Cirkeln nr. 2/2024

cirkeln

FOLKBILDNING & KULTUR

CLIMATE FRESK GODA SAMTAL OM ONDA CIRKLAR

KILLARNA

SOM PRATAR MANLIGHET, NORMER & DEMOKRATI

SAMTAL MED MENING

FÖRÄNDRING PÅGÅR I FOLKBILDNINGEN, STUDIEFÖRBUNDEN OCH I STUDIEFRÄMJANDET

PORTRÄTTET:

OLA SIGURDSON

MENINGEN MED FÖRENINGEN

BILDNING BORTOM NYTTAN

Meningsfullt liv för dig?

PÅ SPANING I LYCKSELE

KOLLO OCH NEMIS PÅ SWEDEN ROCK

STUDIEFÖRBUNDEN OCH LIVET PÅ LANDET

2.2024

Ingång

I N N E H Å L L NR 2.2024

Vad gjorde cirkeln med mig? ”VAD GJORDE DU i studiecirkeln?” Som journalist har jag ofta ställt

den frågan. En annan, kanske intressantare fråga är: ”Vad gjorde cirkeln med dig?” Den första frågan är ofta lätt att svara på: Jag lärde mig dreja, spela gitarr, jaga, måla olja... Resultatet – vad du konkret lärde dig – är en sak. Effekterna – vad cirkeln gjorde med dig som människa, på kort och lång sikt – den frågan är knivigare.

OMSLAGSFOTO: IStock

MINNS EN STUDIECIRKEL som jag själv deltog i för länge sen, på

1970-talet. Det var i elevkåren på Vasaskolan i Gävle. Vad vi gjorde i cirkeln har jag nästan glömt, troligen handlade det om den då heta frågan om betygens vara eller inte vara.

Vad gjorde då denna cirkel med mig? Hade någon ställt frågan då, hade jag nog gapat och sett ut som ett frågetecken.

Nu, nästan ett helt liv senare, kan jag ana svaret. Men bara just ana. För svaret är inbäddat i den väv som blev livet.

8 Killar för förändring 10 Meningen med föreningen 12 På spaning i Lycksele 16 Porträtt: Ola Sigurdson 20 Förändring pågår

SAMTAL MED MENING

FO TO : JAR I KO

IVI ST O

ges ut av Studiefrämjandet till cirka 10 000 cirkelledare, förtroendevalda och anställda. Cirkeln produceras av Kombinera för Studiefrämjandet. Årgång 45.

2

cirkeln

28 Samtal med mening

C I T E R AT ”Bildning handlar inte om att lära sig ett visst stoff, utan snarare om att öka sin förmåga till kvalificerad eftertanke. I folkbildningen orienterar man sig i hur det är att vara människa och hur världen omkring oss fungerar för att själv vara bättre rustad att leva i denna värld. Man gör det i dialog med andra för att få ta del av perspektiv och fördjupa eller bredda sin förståelse.”

UR FOLKBILDNINGSUTREDNINGENS BETÄNKANDE ”BILDNING, UTBILDNING OCH DELAKTIGHET – FOLKBILDNINGSPOLITIK I EN NY TID” (SOU 2024:42), SIDAN 280

REDAKTÖR

cirkeln

24 Climate Fresk

28

THOMAS ÖSTLUND

z

PÅ SPANING I LYCKSELE

4 Meningsfullt liv

KANSKE GAV MIG CIRKELN mod att diskutera och argumentera.

Kanske föddes insikten om att jag är del i något större än bara mig själv. Kanske väcktes hopp om att saker och ting faktiskt kan förändras (även om vi inte lyckades avskaffa betygen). Ja, ni hör, det är mycket ”kanske”. För helt säker på vad cirkeln gjorde med mig, är jag fortfarande inte. Och just det är poängen.

När folkbildningen utvärderas, både på längden och tvären, gäller att ha med sig insikten om att vad en studiecirkel ger människor inte är alldeles enkelt att svara på. Bildningens effekter är – och måste nog få vara – svårfångade. Sambanden är snåriga.

I DEN NYA folkbildningsutredningen finns mycket läsvärt om vad bildning betyder, både för människor och i samhället. Ett exempel ser du i rutan här bredvid.

12

redaktör Thomas Östlund 070 541 76 28 thomas@kombinera.se art diressctor Ninni Oljemark ninni@kombinera.se ansvarig utgivare Andrea Rodriguez Studiefrämjandet

omslagsfoto IStock postadress Cirkeln Kombinera Surbrunnsgatan 42A 113 48 Stockholm internet studieframjandet.se/cirkeln

tryck Norra Skåne Offset, Klippan papper Munken Kristall.

Tillverkat på Munkedals pappersbruk issn 0282-135

Redaktionen ansvarar ej för insänt, ej beställt material.

Citera gärna men ange källan.

Detta nummer är presslagt i september 2024.

BIOLOGISK MÅNGFALD

BILD: PIXABAY

HÖST

FRÅN MINSTA INSEKT till största rovdjur – allt levande har sin plats på jorden. Men hur kan den biologiska mångfalden bevaras i en exploaterad värld? Om detta föreläser Anders Forsman, professor vid Linnéuniversitetet.

UTFORSKA DINA RÖTTER och lär

dig samtidigt mer om din hembygd.

På denna kurs i släktforskning träffas ni tio gånger och söker er bakåt i tiden. Spännande överraskningar kan vänta!

LJUSDAL, 31 OKTOBER

VÄXJÖ, 16 OKTOBER BILD: MÖLNDALS STADSMUSEUM

BOHUSLÄN

med Studiefrämjandet Här är ett litet urval av allt som händer i Studiefrämjandet den närmaste tiden.

Mycket mer finns på www.studieframjandet.se.

BILD: ISTOCK

dörren till Linköpings lite mörkare historia. Hör berättelser om dåtidens tjuvar och bråkstakar, och avtrycken de lämnat till eftervärlden. Arrangeras i samverkan med Linköpings Guideklubb.

LINKÖPING, 12 OKTOBER

I KURSPROGRAMMET från Studiefrämjandet Skåne Blekinge hittar du kurser i många olika ämnen, föreläsningar och annat spännande.

Finns att läsa på studieframjandet. se, där du klickar dig fram till Skåne eller Blekinge.

med föreningen Nördimperiet. Rota i dina gömmor och sälj det du inte längre behöver: brädspel, tv-spel och Star Wars-figurer, böcker och saker från ditt eget nördiga hantverk. Saknar du nåt, finns chansen att du hittar det här!

KURSPROGRAM HÖSTEN 2024, SKÅNE BLEKINGE

TROLLHÄTTAN, 9 NOVEMBER

FOODJAM MED BALJVÄXTER FOODJAM ÄR EN aktivitet för att

MEDELTIDA HANTVERK

HÄNG MED PÅ Kingdom University.

En hel helg med föreläsningar och workshops om medeltida hantverk inom historia, mode, sömnad, kalligrafi, målning, matlagning och mycket mer. I samarbete med medeltidsföreningen Gotvik.

utforska och testa olika råvaror. Här får du tillsammans med andra lära dig laga rätter med ekologiska baljväxter. Efteråt är det bara att sätta igång och anordna egna FoodJam.

SJÖVIKSGÅRDEN, ALINGSÅS, 8 NOVEMBER

HÄSSLEHOLM, 16 NOVEMBER

LÄR DIG

BLI JÄGARE

JÄGARSKOLAN i skilda former och vid

BI LD: ULLEO

KLICKERTRÄNING är en effektiv

TORSÅS, 1 NOVEMBER

STOCKHOLM, 19 OKTOBER

DAGS FÖR NÖRDLOPPIS i samarbete

klicker

metod för att lära hunden nya beteenden. Här får du under en kväll höra hur man på ett effektivt sätt kan använda klickermetoden. Hunden får stanna hemma. Först teori, sedan praktik.

Cosplay

TROLLHÄTTAN, 30 OKTOBER

BILD: STUDI EFRÄMJANDET

LINKÖPING

P

NÖRDLOPPIS

KURSPROGRAM

EN STADSVANDRING som gläntar på

SHO

historia med krig, sillfiske, badturism och medveten försvenskning av det tidigare norska landskapet.

Hör om allt detta och mycket mer på en föreläsning med arkeologen och historikern Tomas Andersson.

BOHUSLÄN HAR EN spännande

Fullmatat

K WO R

COSPLAY ÄR en hobby där utövarna klär sig i dräkter och accessoarer för att föreställa en specifik rollfigur. Nu kan du vara med på en endags workshop under ledning av Sofi Toll, där du kan testa och utveckla dina idéer.

Nybörjare eller cosplayveteran?

Alla är välkomna.

FRÅN 1658 OCH FRAMÅT

Många arrangemang genomförs i samarbete med det lokala föreningslivet.

BROTTSPLATS

BIL D : ISTO CK

SÖK DINA RÖTTER

PROFESSORN PRATAR

olika tider ges regelbundet över hela landet. I Umeå startar till exempel i november en kurs i Jägarskolans teoridel. Det brukar vara stort intresse för Jägarskolan, så anmäl dig i tid. Kursen leder fram till Jägarexamen, för den som vill.

UMEÅ, 27 NOVEMBER

TURNÉSTOPP I SUNNE ÖVER HELA LANDET kan du i höst

höra ny musik på Livekarusellens turnéstopp. I Sunne blir det hela sex akter: Martyrize (Sunne/Karlstad), Tonedefs (Sunne), Graveyard Tomorrow (Karlstad), Hanna Norling, Amanda, STOKEY (Karlstad), VIKONE (Karlstad) och REAMP (Karlstad).

SUNNE, 18 OKTOBER

4

cirkeln

ILLUSTRATION: NIN NI OLJEMARK (ISTOCK & UNSPLASH )

MENINGSFULLT LIV TA NER FRÅGAN OM LIVETS MENING PÅ JORDEN OCH FUNDERA ÖVER VAD SOM GÖR DITT LIV MENINGSFULLT

»

MENINGEN MED LIVET är en av mänsklighetens stora frågor. Något vi funderat över i tusentals år, utan att få ett entydigt svar.

Att i stället fråga sig vad som gör vårt liv meningsfullt, är att ta ner frågan om livets mening på jorden. Då inser vi snabbt att svaret är djupt individuellt.

Vad som är meningsfullt för dig kan din granne tycka är totalt meningslöst. Men att vi skiljer oss åt, betyder inte att frågan i sig är meningslös.

SÅ KLART KAN DET FINNAS hinder på vägen till meningsfullheten. För de flesta människor på jorden handlar tillvaron om att överleva, knappast om att leva ett meningsfullt liv.

Materiella villkor begränsar möjligheterna.

Ett annat hinder är normer och föreställningar om hur ett meningsfullt liv ska vara. Ett stimulerande arbete, en aktiv fritid, en vältränad kropp lagom fylld med nyttig mat… Krav från omvärlden kan göra det svårare att hitta fram till din egen meningsfullhet.

MÅNGA SÄTTER LIKHETSTECKEN mellan mening och syfte.

TROTS DESSA HINDER kan nog alla, oavsett förutsättningar, ladda sin vardag med mer meningsfullhet. Just därför kan det vara bra att då och då fråga sig själv: Använder jag livets timmar och dagar till något som är meningsfullt just för mig?

Eftersom vi är olika finns inget standardsvar på frågan.

Käcka råd finns det gott om på internet. Men det som framför allt krävs är lite eftertanke och självkännedom.

Några dimensioner kan vara utgångspunkter, när du navigerar dig fram till vad som ger dig mening – vad du värdesätter i livet. Så var befinner du dig på skalan? Åt vilket håll vill du gå framöver, för att hitta dina meningsfullheter? »

Något blir meningsfullt först när det leder till något.

Att själva resultatet är det centrala. Det är helt naturligt.

Sätter vi igång att baka, ser vi fram emot första tuggan av det nybakade brödet. Men det meningsfulla behöver inte alltid ligga i resultatet. ”Vägen är viktigare än målet”, är ett välkänt talesätt.

Frågan om mål och syfte diskuteras mycket inom folkbildningen. Vissa betonar att folkbildning, till skillnad från utbildning, inte behöver ha ett uttalat syfte. Att själva lärandet eller skapandet har ett egenvärde, utan att det måste leda vidare till något annat.

STÖRSTA FRÅGAN AV ALLA I alla tider har människor försökt hitta svar på frågan om meningen med livet.

Det har väl gått sådär. Här är några perspektiv på frågan, men spekulationerna om livets mening lär nog leva vidare in i framtiden.

Religion

Meningen med livet är i allmänhet kopplad till en högre makt.

Bland kristna kan man ibland höra att ”Gud har en plan för varje människa”. Meningen är att uppfylla den planen, och

därmed Guds vilja. Religiösa tankar om meningen med livet inbegriper ofta ett slutligt tillstånd av befrielse från det lidande som präglar livet här på jorden.

Existentialismens genombrott på 1900-talet fick stor betydelse, utifrån tanken att varje individ måste skapa sin egen mening med livet – någon annan mening finns inte.

Filosofi

Biologi

Många filosofiska riktningar spekulerar om meningen med livet. Enligt Aristoteles skapas ett meningsfullt liv i samspel med andra. Immanuel Kants tänkande fokuserade på livets mening i termer av att följa moraliska och etiska regler.

Utifrån ett strikt biologiskt eller evolutionärt perspektiv har livet ingen inneboende mening. Däremot strävar levande varelser – från människa till mygga – efter att överleva och föröka sig. Men det är snarare ett biologiskt faktum än ett svar på frågan

om meningen med livet. Även om de flesta instämmer i att barn – förutom att bidra till vår arts överlevnad – också skänker mening i livet.

