Cirkeln nr. 1/2024

cirkeln

5 RÖSTER:

FOLKBILDNING & KULTUR

FOLKBILDNING FÖR MIG VÄGVAL FÖR KLIMATENGAGEMANGET

PORTRÄTTET:

SOFIA NÄSSTRÖM BEKYMRAD DEMOKRATIPROFESSOR

KULTURENS ANSIKTEN CIRKELLEDARTYPER KÄNNER DU IGEN DIG?

Mitt studiecirkelliv AKVARELL • KNIVSLÖJD • REMAKE • JÄGARSKOLAN • KLIMATPSYKOLOGI • KNYPPLING • FLUGFISKE

INTRESSE SOM VÄXER: ODLA TILLSAMMANS

TANTPARKOUR: GLÄDJE UTAN KRAV

FOLKBILDNING INFÖR FOLKOMRÖSTNING 1.2024

I N N E H Å L L NR 1.2024

Ingång

Brist på brinnande intresse ERKÄNNER DIREKT: Jag är mer intresserad av tangentbord än frö-påsar. Nu laddar halva Sverige för en ny odlingssäsong.

Det planeras och funderas för fullt. I min absoluta närhet pågår intensiva diskussioner om hur tomatplantor ska behandlas. Ljus, jord, beskärning, vattning, placering. Inget lämnas åt slumpen.

OMSLAGSFOTO: Hans Jonsson

10

CIRKELLIV

4 Vägval i klimat engagemanget

I ARBETET MED CIRKELN möter jag ofta människor med brinnande

intressen. Som gärna skulle bosätta sig i replokalen, på agilitybanan eller i jakttornet. Intressena skiljer sig, hängivenheten förenar. Ofta undrar jag varifrån deras drivkraft kommer, vilka psykologiska mekanismer som ligger bakom hängivenheten.

Jag försökte en gång ställa dessa frågor till en inbiten golfspelare.

Ville få honom att reflektera över alla mil och timmar på golfbanan. Svaret var en tom blick. Analys överflödig.

10 Cirkelliv 16 Porträtt: Sofia Näsström 19 Krönika: Tim Finth 20 Folkbildning för mig 22 Kulturens ansikten 26 Odla tillsammans

26

SJÄLVKLART SKA VI INTE raljera över våra nördar, som inom ett smalt

intresse vill gräva djupare och nå längre. Mänskligheten har mycket att tacka för deras insatser – kanske ett större tack till forskaren än till golfspelaren.

28 Cirkelledartyper

ODLA TILLSAMMANS

FÖRNEKAR INTE HELLER att jag ibland önskar mig ett hängivet

FO TO : JAR I KO

intresse, som bara finns där som en självklarhet. Kanske är det journalistens öde – att vara så där lagom intresserad, distanserat nyfiken.

Som ett slags gäst hos verkligheten. Inte bara på jobbet, utan hela livet.

Sedan är det en annan sak att hemodlade tomater smakar gott.

IVI ST O

REDAKTÖR

cirkeln

ges ut av Studiefrämjandet till cirka 11 000 cirkelledare, förtroendevalda och anställda. Cirkeln produceras av Kombinera för Studiefrämjandet. Årgång 45.

2

cirkeln

OLA LARSMO I ”BILDNING, DÅ – NU – SEN”. ATLAS, 2016.

”För 70 000 år sedan var Homo Sapiens ännu ett oansenligt djur som skötte sitt i en vrå av Afrika.

Under de följande årtusendena omvandlades arten till hela planetens herre och ekosystemets skräck.”

YUVAL NOAH HARARI. ”SAPIENS, EN KORT HISTORIK ÖVER MÄNSKLIGHETEN”.

NATUR & KULTUR, 2014

THOMAS ÖSTLUND

z

C I T E R AT

”Bildningsidealet hos folkrörelserna handlar om makt.

Men makt över det egna livet, inte över andras.”

redaktör

omslagsfoto

tryck

Thomas Östlund 070 541 76 28 thomas@kombinera.se

Hans Jonsson

Norra Skåne Offset, Klippan

p ostadress

Ninni Oljemark ninni@kombinera.se

Cirkeln Kombinera Surbrunnsgatan 42A 113 48 Stockholm

ansvarig utgivare

internet

issn

Andrea Rodriguez Studiefrämjandet

studieframjandet.se/cirkeln

0282-135

art diressctor

papper

Munken Kristall.

Tillverkat på Munkedals pappersbruk

Redaktionen ansvarar ej för insänt, ej beställt material.

Citera gärna men ange källan.

Detta nummer är presslagt i mars 2024.

FÖR VUXNA

HÄR FÅR DU lära dig grunderna

i streetdance. Ledaren Marvin är streetdansare inom stilarna locking, punking, house, vouge och hiphop.

Fem kurstillfällen på danslokalen Pipen på Kungsholmen i Stockholm.

Vår

GRUNDERNA I ARTIFICIELL INTELLIGENS

ARTIFICIELL INTELLIGENS, AI, är den ett hot eller möjlighet för mänskligheten? På den här kursen med tre träffar får du en praktisk och teoretisk introduktion till AI.

GÄVLE START 18 APRIL

STOCKHOLM START 10 APRIL

FÅGLAR I JUNINATTEN

Saxofon

fantastiska. Följ med på en vandring och lyssna till nattaktiva fåglar, som nattskärra och hornuggleungar. Samling 22.00 vid Markaryds fågelklubb.

spela saxofon? Här är kursen för dig. Du spelar tillsammans med andra. Ni spelar skiftande musikstilar från olika tidsepoker, allt arrangerat för att passa nybörjare.

BILD: PEXELS

med Studiefrämjandet Här är ett litet urval av allt som händer i Studiefrämjandet den närmaste tiden.

Mycket mer finns på www.studieframjandet.se.

DE SVENSKA JUNINÄTTERNA är

Många arrangemang genomförs i samarbete med det lokala föreningslivet.

MARKARYD, 8 JUNI

FjärilsSPANING

PÅ KOMPERSKULLA slåtteräng finns

massor av fjärilar och insekter.

Följ med på en utflykt i försommargrönskan och lär dig mer om dessa våra bevingade vänner. Ta gärna med fika.

LÄR KÄNNA

OLOFSTRÖM 15 JUNI

Selma Lagerlöf

BIOLOGISKA MÅNGFALDENS DAG

FÖR NYBÖR JARE

ÄR DU NYBÖRJARE och vill lära dig

MALMÖ 3 APRIL

VANDRING I

litteraturen MYCKET I LITTERATURENS värld

har inspirerats av vandringar.

Camilla Brudin Borg är forskare vid Göteborgs universitet och leder det internationella vandringsnätverket One by Walking. Om litteratur och vandring berättar hon i denna föreläsning på Varbergs bibliotek.

VARBERG 3 APRIL

LINOLEUM TRYCK

DEN 22 JUNI uppmärksammas den

PÅ TVÅ TIMMAR

och älskad av många. På denna föreläsning berättar den värmländska kulturprofilen Lena Gynnemo om Selma Lagerlöfs Mårbacka och och romanen Gösta Berlings saga.

Biologiska mångfaldens dag på många platser i landet. I Boden blir det ett besök på Bjässbergets biotopskyddsområde där du kan ta del av mångfalden av sällsynta mossor, lavar och kärlväxter.

och utmanande på samma gång.

På den här kursen, två timmar lång, kommer du igång med dina tryck.

KRISTINEHAMN 16 MAJ

BODEN 22 JUNI

SKÖVDE 1 APRIL

SELMA LAGERLÖF är fortfarande läst

DU OCH DIN HUND

LÄR DIG ODLA

grönsaker FÅGELJAKTÅRET

ATT VARA MED VALP är utmanande.

UMEÅ 15 MAJ

NYBÖRJARE I GRÖNSAKSLANDET?

BI LD: UNSPLASH

Studiefrämjandet samarbetar med Brukshundklubben över hela landet, med massor av utbildningar. Valpkurserna är mycket populära, och rekommenderas alla nya hundägare.

I Holmsund startar kursen Valpkurs 2-9 månader i maj.

SKAPA LINOLEUMTRYCK är enkelt

Här är kursen där du lär dig allt från grunden. Sådd, gödning, täckodling och bevattning är en del av innehållet.

Kursledare är Marek Rolenec som själv odlat för husbehov i 15 år.

ÄR DU JÄGARE och vill börja jaga

LINKÖPING 15 OCH 22 APRIL

GÖTEBORG START 24 MARS

fågel eller fördjupa din kunskap inom fågeljakt och fågelhundar?

Kursen har 15 träffar, med många praktiska övningar utomhus.

BIL D : ISTO CK

STREETDANCE

VILKET BLIR DITT NÄSTA STEG?

VÄGVAL ”CLIMATE CHANGE” får över två miljarder

sökträffar på google. Ingen tvekan om att klimatförändringarna är en global utmaning, kanske den största mänskligheten någonsin stått inför. Många vill bidra till att vända utvecklingen åt rätt håll. Frågan är bara hur.

Följ med på en tur bland några dimensioner av människors engagemang för ett mer hållbart samhälle.

»

Det är uppenbart att människans sätt att leva de senaste hundra åren inte håller i längden.

Vissa hävdar till och med att vi har utvecklats till en invasiv art som exploaterar allt i naturen, inklusive oss själva.

Fler än nio av tio svenskar tror att klimatförändring-

4

cirkeln

i klimat

arna kommer att påverka oss. Över hälften anser att klimatet är det som oroar dem mest, näst efter krig. Men du och andra kan göra skillnad. Här är fyra dimensioner som hjälper dig navigera i ditt eget engagemang. Vilket blir ditt första eller nästa steg på vägen till ett mer hållbart samhälle?

PRIVAT – POLITISKT

Är klimatomställning en privat eller politisk fråga?

De flesta svarar säkert både och. Vi balanserar ständigt mellan hur vi lever som individer och hur vi förhåller oss till gemensamma, politiska beslut. Det gäller även klimatfrågan.

Fördelarna med att fokusera på dina privata klimatavtryck är uppenbara. Att ta tåget i stället för flyget och välja broccolin före biffen, visar att du inte bara snackar, utan också försöker leva som du lär.

Problemet är att det inte är så enkelt att leva hållbart.

Vi är fångna i det samhälle vi lever i, och våra valmöjligheter är begränsade. Målkonflikter och svåra avvägningar hör till vardagen för alla som vill ställa om till klimat-

BIL D : U NSPL ASH, ISTO CK

FYRA STUDIEPLANER

Här är några aktuella studieplaner inom hållbar omställning.

Med hjälp av planerna kan du och din grupp på egen hand genomföra en studiecirkel. Är du intresserad av att starta eller vara med i en cirkel, kontakta Studiefrämjandet på din ort.

Studieplan

STRATEGI 2131

Klimatpsykologi

– FÖR HÅLLBARHET

Ur Studiefrämjandets Strategi 2131 som antogs 2021 och gäller fram till 2031: STUDIEFRÄMJANDET är en självklar aktör i Sveriges omställning till ett hållbart samhälle.

Klimat- och miljöförändringarna hotar mänskligheten.

Kunskap och medvetenhet om naturens ekosystem, biologisk mångfald och klimatförändringarna är därför centralt i vårt bildningsarbete för ekologisk hållbarhet.

sid 1

Studieplan

Påverka lokalt

KLIMATPSYKOLOGI

Hur du påverkas – och kan påverka andra

Att leva mitt i en klimatkris väcker känslor!

Cirkeln Klimatpsykologi utgår från boken med samma namn, av Kali Andersson med flera. Med mer psykologisk kunskap, kan vi få syn på hur vi ska agera för att bidra till hållbar omställning – och hur vi kan påverka andra.

Cirkeln har åtta träffar.

PÅVERKA LOKALT

Vrid besluten dit ni önskar

Hur mår naturen i din närhet? Ibland är det dags att göra sin röst hörd för att påverka samhällsutvecklingen. Studiecirkeln Påverka lokalt har tagits fram med Friluftsfrämjandet och Svenska Turistföreningen. Studiecirkeln, med fyra träffar, ger massor av verktyg för lokal påverkan.

VÄXTBASERAD MATLAGNING

En diet för vår planet Studieplan

engagemanget smart. Till det senaste klimatmötet i Doha 2023 kom cirka 70 000 besökare med flyg, inklusive många miljöaktivister. Skulle de ha stannat hemma i stället?

Privata livsstilsval åtföljs ibland av moralistiska pekpinnar. Att anklaga andra med ord som flygskam, köttskam och till och med barnskam, kan få folk att sparka bakut.

Ditt agerande kan säkert påverka omgivningen på ett positivt sätt, fast knappast genom att du själv tar på dig glorian – och skambelägger alla andra.

Att klimatförändringarna kräver radikala politiska beslut på global nivå, står klart för de flesta. Och mycket är omöjligt att göra på egen hand, till exempel producera fossilfritt stål eller bygga nya järnvägar.

Sju av tio svenskar anser att politikerna borde göra mer för att begränsa klimatförändringarna. Lika många är positiva till bidrag och sänkta skatter för varor och tjänster som minskar klimatpåverkande utsläpp.

De som tar politisk ställning gör det ofta utifrån det enkla faktum att det vi beslutar gemensamt får en mycket större genomslagskraft. Känslan av att vi alla är med på tåget gör det lättare att acceptera förändringar.

Växtbaserad matlagning

”En diet för vår planet.” Det är rubriken för första träffen i cirkeln Växtbaserad matlagning som utgår från boken Växtbaserat av Therese Elgquist. I cirkeln, som är uppdelad på sex tillfällen, får ni inspiration och kunskap för att förnya era kostvanor. Fakta, övningar och tips på vidareläsning.

