Cirkeln nr. 3/2022 - Tema Inspiration

cirkeln

INSPIRATION

STATENS STÖD TILL STUDIEFÖRBUNDEN

KRITISKT LÄGE DANS OCH MUSIK

KARUSELLERNA SNURRAR

PORT

: R ÄT T

ADAML TAA

U N GA R E D E L ÅT F RA M

GÄNGET SOM LÅTER ORDEN FLÖDA

Kulturlivet & studieförbunden VEM SKA FÅ UGGLESTIPENDIET?

FRÄMJA DEN KULTURELLA NYFIKENHETEN

ROLIGARE BEJAKA ÄN BEFALLA 4.2022

cirkeln

ges ut av Studiefrämjandet till cirka 11 000 cirkelledare, förtroendevalda och anställda. Cirkeln produceras av Kombinera för Studiefrämjandet. Årgång 43.

”STUDIEFRÄMJANDET ÄR OPOLITISKT. ” ”Vi är politiskt obundna.” Ibland hör jag människor verksamma i Studiefrämjandet säga så. I stadgarna står det att Studiefrämjandet är ett partipolitiskt obundet studieförbund. Politiskt eller partipolitiskt, är det någon skillnad?

Jag menar att det är så. Politik är mycket större än partipolitik.

Och inget hindrar att Studiefrämjandet deltar i den politiska debatten.

redaktör

Thomas Östlund 070 541 76 28 thomas@kombinera.se Ninni Oljemark ninni@kombinera.se Andrea Rodriguez Studiefrämjandet omslagsfoto

Anna Molander postadress

Cirkeln Kombinera Surbrunnsgatan 42A 113 48 Stockholm

att jag är ensam om att tycka att studieförbunden syns för lite i samhällsdebatten. Rimligtvis finns mycket kunskap och erfarenheter från det lokala folkbildningsarbetet som kan leda vidare till politiska ställningstaganden och krav – med bibehållen partipolitisk obundenhet.

internet

THOMAS ÖSTLUND REDAKTÖR

papper

cirkeln

Cirkeln har noterat att ”inga kommentarer”, ”har avböjt”, ”har inte tid” verkar bli allt vanligare när makthavare ska svara på frågor från medierna – och i förlängningen från oss medborgare. Är det en trend? I så fall en olycklig sådan. Att undandra sig kritiska frågor från journalister är både fegt och demokratiskt illavarslande.

z

Innehåll 4 Kulturlivet & studieförbunden 9 Livekarusellen

& Danskarusellen är igång

10 Krönika: Roligare bejaka än befalla 12 Porträtt: Adam Taal 16 Vi låter orden flöda 20 Kristiskt läge 22 Ugglestipendiet

16

ORDA

BILD:LARS EMERIUS

2

FÖR ”INGA KOMMENTARER”

BILD: I STOCK

Detta nummer är presslagt i december 2022.

tummen ner …

FO TO : JAR I KO IVI ST O

tryck

Norra Skåne Offset, Klippan

Redaktionen ansvarar ej för insänt, ej beställt material. Citera gärna men ange källan.

Hemstickat är årets julklapp. Ett bra beslut, tycker Cirkeln. Så här lyder motiveringen: ”I en tid av bildlig och bokstavlig kyla, som följd av oroligheter i världen representerar Årets Julklapp 2022 en varm kram i produktform att ge till sina nära och kära.”

JAG TROR INTE

studieframjandet.se/cirkeln

0282-135

FÖR HEMSTICKAT

• • • •

ansvarig utgivare

issn

tummen upp …

att bestämma vilka frågor som ska drivas.

Men för att ta plats i den samhällspolitiska debatten skulle fyra punkter kunna vägleda: Studiefrämjandet arbetar för ett långsiktigt hållbart samhälle.

Livslångt lärande ska vara en rättighet och möjlighet för alla.

En fri kultur har ett egenvärde och stärker demokratin.

Studiefrämjandet står upp för alla människors lika värde.

Punkterna är direkta citat från Studiefrämjandets Strategi 2131.

De kan peka inåt, till det vardagliga folkbildningsarbetet.

De kan också peka utåt, och ligga till grund för konkreta politiska förslag och ställningstaganden.

DET ÄR INTE UPP TILL MIG

art director

Munken Kristall Tillverkat på Munkedals pappersbruk

BIL D : ISTO CK

Politik större än partipolitik

20

KRITISKT LÄGE

BIL D : G RÄSM ARK

EN KURS FÖR DIG som drabbats av sorg och förluster, och behöver redskap för att ta dig vidare i livet. Kursen startar löpande när minst sex deltagare har anmält sig. Ledare är Petra Hansson, certifierad sorghandledare. ÖSTERSUND, LÖPANDE START

STRÖMSTARE DERBY SPANING EFTER strömstarar

i Emmaboda och Nybro. Ni delas in i grupper och ger er ut i naturen. Frågan är: Vilka hittar flest strömstarar?

EMMABODA – NYBRO 8 JANUARI

BI LD: BASSE HELLGREN

VARFÖR INTE BÖRJA det nya året med ett nytt språk? Digital nybörjarkurs i spanska, med tonvikt på att tala språket, startar i mitten av januari. Kursen leds av Elisa som är född i Spanien.

Ni använder kommunikationsverktyget Zoom, utifrån boken Camino 1.

KOM MED I EN kör där folkmusik

och visor står på repertoaren. Du kan vara nyfiken nybörjare eller erfaren – huvudsaken är att du gillar visor. Ni väljer själv låtar och får hjälp med grundläggande röstteknik.

GÖTEBORG START 6 FEBRUARI

PÅ GÅNG FRÅN NORR TILL SÖDER

HERMAN BERÄTTAR OM OSCAR

Dansa Afrobeat, lär dig spanska eller återbruka kläder.

Här är några smakprov på allt som händer i Studiefrämjandet. Kolla på www.studieframjandet.se, för mer information och vad som är på gång där du bor.

Många arrangemang genomförs i samarbete med det lokala föreningslivet.

ARTPORTALEN är ett internet-

baserat rapportsystem för observationer av flora och fauna.

Artportalen, som drivs av Sveriges Lantbruksuniversitet, presenteras under en kväll i Varberg, i samarbete med Naturskyddsföreningen.

Ta med padda eller laptop så kan du testa portalen direkt.

VARBERG 11 JANUARI

”SEDAN GUSTAV VASAS dagar har vi inte haft en kung med lika stark majestätisk utstrålning.”

Så presenteras en föreläsning om Kung Oscar II som författaren Herman Lindqvist ger i Trollhättan. Arrangeras i samarbete med Clios vänner.

TROLLHÄTTAN 17 JANUARI

TESTA ARTPORTALEN

LÄR DIG ÅTERBRUKA KLÄDER

ÖPPET HUS M

ED

MASSOR AV D A N S

AFROBEAT, FEMALE Dancehall, Streetdance, Smooth Fox med mera.

Vecka fem, med start 30 januari, är det öppet hus på danshusen Pipen och Söderkupolen i Stockholm. Kom och testa olika dansstilar!

STOCKHOLM START 30 JANUARI

KERAMIK OCH LERA

fokus på att lappa och laga kläder och andra textilier. ”Inga kläder är bortom räddning, vi kommer att återuppliva dem och skapa ny design”, utlovas i kursbeskrivningen.

PÅ DEN HÄR kursern får du lära dig grundläggande keramiska tekniker. Du får prova på ringling, kavling, drejning, glasering med mera. Inga förkunskaper krävs – och det är fritt fram att arbeta med egna skapande projekt och idéer, enskilt eller i grupp.

JÄGARSKOLAN ges över hala lan-

STOCKHOLM START 30 JANUARI

NYKÖPING START 10 JANUARI

BODEN 19 FEBRUARI

EN KURS I TEXTILT hantverk med

I KLIPPAN

JÄGARSKOLAN PÅ OLIKA SÄTT

det i flera olika varianter. I Boden startar teoridelen i februari, med allt du behöver kunna för att ta jägarexamen.

B ILD: RH YS RAINBOW MCORMAC K

JULDAGSROCK

Sjung visor I KÖR

VALPKURS I FORSERUM MED MERA

TRADITIONELL Juldagsrock på

MASSOR AV KURSER för hund-

Norrehus i Klippan, i år med det etablerade bandet Bonafide och det nya Charged, med ett gäng killar i nedre tonåren.

ägare och deras hundar ges över hela landet i samarbete med Brukshundklubben. Ett exempel: Valpkurs i Forserum, med fokus på att skapa en bra relation mellan dig och din hund. Vill du gå hundkurs i vår, ett tips är att anmäla dig snabbt, efterfrågan är stor!

KLIPPAN 25 DECEMBER

BILD: ISTOCK

Nytt år– nytt språk

BIL D : NO RD ISKA M U SE E T

BEARBETA SORGEN

FORSERUM START 20 APRIL BILD: ISTOCK

cirkeln 3

KUL t Ur L i & studieförbunden

Så brukar studieförbunden beskriva sig själva. Men stämmer det egentligen, och vad betyder det i så fall? Frågan är inte helt enkel att svara på. ”Kultur” är ett brett begrepp och studieförbundens roll i kulturlivet är inte alltid synlig och tydlig. Här är nio punkter som ringar in studieförbundens kulturliv – och några utmaningar de står inför, nu och framåt.

SVERIGES STÖRSTA KULTURARENA.

