla kände sig lika sedda och lyssnade på.

KURSMATERIALET MÄN I KLIMATKRISEN Män i klimatkrisen är en cirkel för män, med män, med fokus på manlighetsnormer och hur vi tillsammans kan göra jorden till en bättre plats att leva på. Kursens åtta tillfällen flätar samman samtal om jämställdhet, klimatkris och hur patriarkala strukturer kan leda till övergrepp mot människor och natur. Kursmaterialet är skapat av organisationen MÄN, Chalmers Universitet och permakulturträdgården Under tallarna. Finns att ladda ner på www.mfj.se.

Ja, formen hjälpte oss. Den skapade förtroende och öppnade upp. Vi pratade om saker jag annars bara kan prata med nära vänner om. Här kunde vi lägga alla korten på bordet. IVAR: Jag kände mig mentalt närvarande och kunde verkligen fokusera på att lyssna. I andra sociala sammanhang kan jag känna mig lite konstig om jag inte lägger mig i, men här kändes det okej. TOMAS: Det är viktigt att lära sig lyssna aktivt. Det kan vara svårt i det stora samtalsbruset i dagens samhälle. Vi var sju deltagare och det kan vara den ultimata grupp» storleken. DAVID:

cirkeln 9


»

En konst att samtala

Män i klimatkrisen hade två ledare. Ett vinnande koncept som både ledarna och deltagarna tycker gav en extra bra teamkänsla. ­­ TOMAS: Jag och Robin Hedenqvist var ledare. Det var skönt att vara två i ett sådant här svårt ämne. IVAR: Tomas och Robin var fantastiska på att leda. Jag kände aldrig att de hade fler svar än oss andra. Det fanns ingen hierarki, utan alla

var i samma lag. Det ingav trygghet. ha två ledare skapade en bra dynamik och de kompletterade varandra väldigt bra. RONNY: De var lika mycket deltagare som oss andra. Jag fick aldrig en känsla av föreläsning, utan i stället mer fokus på självreflektion. DAVID: Att

FYRA AV DELTAGARNA

i samtalscirkeln Män i klimatkrisen, intervjuade av Daniel Forsberg.

Populära gruppregler

Alla deltagare verkar väldigt nöjda med cirkeln och samtalsmetoden.

Några förbättringspunkter plockas fram, men överlag känns cirkeln som ett framgångsrecept. Framför allt nämns strukturen för samtalen och de gemensamma reglerna som ett stort plus. IVAR: Jag tycker allt har funkat. Alla har ställt upp på gruppreglerna. TOMAS: Ja, vi gick igenom och bestämde gruppreglerna direkt. Alla godkände dem. Kanske kunde vi haft längre introduktioner till vissa teman. RONNY: Jag skulle i och för sig inte ha något emot längre faktabaserade introduktioner. Och att man kommunicerar tydligare i förväg att cirkeln bygger mer på samtal än på föreläsningar. DAVID: Regelverket för gruppen kändes bra. Kanske att jag ibland saknade mer dialog, och att någon ställde fler frågor som hjälpte mig vidare i mina funderingar. TOMAS: Överlag tycker jag att cirkeln har funkat jättebra. Vi skulle behöva fler cirklar som den här i samhället. l TEXT: DANIEL FORSBERG

SAMTALSMETODEN LILLA RUMMET Organisationen MÄN har tagit fram en samtalsmetod som heter Lilla rummet. Den består av regler och förhållningssätt för meningsfulla och trygga samtal i grupp på deltagarnas egna villkor. Cirkeln Män i klimatkrisen använde sig av just den här metoden. Här är några av Lilla rummets spelregler:

1. UTGÅ FRÅN DIG SJÄLV Låt mer av ”hjärta och mage” än ”huvud” styra vad du delar med dig av. Att använda jag-form när du pratar är en bra tumregel för att hålla dig till dina egna upplevelser.

2. LYSSNA AKTIVT Det aktiva lyssnandet vilar i – och förmedlar – en tillit till att den som talar själv har svaren på sina egna frågor.

3. KOMMENTERA INTE ANDRA Både positiva och negativa kommentarer riskerar att föda tankar om hur vi uppfattas och värderas. Det kan få deltagarna att

10

cirkeln

begränsa sitt delande och lyssnande, vilket motverkar syftet med gruppen.

ger deltagarna varandra och definierar tillsammans.

4. GE MER SÅ FÅR DU MER Ju mer du delar med dig av dig själv, desto mer känner resten av gruppen att de kan dela med sig. Det handlar inte om att prestera eller vara en ”duktig” gruppdeltagare, och du berättar bara det du vill och känner dig redo att dela i stunden – inget annat.

7. SÄTT TYDLIGA TIDSGRÄNSER

5. DU FÅR ALLTID PASSA Att någon säger ”pass” och visar att hen just nu inte vill dela med sig av något är helt okej. Den som sagt ”pass” erbjuds alltid en ny möjlighet att dela i slutet av talrundan.

8. KOM ÖVERENS OM VILKEN SLUTTID

6. DET SOM SÄGS I RUMMET,

STANNAR I RUMMET Deltagarna berättar aldrig för någon utomstående om vad någon annan i gruppen sagt, inte heller namnen på de övriga medlemmarna. Detta tystnadslöfte

FÖR RUNDORNA För att allt ska hinnas med och alla ska få lika mycket talutrymme, sätter gruppen en tidsgräns för varje talrunda och person som delar, oftast tre minuter. Använd gärna en timer.

SOM GÄLLER FÖR HELA TRÄFFEN Försök avsluta på den tid ni bestämt. Det är bra om alla är närvarande till slutet. Om inte, bör hela gruppen veta om det från start. Stanna då upp samtalet och säg ”hej då”. Om ni ändå vill dra över tiden, kolla om det är okej och kom överens om en ny sluttid.

Det här är en sammanfattad version av Lilla Rummet. Vill du läsa mer, googla ”MFJ Lilla rummet”.


notiser

DET HELA började lite trögt, men när ledaren Anisur Rahman plötsligt frågade: ”Har vi någon fråga till kungen”, då lossnade det. Alla hade frågor till kungen. Nu finns de samlade i boken 100 frågor till kungen. Författarna är personer med särskilda behov, som deltagit i en studiecirkel på ett skrivarcafé i Tierp. I slutet av boken står det: ”Frågor är grunden till alla svar. Den som inte

vågar fråga får inga svar. Frågor öppnar dörrar, ger möjligheter till drömmar och fantasier.” Vad är det då författarna vill veta av kungen? Här är några av de 100 frågorna: Brukar ni ha baler? Är du rädd för något? Vad tycker du är bäst med Sverige? Med boken följer även en inbjudan till kungen att besöka Tierp, och kanske svara på några av frågorna.