ETT HÅLLBART LIV

365 hållbara råd Studieplan Ett hållbart liv Av Johanna Stål

Vill du ställa om till en mer hållbar vardag?

Då är en studiecirkel utifrån boken Ett hållbart liv av Johanna Stål är en bra start.

Boken innehåller 365 råd – lika många som årets dagar – som inspirerar och visar vägen till att ställa om. Studieplanen är upplagd för åtta träffar, med rubriker som resor, hemmet och konsumtion. Den avslutande träffen har rubriken ”Min roll i den stora bilden”.

Politiskt engagemang behöver inte vara liktydigt med partipolitik. Det finns mängder av organisationer – nationella och lokala – som arbetar för hållbar omställning. Att vara passiv medlem i en organisation är också en politisk » handling!

cirkeln 5

Ord och handling för omställning BIL D : FRE D RIK STÅL

”Jag märker att nyfikenheten och intresset för klimatfrågan ökar.” Det säger Johanna Stål, nationell samordnare för Studiefrämjandets folkbildningsarbete inom miljö och klimat. ”JUST NU SATSAR vi

särskilt på hållbar matförsörjning”, säger Johanna Stål på Studiefrämjandet.

»

Tanken med Studiefrämjandets folkbildning inom miljö- och klimatområdet är att öka kunskapen och bidra till att mobilisera människor för hållbar omställning. Aktiviteterna kan vara allt från enstaka studiecirklar och föreläsningar till medverkan i större satsningar, som till exempel den veckolånga Hållbarhetsfestivalen i Västra Götaland.

Ofta samarbetar Studiefrämjandet med föreningar och nätverk för att få något att hända, inte bara i storstäder, utan även på mindre orter.

– Det gäller att hitta och stödja människor som är beredda att engagera sig, då kan vi få stenar i rullning.

Många ser att klimatförändringarna påverkar den lokala miljön, och det väcker intresse, säger Johanna Stål.

Ändlösa diskussioner

Johanna Stål har själv under många år varit aktiv för klimatomställning, bland annat som chefredaktör för tidningen Camino och författare till boken Ett hållbart liv – 365 råd. På senare tid har hon märkt en förskjutning i människors engagemang, där allt fler vill gå från ord till handling.

– Många är lite trötta på ändlösa diskussioner. De vill göra praktiska saker i stället. Vissa startar tillsammansodlingar, andra återställer en våtmark eller lär sig syra grönsaker. Det finns hur stora möjligheter som helst att göra något konkret för miljön och klimatet, och där vill vi från Studiefrämjandet vara med och stötta.

Johanna Stål menar att det också ska finnas plats för

» PRATA – GÖRA

Snackare eller doer, vilken typ är du? Teori och praktik hänger så klart ofta ihop, men vi människor är olika. Vissa älskar filosofiska och existentiella djupdykningar om hur klimatförändringarna kommer att påverka oss som individer och samhällsvarelser. ”Vi måste prata om klimatet”, är en av kapitelrubrikerna i boken Klimatpsykologi. Författarna menar att samtal om klimatet är nödvändigt. De ger många råd för goda samtal, och ett av dem är att inte utmattas genom att stångas med klimatförnekare. Att ställa frågor i stället för att basunera ut åsikter och alarmerade budskap är ett annat sätt att få igång samtal om klimatförändringarna.

Andra föredrar att snabbt öppna verktygslådan och göra något konkret. Det finns tecken på att det handlingsinriktade klimatengagemanget lockar allt fler.

Några kanske ordnar en klädbytardag eller plockar plast på stränderna, andra installerar solpaneler på taket.

Möjligheterna är många!

Folkbildning om klimatomställning handlar både om att prata och göra (se sidan 11–12 om cirklarna i klimat-

6

cirkeln

psykologi och remake av kläder). Mest framgångsrikt blir det nog om teoretiker och praktiker samarbetar.

SPECIALIST – GENERALIST

Vissa kan ägna ett helt liv åt att studera ett cellmembran, forska om mikroplaster eller för den skull nörda ner sig i pelargoner. Vi kan tacka specialisterna för mycket. Tänk bara på alla dödliga sjukdomar vi numera kan behandla.

Det är också forskarnas förtjänst att vi nu vet att klimatkrisen är ett faktum (även om vissa envist förnekar det).

Andra, kanske de flesta av oss, är mer av generalister, som vet lite om mycket. Men även de som inte siktar på nobelpriset kan engagera sig i ett avgränsat område.

Naturskyddsföreningens Skogsnätverk är ett av många exempel på hur människors intresse för ett specifikt område kan organiseras.

Men det kan också finnas poänger med att se till helheten, och försöka tampas med de svåra avvägningar och målkonflikter som det innebär. Agenda 2030 är ett tydligt exempel på ett övergripande perspektiv på planetens hållbara omställning. Agendan antogs 2015 av FN:s medlemsländer och anger mål inom 17 områden; fattigdom,

existentiella samtal kopplade till klimatomställningen.

– Vi ska våga lyfta frågor utan enkla svar. Det kan handla om den inre omställningsresa vi människor står inför, men också om systemförändringar och tillväxtkritik.

Det gäller också att ge plats för kontroversiella frågor.

I Skaraborg har Studiefrämjandet exempelvis anordnat dialogmöten om varg med Svenska Jägareförbundet, som skapat livliga diskusioner.

– Att låta åsikter brytas mot varandra är en del av folkbildningens uppgift. Vi behöver ha sansade samtal även när vi tycker olika, säger Johanna Stål.

För många föreningar är det en utmaning att leva som de lär. Den checklista för hållbara arrangemang som Johanna Stål tagit fram för Studiefrämjandet kan vara en hjälp på vägen.

– I Studiefrämjandet är vår största miljöpåverkan troligtvis transporter till och från alla våra arrangemang.

Men vi kan göra skillnad, till exempel genom att satsa på samåkning där det inte finns kollektivtrafik.

Hållbar matförsörjning

I Studiefrämjandet finns nu en arbetsgrupp inom miljö med eldsjälar som vill höja ribban i hållbarhets- och klimatarbetet. Johanna Stål tror mycket på samarbete, där Studiefrämjandet kan bli ett nav för lokal omställning.

– Just nu satsar vi särskilt på hållbar matförsörjning, i takt med ökade matpriser, och även för att höja krisberedskapen i samhället.

I en orolig värld, och en osäker framtid, kan klimatfrågan väcka rädsla och ångest. För att inte oron ska förvandlas till uppgivenhet rekommenderar Johanna Stål att göra något ihop med andra.

– Forskningen visar att det kan reducera ångesten.

Samhället kommer att förändras, och den som tar aktiv del i förändringen tillsammans med andra mår oftast bättre. l

klimatförändringar, biologisk mångfald, hållbar energi, minskad ojämlikhet och tolv andra.

Nu närmar vi oss 2030. På SDG (www.sdgtransformationcenter.org) kan du följa utvecklingen av de globala hållbarhetsmålen ner på landnivå. Det är uppenbart att mycket återstår att göra. Samtidigt är Agenda 2030 ett försök att se helheten – och därmed stärka insikten om att det mesta hänger ihop.

GLOBALT – LOKALT

Klimatkrisen är ingen nationell historia. De globala utmaningarna kan för vissa kännas oöverstigliga. Om man dessutom tänker på att klimatkrisen även alstrar fattigdom, migration, sjukdomar och artdöd, är det lätt att drabbas av handlingsförlamning.

Klimatfilosofen Roy Scrantons bok Att lära sig dö i antropocen: reflektioner över en civilisations slut, handlar om att det mesta redan är kört och att vi måste lära oss förhålla oss till detta faktum. Kontroversiella tankar, som diskuteras och får mothugg av många, till exempel i Filosofiska rummet i P1 den 15 september 2019.

Det som mitt i allt är positivt, i alla fall ett halmstrå, är

CHECKLISTA

Fixa hållbara möten

LITEN LOPPIS eller stor musikfestival? Många är

inblandade i att planera och genomföra arrangemang av olika slag. Nu kan du bidra till att göra ditt event mer hållbart. Studiefrämjandets checklista Hållbara arrangemang & möten hjälper dig på vägen.

Ett av de första tipsen är att planera i tid, då kan du också avgöra vad ribban ska ligga, så att det blir en ”rimlig avvägning mellan tid, ekonomi och hållbarhet”.

Checklistan innehåller ett femtiotal HÅLLBARA ARRANGEMANG & MÖTEN CHECKLISTA punkter om bland annat resor, lokaler, avfall, energi, mat och marknadsföring.

Dessutom, ett avsnitt om social hållbarhet, så att alla känner sig välkomna och inkluderade.

Läs och ladda ner checklistan på www.studieframjandet.se

att klimatfrågan står högt på den politiska agendan över hela världen. Så var det knappast 1988, då FN:s första klimatkonferens hölls i Toronto.

Som enskild människa kan både privata och lokala omställningsinsatser kännas som små droppar i det globala havet. Men det finns också tänkare, till exempel den franske sociologen Bruno Latour, som menar att det jordnära och lokalt förankrade är en framgångsväg. Att stora förändringar ofta börjar med små perspektivförskjutningar.

Han får säkert medhåll av alla dem som engagerar sig i lokala nätverk och grupper som arbetar för omställning på hemmaplan. Här finns tillsammansodlingar, samåkningsgrupper, och en massa andra initiativ för att göra lokalsamhället mer hållbart. Kanske den gamla klyschan fortfarande gäller: ”Ingen kan göra allt, alla kan göra något.” l TEXT: THOMAS ÖSTLUND

NÅGRA KÄLLOR • Kantar Poblic/Världsnaturfonden: Klimatbarometern 2023.

• Gullers Grupp rapport. Allmänheten om klimatet 2021.

• ETC, 29 november 2023.

• SDG (www.sdgtransformationcenter.org).

• Filosofiska rummet i P1, 15 september 2019.

cirkeln 7

notiser Läs & lyssna BOK

Gott och enkelt vego

NYFIKEN PÅ vegansk matlagning?

Kom igång med Jävligt god vegomat av Gustav Johansson.

De flesta rätterna är klara på 30 minuter och innehåller inte fler än sju ingredienser. Bara att sätta igång!

PODD

Känsligt läge

LINA SELLEBY och ULF STURESON

medverkar i Uje Brandelius podd Känsligt läge. De berättar öppet om sin relation och om Linas allvarliga sjukdom.

Ny musik av Lina Selleby och Ulf Stureson har nyligen släpps. Båda arbetar på Studiefrämjandet Stockholm.

P1

Vinterprat

SVERKER SÖRLIN är professor och

BILD: ISTOCK

författare – och en välkänd röst för bildning och demokrati. I Vinter i P1 från 23 december pratar han bland annat om livets skörhet och magi.

Tantparkour 60+

»

– MYCKET GLÄDJE, inga krav och helt frivilligt, säger Marie Brännman på Studiefrämjandet Sörmland om Tantparkouren i Flen.

Parkour brukar förknippas med våghalsig klättring på hustak, men här handlar det om mer stillsamma övningar, som att stiga upp och ner på upphöjda brunnslock, armhävningar mot vägg eller att göra snöänglar. De har även övat fallteknik.

– Det viktiga är att röra på kroppen och att ha kul tillsammans, säger Marie Brännman.

Gruppen består MARIE av ett tiotal tanBRÄNNMAN ter, alla 60+ som träffades regelbundet under hösten och nu fortsät-

Gängsnack i Tensta – GENOM ATT ÖKA KUNSKAPERNA

i lokalsamhället om hur gängen fungerar vill vi strypa nyrekryteringen av barn och unga. Här kan folkbildningen bidra med både metodik och kunskaper.

Det säger Abdibashir Hirsiguled på Studiefrämjandet Stockholm.

Abdibashir Hirsiguled leder studiecirkeln Gängsnack som samlar föräldrar från stadsdelen Tensta i Stockholm. De

8

cirkeln

ter. Tantparkour är en del av Studiefrämjandet Sörmlands satsning Aktiva, kreativa seniorer som genomförs med stöd av Socialstyrelsen.

Förutom tantparkour har det varit hantverkscaféer, fredagsmys och andra aktiviteter.

– Det viktiga är att bryta ensamhet och isolering bland äldre. Många kommer ut bara när de går till affären och handlar. Det vill vi ändra på, säger Marie Brännman.

Tantparkour fanns med på 2023 års nyordslista. Och tantgruppen i Flen har väckt uppmärksamhet långt utanför Sörmland. Men var finns då männen?

– Vi har försökt, men det har varit lite svårt att gå gubbarna att larva sig som vi tanter gör.

frågor som väcks är vad som lockar barn och unga in i kriminalitet och hur man kan få fler vuxna att engagera sig.

– Tillsammans skapar vi en plattform för diskussion och lärande. Vi söker information ihop och tittar på vilken kunskap som finns tillgänglig, säger Abdibashir Hirsiguled.

Texten är hämtad från www.folkbildningsradet.se. Där kan du läsa mer om cirkeln Gängsnack.

BIL D : U NSPL ASH

Ord i tiden CIRKELN SPANAR OCH FÖRKLARAR

studiefrämjandet skapar dialog inför folkomröstning om vindkraft

Sansade samtal i stället för skrikiga facebookinlägg ” Oavsett vad du ska rösta på, är det bra

att ha kunskap som grund för ditt ställningstagande, varför du röstar ja eller nej.” Det säger Jörgen Nohrin på Studiefrämjandet i Orsa.