Humanism

Humanismen är en samling idéströmningar som rymmer många tankar om meningen med livet. Gemensamt är en betoning på människans potential att skapa mening genom att leva och verka i enlighet med det ansvar vi har som individer och samhällsvarelser.

cirkeln 5

TILLSAMMANS – ENSAM MÄNNISKAN ÄR ETT flockdjur. Familjen, idrottslaget, fören-

ingen, arbetskamraterna… de allra flesta vill ingå i sammanhang tillsammans med andra. ”Umgås med familj och vänner” är ett vanligt svar på frågan om vad människor värdesätter i livet. Relationer ger livet mening.

Men om vi tar frågan vidare: Vilka gillar du att hänga med? Umgås du helst med välkända ansikten, som delar dina intressen och värderingar? Eller går du igång på nya bekantskaper, och gärna sådana som har andra erfarenheter och uppfattningar än du själv?

Oavsett vad du föredrar kan det vara en utmaning att få till bra relationer med andra. Ofrivillig ensamhet är ett stort problem i dagens samhälle. Att bidra till ”möten” och ”mötesplatser” är något studieförbunden ofta betonar som en av sina viktigaste uppgifter. För deltagare i studiecirklar är gemenskapen i gruppen meningsskapande, för många till och med viktigare än själva lärandet i sig.

”Djupa filosofiska tankar tenderar att ha högre status än att sticka en vante.

Men knappast för den som fryser om händerna.”

DET FINNS SÅ KLART skillnader i vilken grad vi finner mening av sociala kontakter. Några vill ha folk omkring sig mest hela tiden, andra är mer av solitärer som på egen hand kan uppleva mening i livet.

DJUP – BREDD MYCKET AV STUDIEFÖRBUNDENS verksamhet kretsar kring

människors fritidsintressen. Över nio av tio svenskar uppger i en undersökning att ett fritidsintresse skänker livet lycka och mening. Men det finns skillnader i hur vi ser på våra intressen.

Lite tillspetsat kan man säga att vissa ägnar hela livet åt att fördjupa sig inom ett avgränsat område. Andra är mer flyktiga och går igång på nya aktiviteter, ibland väsensskilda från varandra.

YRKESLIVETS UPPDELNING i generalister och specialister är

ett uttryck för skillnaden mellan bredd och djup. I det här numret av Cirkeln porträtteras professor Ola Sigurdson som i tio år forskat om humorns historia, och skrivit 1 400 sidor i ämnet. Helt klart djuplodande!

Nördar är en, ibland nedsättande, beskrivning av specialisten. Men vi ska nog tacka nördarna, tänk bara på forskaren som ägnar hela sitt liv åt att studera ett virus – och kanske räddar livet på dig.

VIKTIGARE ÄN om ditt intresse går på djupet eller på bred-

den är nog frågan hur ett intresse uppstår. Här är nyfikenhet ett nyckelord. På nätet finns massor av tips om hur du kan boosta din nyfikenhet. Kanske är det värt att försöka, för som beteendevetaren Gunnel Ryner skriver: ”Att odla vår nyfikenhet hjälper oss att skapa ett liv som känns både meningsfullt, engagerande och njutbart.”

BILD: EMMA SVENSSON

MENINGEN MED LIVET ENLIGT MICAEL DAHLEN • I En liten bok om meningen med livet resonerar • RUTINERA MERA: ”Vi behöver rutiner i våra

• • MICAEL DAHLEN

6

Ibland används uttrycken introverta och extroverta personligheter. Den introverta är främst upptagen av sina egna tankar och känslor medan den extroverta är mer orienterad mot omvärlden. Psykologen Carl Jung menade att ingen är helt introvert eller extrovert. ”En sådan person skulle vara på ett dårhus”, skrev han. Men någonstans på skalan befinner vi oss alla. Är du nöjd med din position för att livet ska kännas meningsfullt? Om inte, hur kan den förändras?

cirkeln

Micael Dahlen, professor vid Handelshögskolan i Stockholm, på ett initierat, lättillgängligt och humoristiskt sätt om den stora frågan. Här är några av hans förslag, ofta med hänvisningar till forskning på området: TÄNK PÅ DÖDEN: Genom att då och då tänka på döden ser vi frågan om livets mening i ett starkare ljus.

NATURSKÅDA: Blicka mot horisonten eller ägna dig åt den japanska trenden moss-skådning. Utomhus i naturen blir du mindre närsynt och vidgar perspektiven.

• •

liv. Utan dem riskerar vi att känna oss hjälplöst svävande i rymden”, skriver Dahlen. Omfamna därför dina rutiner.

LIVSBERÄTTA: Berätta om ditt liv för andra, i dagböcker eller i dina tankar. Nostalgiska människor känner i genomsnitt lite större mening i livet än andra, visar forskningen.

BLI BÄTTRE: Meningen med livet är att nå den högsta möjliga kunskapen, menade Platon.

En variant är att försöka bli bättre som människa – och våga tro att det är möjligt!

PRAKTIK – TEORI HAND ELLER HUVUD, göra eller tänka… Vad gillar du bäst? ”Praktiserandet” kan ta sig många uttryck. Inom folkbildning hör kulturskapande till de mest populära ämnena.

Måla olja, virka, spela musik är bara några av de studiecirklar som varje år lockar tiotusentals deltagare. Själva känslan av att befinna sig i en kreativ process skapar mening.

ANDRA ÄR MER av teoretiker. De kanske står vid sidan av,

betraktar det praktiska skapandets glädje och funderar över de psykologiska orsakerna till varför just detta uppfattas som så meningsfullt.

Forskaren och författaren Farshid Jalalvand är inne på detta spår när han i boken Apan & Filosofen skriver att det meningsfulla ”infinner sig när man känner sig uppfylld av att genom utbyte med andra ha fått nya insikter, nått nya höjder, förvärvat djupare förståelse”.

DET MESTA VI GÖR i livet innehåller så klart både teoretiska

och praktiska moment, där vi först planerar (teori), sedan genomför (praktik).

När du navigerar dig fram i livet kan det ändå vara en idé att fundera över vad som skänker dig störst mening – utan att värdera det du kommer fram till. Djupa filosofiska tankar tenderar att ha högre status än att sticka en vante. Men knappast för den som fryser om händerna.

JAG – VI ÄR JAKTEN PÅ MENINGSFULLHET ett uttryck för den individua-

liserade tid vi lever i? Ska det meningsfulla alltid utgå från mina egna behov?

Om människan i grunden är egoist eller altruist är en omdebatterad fråga. Men det är uppenbart att många finner mening i att hjälpa till att göra livet lättare för andra, även om det kräver uppoffringar för egen del.

MÅNGA SER OCKSÅ MENING i att ingå i större sammanhang,

utanför den egna individuella bubblan. Hela föreningslivet skulle snabbt slockna om människor inte tyckte det var meningsfullt att delta och göra ideella insatser. Vi samlas både kring engagemang i samhällsfrågor och konkreta insatser i idrottsklubbar och kulturföreningar. Känslan av att vara delaktig i något större än dig själv ger mening.

En del kan säkert ägna hela sitt liv åt sitt eget välbefinnande, utan en tanke på att vi lever i ett samhälle tillsammans med andra. Men få skulle nog svara ja på frågan om detta är det enda meningsfulla i livet.

•

”LEV I NUET!” Säkert har du hört uttrycket. Men vad menas

egentligen med det? Och är det över huvud taget möjligt?

Våra tankar finns med oss hela tiden – om dåtid, nutid och framtid. Kanske handlar uppmaningen att leva i nuet om att försöka öppna våra sinnen och uppmärksamma det som sker här och nu. Som Joel säger i rutan här bredvid: ”Det kan vara små meningsfulla vänligheter i livet, som ett möte på bussen.” l

VAD GÖR DITT LIV MENINGSFULLT? VAD GÖR DITT CIRKELN STÄLLDE FRÅGAN TILL FYRA ANSTÄLLDA I STUDIEFRÄMJANDET LIV MENINGSFULLT? INGELA OGDAL, 40. Bor i Strömsbergs Bruk i Tierp

och på ön Söderöra i Stockholms norra skärgård.

Andningshål av kreativitet Att hitta andningshål av kreativitet, i ett ganska kravfyllt samhällsklimat. Nyfikenheten ger också mening till livet. Jag mår bra av att söka och hitta nya sammanhang, nya kontakter, nya diskussioner, ny kunskap. Att aldrig fastna och stå still, varken i mina åsikter eller i mitt lärande, det är meningsfullt för mig. Ibland känner jag mig lite som Pippi Långstrump och tänker ”det här har jag aldrig gjort förut, så det är jag nog bra på”.

JOEL ÖHLUND, 38. Enköping

Sammanhang och samvaro Sammanhang och samvaro är det första jag tänker på. Det kan vara små meningsfulla vänligheter i livet, som ett möte på bussen. Samvaron med familj och vänner ger en tyngre meningsfullhet.

Intryck och uttryck är två andra ord som jag funderar på när man pratar om mening. Intryck får du av andra, uttrycka dig kan du göra själv. Båda sakerna ger mening. Mina stora intressen är musik och naturen, och så klart är det också meningsfullt för mig.

ELIN SJÖMAN, 31. Uppsala

Själva livet är meningsfullt Jag tänker på mitt jobb här på Studiefrämjandet, för det är faktiskt en lyx att få jobba med något som känns meningsfullt, som gör världen lite bättre. Jag är kristen så för mig är livet i sig själv meningsfullt. Människor är olika, men alla är vi en del av skapelsen.

Tron ger mig en grundtrygghet, en meningsfullhet på ett större plan.

Min dotter är det finaste som hänt mig, men jag vill inte att hon ska behöva bära ansvaret av att vara meningen med mitt liv.

NICKLAS HOVBERG, 45. Västerås

Dagdrömmar om framtiden Dagdrömmar och musik är meningsfullt för mig.

Här och nu räcker inte. Jag måste ha drömmar och mål om framtiden, annars kan jag lika gärna ligga kvar i sängen. Mina drömmar kan handla om vad som helst, från en jordenruntresa till att bygga en altan. Musik är mitt stora intresse och så klart finns drömmar där också. Pandemin gjorde mig deprimerad, för det fanns inget nästa kapitel i livet. Framtiden kändes som en trög ärtsoppa. Meningslöst!

TEXT: THOMAS ÖSTLUND

cirkeln 7

BIL D : ISTO CK

KILLAR FÖR FÖRÄNDRING Studiecirkeln där unga män pratar manlighet, normer och demokrati REFLEKTION OCH SAMTAL om

ditt liv och din plats i världen.

Det är tanken med Killar för förändring, en metod för att bryta destruktiva normer genom studiecirklar. Bakom satsningen står Studiefrämjandet och föreningen Flamman i Malmö.

»

Hur ska man få unga killar att bryta en destruktiv spiral av osunda värderingar som kan leda till våldsbejakande extremism och kriminalitet? Den frågan ställer sig allt fler.

– Hur många vi än sätter i fängelse står nya på tur. Vi lyckas varje dag med att få barn och unga att välja en annan väg, säger Rafi Farouq på Flamman i Malmö.

Malmöbaserade Flamman startade för 27 år sedan som en fritidsgård, men har nu växt till ett träd med många grenar, där den gemensamma nämnaren är att bryta destruktiva livsstilar, och visa på alternativ för barn och ungdomar som är på väg att hamna snett i tillvaron. Flamman har 45 anställda och ett hundratal ideella mentorer.

Nära vardagen

Enligt Rafi Farouq är det inget hokus pokus Flamman sysslar med, utan en långsiktig och genomtänkt strategi.

– Vi möter ungdomar i deras hemmiljö, nära deras familj och vänner. Goda relatio-

ner och positiva förebilder är viktigt för att lyckas nå ungdomar som är på väg åt fel håll, säger han.

Att i det förebyggande arbetet enbart satsa på skolan hjälper RAFI FAROUQ inte, menar Rafi Farouq.

– Många barn tar inte till sig vad som sägs i skolan, de kanske inte ens tar sig till skolan. Det är strukturerna runt hela livssituationen som måste förändras.

En framgångsfaktor är att Flamman inte är någon myndighet, utan en del av civila samhället.

– Det pågår mycket desinformation.

Vår målgrupp kan identifiera sig med våra anställda och mentorer, språkligt och kulturellt. Det gör att vi kan vinna deras förtroende, och på så sätt bygga broar mellan människor och myndigheter, säger Rafi Farouq.

Flammans metoder fungerar, men är inte så uppmärksammade som de kanske borde vara, menar han.

CIRKELMATERIALET KILLAR FÖR FÖRÄNDRING MATERIALET KILLAR FÖR FÖRÄNDRING är uppdelat i tio träffar. För var och en finns handledningar som beskriver hur träffarna kan genomföras. Det är stort fokus på övningar för reflektion och samtal. Materialet ger stort utrymme för flexibilitet utifrån gruppens intresse.

I en handledning beskrivs ledarens roll i gruppen med råd för att få igång goda samtal. Några exempel på teman i Killar för förändring: HUR ÄR DET ATT VARA KILLE? Om normer, identitet och förväntningar kopplade till maskulinitet.

HUR PÅVERKAR SAMHÄLLET DIG? Om våra olika förutsättningar och om sociala mediers roll – källkritik och filterbubblor.

• •

8

cirkeln

• HUR GÖR DU FÖR ATT MÅ BRA? Om hur vi

mår, om hälsa, vänskap och konflikthantering.

VAD ÄR SJÄLVFÖRTROENDE? Om självbild, självförtroende och självkritik.

EN PLATS I VÄRLDEN. Om de platser där vi känner oss hemma.

MIN ROLL I EN DEMOKRATI. Om demokrati och möjligheter till samhällsförändring med demokratiska medel.

LIVSVAL OCH UTMANINGAR. Om status, makt och pengar.

Materialet Killar för förändring är fritt att ta del av för alla som vill starta studiecirklar med Studiefrämjandet.

Intresserad? Kontakta Studiefrämjandet på din ort.

Killar för förändring Inledande träff

Hur är det att vara kille?

Hur påverkar samhället dig?