• • •

• Skrivarcaféet och cirkeln i Tierp arrangerades av Studiefrämjandet. Boken är utgiven av UppLitt förlag. www.litteraturcentrum.se

BIL D : KNOTAN

Artic River Lodge i Tärendö, norr om polcirkeln. Ett av Turistföreningens nya boenden.

100 FRÅGOR TILL KUNGEN

NYA BOENDEN I TURISTFÖRENINGEN – och det gör även antalet boenden i Svenska Turistföreningen. Bland de 250 alternativen finns både vandrarhem och andra anläggningar som Turistföreningen samarbetar med. Nyligen presenterades tolv nya boenden från norr till söder, alla med fokus på natur- och kulturupplevelser. Du kan till exempel bo på en fyr, ett skepp eller ett fjäll. Se alla nya boenden på www.svenskaturistforeningen.se/nyaboenden

RESANDET INOM SVERIGE ÖKAR

Winnerbäck minns…

PÅ SVT PLAY visas nu dokumentären Winnerbäck – ett slags liv med och om Lars

Svenska Turistföreningen är en av Studiefrämjandets medlemsorganisationer.

Winnerbäck, uppväxt i Linköping. Här berättar han om vad Studiefrämjandet och Rockkarusellen betytt för honom personligen och bandmedlemmarna i punkgruppen Snoddas. En hyllning till Studiefrämjandets musikverksamhet och folkbildning.

Dags igen

för Livekarusellen och Danskarusellen KARUSELLERNA ÄR STUDIEFRÄMJANDETS KONCEPT där unga musiker och dansare får möta en publik. Det blir massor av framträdanden under hösten och vintern på lokala scener runt om i landet. Alla kan delta i karusellerna, som snurrat i många år, innan pandemiavbrottet. – Kul, utvecklande och en viktig plattform för att främja den bredd och mångfald som vi har på scenen i Sverige, säger Alfred Kihlberg, huvudansvarig för Livekarusellen och Danskarusellen.

• Läs mer och anmäl dig på livekarusellen.se och danskarusellen.se

cirkeln 11


Närbild ANDREA RODRIGUEZ

12

cirkeln


FYLLD AV

ENERGI

ATT PRATA TILL eller

med människor? För Andrea Rodriguez är skillnaden stor. Hon föredrar definitivt dialog. Cirkeln träffade Studiefrämjandets nya ordförande hemma på gården i Lybäck i Västerbotten. Här berättar hon öppenhjärtigt om sin trassliga uppväxt, sin syn på folkbildning och om de dramatiska dagar i tsunamins Thailand som kom att förändra hennes syn på livet.

»

Andrea Rodriguez är överväldigad, av två skäl. Efter att hon valdes till ordförande för Studiefrämjandet i maj har glada tillrop och lyckönskningar strömmat in från alla håll. – Det känns fantastiskt, säger hon. I Andreas famn vilar Vince, 14 dagar gammal. Att få barnbarn vid 45 var kanske inget hon förväntade sig, men nu strålar ögonen av mormorslycka. – Jag fick själv mina två barn tidigt, så det kanske inte är så konstigt, men känns ändå överväldigande. Vi träffar Andrea en strålande sommardag hemma på gården i Lybäck, mitt i skogen några mil västerut från Umeå. Andrea och sambon Göran

köpte det gamla timmerhuset för ett år sedan, och nu pågår projekt här och där i rummen. Det är lite rörigt men det finns en plan, försäkrar Andrea. – Här är vi helt inkapslade, vaknar till fågelkvitter och har inga grannar. Det är en verklig kontrast till min intensiva sociala sida. Och jag älskar kontraster.

Frispråkig

Ingen tvekan om att Studiefrämjandet fått en frispråkig ordförande. Hon berättar öppenhjärtigt om sin bakgrund, med en spansk far som tidigt försvann ur bilden, om missbruk och psykisk ohälsa i familjen. Men allt var inte svart. Mormor och morfar fanns där hela tiden som ett kärleksfullt stöd och en fast punkt i livet. Ändå kände sig Andrea ibland som en främmande fågel i den lilla byn Vännfors där hon växte upp. – I en frireligiös släkt i Västerbotten på åttiotalet pratade vi inte så mycket om problemen, jag fick en kaka i stället, samtidigt som det på något vis fanns en omtanke i det vi aldrig pratade om. När Andrea som ung besökte farmor i Madrid föll några pusselbitar på plats. – Den del av mig som var avvikande i Sverige var helt normal i Spanien, att vara social, krama alla och prata högt och mycket.

Maskrosbarn

om

ANDREA RODRIGUEZ, 45 BOR: Timmerhus i byn

Lybäck i Västerbotten.

FAMILJ: Sambon Göran.

Barnen Julia, 22 och Colin, 24. Barnbarnet Vince och jämthunden Nova. GÖR: Ny förbundsordförande och tillförordnad förbundschef i Studiefrämjandet. LÄSER: Fjärilseffekten av Karin Alvtegen. LYSSNAR PÅ: Lauren Daigle. FÖREBILD: Morfar. FOLKBILDNING FÖR MIG:

Hitta mitt sammanhang i livet och utvecklas som människa.

När man lyssnar på Andreas berättelse ligger begreppet Maskrosbarn nära till hands, dessa barn som lyckas ta sig fram i livet trots en tuff barndom. – Jag gör ingen hemlighet av min risiga uppväxt, säger hon med en rättframhet som antyder att ”sopa under mattan” inte ingår i hennes livsfilosofi. »

cirkeln 13


Möjliggörare

Varför finns studieförbunden? Frågan är kort och Andreas svar långt. Minsta möjliga sammanfattning blir ordet ”Möjliggörare”. – Vi ska vidga horisonterna. Många människor kan inte ens formulera sina drömmar och se sina möjligheter. Det kan gälla alla, men särskilt ungdomar som har det tufft i skolan. Sedan finns de med både intressen och idéer, men som inte kommer vidare. – Här kan vi göra verklig skillnad och gör redan idag. Jag vet att våra anställda coachar och hjälper många att förverkliga sina drömmar genom att utvecklas i grupp. Hon hämtar exempel från tiden i Umeå, där Studiefrämjandet flyttat kontoret från centrum ut till stadsdelen Ålidhem, just för att finnas nära dem som behöver folkbildningen mest.

Bistra verkligheten

RENOVERING PÅGÅR.

Andrea har själv målat väggarna i detta rum.

Studieförbunden har ett stort ansvar för att hantera offentliga medel på rätt sätt.