»

EN STOR VINDKRAFTPARK med 67 vindkraftverk planeras i Orsa kommun i Dalarna. Kommunen har bestämt att en lokal folkomröstning ska hållas i frågan, i samband med valet till EU-parlamentet 9 juni.

I höstas kontaktade kommunen Studiefrämjandet med frågan om de ville genomföra informations- och dialogaktiviteter inför omröstningen.

– Vi svarade ja direkt. Jag tänker att det här är bra folkbildning, att få

Fakta inför folkomröstning om vindkraft. Det vill JÖRGEN NOHRIN bidra till.

igång dialog om en fråga som berör många, säger Jörgen Nohrin.

Studiefrämjandet har tidigare samarbetat med Orsa kommun.

– Vi har ett stort förtroende och de vet att vi är partipolitiskt obundna.

Inför omröstningen kommer det att bli minst fyra offentliga möten med samma innehåll, men på olika dagar och platser, allt för att så många som möjligt ska kunna delta. Även aktiviteter på skolorna ingår i uppdraget.

Studiefrämjandet samarbetar med stiftelsen Hela Sverige ska leva i arrangemangen inför folkomröstningen. Även om frågan om vindkraftparken är kontroversiell hoppas Jörgen Nohrin på möten där fakta och argument kan ventileras på ett sansat sätt.

– Det kanske inte är så lyckat om folk röstar utifrån skrikiga Facebookinlägg, utan att de får en faktagrund för sina beslut. Det är bra att vi i Studiefrämjandet kan bidra till det.

Protest mot nedskärningarna REGERINGENS SKÄR NER på anslagen till studieförbunden. Bidraget ska trappas ned under de kommande tre åren med totalt en tredjedel, en minskning med 500 miljoner kronor.

Beslutet har lett till protester och nu samlar sig branschorganisationen Studieförbunden i samverkan, där alla studieförbund är med, till kampanjen #studieförbundensamlarsverige.

Tanken är att protestera mot nedskärningarna – men också förklara

vad studieförbundens verksamhet betyder för människor och för samhället i stort. En digital namninsamling mot nedskärningarna pågår, Läs mer och delta i namninsamlingen på www.studieforbunden.se

Paradigmskifte ”OM VI UTIFRÅN EN HELHETSSYN bygger ett strategiskt partnerskap, och vågar tänka utanför boxen, då kan vi uppnå synergieffekter.”

Hur lät det där? Ingen poesi direkt. Att språket både kan klargöra och sprida dimridåer är inget nytt. Och håll med om att floskler ibland kan skapa syrebrist i våra försök att förstå varandra.

KÄNDE DU TILL ordet paradigm för tio år sedan?

Numera går det inte en dag utan att det kastas runt i debatter, artiklar och samtal. ”Den nya migrationspolitiken, innebär ett paradigmskifte.” Och även kriminalpolitiken, hälsovården, skolan – och snart sagt det mesta omkring oss.

Ordet förändring räcker inte till längre.

Det känns både futtigt och otillräckligt. Nej, för att markera något nytt gäller nu bara en sak: Ett paradigmskifte är på gång.

Det är så klart fritt fram att använda vilka ord som helst, men bakom det flitiga paradigm-bruket anas makthavares vilja att göra sig själva betydelsefulla, rent av historiska.

Tänk att ta åt sig äran över att ha fixat ett paradigmskifte!

VAD BETYDER DÅ PARADIGM egentligen? Enligt Svensk ordbok betyder det: ”System av antaganden och tankemönster som är allmänt erkända inom ett vetenskapligt område.”

Några förslag på paradigmskiften: När människan tämjde elden, när vi förstod att jorden var rund och kanske, men bara kanske, artificiell intelligens. För poängen är att de riktigt stora paradigmskiftena, de ser vi först i backspegeln, när det historiska pusslet är lagt.

DEN SOM VILL FUNDERA på paradigmskiften kan alltså snarare tänka på när människan uppfann hjulet än på regeringens migrationspolitik. Och den människa som först kom på idén med hjulet, lär knappast ha utropat: Titta, ett paradigmskifte! l

cirkeln 9

BILD: UNSPLASH

BILD: UNSPLASH

Cirkelliv

TEXT OCH BILD: THOMAS ÖSTLUND

7 STUDIECIRKLAR PÅ 3 DAGAR I VARBERG SKAPANDE, LÄRANDE, SKRATT OCH GEMENSKAP. Vanliga beståndsdelar

i de flesta studiecirklar. Följ med till Varberg och sju olika cirklar under tre intensiva dagar, med kreativa och pratglada cirkeldeltagare.

10

cirkeln

Remake kläder

SURRA OCH SY

Jackor, byxor, skjortor, tröjor… Miljoner klädesplagg köps och slängs i en aldrig sinande ström. Studiecirkeln Remake vill vara en motström i detta ohållbara kretslopp. Här får gamla kläder nytt liv.

»

– Hur gick med din trikåklänning Anita?

– Det gick jättebra, den blev så fin.

– Ta med och visa nästa gång.

Hela tiden surras och sys runt det stora bordet när studiecirkeln Remake träffas. Alla har tagit med sig kläder som behöver förnyas.

Annika ska sy in ett par byxor som hon har bytt till sig på en klädbytardag.

Marias trasiga sockor ska stoppas och kanske få sulor. Siri visar upp en brun herrkavaj av god kvalitet, men alldeles för LOTTI BENJAMINSSON stor.

– Titta, visst är den vacker. Jag ska sy in den så att den passar mig , säger hon.

Bollar idéer

Cirkelledaren Lotti Benjaminsson glider runt i rummet, ger råd, peppar och bollar idéer. Deltagarna har tagit med sig lådor med band, tyglappar och knappar. Låna och byta med varandra går bra.

Några har släpat med symaskin. Inspirationsböcker ligger på ett bord bredvid.

– Jag gillar tanken med att ändra och sy om. Nu för tiden gör vi sällan det farmor och mormor gjorde varje dag, och det är synd, säger Annika.

Deltagarna beskriver cirkeln som en skön blandning av att lära, göra och umgås. Kläder som behöver lagas och ändras är det ingen brist på.

– Det här är både kul och nyttosamt. Förra gången lagade jag ett par jeans som har legat trasiga i fyra år. Tummen sitter liksom fast hemma, men här kommer man igång, säger en av kvinnorna.

• Remake betyder att göra

Goda tecken

•

Att intresset för second hand och återbruk växer ser deltagarna som goda tecken i tiden.

– Vi tror på nästa generation, säger någon optimistiskt.

Samtidigt vet alla att modeindustrin är en stor klimatbov.

Någon minns reportagen med klädbergen i Västafrika som seglade upp som en stor nyhet för en tid sedan.

– Vad hände egentligen med den debatten, den bara försvann. Det är ju typiskt.

Deltagarna i cirkeln Remake är nya bekantskaper.

– Några av oss kände till varandra, men vi är inget kompisgäng.

Förutom det kreativa skapandet fylls cirkeln av prat om allt från bostadspriser i Varberg

REMAKE

•

nytt av gammalt, återbruka material. Det handlar ofta om kläder men kan gälla vad som helst.

Klädbytardagar ordnas på många håll. 2023 ordnades 115 klädbytardagar där Naturskyddsföreningen var medarrangör. I år är Klädbytardagen den 27 april (se www.naturskyddsföreningen.se).

I Sverige köps i genomsnitt 14 kilo nyproducerad hemtextil och kläder per person och år. De senaste 20 åren har inköpen ökat med 20 procent (Naturvårdsverket).

och boktips, till vad som egentligen är skillnaden mellan en tunika och en bussarong.

– Det här är värsta informationskanalen om både stort » och smått. l

BILD: UN SPLASH

FULL AKTIVITET kring det stora bordet. Alla har sina egna projekt på gång. Tips och idéer bollas runt i rummet.

cirkeln 11

Klimatpsykologi

FLUGBINDNING

kräver koncentration.

PEPP OCH GLADA PEKPINNAR

”Först får vi en knäpp på näsan, sedan verktyg för att förändra”, säger Mia Bremberg, ledare för studiecirkeln Klimatpsykologi. Här rör sig samtalen från sopsortering till global uppvärmning.

Flugbindning

LÄCKERT FÖR FISKEN Sex män sitter i djup koncentration och pillar med vackra fjädrar, trådar i olika färger och annat obestämbart material. Vad är det som händer?

»

Flugbindning går ut på att skapa mat för hungriga fiskar. Resultatet blir aptitretande beten som gör att fisken inte kan motstå ett hugg.

Att binda flugor är skälet till att männen samlats här ikväll.

– Det går så klart att köpa flugor, men det är mycket roligare att lura fisken med en fluga som du har bundit själv, säger en av deltagarna.

– När du väl har börjat vill du inte längre köpa. Här blir flugan precis som du vill ha den, inflikar en annan.

Att efterlikna nymfer, mygg och olika insekter är ett säkert kort, då vet fisken vad den får. Ett annat sätt är att släppa lös fantasin.

En av deltagarna håller upp en skapelse med orange fjäder, knappast en imitation av en verklig insekt.

– Lycka till, säger de andra och skrattar.

Usla på vattenvård

Cirkeldeltagarna är med i Varbergs flugfiskeklubb. De berättar att flugbindning utvecklats till en konstform och att vissa flugor kan kosta tusentals kronor. Tidigare var det vanligt med fjädrar

12

cirkeln

från exotiska fåglar, ibland fridlysta. Det är inget som förekommer här.

Det var Johan Larsson, ordförande i flugfiskeklubben, som tog initiativ till cirkeln. Deltagarna ses varannan vecka från att fiskesäsongen är över.

– Det är kul att binda tillsammans. Vi lär av varandra och så blir det en hel del prat om fiske, säger Johan.

För att kunna fiska krävs förstås fiskevatten. Flera deltagare har sett fiskejournalisten Martin Falklinds filmer Fiskarnas rike.

– Vi är usla på vattenvård, konstaterar en av flugbindarna. Vattenkraften har förstört mycket fiske här i Sverige. Vi har prioriterat industrin före naturen. l

FLUGFISKE

»

Boken Klimatpsykologi handlar om hur man genom att förstå människans beteenden kan hitta vägar till ett effektivt klimatarbete.

– För mig handlar det om att bli mer medveten. Och ju mer jag läser, desto mer inser jag hur lite jag vet, säger Birgitta, en av cirkelns tolv deltagare.

Ett av ämnena för dagen är den ibland snirkliga vägen mellan kunskap och handling. Det är inte alltid vi människor tar till oss information på rätt sätt.

Stort intresse

– Jag såg det här konceptet och tänkte direkt att ”det här är för bra för att inte användas”, säger Mia Bremberg. Hon är med i Naturskyddsföreningen och lade ut en inbjudan till cirkeln på sociala medier. Den blev snabbt fullbokad.

– Jätteroligt att intresset är så stort, säger hon.

Deltagaren Bernt är miljöengagerad och följer debatten.

– Det är mycket snack om klimat och utsläpp, men inte alltid så mycket kunskap och handling, säger han. Även Birgitta tänker mycket på miljön.

KLIMATPSYKOLOGI

• Boken Klimatpsykologi: • •

hur vi skapar hållbar förändring är skriven av Frida Hylander, Kali Andersson och Kata Nylén.

Studieplanen till boken Klimatpsykologi kan läsas och laddas ner på www. studieframjandet.se.

Miljö är ett av Studiefrämjandets profilområden.

– Jag kan så klart inte gör allt. Men jag kan göra lite mer i morgon och i framtiden.

Deltagarna kan visserligen tycka olika om mycket, men några klimatförnekare har inte hittat hit. Tanken är att mobilisera goda krafter i ett trevligt socialt sammanhang. Kanske är det just vad som behövs i en tid där framtidshopp är en bristvara.

– Vi står inför en stor samhällsförändring som vi måste klara tillsammans. Och vi kommer knappast att lösa klimatkrisen genom att koka linser, säger Mia. l

• Flugfiske förekommer • •

över hela världen och har en lång historia.

Fiskeflugan är förmodligen det första artificiella betet som människan fiskade med.

Varbergs flugfiskeklubb är med i Sportfiskarna, en av Studiefrämjandets medlemsorganisationer.

BERNT OCH MIA är båda miljöintresserade. Cirkeln i klimatpsykologi ger nya infallsvinklar på deras intresse.

Akvarellmålning

LÅT FÄRGEN FLÖDA FRITT ELLER PLANERAT På kamratcirkeln i akvarell förenas kreativt skapande med samtal och skratt.

– Det fina med att träffas så här, är att vi hela tiden får nya idéer och inspireras av varandra, säger en av deltagarna.

»

Cathrin har ett tomt vitt papper framför sig och en pensel i handen.

På bordet ligger en låda vattenfärger.

– Nu leker jag med färgerna, det kan bli vad som helst, säger hon och låter ett kraftigt blått penseldrag inleda målningen.

Några minuter senare har Cathrins vita papper förvandlats till en böljande bild i mjuka nyanser av gult, blått, grönt och rosa.

Ulf målar mer detaljerat och figurativt. En vacker björkskog är färdig och nu är han igång med ett fågelporträtt.

– Ulfs björkar är så fina, säger någon och de andra instämmer.

Nya bekanta

Det är förmiddag i cirkeln i akvarellmåleri. Deltagarna har träffats flera år i olika konstellationer. Några är nyinflyttade Varbergsbor. Lena är född i stan och efter många år i Göteborg har hon återvänt.

– Det här är ett sätt för mig att hitta nya bekantskaper och samtidigt göra något roligt.

Lena är cirkelledare men betonar att hon är en i gruppen.

– Jag sköter kontakterna med Studiefrämjandet.