Hur gör du för att må bra?

Vad är självförtroende?

En plats i världen

• • • •

Min roll i en demokrati

Livsval och utmaningar

Till dig som är samtalsledare

"Vi kan vinna deras förtroende, och på så sätt bygga broar mellan människor och myndigheter."

– Det skrivs alldeles för lite om det som funkar, det är ju där vi kan hitta lösningar.

Rafi Farouq var sex år när han kom med sin familj till Malmö från Afghanistan. Nu är han 41 och har arbetat på Flamman i 25 år.

– Pappa pratade konstant om de extremistiska krafter som slet isär landet. Det har präglat min barndom och mitt liv.

Ett tiotal cirklar

Sedan flera år har Flamman samarbetat med Studiefrämjandet. I satsningen Killar för förändring har de tillsammans utvecklat en metod och ett material för att samla killar mellan 13 och 25 år kring frågor som de flesta funderar på, men sällan pratar om på ett seriöst sätt.

Ett tiotal studiecirklar med 80 deltagare har genomförts i Skåne och Blekinge. Från början var tanken att vända sig till killar på väg att radikaliseras.

– Vi bestämde oss för att bredda målgruppen, utifrån att vi tror att alla unga män behöver reflektera över machoideal och normer, men också demokratiska värderingar och möjligheter att påverka sin egen och samISIS WIKÉN hällets framtid. Det

KILLAR FÖR FÖRÄNDRING kan bli en motvikt till negativa maskulinitetsnormer.

säger Isis Wikén på Studiefrämjandet i Skåne Blekinge.

För att hitta cirkelledare och deltagare tog projektet hjälp av personer med lokalkännedom och nätverk. Fritidsgårdar, skolor och föreningar har involverats, både i större städer och i mindre kommuner som Klippan och Bromölla.

– Cirklarna har fungerat jättebra. Många av killarna har pratat om de här frågorna tidigare med sina kompisar, men de säger att det är en vinst att få göra det på ett mer strukturerat sätt, säger Isis Wikén.

Maskulinitetsnormer

Materialet är brett och gör att deltagarna kan fokusera på vad de själva tycker är mest angeläget.

– Vissa har kanske inte känt så starkt för att prata om maskulinitetsnormer.

Men när samtalen kommit igång har det ändå fungerat väldigt bra.

Detsamma gäller frågor om rasism och utanförskap.

– För oss i Studiefrämjandet är det viktigt att ungdomar får uttrycka vad de känner och tycker, och att de blir lyssnade på, säger Isis Wikén.

– Studiefrämjandet är helt rätt för oss att samarbeta med. De är experter på studiecirklar och pedagogik. Många unga killar utvecklar negativa maskulinitetsnormer, och cirklarna kan bli en motkraft till skeva värderingar och ideal, säger Rafi Farouq.

Båda hoppas att materialet Killar för förändring ska få spridning över hela landet.

– En studiecirkel kanske inte förändrar hela livet, men i alla fall en del av livet, säger Isis Wikén.l TEXT: THOMAS ÖSTLUND

ALLT VI INTE PRATAR OM – BOK MED STUDIEPLAN

BOKEN OCH STUDIEPLANEN Allt vi inte pratar om vill inspirera killar

STUDIEPLAN

och män att börja prata om sådant som män annars inte pratar om. Boken kom för några år sedan, men är fortfarande rykande aktuell.

Boken finns på bibliotek och i bokhandeln (pocket). Studieplanen finns att läsa och ladda ner på www.studieframjandet.se

cirkeln 9

BIL D : ISTO CK, U NSP L ASH, L INDA FLO RIN, STU D IE FRÄM JAND E T, M O STPHOTO S.

MENINGEN MED FRÅN DEN LILLA idrottsklub-

ben till den stora fackliga organisationen. Vårt land kryllar av föreningar. Det är svårt att ens föreställa sig Sverige utan dem. Men vilken roll har föreningslivet i samhället, och vad betyder det för människor? Vi dyker ner i frågan om meningen med föreningen.

10

cirkeln

»

Kärt barn har många namn: Föreningsliv, civilsamhälle, folkrörelser, ideell sektor…

Begreppen har olika innebörd, men också mycket gemensamt. Lite förenklat kan man se samhället som en tårta med fyra bitar: Civilsamhället. Föreningar och ideella organisationer som styrs demokratiskt av medlemmarna.

Näringslivet. Företag med ägare, där fokus är produktion och vinst.

Offentlig sektor. Stat, regioner, kommuner och myndigheter. Styrs politiskt genom demokratiska val.

Privatsfären. Familj och vänner.

Ingen vet exakt hur många föreningar som finns i Sverige. Det finns inget krav att en ideell förening ska registreras hos myndigheterna. SCB har uppskattat antalet till

• • • •

160 000, men sannolikt är det fler än så.

Räknar man dessutom in bostadsrättsföreningar, stiftelser och samfälligheter får man lägga till ytterligare 100 000. Föreningsfriheten är skyddad i grundlagen, och det är alltså fritt fram för vem som helst att starta en förening.

Den avgjort största delen av civilsamhället består av små, lokalt baserade föreningar, som drivs av ideella krafter. Många är helt fristående, medan andra tillhör en riksorganisation. Till exempel samlas inom Svenska Brukshundklubben 300 lokala klubbar. Spelkulturförbundet Sverok har 2 000 medlemsföreningar. Störst är idrotten, med inte mindre än 19 000 föreningar.

Vad betyder då föreningslivet för samhället i stort och för enskilda människor?

Forskare och samhällsdebattörer har un-

FÖRENINGEN der lång tid ägnat sig åt frågan, så det finns några spår att följa.

Föreningslivet och samhället

Det är uppenbart att den spretiga sektor vi kallar civilsamhälle i hög grad påverkar vårt land. Här är några infallsvinklar för att förstå dess roll och betydelse.

Röstbärare för förändring

Att påverka samhällsutvecklingen är en klassisk roll för civilsamhället. När folkrörelserna växte fram på 1800-talet var tanken just att sätta ”folk i rörelse”, för att åstadkomma förändring.

Allmän rösträtt och rätt att bilda fackföreningar var chockerande krav för dåtidens maktelit. Många folkrörelsepionjärer

trotsade makten och hamnade i fängelse.

Civil olydnad är alltså ingen nyhet.

Fortfarande är ett fritt föreningsliv ett rött skynke för auktoritära regimer. De som ger sig själva monopol att företräda ”hela folket”, ogillar konkurrens. I varken Kina eller Ryssland finns ett fritt föreningsliv.

Begreppet ”röstbärare” används ibland för att beskriva civilsamhällets roll för att samla människor som vill påverka samhället i en viss fråga eller riktning. Här finns gott om nutida exempel, från lokala miljöföreningars kamp mot gruvdrift till funkisrörelsens krav på tillgänglighet.

Det är ingen tvekan om att ”röstbärandet” kan ge resultat. HBTQI-rörelsens framgångar de senaste trettio åren är ett tydligt exempel. Många av deras krav, till exempel att homosexuella får gifta sig och adoptera barn, är nu svensk lag.

Producent av välfärd och service

En annan gren på civilsamhällesträdet är rollen som välfärds- och serviceproducenter.

I Sverige minskade denna gren under 1900-talet. I takt med att välfärdsstaten växte, tog det offentliga över mycket som folkrörelserna tidigare stått för. Senaste decenniers privatisering av offentligt finansierad välfärd har åter väckt frågan om ideella organisationers roll som icke vinstdrivande välfärdsproducenter.

Ofta förenas konkreta insatser för att förbättra människors livsvillkor med rollen som röstbärare. BRIS har telefonrådgivning och arbetar samtidigt intressepolitiskt för barns rättigheter.

Sportfiskare driver ideella vattenvårdsprojekt och påverkar politiskt för havsmiljön.

Kvinnojourer, härbärgen för hemlösa, läx» hjälp… exemplen är otaliga.

cirkeln 11

MENINGEN MED FÖRENINGEN

CHRISTOFFER FAHLGREN, LOUISE SÖDERLUND och SIGRID KÖRLING är alla engagerade

i det kulturella föreningslivet i Lycksele.

Knasig filmklubb, figurspelsnördar och HBTQ-nätverk – delar av Lyckseles civilsamhälle

”DU BEHÖVER BLI LITE STÖRD I DINA INVANDA TANKAR”

I Lycksele i Västerbottens inland kretsar mycket av fritiden kring frikyrkan, idrott och jakt. Men det finns också behov av annat. Cirkeln har träffat tre Lyckselebor som brinner för kulturen – och för att alla ska ha en plats i föreningslivet.

»

Vi möts på Studiefrämjandets kontor i centrala Lycksele, en kommun med 12 000 invånare spridd på en yta större än hela

les föreningsliv, och delar tanken att det gäller att kavla upp ärmarna om något ska hända.

Så var det också när Sigrid, verksamhetsutvecklare på Studiefrämjandet, tog initiativ till den filmcirkel som Louise deltar i. Bio Kontrast hade tidigare visat filmer på dagtid, följt av fika och prat. Detta bubblande filmintresse ville Sigrid ta vidare.

Hon satte in en annons i gratistidningen Lyckselebladet.

– Budskapet var att ”nu startar vi en

krafter. Utan denna kraft skulle det lokala föreningslivet knappast överleva.

ner och för de demokratiska spelreglerna?

En av klassikerna på området är den amerikanske forskaren Robert Putnam som i boken Den fungerande demokratin (1993) jämförde norra och södra Italien.

Slutsatsen var att det starkare civilsamhället i norr lade grunden både till ekonomisk och demokratisk utveckling. Putnam

Sörmland.

Det är en typisk svensk sommardag, strålande sol med hotande regnmoln i fjärran. Längs Storgatan avlöser sommarreorna varandra.

Runt fikabordet på Studiefrämjandet, mitt i centrum, sitter Christoffer Fahlgren, 32, Louise Söderlund, 71, och Sigrid Körling, 35. Alla tre är involverade i Lyckse-

»

Ett annat spår i diskussionen, är om civilsamhället håller på att professionaliseras. Uppskattningsvis 190 000 personer är anställda i civilsamhället och det finns organisationer som mer liknar företag än föreningar. Men då ska vi komma ihåg att den övervägande majoriteten av föreningar bygger hela sin verksamhet på ideella 12

cirkeln

Demokrati och tillit

Har civilsamhället någon betydelse för grundfundamenten i ett demokratiskt samhälle? För att medborgarna ska känna tillit till varandra, till samhällets institutio-

knasig filmklubb, men ni får göra jobbet själva”.

CHRISTOFFER FAHLGREN , 32.

Spelnörd och försäljare på Systembolaget. Drivande kraft i spelhobbyföreningen Lycksele Figur och Rollspel. Gillar kampsport och sin sambo.

Ovanlig film

Louise nickar och ler.

– Ja du fick liksom igång oss, säger hon och berättar om filmklubben, där ett tiotal seniorer mellan 70 och 92 år träffas regelbundet på Studiefrämjandet och, som hon uttrycker det, ”tittar på ovanlig film”.

– Lika viktig som filmen är samtalen före och efter. Vi har ett uppdämt behov av att prata, och det behöver inte handla om filmen. Det kan bli vilda associationer om vad som helst, säger Louise och beskriver träffarna som både uppfriskande och tankeväckande.

– När du kommer upp i åren behöver du bli lite störd i dina invanda tankar. Det är så förbaskat lätt att tycka att ”jag äger sanningen”. På filmklubben utmanas vi och får nya impulser.

Louise är uppvuxen i Lycksele och efter trettio år i Umeå har hon nu återvänt.

– Men jag hade inte mycket till kontaktnät här, förutom några släktingar. För mig har filmklubben också handlat om att lära känna människor jag annars inte skulle ha träffat.

Spelnörd

– I en ort som Lycksele betyder föreningslivet väldigt mycket. För ungdomar är det ett alternativ till att vara ute och supa eller sitta hemma och göra ingenting, säger Christoffer Fahlgren.

Förutom två år i Umeå har han bott hela sitt liv i Lycksele. Som försäljare på Systembolaget är han ett bekant ansikte.

– Många känner mig också som spelnörd, och det skäms jag inte för.

Christoffer är ordförande i föreningen Lycksele Figur och Rollspel. Han beskriver föreningen som en plats med högt i tak.

– Jag har sett hur människor har blomstrat i föreningen. Många har varit isolerade och känt att de inte får vara med någonstans. Här får de vara med.

har ibland ifrågasatts, inte minst utifrån det faktum att civilsamhället inte per automatik är ett vaccin mot diktatur. Genom historien, och fortfarande idag, finns organisationer som motarbetar grundläggande mänskliga rättigheter. Ändå är de flesta överens om att ett starkt, demokratiskt civilsamhälle är en

SIGRID KÖRLING, 35.

Verksamhetsutvecklare på Studiefrämjandet. Bor i Lycksele med sambo sedan snart fyra år. Stor familj i Blekinge 150 mil bort. Tillbringar mycket tid i stallet.

och bjöd in till en filmkväll på Hallowen.

– Nu är det en grupp med tio, tolv personer som träffas regelbundet. Man kan säga att de gått från hemmasittande utanförskap till trygg gemenskap. Nu har de fixat en egen lokal och börjat prata om att ordna Lycksele Pride.

Som verksamhetsutvecklare beskriver Sigrid sin roll en inspiratör och igångsättare. Folkbildning är ingen servicebransch, utan bygger på att människor får förutsättningar att göra saker själva, menar hon.

– Det kan vara en svår balans att inspirera och peppa, utan att styra och ställa för mycket. Men det är mitt jobb att hitta den balansen, säger hon.

Mäns fritid i fokus LOUISE SÖDERLUND, 71.

Aktiv pensionär, medlem i filmklubben och politiskt engagerad. Har tidigare arbetat med personalfrågor i Umeå. Gillar att sy, se på film och lyssna på ljudböcker.