14

cirkeln

»

Andrea gör direkta kopplingar mellan sin bakgrund och engagemanget i Studiefrämjandet. – Jag skulle verkligen behövt folkbildning när jag växte upp. Allt var som ett flipperspel i mitt huvud. Massor av tankar och saker jag ville göra, men ingen som hjälpte till att få ordning på mina idéer. Andrea är ingen nykomling i Studiefrämjandet. Hon började som verksamhetsutvecklare i Vännäs 2008. Blev chef i Umeå 2016. De senaste åren har hon varit ett slags ambulerande krishanterare i avdelningar som kört i diket på grund av felaktig hantering av statsbidrag. Nu går hon in i en ny roll, eller snarare två. Hon ska vara både ordförande och tillförordnad förbundschef, i väntan på att en ny rekryteras.

Allt detta låter fint, men sedan finns den bistra verkligheten. Statsbidraget fördelas efter det antal studietimmar som vart och ett av de tio studieförbunden ”producerar”. Volym och inte kvalitet alltså. Att peppa och stödja tar tid och kraft, men ger inga intäkter enligt de riktlinjer som nu gäller. – Det är så klart ett dilemma. Men ska vi göra verklig samhällsnytta måste vi börja med att prata om vår roll och vårt uppdrag, och det gör vi nu. I nästa steg gäller det att få resurser för att göra det vi vill. Många förespråkar ett system där statsbidraget till studieförbunden ska fördelas utifrån kvalitetsbedömningar. Andrea har funderat mycket på frågan och inser svårigheterna och komplexiteten. – Vem ska bedöma kvaliteten på ett rättvist sätt? Risken blir att den som skriver bäst får mest. Jag tror nog mer på ett reformerat system som dämpar drivkrafterna för stora volymökningar. Studiefrämjandet och andra studieförbund har det senaste året varit ifrågasatta för att hantera statsbidrag felaktigt. Andrea anser att debatten är förenklat svartvit, men att det som hänt manar till förändring. – Studieförbunden har ett stort ansvar för att hantera offentliga medel på rätt sätt. Det senaste året har vi i Studiefrämjandet gjort den största satsningen någonsin för att genomlysa vår verksamhet. Det har varit både nödvändigt och värdefullt.


Jag skulle verkligen behövt folkbildning när jag växte upp. Allt var som ett flipperspel i mitt huvud. Massor av tankar och saker jag ville göra, men ingen som hjälpte till att få ordning på mina idéer. Föreningar spelar roll

Andrea betonar det ideella föreningslivets betydelse, både för människors livskvalitet och för demokratin. Merparten av studieförbundens verksamhet sker också i samverkan med föreningar. Här menar Andrea att Studiefrämjandet behöver förändra sin roll från att vara förmedlare av pengar till att i högre grad ge andra former av stöd till föreningarna. – Problemet är att det många föreningar behöver, är just pengar. Och vårt statsbidrag får bara användas till det som är direkt kopplat till folkbildningsverksamheten. Andrea vill inte moralisera och peka finger. Det kommer alltid att finnas gråzoner.

ANDREA

associerar

HUNDAR: Energi och intresse. Och så klart vår egen Nova. VEGANISM : Samhällsengagemang och god mat. MAKT: Väcker frågor som måste diskuteras öppet. FEMINISM: Lika möjligheter, rättig- heter och skyldigheter. VÄSTERBOTTEN: Hemma! VARGAR: Debatt. MIGRATION: Möjligheter.

– Återigen, vi behöver sätta oss ner tillsammans och reflektera över vår roll. Jag vet att det finns massor av goda exempel på givande samarbeten mellan Studiefrämjandet och våra medlems- och samarbetsorganisationer inom statsbidragsvillkorens ramar.

Lyssnande ledarskap

– Jag tycker om att prata, men för en bra ledare är det nog ännu viktigare att lyssna, säger Andrea. Hon medger att ”lyssnande ledarskap” låter floskligt. – Jag vet, men det är faktiskt stor skillnad på att prata till folk och att prata med folk. Och som ledare måste du göra klart för dig vilka ingångsvärden människor har i den grupp du ska leda: Varifrån kommer du? Vilka tankar tar du med dig in i gruppen? Vad har du för förväntningar? Sådana frågor tror jag behöver ställas i varje grupp. ”Jag längtar efter att tycka olika i grupp tills vi förstår varandra”, skrev Andrea i sin första ledare i förra numret av Cirkeln. – Jag tror definitivt på samtalets kraft. Att tycka olika är naturligt, men ofta har jag märkt att man genom att prata med varandra, ge och ta, också kan hitta en samsyn.

Konfliktfyllt

De senaste åren har varit konfliktfyllda i Studiefrämjandet. Mycket har rört relationen mellan förbundsledningen och avdelningarna. – Avdelningarnas frihet att forma verksamheten lokalt är avgörande för vår framgång. Samtidigt måste vi ha en grundläggande samsyn i organisationen. En fråga som diskuterats livligt har gällt tillsättningen av chefer i Studiefrämjandets lokalavdelningar. – Förbundsstyrelsen ska vara informerade och kan ge råd, men beslutet ska fattas av avdelningsstyrelsen. Verksamhetschefen godkänns sedan av förbundsstyrelsen.

Ytterst tror Andrea att spänningarna i Studiefrämjandet har handlat om bristande tillit. Här anser hon att förbundsledningen behöver lyssna och lära av den professionalitet som finns i lokalavdelningarna, för att kunna möta deras behov på rätt sätt. Och för avdelningarna är det smart att samordna vissa funktioner nationellt, förutom att riksförbundet hanterar det grundläggande övergripande funktionerna. – Mycket handlar om relationer och kommunikation. Som jag sa tidigare, prata med och inte till.

Tsunamin

Andrea ser fram emot sin nya roll. Hon tar uppdraget på stort allvar, men ändå på något sätt med lustfylld lätthet, snarare än högstämt allvar. Kanske hänger denna inställning samman med svaret på den sista frågan: Finns det någon avgörande händelse i livet som satt spår hos dig? Andrea säger utan att tveka: – Tsunamin. Julen 2004 var Andrea med familjen i Thailand. När tsunamin svepte in över Phuket blev allt kaos och Andreas man och barn försvann. Efter tre fasansfulla dagar visade det sig att alla hade överlevt. – Det förändrade min syn på livet. Tidigare var jag ofta orolig över vad människor skulle tycka om mig, rädd för att säga fel och göra fel. Men det har släppt nu. Jag har på något sätt blivit mycket modigare. Har man varit med om det värsta, så vad kan egentligen hända? l

TEXT OCH BILD: THOMAS ÖSTLUND

Fem tidigare förbundsordförande ULLA STÅHLBERG 1983-1992 MARTIN EDMAN 1992-1995 LEIF KINDBLOM 1995-2009 ANDERS MANHEDEN 2009-2013 TOMMY WINBERG 2013-2021

cirkeln 15


CIRKELNS TRE FRÅGOR TILL FÖRBUNDSSTYRELSEN: Vad betyder folkbildning för dig? Vad vill du verka för i förbundsstyrelsen? Någon samhällsfråga studieförbunden kan göra större skillnad? BERTIL JONSSON