KULTUREN ÄR STÖRST

Kulturen är det allra största verksamhetsområdet i studieförbunden. Tänk på en kulturell uttycksform, hur ovanlig den än är, chansen är stor att du hittar den i något av de tio studieförbunden. Förklaringen är ganska enkel. Människors kulturintresse är stort – och det avspeglas i studieförbunden, som ju bygger på frivilligt deltagande. Utbud och efterfrågan gäller även här.

4

cirkeln

Lite grovt kan man skilja mellan att uppleva och att utöva kultur – titta på konst eller skapa konst, spela musik eller lyssna på musik. Människor är i allmänhet intresserade av både och, i skriftande grad. Detta motsvaras av studieförbundens två verksamhetsformer studiecirkel – som ofta handlar om att lära för att kunna utöva, och kulturprogram – med fokus på att framföra något andra tar del av.

KULTUREN

– ett av fyra syften

Ve T

STATEN HAR ANGETT fyra syften med bidraget

till studieförbunden. Ett av syftena är: ”Att bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet.” De två nyckelorden är ”bredd” och ”delaktighet”. Bredd tolkas ofta som att studieförbunden ska nå ut till grupper som är ovana vid kultur, och därför måste ha ett brett och varierat utbud. Att öka delaktigheten handlar om att studieförbundens deltagare inte enbart ska vara kulturkonsumenter eller passiva mottagare. De ska själva ha inflytande över, och vara delaktiga i, kulturverksamheten.

STUDIEFRÄMJANDET OCH KULTUREN

FRIHETEN ÄR GRUNDEN

Kultur och folkbildning får anslag från det offentliga, alltså skattepengar. Utan det skulle varken Kungliga Operan eller studieförbunden överleva, i alla fall inte i nuvarande form.

Ibland pratas om ”armlängds avstånd” i kulturpolitiken. Med det menas att politikerna ska skapa förutsättningar för kultur, inte styra innehållet. Även studieförbunden hävdar principen om armlängds avstånd. ”Fritt och frivilligt” är ett signum för verksamheten i studieförbund och folkhögskolor. Politikerna har för det mesta instämt i principen om armlängds avstånd, i alla fall hittills.

Kulturens och folkbildningens frihet är inte enbart en fråga om politisk styrning. Ytterst handlar det om rätten att uttrycka sin mening. Kulturen har ofta varit en nagel i ögat på makten. Att vissa politiker och regimer motarbetar fri kultur är uppenbart.

Yttrandefrihetsgrundlagen syftar till ”att säkra ett fritt meningsutbyte, en fri och allsidig upplysning » och ett fritt konstnärligt skapande” (§2).

KULTUR ÄR, TILLSAMMANS med natur, miljö och

Politikerna har för det mesta instämt i principen om armlängds avstånd, i alla fall hittills.

djur, Studiefrämjandets profilområden. Med det menas att kultur är ett område som de lägger särskilt stor vikt vid. Så här står det i Strategi 2131, som stakar ut vägen under det kommande decenniet, fram till 2031: ”Kultur är både en samlande och utmanande kraft i samhället. En fri kultur har ett egenvärde och stärker demokratin. Kultur möjliggör delaktighet, stimulerar kreativitet, fantasi och samtal, ger oss uttryck och insikter. En fri och levande kultur kan möta samhällsutmaningar som ojämlikhet, diskriminering, utanförskap och bidra till folkhälsa.

Att ge fler människor möjlighet att uppleva och utöva kultur är centralt för folkbildningen, och för Studiefrämjandet.”

cirkeln 5

KULTURUTÖVANDE i

Svenska folkets kulturvanor undersöks varje år. Här några siffror, främst om eget utövande av kulturaktiviteter under 2021.

80 % läste någon bok, 37 % läste minst varje vecka.

47 % sysslade med handarbete eller hantverk, 25 % minst en gång i månaden.

30 % tecknade eller målade, 25 % minst en gång i månaden.

28 % dansade, 12 % minst en gång i månaden.

20 % spelade musikinstrument, 10 % minst en gång i månaden. »

siffror

16 % deltog i studiecirkel eller kursverksamhet, 7 % minst en gång i månaden.

4 % sjöng i kör, 2 % minst en gång i månaden.

3 % spelade teater eller lajv, 1 % minst en gång i månaden. År 2021 var präglat av Coronapandemin, vilket påverkat siffrorna för detta år. Mer än hälften av de tillfrågade har saknat kulturutbudet som minskade kraftigt under pandemin.

Källa: Kulturvanor 2021. Myndigheten för kulturanalys.

KULTURENS MÖJLIGGÖRARE

Studieförbunden beskriver sig själva ofta som kulturella ”möjliggörare”. Det kan låta kryptiskt, men innebär att de ser sin roll som att bidra till att idéer kan realiseras, tankar bli till handling. För att det ska fungera måste studieförbunden för det första ha örat mot marken, lyssna och vara öppna för människors idéer. För det andra måste de ha en

verktygslåda med hjälpmedel. Här kan listan göras lång: Lokaler, utrustning, föreningsutbildning, studiecirklar, marknadsföring, projektplanering är bara några verktyg i lådan.

Tänk också på att en stor del av det svenska kulturlivet bärs upp av ideella krafter, människor som oavlönat, på fritiden, engagerar sig i kulturaktiviteter. Att dessa ideella krafter kan luta sig emot, och ta stöd av, ett studieförbund, ser många som en viktig kugge i kulturlivet.

PASSIONERAD AMATÖRKULTUR

Studieförbundens möjliggörarroll har kanske störst betydelse för amatörkulturens föreningar och grupper. Ordet amatör används ibland lite nedsättande, men tänk på att det nästan är identiskt med latinets amator, som betyder ”en som älskar”. En amatör är alltså en passionerad kulturutövare.

Det är svårt att få fram exakta uppgifter om hur många amatörkulturföreningar det finns i Sverige. Enligt Statistiska centralbyrån, SCB, finns cirka 260 000 organisationer inom det civila samhället, varav 65 000 inom området ”kultur och rekreation”.

Studieförbunden och amatörkulturen hänger ihop. Mycket folkbildning sker i samverkan med amatörkulturföreningar. Ett exempel är spelhobbyförbundet Sverok, en av Studiefrämjandets

TRE KULTURNEDSLAG –

LINUS RÅDE Verksamhetsutvecklare, Studiefrämjandet Västerbotten

”

En känsla av egenvärde

Vi vill vara en ryggrad för det ideella kulturlivet. Med det menas att hjälpa till med sådant kulturföreningar har svårt att klara själva. När jag träffar en ny förening eller grupp brukar jag först fråga: ’Vad vill ni göra?’ På så sätt får människor sätta ord på sina drömmar. Nästa steg är att vi pratar om hur drömmarna ska bli verklighet. Då är vi redan inne i en slags folkbildningsresa.

För mig är en grundbult i all folkbildning att människor tar makten över sitt eget liv, får en känsla av egenvärde. Delaktighet, medbestämmande och kre-

6

cirkeln

ativitet får oss att växa. Mycket av vår kulturverksamhet går ut på just det. Det gäller oavsett uttrycksform; spelkultur, amatörteater, konst eller musik.

Vi har startat Kulturhuset Klossen i stadelen Ålidhem här i Umeå. Det fanns ingen kulturell mötesplats där tidigare, och många fick aldrig chansen att uppleva och utöva kultur. Nu har vi dans, teater, musik och en massa annat på Klossen. Vi som studieförbund kan spela jättestor roll i att skapa kulturella arenor och mötesplatser, både i stan och glesbygden.”

Västerbotten Kultur på Klossen

Frigalleri på Kulturhuset Klossen i Umeå visar konst av amatörkonstnärer, med nya utställningar varje månad. En av de senaste var konst som skapats under pandemin.

Streetdance i Lycksele I Lycksele träffades tonårstjejer på fredagskvällarna och kollade när killarna spelade fotboll. Ingen tyckte det var särskilt kul, men det fanns inget annat att göra. Nu har Studiefrämjandet startat streetdance, med ett fyrtiotal deltagare.

Utbildning av volontärer Inför föreningen Nordskens stora spelkonvent i Skellefteå utbildas volontärer med ungdomar – om värdskap, säkerhet, hygien och allt som krävs på ett stort arrangemang.

medlemsorganisationer. De har 1 700 medlemsföreningar över hela landet. År 2020 genomförde Studiefrämjandet över 400 studiecirklar i samarbete med Sverok.

SKAPA – UTAN PRESTATIONSÅNGEST

Vem målar vackrast? Vem sjunger bäst? Skolan och hela samhället är prestationsinriktat – på gott och ont. Ett gemensamt drag i studieförbundens kulturverksamhet är att tona ner prestationshetsen och i stället framhäva det lustfyllda i skapandet. Det betyder så klart inte att det saknas vilja till utveckling och fördjupad kunskap. Men det är sällan huvudsyftet. Den stora mängden nybörjarkurser i olika kulturämnen är ett uttryck för att alla kan vara med. Undersökningar bland cirkeldeltagare visar att det just är lusten, glädjen och den sociala gemenskapen i gruppen som de uppskattar mest.

KULTURPROGRAMMENS ROLL

Kulturprogram är namnet på en av de verksamhetsformer som ligger till grund för fördelningen av statsbidrag till studieförbunden. Mycket av kulturutbudet i samhället – föreläsningar, konserter, utställningar, författarträffar, kulturvandringar, anordnas av studieförbunden.