Föreningen har ett tjugotal medlemmar, från 20 år och uppåt. Som i många spelhobbyföreningar är de flesta män. De träffas regelbundet på Studiefrämjandet och har livliga kontakter med föreningar på andra orter.

– Vi är som en tredje plats, vid sidan av hemmet och jobbet, där du kan vara dig själv, ägna dig åt din hobby och lära känna andra.

Smala föreningar

– Det behövs smala föreningar och grupper även på en liten ort, säger Sigrid som med kollegan Åsa Holmgren utgör Studiefrämjandet i Lycksele.

– Jag vill gärna locka fram dem som är lite ”nalta eljest”, som vi säger häruppe.

Det betyder de som är lite annorlunda.

Hon nämner det nybildade nätverket HBTQ CC som exempel. Det började med att Sigrid nosade rätt på några personer

styrka. ”Social hållbarhet”, är ett begrepp som ibland används för att lyfta fram civilsamhällets betydelse för att stärka tilliten mellan medborgare och samhällsinstitutioner – och för att konflikter och intressemotsättningar kan hanteras på ett ordnat sätt. Föreningslivet som ett slags civiliserat kitt i samhället.

– Mycket av föreningslivet här omkring är fokuserat på mäns fritid. Det är jakt, fiske, köra scooter, säger Louise och höjer rösten: – Om bara ett av könen får sina behov uppfyllda, då dör ju samhället.

Sigrid berättar att kommunen är positivt inställd till att stödja kulturverksamhet, men att initiativet måste komma underifrån, från dem som vill göra något.

Studieförbundens roll som katalysator för bildning och kultur är betydelsefull, menar hon.

Louise nickar instämmande.

– De ger stadga åt föreningslivet och framför allt ser de till att föra människor samman. Studieförbunden betyder väldigt mycket, särskilt på mindre orter som Lycksele, säger Louise.

Att gå från ett ensamt ”jag” till ett kollektivt ”vi”, är en av de stora vinsterna med folkbildning, menar Sigrid.

– Det handlar om att människor blir integrerade, också in i det samhälle där du är född.

– Och om demokrati, tillägger Christoffer. Om du ser att din förening drabbas av ett politiskt beslut kanske du vill vara med och påverka, och då är du plötsligt en del av demokratin. l

Föreningslivet och människan

Vad betyder ett levande föreningsliv för människorna i ett samhälle? Först det uppenbara: Miljontals människor bestämmer sig av fri vilja att vara med i en, ofta flera, föreningar. »

cirkeln 13

MENINGEN MED FÖRENINGEN

Ny studie om folkbildning på landsbygden

STUDIEFÖRBUNDEN ”INBÄDDADE” I LIVET PÅ LANDET Studieförbunden har stor betydelse för en levande landsbygd, och deras roll är annorlunda än i städerna. Det finns också spänningar mellan vad människor och föreningar på landsbygden efterfrågar – och vad studieförbunden kan bidra med. Det framkommer i den nya studien Folkbildning i landsbygder.

»

Studien bygger på intervjuer och uppgifter om studieförbundens verksamhet i tre svenska landsbygdsområden.

Rapporten anger inte var studien genomförts, utan områdena kallas skogsbygd, jordbruksbygd och industribygd.

Det saknas helt programförda studiecirklar i dessa bygder, alltså kurser som annonseras ut till allmänheten. Studieförbundens verksamhet sker nästan uteslutande i samverkan med föreningslivet.

Deltagarna uppfattar sig inte heller som studieförbundsdeltagare, utan att de deltar i föreningsaktiviteter. Forskarna beskriver det som att studieförbundens verksamhet är ”inbäddad” i lokalsamhället, och därmed inte lika synlig för omvärlden.

Vilken betydelse har då studieförbunden på landsbygden. Forskarna lyfter fram flera faktorer:

På landsbygden bor många äldre och här kan studieförbunden spela en stor roll för att stärka den digitala kompetensen.

• Social mötesplats

• Kulturutbud

På landsbygden har föreningslivet stor betydelse, och med studieförbunden bildar de en ”lokal offentlighet”, som skapar och stärker nätverk mellan människor. Den sociala dimensionen är inte minst viktig i bygder med stora geografiska avstånd.

Ofta fungerar studieförbunden som ”entreprenörer i det lokala civilsamhället”, genom att de främjar samarbete och gemensamt utnyttjande av lokaler, utrustning etc.

• Lokalt samhällsengagemang

Det finns en politisk dimension av studieförbundens närvaro på landsbygden. Det handlar sällan om partipolitik. Vanligare är lokala initiativ för att värna och utveckla den egna bygden – ofta i konflikt med centrala partipolitiska företrädare. Studieförbunden kan spela roll i dessa demokratiska sammanhang, men då krävs att de är närvarande, med anställda som känner till människor och förhållanden i bygden.

Personliga egenskaper hos de anställda och lokal närvaro tycks viktigare än studieförbundets idégrund. I intervjuerna framkommer farhågor för att studieförbunden tappar kontakten med landsbygden.

• Kompetensförsörjning

STUDIEFÖRBUNDENS ” sociala

dimension” är viktig i bygder med stora geografiska avstånd mellan människor.

Studieförbunden kan ge boende på landsbygden möjligheter till kompetensutveckling. Även detta präglas av att studieverksamheten i hög grad består av ”föreningscirklar”. Hantverk, föreningsutveckling och bygdehistoria är exempel på vanliga cirkelämnen.

Studieförbunden har en given roll i det lokala kulturlivet, för möjligheten att utöva och uppleva kultur. Även här är kopplingen till civilsamhället stark: ”Det gör att studieförbunden oftast inte har en självständig betydelse för det lokala kulturlivet, utan att de stödjer detta genom samverkan med lokala organisationer.

Samtidigt är denna form av samverkan helt avgörande för det lokala kulturlivet eftersom studieförbunden bidrar med nödvändiga resurser”, står det i rapporten.

Balans mellan ideal och verklighet

I sin analys lyfter forskarna fram en spänning mellan studieförbundens retorik och praktik, mellan ideal och verklighet.

Konkret innebär det att studieförbundens bildningsideal, pedagogik och regelsystem kan krocka med de behov och förväntningar som landsbygdsborna har på studieförbunden. Den ”nytta” föreningarna ser med studieförbunden, är att de genererar resurser till verksamheten. Folkbildningens pedagogiska och ideologiska särart verkar däremot ha en underordnad betydelse.

Forskarna menar att studieförbunden ”kan vara tvungna att göra avvägningar mellan de idéer, ideal och riktlinjer som styr folkbildningen, och de behov som präglar det lokalsamhälle de verkar i”. l Folkbildning i landsbygder av Pelle Åberg, Johan von Essen, Patrik Cras, Marie Nordfeldt och Kjell Hansen finns att läsa och ladda ner på www.folkbildningsradet.se.

BILD: ISTOCK

»

Att göra frivilliga insatser i civilsamhället är mycket vanligt. Forskare har under flera decennier återkommande mätt svenskarnas ideella engagemang. Tvärt emot vad många tror har andelen som arbetar ideellt inte förändrats nämnvärt. Över hälften, 51 procent, uppger att de under det senaste året utfört ideellt arbete 14

cirkeln

kopplat till någon förening eller organisation. Sedan 1992 har denna siffra varierat mellan 48 och 53 procent.

Gemenskap och sammanhang

Föreningslivet är involverat i mycket av det som händer runt omkring dig. Tänk på alla konserter, bygdedagar, fotbolls-

träningar och föreläsningar – eller titta på närmaste anslagstavla på Ica, och du förstår vad det handlar om.

En gemensam nämnare för dessa aktiviteter är att de innebär möten mellan människor. Föreningar bidrar till att skapa kontaktytor där isolering kan förbytas i gemenskap.

BIL D : STU D IE FRÄM JAND E T

Ibland används begreppet ”tredje rummet” för att beskriva civilsamhällets mötesplatser.

Många värdesätter en plats vid sidan av jobb/ studier och hemmet där de kan utveckla sig själva och sina intressen tillsammans med andra.

Ta ställning – och påverka

BIL D : L INDA FLORIN

Att bli medlem i en förening är ett ställningstagande. Ju fler medlemmar, desto större tyngd bakom orden. ”Med över 200 000 medlemmar har vi kraft att förändra”, skriver Naturskyddsföreningen på sin hemsida.

Många nöjer sig inte med att visa sitt stöd genom medlemsavgiften, utan ägnar en stor del av sitt liv åt aktivt föreningsarbete. Vissa menar att detta folkliga engagemang är en omistlig del av demokratin, och ett viktigt komplement till det formella politiska beslutsfattandet.

Föreningslivet lyfts ofta fram som demokratiskolor. Minsta lilla förening har en styrelse, och i en demokratisk förening kan varje medlem vara med och påverka. Det handlar inte enbart om formell föreningskunskap, utan även om att fatta beslut och genomföra aktiviteter tillsammans, med allt vad det innebär av diskussioner, kompromisser och fördelning av ansvar.

Lära och skapa

Föreningslivet är ofta en plats där du tillsammans med andra kan lära, skapa och därmed utvecklas som människa. Här har studieförbunden en nyckelroll.

Studieförbunden är själva en del av civilsamhället. De har tillsammans nära 400 medlems- och samverkansorganisationer. Merparten av studiecirklarna och kulturprogrammen genomförs i samverkan med det lokala föreningslivet. Studieförbunden brukar ibland beskriva sig själva som civilsamhällets möjliggörare, genom att de på olika sätt stödjer det lokala föreningslivet med utbildning, lokaler, studiematerial, coachning och mycket annat.

Livskvalitet och glädje

Många studier har påvisat positiva effekter av föreningsaktiviteter på en rad områden – hälsa, självkänsla, yrkeskarriär och social kompetens.

Sist men inte minst är det värt att lyfta fram föreningslivets betydelse för människors vardagliga livskvalitet. Att ha kul på sin fritid, enbart för att det höga nöjets skull, ska inte underskattas. Att se på den lokala teaterföreningens nyårsrevy kan göra vem som helst på gott humör – och kanske föda en tanke på att nästa år själv stå på scen. l

NYA ARTISTER OCH TJEJKOLLO PÅ SWEDEN ROCK

Nya spännande artister från Studiefrämjandet stod i fokus på Nemis-scenen på årets Sweden Rock Festival i Sölvesborg 5–8 juni.

I samband med festivalen genomfördes Sweden Rock-Kollo för hårdrocksintresserade tjejer.

»

Nemis (New Music In Sweden) är Studiefrämjandets konceptscen för ny musik i Sverige. Det var 17:e året av samarbete mellan Studiefrämjandet och Sweden Rock Festival.

– Med allt från black metal till tung bluesrock ville vi visa på bredd.

Alla våra åtta band lyckades fylla det gigantiska Pistonheadtältet på festivalen till bristningsgränsen, säger Andreas Westholm, utvecklingsleda-

re för musik på Studiefrämjandet.

I samband med Sweden Rock anordnas årligen Sweden Rock-Kollo för tjejer, 14-17 år.

I år deltog ett tjugotal tjejer och fyra ledare som under fyra dagar fick spela, leva och andas rock och hårdrock. Även spännande studiebesök bakom kulisserna på Sweden Rock Festival ingick.

– Sweden Rock-Kollo är ett hjärteprojekt för oss, säger Hannes Emeus, marknadschef för Sweden Rock. Vi önskar verkligen att det blir fler kvinnliga musiker inom vår genre i framtiden. Kollot är ett initiativ som vi är oerhört glada och stolta över, och vi hoppas att det kommer att göra en skillnad för framtidens svenska hårdrocksscen.

TEXT: THOMAS ÖSTLUND

cirkeln 15

Närbild OLA SIGURDSON

16

cirkeln

BIL D : J O HAN W ING BO RG

Bildning

BORTOM DEN OMEDELBARA NYTTAN • Att samtala och reflektera tillsammans med andra.

• Tid att läsa och tänka.

• En infrastruktur som möjliggör bildande processer.

För professor Ola Sigurdson är det tre betydelsefulla komponenter för att bli en bildad människa. Och bildning är något helt annat än att ha alla rätt på provet. ”Att bildas är att myndiggöras som människa och samhällsvarelse”, säger han.

»

När Cirkeln träffar Ola Sigurdson en sensommardag i Göteborg befinner han sig på tröskeln från ett tillstånd till ett annat. Om en vecka går flyttlasset till Norge. Han har blivit utnämnd till professor i systematisk teologi* vid Universitetet i Oslo, efter att sedan 2007 varit professor vid institutionen för tros- och livsåskådningsvetenskap vid Göteborgs Universitet.

– Det är så klart spännande. Jag är 58 år och det är fantastiskt att få en chans att i yrkeslivet göra något nytt.

Teologin grep tag

Ola Sigurdson växte upp i en småföretagarfamilj i Ulricehamn och hans akademiska karriär spänner över flera fält. Det började med filosofi, litteratur och ekonomi, men ganska snart var det teologin som grep tag i honom. Doktorsavhandlingen kom 1996 och kretsade kring den schweiziske teologen Karl Barths tänkande.

– Jag brukar säga att en professor läser, skriver, pratar och dricker kaffe. Så klart ska du också ha koll på ett särskilt akademiskt område.

Vid flera tillfällen har Ola gästspelat vid utländska universitet, bland annat Cambridge i England och Princeton i USA. Under åren i Göteborg har han haft stor frihet att själv välja forskningsinriktning. På tiotalet ägnade han tid och kraft till en djupdykning i humorns historia och filosofi. För tre år sedan kom resultatet, 1 400 sidor i tre volymer om människans relation till humor, från antiken och framåt.

Bildning ett samspel

Begreppet bildning har under lång tid intresserat Ola. Men vad är då bildning? Han tar ett djupt andetag och ursäktar sig: ”Mina svar brukar bli väldigt långa.”