ERLAND NYLUND

till nio i Studiefrämjandets förbundsstyrelse, valda av stämman 2021. TRE FRÅGOR

Bertil Jonsson, 73 vice ordförande

BOR: Jordbruksfastighet i Lidköping. SYSSEL-

SÄTTNING: Pensionär med uppdrag i flera

organisationer. Driver jordbruk. FÖRENINGSENGAGEMANG: Medlem i JUF och Jägareförbundet. I STYRELSEN SEDAN: 201 7. En möjlighet för människor att leva ett bra och meningsfullt liv. Och en väg in i ett demokratiskt samhällsengagemang. Dialog, ordning och reda och en balanserad ekonomi. Både centralt och lokalt måste vi hantera krympande intäkter. Läget är tufft, men vi ska klara det tillsammans. Vi måste visa politikerna att vi förtjänar våra anslag, genom att bidra till en bra samhällsutveckling. Med den flora medlemsorganisationer studieförbunden har, särskilt Studiefrämjandet, vågar jag påstå att vi har en unik möjlighet att bli framgångsrika.

Erland Nylund, 29

BOR: Radhus i Stockholm. SYSSELSÄTTNING:

Ingenjörs- och språkstudent. FÖRENINGSENGAGEMANG: Queernördar och lajvföreningen Granland. I STYRELSEN SEDAN: 2021. Ett sätt att tillsammans med andra växa som människa, i livet och i samhället. Förbättra det demokratiska samtalet i Studiefrämjandet. Jag vill också bidra till att utveckla digital folkbildning. I samhället finns ett överflöd av information, och även desinformation. Vi är dåliga på att värdera och skapa kunskap av all denna information. Här har studieförbunden en stor uppgift!

16

cirkeln

KATARINA ULFSPARRE

SÅ HÄR TYC

Katarina Ulfsparre, 57

Hus i Tyresö och på Gotland. SYSSELSÄTTNING: IT-konsult. FÖRENINGSENGAGEMANG: Ordförande för Riksförbundet Sveriges 4H. I STYRELSEN SEDAN: 2021. Viktigt för att Sverige ska utvecklas som land, och att människor ska utvecklas genom hela livet. Ett komplement till skola och universitet. Jag vill att vi tillsammans ska lyfta organisationen. Min roll i styrelser är ofta att få processer och rutiner på plats – och att inspirera människor till handling. Vi lever längre och kommer att behöva arbeta längre, då behövs fortbildning genom hela livet. Det är också en stor uppgift att få in unga i arbetsliv och samhälle. BOR:

Kaj Sivervik, 41

BOR: Hyreslägenhet i Linköping. SYSSEL-

SÄTTNING: Driver ett musikbolag. FÖRENINGSENGAGEMANG: Kulturföreningen Gaphals i

Linköping. I STYRELSEN SEDAN: 201 9. Att lära sig nytt och utveckla sig som människa genom hela livet. Folkbildning som ideologi är den enda ideologin man behöver i ett demokratiskt samhälle. Att modernisera folkbildningen och göra den mer tillgänglig. Vi pratar ofta om vissa målgrupper, men glömmer andra. Alla kan växa med hjälp av folkbildning. Utanförskapet växer i Sverige. Studieförbunden måste vara relevanta, även för dem vi inte når. Vi behöver vidga vår syn på vilka som är inkluderade i framtidens folkbildning. Fler ska känna sig hemma och engagera sig på alla nivåer i Studiefrämjandet.

Lovisa Roos, 24

BOR: Lägenhet i Stockholm. SYSSELSÄTTNING:

Ordförande för Fältbiologerna. FÖRENINGS-

ENGAGEMANG: Fältbiologerna och Natur-

skyddsföreningen. I STYRELSEN SEDAN: 2019. Möten mellan människor som annars inte skulle ha mötts och lyssnat på varandra. Att vi ska vara ett inkluderande och demokratiskt studieförbund. Vi behöver visa unga att folkbildning och föreningsengagemang också är för dem. Hållbarhetsfrågorna är en utmaning för hela världen och så klart också för oss. Här går det att jobba på många olika sätt. Jag är glad att hållbarhet är en profilfråga i Studiefrämjandet.

Douglas Thisell, 72

BOR: Radhus i Lerum. SYSSELSÄTTNING: Aktiv pensionär. FÖRENINGSENGAGEMANG: Jägareförbundet, bland annat. I STYRELSEN SEDAN: 2019. Möjligheter för individen att tillägna sig kunskap av egen vilja och utifrån eget intresse. Vi ska vi arbeta hårt för att behålla våra offentliga bidrag. Vi i Studiefrämjandet måste också sträva åt samma håll. Vi kan tycka olika, men det får inte leda till låsning och splittring, så att vi glömmer varför vi finns till. Nu börjar vi knyta upp knutarna. Vi ska bli duktigare att visa omvärlden att vi gör nytta. Vi är bra på att berömma oss själva men fru Johansson på gatan måste också ha klart för sig varför studieförbunden behövs.


KAJ SIVERVIK

LOVISA ROOS

DOUGLAS THISELL

KER VI!

Folkbildning är demokratins grund.

Allan Ljungqvist, 67

Linnea Björkman, 29

Pensionär. FÖRENINGSENGAGEMANG: Tidigare i Friluftsfrämjandet och Sveriges Hundungdom. Numera Studiefrämjandet. I STYRELSEN SEDAN: 2021. Alla människors möjligheter till kunskap och bildning. Vi består av självständiga avdelningar och ett riksförbund. I avdelningarna genomförs folkbildningen och deras behov ska styra vad riksförbundet ska göra. Först bestämmer vi uppdraget, sedan ger vi pengar till riksförbundet för att utföra det. Vi har en stor roll att spela för att invandrarna ska växa in i det svenska samhället. Det liknar den historiska uppgift som studieförbunden hade efter demokratins genombrott.

chef på Samhall. FÖRENINGSENGAGEMANG: Brukshundklubben. I STYRELSEN SEDAN: 2021. Gemenskap! Att lära sig saker tillsammans. Jag tänker också på jämlikhet, att alla ska få möjligheter. Att få tillbaka förtroendet för studieförbunden, efter allt negativt som skrivits. Jag vill också arbeta för att vi ska fortsätta stötta och utveckla föreningslivet. Många lokala föreningar har svårt att engagera ideella, och där behövs vi. Miljöfrågan är större än någonsin och där måste vi finnas med. Sedan kan det vara små saker som också har betydelse i ett större sammanhang, som våra studiecirklar för föräldrar som är nya i Sverige.

