ges ut av Studiefrämjandet till cirka 11 000 cirkel ledare, förtroendevalda och anställda. Cirkeln produceras av Kombinera för Studiefrämjandet. Årgång 43.
re daktör Thomas Östlund 070 541 76 28 thomas@kombinera.se art director Ninni Oljemark ninni@kombinera.se
ansvarig utgivare Andrea Rodriguez Studiefrämjandet omslagsfoto Anna Molander postadr ess Cirkeln Kombinera Surbrunnsgatan 42A 113 48 Stockholm internet studieframjandet.se/cirkeln
tryck Norra Skåne Offset, Klippan
”STUDIEFRÄMJANDET ÄR OPOLITISKT. ” ”Vi är politiskt obundna.” Ibland hör jag människor verksamma i Studiefrämjandet säga så. I stad garna står det att Studiefrämjandet är ett partipolitiskt obundet studieförbund. Politiskt eller partipolitiskt, är det någon skillnad?
Jag menar att det är så. Politik är mycket större än partipolitik. Och inget hindrar att Studiefrämjandet deltar i den politiska debatten.
DET ÄR INTE UPP TILL MIG att bestämma vilka frågor som ska drivas. Men för att ta plats i den samhällspolitiska debatten skulle fyra punkter kunna vägleda:
• Studiefrämjandet arbetar f ör ett långsiktigt hållbart samhälle.
• Livslångt lärande ska vara en rättighet och möjlighet för alla.
• En fri kultur har ett egenvärde och stärker demokratin.
• Studiefrämjandet står upp f ör alla människors lika värde.
Punkterna är direkta citat från Studiefrämjandets Strategi 2131.
De kan peka inåt, till det vardagliga folkbildningsarbetet.
De kan också peka utåt, och ligga till grund för konkreta politiska förslag och ställningstaganden.
JAG TROR INTE att jag är ensam om att tycka att studieförbunden syns för lite i samhällsdebatten. Rim ligtvis finns mycket kunskap och erfarenheter från det lokala folkbild ningsarbetet som kan leda vidare till politiska ställningstaganden och krav – med bibehållen partipolitisk obundenhet.
T H OMAS ÖSTLUND REDAKTÖRpa pper Munken Kristall Tillverkat på Munkedals pappersbruk issn 0282-135
Redaktionen ansvarar ej för insänt, ej beställt material. Citera gärna men ange källan.
Detta nummer är presslagt i december 2022.
z
FÖR
Hemstickat är årets julklapp. Ett bra beslut, tycker Cirkeln. Så här lyder motiveringen: ”I en tid av bildlig och bokstavlig kyla, som följd av oroligheter i världen re presenterar Årets Julklapp 2022 en varm kram i produktform att ge till sina nära och kära.”
FÖR ”INGA KOMMENTARER”
Cirkeln har noterat att ”inga kommentarer”, ”har avböjt”, ”har inte tid” verkar bli allt vanligare när makthavare ska svara på frågor från medierna – och i förlängningen från oss medborgare. Är det en trend? I så fall en olycklig sådan. Att undandra sig kritiska frågor från journalister är både fegt och demokratiskt illavarslande.
EN KURS FÖR DIG som drabbats av sorg och förluster, och behö ver redskap för att ta dig vidare i livet. Kursen startar löpande när minst sex deltagare har anmält sig. Ledare är Petra Hansson, certifierad sorghandledare. ÖSTERSUND, LÖPANDE START
SPANING EFTER strömstarar i Emmaboda och Nybro. Ni delas in i grupper och ger er ut i natu ren. Frågan är: Vilka hittar flest strömstarar?
EMMABODA – NYBRO 8 JANUARI
VARFÖR INTE BÖRJA det nya året med ett nytt språk? Digital nybörjarkurs i spanska, med ton vikt på att tala språket, startar i mitten av januari. Kursen leds av Elisa som är född i Spanien. Ni använder kommunikations verktyget Zoom, utifrån boken Camino 1.
TRADITIONELL Juldagsrock på Norrehus i Klippan, i år med det etablerade bandet Bonafide och det nya Charged, med ett gäng killar i nedre tonåren.
KLIPPAN 25 DECEMBER
KOM MED I EN kör där folkmusik och visor står på repertoaren. Du kan vara nyfiken nybörjare eller erfaren – huvudsaken är att du gillar visor. Ni väljer själv låtar och får hjälp med grundläggande röstteknik.
GÖTEBORG START 6 FEBRUARI
Dansa Afrobeat, lär dig spanska eller återbruka kläder. Här är några smakprov på allt som händer i Studie främjandet. Kolla på www.studieframjandet.se, för mer information och vad som är på gång där du bor. Många arrangemang genomförs i samarbete med det lokala föreningslivet.
ARTPORTALEN är ett internetbaserat rapportsystem för observationer av flora och fauna. Artportalen, som drivs av Sveriges Lantbruksuniversitet, presenteras under en kväll i Varberg, i samar bete med Naturskyddsföreningen. Ta med padda eller laptop så kan du testa portalen direkt.