Dessa kulturprogram är i allmänhet av det mindre formatet, jämfört med stora konserter och teaterföreställningar. Ofta genomförs de i samverkan med lokalt baserade kulturföreningar. På flera håll finns även särskilda arrangörsföreningar, vars huvudsyfte just är att se till att det offentliga kulturlivet kan leva vidare, vid sidan av de stora kulturinstitutionerna. Studiefrämjandet samarbetar med flera sådana föreningar och anordnar även särskilda ”arrangörsutbildningar”.

VILKA DELTAR – OCH DELTAR INTE?

”Det här är inte tillfredsställande uppgifter.” Så kommenterade Folkbildningsrådet rapporten Mångfald och förnyelse – utvärdering av folkbildningens kulturverksamheter från 2020.

Rapporten visar att kulturverksamheten i studieförbunden visserligen är stor, men ojämlikt fördelad mellan olika grupper i befolkningen.

Högutbildade är överrepresenterade i de estetiska cirklarna, och invandrade underrepresenterade.

Problemet är knappast nytt, och inte heller unikt för studieförbundens kulturverksamhet.

I många år har svenska folkets kulturvanor undersökts. Att delta i kulturaktiviteter är vanligare bland högutbildade och storstadsbor. Andelen kvinnor är generellt sett också högre, både vad gäller att utöva och uppleva kultur.

Vad gör då studieförbunden åt detta? Det är så klart alltid enklare att välkomna dem som själva knackar på dörren, oavsett om de vill starta en bokcirkel eller en teatergrupp.

PATRIK HYBERTS Verksamhetsutvecklare, Studiefrämjandet Östergötland

Sammanhang och gemenskap

”

Trettio år efter att Lars Winnerbäck repat hos Studiefrämjandet gick han ut och hyllade oss. Många ungdomar inser först som vuxna vad studieförbunden betytt för dem.

I kulturlivet i Östergötland är vår roll i första hand att göra det möjligt för kultur att uppstå, skapa förutsättningar. Det är samtidigt ett dilemma, för det vi gör syns inte alltid så mycket.

Jag började själv spela i band när jag var 14 år. I jobbet har jag mött flera hundra grupper, och vet vad det betyder att som ung hamna i ett musikaliskt och socialt sammanhang. Jag tänker att idrott och musik är alternativ, där du kan känna att du betyder något, hitta bra gemenskaper och förebilder.

Ibland kan små insatser göra stor skillnad för en musikgrupp eller en liten kulturförening. Vi i studieförbunden har många utrustade musikhus och kulturhus.

Man ska inte underskatta infrastrukturens betydelse för kulturen. Ett rum i en bygdegård eller Folkets hus för hundra år sedan, det var ju där folkbildningen växte fram.”

Ett gemensamt drag i studieförbundens kulturverksamhet är att tona ner prestationshetsen och i stället framhäva det lustfyllda i skapandet.

TRE KULTURNEDSLAG –

Östergötland Scen på Kulturnatten

På Kulturnatten i Norrköping får Studiefrämjandet fylla en av scenerna med innehåll.

Här brukar 25-30 lokala band få chans att spela för publik.

Workshops för rappare Öppna workshops dit unga rappare kan komma med texter. Här får de hjälp av professionella musiker att göra beats och komma vidare i sitt skapande.

Gör egna poddar Poddutrustning och studior på flera ställen i Östergötland för alla som vill lära sig och testa att göra poddar.

Men det finns exempel på strävan att bredda kulturen och nå ut till nya grupper.

Studiefrämjandet i Umeå flyttade för några år sedan från centrala stan ut till den kulturellt ”fattiga” stadsdelen Ålidhem. På Sweden Rock-kollo deltar unga hårdrocksintresserade tjejer på ett läger i anslutning till den stora festivalen. Detta är två av många exempel.

Det är också otvetydigt att studieförbunden för många är inkörsporten till kulturens värld. Bandet med unga killar i replokalen, nybörjarcirkeln i akvarellmålning, första tangostegen… det finns tusentals exempel på att människor genom studieförbunden har mättat sin kulturella nyfikenhet, » som ofta lett vidare till ett livslångt intresse.

cirkeln 7

TRE KULTURNEDSLAG –

Skåne

MIRJAM WALLIN Teamchef för musik och kultur, Studiefrämjandet Skåne-Blekinge

Låt kulturintresset gro och växa

”

Kultur är kittet som håller ihop samhället. Jag ser studieförbunden som kulturlivets rötter, där människors intresse kan gro och växa, både för att uppleva och utöva kultur.

Kulturinstitutionerna når en snävare grupp i samhället, vår ambition är att nå ut brett, gärna till dem som är ovana vid kultur. När någon vänder sig till oss ska det gå snabbt från idé till handling.

Om vi ska lyckas med det måste vi finnas ute i myllan, på småorter och i mindre kommuner. Förankringen i lokal-

»

samhället är jätteviktig. Här har vi politiska utmaningar i Skåne, när allt fler kommuner tar bort anslagen till studieförbunden. Mycket talar för att trenden kommer att fortsätta nu efter valet. Det här får konsekvenser, genom att vi inte kan satsa lika mycket som vi skulle vilja.

Vi betyder mycket för lokala kulturföreningar och grupper, och för människor som bor på mindre orter. Nu är jag orolig över att vi i studieförbunden ska tappa markkontakten.”

I HELA LANDET?

Studieförbunden finns över hela landet. I rapporten Kulturens geografi från Myndigheten för kulturanalys konstateras att studieförbundens kulturverksamhet är särskilt viktig på landsbygden och mindre orter, helt enkelt för att det ofta saknas ett kulturutbud där.

Samtidigt har kommunerna på senare år kraftigt dragit ner på bidragen till studieförbunden. Dessutom har antalet studieförbundsavdelningar minskat, liksom den lokala närvaron i form av kontor.

Forskare har visat att ett rikt kulturliv och civilsamhälle har stor betydelse för mindre kommuners attrak-

KULTUR I STUDIEFÖRBUNDEN – några siffror • • • •

Totalt genomfördes 86 000 studiecirklar 2021. År 2019 (före Coronapandemin) genomfördes 242 000 cirklar. Ämnesområdet konst, musik och media svarade för 61 procent av all cirkelverksamhet, mätt i antal studietimmar. I dessa cirklar deltog 2021 drygt 251 000 personer, varav 54 procent kvinnor.

Totalt genomfördes 117 000 kulturprogram 2021. År 2019 (före Coronapandemin) genomfördes 366 000 kulturprogram.

Kulturprogrammen 2021 samlade 4,7 miljoner deltagare, jämfört med 19,2 miljoner deltagare år 2019.

Källa: Folkbildningsrådet, årsredovisning 2021.

8

cirkeln

Dista – för jämställdhet I flera år har Studiefrämjandet i Skåne jobbat för en mer jämställd musikverksamhet. Dista lotsar tjejer och ickebinära in i musiken, med replokaler, workshops, möjligheter att spela live med mera.

Vävning i Gumlösa En kamratcirkel utanför Hässleholm som vävt tillsammans länge. Ett exempel på det livslånga lärandet där det, oavsett deltagarnas ålder, finns plats för ny kunskap och inspiration.

Brännbar teater Samarbete med flera lokala amatörteaterföreningar, bland annat Ystads stående teatersällskap som i höstas gar föreställningen Brännbart – en kabaré om sopor.

tivitet. Studieförbundsföreträdare har varnat för att minskade kommunanslag kan leda till ökad centralisering, minskad kulturverksamhet och ”vita fläckar” på folkbildningskartan.

KULTUREN OCH STUDIETIMMARNA

Det går inte att komma ifrån att pengar har betydelse även i kulturlivet.

Nuvarande system för fördelning av statsbidraget mellan de tio studieförbunden utgår från volym, alltså hur mycket verksamhet, räknat i studietimmar, varje förbund genomför. Baksidan med systemet är att studieförbunden i jakten på studietimmar kanske missar den viktiga, men resurskrävande, uppgiften att motivera och bjuda in ovana personer till kulturverksamheten. ”En gemensam utmaning är hur folkbildningen ska nå utanför sina traditionella målgrupper”, skrev Statskontoret i en utvärdering år 2018. ”Vi borde satsa mer på att ta oss ut i bostadsområden och informera mer om möjligheterna med studieförbund och folkbildning”, säger en av de intervjuade studieförbundsanställda i rapporten Musik i cirkel, från Folkbildningsrådet.

Nu är ett nytt statsbidragssystem på gång, som beräknas träda i kraft 2024. Kanske kommer det att underlätta för studieförbunden att ta sig an utmaningarna inom kulturområdet. l TEXT: THOMAS ÖSTLUND

NU ÄR ÅRETS UPPLAGA av Livekarusellen och Danskarusellen igång,

med framträdanden över hela landet. I år deltar över 100 band/artister och cirka 25 dansgrupper.

Livekarusellen är en av Sveriges största och mest långlivade musikarrangemang. Sedan starten 1987 har tusentals musikgrupper och artister över hela landet deltagit. Danskarusellen bygger på samma koncept som Livekarusellen. Inte lika stort, men på tillväxt.

Tanken är att peppa unga musiker och dansare att utvecklas och möta en publik. Varje deltagare får uppträda på scen i sitt hemlän, vid tre tillfällen. För många är det första scenframträdandet någonsin.

Karusellerna jobbar för en jämställd musik- och dansscen. De är öppna för alla över 13 år, oavsett musikgenre, dansstil och erfarenhet. Det är kostnadsfritt att delta.