Sedan blir det en resa bakåt i tiden, till universitetet i Berlin i början av 1800-talet.

– Den som läste på Berlinuniversitetet – oavsett ämne – skulle inte bara utbilda sig utan även bilda sig. Med det menas att du ska formas till en hel, ansvarstagande och framåtsyftande människa.

Man kan kalla bildning en människodanande process, säger han.

Denna grundläggande syn på bildning, kom även att prägla de svenska folkrörelserna som växte fram för 150 år sedan.

– För mig är inte bildning förbehållet en elit, och det blir särskilt tydligt när vi pratar om folkbildning. Vår demokrati bygger på att det finns personer som tillsammans med andra har möjlighet att bli bildade samhällsmedborgare.

Illavarslande tecken

Ola ser nu hur synen på bildningens betydelse förändras. Att ifrågasätta humanistiska högskolestudier, nedmontera kulturlivet och minska stödet till folkbildningen är illavarslande tecken i tiden.

Bildning är något annat än snäv kunskapsinhämtning som enbart rättfärdigas om de leder till omedelbar praktisk nytta.

– Jag är orolig över den tilltagande ”vad-ska» jag-ha-den-här-kunskapen-till”-mentaliteten.

Om

OLA SIGURDSON, 58 FAMILJ: Fru och två

utflugna barn.

BOR: Lägenhet i Oslo och

hus i Göteborg.

GÖR: Professor i systematisk

teologi vid Universitetet i Oslo.

LÄSTIPS: En bok som jag läste för länge sedan men fortfarande tänker på är Hadrianus minnen av den franska författaren Marguerite Yourcenar, i fantastisk översättning av Gunnel Vallquist.

LYSSNAR PÅ: Mycket soul och rap. Nu senast ett band som heter The Allergies.

EN LEDIG SÖNDAG: Jag brukar gå i kyrkan på förmiddagen och på fotboll på eftermiddagen. Jag är extremt fotbollsintresserad.

cirkeln 17

BIL D : J O HAN W ING BO RG

”Du odlar din bildning i samspel med andra.

Studiecirkeln är i det perspektivet en genialisk pedagogisk modell.”

OLA ASSOCIERAR TIKTOK PUTIN HÖSTEN

»

Olas egen bildningsresa innebar ett prövande mellan olika vetenskapliga discipliner, för att till slut landa i ett område som han verkligen brann för, teologin.

– Jag ställde mig själv frågan: ”Vad ska jag bli?” Fast på den tiden var det accepterat att pröva sig fram, och det fanns inga kampanjer om att satsa på ”nyttiga yrken”.

Odlar bildning i samspel

För att bildningsprocesser ska ske är några komponenter viktigare än andra, menar Ola. Han återkommer flera gånger till bildningen som en kollektiv process.

– Du odlar din bildning i samspel med andra. Studiecirkeln är i det perspektivet en genialisk pedagogisk modell, säger han.

Själv har Ola en liten grupp nära vänner, där det är fritt fram att fråga om råd, testa galna idéer och visa ofärdiga texter.

– Vi känner varandra väl och har inga problem med att säga vad vi tycker. Det är mycket värdefullt för min egen bildningsresa.

Tid för reflektion

Bildning kräver också tid och förmåga till reflektion. Det kan göras tillsammans med andra, men Ola menar att det också behövs egen tanketid för att, som han säger, ”få en fördjupad relation till sig själv”.

Det konstanta informationsflöde som numera stjäl vår uppmärksamhet är i det perspektivet oroväckande.

Gudomliga komedier: Humor, subjektivitet, transcendens volym 1, 2 och 3 av Ola Sigurdson.

(Glänta Produktion)

18

cirkeln

STUDIECIRKEL JESUS OSLO UNIVERSITET

Internet Diktator Färger Myndiggörande Kristus Göteborg Himmel och helvete

– Jag är ingen motståndare till sociala medier, men vår förmåga till koncentrerad uppmärksamhet förstärks knappast av tiktok.

Infrastruktur för bildning

En tredje betydelsefull komponent är att det finns en infrastruktur för bildning. Det handlar om vardagliga företeelser som bibliotek, samlingslokaler, föreningar och nätverk som håller bildningsglöden vid liv.

– Studieförbunden är en del av denna infrastruktur. Platser där människor kan samlas och prata om viktiga saker. Jag är orolig för att detta bildningens ekosystem håller på att försvinna.

Men motkrafter finns. Ola är själv engagerad i flera fristående förlag och tidskrifter. Att, som studieförbunden, stödja det fria kulturlivet, är en viktig bildningsinsats i ett allt mer ”nyttoinriktat” samhälle.

– Ta bara alla studiecirklar där människor träffas och pratar om litteratur.

Har någon förresten räknat hur många bokcirklar det finns i Sverige, undrar han.

Myndiggörande

Ola använder ordet myndiggörande för att beskriva hur bildningsprocesser kan ha en frigörande potential för människor.

– Det betyder att du utvidgar makten över ditt eget liv, utan att använda makten för att förtrycka andra.

Myndiggörandet inbegriper även ett ansvar, inte enbart för sig själv, utan för andra människor och hela samhället.

– Alla har ansvar för hur vår demokrati utvecklas, det är inget vi kan överlåta till andra.

Myndiggörandet hänger även samman med människors existentiella hälsa, ett

område Ola under några år på tiotalet ägnade stort intresse.

– En viktig aspekt av existentiell hälsa är förmågan till självreflektion, och att utifrån detta bli ett subjekt i sitt eget liv, bli myndig.

Ola minns ett möte med en kvinna i åttioårsåldern.

– Hon sa till mig: ”Tänk att man kan vara så frisk fast man har så många krämpor”. Det var ett fantastiskt uttalande, som visar att hälsa också handlar om hur du förhåller dig till dina krämpor och vad som händer i ditt liv.

Skrattar åt pruttar

Olas tio år av humorforskning går inte att sammanfatta i några korta ord. Något som fascinerat honom är hur humorn speglar den djupt mänskliga strävan att ha kontroll över livet och tillvaron, och att vi ständigt misslyckas med just detta.

– I alla tider har vi skrattat åt prutten och åt professorn. Prutten är något som du inte kontrollerar, den bara kommer. Och så har vi professorn som går med tankarna upp i det blå, snubblar och ramlar. Inte heller själva skrattet i sig är viljestyrt, utan kan få oss att tappa fattningen.

Det här visar, menar Ola, att vår självkontroll inte är så stark som vi inbillar oss.

Och kanske är det bara en fördel att öppna sinnet för nya perspektiv, att våga kliva över trösklar till det okända.

– Den förmågan är också ett uttryck för bildning, säger Ola Sigurdson. l TEXT: THOMAS ÖSTLUND

* Systematisk teologi omfattar etik, religionsfilosofi och lära och ägnar sig åt den kritiska, självkritiska och konstruktiva reflektionen över kristen eller annan tro.

BIL D : ISTO CK

notiser Böcker

om demokratin och dess fiender

Demokratin är på tillbakagång i världen. Bildning är en bra medicin mot uppgivenhet. Här är fyra boktips för att förstå demokratin, och dess fiender.

Om tyranni TIMOTHY SNYDER

”Fungerar som vaccination mot dumhet och tyranni”, är en kommentar om Timothy Snyders Om tyranni – tjugo lärdomar från det tjugonde seklet. Boken skrevs 2017 efter att Trump valts till president i USA. Kan vi lära något av 1900-talets humanitära katastrofer, undrar Snider och levererar historiska lärdomar från förra seklet, som hjälp för eget vidaretänkande.

Om fascism KALLE JOHANSSON

FRILUFTSFRÄMJANDET:

Felprioriterad neddragning på friluftsinfrastruktur – NATUREN ÄR SVERIGES och invånarnas största, viktigaste och mest kostnadseffektiva arena för motion, rörelse och välbefinnande. Att länsstyrelser tvingas avveckla friluftsinfrastruktur i en tid när vi ligger i världstoppen i stillasittande, är minst sagt felprioriterat. Det säger Kristina Ljungros, generalsekreterare för Friluftsfrämjandet, i en intervju med TT. Riksrevisionens nya granskning Förvaltningen av skyddad natur visar att regeringens nedprioriteringar av skötseln av friluftsinfrastruktur och Sveriges naturreservat och nationalparker, gör att riksdagens mål inte nås. Flera länsstyrelser tvingas avveckla friluftsinfrastruktur, visar Riksrevisionens granskning.

– Om regeringen menar allvar med sin vilja att satsa på fysisk rörelse och folkhälsa, behövs kraftfulla satsningar på naturskötsel och friluftsliv i höstbudgeten, säger Kristina Ljungros.

Det finns mängder av tjocka avhandlingar om fascism.

Vill du ha en mer lättillgänglig introduktion, välj i stället serieboken Vad är egentligen fascism? av Kalle Johansson. Här förklaras det komplicerade fenomenet fascism på ett enkelt och pedagogiskt sätt i ord och bild.

Om hopp PER WIRTEN

När övergick hoppets princip till rädslans politik? Det frågar sig Per Wirtén i den nya boken som kort och gott heter Hopp! med underrubriken ”mot frihetens fiender”.

Han ser tillbaka på de senaste trettio årens dystra utveckling för demokratin, men blickar också framåt – med hopp om en bättre utveckling.

Om demokrati SOFIA NÄSSTRÖM

Demokrati – en liten bok om en stor sak är en utmärkt introduktion till demokrati – något vi ofta pratar om, ibland tar för givet men inte alltid känner till innebörden av. Sofia Näsström är professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet och porträtterades i förra numret av Cirkeln, nr 1.2024.

FUNKISHISTORIA som inte får hända igen

– VISSA BERÄTTELSER var riktigt ruskiga. Nåt sånt här får aldrig hända igen! Det var reaktionen från en av deltagarna i studiecirkeln Funkishistoria efter ett besök på Östergötlands museum och utställningen Inlåst och Utanför. Den handlar om den period på 1900-talet då personer med

funktionsnedsättning låstes in och ”vårdades” på institutioner.

Cirkeln Funkishistoria i Uppsala har åtta deltagare. Tillsammans undersöker de hur personer med funktionsnedsättning behandlades förr i tiden.

En bortglömd och ibland skrämmande historia som nu lyfts fram i ljuset.

AGNETA SUNDKVIST, en av deltagarna i cirkeln Funkishistoria.

cirkeln 19

FÖRÄNDRING PÅGÅR

i folkbildningen, studieförbunden och Studiefrämjandet

DET ÄR EN OMVÄLVANDE TID för folkbildningen i Sverige. Den nya statliga

folkbildningsutredningen presenterades i juni. Regeringens besked om kraftigt minskat statsbidrag och ett nytt sätt att fördela statsbidraget skapar nya förutsättningar för studieförbunden. I Studiefrämjandet beslutade en extra förbundsstämma i juni om stora organisationsförändringar från 2025. Cirkeln sammanfattar vad som är på gång.

BIL D : ISTO CK

Folkbildningsutredning föreslår nya mål

I JUNI PRESENTERADES Folkbildningsutred-

ningens slutbetänkande Bildning, utbildning och delaktighet – folkbildningspolitik i en ny tid.

Utredningen tillsattes 2022 av den förra regeringen och har haft ett brett uppdrag, även om fokus har varit relationen mellan staten och den organiserade folkbildningen, alltså folkhögskolor och studieförbund.

Christer Nylander, tidigare riksdagsledamot för liberalerna, har lett utredningen.

SEDAN FLERA ÅR har det funnits ett mål för

folkbildningspolitiken och fyra syften med statens stöd till folkbildningen. Utredningen föreslår att de ska ersättas med ett mål och fyra delmål (se ruta). Till målen kopplas indikatorer som ska ligga till grund för att mäta och värdera måluppfyllelse.

Vidare föreslås ett nytt syfte med själva statsbidraget till folkbildningen. Statsbidraget ska ”säkerställa finansiering av en infrastruktur för folkbildning i hela landet för att på så sätt främja det övergripande målet för folkbildningspolitiken.”

PÅ SENARE ÅR har det förekommit fusk och

felaktigheter med användningen av statsbidraget, vilket Riksrevisionen tidigare framhållit. En central fråga för Folkbildningsutredningen har varit hur man ska säkerställa att statsbidraget används på rätt sätt.

– Det viktiga är inte hur mycket kontroll som finns, utan att kontrollen är ändamålsenlig. Man måste också skilja på misstag och rent brottslig verksamhet, sade Christer Nylander vid Folkbildningsrådets seminarium i samband med att utredningen presenterades.

Christer Nylander menar att en central del av folkbildningspolitiken handlar om att hitta en balans mellan folkbildningens rimliga krav på frihet och statens behov av att se till att skattepengarna används på rätt sätt.

– Den som tar emot pengar från någon annan får också vara beredd på att redovisa hur pengarna används. Tillit och förtroende skapas genom öppenhet och transparens.

ETT MÅL MED FYRA DELMÅL Folkbildningsutredningen föreslår en ändrad målstruktur för folkbildningen, med ett övergripande mål och fyra delmål.

MÅL:

Höjd bildningsnivå, höjd utbildningsnivå, ökad delaktighet

DELMÅL:

• Att fler människor breddar och • • •

fördjupar sina kunskaper och når nya insikter.

Att fler människor intresserar sig för kulturell utbildning och bildning samt att delaktigheten i kulturlivet ökar och breddas.

Att fler människor får nya och återkommande möjligheter att gå vidare i arbetsliv och studier.

Att folkbildningens verksamhet bidrar till ökad sammanhållning och gemenskap genom att nya målgrupper nås och att personer med olika bakgrund och förutsättningar möts i folkbildande sammanhang.

valtningsmodellen och utredningens ställningstagande i denna fråga välkomnas av branschorganisationen Studieförbunden. ”Forskningen visar att inskränkningar i civilsamhällets frihet är en tydlig signal om att demokratin urholkas. Därför är det viktigt att bevaka och kritisera förslag som riskerar att öka den politiska styrningen av självständiga samhällsinstitutioner”, skriver David Samuelsson, Studieförbundens generalsekreterare i en krönika på www.givasverige.se.