BOR: Hus i Hässleholm. SYSSELSÄTTNING:

ALLAN LJUNGQVIST

BOR: Villa i Boden. SYSSELSÄTTNING: Områdes-

Det här är varken nytt eller unikt, men utan folkbildning kommer inte vår demokrati att överleva. Klas Qvarnström, 69

BOR: Lägenhet i Växjö. SYSSELSÄTTNING:

Pensionär. FÖRENINGSENGAGEMANG: Friluftsfrämjandet. I STYRELSEN SEDAN: 2021. Demokratiutveckling. Folkbildning är demokratins grund. Det här är varken nytt eller unikt, men utan folkbildning kommer inte vår demokrati att överleva. Anordnarskapet måste bli tydligare. Ett exempel: Vi syns inte på medlemsorganisationernas hemsidor. Många ser oss som ett anonymt hjälpsystem, så kan det inte vara. Anordnarskap är aktivt samarbete där vi båda syns och tar gemensamt ansvar. Miljöfrågorna! Nu börjar människor bli medvetna om klimatkrisen, då är det läge för studieförbunden att agera. Miljöfrågorna är komplexa och här behövs folkbildning, inför de stora samhällsförändringar vi står inför. TEXT: THOMAS ÖSTLUND

LINNEA BJÖRKMAN

KLAS QVARNSTRÖM

I förbundsstyrelsen ingår även Linus Råde som personalrepresentant med Siri Sandqvist som suppleant.

cirkeln 17


BIL D : GABBY BAL D RO CCO

notiser Studieplan

Klimatpsykologi

sid 1

NY STUDIEHANDLEDNING

KLIMATPSYKOLOGI

KLIMATKRISEN PÅVERKAR oss alla,

även psykologiskt. Just detta står i centrum för den nya studiehandledningen Klimatpsykologi från Studiefrämjandet. ”För att vi kunna minska klimatkrisens effekter behövs beteendeförändring och det är psykologin bra på”, skriver psykologen Kata Nylén i inledningen. Cirkeln består av åtta träffar och några av rubrikerna på träffarna är: Ett ”superkomplext system” – hur blir det psykologiskt? Drivkrafter för förändring – vad funkar (inte)? Att påverka sociala normer – skam, skuld, skrämsel, socialt tryck och samtal. Studiehandledningen finns att ladda ner gratis på www.studieframjandet.se/klimatpsykologi. Där kan du även lyssna på en föreläsning av psykolog Kata Nylén.

• • •

Felet med världen är att de dumma är så tvärsäkra och de kloka så fulla av tvivel. BERTRAND RUSSELL (1872-1970), BRITTISK FILOSOF

18

cirkeln

Stor folkhälsosatsning i Studiefrämjandet

Sunda barn utan pekpinnar – Vi vill erbjuda roliga vägar till ett hälsosammare liv. Det säger Karin Ekstedt på Studiefrämjandet i Köping som nu drar igång den treåriga satsningen Sunda Barn, en kurs som kombinerar samtal och aktiviteter för hela familjen.

»

– Det kan bli idrott, dans, matlagning och naturutflykter. Vi kan fixa det mesta, men först ska vi fråga deltagarna vad de vill göra, säger Karin Ekstedt. Övervikt är ett tilltagande problem, inte minst bland unga. Ofta är det ett tecken på okunskap om fritidsaktiviteter och bra matvanor. – Det är lätt att ungarna fastnar vid datorn och föräldrarna i tv-soffan. Och att det blir mer chips och läsk än grönsaker. Vi vill visa på alternativ där hela familjen kan delta.

Studiefrämjandet i Västmanland har i flera år arbetat för att förebygga övervikt och ge familjer vägledning till bättre kostvanor och ett aktivare liv. Nu har Arvsfonden beviljat 4.1 miljoner kronor för Sunda barn – för föräldrar Inga pekpinnar i ett nytt land. Projektledaren Pekpinnar och skuldkänslor är Maarit Hallström är anställd och KARIN EKSTEDT bannlysta i Sunda barn. Övernu ska kurser genomföras över Studiefrämjandet vikt är inte heller ett krav för att hela Västmanland, med början i i Köping. få delta. Köping, Västerås och Sala. – Vi ser inte bakåt utan framåt. Det kan – Vi har tidigare haft svårt att nå ut till handla om att vi peppar varandra till att invandrade, därför satsar vi nu på att bjuda ta små steg, som nyttigare fredagsmys och in familjer till öppna aktiviteter i bostadsatt göra en utflykt i naturen. Framför allt områdena, som en inkörsport till våra kurvill vi stärka gemenskapen i familjen, för ser. Så klart vill vi även att infödda svenskar det är en nyckel till förändring, säger Kaska delta, det kan bli givande möten, säger rin Ekstedt. Karin Ekstedt på Studiefrämjandet. Sunda barn inleds till nu i höst i tre Hela familjen deltar kommuner. Tanken är att Sunda barn ska Kursen Sunda barn kommer att ha åtta spridas vidare i Västmanland, och om inträffar med teman som kost, hälsa och tresse finns till andra delar av landet. motion. Hela familjen deltar och lärandet Kommuner, skolor, Friluftsfrämjandet och kombineras med roliga aktiviteter i ”prova Sisu, Idrottsutbildarna är några av samarpå-format”. Ledarna kommer främst från betspartnerna. l TEXT: THOMAS ÖSTLUND skolhälsovården och föreningslivet.


BIL D : P IX AHIV E

Dansa

MER OM METEORITER

SOM I BOLLYWOOD

Nyfiken på meteoriter? En som kan berätta mer är Josefin Martell, doktorand vid Lunds universitet. Den 1 NOVEMBER kan du lyssna till henne på Halmstads stadsbibliotek, bland annat om hennes analys av Marsmeteoriter.

Klassisk indisk dans med västerländska influenser. Det är Bollywooddans. ”Bara att dansa ut känslorna”, lovar kursbeskrivningen. START I STOCKHOLM 17 OKTOBER.

Hur ser vi människor egentligen på naturen? Är du intresserad av ett antropologiskt perspektiv på natur- och miljödebatten ska du hänga med här! Två digitala träffar på Zoom med humanekologen Louise Nevander. START 11 NOVEMBER.

MUSIK- OCH NÖRDLOPPIS Byt en mikrofon till en mungiga. Sälj din elbas och köp en cymbal. Den 9 OKTOBER I TROLLHÄTTAN blir det musikloppis. Gratis att sälja och besöka. Dagen efter, den 10 oktober, blir det Nördloppis. Allt med nördstämpel går att köpa och sälja.

INFRASTRUKTUR

”Gammal och ny infrastruktur runt Rimbo” är temat för en berättarkväll på TOLVMANSGÅRDEN DEN 1 NOVEMBER.

Tommy Lundqvist berättar. Fika och musik utlovas.

BIL D : E RL E ND BJ Ø RTVE DT

MILJÖANTROPOLOGI

Rimbos

DET HÄNDER I HÖST!