Tidigare var Livekarusellen och Danskarusellen tävlingar med jury och poängutdelning. Nu har man gått ifrån det. Men fortfarande utses vilka som får gå vidare till distriktsfestival och senare till riksfestival. Hur uttagningen går till skiftar i olika delar av landet. Nästa riksfestival, med deltagare från hela landet, hålls i Hallunda folkets hus i Stockholm den 18 februari 2023.

Alla deltagare får feedback på sitt framträdande. Artistcoacher, andra deltagare och ibland publiken kan komma med konstruktiv feedback. Ett uppskattat moment som gör att deltagarna kan utvecklas vidare.

På livekarusellen.se och danskarusellen.se finns mer information och aktuella arrangemang. l

cirkeln 9

notiser

Många hundägare lägger ner stor kraft på att uppfostra sina hundar.

Men det går också att tänka tvärt om: Vad är det egentligen hundarna lär oss människor. En hel del, menar frilansjournalisten Carina Järvenhag.

ROLIGARE BEJAKA ÄN BEFALLA

»

åkte hem med min första hundvalp kändes ansvaret för den lilla pälsklädda varelsen svindlande. Inte blev det bättre av att Morris skrek hjärtskärande under de första tio milen. Så här i efterhand verkar det ganska logiskt. Endast nio veckor gammal togs han från sin mamma, syskon och trygga miljö och forslades bort i en bil av två främlingar.

Morris lärde mig mycket under de nära elva år som vår relation varade.

Framför allt fick han mig förstå (i efterhand) vad jag inte borde ha gjort, till exempel att inte dra i kopplet och skrika ”tyst” när han skällde på andra hanhundar. Mina inpass gjorde bara att han uppfattade situationen som ännu mer hotfull. Han lärde mig också att det gäller att börja tidigt med att vänja valpen vid sådant som kloklippning och att dra hårstrån ur öronen. Bearded collie är en mycket hårig ras med päls överallt. Kanske gjorde alla mina nybörjarfel att Morris blev en mer otrygg hund än han hade varit annars.

NÄR JAG I 40-ÅRSÅLDERN

I DAG – OCH I ALLA FALL FÖR MIG – handlar livet med hund mycket mer om samspel och gemensamma mål än om dominans och bestraffning. Tidigare sågs lydnad som ett mål i sig. Jämförelser gjordes med vargflocken som alltid har en dominant ledare. En stor skillnad är att hundar är helt inriktade på ett socialt liv tillsammans med människan med ett stort fokus på att läsa av våra signaler.

SOCIAL SOM FÅ kom Frost in i mitt liv för drygt sex år sedan, också en Bearded collie, men med ett helt annat temperament än sin föregångare. Frost är en livsnjutare som tror alla om gott och är beredd att ge hela sin kärlek till den som ger honom den minsta lilla uppmuntran.

10

cirkeln

bytt skepnad. På flera sätt var Gösta Vestlund delaktig i det moderna Sveriges utveckling. Han var en sann folkrörelsemänniska och är kanske mest känd som folkbildare, med livslång kärlek till folkhögskolan. Gösta Vestlund hade även ett starkt engagemang inom arbetslivets område, för internationella frågor och inom den framväxande funktionsrättsrörelsen.

Gösta Vestlund – folkbildaren från framtiden

Gösta Vestlund föddes 1913, och växte upp under enkla förhållanden i Gagnef i Dalarna. När han gick bort 2020 hade Sverige

Kenneth Abrahamsson

Krönika

Om folkhögskolan, demokratin och människovärdet

Många har personliga minnen av Gösta Vestlund. Långt efter det att han fyllt 100 var han aktiv i samtal om bildning, demokrati och människovärde. Och just samtalen, de nära mötena människor emellan, var något Gösta Vestlund satte stort värde på, livet igenom. I den här skriften får vi möta en särpräglad folkbildare, och människa.

Gösta Vestlund

Gösta Vestlund – folkbildaren från framtiden är skriven av Kenneth Abrahamsson. Han är docent i pedagogik och har publicerat böcker om

Den här översvallande glädjen ställer naturligtvis till bekymmer, som när han välter saker, smutsar ner människor och ställer till allmän oreda. Men Frost har lärt mig att det kanske inte spelar så stor roll om inte allt är perfekt. Han har också lärt mig att ta tillvara stunden och att en deadline kan vänta en stund medan vi leker med en pinne på ängen.

Gösta Vestlund

FROST ÄR ÄVEN en mästare på att läsa av

GÖSTA VESTLUND – FOLKBILDAREN FRÅN FRAM-

stämningslägen. Om jag är ledsen, orolig, eller höjer rösten litegrann, märker han det direkt. I ett nafs är han vid min sida och jag omsluts av ”pälsig” kärlek. Denna lyhördhet har bland annat lett till att de äktenskapliga grälen är så gott som obefintliga. Han är alldeles för känslig för sådant!

Tack Frost (och Morris) för att ni har lärt mig att det är roligare att bejaka livet än att befalla! l

TIDEN

vuxenutbildning, arbetsliv och medborgarkunskap. Kenneth Abrahamsson var också en nära vän till Gösta Vestlund.

ISBN: 978-91-89077-35-5

Omslag Gösta 5 juli .indd 1

Folkbildaren från framtiden

2022-07-20 11:30

– ett liv som folkbildare av Kenneth Abrahamsson är en kortfattad biografi om en av förgrundsgestalterna inom svensk folkbildning. Under ett långt liv, Gösta Vestlund avled 2020, hela 107 år gammal, verkade han på många områden inom svensk folkbildning. Skriften ger inblickar i Gösta Vestlunds gärning, från barndomsåren i Dalarna och genom ett långt liv.

CARINA JÄRVENHAG

Frilansjournalist

Folkbildningspodden

HAR DU HÖRT Folkbildningspodden från Arenaidé? De två senaste avsnitten har rubrikerna #16, Det är mycke nu – Tidö, riksrevision och ny regering och #17, Utmanad folkhögskola väntar på budgeten.

Podden leds av Ola Bo Larsson från Arenaidé och Felicia Hedström, rektor på Jakobsbergs folkhögskola.

• Hitta Folkbildningspodden på www.arenaide.se

BILD: THOMAS ÖSTLUND

Föreläsningsturné med Martin Falklind

MARTIN FALKLIND, skaparen av den uppmärksamma-

de teveserien Fiskarnas rike, ger sig nu ut på föreläsningsturné. Du får följa med bakom kulisserna när teveserien skapades och höra om Martin Falklinds tankar om hur vi ska främja ekologisk hållbarhet i våra vatten, från minsta bäck till största världshav.

Turnén startar i mitten av februari och hittills är framträdanden planerade i Stockholm och Mälardalen, Göteborg, Småland och på Gotland.

• Håll koll på www.studieframjandet.se för mer information.

Låt tågen rulla

att upptäcka Sverige hållbart med tåget behövs fler satsningar, inte färre, skriver Svenska Turistföreningen, Friluftsfrämjandet med flera i en gemensam debattartikel, med adress till den nya regeringen. ”I Sverige lider vi av en alldeles för sen banarbetesplanering som hindrar att tågbiljetterna släpps i tid.

Nu har regeringen dessutom aviserat att pengar ska tas bort från järnvägsunderhållet nästa år”, skriver debattöerna, som kräver insatser för att ta tillvara det ökade intresset för att resa med tåg.

BILD: DANIEL OHLSSON

OM DET SKA BLI ENKLARE

Tusen och 1 art – årets bok

är titeln på Årets bok 2022 från Naturskyddsföreningen. I boken berättar journalisten Martin Emtenäs om hur vi människor under de senaste hundra åren har urholkat naturen som omger oss. Mängder av arter pressas nu hårt, ibland till randen av utrotning. Och alla dessa arter bär på sin egen historia. De är alla djur och växter som evolutionen format till något fullständigt unikt.

TUSEN OCH 1 ART

• Läs mer om boken på www.naturskyddsforeningen.se

Normaliserad rasism på nätet

Mulle – ingen trött pensionär

FRILUFTSFRÄMJANDETS SKOGSMULLE har blivit pensionär – men kommer knappast att slå sig till ro. Fortfarande lockar Mulle tusentals barn till att lära sig mer om, och visa hänsyn, i naturen. Skogsmulle är barnens vän – och ledarens pedagogiska redskap som gör skogen till ett spännande äventyr.

Det var Gösta Frohm, verksam i det som då hette Skid- och Friluftsfrämjandet, som 1957 gav liv åt Mulle och startade den första Mulleskolan.

RASISM OCH DISKRIMINERANDE handlingar är vanligt i spelvärlden. Det visar en ny studie från spelkulturförbundet Sverok.

Till grund för studien ligger ett tjugotal intervjuer med ungdomar mellan 16 och 25 år inom spelkulturen. Samtliga vittnar om att de upplevt rasism i spel. Av de med minst en förälder född utanför Europa uppger 55 procent att de upplevt kränkande kommentarer om sin hudfärg. Anonymiteten på nätet gör det enklare att uttrycka sig diskriSPELVÄRLDE N DÄR RASIS minerande.

M NORMAL En förstudie ISE om rasism i spe

lkulturen

• Rapporten Spelvärlden där rasism normaliseras finns på www.sverok.se

cirkeln 11

R

Närbild ADAM TAAL

ADAM TENSTA FÖRE DETTA

12

cirkeln

kommer inte att släppas av Adam Tensta.