Tystare män

Någon prestationsångest verkar inte finnas i det här gänget.

Däremot olika sätt att förhålla sig till färg och form. Hela tiden byts och bollas idéer, det tittas, skrattas och kommenteras.

Ett tag var det enbart kvinnor i gruppen, nu är det tre kvinnor och tre män.

HELA AKVARELLCIRKELN SAMLAD. Alla har sina egna tankar om färg

och form – helt fritt från prestationsångest.

– Det är trevligare med en blandad grupp. Det blir liksom en annan dynamik, säger en av kvinnorna.

– Det blev nog lite tystare sedan männen kom med.

– Men det blir mer målat.

Mer nyfikna

Att få vara i Studiefrämjandets lokaler betyder mycket.

– Det är helt otroligt bra, säger Ulf och tar i nästa andetag upp frågan om neddragningar av statsbidragen till studieförbunden.

– Jag vet inte vad det kommer att innebära, men det känns lite kymigt, säger han.

Att träffas och måla hör till livets väsentligheter, i alla fall i denna grupp.

– Varför är det så egentligen?

Jag vet inte. Kanske för att vi är lite mer nyfikna än andra.

– Man kan ju inte sitta hemma och tycka synd om sig själv.

Det går i alla fall inte för mig.

Samtalen och målandet fortsätter. l

AKVARELLMÅLNING • Akvarell är en målnings•

•

teknik där vattenburen färg läggs på tjockt papper.

Det finns två grundläggande varianter: Vått i vått betyder att papperet först fuktas och sedan målas med våt färg, vilket gör att färgerna flyter ut. Vid vått i torrt målas vattenfärger på ett torrt papper.

Några kända akvarellmålare är William Turner, Arne Isacsson och Lars Lerin.

cirkeln 13

Jägarskolan

JÄGAREXAMEN VÄNTAR

”Kursen är bra, fast det är en hel del att plugga.

Men att lära sig nya saker är ett sätt att utveckla sig själv”, säger Margareta, deltagare på Jägarskolan.

YNGRE OCH ÄLDRE, kvinnor och män.

»

Jägarskolan lockar många!

Studiecirklar kan se ut på olika sätt.

Vissa lösa i formen, andra mer formella, med planer för varje träff. Jägarskolan hör till den senare kategorin. Här har de flesta siktet inställt på att bli jägare, även om det också finns nyfikna, naturintresserade deltagare.

– Jag skulle ha gått Jägarförskolan för nio år sen men det blev aldrig av. Nu är det dags, säger Margareta, en av åtta del-

tagare som med hjälp av ledaren Niklas Ljungberg ska lotsa sig fram till Jägarexamen, det slutprov alla måste klara för att få rätt att jaga.

Fokus rovdjur

En efter en droppar deltagarna in, två kvinnor och sex män från 13 år och uppåt. Kvällen börjar med lite löst snack innan Niklas kör igång sina PowerPoint-bilder. Den här gången handlar det om rovdjur i den svenska faunan och vi får en snabb genomgång; varg, mård, knubbsäl, björn och många andra.

– Det är en bra grupp. En blandning av människor som vågar prata, det är ju diskussionerna man vill ha, säger Niklas samtidigt som han sätter på kaffe till fikapausen.

På senare år har Niklas intresserat sig för eftersök med hund av skadade djur efter viltolyckor i trafiken. Han har varit ledare för Jägarskolan i ungefär 15 år.

Kurserna blir snabbt fyllda, NIKLAS LJUNGBERG även om

JÄGARSKOLAN • Jägarskolan leder fram till • •

Jägarexamen. Provet fastställs av Naturvårdsverket.

Utbildningen ges över hela landet i flera olika varianter.

I Sverige finns nästan 300 000 licensierade jägare.

Svenska Jägareförbundet är en av Studiefrämjandets medlemsorganisationer.

det innebär 20 kvällsträffar för deltagarna, och mycket pluggande i den 528 sidor tjocka kursboken.

Niklas gillar cirkelformen och ger inte mycket för snabbutbildningar till jägare.

– Det är bra med avbrott mellan träffarna så du hinner smälta allt du lär dig. l

Knyppling

ALLA SKA FÅ PLATS – INGEN FÅR TA ÖVER

”En kursledare ska älska sitt ämne”, säger en av deltagarna i knypplingscirkeln. Att knyppla är svårt förstår man snabbt av alla koncentrerade suckar i rummet.

»

– Ska du verkligen skriva om knyppling, undrar en kollega.

Faktum är att studieför-

KNYPPLING • Knyppling kan liknas vid

bundens ”knypplingscirklar” ibland används nedsättande.

Hantverk utövat av kvinnor osynliggörs fortfarande. Ändå visar forskningen att dessa cirklar leder till lärande, inte bara om själva hantverket, utan också kan bli en samtalsarena för allt ifrån existentiella livsfrågor till världspolitik.

• Ofta används mönster men

Svurit mycket

avancerad flätning.

•

14

det går även att knyppla på frihand, efter egen fantasi.

Knyppling härstammar sannolikt från 1500-talets Italien. I Sverige har det knypplats sedan början av 1700-talet.

cirkeln

– Korsning, vridning, korsning genom fyra par, säger ledaren Aase Eliasson som står böjd vid en av deltagarna.

För en okunnig betraktare verkar det komplicerat, med alla knyppelpinnar som ska flyttas hit och dit för att för-

KNYPPLING – ett hantverk med rika traditioner.

vandla de tunna lintrådarna till vackra spetsar.

– Aase, kom hit, jag fattar inte hur jag ska göra nu, säger en kvinna.

– Jag har aldrig svurit så mycket i hela mitt liv, suckar en annan.

Aase berättar om knypplingens rika traditioner, med skiftande tekniker i olika svenska landskap och i andra länder.

– Det är ett gammalt hantverk som maskinerna tagit ifrån oss, men intresset finns kvar.

När vi samlas runt fikabordet får deltagarna frågan varför de är med i cirkeln. Svaren kommer i en strid ström: ”ut-

manande”, ”kul”, ”gå ner i varv”, och ”vidga sina vyer”.

– Den som hela tiden lär sig nya saker skjuter döden ifrån sig, slår en av kvinnorna fast.

– Men utan vår ledare Aase skulle det inte gå, hon är guld värd.

Hur ska då en bra cirkelledare vara? Även här har gruppen synpunkter: – Först och främst ska ledaren själv älska det hon håller på med.

– Och kunna förmedla den lusten till oss andra.

–Ledaren måste också kunna hålla samman gruppen.

Alla ska få plats men ingen får ta över. l

GUSTAV JOBBAR LUGNT och

metodiskt på sitt knivskaft.

Knivslöjd

BARA FANTASIN SÄTTER GRÄNSER På Trönninge skola i Varberg ligger koncentrationen tät i luften. Knivslöjd är ett hantverk som kräver noggrannhet, uthållighet – och gärna ett konstnärligt sinnelag.

»

KNIVSLÖJD • Knivar och knivliknande

• •

•

föremål hör till de äldsta redskap människan tillverkat. I vår del av världen började utsmyckning av knivar under bronsåldern.

Den samiska kulturen har en viktig roll som traditionsbärare av knivslöjd.

Det finns tävlingar i knivslöjd. Varje år ordnas svenska mästerskap.

Bland tävlingsklasserna finns traditionell brukskniv, smyckeskniv, helhornskniv och halvhornskniv.

Svensk Knivförening samlar alla med ett intresse för knivar och knivmakeri. www.svenskniv.se

Vid ett av borden i slöjdsalen sitter Carina och slipar på en träbit.

– Alla gör sina egna knivskaft, men vi hjälps åt och frågar varandra hela tiden. Här finns inga dolda hemligheter, säger Carina som gillar att arbeta i trä och har sysslat med knivslöjd i flera år.

Ett femtontal personer har samlats här i kväll. Kunskapsnivåerna skiftar mellan deltagarna, men enligt Carina är det inget problem.

– Alla går framåt i sin takt.

Kännas rätt i handen

Att få till ett vackert knivskaft kan ta olika lång tid, beroende på hur avancerad utformningen är. Kanske 20-25 timmar, uppskattar en av deltagarna. I cirkeln tillverkas inte själva knivarna, det är skaften som gäller. I slutet av kursen träffas gruppen hemma hos någon av deltagarna, så att var och en kan göra en slida i läder till sin egentillverkade kniv.

Gustav sitter och slipar lugnt och metodiskt på sitt skaft. För

honom är den största utmaningen att få kniven att kännas rätt i handen.

– Det gäller att slipa tills handgreppet blir bra. Det kan ta tid.

Det är inte heller helt lätt för en nybörjare att få till ett rakt hål i knivskaftet där själva knivbladet ska fästas. Det tycker i alla fall Per som är ganska ny som knivslöjdare.

– Det här är ett skapande hantverk, säger han.

Brons och silver

En rundvandring i slöjdsalen bekräftar vad Per säger. Här finns knivskaft i olika former och mönster. Några är enklare och gjorda i ett träslag, ofta alm, björk eller masurbjörk. Vi ser också exempel där olika träslag blandas och limmas ihop i samma skaft.

GÄNGET PÅ ST

UDIEFR

Ibland har de smyckats med infattningar i brons, nysilver och ben. Att knivslöjd är ett avancerat hantverk som kombinerar form och funktion, inser man snabbt.

Hans Svensson HANS SVENSSON är ledare för gruppen och en sann entusiast när det kommer till knivslöjd. Han visar upp en låda med knivar som han själv har tillverkat.

– Jag har arbetat med trä i över femtio år, bland annat som möbelsnickare. Inom knivslöjden finns fantastiska möjligheter till eget skapande.

Det är bara fantasin som sätter gränser. l

ina Mattsson, n vänster: Evel Svenseth. ensson och Eric rsson, Lena Sv

RBERG, frå ÄMJANDET I VA

n, Kjell Ande Barbro Göteso

cirkeln 15

Närbild SOFIA NÄSSTRÖM

16

cirkeln

BIL D : HANS J O NSSO N

Sofia vrider och vänder på

Demokratin ”EN DEMOKRATISK BLICK tittar inte upp på någon, inte ner på någon, och

inte heller åt sidan. En demokratisk blick möter människor öga mot öga.”

Sofia Näsströms bok Demokrati – en liten bok om en stor sak, kom för ett par år sedan. Som professor i politisk filosofi vrider och vänder hon på demokratins innebörd. Och nu är hon bekymrad.

»

När Sofia Näsström var liten tog pappa med henne på cirkus. Han berättade långt senare att hon i stället för att följa cirkuskonsterna satt vänd bort från manegen och storögt tittade på publiken.

– Deras reaktioner, skratt och rädsla, var mycket mer spännande än själva cirkusen. Det säger kanske något om mig.

Hur vi människor fungerar som samhällsvarelser har fascinerat Sofia hela livet. Det var också därför hon efter praktikjobb på FN i New York, trots löfte om fortsatt arbete, på 1990-talet återvände till Sverige för studier i politisk filosofi.

Den akademiska karriären tog fart och 2019 utnämndes hon till professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet.

– Som professor tänker, skriver och undervisar jag. Det trivs jag jättebra med.

Inte bara rösta

Sofia forskar inte om valresultat och partisympatier. Sådant är viktigt, men som politisk filosof är hennes fokus ett annat.

– Jag är mer intresserad av själva begreppet demokrati, vad det innebär och hur det förändras över tid.

Men alla vet väl vad demokrati är?

– Vi reducerar ofta demokrati till att enbart rösta, vinna eller förlora val. Rösträtten är så klart jätteviktig, men jag menar att vi behöver bredda synen på demokrati till människors deltagande, organisering och delaktighet i samhällslivet.

Ett tydligt tecken på frånvaro av demokrati är när människor lever under maktstrukturer de själva inte kan påverka.

– Demokratins tanke om rättvis fördelning av makt är radikal, och gillas inte av alla. Demokrati är ett undantag i historien, och det måste vi förstå.

Demokratisk tillbakagång

Om

SOFIA NÄSSTRÖM, 54

De senaste åren har demokratin varit på tillbakaGÖR: Professor i statsvetengång. Ungern, Kina och Ryssland är tydliga exemskap vid Uppsala universitet. pel, och det finns fler. Nyligen presenterades den Författare till flera böcker, svenska Ungdomsbarometern som visar att var bland annat Demokrati – en femte kille, 16-24 år, inte tror att ”demokrati är det liten bok om en stor sak från bästa styrelseskicket i alla lägen”. Och bakom dör2021. Den nya boken heter ren lurar AI med virala desinformationskampanjer.

Democracy and the Social Sofia menar att motvinden för demokratin har Question.

BOR: Lägenhet på flera orsaker, som kan kopplas till den tid vi lever i.

Södermalm i Stockholm.

– Politikerna på nationell nivå har inte den fulla FAMILJ: Man och två makten över de frågor som väljarna förväntar sig bonusbarn. Katten Tristan, att de ska lösa, till exempel AI, klimatet och migra”gullig men ganska lat”. tionen. Paradoxalt har detta lett till en återkomst FRITID: Läser skönlitteratur. av nationalismen, trots att vi lever i den mest gloLÄSER JUST NU: Slöseri av bala tiden någonsin.

María Sonia Cristoff.

Det handlar om nostalgi, och kommer inte hålLYSSNAR PÅ: Älskar att la i längden, menar Sofia som i sin bok beskriver lyssna på jazz när jag jobbar; svårigheten att i vår globaliserade värld utöva folkCharles Mingus och Keith styre enbart inom ramen för en nationalstat. ”Det Jarrett. Annars lyssnar går inte. Ingen demokrati är en ö”, skriver hon i jag på klassiskt och på min boken. En annan faktor, menar Sofia, handlar om man som spelar piano människors materiella villkor. och trumpet.