Skrivarkurs, kreativ odling och nördloppis. Det händer mycket i Studiefrämjandet i höst. Här är ett litet urval av allt du hittar www.studieframjandet.se. Många arrangemang genomförs i samarbete med det lokala föreningslivet.

Skriv

BILD: CHRIS SPIEGL

GITARR FÖR NYBÖRJARE

DIN FÖRSTA BOK Dags att göra verklighet av dina författardrömmar. Skriv boken! Från idé till färdig bok är en distanskurs med sju träffar där du får redskap och vägledning i ditt skrivande. Kursledare är författaren Agnes Török.

Musikkurser genomförs på många orter i landet. I Östersund startar nybörjarkurs i gitarr den 4 OKTOBER . Här kan du även få göra en inspelning i professionell studio efter avslutad kurs.

START 14 OKTOBER.

Populära berättarkvällar

KREATIV ODLING FÖR DIG MED PLATSBRIST

industrihistoria och

GILLAR DU ATT ODLA men saknar plats att odla på? Lugn, på workshopen Kreativ odling får du hjälp med kreativa lösningar som tillfredsställer din odlingslust.

Kvinnorna i Söderhamn.

GÖTEBORG 16 OKTOBER.

hela hösten om Söderhamns historia. Teman är bland annat stadens

KILLAR FÖR FÖRÄNDRING EN CIRKEL FÖR KILLAR 13-25 år som vill vara med att påverka i samhället, och prata om identitet, orättvisor och hälsa. Startar i höst i skånska Klippan. Ett initiativ av ungdomsorganisationen Flamman förebyggande centrum i samverkan med Studiefrämjandet.

BILD: LINN SEGOLSON

BILD: VADIM KAIPOV

SÖDERHAMNS HISTORIA

55+

Livejazz

Koordination, balans, flexibilitet. Mogna kroppar behöver röra på sig! Här får du dansa och röra dig till härlig musik från olika världsdelar. Åtta träffar under ledning av dansaren Paulina Rosson.

Sakta men säkert börjar livekonserterna komma igång. Den 9 OKTOBER I HALLSBERG blir det jazzkonsert med Karl Olanderssons KOK. ”En kväll med lyhört samspel och fantastiskt sväng”, garanteras.

DAGS FÖR RÖRELSE

START I MALMÖ 21 OKTOBER.

I HALLSBERG

cirkeln 19


BILD: SUSANNE HULTMAN

NYSTART med försiktiga steg återgå till det normala, efter snart två år av pandemi. Hur har den senaste tiden varit, och vad händer framöver? Vi ställde frågan till tre av Studiefrämjandets medlemsorganisationer.

NU BÖRJAR SAMHÄLLET

U- R- NA BIL D: VIS HN

FRILUFTSFRÄMJANDET

IR

Naturen ställde upp när allt ställde in – Allt ställde in och stängde ner, utom naturen. Vi märkte direkt ett ökat intresse för friluftsliv. Det är mycket glädjande, men inte utan utmaningar, säger Cajsa Rännar, chefredaktör för Friluftsfrämjandets Magasin Friluftsliv.

»

Festlokal, gym och vardagsrum. När pandemin kom blev utomhus det nya normala. – Att stormköket blev förra årets julklapp var ingen tillfällighet. Matlagning utomhus har blivit ett nytt sätt att umgås, säger Cajsa Rännar.

Intresse för ledarledda aktiviteter har också ökat påtagligt. – Kajak, mountainbike, fjällvandring, långfärdsskridsko, friluftsteknik… Det är stor efterfrågan på allt. Friluftsfrämjandet har medvind. Medlemsantalet stiger och ledare strömmar till. Hur mår då naturen av denna anstormning? – Naturen är kanske lite trött på att vi inte sprider ut oss tillräckligt, inte plockar upp vårt skräp och eldar där det inte är tillåtet. Men vi ska också veta att det finns oerhört mycket natur i Sverige, så det

SVENSK LIVE – UNGA ARRANGÖRSNÄTVERKET

Alla längtar efter live Kulturlivet har drabbats hårt under pandemin. – Nu behöver vi få tillbaka engagemanget, för det finns ett stort sug efter livespelningar. Det säger Måns Katsler, verksamhetsansvarig på Unga Arrangörsnätverket.

»

Unga Arrangörsnätverket inom Svensk Live samlar ett trettiotal lokala arrangörsföreningar, drivna av ungdomar. Som

20

cirkeln

namnet antyder sysslar dessa föreningar just med att skapa lokala musikarrangemang, från enstaka gig till mindre festivaler.

finns plats så det räcker för alla, säger Cajsa Rännar.

Inte nöjda

Trots medvinden för Friluftsfrämjandet saknas inte utmaningar. Många har ännu inte hittat ut i naturen, och går därmed miste om både glädjen och de positiva hälsoeffekterna. – Vi kan inte nöja oss med att säga ”det är öppet för alla”, utan måste anstränga oss mer än så. Att göra dörren större och tröskeln lägre är en utmaning. Friluftsfrämjandets strategi

Måns Katsler beskriver Musiksverige som en pyramid, där toppen är de stora artisterna och konserterna, typ Håkan Hellström på Ullevi. Basen är all den lokala musikverksamhet som sker i samverkan med studieförbunden. – Den breda basen i pyramiden för utvecklingen framåt, med nya artister och genrer. Här kommer arrangörsföreningarna in i bilden. De ser

CAJSA RÄNNAR

chefredakör, Friluftsfrämjandets Magasin Friluftsliv.

går via skolan. – Där når vi alla barn. Vi ökar nu vår närvaro i skolan, genom ett tydligt koncept till låg kostnad. Och så har vi ju Skogsmulle som fortfarande når rakt in i barnens hjärtan. För den som vill testa ett mer aktivt friluftsliv har Cajsa Ränner ett par råd: – Gå en vandringsled i närmaste naturreservat i dina vanliga gympaskor och med

till att det finns scener där artister kan möta sin publik, även i mindre sammanhang och på mindre orter. – Våra medlemmar gillar just att arrangera. De har insett charmen med att skapa något som andra kan njuta av.

Två år lång tid för unga

Måns Katsler har haft kontakt med föreningarna under pandemin.


SVENSKA JÄGAREFÖRBUNDET

Ökat jaktintresse – mer digitalt BILD : SETH SCH ULTE

För Svenska Jägareförbundet har pandemin, som för många andra, inneburit en omställning från fysiskt till digitalt. – Våra livesända temaföreläsningar har varit superpopulära, säger Josefin Linusson, samordningsansvarig för utbildningsverksamheten på Jägareförbundet.