FOLKBILDNINGSUTREDNINGEN betonar folkbildningens betydelse för demokrati, kulturliv och civilsamhälle.

– Bildning blir viktigare i framtiden än någonsin tidigare, med alla de falska fakta som strömmar emot oss. I folkbildningen får du hjälp av andra människors perspektiv, menar Christer Nylander.

Folkbildningsutredningen har nu skickats ut på remiss. Om det sedan leder fram till en proposition som läggs fram för riksdagen, det avgör regeringen.

• •

Folkbildningsutredningen finns att ladda ner på www.regeringen.se Samtal med Christer Nylander om Folkbildningsutredningen finns på www.folkbildningsradet.se

Minskade statsanslag och nytt bidragssystem

REDAN INNAN folkbildningsutredningen ETT AV UTREDNINGENS FÖRSLAG är att studie-

förbunden och folkhögskolorna ska ange alla samarbetspartner de har över hela landet. Riksrevisionen ska också få en mer framträdande roll i granskningen av Folkbildningsrådet. Oberoende utvärderingar av folkbildningsverksamheten ska göras, och här föreslås att Myndigheten för kulturanalys får ett huvudansvar.

Utredningen föreslår att nuvarande modell med självförvaltning ska finnas kvar, alltså att Folkbildningsrådet och inte en myndighet ska fördela statsbidraget till folkhögskolor och studieförbund. Man menar att detta system bidrar till att upprätthålla ”armlängds avstånd” mellan politiken och folkbildningsorganisationerna.

Det finns partier som vill avskaffa självför-

presenterades hade stora förändringar skett i folkbildningspolitiken.

I budgetpropositionen för 2024 föreslog regeringen en nedskärning i anslaget till studieförbunden med 500 miljoner kronor. Det motsvarar en tredjedel av studieförbundens årliga statsbidrag. Nedskärningen ska göras successivt över tre år.

I år minskar statsanslaget till studieförbunden med 250 miljoner kronor.

Det är den största minskningen av statsanslaget någonsin, och beslutet har väckt stark kritik, både från den politiska oppositionen och inom studieförbundsvärlden.

I EN RIKSDAGSDEBATT i december 2023 betonade dåvarande utbildningsminister Mats Persson (L) folkbildningens viktiga roll i samhället, och motiverade neddragning- »

cirkeln 21

SEX NYA avdelningar i Studiefrämjandet från 2025: Norr, Mitt, Mälardalen, Väst, Öst och Syd.

»

arna med de prioriteringar som inflationsbekämpningen kräver.

– Att skära bort en tredjedel av studieförbundens resurser handlar inte om inflationsbekämpning, replikerade Linus Sköld (S).

I stället menade han att det handlar om att ”hålla Sverigedemokraterna på gott humör”.

– De myser. Organisationer som de inte har kontroll över vill de avveckla. En bildad befolkning är ett hot för ett auktoritärt styre, sade han.

STATSANSLAGET ÄR STUDIEFÖRBUNDENS största

FOLKBILDNINGSUTREDNINGENS slutbetänkan-

de Bildning, utbildning och delaktighet – folkbildningspolitik i en ny tid. Christer Nylander har lett utredningen.

Strategi 2131 Studiefrämjandet, riksförbudet, oktober 2022. Tryck: Gävle Offset. Bildkollage: Volley. Grafisk form: Thomas Östlund

Studiefrämjandets kompass mot framtiden

STUDIEFRÄMJANDETS Strategi 2131 pekar ut riktningen för hela organisationen från 2021 fram till 2031.

22

cirkeln

intäktskälla och neddragningarna får självfallet stora konsekvenser.

Kulturens bildningsverksamhet, ett av de tio studieförbunden, meddelade en kort tid efter regeringens besked att de avvecklar den statsbidragsberättigade verksamheten.

Regeringen antar budget för ett år i taget, med prognos för ytterligare två år.

Beskedet om neddragningarna kom bara några månader innan årsskiftet, då en ny modell för att fördela statsanslaget mellan studieförbunden infördes.

I många år har statsanslaget fördelats utifrån volym, alltså hur mycket verksamhet varje studieförbund bedriver. Grundtanken i det nya systemet är att kvaliteten – folkbildningsverksamhetens betydelse för deltagarna och för samhället – ska påverka hur stor del av anslaget varje studieförbund får.

I KORTHET BYGGER den nya fördelningsmodellen på att varje studieförbund i ett ”verksamhetsåtagande” anger vad de avser att göra de kommande tre åren.

Folkbildningsrådet har angett fem kvalitetsområden som är särskilt viktiga för studieförbunden: Bildning, Demokrati och delaktighet, Utbildning, Civilsamhälle samt Kulturliv. Studieförbundens verksamhet ska utvärderas kontinuerligt och efter tre år beslutar Folkbildningsrådet, med stöd av en oberoende ”bedömargrupp”, om bidragsandel för varje studieförbund för kommande tre år.

• •

På riksdagens webbplats finns flera debatter om neddragningarna till studieförbunden, bland annat från 20 december 2023.

Läs mer om den nya modellen för fördelning av statsanslaget på www.folkbildningsradet.se samt i Cirkeln nr 2.2023 på www.studieframjandet.se/ cirkeln.

Studiefrämjandet omorganiserar

Studiefrämjandet genomförde 13 juni en extra förbundsstämma som enhälligt fattade beslut om en omfattande organisationsförändring. Från och med 2025 blir Studiefrämjandet en juridisk person som leds av en förbundsstyrelse, i stället för som tidigare, en organisation med ett antal juridiskt självständiga avdelningar.

Det var den förra förbundsstämman som beslutade att en organisationsöversyn skulle göras. Arbetet intensifierades efter regeringens besked om stora neddragningar på statsanslaget, vilket innebär betydande ekonomiska påfrestningar för Studiefrämjandet. Folkbildningsrådets skärpta krav på uppföljning och utvärdering har också påskyndat organisationsöversynen.

DEN ORGANISATIONSFÖRÄNDRING som nu genomförs har föregåtts av en omfattande utrednings- och dialogprocess, där förtroendevalda och anställda över hela landet varit involverade. Centrala frågor som diskuterats har varit hur medlemsorganisationernas demokratiska inflytande ska säkerställas, och hur Studiefrämjandet ska kunna bibehålla och utveckla en lokalt förankrad folkbildningsverksamhet över hela landet.

STUDIEFRÄMJANDET ORGANISERAS från och

med 2025 som en juridisk person med sex avdelningar (se karta). De stadgar som extra förbundsstämman antog anger hur det ”nya” Studiefrämjandet ska styras demokratiskt. I stället för de tidigare avdelningsstyrelserna ska ett årligt avdelningsmöte med representanter för lokala och regionala medlemsorganisationer utse ett avdelningsråd. Avdelningsmötet utser även ombud och kan skriva motioner till förbundsstämman, som även framöver hålls vart annat år.

Tanken är att avdelningsrådet – som kan liknas vid de tidigare styrelserna men utan det formellt juridiska ansvaret – medverkar i arbetet med avdelningens verksamhetsplan och budget samt vid rekrytering av verksamhetschef. Avdelningsrådet har också en rådgivande roll till verksamhetschefen.

TUFFT EKONOMISKT LÄGE MED FOKUS ATT FRIGÖRA RESURSER FÖR FOLKBILDNING Frågor & svar till ANDREA RODRIGUEZ , Studiefrämjandets förbundschef Med enbart en förbundsstyrelse kommer ni att tappa många förtroendevalda. Hur ska ni upprätthålla kontakten med det lokala föreningslivet?

Jag tror vi kan hitta nya vägar att fördjupa samarbetet med det lokala civilsamhället. Många lokalt förtroendevalda har känt att det juridiska ansvaret i styrelsen har varit tungt att bära. I de nya avdelningsråd vi nu inrättar kommer våra lokala medlems- och samverkansorganisationer vara med och utveckla vår verksamhet. Jag vill att fler föreningsaktiva och cirkelledare ska involveras i vårt gemensamma studieförbund, och det har funnits önskemål om fler sätt att engagera sig som förtroendevald.

Många av Cirkelns läsare är cirkelledare. Vad betyder förändringarna för dem?

Cirkelledarna är kärnan i vår folkbildningsverksamhet. Jag vill passa på att säga stort tack för det ni gör. Vår organisationsförändring berör egentligen inte så mycket det som sker i studiecirklarna. Däremot kommer vi nu att ta stora steg

Ambitionen med den här modellen är att lokala och regionala medlemsorganisationer även framöver ska ta aktiv del i utvecklingen av Studiefrämjandet.

STUDIEFRÄMJANDETS ÖVERGRIPANDE mål

påverkas inte av organisationsförändringen. Inriktningen i Strategi 2131 som

för att förnya och uppdatera utan det myller av folkbildning, våra cirkelledarutbildningar. Hör kultur och föreningsliv som hela av er till oss om du har idéer! tiden pågår skulle Sverige bli Vilken roll vill du att Studiemycket fattigare – och definifrämjandet ska spela nu och tivt mycket tråkigare. Samtii framtiden? digt finns det fortfarande vita Här lutar jag mig på vår Strategi fläckar på folkbildningskartan.

2131. För mig är lyhördhet ett Jag vill att de ska få färg! nyckelord. Inom folkbildningen är det just folket, människors Läs även Anna Håkanssons ledare på sidan 31 . nyfikenhet och drömmar, som ytterst definierar vårt uppdrag.

Vi ska lyssna, spana och tänka på att alla inte har kraft eller mod att komma till oss. Då måste vi komma till dom! Jag brukar ibland säga att vi ska vara fältarbetare i folkbildning.

Vilken blir den största utmaningen framöver?

Oj, det är många.

Men jag tror att vi måste bli ännu bättre på att finnas där vi behövs ”VI JOBBAR NU INTENSIVT med att få ihop mest och kan göra intäkter och kostnader”, säger Andrea störst skillnad för Rodriguez. människor. Jag är övertygad om att

BILD: MARCUS PEHRSSON

Det är stora förändringar på gång i studieförbundsvärlden. Hur påverkar det Studiefrämjandet?

Så klart påverkas vi av det minskade statsanslaget. Vi måste därför övertyga vår omvärld om att både människor och samhället mår bättre av folkbildning. Vi som jobbar i Studiefrämjandet vet att det är så, men vi måste bli bättre på att tala om det för andra. Det nya statsbidragssystemet fokuserar på effekterna av det vi gör. Det tror jag är positivt, både för oss själva och när vi berättar om varför vi behövs.

Vilka konsekvenser får neddragningarna för er?

Det är ingen hemlighet att ekonomin är tuff. Den organisationsförändring vi nu gör syftar till att frigöra så mycket resurser som möjligt till folkbildningsverksamhet.

Vi jobbar nu intensivt med att få ihop intäkter och kostnader, och det arbetet är inte klart. Redan nu tvingas vi konstatera att vi blir färre medarbetare som möter våra grupper och föreningar, och att vi får färre lokaler där människor kan mötas.

gäller fram till år 2031 ligger fast, liksom de strategiska mål som antogs av förbundsstämman 2023.

•

De nya stadgarna som gäller från 2025 samt Strategi 2131 och Strategiska mål finns på www.studieframjandet.se.

TEXT: THOMAS ÖSTLUND

cirkeln 23

Climate Fresk DELTAGARE I CLIMATE FRESK. Från vänster: Monica Andersson, Anders Månsson, Stefan Nilsson och Cathrine Gallo Nilsson.

GODA SAMTAL OM ONDA CIRKLAR

FYRTIOTVÅ SPELKORT, ett stort bord, färgkritor och

fem personer. Mer behövs inte för att få igång kreativa samtal om jordens kanske största framtidsutmaning – klimatkrisen. Följ med till Malmö och det interaktiva spelet Climate Fresk.

CLIMATE FRESK är en interaktiv workshop där en liten grupp under tre timmar med hjälp av faktakort resonerar om klimatförändringarnas orsak och verkan. Grunden för samtalen är fakta från FN:s Klimatpanel IPCC. Workshopen avslutas med att deltagarna pekar ut möjliga vägar till förändring.

Deltagarna behöver inte känna varan-

24

cirkeln

»

Söndagseftermiddag på Studiefrämjandet i Malmö. Anders Månsson visar oss fram till mötesrummet och ber oss skjuta tillbaka stolarna, så att vi kan röra oss runt det långa bordet. Han täcker bordet med vitt papper. Förberedelserna inför Climate Fresk är igång.

Anders är facilitator, så kallas spelledaren för den tre timmars workshop som väntar. Han förklarar kortfattat hur det går till och lägger sedan ut sju kort på bordet.

– Nu ska ni sortera korten från orsak till verkan, det är bara att sätta igång.

På ett kort står det ”mänskliga aktiviteter” och vi enas snabbt om att åtta miljarder människor orsakar mycket

dra sedan tidigare och inte heller ha några förkunskaper. Varje workshop leds av en facilitator som är införstådd med metoden och leder processen, som i hög grad formas av deltagarna själva.

Climate Fresk utvecklades i Frankrike 2015 och har sedan dess spridits till många länder. Climate Fresk är en icke vinstdrivan-

de organisation. För privatpersoner är det ofta kostnadsfritt att delta, medan företag betalar licenser för att använda metoden.

SIGRID MAGNUSDOTTER, Studiefrämjandet Malmö

VI VILL TA EN LEDANDE ROLL I KLIMATARBETET

– Climate Fresk är ett superbra komplement till allt annat vi gör.

Modellen tillgängliggör forskningen på ett enkelt sätt och uppmuntrar till dialog. Det säger Sigrid Magnusdotter som arbetar med miljö- och hållbarhetsfrågor på Studiefrämjandet i Malmö.