– ”Jag kan inte äta demokrati”, säger man be» sviket i en del länder. Det visar att demokratisk

cirkeln 17

BIL D : HANS J O NSSO N

SOFIA NÄSSTRÖM ASSOCIERAR Lugn Föråldrat POPULISM Väckarklocka och hot FLYGSKAM Bra ZELENSKY Modig PARTILEDARDEBATTER Saknar framtidsperspektiv OPERA Skulle vilja gilla VÅREN

MONARKI

»

USA var länge en demokratisk förebild, men dess stjärna tycks ha falnat. Är det dit vi är på väg?

Mot polarisering och ojämlikhet?

UR SOFIA NÄSSTRÖMS BOK

» utveckling måste gå hand i hand med social och ekonomisk jämlikhet.

Så har det också varit i Sverige och många andra västeuropeiska länder sedan demokratins genombrott i början av 1900-talet. Numera ökar klyftorna och framtidstro är en bristvara.

– Vi är fast i ett förlamande nu. Det finns en utbredd känsla av att vi inte kan påverka samhällsutvecklingen. Det är underligt, med tanke på att dagens samhälle är resultatet av tidiga generationers organisering och kamp. Demokratin behöver framtidstro.

Populistisk jordmån

Frustration över de folkvaldas oförmåga, i en kaotisk omvärld och osäker framtid, är en perfekt jordmån för högerpopulistiska krafter, där en karismatisk ledare kliver fram och påtar sig rollen som bärare av ”folkets röst” och nationens räddare.

– Problemet är att populisterna inte har lösningarna. Men de är bra på att spela på människors uppgivenhet och rädsla, säger Sofia.

En sårbarhet med demokrati är att det tar tid att låta olika åsikter och perspektiv brytas mot varandra. Alla som varit med i en demokratisk förening vet att det ibland kan bli lite långdraget. En despot kan fatta snabba beslut, medan demokrati innebär förhandling och kompromiss.

18

cirkeln

– I en demokrati måste du stå ut med tanken att ingen högre makt kommer att fixa allt, men å andra sidan tvingas du inte leva under någons godtyckliga vilja. Eller se på när despoten tar dina skattepengar i egen ficka.

På demokratins pluskonto finns också massor av forskning som visar att människor i demokratier lever längre, har bättre hälsa, utbildning och mer sällan drabbas av krig.

Demokratisk anda

Sofia använder begreppet ”demokratisk anda”, för att vidga synen på demokrati till något mycket bredare än att rösta vart fjärde år.

– Det kan låta flummigt, kanske är en ”demokratisk kultur” ett bättre sätt att beskriva det på. Det handlar om att i en demokrati fördelar vi ovissheten om framtiden jämlikt mellan oss – alla får lika mycket frihet och ansvar att påverka den.

Dessutom ger vi oss själva rätten att få göra misstag, och börja om, säger hon.

En total motsats till denna ”demokratiska anda”, menar Sofia, är Vladimir Putins sätt att styra Ryssland.

– Putins enda chans är att styra med skräck. Människor måste vara rädda, annars funkar det inte. Han försöker med alla medel upprätthålla den rädslan, och därmed sin makt.

Små steg

Att odla en demokratisk anda är, enligt Sofia, bästa sättet att försvara demokratin.

Just detta är också en av folkbildningens viktigaste uppgifter.

Sofia är en av hundratalet demokratitalare i studieförbundens gemensamma demokratisatsning #vimåsteprata. Förutom att undervisa studenter är hon ofta ute och föreläser i olika sammanhang.

– Jag vill inte köra ner demokrati i halsen på folk, inte heller att alla ska tycka lika. Jag har kolleger som tycker annorlunda än mig i politiska frågor. Ändå kan vi mötas och samtala. Det kräver ansträngning, men om alla du umgås med tycker lika blir det jättekonstigt. Och det gagnar inte demokratin.

Att inte snabbt mura in sig i fasta ståndpunkter och till varje pris försvara dem, är en annan komponent i den demokratiska andan.

– Att utsätta sina åsikter för prövning är nyttigt.

För Sofia betyder inte det att tydliga principer och värderingar är oviktiga, och hon efterlyser mer av ideologiska framtidsperspektiv i dagens politiska debatt.

– Som det är nu har demokratin blivit ett taktiskt spel mellan politiker, där allt går ut på att vinna nästa val. Då är det inte konstigt att politikerföraktet växer.

Bildning motverkar rädsla

Att prata politik och samhällsfrågor är inte det enda sättet att utveckla demokratin.

Sofia menar att när studieförbunden och civilsamhället för människor samman, då bidrar de till att upprätthålla en demokratisk anda.

– Bildningen i sig är viktig, att lära sig något. Men ännu viktigare är den tillit som skapas när människor möts regelbundet öga mot öga, till exempel i en studiecirkel.

Motsatsen till bildning är inte bara okunskap, utan också rädsla. Bildning skapar tryggare människor.

Just därför är Sofia bekymrad över det som nu sker i många länder, även i Sverige.

– De som vill underminera demokratin vill avskaffa de fria ytor där människor möts, samtalar och kanske organiserar sig.

Hon nämner neddragningarna på anslagen till studieförbunden, kulturen och till fredsrörelsen. Civilsamhället, oberoende domstolar och ett självständigt public service, är andra röda skynken för dem som vill urholka demokratin.

– Tänk på att de auktoritära tendenserna kan finnas i en demokrati nära dig. l

krönika TIM FINTH

Att verka utan att synas Vi måste synas mer! Vi måste bli bättre på att berätta vad vi gör!”

Jag vet inte hur många gånger jag hört detta. Det är förvisso helt riktigt, men det är inte alltid så lätt att vara musiklivets svar på Kevin De Bruyne.

»

JAG HAR FÅTT BESÖK av

min kompis Kalle från Borås några gånger de senaste åren. Han är musiker precis som jag. Eller ja, om trumslagare är att betrakta som musiker, det är något vi som spelar toner på våra instrument ofta gör oss lustiga över. Jag delar trots detta gärna scen med trummisar. Håller de sig till scenens bakkant, brukar några extra puffar med rökmaskinen göra att de ändå inte nallar så mycket av den uppmärksamhet jag som gitarrist gärna vill ha.

När Kalle är i stan och ”spelar” (läs trummar) och för tredje eller fjärde gången ser Studiefrämjandets logotyp på affischen frågar han mig: Är det är ingen här som arrangerar konserter utan att Studiefrämjandet är inblandade?

NJA, ALLT VILL ELLER SKA VI INTE vara med på, men visst har vi ett finger med i det mesta. Vi trycker affischer, lånar ut utrustning, hjälper till att starta föreningar, hjälper till med kontakter, berättar var det finns pengar att söka, utvecklar och konkretiserar idéer, deltar i möten, bygger ljud- och ljusanläggningar, administrerar och massor av annat.

VI MÖJLIGGÖR FÖR ANDRA. På samma sätt som Kevin De Bruyne. Känner du till honom? Kanske inte. Men säkert har du hört talas om De Bruynes lagkamrat i Manchester City, den norska superstjärnan Erling Haaland.

Inte kan det väl finnas ett samband mellan det faktum att De Bruyne slagit flest målgivande passningar av alla i engelska ligan och att Haaland leder skytteligan?

VAD VORE VÄL Manchester City utan De Bruyne, ett band utan trummis, eller ett musikliv utan studieförbund? l TIM FINTH

Verksamhetsutvecklare på Studiefrämjandet i Karlstad

TEXT: THOMAS ÖSTLUND

cirkeln 19

FOLKBILDNING FÖR MIG

BILD: ISTOCK

DEN SENASTE TIDEN har folk-

bildningens roll i samhället debatterats. Statsanslagen till studieförbunden har minskat drastiskt, ett nytt bidragssystem har införts och i sommar ska den statliga folkbildningsutredningen presentera sina resultat. Men folkbildning berör också människor i deras vardag. Vi ställde frågan till några personer med koppling till Studiefrämjandet: Vad betyder folkbildning för dig?

FLER BERÄTTELSER PÅ #FOLKBILDNINGFÖRMIG

20

cirkeln

Vi var rädda att bli utskrattade

Mest av allt är folkbildning gemenskap

FÖR MIG BETYDER FOLKBILDNING frihet och möjlighet att lära och utvecklas genom hela livet. Det startar i ett intresse och ger så mycket mer än man förväntat sig.

När jag var fjorton år så blev jag och min kompis kommunens yngsta cirkelledare när vi startade barndans i min hemby Järbo utanför Sandviken. Vi själva hade idén. Vi ringde upp ett studieförbund och var rädda för att bli utskrattade.

Det blev vi inte.

Istället blev vi välkomnade med varm hand av Ola Eriksson på ABF Sandviken. Under sex år dansade vi med typ alla barn i Järbo, vi gick cirkelledarutbildningar, uppträdde på festivaler och fick ansvar, med stöttning, för allt från lokal och administration till pedagogik.

Som vuxen kan jag se hur det formade mig till den jag är idag, med en grundmurad känsla av att jag kan klara av det mesta, och tillsammans kan vi mer. Som anställd på Studiefrämjandet har jag sett hur folkbildning gör stor skillnad – för nyanlända som lär sig vardagssvenska, för pensionärerna som vågar testa Zoom eller i spelkulturföreningen där hemmasittaren och ingenjören tillsammans lägger upp spelstrategier.

För mig betyder folkbildning människovärde, humanism och insikt att vi behöver kunskap, bildning, kultur, förkovring, skönhet och sammanhang för att växa. l

FÖR MIG BETYDER FOLKBILDNING kunskap

HANNA HAGSTRÖM, 42 GÖR: Utvecklingsledare, pedagogik och lärande, Studiefrämjandet, riksförbundet. BOR: Farsta söder om Stockholm.

FAMILJ: Man, två barn och katt. FRITID: Tränar och badar bastu.

CHRISTIAN JANSSON, 40 FAMILJ: Fru och en son från ett tidigare förhållande. BOR: Lägenhet i Gävle.

GÖR: Processoperatör på Forsmarks kärnkraftverk. FRITID: Brädspel. Aktiv i Gävle Strategispelssällskap.

och lärande… eller… nej, mest av allt är folkbildning gemenskap. Att lära känna människor som jag inte skulle träffa annars. Jag kan komma till vår brädspelsförening en söndag möta allt från studenter, pensionärer, småbarnsföräldrar, folk som är nya i Sverige och som bryter mot traditionella roller. För mig är det fantastiskt. Brädspel är den gemensamma punkten, men det vi pratar om kan ta vägen vart som helst.

När du möter olika människor så inser du att samhället är mycket ljusare än om du bara läser dagstidningar. Det har ju blivit så nu för tiden att många ogillar andra bara för att de tycker annorlunda än vad du själv gör. Så är det inte hos oss. Här är alla välkomna. På så sätt är det vi gör också ett sätt att bekämpa sina fördomar, för alla har vi fördomar.

Folkbildning är också att vi i föreningen samarbetar med ett studieförbund.

Studiefrämjandet har hjälpt oss med lokal och hur man driver en studiecirkel.

Utan lokalen hade vi varit fyra, fem personer som spelat hemma i någons kök.

Nu är vi tvåhundra som kan mötas i en lokal öppen för alla. Vår förening har också Studiefrämjandet där i bakgrunden hela tiden. Om vi behöver, finns det alltid någon att bolla med. Vi står inte ensamma, vi är med i nätverket. l

Jag minns att jag tänkte: ”Finns det folk som jobbar med sånt här? Med att hjälpa kids att få lira.” ROBIN BIDGOLI

Folkbildning känns som en svensk grej

Claudia öppnade sina armar för oss

Jag spelar hund för deltagarna

FÖR MIG BETYDER FOLKBILDNING nåt som alla

kan ta del av, utan att det behöver kosta så mycket. Det känns som en svensk grej.

Jag och min polare bildade ett hårdrockband i Deje. Vi letade replokal och tips på hur vi skulle komma vidare med musiken. Det här var tio år sen typ, och vi kontaktade Johan på Studiefrämjandet och han omfamnade oss. Han tyckte väl att det var coolt med två grabbar från Deje som ville spela hårdrock.

Jag minns att jag tänkte: ”Finns det folk som jobbar med sånt här? Med att hjälpa kids att få lira.” Men så var det. Vi fick hjälp med mycket som är svårt att göra själv när man är tretton. Det blev workshops, Livekarusellen, spelningar här och där och en massa nya kontakter.

Det känns som att alla inom musiksverige, i alla fall är det så här i Karlstad, har gjort samma resa med studieförbunden.

Nu har jag har hört att de ska få mindr e pengar. Jag fattar inte hur politikerna tänker, det var min första reaktion. Du kan ju ha cirklar om allt möjligt, spela musik, prata om böcker eller vad fan som helst.

Vad ska man göra nu då? Ska alla gå på universitetet och plugga bara för att man ska? Vad händer då med alla som har ett lite annorlunda tänk? l

FÖR MIG BETYDER FOLKBILDNING att vi kunde bilda en romsk förening och möta människor i olika generationer och med olika bakgrund. Andra stängde dörren för oss men Claudia på Studiefrämjandet öppnade sina armar.

Det speciella med folkbildning är också att det inte är obligatoriskt som i skolan, utan bygger på det du själv vill göra. Jag gör många olika aktiviteter med barnen i vår förening.