Artistnamnet känns daterat eftersom han numera bor på Södermalm i Stockholm. Men rötterna i Tensta finns kvar, liksom hans starka samhällsengagemang. Nu lotsar Adam Taal ungdomar in i musikbranschen genom utbildningen framåt på Studiefrämjandet Stockholm.

ADAM TAALS NÄSTA PLATTA

»

Nya plattan är klar och Adam Taal väntar bara på rätta tillfället att släppa den. Precis som hans Sommarprogram i P1 2018 kretsar de nya låtarna kring minnet av hans mamma som gick bort 2016.

– Jag vill göra henne rättvisa genom musiken.

Så klart var hon speciell för mig, men nu inser jag också hur mycket hon betydde för andra.

Han tänker ofta på mamma, men den första tidens sorg har lämnat plats för ljusare minnen.

– Man orkar inte gå omkring och vara ledsen hela tiden, särskilt inte om man har redskap för att se mer positivt på livet, och det har jag.

Adam Tensta slog igenom i mitten av 00-talet.

Genombrottslåten My Cool följdes av albumet It´s a Tensta Thing, världsturnéer och Grammispriser. De senaste åren har det varit lite tystare kring Adam. Han har blivit sambo, fått två barn och fast jobb, som verksamhetsutvecklare på Studiefrämjandet Stockholm.

Vi träffas i källaren, längst ner i ett bostadshus på Kungsholmen. Det är inga klassiska replokaler, utan studior som mest är till för musikproduktion.

– Folk kommer hit och kopplar in sin dator. Här finns monitorer, mikrofoner och otrolig akustik.

Ofta läggs sången på här, men vi har sällan instrument.

Göra musik i sovrummet

är ett tecken på att musikskapandet på senare tid ändrat karaktär. ”Rockcirkeln” är ett begrepp sedan fyrtio år tillbaka, och bygger i sin grundform på minst tre personer (i allmänhet killar) i en replokal. Det passar perfekt för de regler som finns för studiecirklar. Nutidens musikskapande är lösare i konturerna. Den digitala utvecklingen har förändrat mycket. Det klassiska rockbandet i replokalen finns visserligen kvar, men nu skapas mycket musik på datorer.

– Det här gör att fler än någonsin tidigare kan utöva musik. Du kan spela in grejer hemma i sovrummet, släppa en låt på Spotify och ha en miljon lyssnare en vecka senare.

källaren

Men vägen till framgång är inte alltid enkel, menar Adam.

– Som independentartist är du inte knuten till något skivbolag. Det behöver du inte heller vara, men för att nå ut krävs kunskap och sociala sammanhang. Jag vill inte släcka drömmer, men om du bara sitter hemma ensam och filar på din musik är det svårt att komma vidare.

Branschkunskap

Denna insikt fick Adam att starta framåt. Det är en utbildning i musikentreprenörskap som ger ungdomar nycklar för att komma vidare i sitt skapande. Här får de kunskap hur branschen fungerar, men också hur de ska tänka om sin musik och framtid – som artist, producent, låtskrivare, DJ eller kanske något helt annat. framåt genomförs digitalt i studiecirkelform. Kursen pågår tre månader och cirka fyrtio personer deltar, ungefär lika många tjejer och killar, de flesta under 30 år.

– Det är inget Idol, utan fritt fram för alla att söka sig hit. Det handlar inte om hur långt du kommit i ditt musikskapande. Inte heller om bra eller dåligt, säger Adam.

om

ADAM TAAL, 39 GÖR: Artist och verksam-

hetsutvecklare på Studiefrämjandet Stockholm.

FAMILJ: Sambo, dotter, 6 år och son, 2 år.

BOR: Lägenhet på Södermalm i Stockholm.

Hänger med varandra

Deltagarna träffas digitalt i mindre grupper en gång i veckan under ledning av Adam, ofta med inbjudna gäster med specialkunskaper inom olika områden. Att Adam själv är ett känt namn med många kontakter i branschen underlättar så klart.

Mycket i framåt kretsar kring att definiera för dig själv vem du är och vad du vill med ditt musikskapande.

– Deltagarna hänger ofta med varandra och det är ett konstant utbyte av tankar och idéer, långt efter det att kursen är avslutad. Det knyts starka band i grupperna, vilket jag inte förutspådde från början. Men jag har märkt att deltagarna blir varandras sammanhang, lyssnare, bollplank och kompisar.

Adam grundade framåt utifrån sina egna er» farenheter som independentartist.

cirkeln 13

”DET DU LÄR DIG i en studiecirkel går att applicera på hela livet, just för att det bygger på att du träffar andra människor i ett bra sammanhang”, menar Adam Taal.

»

– Innan jag slog igenom höll jag på i tio år med att hitta ett sammanhang. Det är onödigt att andra ska behöva slösa lika lång tid på att försöka öppna dörrar och få in foten någonstans.

Folkbildning behövs

Adam menar att folkbildningens grundtankar om gemensamt lärande utifrån människors egna intressen och förutsättningar passar perfekt i sammanhanget. Det är så klart en utmaning att få igång studiecirklar i det nya musiklandskapet, där grupperna inte är lika konstanta som i ett rock-

ADAMS

bästa…

Bok: Den jag läser just nu, En stund är vi vackra på jorden av Ocean Vuong.

Ord: Kör!

Stad: Stockholm Mat: Pannkaka Film: Me and You and Everyone We Know Vän: Francisco Péres Låt: She’s Gone med Bob Marley

14

cirkeln

band. Nu skapas musiken ofta i lösare konstellationer.

– Visst kan folkbildning existera även utan studieförbund, men vi är bra på att skapa möjligheter och sammanhang, så det vore ju dumt av oss i Studiefrämjandet att inte vilja tillgängliggöra folkbildningen för en ny generation musiker.

Själv beskriver Adam folkbildningen som en del av Sveriges sociala nät, något som för människor närmare varandra.

– Det du lär dig i en studiecirkel går att applicera på hela livet, just för att det bygger på att du träffar andra människor i ett bra sammanhang.

Inte längre Tensta

Under de första trettio åren av sitt liv bodde Adam i Tensta. Artistnamnet signalerar tydligt att det var den verkligheten han ville skildra i text och musik.

– Jag ville berätta min historia, och så klart att den skulle höras av andra.

Många skriver, tycker och har åsikter om förorten.

– Alla har så klart rätt till det, men det blir ett problem när folk i ett område som det skrivs mycket om inte själva får komma till tals och berätta sin version. Då blir bilden skev.

Studiefrämjandet nominerat Till Bokmässans bildningspris STUDIEFRÄMJANDET, som via enga-

gemang och ett starkt kursutbud driver folkbildning och omställning på individ- och samhällsnivå.

Så löd motiveringen när Studiefrämjandet vid årets Bokmässa i Göteborg

utsågs till en av tre finalister till Bokmässans bildningspris.

Priset gick till Frida Berry Eklund och Våra barns klimat, en organisation som arbetar för att lämna över en hållbar värld till våra barn.

BIL D : EL IN SJ ÖM AN

Adam minns fotbolls-VM 1994, när Martin Dahlin var med och spelade hem bronset till Sverige.

– Det var första gången jag såg mig själv speglad i någon på teve.

Ett annat minne är från sommarlovet i mellanstadiet. När klassen samlades på hösten hade många kompisar försvunnit.

– De som bodde i det rikare området Spånga hade bytt skola. Helt plötsligt var vi en helt Tenstafierad klass. Ändå var det ingen problemskola, den var jättebra. Jag tror föräldrarna valde en annan skola för att ge sina barn mer gångbara sociala nätverk.

Några år senare var Adam i en liknande situation. Han vägrade börja på Tensta gymnasium och sökte sig till en friskola på Södermalm.

– Det är väl inte så konstigt att vilja lämna sin hemort när man är ung. Jag ville se mer, uppleva mer, få ett större nätverk. Det är heller inget problem att vilja bo kvar. Det blir ett problem först när du vill dra, men känner att du inte kan. Att du är fast.

Sedan snart tio år tillbaka bor Adam på Södermalm.

– Min nästa platta kommer inte att vara under Adam Tensta-flagg, Jag kan inte bära det namnet när jag inte bor där.

notiser

Hoppfull

Vintern 2022 kan det vara lätt att känna sig dyster.

Krig i Ukraina, klimatkris och antidemokratiska vindar lite varstans i världen. För Adam har samhällsengagemanget gått hand i hand med artistkarriären.

– Det är svårt att behålla ett positivt sinnelag när man följer nyheterna, säger han, gör en paus och tillägger: – MEN, på det hela taget är det bättre nu än för hundra år sedan, till och med femtio år sedan. Jag försöker att inte grotta ner mig i skit.

Att försöka se saker och ting från en ljusare sida är en del av personligheten.

– Att klaga är inte min grej. Hur dåligt har vi det egentligen? Vissa blir upprörda när någon trängs i tunnelbanan. Det är inte jag.

Och är det något Adam inte klagar över så är det att vara pappa. Han fyrar av ett stort leende och säger att föräldraskapet är det bästa som hänt honom.

– Tänk att det finns små människor som går omkring och sjunger, sitter i ett hörn och leker, gosar med varandra, har egna tankar och ska bli personer i den här världen. När vi inte är kvar på jorden längre, så är det dom som ska finnas här. l TEXT: THOMAS ÖSTLUND BILD: ANNA MOLANDER

Skogsdagen – en succé • • • • • •

Skyttesimulator med älgjakt.