VID FEM TILLFÄLLEN har Studie-

I CLIMATE FRESK ska ett antal faktakort diskuteras och sorteras

– från orsak till verkan.

som händer på planeten. Kortet hamnar längst till vänster på bordet.

Andra kort har rubriker som ”transport”, ”industri” och ”jordbruk”. På baksidan av varje kort finns texter och siffror grundat i vetenskapliga fakta, hämtade från FN:s Klimatpanel IPCC. Efter en lite trevande inledning dröjer det inte länge innan pratet kommer igång.

Orsak och verkan

En grundtanke med Climate Fresk är just att vi ska lära oss mer om de orsakskedjor som påverkar klimatet och vad de leder till. Kort sagt: Hur det hela hänger ihop.

Efter en stund är det dags för Anders att lägga ut nya kort på bordet.

– Nu blir det lite knepigare, säger han.

Vi läser, funderar, resonerar, och flyttar korten fram och tillbaka på bordet.

– Men det här ska väl komma före det där?

– Och kortet med höjda havsnivåer, var ska det ligga?

– Aerosoler, vad betyder det?

– Läs på baksidan av kortet!

Ibland hoppar Anders in med lite hjälp på traven, ofta i form av en fråga. Det här med orsak och verkan är inte helt enkelt. Snabbt höjs energinivån i gruppen och ingen verkar tänka på att vi bara känt varandra i en halvtimme.

Fikapaus

Under fikapausen berättar Monica Andersson att företaget hon jobbar på, det franska Saint-Gobain Sekurit, specialiserat på bygg- och glasprodukter, har beslutat att

främjandet i Malmö arrangerat workshoppar tillsammans med Climate Fresk. Det börjande med att Anders Månsson från Climate Fresk hörde av sig och frågade om Studiefrämjandet ville hjälpa till att sprida arrangemanget och om det fanns en lokal att använda.

– Climate Fresk är ett folkbildande arrangemang som bygger på samtal och reflektion i små grupper. Det är också ett sätt för oss på Studiefrämjandet att involvera oss och bygga kontaktnät med människor som är intresserade av klimat och miljö.

FOLKBILDANDE FÄLTARBETARE Sigrid vill att Studiefrämjandet ska ta en ledande roll för klimatengagemanget i Malmö.

– Vi är inte riktigt där idag, men jag jobbar på det.

Hennes strategi är att arbeta utåtriktat, som ett slags folkbildande fältarbetare.

– Det stämmer, jag är mycket ute i fält och rör mig bland människor. Alla söker sig inte själva till ett studieförbund. Folk har inte koll på oss, så vi behöver ha koll på dem.

I Malmö finns bland annat något som heter Klimatöl i Malmö, där människor med intresse för klimat och miljö spontant brukar dyka upp.

SIGRID MAGNUSDOTTER är

verksamhetsutvecklare på Studiefrämjandet.

– Där är jag med och försöker fånga upp initiativ. Förra hösten började några prata om EU-valet och det blev till en cirkel som senare ordnade panelsamtal och föreläsningar.

Samtidigt menar Sigrid att just studiecirkelformen är lite för fyrkantig, där tröskeln att binda upp sig att delta vid flera tillfällen kan avskräcka.

– Folk är rädda för att signa upp sig och vill hellre göra enstaka workshops eller kampanjer. Folkbildningen är bland det finaste vi har i samhället, men potentialen nyttjas inte tillräckligt. Jag gör mitt bästa för att involvera fler. l

inkorporera Climate Fresk i hela bolaget. Hon siktar själv på att bli facilitator.

– Genom kunskap om klimatförändringarna vill vi bidra till förändring, inte bara på jobbet utan även privat, säger hon.

De flesta på fabriken i Eslöv, där Monica jobbar, har reagerat positivt på initiativet, även om några varit tveksamma. »

cirkeln 25

STORT ENGAGEMANG runt bordet. ”Att involvera människor är nödvändigt

när det handlar om komplexa frågor”, säger facilitatorn Anders Månsson.

»

– Men genom att det är en workshop och ingen torr föreläsning är det lättare att ta till sig.

Lätt bli avtrubbad

Cathrine Gillo Nilsson och hennes man Stefan Nilsson har kommit från Göteborg för att delta i Climate Fresk.

Cathrine arbetar på universitetet, är intresserad av klimatoch miljöfrågor och har hört talas om modellen.

– Vi har ett gemensamt ansvar för klimatet. Alla har nåt i bagaget, och genom dialog och samtal kan vi lära av varandra, säger hon.

Monica nickar instämmande: – Den som bara ser på nyheterna blir lätt avtrubbad av allt förfärligt som händer. Att prata med andra kan vara en början till att fundera på sitt eget beteende.

Monica återger ett citat av Konfucius: – Om du berättar för mig så glömmer jag, om du visar mig så kanske jag kommer ihåg, men om du involverar mig – då förstår jag varför, och kan också förändra mitt beteende.

IPCC – sammanfattar världens vetenskap om klimatet FÖRENTA NATIONERNAS KLIMATPANEL IPCC, sammanfattar och bedömer kontinuerligt vetenskapligt grundad kunskap om klimatförändringarna.

Tusentals forskningsresultat ligger till grund för IPCCs återkommande rapporter. Rapporten från våren 2023 visar att läget nu är mycket allvarligt. Klimatet på jorden förändras allt snabbare, havsnivåerna stiger och extremväder ökar. Rapporten visar att lösningarna för att hejda uppvärmningen redan finns, men det politiska ledarskapet saknas.

IPCC:s första rapport släpptes 1990 och år 2007 tilldelades IPCC Nobels Fredspris.

IPCC står för Intergovernmental Panel on Climate Change.

– Det där skulle kunna inleda alla våra workshops, säger Anders och fortsätter: – Att involvera människor är nödvändigt när det handlar om komplexa frågor. Jag tror att de flesta bär en känsla av att något är fel i vårt sätt att leva. Och IPCC säger att varje tiondels grad räknas. Att göra lite är bättre än att inte göra nåt alls.

Streck och pilar

Efter fikat lägger Anders ut ännu fler kort på bordet.

Några har rubriker som ”Översvämningar”, ”Minskade skördar” och ”Torka”.

Nu får vi också kritor till hjälp, och vi kan börja dra pilar och linjer i olika färger mellan korten. Det blir många pilar och streck. Och hela tiden fortsätter pratet.

Till sist är alla korten utlagda och vi är nöjda, även om en snabb blick på bordet visar att det mesta på planeten går åt fel håll.

– Vi måste bryta den här onda cirkeln, så att det blir en förändring, säger Anders.

Förslag till förändring

Vi är nu framme vid de avslutande momenten i Climate Fresk. De handlar om vad som behöver göras för att vända utvecklingen åt rätt håll.

Anders nämner politik/myndigheter, näringsliv/företag och enskilda individer. Nu ska vi skriva lappar med förslag på åtgärder inom dessa tre delar av samhället.

Vi skriver under tystnad och delger sedan varandra våra förslag – allt från vegetarisk lunch på jobbet till bilfria dagar och klimatsmart produktutveckling.

Anders Månsson sammanfattar det hela: – Syftet med Climate Fresk är inte att vi ska lära oss allt i detalj. Vi ska se sammanhangen och förstå att både jag själv, företagen och politikerna kan bidra – och att vi alla måste börja prata mer om klimatet.

Så slutar det hela i en positiv andra, även om den dystopiska utvecklingskartan med de fyrtiotvå korten ligger kvar på bordet, och påminner om att det vi gör idag påverkar framtiden. I vilken riktning är oskrivet. l TEXT: THOMAS ÖSTLUND

26

cirkeln

notiser BIL D : ISTO CK

Studieförbunden debatteras

”Från att ha överösts med kärlek, står studieförbunden nu i snålblåsten. Pendeln har svängt, och det har gått väldigt fort.” (Peter Gustavsson)

FÖRSLAG FÖR ATT STÄRKA UNGAS IDEELLA ENGAGEMANG SOCIALDEPARTEMENTET HAR UTRETT hur

ungas insatser i civilsamhället bättre ska kunna erkännas. I rapporten Underlätta, utbilda, uppskatta – så erkänns ungas ideella engagemang finns fem förslag: Folkbildningsrådet inför ett system för digitala mikromeriter för att synliggöra och verifiera ungas erfarenheter och kompetens av ideellt engagemang.

Ge Skolverket uppdrag att ta fram ett nationellt skolutvecklingsprogram om föreningskunskap.

Varje Länsstyrelse ska årligen vid en ceremoni uppmärksamma ungas ideella engagemang.

Stärk det ideella ledaruppdraget genom särskilda medel för ledarutbildningar och mentorskapsprogram i ungdomsorganisationer.

Säkerställ ungas inkludering i statliga utredningar och andra beslutsprocesser.

Rapporten har nu överlämnats till socialminister Jacob Forssmed. Finns att läsa och ladda ner på www.regeringen.se

• • • •

BI LD: STUDI EF RÄMJANDET

•

”Ett kulturliv som lever på offentliga bidrag är inte fritt, utan bundet. Bildningsverksamhet som förutsätter offentliga medel är underkastad politikens sfär.” (Tove Lifvendahl) CITATEN ÄR hämtade från den nya rapporten Den omdebatterade folkbildningen från Föreningen för folkbildningsforskning. Fyra skribenter från skilda politiska läger fick frågan: ”Vilken roll ska folkbildningen spela i samhället?”.

Deras inlägg kommenteras sedan av två forskare.

Rapporten är läs- och tänkvärd för alla som är intresserade av studieförbundens roll i samhället.

Finns att ladda ner på www.folkbildningsforskning.se.

Fem klimatfördröjare

KINAKÄNNAREN, Finansfunda-

mentalisten, Koldioxidälskaren, Teknikdyrkaren och Alarmistallergikern. Dessa fem klimatfördröjande typer kan du lära känna i Naturskyddsföreningens Youtubekanal Skarpt läge. Här finns flera filmer som kort och koncist tar upp olika aspekter av klimatfrågan.

BILD: ISTOCK

SIFFROR OM FOLKBILDNING

Studieförbunden engagerar många människor i verksamheten – från norr till söder. Här är några siffror för 2023.

I ALLA STUDIEFÖRBUND:

103 181 studiecirklar genomfördes 347 026 personer deltog i studiecirkel 157 737 kulturprogram arrangerades I STUDIEFRÄMJANDET:

12 085 studiecirklar genomfördes 46 056 personer deltog i studiecirkel 9 472 kulturprogram arrangerades

Dags för LIVEKARUSELLEN OCH DANSKARUSELLEN

NU ÄR DET DAGS för Studiefrämjandets årligt återkommande turnéer Livekarusellen och Danskarusellen. I Karusellerna kan unga musiker och dansare utvecklas och ha kul tillsammans. Konceptet genomförs över hela landet och målet är att alla som är med ska få göra minst tre lokala scenframträdanden. Deltagarna kan även ta sig vidare till den stora riksfestivalen som denna säsong genomförs i Karlstad i början av februari.

I år har hela 330 band/artister och 44 dansgrupper anmält sig till Karusellen.

cirkeln 27

SAMTAL MED MENING

Blir en medskapare till meningsfulla samtal BIL D : ISTO CK

TRÖTT PÅ ALLMÄNT BABBEL och

hetsiga meningsutbyten?

I det meningsfulla samtalet tar vi hjälp av varandra för att reflektera och få nya insikter, om oss själva och om världen i stort. Men vad utmärker då ett meningsfullt samtal – och hur kan vi nå dit?

»

För de flesta av oss är livet fyllt av prat – hemma, på jobbet på fritiden. Mitt i allt detta snackande känns vissa samtal mer meningsfulla än andra. Vi bär nog alla på minnen av möten där givande samtal uppstått. Ett slags samstämmighetens kemi, där vi inte behöver tycka lika om allt, men där våra vyer och tankar vidgas.

För att ett samtal ska kännas meningsfullt är det en fördel att ni delar en idé – uttalad eller outtalad – om vad samtalet ska kretsa kring. En röd tråd som ni håller fast vid.

Vad som behövs är alltså en gemensam tanke om vad samtalet ska kretsa kring.

Men ännu viktigare är hur samtalet gestaltar sig.

Inom folkbildningspedagogiken är meningsfulla samtal i mindre grupper en nyckel till lärande och gemenskap. En av cirkelledarens viktigaste uppgifter är just att locka fram och vidmakthålla samtal som leder gruppen framåt.

28

cirkeln

MENINGSFULLA SAMTAL handlar varken om hetsiga diskussioner eller

planlöst snackande. Däremot om att ställa frågor och lyssna på svaren.

Vad karaktäriserar då ett meningsfullt samtal, och hur når man dit? Någon enkel guide finns knappast, men här är några steg på vägen:

TRYGGHET OCH TILLIT

Rädsla är det meningsfulla samtalets fiende. Om du känner dig osäker och rädd är risken stor att inte mycket vettigt blir sagt.

När en grupp träffas för första gången, är starten ofta trevande. Att uttrycka

sina tankar kan vara riskabelt, särskilt inför okända. Bättre att avvakta, tänker nog de flesta.

Samtidigt kan meningsfulla samtal uppstå i de mest oväntade situationer.

Många har säkert varit med om givande möten med främlingar, till exempel på en tågresa. Ni ska ju snart skiljas åt, och i den trygga förvissningen kan samtalet nå oväntade djup.

Att ni visar respekt och är snälla mot varandra är i alla lägen en bra grund för meningsfulla samtal.

din

tu r

”Millimeterrättvisa är inget måste, men just delaktigheten skiljer det meningsfulla samtalet från en föreläsning eller lärarledd lektion.”

DELAKTIGHET OCH ENGAGEMANG

”Nu är det min tur att kasta bollen!” Barn kräver ofta rättvisa, att alla ska få vara med. Vuxna är inte alltid lika bra på det.