Vi startade föreningen Malmö Romska Idécenter 2011. Sedan dess har vi haft jättemånga aktiviteter med Studiefrämjandet. I höstas var vi tolv personer som reste till förintelselägret Auschwitz. Vi gjorde det för att stärka vår identitet som romer och för att inte glömma vår historia. Alla svenskar känner inte till att romer mördades i koncentrationslägren. Det var en uppskattad resa även om det så klart var känslosamt och svårt.

Vi i föreningen har fått mycket hjälp från Studiefrämjandet, förutom lokalen.

Då handlar det först och främst om personalen. Claudia är en fantastisk kontaktperson. Hon stödjer oss, hjälper oss att tänka, ger oss råd och ställer alltid upp. Det här är vad jag själv har upplevt av folkbildning, och det har betytt mycket. l

FÖR MIG BETYDER FOLKBILDNING att lära sig nya saker eller utveckla kunskapen om något man redan kan. Folkbildning är frivilligt, vilket gör att deltagarna är nyfikna och själva vill lära sig.

Jag är ledare i kurser för hundägare; valp, unghundskurser, sök, rapport och annat. Det brukar vara ett tiotal personer i grupperna. För mig är det viktigt att deltagarna lär känna varandra. Alla vågar inte prata i en stor grupp, därför brukar jag dela upp i mindre grupper. De som är tysta och blyga försöker jag lyfta fram.

Alla ska få synas och höras.

Det ska finnas utrymme att utbyta erfarenheter, det blir också en del av lärandet. Som ledare ställer jag många frågor, så att deltagarna får fundera och reflektera.

Det har hänt att samtliga i en grupp är tysta som möss. Då brukar jag använda humor eller en rolig berättelse. Det kan vara något som inte tillhör ämnet, men som gör att gruppen släpper loss och kommer igång. Det kan hända att jag själv spelar hund. Om vi ska träna ”sitt” kan jag ställa mig på alla fyra och be deltagarna få mig att sitta. Det lättar upp stämningen.

Den bästa upplevelsen för mig är när jag ser att deltagarna med min hjälp förstår hur de kan arbeta med sin hund, när aha-upplevelsen infinner sig. Den känslan är guld värd! l

ROBIN BIDGOLI, 24 BOR: Lägenhet i Karlstad. FAMILJ: Föräldrar och tre syskon. YRKE: Patienttransportör på sjukhuset. Extrajobb som ljudtekniker. FRITID: Mest musik. Jag är med i banden Midnatt och Command.

IREN HORVATNE, 52 BOR: Malmö. FAMILJ: Gift, fyra vuxna barn. YRKE: Modersmålslärare i romani.

FRITID: Vad är det? Jag har jobbet, föreningen, familjen och katolska kyrkan flera gånger i veckan. Jag är en aktiv person.

ANNELIE DAMBERG, 59 GÖR: Cirkelledare för hundkurser. Är hundcoach. BOR: Hus i Sandhem norr om Mullsjö. FAMILJ: Man, två utflugna barn och fyra schäfrar. FRITID: Hundar!

cirkeln 21

grunge barock s

skådespelare etsnin g sumba kapitäl haik u deathcore stickning ikonografi schlager b alett sonett lajv serigr afi trombon regissör rejning poesi metal ak varell dadaism artefa kt toccata graffiti luff arslöjd klezmer jugen d elegi musiker flams kvävnad polka triptyk deckare piano jamb rokoko ballad anga arkitektur operett textilkonst sten gravyr författare kadrilj tovning gitarr faksimil virkning jazz skulptur pi futurism växtfärgning antikvariat poesi funk curator m dramatik novell kpop li kroki musical ateljé nyckelharpa film passpartou dirigent tango hällrist ning gabba cirkus gitarr foto daktyl linoliumtryck hambo installation punk teckning scenografi quiltning palett körsång b ibliotek fluxus koreo graf litografi sömnad largo författare akt gouache harpa kubism linedance palmett galleri orgel epigon cosplay roman aria performancekonst s ymfoni valörmåleri komp ositör biograf copyright adagio metall bonad skänk låt pilaster mandolin rekvisita quiltning attributör skulptör gotik blankvers hiphop bauhaus flamenco klassicisms statist jojk postmodernism illustratörer balustrad oratorium reggae expressionism scen bugg libretto stoner fiol muralmåln ning revy blues niello broderi grafik visa klarinett keramik fiol akvarell jakt tovning italienska ballett näver akryl sång silversmide mörkrum symester workshop eucastic art släktforsknin återbruk högläsning karnevaltrummor manga bokcirkel frigörande dans mönsterkonstruktion niko spanska stadsvandring bygdegårdskonsert lär dig asiatisk matlagning litte lappa och laga datakunskap konversation odla ka filmens historia tvåändsstickning naturvård agility fö bakning finsk litteratur knyppling träslöjd linoleumtryck gelliprinting biodling shibori bildkomposition yoga arkitektoniska 1800-talets konflikter världens största fåglarsaik surdeg xylofon jord latinamerika författar kinstugi växtfärgning viltspårträning berömda workshop 22

cirkeln

Kulturens

ansikten

FRÅN HARMONI OCH NJUTNING – TILL PROVOKATION OCH KONFLIKT VAD VÄCKER ORDET kultur för tankar

hos dig? Eller vänd på frågan, finns det något mänskligt som inte kan förknippas med kultur? Att kultur kan väcka både samhörighet och konflikt är det ingen tvekan om. Här är några nedslag i kulturens värld.

»

Ordet kultur betyder odling, från det grekiska cultura. Men innebörden vidgades redan under antiken, till att inte bara betyda odling av växter, utan även människans andliga odling.

På det sättet är ordet kultur besläktat med bildning – alltså inte enbart torr kunskap, utan även att som människa förstå sin plats i världen, vidga sina vyer och nå nya insikter.

Ett sätt att reda ut begreppet är att följa två huvudspår – kultur som estetiskt skapande och kultur som social företeelse.

KULTUR – DEN SKAPANDE MÄNNISKAN

När berättade människan för första gången en saga vid lägerelden? Eller nynnade på en melodi? Vi vet inte. Kulturhistoriens födelse är höljd i dunkel, helt enkelt för att vi saknar källor. Bland de första spåren av mänskligt skapande finns 64 000 år gamla grottmålningar från Indonesien. På närmare håll, och betydligt yngre, är de 6 000 år gamla hällristningarna vid Nämforsen i Ångermanland, med motiv av både människor, djur och föremål.

STUDIEFRÄMJANDETS PROFILOMRÅDEN

NATUR, DJUR, MILJÖ OCH KULTUR är Studiefrämjandets

fyra profilområden. Inom dessa områden genomförs varje år en bred och varierad folkbildningsverksamhet.

I förra numret av Cirkeln stod Natur i centrum. Nu är det dags för profilområdet Kultur.

Många former av konst och kultur har – genom historien och ännu i dag – koppling till andlighet, tro och fruktbarhet. Men smycken och vackra bruksföremål visar också på människans behov av att uttrycka sig estetiskt.

Varför ägnar sig människan åt skapande? Spekulationerna är många. Vi skapar för att: Skänka njutning och glädje. Kultur har ett egenvärde, och behöver inget syfte.

Uttrycka tankar och känslor där orden inte räcker till.

Gestalta och kommentera sociala och politiska frågor.

Begripa och beskriva våra liv, vår tid på jorden.

• • • •

Kultur berikar

Ett liv utan kultur – musik, litteratur, konst, teater – skulle för många te sig som värdelöst. Spädbarn uppskattar musik. Lite större barn sagor. Och så fortsätter det genom livet.

Massor av forskning visar på kulturens positiva effekter för människor. Världshälsoorganisationen WHO kom 2019 med en rapport som i sin tur bygger på 900 studier om kulturens betydelse. Att uppleva och utöva kultur reducerar stress och ångest. De som deltar i kulturella aktiviteter rapporterar högre nivåer av livskvalitet. Resultaten skiftar men slutsatsen är entydig: Kultur har positiva fysiska och psykiska effekter för oss människor.

Samlar och utmanar

En tydlig dimension genom historien är att kulturen både kan oroa och roa – provocera och skänka njutning. ”Kultur är både en samlande och utmanande kraft i samhället”, står det i Studiefrämjandets Strategi 2131. ”Samla” och ”utmana” – står inte dessa två ord i motsättning till varandra? Jo, och just detta visar på kulturens dynamiska roll i samhället.

Vi samlas kring gemensamma traditioner och symboler. Kollar på mello och hissar svenska flaggan på midsommar. I föreningslivet möts vi och delar kulturella intressen.

Samtidigt kan kulturen utmana oss till nya perspektiv och tankar, både som individer och i samhället i stort.

Det förutsätter dock yttrandefrihet – att kulturen är fri och inte en megafon för makten. »

cirkeln 23

Ojämlik kultur

SVENSKARNA OCH KULTUREN – EN OJÄMLIK HISTORIA

KULTUR ÄR starkt kopplat till utbildningsnivå och kön. Det är mer än dubbelt så vanligt att högutbildade, jämfört med lågutbildade, deltar i olika kulturaktiviteter. Kvinnor är också överrepresenterade i de flesta kulturaktiviteter.

Kulturaktiviteter 2022

100

80

60

40

20

0

Andel (%) som utövat olika aktiviteter minst en gång de senaste tolv månaderna

BESÖKT MUSEUM

BESÖKT BIBLIOTEK

”Jag fattar inte vad det här betyder”, har nog många tänkt inför ett abstrakt konstverk. Både opera och hiphop kan verka obegripligt första gången. En viss ansträngning krävs ibland för att ta till sig kultur. ”Finkultur” är ett ord som hängt med länge. Det kommer sig av att kulturen genom historien varit starkt förknippad med överheten – i alla fall den kultur som har setts som betydelsefull. Under ytan har det hela tiden funnits en folklig kultur, som sällan uppmärksammats i de fina salongerna.

Fortfarande är det betydligt vanligare att utöva och uppleva kultur bland högutbildade (se diagram), i alla fall när det gäller den professionella kulturen.

Studieförbunden har länge förknippats med amatörkulturen. Ofta förbises denna myllrande del av kulturlivet.

Tänk då på att ordet amatör kommer från latinets ”älskare”. Det säger väl något om den passion som många amatörkulturutövare känner för sitt skapande.

KULTUR – DEN SOCIALA MÄNNISKAN

Kulturens andra huvudspår handlar om människan som samhällsvarelse. Begrepp som ”samisk kultur” och ”Ikeas företagskultur” ringar in vad det handlar om. Här återfinns också laddade begrepp som identitet, etnicitet och assimilering – som alla handlar om hur vi förhåller oss till varandra i olika kollektiv.

Vi människor är sociala varelser, och när vi grupperar oss utvecklas traditioner, normer och ritualer som är tongivande i de grupper vi tillhör, eller står utanför. Och ”gruppen” kan vara allt från den lilla studiecirkeln till den stora nationen eller, för att vidga det ännu mer, ”den västerländska kulturen”.

Då förstår vi snabbt att den här dimensionen av kulturbegreppet är ytterst laddad och en källa till ständiga diskussioner och konflikter. Så har det varit genom hela vår historia, och så lär det fortsätta.

GÅTT PÅ BIO

GÅTT PÅ TEATER

BESÖKT ROCK/ POPKONSERT

LÄST BOK

”Svenska värderingar”

Den sociala dimensionen av kulturen är starkt förknippad med vilka normer och värderingar som ska gälla i en grupp. Ulf Kristersson betonade i regeringsförklaringen 2023 samhällsgemenskapen i termer av ”respekt för grundläggande svenska värderingar”.

Vad betyder det? Vilka ”grundläggande svenska värderingar” ska respekteras? Innebär det något mer än att följa de demokratiskt beslutade lagarna? ”I Sverige hälsar man på varandra. Man tar både kvinnor och män i handen”, sade dåvarande statsminister

TECKNAT/MÅLAT

SPELAT INSTRUMENT

DELTAGIT I STUDIECERKEL/KURS

OM DIAGRAMMET

0

20

UTBILDNINGSNIVÅ

Låg Medel Hög

24

cirkeln

40

60 KÖN

Män Kvinnor

80

100%

795 personer, 16-90 år, har deltagit i undersökningen som • 1genomförts av SOM-institutet vid Göteborgs universitet. ”låg” utbildningsnivå räknas personer med högst grund• Som skola, till ”medel” räknas utbildning över grundskola men ej

•

högskola. Personer med ”hög” utbildning har gått på högskola eller universitet.

Frågorna som berör kultur finns samlade i rapporten Kulturvanor 2022 som kan läsas och laddas ner från Myndigheten för kulturanalys.

BIL D : ISTO CK

KULTUR I DEBATTEN Q KULTURKRIG Befinner vi oss mitt i ett kulturkrig? Krig låter dramatiskt, men helt klart är att frågor om kultur, identitet och etnicitet är laddade i vår tid.

Samtidigt är det knappast något nytt. Nu handlar det om koranbränningar och sagostunder med dragartister. För några decennier sedan var det videovåld och hårdrock. Historien är fylld av laddade kulturkonflikter, och så lär det fortsätta.

Q KULTURELL APPROPRIERING

DRAGARTISTER PÅ BIBLIOTEK, en del av

kulturkriget.

När Amanda Lind blev kulturminister 2014 anklagades hon, med sin rastafrisyr, för kulturell appropriering. Begreppet innebär att någon, ofta från en dominerande eller priviligierad kultur, kopierar kulturuttryck från en minoritetskultur. Modetrender som ”härmar” folkdräkter från minoritetskulturer är ett exempel.

Respektlöst och kränkande, menar vissa. Ett sätt att vidga förståelsen för olika kulturuttryck, anser andra.