Besök i skogen med virtual reality-glasögon.

Växter från skogen att lukta, känna och titta på.

Föreläsning om kolmilor.

Mjukdjursfåglar med inbyggda fågelläten.

Kokkaffe över öppen eld.

Allt detta och lite till hände på Skogsdagen, som genomförts av Studiefrämjandet på två äldreboenden i norra Uppland. En stor succé med nöjda seniorer som fick använda alla sina sinnen.

cirkeln 15

Vi låter orden f löda säger Cecilia. Hon är en av deltagarna i Orda-gruppen som varje tisdag träffas och låter fantasin flöda ut i kreativt skrivande. Följ med till en studiecirkel utan krav på prestation, men med många ord och stor mening.

”ATT SKRIVA GER MIG POSITIV ENERGI”,

»

Det är så klart en speciell dag i Orda-gruppen, eftersom vi från Cirkeln är med och lyssnar, ställer frågor och tar bilder.

– Det går hur bra som helst, säger en av deltagarna.

Flera andra nickar. Någon frågar om de får se tidningen sedan.

I dag är fem deltagare och två ledare på plats, alla kvinnor. Gruppen har träffats i tre år på Studiefrämjandet i Uppsala. Flera har hängt med från start och känner varandra väl. Några pratar och kommenterar mycket och gärna allt som sker, andra är mer stillsamt fåordiga. Precis som i vilken grupp som helst.

SLÅ MED TÄRNINGEN och skriv en text.

Svårare än så behöver det inte vara.

16

cirkeln

ORDAGRUPPEN, från vänster: Titti Hoque,

Sofia Östblom, Carina Lemhagen, Cecilia Hornberg, Cici Rettig, Matilda Amundsson och Berit Karlsson.

FAKTA OM • • • •

De här cirkeldeltagarna har intellektuella funktionsnedsättningar. Alla jobbar i olika dagliga verksamheter, och har skiftande stöd i sin vardag.

– Fast vi brukar inte prata eller fråga så mycket om deras nedsättningar, Hit är alla välkomna, och alla är med utifrån sina förutsättningar, förklarar ledaren Cici.

Tärningen är kastad

Det gemensamma intresset i gruppen är skrivandet, att låta fantasin flöda och bli till ord på papper.

Dagens cirkelträff börjar med en skrivövning. Deltagarna får tärningar som i stället för siffror visar bilder: blomma, fotboll, jägare med mera. Var och en kastar sin tärning. Uppgiften är att skriva en mening på en lapp där ordet på tärningen ingår.

Plötsligt blir det tyst och koncentrerat.

Alla skriver.

– Börjar ni bli klara, frågar Cici efter några minuter.

– Inte riktigt.

– Då väntar vi lite till.

Tokigt och roligt

När alla är klara får var och en läsa upp sin mening. Matilda är först ut: ”Jag älskar tulpaner, det är min favoritblomma. Tulpanens dag är på min födelsedag den 15 februari.”

Därefter följer Cici: ”En jägare på jakt efter sitt byte.”

Så fortsätter det tills alla har läst sina meningar.

– Nu har vi en massa meningar på olika papper, och om vi blandar dem så får vi en längre text, säger ledaren Sofia.

Lapparna blandas och Carina läser upp en lätt absurd berättelse som får alla att fnissa.

– Det blev ju lite tokigt, men roligt.

Alla vill så klart läsa, och det blir olika texter, beroende i vilken ordning lapparna » kommer.

Treårigt projekt i kreativt skrivande, främst med personer med intellektuell funktionsnedsättning.

Projektet drivs av Studiefrämjandet Uppsala Västmanland med stöd av Allmänna Arvsfonden.

Hittills har sex orda-grupper deltagit i projektet, med cirka fyrtio deltagare och sex ledare.

Mer att läsa finns på Ordas blogg: ordasblogg@blogspot.com

Värdefullt!

Orda har tagit fram en egen värdegrund i tio punkter som vägleder Orda-grupperna.

Här är några av punkterna:

• • • • •

Alla ska få uttrycka sig och höras – alla ska få plats.

Deltagarförankrat – allt sker utifrån deltagarnas vilja och förmåga.

Ditt eget värde – inse att just du har något att säga.

Fri från prestation och fritt från prestige.

Upptäck, utforska och öva!

I ORDA LÄSER deltagarna ofta texter för varandra.

Här har korta meningar växt till små berättelser.

cirkeln 17

DET ÄR SKILLNAD att göra saker för eller med deltagarna, menar Elin Sjöman, projektledare för Orda. Här med ledarna Sofia Östblom och Cici Rettig.

BEKRÄFTA SKRIVGLÄDJEN – utan att värdera resultatet ”I Orda har jag mött fantastiskt fina människor som öppet delar med sig av sina tankar och känslor.” Det säger Sofia Östblom som tillsammans med Cici Rettig är cirkelledare i Orda.

»

Som cirkelledare i Orda kan allt hända. Även om det finns en plan, tar sig cirkelträffarna ofta helt egna vägar, beroende på deltagarnas dagsform och idéer.

– Det är bara spännande. Orda är ju på deltagarnas villkor, så det gäller att vara lyhörd och flexibel.

Kreativiteten och lusten att uttrycka sig står i centrum.

– Vi undviker den värderande bekräftelsen. Ord som bra och dåligt säger egentligen ingenting, menar Cici.

Sofia nickar och fyller i: – Det händer att deltagarna visar fram något och vill veta om jag är nöjd.

Då bollar jag tillbaka och frågar: ”Är du nöjd?”. Det är lite sorgligt att vi har inpräntat i oss att vi ska bli bedömda av

andra, när det viktigaste är att vi själva blir nöjda.

Stöttande deltagare

Men bekräftelse är viktigt, och i Orda kommer den av att se, lyssna och vara närvarande i varandras skapande. Att läsa upp egna texter är ett återkommande inslag i cirkelträffarna.

– Deltagarna är väldigt stöttande och generösa. Det händer aldrig att de tittar snett på varandra, utifrån vad de skriver och läser upp, säger Cici.

Det finns i Orda en tydlig ambition att deltagarna ska utforska språkets möjligheter och hitta fram till sina egna uttryck. Och även visa sina texter för andra. Boken Ohörda ord utkom i år med texter från Orda och vid flera tillfällen har deltagare offentligt framfört sina texter, senast i höstas på Bokmässan i Göteborg.

– Det finns deltagare som knappast kunde skriva och läsa när de kom hit för några år sedan. Att följa deras utveckling är fantastiskt, säger Cici.

Nytt studiematerial

18

Nu finns ett nytt omfattande studiematerial om Orda, som lotsar dig fram till att starta skrivarkurser. Materialet är samlat i en mapp och innehåller:

•

•

•

Förslag på planering och upplägg av studiecirklar i Orda.

cirkeln

Ledarhandledningen Orda: Kom igång – kreativt skrivande med personer med funktionsnedsättning (finns även i lättläst version i mappen) Tio blad med övningar och instruktioner, anpassade till Orda-träffar.

Ge röst

För många är skrivandet ett sätt att bearbeta sitt liv och sina känslor.

– En av grundtankarna i Orda är att ge röst åt en grupp i samhället som sällan får möjlighet att uttrycka sig, säger Elin Sjöman, projektledare för Orda.

Hon berättar att det är mycket ovanligt med kurser i kreativt skrivande med personer med intellektuell funktionsnedsättning, och hoppas att det nya Orda-materialet ska inspirera andra att göra liknande satsningar.

– Vi känner oss som pionjärer. Ofta gör man saker för den här målgruppen, men i Orda har vi gjort allt med deltagarna. Det är en väldig skillnad, säger Elin.

För ledarna Sofia och Cici är Orda en givande resa, även i deras personliga utveckling.

– Jag tror inte vi fattade i början hur viktigt det här är. Det har betytt jättemycket för deltagarna, och för oss själva. l

ORDA Kreativt skrivande med personer med funktionsnedsät tning

För mer information och beställning av Orda-materialet, kontakta uppsala@studieframjandet.se.

• Handledning för ledare • Handledning för ledare – lättläst • Övningar – lättlästa • Studieplan för Orda-trä ffar – förslag på upplägg

Ohörda ord » Bearnaisesås I nästa steg delas lapparna ut på nytt.

– Nu kan ni fortsätta på meningen som står på lappen. Skriv så långt ni vill, kanske blir det en liten berättelse, säger Sofia.

Snart är gruppen igång igen. Några viskar lite med varandra, andra skriver tyst för sig själva. Ingen tvekan om att deltagarna med full kraft går in för uppgifterna. Skoj och allvar på samma gång, utan att det känns prestationsinriktat.

– Hur stavar man till bearnaisesås, frågar någon.

Ingen har ett säkert svar. Fram med mobilen och kolla.

Ett ord räcker

Efter ett tag är det dags för paus med äpplen, bananer, te eller kaffe.

Cecilia Hornberg, en av deltagarna, berättar att hon är med i tre studiecirklar, i matlagning, i en fritidscirkel och så Orda.

– Att skriva ger mig positiv energi.

Och det är inga krav här. Du kan skriva ett enda ord eller tre ord på ett papper. Vill du inte skriva mer, så behöver du inte. Och ibland kommer det inga ord alls, och det gör inget det heller.

Cecilia bor i en lägenhet vid Fyrisån i Uppsala och arbetar på Ge makten vidare 2.0, en daglig verksamhet. Det gör även Titti, som bor hos sina föräldrar.