»

FRILUFTSFRÄMJANDET

• Bildades 1982 och har • • •

109 000 medlemmar. Har 300 lokalföreningar. Har tolv olika verksamhetsgrenar med friluftsliv som gemensam nämnare. www.friluftsframjandet.se

matsäck. Eller hitta Friluftsfrämjandet på din ort och häng med på något som känns spännande för dig. Krångligare än så behöver det inte vara. l

De digitala föreläsningarna i Jägareförbundet har haft olika teman, som rådjur, älg och viltdata – med möjligheter för deltagarna att ställa frågor direkt till föreläsarna. – Även smalare ämnen kan få en bred publik på det här sättet. Jag tror säkert att antalet föreläsningstillfällen och takten för att utveckla föreläsningsformen har gått fortare än vad den hade gjort utan pandemin, och nu vill många att vi fortsätter med dem. Antalet medlemmar i Jägareförbundet ökar. Josefin Linusson menar att utbildning är en nyckelfråga för den moderna jakten. Tidigare fördes kunskap om jakt ofta vidare mellan generationerna. – Många nya jägare bor i städerna och den naturliga gemenskapen och kunskapsöverföring i jaktlagen på landet uppstår inte av sig själv. Våra utbildningar och aktiviteter skapar kunskap och

kontakter som kan vidga jaktintresset. Utbildningsmaterialet Jägarskolan som leder fram till Jägarexamen är populärt, och här utvecklas ständigt innehållet utifrån nya jakttider, hjälpmedel och så vidare. – Det ökande intresset för natur och friluftsliv har också gynnat oss. Det är stor efterfrågan på våra utbildningar, säger Josefin Linusson.

JOSEFIN LINUSSON

samordningsansvarig, Jägareförbundet.

– Vi har till exempel hjälpts åt att genomföra digitala valberedningsutbildningar nu under pandemin, och det har varit mycket uppskattat i flera av våra jaktvårdskretsar och länsföreningar. l

Kursmaterial på gång

På gång just nu är nya kursmaterial för vildsvinsjakt och säljakt. Dessutom utvecklar Jägareförbundet området urban viltförvaltning. – Viltet kommer allt närmare våra tätorter, eller är det kanske tvärtom, och det ställer till problem, inte minst i trafiken. Studiefrämjandet och Jägareförbundet samarbetar över hela landet, och det fungerar i allmänhet mycket bra, menar Josefin Linusson.

SVENSKA JÄGAREFÖRBUNDET

• Sveriges största • • •

Jägarorganisation med 158 000 medlemmar. Är uppbyggd av lokala jaktvårdskretsar och länsjaktvårdsföreningar. Bildades 1830. www.jagareforbundet.se

TEXT: THOMAS ÖSTLUND

MÅNS KATSLER

verksamhetsansvarig, Unga Arrangörsnätverket.

– Jag hoppas att de är beredda att dra igång igen, men ärligt talat vet jag inte. Det är ju ungdomar som är aktiva och på två år händer mycket i en ung människas liv.

Unga Arrangörsnätverkets ettåriga mentorprogram är igång med digitala träffar, där aktiva får stöd och råd av varandra och av professionella arrangörer. Det hela avslutas med att deltagarna ska skapa ett arrangemang på hemmaplan. – Nätverket och mentorprogrammet gör att aktiva i föreningarna kommer in i ett sammanhang och lär känna

varandra. Kontakter betyder mycket i musikbranschen, säger Måns Katsler som hoppas att det långa konsertuppehållet snart ska ta slut. – Visst har vi lärt oss mycket om digitala arrangemang under pandemin, men nu längtar alla efter riktiga livearrangemang igen, det är en helt annan upplevelse. l

SVENSK LIVE – UNGA ARRANGÖRSNÄTVERKET

• Är en del av Svensk Live. • Samlar lokala arrang•

örsföreningar som drivs av unga. www.svensklive.se/ ung-arrangor/

cirkeln 21


notiser

MUCF kortrapport: Hot och hat bland ideella föreningar

Riksrevisionen granskar studieförbunden

RIKSREVISIONEN GENOMFÖR NU en granskning, med fokus på statsbidraget till studieförbunden. Folkbildningsrådets kontroll och uppföljning samt studieförbundens interna kontroller av statsbidragen ska granskas. Även regeringens styrning och uppföljning av Folkbildningsrådets verksamhet omfattas av granskningen. Arbetet ska vara klart i mars 2022.

Antisemitism minskar

skadar inte. Antisemitismen minskar i Sverige, visar en rapport från Forum för levande historia. Över 3 500 personer har fått ta ställning till olika påståenden, och resultatet pekar entydigt på att antisemitiska uppfattningar minskar. Ett exempel: 2005 instämde 15 procent helt eller delvis i påståendet ”Judarna har för stort inflytande i världen idag”, 2020 var motsvarande andel 11 procent. EN GLÄDJANDE NYHET

Extrastämma Studiefrämjandet

IPPC PÅ FEM MINUTER

sammanfattning av IPPCs senaste klimatrapport? På Naturskyddsföreningens webbplats får du veta det viktigaste – på fem minuter.

VILL DU HA EN SNABB

Antisemitism i Sverige – en jämförelse av attityder och föreställningar 2005 och 2020

BILD: IVAN BOGDANOV

DEN 9 OKTOBER har Studiefrämjandet extra förbundsstämma. Stämman, som genomförs digitalt, ska bland annat ta ställning till ett antal motioner och till Strategi 2131, för de kommande tio åren.

Antisemitism i Sverige

En jämförelse av attityder och föreställningar 2005 och 2020

Henrik Bachner och Pieter Bevelander

Henrik Bachner och Pieter Bevelander

Hot och hat mot föreningsaktiva EN AV TIO FÖRENINGAR uppger att

föreningen eller dess medlemmar det senaste året blivit utsatta för hat och hot, kopplat till verksamheten. Bland de utsatta föreningarna uppger 26 procent att de avstått från att uttrycka en åsikt eller bedriva verksamhet av rädsla för hot och hat. Särskilt utsatta är opinionsbildande föreningar som politiska partier och fackföreningar. I föreningar som riktar sig till hbtq-personer uppger 24 procent att de utsatts för hot och hat. Utsatta är även föreningar som riktar sig till personer med utländsk bakgrund (19 procent) och till kvinnor (17 procent).

• Studien är gjord av Myndigheten för civilsamhälles- och ungdomsfrågor och finns att läsa på www.mucf.se. 1 456 föreningar har svarat på den enkät som ligger till grund för resultaten.

BILD: K ELLY SIKK EMA

www.levandehistoria.se

Studiecirklar 2020 – färre deltagare

PANDEMIN HAR PÅVERKAT hela samhället, så klart även studieför-

bundens verksamhet. År 2020 deltog 420 000 personer i studieförbundens cirklar, jämfört med 599 000 år 2019. Det är den största årliga minskningen någonsin, och säkert är pandemin den främsta orsaken. Något som däremot inte förändrats är cirkeldeltagarnas könsfördelning. Sex av tio deltagare var kvinnor, både 2020 och 2019.