Stefan Löfven 2016 efter det att miljöpartisten Yasri Kahn vägrat ta en kvinnlig journalist i hand. Kahn fick avgå från sina politiska uppdrag.

Den som skrapar på ytan inser att vad som ryms inom ”svenska värderingar” beror på vem du frågar. Att lagar ska beslutas av de folkvalda är en sak. Men vill vi verkligen att värderingarna ska fastställas av politikerna?

Den laddade mångkulturen

”Mångkulturellt samhälle” var för bara ett decennium ett positivt laddat ord. Numera hör man mer sällan någon prata om värdet av ett mångkulturellt samhälle. ”Det är aldrig bra med mångkultur för då har vi inget som håller oss samman”, sade sverigedemokraten Roger Hedlund som efter förra valet utsågs till ny ordförande för Länsmuseet Gävleborg. Hans ambitioner att vilja styra vad som skulle visas på museet ledde till att han fick avgå.

Motståndarna till mångkultur pekar ofta på risken att olika grupper i samhället isoleras från varandra, att det bildas subkulturer med egna normer och värderingar.

Förespråkarna hävdar att ett pluralistiskt samhälle, med en mix olika kulturer, blir mer dynamiskt, innovativt och, dessutom, mycket mer spännande att leva i. ”Mångfald eller enfald”, är ett uttryck som ibland använts av mångfaldsförespråkarna.

Mjuka kulturkrockar

En grupp – stor eller liten – där alla tycker och beter sig likadant, kan verka harmonisk. Att det behövs regler för mänskligt umgänge är de flesta också överens om. Ett lands lagar och en förenings stadgar är uttryck för det.

Frågan är dock vad vi missar med allt för mycket lik-

Q KULTURKANON Kulturkanon är en lista med framträdande kulturella verk. ”En svensk kulturkanon ska vara ett levande och användbart verktyg för bildning, gemenskap och inkludering.” Så skrev regeringen när den i december 2023 presenterade direktiven för den statliga utredningen En svensk kulturkanon. Utredningen ska inte föreslå enskilda verk, det ska fristående expertgrupper göra. Däremot ska de föreslå vilka konst- och kulturområden som ska ingå i en kanon.

Q ARMLÄNGDS AVSTÅND ”Armlängds avstånd” innebär att när politiker beslutar om kulturstöd kan de ange ramar, till exempel att en regionteater ska spela för alla åldrar. Däremot ska de inte avgöra innehållet, vilka pjäser som ska framföras. Hur snäva ”ramarna” ska vara finns olika uppfattningar om.

Begreppet armlängds avstånd växte fram i Storbritannien efter andra världskriget, utifrån erfarenheterna från Hitlers och Stalins syn på kulturen som en central del av deras propagandamaskineri. Mer samtida exempel på att politiker vill styra kulturen finns det gott om. l

riktning. Många hävdar att det är just när olikheter gnuggas med varandra som utveckling kan ske. Den som följt serien Sveriges historia på SVT inser att människor med olika bakgrund kommit till Sverige och inte bara anpassat sig, utan även påverkat samhällsutvecklingen med nya tankar, impulser och synsätt. Kulturer förändras!

Alla föreningsaktiva vet att samma sak kan hända i en förening. Det är visserligen lätt hänt att avfärda nya förslag med orden: ”Så gör vi inte här”. Etnocentrism är ett ord för att beskriva hur vårt eget sätt att se på saker och ting betraktas som det enda rätta och riktiga, medan allt annat uppfattas som avvikande och konstigt.

I vår tid, med ökad global rörlighet – både av människor och idéer – är kanske kulturkrockar ofrånkomliga.

Balansen mellan att respektera olika kulturella skillnader, samtidigt som en övergripande samhällelig identitet upprättshålls, kan vara knepig. ”Möten mellan olikheter”, brukar studieförbunden framhålla som en av sina stora uppgifter. Inte lätt, men kanske en väg till mjuka kulturkrockar. l TEXT: THOMAS ÖSTLUND

STUDIEFÖRBUNDEN OCH KULTUREN STUDIEFÖRBUNDEN BRUKAR BESKRIVA sig själva som Sveriges största

kulturarena. Helt klart är att de är inblandade i mycket av det lokala kulturlivet, både vad gäller att utöva och uppleva kultur. Ett av statens fyra syften för att stödja studieförbunden är också att de ska ”bredda intresset för, och öka delaktigheten i kulturlivet.” I Studiefrämjandet är kultur det klart dominerande ämnet för studiecirklar.

cirkeln 25

BIL D : ISTO CK

ODLA TILLSAMMANS INTRESSET FÖR ODLING växer lika

snabbt som blommorna om våren.

I trädgården förenas nytta med nöje. ”Allt fler upptäcker glädjen i att odla tillsammans.” Det säger Emma Berg på Studiefrämjandet i Skåne Blekinge.

Trend spaning Odlare är kanske inte det mest trendkänsliga släktet.

Men visst växlar intresset även i våra trädgårdar. Här är några aktuella trendspaningar.

26

cirkeln

»

Självhushållning

På senare år har odling och trädgård blivit ett av svenskarnas stora fritidsintressen. Närmare 80 procent odlar i trädgården, på balkongen eller i hemmen.

– Vi vill vara en samlande kraft som för samman människor med intresse för odling, säger Emma Berg på Studiefrämjandet.

Studiecirkelformen är en bra ingång för den som vill lära sig mer, oavsett om det handlar om att ta de första stegen eller fördjupa sitt intresse.

Odla ätbart har vi människor gjort tusentals år, så frågan är om man kan kalla det för trend.

Hur som helst, intresset ökar för självhushållning och ätbar odling, ofta med ekologiska förtecken.

Bra för plånboken, hälsan och smaklökarna.

Jordens kunskap

– Odling kräver kunskap och arbete. Det blir både roligare och enklare att dela på jobbet och kunskapen, säger Emma Berg.

Lite förenklat kan folkbildande odlingsaktiviteter delas upp i två spår.

Det ena handlar om att en grupp odlar gemensamt på samma ställe. På flera håll i landet finns stadsodlingar och gemensamhetsodlingar, till exempel i ett hörn av en allmän park. Det är också vanligt att grannar i flerfamiljshus drar igång odlingar i anslutning till fastigheten.

Jord som jord, tänker kanske nybörjarodlaren. Den som hållit på ett tag inser att det inte riktigt stämmer. En bördig jord i balans uppstår inte av sig själv. Här finns mycket kunskap att hämta och den växande nyfikenheten för jord går hand i hand med odlingsintresset.

Odla inte mot naturen

Många kämpar i åratal med växter som inte trivs. Varför denna kamp?

Allt fler låter nu den hårt tuktade trädgården ersättas av det naturligt vildvuxna som trivs i just din trädgård. Några minns kanske sången: ”Jag lät alla mina maskrosor finnas, fast jag vet att de kallas ogräs och bör rotas ut.” Ungefär så.

BIL D : STU D IE FRÄM JAND E T

TUSEN TRÄDGÅRDAR 30 JUNI

Folkfest och folkbildning

DEN 30 JUNI är det dags för årets upplaga av Tusen Trädgårdar, som genomförs vartannat år sedan 2010.

Under en dag öppnas trädgårdar, odlingar och planteringar över hela landet för allmänheten.

– Ett fantastiskt tillfälle för trädgårdsintresserade att träffas, lära mer och inspireras av varandra. I år satsar vi lite extra på att lyfta fram självhushållning, säger Emma Berg som samordnar Tusen Trädgårdar på Studiefrämjandet.

Inför Tusen Trädgårdar anordnar Studiefrämjandet flera öppna digitala föreläsningar. På flera håll anordnas

Emma Berg berättar att Studiefrämjandet i Ronneby har skapat en gemensamhetsodling på kontorets innergård. I odlingen deltar många invandrade.

– Integration, odling och folkbildning samtidigt.

Självgående cirklar

Det andra spåret är att odla på egen hand, i trädgården eller på balkongen, men lära och inspireras genom studiecirklar och föreläsningar.

Studiefrämjandets odlingscirklar kan vara mer eller mindre strukturerade. En del genomförs med sakkunnig ledning och studieplan. Andra är mer självgående, där människor – grannar, vänner, arbetskamrater – själva startar sin studiecirkel.

– Jag vet en grupp som träffas, pratar odlingserfarenheter och beställer fröer tillsammans inför varje säsong.

Det är också vanligt med cirklar där deltagarna besöker varandras trädgår-

Levande liv i trädgården

Fåglar, fjärilar, humlor... sällskap i trädgården är trevligt. Pollinatörer bidrar till biologisk mångfald, och många planerar sin trädgård med detta i åtanke. Varför inte en stor kruka brännässlor på balkongen – nässelfjärilen kommer säkert på besök. Vildsvin och rådjur får dock gärna stanna i skogen.

Studieplan

Samla fröer från vilda växter

sid 1

TRÄDGÅRDSJOURNALISTEN Gunnel

Carlson, initiativtagare till Tusen Trädgårdar.

Studieplan till

MED GRÖNA FINGRAR

HUVUDARRANGÖRER av Tusen Trädgårdar

Naturligtvis – en studieplan om biologisk mångfald i din trädgård

dar under cirkelns gång, säger Emma Berg.

Just detta är också en tanke med Tusen Trädgårdar, som i sommar genomförs 30 juni (se ruta).

Odlings-PT

Prylarnas trädgård

sid 1

Jord

sid 1

Studieplan

Skogsträdgården

Invasiva växter

MED GRÖNA FINGRAR

Den här studiecirkeln är en introduktion till den nyblivna trädgårdsodlaren. Utgår från boken Med gröna fingrar.

Tre träffar om trädgårdens användning, nytta och skönhet.

NATURLIGT LIV I TRÄDGÅRDEN

HUR MÅR DIN JORD?

En levande, näringsrik jord gör att dina växter trivs och mår bra. Cirkeln Jord med fem träffar tar upp det mesta du som odlare du behöver veta om jorden.

SKOGSTRÄDGÅRDEN sid 1

TEXT: THOMAS ÖSTLUND

Bevattningssystem, designade krukor, fiffiga redskap och trädgårdsbelysning. Varje trend för med sig en uppsjö av produkter som lockar till köp. Kanske inte så hållbart, men det är bara att inse, vissa vill alltid vill ha det senaste av allt.

SAMLA FRÖER FRÅN VILDA VÄXTER

Från trollsländor till tusenfotingar. Här är cirkeln om hur du gör trädgården till ett välkomnande hem för allehanda levande arter. Sex träffar utifrån boken Naturligtvis: biologisk mångfald i din trädgård.

Studieplan

Det finns också lite annorlunda varianter för att lära sig mer om odling.

Ett uppmärksammat exempel är Odlings-PT (personlig tränare).

Projektet drivs av Studiefrämjandet i Sandviken och går ut på att du som privatperson får coachning av en odlings-PT, för att komma igång eller komma vidare med dina odlingar.

Emma Berg tror att intresset för odling kommer att hålla i sig.

– Vi på Studiefrämjandet kommer att lyfta fram självhushållning ännu mer. Med stigande matpriser, klimatkris och en orolig omvärld tror jag att intresset för att odla sin egen mat kommer fortsätta öka. l

Studiefrämjandet har tagit fram flera studieplaner om trädgård och odling.

Här är ett urval. Läs och ladda ner kostnadsfritt på www.studieframjandet.se

Att samla fröer från vilda växter är ett roligt och givande sätt att närma sig naturen – och samtidigt lära sig mer om vår inhemska flora. Fem träffar med olika teman.

även trädgårds- och odlingscirklar kopplade till arrangemanget.

Mer information om föreläsningar och hur du anmäler din trädgård, se www.studieframjandet.se. är Studiefrämjandet, Riksförbundet Svensk Trädgård och trädgårdsjournalisten Gunnel Carlson.

STUDIEPLANER OM ODLING

Kanske är det fel att prata om invasiva växter som en odlingstrend. Men det finns i alla fall ett stort intresse för denna form av aggressiva inkräktare – som tyvärr har blivit vanligare i takt med klimatförändringarna.

Att skapa en skogsträdgård är att odla i samklang med naturen. Utifrån boken Skogsträdgården tar cirkeln med er på äventyret att planera, etablera och förvalta en skogsträdgård.

Fem träffar.

cirkeln 27

KOLLAGE: NINNI OLJEMARK, ISTOCK, UNSPLASH

ATT LEDA EN STUDIECIRKEL är kul – och utmanande.

Olika ledartyper påverkar gruppens inre liv. Finns dessa typer verkligen i verkligheten? Knappast i renodlad form, men om du tänker efter kan du nog hitta spår av dessa typer i de flesta ledare, säkert också i dig själv.

CIRKELLEDARTYPER Känner du igen dig?

EXPERTEN

Den nördigt, hängivna experten har ett brinnande intresse för cirkelämnet. Hen imponerar med både engagemang och detaljkunskaper. Baksidan är att experten ofta tappar bort betydelsen av det sociala samspelet i gruppen. Hen tycks tänka så här: ”Jag menar, när det finns fåglar, brädspel, hårdrock, hundvalpar och annat skoj – varför bry sig om något så trivialt som mänskliga relationer?” Till försvar ska sägas att den nördiga expertens hängivenhet kan inspirera omgivningen. Men då vill det till att hen förmår ta oss okunniga med på resan, med förståelse för att alla är vi barn i början.

TRIVSELFIXAREN

Trivselfixarens främsta mål hörs på namnet: Alla i gruppen ska trivas och må bra. Det sociala samspelet mellan människor kommer alltid i första rummet.