– Det är inte så lätt att förklara vad Makten vidare är, men man kan säga att vi jobbar med LSS och att stärka våra rättigheter i samhället.

Titti gillar att skriva och vara med i Orda.

– Vi skriver om det vi tycker är roligt och om det vi själva vill berätta.

Hänger kvar

Dags för gruppen att samlas igen. Sista halvtimmen ägnas åt att förbereda nästa träff. Då ska gruppen få besök av författaren Rakhsha Razani.

– Vilka frågor vill ni ställa till henne?

Förslagen flyger i luften.

– Vad får hon sin inspiration ifrån?

– Varför började hon skriva?

– Vad av det hon skrivit är hon själv mest nöjd med?

Det kommer knappast bli tyst i gruppen, inte nästa vecka heller.

När cirkelträffen går mot sitt slut, är det som att deltagarna inte riktigt vill ge sig av. Några hänger kvar i cafét, äter lite mer frukt, pratar med varandra och med ledarna.

Så småningom försvinner de ut i höstskymningen, efter att ännu en gång ha ordat tillsammans. l TEXT: THOMAS ÖSTLUND FOTO: LARS EMERIUS

Boken Ohörda ord innehåller 247 sidor av texter och bilder som skapats i Orda-grupperna. Här är några utdrag ur boken.

Den stora meningen Lycka är som ett hav Det finns små vågor Det finns stora vågor Man behöver bara välja den rätta vågen.

Vågor är ett talesätt Att säga lycka är en mening för frid och ro Och hopp till en bra dag.

ROBIN

Mina gamla minnen om svanar Min farfar är från Norrköping i Östergötland. Östergötlands landskapsdjur är knölsvan.

Jag har en stor svansamling 15 stycken svanar har jag i mitt svanskåp + en svanaffisch.

Och jag har alltid gillat svanar.

Sen min farfar.

MATILDA

Halloweenfesten Festen äger rum på en kyrkogård Utan gravar.

Ett benrangel utan ben dansar tango Med en borstfri kvast utan skaft.

Fem uppätna pumpor dansar rock and roll Till hiphopmusik Som inte hörs Alla bjuds på en lerdrink Utan glas och sugrör Och kokta snigelskal utan sniglar.

När festen är slut så börjar den Och alla går hem till varandra CISSI

CECILIA HORNBERG OCH TITTI HOQUE, två av deltagarna i Orda-gruppen. ”Att skriva ger mig positiv

energi. Och det är inga krav här”, säger Cecilia.

Boken Ohörda ord kan beställas via uppsala@ studieframjandet.se.

cirkeln 19

BIL D : ISTO CK

STATENS STÖD TILL STUDIEFÖRBUNDEN

KRITISKT LÄGE! och kostnadsersättningar, krav på granskning, ny folkbildningsutredning och svidande kritik från Riksrevisionen.

Mycket har skrivits och sagts på senare år om statsbidraget till studieförbunden. Här är ett snabbspår med de viktigaste händelserna i sammanfattning.

FELAKTIGHETER MED STUDIETIMMAR

1

Om bidragen till studieförbunden

Tio studieförbund får del av statsbidraget, cirka 1 800 miljoner kronor varje år. Folkbildningsrådet fördelar bidraget mellan studieförbunden. Folkbildningsrådet är en förening där studieförbundens och folkhögskolornas intresseorganisationer är medlemmar.

Grunden i bidragsfördelningen mellan studieförbunden är mängden verksamhet varje förbund genomför, där det viktigaste måttet är antal studietimmar i studiecirklar.

Eftersom statsbidraget inte ökar, måste det studieförbund som vill ha större andel av ”statsbidragskakan” genomföra fler studietimmar. Många menar att det leder till ett skadligt fokus på kvantitet i stället för på kvalitet i folkbildningsverksamheten.

20

cirkeln

2

Avslöjanden på Järvaområdet i Stockholm

År 2019 upptäcktes i flera studieförbund, däribland Studiefrämjandet, allvarliga felaktigheter i verksamheten på Järvaområdet. Bland annat hade personer rapporterats utan att de deltagit i studiecirklar. Dessutom hade pengar betalats ut till föreningar och samarbetspartners för studiecirklar som aldrig ägt rum. Det här var inte första gången som oegentligheter avslöjas i studieförbunden.

3

Starka reaktioner – och krav på förbättringar

Det blev mycket debatt efter händelserna på Järvaområdet. Flera ifrågasatte studieförbundens hantering av statsbidraget, om de verkligen hade koll på skattepengarna.

Från politiskt håll ifrågasattes även Folkbildningsrådets roll. Vissa menade att det kanske vore bättre om en myndighet fick ansvar för statsbidraget. Utifrån vad som hänt beslutade Riksrevisionen att granska studieförbundens hantering av statsbidraget. Granskningen inleddes 2021.

18 punkts-program från Folkbildningsrådet

Avslöjandena om oegentligheter ledde till att Folkbildningsrådet 2021 presenterade ett 18 punkts-program för att komma till rätta med problemen. Rapporten Kontroll, transparens och kvalitet i studieförbundens verksamhet skickades till regeringen våren 2022. Här redovisar Folkbildningsrådet vad som gjorts utifrån de 18 punkterna.

Det handlar bland annat om samkörning av register, visselblåsartjänst och krav på digital närvarrapportering i studiecirklar.

5

Kritik från Riksrevisionen

I september 2022 kom Riksrevisionens rapport Statsbidraget till studieförbunden – kontroll och uppföljning. Granskningen har fokuserat på det som kallas ”kostnadsersättningar”, alltså när studieförbunden betalar ut pengar till samverkanspartner. I bidragsvillkoren står det tydligt att ersättningar ska vara direkt kopplade till den folkbildningsverksamhet som bedrivas. Riksrevisionen konstaterar att det i en stor del av de fall som granskats saknas underlag som visar vad pengarna använts till. De skriver ”att det finns en överhängande risk att statsbidraget går till annat än folkbildning”. Svidande kritik alltså.

Det är viktigt att ha i minne att Riksrevisionen inte granskat verksamhetens effekter för deltagarna och för samhället i stort. Uppdraget var alltså begränsat – men på de områden där granskning skett är kritiken omfattande.

6

Folkbildningsutredning

I maj i år tillsattes en ny statlig folkbildningsutredning av den förra regeringen. Utredningen leds av Christer Nylander (L), tidigare ordförande i Riksdagens kulturutskott. Utredningen har ett brett uppdrag men ska särskilt fokusera på hur uppföljning och granskning kan säkerställas. ”Folkbildningens fria och frivilliga karaktär ska vägas mot politikens behov av att se till att skattepengar används på rätt sätt”, säger Christer Nylander. Utredningen fortsätter arbetet även efter valet, och ska vara klar i februari 2024.

7

Ny regering – åtgärder för reformering

Den nya regeringen bedömer i sin första budgetproposition ”att folkbildningen är viktig för Sverige” och att syftena med statsbidraget uppfylls. Samtidigt kommenteras Riksrevisionens kritik och regeringen signalerar att det behövs ytterligare åtgärder ”för att reformera stödet till folkbildningen” i avvaktan på resultaten från Folkbildningsutredningen. Vilka dessa åtgärder är specificeras inte närmare.

BIL D : THO M AS Ö STLU ND

4

ANDREA RODRIGUEZ Studiefrämjandets förbundschef

Frihet kräver ordning och reda Vad säger du om Riksrevisionens granskning?

Jag välkomnar den. Den visar att vi i studieförbunden måste skärpa till oss. Framför allt måste vi ha koll på och begränsa de kostnadsersättningar vi betalar ut till olika föreningar. Det ska vara ordning och reda. De skattepengar vi får ska gå till folkbildning och studieförbundens kostnader för verksamheten.

Hur känns det att jobba i ett studieförbund, när ni får så mycket kritik?

Det känns bra! Befogad kritik måste vi ta till oss. Jag hoppas bara att kritiken inte skymmer det faktum att studieförbunden gör väldigt mycket bra i samhället. Våra mätningar i Studiefrämjandet visar att vi har nöjda deltagare, som ökar sin kunskap och får stort utbyte av verksamheten.

Vad gör ni i Studiefrämjandet för att komma till rätta med problemen? År 2020 inledde vi den största genomlysningen någonsin av vår verksamhet. Det ledde fram till

8

något vi kallar Tillitsmodellen.

Kortfattat betyder den att vi ska var helt transparenta och öppet redovisa vad vi rapporterar som grund för statsbidrag. Vi måste förstå att den frihet vi har i studieförbunden, och vill fortsätta ha, kräver att vi har ordning och reda på vad vi gör med skattepengarna.

Innebär inte detta färre studietimmar, och mindre del av statsbidraget för Studiefrämjandet?

Så kan det bli, men knappast om alla studieförbund följer de bidragsvillkor som finns.

Vi ser fram emot ett reformerat statsbidragssystem, som bevarar studieförbundens frihet.

Jag hoppas på ett system som inte enbart tar hänsyn till volym.

Jakten på fler och fler studietimmar urholkar folkbildningens värde och är roten till mycket av det onda som skett på senare år. Vi måste samtidigt alltid vara medvetna om drivkrafterna i varje system, och ständigt utveckla vår granskning. De medel vi anförtros ska vi varje dag förtjäna.