VARBERG 11 JANUARI
EN KURS I TEXTILT hantverk med fokus på att lappa och laga kläder och andra textilier. ”Inga kläder är bortom räddning, vi kommer att återuppliva dem och skapa ny de sign”, utlovas i kursbeskrivningen.
STOCKHOLM START 30 JANUARI
”SEDAN GUSTAV VASAS dagar har vi inte haft en kung med lika stark majestätisk utstrålning.” Så presenteras en föreläsning om Kung Oscar II som författaren Herman Lindqvist ger i Trollhät tan. Arrangeras i samarbete med Clios vänner.
TROLLHÄTTAN 17 JANUARI
AFROBEAT, FEMALE Dancehall, Streetdance, Smooth Fox med mera.
Vecka fem, med start 30 januari, är det öppet hus på danshusen Pipen och Söderkupolen i Stockholm. Kom och testa olika dansstilar!
STOCKHOLM START 30 JANUARI
PÅ DEN HÄR kursern får du lära dig grundläggande keramiska tekniker. Du får prova på ringling, kavling, drejning, glasering med mera. Inga förkunskaper krävs – och det är fritt fram att arbeta med egna skapande projekt och idéer, enskilt eller i grupp.
NYKÖPING START 10 JANUARI
MASSOR AV KURSER för hundägare och deras hundar ges över hela landet i samarbete med Brukshundklubben. Ett exempel: Valpkurs i Forserum, med fokus på att skapa en bra relation mellan dig och din hund. Vill du gå hundkurs i vår, ett tips är att anmäla dig snabbt, efterfrågan är stor!
FORSERUM START 20 APRIL
JÄGARSKOLAN ges över hala lan det i flera olika varianter. I Boden startar teoridelen i februari, med allt du behöver kunna för att ta jägarexamen.
BODEN 19 FEBRUARI
SVERIGES STÖRSTA KULTURARENA. Så brukar studieförbunden beskriva sig själva. Men stämmer det egentligen, och vad betyder det i så fall? Frågan är inte helt enkel att svara på. ”Kultur” är ett brett begrepp och studieförbundens roll i kulturlivet är inte alltid synlig och tydlig. Här är nio punkter som ringar in studieförbundens kulturliv – och några utmaningar de står inför, nu och framåt.
Kulturen är det allra största verksamhetsområdet i studieförbunden. Tänk på en kulturell uttycksform, hur ovanlig den än är, chansen är stor att du hittar den i något av de tio studieförbunden. Förklaringen är gan ska enkel. Människors kulturintresse är stort – och det avspeglas i studieförbunden, som ju bygger på frivil ligt deltagande. Utbud och efterfrågan gäller även här.
Lite grovt kan man skilja mellan att uppleva och att utöva kultur – titta på konst eller skapa konst, spela musik eller lyssna på musik. Människor är i allmänhet intresserade av både och, i skriftan de grad. Detta motsvaras av studieförbundens två verksamhetsformer studiecirkel – som ofta handlar om att lära för att kunna utöva, och kulturprogram – med fokus på att framföra något andra tar del av.
Kultur och folkbildning får anslag från det offent liga, alltså skattepengar. Utan det skulle varken Kungliga Operan eller studieförbunden överleva, i alla fall inte i nuvarande form.
Ibland pratas om ”armlängds avstånd” i kultur politiken. Med det menas att politikerna ska ska pa förutsättningar för kultur, inte styra innehållet. Även studieförbunden hävdar principen om arm längds avstånd. ”Fritt och frivilligt” är ett signum för verksamheten i studieförbund och folkhögsko lor. Politikerna har för det mesta instämt i princi pen om armlängds avstånd, i alla fall hittills.
Kulturens och folkbildningens frihet är inte en bart en fråga om politisk styrning. Ytterst handlar det om rätten att uttrycka sin mening. Kulturen har ofta varit en nagel i ögat på makten. Att vissa politi ker och regimer motarbetar fri kultur är uppenbart. Yttrandefrihetsgrundlagen syftar till ”att säkra ett fritt meningsutbyte, en fri och allsidig upplysning och ett fritt konstnärligt skapande” (§2).
Politikerna har för det mesta instämt i principen om armlängds avstånd, i alla fall hittills.
STATEN HAR ANGETT fyra syften med bidraget till studieförbunden. Ett av syftena är: ”Att bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet.” De två nyckelor den är ”bredd” och ”delaktighet”. Bredd tolkas ofta som att studieförbunden ska nå ut till grupper som är ovana vid kultur, och därför måste ha ett brett och varierat utbud. Att öka delaktigheten handlar om att studieförbun dens deltagare inte enbart ska vara kultur konsumenter eller passiva mottagare. De ska själva ha inflytande över, och vara delaktiga i, kulturverksamheten.