Trivselfixarens stora skräck är att det ska gnissla i gruppen. Om konflikter uppstår händer det att hen sticker huvudet i sanden i ren desperation. Det är knappast en smart åtgärd för att reda ut trassel!

Trivselfixaren fäster inte alltid så stor vikt vid varför vi är med i cirkeln, nämligen att lära oss något nytt.

Det viktigaste är att vi har trevligt tillsammans. Denna inställning kan reta gallfeber på en och annan deltagare, typ: ”Jag är fan inte här för en massa snicksnack, jag vill lära mig dreja!” Ändå är det svårt att klanka ner på trivselfixaren, hen är ju så snäll och vill alla väl.

28

cirkeln

DEMOKRATEN

Den demokratiske cirkelledaren måste väl få guldstjärna? På plussidan finns definitivt ett antiauktoritärt sinnelag och en sann känsla för att alla ska vara delaktiga, få komma till tals och påverka studiecirkelns väg framåt.

Demokratins baksida, i cirkeln och världen i övrigt, är ett långdraget diskuterande om hit eller dit, upp eller ner, allt medan tiden och utvecklingen rul�lar på. En studiecirkel är kanske inte heller ett forum för majoritetsbeslut. Gruppen ska ju helst enas om en gemensam väg framåt. Om detta misslyckas, finns risken att hela cirkeln står och stampar i obeslutsamhet.

Men om den demokratiska ledaren lyckas kombinera allas inflytande med en gemensam väg framåt, då finns goda förutsättningar för en lyckad och välkompromissad cirkel.

SNACKAREN

Snackaren är kusin med experten, eftersom de delar kärleken att höra sin egen röst, helst hela tiden.

En skillnad är att experten för det mesta vet vad hen pratar om. Snackaren lämnar inga sådana garantier. ”killgissa” har blivit ett begrepp, vilket avslöjar att snackaren ofta (men långtifrån alltid) tillhör den manliga delen av mänskligheten. Snackaren balanserar alltid på slak lina, mellan att skapa en öppen, kommunikativ atmosfär i gruppen – och att totalt ta död på samtalet, med sitt eget verbala fyrverkeri som främsta vapen.

”Vi tar det lite som det kommer”, är improvisatörens motto. Härligt spontant, tänker några i gruppen. Ostrukturerad slapphet, muttrar andra.

KOM-I-HÅG

IMPROVISATÖREN

”Vi tar det lite som det kommer”, är improvisatörens motto. Härligt spontant, tänker några i gruppen.

Ostrukturerad slapphet, muttrar andra. Det måste sägas att en helt planlös studiecirkel riskerar att köra i diket. Det oväntade kan givetvis ha sin charm, och öppna nya perspektiv. Ändå instämmer nog de flesta i att någon riktning behövs. Kanske måste ni andra i gruppen hjälpa improvisatören i denna navigationsövning.

På improvisatörens pluskonto får dock läggas en flexibel förmåga att byta spår om gruppen hamnat i en återvändsgränd. Då improviserar vi oss vidare, tänker improvisatören glatt och kan ibland överraska alla med oväntat kreativa vägval i cirkellivet.

PLANLÄGGAREN

Planläggaren har klart för sig hur cirkeln ska utvecklas, långt innan gruppen har samlats och cirkeln startat. Hen ser sig ofta som en lärare, med ett självklart svar på frågan vad deltagarna ska lära sig och hur det ska gå till. Därmed har planläggaren missat något väsentligt med folkbildningens grundtanke – att deltagarna själva ska vara med och påverka studiecirkeln.

Om planläggaren är lite flexibel, lyssnar på deltagarna och är beredd att rucka på sin plan, då kan det ändå fungera bra. Om hen framhärdar på sin egen utstakade cirkelväg, tvärt emot gruppens vilja, då kan deltagarna känna sig helt överkörda – och antingen protestera vilt eller helt enkelt resa sig upp och säga hej då för alltid.

COACHEN

En coachande cirkelledare som ser varje deltagare – och gruppens utveckling som helhet – är helt klart eftersträvansvärt. Coachen kan peppa och bekräfta de osäkra, och dämpa de dominanta, samtidigt som gruppens positiva dynamik förstärks. Låter det som en utopi? Nej, det finns många exempel på coachande cirkelledare, ibland kryddade med några av de andra ledartypernas egenskaper.

Om det finns någon baksida, är det att den coachande ledaren riskerar slår knut på sig själv i ambitionen att se, bekräfta, förstå och lotsa alla deltagare till deras mål. Och dessutom ha järnkoll på hur gruppen fungerar, just som grupp. Man kan bli utmattad för mindre! l TEXT: THOMAS ÖSTLUND

cirkeln 29

notiser EXTRA FÖRBUNDSSTÄMMA I JUNI

Ny organisationsstruktur på agendan Förbundsstämman 2023 beslutade att en organisationsöversyn ska genomföras i Studiefrämjandet. Utgångspunkten är, som det står i beslutet, att: ”våra deltagare också framöver ska erbjudas en kvalitativ och relevant folkbildningsverksamhet i hela landet”.

»

Hösten 2023 tillsattes en projektgrupp för översynen. Arbetet inleddes omgående, efter regeringens besked om att statsbidraget till studieförbunden ska minska med en tredjedel kommande tre år. Neddragningen av anslagen kommer så klart att få stora konsekvenser för alla studieförbund, även Studiefrämjandet.

Processen med organisationsöversynen har också påskyndats av de nya statsbidragsvillkoren från Folkbildningsrådet, som förmedlar de statliga anslagen till stu-

dieförbunden. Villkoren innebär ökade krav på samordning och uppföljning av studieförbundens verksamhet.

Juridik och geografi En fråga i översynen har varit att utreda Studiefrämjandets framtida juridiska status och geografiska indelning. Studiefrämjandet har idag 14 avdelningar, som är självständiga juridiska personer med egen styrelse. Det som främst diskuterats och analyserats är om hela Studiefrämjandet ska bli en juridisk enhet uppdelad i ett antal regioner.

Under hösten och vintern har en omfattande dialogprocess ägt rum, där med-

ÅTTA BAND FRÅN STUDIEFRÄMJANDET medverkar på Sweden Rock Festival i Sölvesborg 5–8 juni.

De spelar på Nemis, Studiefrämjandets konceptscen för ny musik i Sverige. Hela 120 av Studiefrämjandets band ansökte om att få spela på festivalen.

– Med allt från black metal till tung bluesrock vill vi visa på bredd. Det var verkligen ingen lätt match att välja ut de åtta lyckliga banden, säger Andreas Westholm på Studiefrämjandet.

Det är sjuttonde året som Studiefrämjandet samverkar med Sweden Rock för att lyfta fram ny musik på festivalen.

Förutom på Sweden Rock medverkar band från Studiefrämjandet även på Muskelrock i Blädinge (30 maj– 1 juni) och Subkulturfestivalen i Vänersborg (28–29 juni).

30

cirkeln

EBBA BERGKVIST AND THE FLAT TIRE BAND från Stockholm,

ett av banden som spelar på Sweden Rock.

SWEDEN ROCK-KOLLO

I FLERA ÅR HAR Sweden Rock-kollo genomförts i samband med Sweden Rock Festival. Ett uppskattat tillfälle för hårdrocksintresserade tjejer från hela landet att mötas, spela och peppa varandra. I sommar är det dags igen, den 2–6 juni.

BILD: LINN HALLBERG

Festivalsommar

lemsorganisationer, förtroendevalda och anställda medverkat. En central fråga i dialogen har varit hur den framtida demokratiska strukturen i Studiefrämjandet ska formas om de självständiga avdelningarna med egen styrelse upphör. Det är en samstämmig uppfattning att lokalt inflytande och handlingsutrymme, oavsett organisationsstruktur, är en viktig faktor för ett framgångsrikt folkbildningsarbete. Översynsprocessen har sammanfattats av projektgruppen, och det är utifrån detta underlag som förbundsstyrelsen nu beslutat att kalla till extra förbundsstämma i juni. Där ska beslut fattas om Studiefrämjandets framtida organisering. l

ledare Frigör resurser ANNA HÅKANSSON

FAKTA OM STUDIEFRÄMJANDET

• Ett av Sveriges största studieförbund.

• Finns över hela Sverige.

• Anordnar främst studiecirklar och kulturarrangemang.

För detta ges bidrag från stat, kommuner och landsting.

• Utgår från folkbildningens idé. Deltagarnas önskemål, förutsättningar och erfarenheter är viktiga.

• Anordnar studiecirklar i många ämnen, men satsar särskilt på natur, djur, miljö och kultur.

• Är oberoende – utan kopplingar till politiska partier, fackliga organisationer eller religiösa samfund.

• Är en ideell organisation utan vinstintresse som styrs demokratiskt.

• Har 19 medlemsorganisationer.

STUDIEFRÄMJANDETS VISON

Att alla människor har kunskap, kraft och utrymme att delta i utvecklingen av ett hållbart och demokratiskt samhälle.

för folkbildning

”Studiefrämjandet är ett studieförbund som med bred folkbildningsverksamhet möter människors behov av och intresse för lärande och gemenskap.”

SÅ LYDER FÖRSTA punkten i våra stadgar. Att möta människors behov av folkbildning är vårt syfte eller, som man ibland säger, ”meningen med föreningen”. Hur skapar vi de bästa förutsättningarna för att uppfylla detta syfte? För mig som förbundsordförande är den frågan viktigast av alla.

Studiefrämjandets pengar kommer främst från det offentliga, det mesta från staten. Regeringens besked i höstas var att anslagen till studieförbunden kommande tre år ska minska med en tredjedel.

Det är väldigt mycket!

Beslutet får stora konsekvenser. Sverige behöver mer och bättre folkbildning, inte mindre. Vi fortsätter argumentera för, och visa i handling, att folkbildning är en god samhällsinvestering.

I DETTA ALLVARLIGA ekonomiska läge måste vi forma en organisation

som frigör så mycket resurser som möjligt till folkbildningsverksamheten. Det är också vad den organisationsöversyn vi nu genomför ytterst handlar om.

En viktig fråga i översynen är om Studiefrämjandet i framtiden ska vara en juridisk person eller som idag, med ett antal självständiga avdelningar. Frågan kommer att behandlas på den extra förbundsstämma i juni som förbundsstyrelsen har beslutat att kalla till.

Oavsett hur det blir, är det min övertygelse att lokal folkbildningsverksamhet inte kan toppstyras. Det fungerar inte, och går emot stadgarnas ord om att möta människors behov av och intresse för lärande och gemenskap. Behoven av folkbildning skiftar, och det måste finnas lokalt handlingsutrymme att möta dessa behov. Studiefrämjandet ska alltid ha fötterna på jorden, finnas nära människor och föreningar.

FÖRÄNDRINGAR KAN VÄCKA ORO , de rymmer både möjligheter och risker.

STUDIEFRÄMJANDETS MEDLEMSORGANISATIONER Adoptionscentrum, Friluftsfrämjandet, Fältbiologerna, Förbundet Skog och Ungdom, Indiego, Jordbrukare-Ungdomens Förbund, Jordens Vänner, Koloniträdgårdsförbundet, Naturskyddsföreningen, Riksförbundet Hem och Skola, Riksförbundet Sveriges 4H, Svenska Brukshundklubben, Svenska Jägareförbundet, Svenska Kennelklubben, Svenska Turist­föreningen, Sveriges Hundungdom, Sveriges Ornitologiska Förening, Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund – Sportfiskarna, Sverok

Det krävs noggranna överväganden innan beslut. Medlemsorganisationer, förtroendevalda och medarbetare har under hösten och vintern medverkat i organisationsöversynen, och i samtalen om framtidens Studiefrämjandet. Därefter fattas beslut i god demokratisk ordning.

ANNA HÅKANSSON FÖRBUNDSORDFÖRANDE STUDIEFRÄMJANDET

PRENUMERATION – ADRESSÄNDRING? Vill du ha Cirkeln? Har du ändrat adress? Är du ledare eller förtroendevald, kontakta i så fall Studiefrämjandet där du bor. Övriga prenumerations­ärenden, kontakta Studiefrämjandet, riksförbundet, tel 08 545 70 700 eller info@studieframjandet.se

cirkeln på webben

På studieframjandet.se/cirkeln hittar du nyheter, inspiration och fakta.

cirkeln 31

AVS: Studiefrämjandet Box 38184 100 64 Stockholm

cirkeln cirkeln

I N SP I RAT I O N

l e darsk a p

IN MART ÄS N EMTSMEÅKRYP TILL

u Band på kurs u Martin och fåglarna u Ledare på film

FRÅN RO CK HÅ RD

u Rör om i din förening u Tips för cirkelledare

u Bli lite mer

hållbar

HITTA DIN

e Carolinas af Uggl n

u Vad händer

LÄRSTIL

i replokalen

u Cirklar för

föräldrar i nytt land

ta la hj är få r al å i ta kt at t sl

Leda andra Leda varandra pedagogiska giganter

lUsten först

morot till hUndarna

Drivkraft Nyfikenhet

Så tänkte Montessori, Freire och Grundtvig

Cirkelledarens största tillgång

Hundinstruktörerna coachar och belönar

i akvarellcirkeln 4.2013

SKRATT & ALLVAR

VÄSSA DIN FÖRENING här finns hjälp att få

BLIVIT MED VALP dags för en kurs

3.2014

Cirkeln PÅ WEBBEN

I CIRKELN PÅ WEBBEN kan du bläddra i nya och äldre nummer. Du hittar artiklar om natur, miljö,

musik, pedagogik, ledarskap och mycket annat. Titta i på www.studieframjandet.se/cirkeln