Nytt bidragssystem på gång

Parallellt med den senaste tidens händelser arbetar Folkbildningsrådet med ett nytt system för fördelning av statsbidraget mellan studieförbunden.

Många menar att en grundorsak till det som hänt på senare tid är det volymbaserade fördelningssystemet.

Det är knappast ett försvar för bristande kontroll och oegentligheter, men kanske en del av förklaringen.

Många inom studieförbundsvärlden ser fram emot ett nytt och bättre system för fördelning av statsbidraget.

TEXT: THOMAS ÖSTLUND

cirkeln 21

BIL D : J O HANNES FRAND SE N/ REGE RINGSKANSL IE T

VEM TYCKER DU SKA FÅ

UGGLESTIPENDIET?

UGGLESTIPENDIET har sedan 1985 delats ut av Studiefrämjandets förbundsstyrelse för en framstående folkbildningsinsats inom natur miljö och hållbarhet. Ugglestipendiet kan tilldelas en förening, en cirkelledare, en studiecirkel eller projekt som tillsammans med Studiefrämjandet gynnar en hållbar utveckling.

Stipendiet, som är på 50 000 kronor, delas ut vid Studiefrämjandets förbundsstämma. Nästa stämma genomförs den 27 maj 2023.

Nu kan du vara med och utse 2023 års stipendiat! Förslag till kandidat/ kandidater och motivering skickas senast 15 februari till: ugglestipendiet@studieframjandet.se.

MATS PERSSON (L)

– ny minister för folkbildningen MATS PERSSON från Liberalerna är sedan

regeringsskiftet ny utbildningsminister och statsråd med ansvar för folkbildningen.

Mats Persson har varit ledamot i Liberalernas partistyrelse sedan 2011 och även haft rollen som partiets ekonomiskpolitiska talesperson. Tidigare var han regionråd i Skåne.

Mats Persson är doktor i ekonomisk historia.

Neddragningar i budgeten I BUDGETPROPOSITIONEN föreslås en minsk-

För mer information, se www.studieframjandet.se/ ugglestipendiet.

ning av folkbildningsanslaget med 572 miljoner kronor nästa år. Det är framför allt folkhögskolan som drabbas när satsningen på 3 000 extraplatser inte förlängs och yrkesinriktade utbildningar försvinner. Men även studieförbunden drabbas, eftersom bidragen inte justeras uppåt för den ökande inflationen.

ANTOLOGI FRÅN LITTERATURCENTRUM

Från ett avlägset land

•

En uppsalabo som minns sin barndoms myt om Kilimanjaro.

En poet som upplever åldersrasism.

Fjorton fristadsförfattare med rötter i nio olika länder.

Det är några av de 200 medverkande i antologin Från ett avlägset land. På nära 800 sidor finns texter om att må bra, må dåligt, om att inte få höras och om att skrika högst av alla.

• •

22

cirkeln

Antologin är ett resultat av skriv- och läsfrämjande verksamheter 2020-2021 i Litteraturcentrum i Uppsala län, som drivs från Studiefrämjandet Uppsala Västmanland. Det är den åttonde antologin som ges ut av Litteraturcentrum sedan 2010.

Titeln Från ett avlägset land är inspirerad av Gunnar Ekelöfs dikt Jag skriver till dig, ur samlingen Opus Incertum (Bonniers, 1959).

FAKTA OM STUDIEFRÄMJANDET

• • Finns över hela Sverige.

• Anordnar främst studiecirklar och kulturarrangemang.

Ett av Sveriges största studieförbund.

För detta ges bidrag från stat, kommuner och landsting.

• Utgår från folkbildningens idé. Deltagarnas önskemål, förutsättningar och erfarenheter är viktiga.

• Anordnar studiecirklar i många ämnen, men satsar särskilt på natur, djur, miljö och kultur.

• Är oberoende – utan kopplingar till politiska partier, fackliga organisationer eller religiösa samfund.

• Är en ideell organisation utan vinstintresse som styrs demokratiskt.

• Har 19 medlemsorganisationer.

STUDIEFRÄMJANDETS VISON

Att alla människor har kunskap, kraft och utrymme att delta i utvecklingen av ett hållbart och demokratiskt samhälle.

STUDIEFRÄMJANDETS MEDLEMSORGANISATIONER Adoptionscentrum, Friluftsfrämjandet, Fältbiologerna, Förbundet Skog och Ungdom, Jordbrukare-Ungdomens Förbund, Jordens Vänner, Koloniträdgårdsförbundet, Naturskyddsföreningen, Riksförbundet Hem och Skola, Riksförbundet Sveriges 4H, Svensk Live, Svenska Brukshundklubben, Svenska Jägareförbundet, Svenska Kennelklubben, Svenska Turist­föreningen, Sveriges Hundungdom, Sveriges Ornitologiska Förening, Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund – Sportfiskarna, Sverok

ledare Främja den kulturella ANNA HÅKANSSON

nyfikenheten

VAD BETYDER KULTUR FÖR DIG? Frågar vi människor i vår närhet är jag säker på att svaren kommer att skifta. Opera eller silversmide? Camilla Läckberg eller lajv? Dansa tango, spela tango eller lyssna på tango? Väldigt få skulle nog svara: ”Kultur betyder absolut ingenting för mig?”

Själv skulle jag kalla mig kulturellt nyfiken. Det har hänt att jag fått frågan om min musiksmak. ”Allätare”, brukar jag säga, fullt medveten om att det låter lite vagt och svävande. Men det finns en poäng med att vara kulturellt svävande. Jag vill inte avfärda något på förhand, utan testa det mesta: Blir jag oberörd, berörd eller kanske upprörd? Oavsett vilket är en sak säker: Kultur berikar mitt liv.

Jag vet att jag delar min kulturella nyfikenhet med många.

Det är en förklaring till varför studieförbundens kulturverksamhet varje år lockar hundratusentals deltagare.

NAMNET PÅ VÅRT STUDIEFÖRBUND är Studiefrämjandet. Jag tror det kan vara värt att fundera på det andra ledet i namnet – främjande. Att främja betyder enligt ordboken att underlätta, stödja, gynna. Jag tänker att det är precis så vi ska agera.

Vi ska underlätta för människor att uppleva och utöva kultur genom ett rikt utbud av folkbildningsaktiviteter. Vi ska stödja dem som kanske saknar mod eller ekonomiska resurser att våga något nytt och okänt. Vi ska gynna nyfikenheten.

I Studiefrämjandet ska kultur aldrig vara en snobbig statusmarkör. Hos oss är all kultur finkultur. I det folkbildande kulturlivet ska högtidliga begrepp som demokrati och alla människors lika värde ta gestalt. ”KULTUR ÄR BÅDE EN samlande och utmanande kraft i samhället.”

Så står det i Studiefrämjandets Strategi 2131. Precis så är det – kulturen samlar oss i gemenskap. Kulturen utmanar oss som individer och samhällsmedborgare. Med en fri, levande kultur syresätter vi oss själva och hela vårt demokratiska samhälle.

En God Jul och ett Gott Nytt År!

ANNA HÅKANSSON FÖRBUNDSORDFÖRANDE STUDIEFRÄMJANDET

PRENUMERATION – ADRESSÄNDRING? Vill du ha Cirkeln? Har du ändrat adress? Är du ledare eller förtroendevald, kontakta i så fall Studiefrämjandet där du bor. Övriga prenumerations­ärenden, kontakta Studiefrämjandet, riksförbundet, tel 08 545 70 700 eller info@studieframjandet.se

cirkeln på webben

På studieframjandet.se/cirkeln hittar du nyheter, inspiration och fakta.

cirkeln 23

POSTTIDNING B Returadress: Studiefrämjandet Box 38184 100 64 Stockholm

cirkeln cirkeln

I N SP I RAT I O N

l e darska p

IN MART ÄS N EMTE P TILL

u Band på kurs u Martin och fåglarna u Ledare på film

RY SM ÅK FRÅN RO CK HÅ RD

u Rör om i din förening u Tips för cirkelledare

u Bli lite mer

hållbar

HITTA DIN

e Carolinas gl n af Ug ta la hj är

u Vad händer

LÄRSTIL

i replokalen

u Cirklar för

föräldrar i nytt land

få r al å i ta kt at t sl

Leda andra Leda varandra pedagogiska giganter

lUsten först

morot till hUndarna

Så tänkte Montessori, Freire och Grundtvig

Cirkelledarens största tillgång

Hundinstruktörerna coachar och belönar

Drivkraft Nyfikenhet SKRATT & ALLVAR i akvarellcirkeln

4.2013

VÄSSA DIN FÖRENING här finns hjälp att få

BLIVIT MED VALP dags för en kurs

3.2014

cirkeln

OLIKA

Nytt land – nytt liv

FÖR RAZAZ OCH KASIM

Ordkoll SEPARATISM RASIFERAD ETNICITET…

A MARIK ON S CARLS N ÄR DE

u Hundnördar

JAG JAG ÄR

kör rally

u Här och nu

i Kalmar

Vi gillar olika men hur mycket?

HÖGKULTUR Nytt kulturhus

VÅGA VÄGRA FÖRENKLING Krönika av Lisa Thorsén

FILMA LOSS Här är tipsen

4.2016

Cirkeln PÅ WEBBEN

I CIRKELN PÅ WEBBEN kan du bläddra i nya och äldre nummer. Du hittar artiklar om natur, miljö,

musik, pedagogik, ledarskap och mycket annat. Titta i på www.studieframjandet.se/cirkeln