I en grupp händer det ofta att någon tar kommandot och låter orden strömma fram i en strid ström. Millimeterrättvisa är inget måste, men just delaktigheten skiljer det meningsfulla samtalet från en föreläsning eller lärarledd lektion. Det går att träna upp sin förmåga till turtagning, ett begrepp som används just för att beskriva symmetri i samtalet. Hur ser det ut för dig själv när det gäller jämvikten mellan att prata och lyssna?

DJUP OCH SUBSTANS

Meningsfulla samtal handlar inte om att dunka varandra i huvudet med åsikter, inte heller om ett planlöst snackande.

I stället är tanken att deltagarna hjälper varandra till större klokhet och insiktsfullhet. Religionsfilosofen Martin Buber beskriver det meningsfulla samtalet som ett sätt att nå innerlig gemenskap. Var och en som deltar måste ”bidra med sig själv”, för att fördjupa det som samtalet handlar om.

Det här kräver en hel del av de som deltar. Genom att själv reflektera hur du agerar i olika samtal kan du utveckla din samtalskunskap, eller dialogkompetens, som är att annat sätt att uttrycka förmågan till meningsfulla samtal.

FRÅGA OCH LYSSNA

Att ställa frågor på rätt sätt – och att lyssna på svaren – är kanske den mest centrala ingrediensen i ett meningsfullt samtal (se ruta).

Inte minst är det viktigt att verkligen lyssna på den som pratar. Det här är knepigare än man kan tro. De flesta har nog varit med om att i stället för att lyssna, tänker du på vad du själv ska säga nästa gång du får chansen. Konsekvensen kan bli att samtalet består av en lång rad monologer som följer på varandra. En massa ental i stället för ett samtal.

TYCKA OLIKA – MÖJLIGHETER OCH RISKER

Heta diskussioner med vassa argument kan ha sina poänger, men också urarta i raka motsatsen till ett meningsfullt samtal. Titta på en partiledardebatt på teve, och du förstår vad det handlar om.

I det meningsfulla samtalet hjälper ni i stället varandra till djupare och mer aspektrika tankegångar. Det behöver så klart inte innebära att ni tycker lika, men olikheterna berikar och för er närmare varandra, snarare än att skapa distans.

Filosofen Platon talade för 2 400 år sedan om ”en formuleringskonst som hjälper den andres yttrande till större skärpa och styrka, som lyssnar fram det ur den andres tal som han inte förmådde utsäga”. Det är något helt annat än verbala boxningsmatcher. Och en bra kompass till ett meningsfullt samtal.l TEXT: THOMAS ÖSTLUND

FRÅGOR SOM LEDER VIDARE Att ställa frågor är en av nycklarna till meningsfulla samtal. Du som frågar mycket kan visserligen verka nyfiken, men de flesta upplever det som ett sätt att visa intresse. Ställer du frågor på rätt sätt, kan de bidra till djupare förståelse och reflektion. Här är tre förslag:

FÖLJDFRÅGOR

Följdfrågor spinner vidare på något en person har berättat. Du håller fast vid ämnet och fördjupar samtalet, i stället för att byta spår och säga något helt annat.

Så klart kan du också tillföra egna perspektiv och erfarenheter, men helst på samma tema.

EXEMPEL:

• Berätta mer om varför du tyckte att filmen var så bra?

• Hur reagerade de andra när du gjorde så?

REFLEKTERADE FRÅGOR

Någon har sagt att reflektion innebär att undersöka gråskalan mellan svart och vitt.

Frågor med ordet ”varför” kan uppmuntra till reflektion. Varför-frågor kan verka hotande, om de tolkas som att du avkräver skäl och förklaringar. Så fråga gärna varför, men gör det med finess, så att den du vänder dig till inte känner sig trängd – eller åtminstone bara lagom utmanad.

EXEMPEL:

• Vad var det som fick dig att flytta •

ut på landet?

Du sa att du ogärna går ensam i skogen, varför tror du att du känner så?

PERSONLIGA FRÅGOR

Hur personliga frågor kan man ställa, till exempel på jobbet eller i en studiecirkel?

Här gäller fingertoppskänsla, så att du inte klampar in i någons mentala komfortzon.

Men en sak är säker: Meningsfulla samtal utvecklas ofta när personliga erfarenheter möter mer generella resonemang. Ta det steg för steg. När din samtalspartner gläntat på dörren till personliga tankar och erfarenheter gäller det att haka på.

EXEMPEL:

• Hur har du själv mått genom det som du berättat om?

• Hur kom du fram till att du skulle ta det där steget i livet?

ILLUSTRATION: NINNI OLJEMARK

cirkeln 29

notiser Studieplan

rderob Aktivera din ga

Studiepla

n

Hållbar m at

sid X

BRUKSHUNDEN

från 1940

DE FLESTA FÖRENINGAR är stolta över sin

historia. Svenska Brukshundklubben har på sin webbplats en hel avdelning, Historiska rummet, med hundgodis från förr.

Här finns historiska hundfilmer, gamla regelverk, bilder och ett stort tidningsarkiv, där du bland annat kan läsa tidningen Brukshunden från 1940.

47

färdiga studieplaner

NATUR, JAKT, MUSIK, spelkultur, trädgård, hund, samhälle… På Studiefrämjandets webbplats finns hela 47 färdiga studieplaner, fria att använda för dig som vill låta dig inspireras, kanske till att starta en studiecirkel. Hjälp att komma igång med cirkeln får du från Studiefrämjandet där du bor.

Du hittar alla studieplaner på www.studieframjandet.se/starta-studiecirkel

»

DIGITALISERAD FOLKBILDNING

Digitaliserad folkbildning – möjligheter och risker

Digitaliserad folkbildning

Digitaliseringen är en mångfacetterad och positiv resurs för folkbildningen. Den kan öka räckvidden till nya grupper och ge nya arbetsredskap.

Men den är även omdiskuterad. Vad händer med det folkbildningsmässiga mötet och de kollektiva bildningsprocesserna när folkbildningen blir digital?

Dessa frågor analyseras i rapporten Digitaliserad folkbildning från Folkbildningsrådet. l

BILD: KERSTI N WESTESON

Rapporten kan läsas och laddas ner på www.folkbildningsradet.se

30

cirkeln

Ny generalsekreterare PÅ FOLKBILDNINGSRÅDET

– FOLKBILDNINGEN ÄR ETT BLODOMLOPP för

demokrati, bildning och kultur i samhället.

Det säger Anna Karin Lindblom som utsetts till ny generalsekreterare för Folkbildningsrådet.

Anna-Karin Lindblom är disputerad folkrättsjurist med inriktning på mänskliga rättigheter och civilsamhället. Hon kommer närmast från en tjänst som departementsråd på Regeringskansliet.

BIL D : ISTO CK

sid 1

NÖJDA CIRKELDELTAGARE Studiefrämjandet frågar varje år via webbenkäter ett urval studiecirkeldeltagare om deras erfarenheter.

Genomgående visar resultaten att deltagarna är mycket nöjda. På en femgradig skala, från 1 (missnöjd) till 5 (mycket nöjd) blir svaren så här:

• 71 % ger omdömet 5 och 23 % • • • • • •

omdömet 4 på frågan: ”Hur nöjd är du med studiecirkeln/kursen?”

4 % ger omdömet 1.

73 % ger omdömet 5 och 19 % omdömet 4 på frågan: ”Hur nöjd är du med ledaren?” 3 % ger omdömet 1.

42 % ger omdömet 5 och 45 % omdömet 4 på frågan: ”Hur nöjd är du med din egen insats?”

2 % ger omdömet 1.

Deltagarna svarar också på frågor om vad studiecirkeln har inneburit för dem.

50 % instämmer helt och hållet och 34 % till stor del i påståendet ”jag har fått fördjupade kunskaper/erfarenheter”.

51 % instämmer helt och hållet och 31 % till stor del i påståendet ”diskussionerna/erfarenhetsutbytet gav mig ett mervärde”.

24 % instämmer helt och hållet och 28 % till stor del i påståendet ”deltagandet har gjort att jag känner mig säkrare som person”.

798 slumpmässigt utvalda cirkeldeltagare har medverkat i årets undersökning.

ledare Vi kan inte blunda ANNA HÅKANSSON

FAKTA OM STUDIEFRÄMJANDET

• Ett av Sveriges största studieförbund.

• Finns över hela Sverige.

• Anordnar främst studiecirklar och kulturarrangemang.

För detta ges bidrag från stat, kommuner och landsting.

• Utgår från folkbildningens idé. Deltagarnas önskemål, förutsättningar och erfarenheter är viktiga.

• Anordnar studiecirklar i många ämnen, men satsar särskilt på natur, djur, miljö och kultur.

• Är oberoende – utan kopplingar till politiska partier, fackliga organisationer eller religiösa samfund.

• Är en ideell organisation utan vinstintresse som styrs demokratiskt.

• Har 19 medlemsorganisationer.

STUDIEFRÄMJANDETS VISON

Att alla människor har kunskap, kraft och utrymme att delta i utvecklingen av ett hållbart och demokratiskt samhälle.

STUDIEFRÄMJANDETS MEDLEMSORGANISATIONER Adoptionscentrum, Friluftsfrämjandet, Fältbiologerna, Förbundet Skog och Ungdom, Indiego, Jordbrukare-Ungdomens Förbund, Jordens Vänner, Koloniträdgårdsförbundet, Naturskyddsföreningen, Riksförbundet Hem och Skola, Riksförbundet Sveriges 4H, Svenska Brukshundklubben, Svenska Jägareförbundet, Svenska Kennelklubben, Svenska Turist­föreningen, Sveriges Hundungdom, Sveriges Ornitologiska Förening, Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund – Sportfiskarna, Sverok

för realiteterna

”Trevlig känsla hos Studiefrämjandet.” ”Vill ge en eloge till My Steneby som varit en fantastisk ledare.

Lyhörd, tålmodig och en förmåga att hjälpa alla utvecklas trots att vi var många.” ”Jag tror att studieförbund skapar glädje och mening för många människor.”

CITATEN KOMMER FRÅN vår årliga enkät till studiecirkeldeltagare. Sva-

ren säger mycket om den folkbildning som pågår varje dag. De berättar om människans växt och lärande, i ett socialt sammanhang – och med ledare som förstår sin viktiga roll. Vi pratar ibland om folkbildning i stora ord, om demokrati och samhällsutveckling. Det ska vi fortsätta med, men aldrig glömma de små sammanhangens betydelse. Det mellanmänskliga mötet, som med en av deltagarnas ord, skapar en ”trevlig känsla”.

I DET KÄRVA ekonomiska läge vi i Studiefrämjandet nu befinner oss i gäller det att samla krafterna. Minskningen av statsanslaget drabbar alla studieförbund. Den stora organisationsförändring som vår extra förbundsstämma i juni enhälligt fattade beslut om, syftar ytterst till att kunna möt de behov av folkbildning som finns i hela landet.

Som ordförande varken kan eller vill jag blunda för de ekonomiska realiteterna. Att bromsa och gasa på samma gång låter kanske orealistiskt. Men det är precis vad vi behöver göra. Utan en hållbar ekonomi kan ingen förening överleva, därför måste vi hela tiden fundera över hur vi använder våra pengar. Utan tydliga planer för hur vi vill möta människors behov och vår tids samhällsutmaningar, riskerar vi att mista vår relevans.

OAVSETT HUR VI organiserar oss i Studiefrämjandet kommer cirkelledarna ha en nyckelroll även i framtiden. Ni möter deltagarnas behov, och många av er är drivande i våra lokala medlems- och samverkansorganisationer. Och då är vi tillbaka till deltagarundersökningen. Jag ska villigt erkänna att det också finns en del kritiska röster bland svaren. Allt kan bli bättre!

Men en överväldigande majoritet är nöjda med studiecirkeln, ledaren – och även med sin egen insats i cirkeln. Så vill vi fortsätta!

ANNA HÅKANSSON FÖRBUNDSORDFÖRANDE STUDIEFRÄMJANDET

• Läs mer om organisationsförändringen i Studiefrämjandet på sidan 21.

PRENUMERATION – ADRESSÄNDRING? Vill du ha Cirkeln? Har du ändrat adress? Är du ledare eller förtroendevald, kontakta i så fall Studiefrämjandet där du bor. Övriga prenumerations­ärenden, kontakta Studiefrämjandet, riksförbundet, tel 08 545 70 700 eller info@studieframjandet.se

cirkeln på webben

På studieframjandet.se/cirkeln hittar du nyheter, inspiration och fakta.

cirkeln 31

AVS: Studiefrämjandet Box 38184 100 64 Stockholm

cirkeln cirkeln

I N SP I RAT I O N

l e darsk a p

IN MART ÄS N EMTSMEÅKRYP TILL

u Band på kurs u Martin och fåglarna u Ledare på film

FRÅN RO CK HÅ RD

u Rör om i din förening u Tips för cirkelledare

u Bli lite mer

hållbar

HITTA DIN

e Carolinas af Uggl n

u Vad händer

LÄRSTIL

i replokalen

u Cirklar för

föräldrar i nytt land

ta la hj är få r al å i ta kt at t sl

Leda andra Leda varandra pedagogiska giganter

lUsten först

morot till hUndarna

Drivkraft Nyfikenhet

Så tänkte Montessori, Freire och Grundtvig

Cirkelledarens största tillgång

Hundinstruktörerna coachar och belönar

i akvarellcirkeln 4.2013

SKRATT & ALLVAR

VÄSSA DIN FÖRENING här finns hjälp att få

BLIVIT MED VALP dags för en kurs

3.2014

Cirkeln PÅ WEBBEN

I CIRKELN PÅ WEBBEN kan du bläddra i nya och äldre nummer. Du hittar artiklar om natur, miljö,

musik, pedagogik, ledarskap och mycket annat. Titta i på www.studieframjandet.se/cirkeln