22

cirkeln


FAKTA OM STUDIEFRÄMJANDET

• Ett av Sveriges största studieförbund. • Finns över hela Sverige. • Anordnar främst studiecirklar och kulturarrangemang. För detta ges bidrag från stat, kommuner och landsting.

• Utgår från folkbildningens idé. Deltagarnas önskemål, förutsättningar och erfarenheter är viktiga.

• Anordnar studiecirklar i många ämnen, men satsar särskilt på natur, djur, miljö och kultur.

• Är oberoende – utan kopplingar till politiska partier, fackliga organisationer eller religiösa samfund.

• Är en ideell organisation utan vinstintresse som styrs demokratiskt.

• Har 19 medlemsorganisationer. STUDIEFRÄMJANDETS VISON

Studiefrämjandet ska vara en frigörande kraft för människors möjligheter – i ett samhälle med respekt för naturens och kulturens mångfald.

STUDIEFRÄMJANDETS MEDLEMSORGANISATIONER Adoptionscentrum, Friluftsfrämjandet, Fältbiologerna, Förbundet Skog och Ungdom, Jordbrukare-Ungdomens Förbund, Jordens Vänner, Koloniträdgårdsförbundet, Naturskyddsföreningen, Riksförbundet Hem och Skola, Riksförbundet Sveriges 4H, Svensk Live, Svenska Brukshundklubben, Svenska Jägareförbundet, Svenska Kennelklubben, Svenska Turist­föreningen, Sveriges Hundungdom, Sveriges Ornitologiska Förening, Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund – Sportfiskarna, Sverok

ledare Visst är du ANDREA

RODRIGUEZ

väl med oss!

HEJ CIRKELLEDARE! Hoppas du fortfarande är med oss, nu när vi

ser ljuset i tunneln. Äntligen kan vi på allvar börja planera för det vi längtat efter att göra och lära tillsammans. Du ska veta att du tillhör en viktig och vildvuxen skara. Det finns så många ämnen och intressen som förenas och utvecklas i vår verksamhet. DU OCH ALLA CIRKELLEDARE har olika roll i sin cirkel, beroende på gruppens sammansättning och behov. Precis så det ska vara. Det är en av poängerna med folkbildningen, att den är fri och bygger på lust och nyfikenhet. Det finns mycket som förenar er, omsorgen om gruppen och deltagarna. Att alla ska vara med, våga och trivas. Att hitta metoder för dialog, lyssnande, givande och tagande. Svårt och frustrerande ibland, men väldigt givande och lärorikt. JAG VET ATT NI CIRKELLEDARE kan göra stor skillnad, ibland med väldigt små medel. Under sommaren träffade jag en cirkeldeltagare som först nu, flera år efter sin första studiecirkel, reflekterat över vilken personlig utveckling cirkeln var startskottet för. Den stora rädslan att tala inför folk hade tidigare påverkat allt från val av utbildning till fritidsengagemang. Cirkelledaren fick henne att öppna upp genom att skapa trygghet i gruppen. Deltagarna behövde aldrig oroa sig. Utvecklingen skedde i deras egen takt. I slutet av cirkeln skrev alla om sina egna rädslor och gruppen arrangerade poetry slam. Nu bidrar denna kvinna själv som cirkelledare i vår verksamhet. JAG ÄR NY SOM ORDFÖRANDE, och det är så klart lätt att fastna i en massa frågor om organisation och administration. Därför är minnen av det här slaget betydelsefulla för mig. För att hålla i minnet vad som är det verkligt viktiga – mötet mellan människor där vi kan lyfta varandra och vara en del av varandras utveckling. Alla kan vara en del av folkbildningen, alla har något att bidra med!

ANDREA RODRIGUEZ FÖRBUNDSORDFÖRANDE I STUDIEFRÄMJANDET

PRENUMERATION – ADRESSÄNDRING? Vill du ha Cirkeln? Har du ändrat adress? Är du ledare eller förtroendevald, kontakta i så fall Studiefrämjandet där du bor. Övriga prenumerations­ärenden, kontakta Studiefrämjandet, riksförbundet, tel 08 545 70 700 eller info@studieframjandet.se

cirkeln på webben

På studieframjandet.se/cirkeln hittar du nyheter, inspiration och fakta.

cirkeln 23


POSTTIDNING B Returadress: Studiefrämjandet Box 38184 100 64 Stockholm

cirkeln cirkeln

I N SPI RAT I O N

l e darska p

IN MART ÄS N EMTE P TILL

u Band på kurs u Martin och fåglarna u Ledare på film

RY SM ÅK FRÅN RO CK HÅ RD

u Rör om i din förening u Tips för cirkelledare

u Bli lite mer

hållbar

HITTA DIN

e Carolinas gl n af Ug ta la hj är

u Vad händer

LÄRSTIL

i replokalen

u Cirklar för

föräldrar i nytt land

få r al å i ta kt at t sl

Leda andra Leda varandra pedagogiska giganter

lUsten först

morot till hUndarna

Så tänkte Montessori, Freire och Grundtvig

Cirkelledarens största tillgång

Hundinstruktörerna coachar och belönar

Drivkraft Nyfikenhet SKRATT & ALLVAR i akvarellcirkeln

4.2013

VÄSSA DIN FÖRENING här finns hjälp att få

BLIVIT MED VALP dags för en kurs

3.2014

cirkeln

OLIKA

Nytt land – nytt liv

FÖR RAZAZ OCH KASIM

Ordkoll SEPARATISM RASIFERAD ETNICITET…

A MARIK ON S CARLS N ÄR DE

u Hundnördar

JAG JAG ÄR

kör rally

u Här och nu

i Kalmar

Vi gillar olika men hur mycket? HÖGKULTUR Nytt kulturhus

VÅGA VÄGRA FÖRENKLING Krönika av Lisa Thorsén

FILMA LOSS Här är tipsen

4.2016

INSPIRATION

PO RT

DANSSYNDROM

RÄTT

IA MAR ERT WET AND STR

BRYTER FÖRDOMAR

KAMRATCIRKEL 5 SKÄL ATT KOMMA IGÅNG

1959 2019

Hårda bollar Mjuka samtal ALLT VI INTE PRATAR OM

Globala mål

STUDIEFRÄMJANDET FYLLER SEXTIO ÅR

FRÅN ORD TILL HANDLING

Konsten att tycka om dig själv HÄR & NU i Norrbotten

MOTIVERA IDEELLA Ny bok av Aron Shoug

#METOO

Kollektiv vrede 4.201 8

Cirkeln PÅ WEBBEN

CIRKELN PÅ WEBBEN HAR FÅTT NYTT UTSEENDE. Här kan du bläddra i nya och äldre nummer. Du hittar artiklar

om natur, miljö, musik, pedagogik, ledarskap och mycket annat. Titta i på www.studieframjandet.se/cirkeln


Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.