KULTUR ÄR, TILLSAMMANS med natur, miljö och djur, Studiefrämjandets profilområden. Med det menas att kultur är ett område som de lägger särskilt stor vikt vid. Så här står det i Strategi 2131, som stakar ut vägen under det kommande decenniet, fram till 2031:
”Kultur är både en samlande och utma nande kraft i samhället. En fri kultur har ett egenvärde och stärker demokratin. Kultur möjliggör delaktighet, stimulerar kreativi tet, fantasi och samtal, ger oss uttryck och insikter. En fri och levande kultur kan möta samhällsutmaningar som ojämlikhet, diskri minering, utanförskap och bidra till folkhälsa. Att ge fler människor möjlighet att uppleva och utöva kultur är centralt för folkbildningen, och för Studiefrämjandet.”
»
Svenska folkets kulturvanor undersöks varje år. Här några siffror, främst om eget utövande av kulturaktiviteter under 2021.
80 % läste någon bok, 37 % läste minst varje vecka.
47 % sysslade med handarbete eller hantverk, 25 % minst en gång i månaden.
30 % tecknade eller målade, 25 % minst en gång i månaden.
28 % dansade, 12 % minst en gång i månaden.
20 % spelade musikinstrument, 10 % minst en gång i mån aden.
16 % deltog i studiecirkel eller kursverksamhet, 7 % minst en gång i månaden.
4 % sjöng i kör, 2 % minst en gång i månaden.
3 % spelade teater eller lajv, 1 % minst en gång i månaden.
År 2021 var präglat av Coronapan demin, vilket påverkat siffrorna för detta år. Mer än hälften av de tillfrå gade har saknat kulturutbudet som minskade kraftigt under pandemin.
Källa: Kulturvanor 2021. Myndigheten för kulturanalys.
Studieförbunden beskriver sig själva ofta som kul turella ”möjliggörare”. Det kan låta kryptiskt, men innebär att de ser sin roll som att bidra till att idéer kan realiseras, tankar bli till handling. För att det ska fungera måste studieförbunden för det för sta ha örat mot marken, lyssna och vara öppna för människors idéer. För det andra måste de ha en
verktygslåda med hjälpmedel. Här kan listan göras lång: Lokaler, utrustning, föreningsutbildning, studiecirklar, marknadsföring, projektplanering är bara några verktyg i lådan.
Tänk också på att en stor del av det svenska kul turlivet bärs upp av ideella krafter, människor som oavlönat, på fritiden, engagerar sig i kulturaktivi teter. Att dessa ideella krafter kan luta sig emot, och ta stöd av, ett studieförbund, ser många som en viktig kugge i kulturlivet.
Studieförbundens möjliggörarroll har kanske störst betydelse för amatörkulturens föreningar och grupper. Ordet amatör används ibland lite nedsättande, men tänk på att det nästan är iden tiskt med latinets amator, som betyder ”en som älskar”. En amatör är alltså en passionerad kulturutövare.
Det är svårt att få fram exakta uppgifter om hur många amatörkulturföreningar det finns i Sveri ge. Enligt Statistiska centralbyrån, SCB, finns cirka 260 000 organisationer inom det civila samhäl let, varav 65 000 inom området ”kultur och rekre ation”.
Studieförbunden och amatörkulturen hänger ihop. Mycket folkbildning sker i samverkan med amatörkulturföreningar. Ett exempel är spelhob byförbundet Sverok, en av Studiefrämjandets
Verksamhetsutvecklare, Studiefrämjandet Västerbotten
”Vi vill vara en ryggrad för det ide ella kulturlivet. Med det menas att hjälpa till med sådant kulturförening ar har svårt att klara själva. När jag träf far en ny förening eller grupp brukar jag först fråga: ’Vad vill ni göra?’ På så sätt får människor sätta ord på sina dröm mar. Nästa steg är att vi pratar om hur drömmarna ska bli verklighet. Då är vi redan inne i en slags folkbildningsresa.
För mig är en grundbult i all folkbild ning att människor tar makten över sitt eget liv, får en känsla av egenvärde. Del aktighet, medbestämmande och kre
ativitet får oss att växa. Mycket av vår kulturverksamhet går ut på just det. Det gäller oavsett uttrycksform; spelkultur, amatörteater, konst eller musik.
Vi har startat Kulturhuset Klossen i stadelen Ålidhem här i Umeå. Det fanns ingen kulturell mötesplats där tidigare, och många fick aldrig chansen att upp leva och utöva kultur. Nu har vi dans, teater, musik och en massa annat på Klossen. Vi som studieförbund kan spela jättestor roll i att skapa kulturella arenor och mötesplatser, både i stan och gles bygden.”
Kultur på Klossen
Frigalleri på Kulturhuset Klossen i Umeå visar konst av amatörkonstnärer, med nya utställningar varje månad. En av de senaste var konst som skapats under pandemin.
Streetdance i Lycksele
I Lycksele träffades tonårstjejer på fredagskvällarna och kollade när killarna spelade fotboll. Ingen tyckte det var särskilt kul, men det fanns inget annat att göra. Nu har Studiefrämjandet startat streetdance, med ett fyrtiotal deltagare.
Utbildning av volontärer Inför föreningen Nordskens stora spel konvent i Skellefteå utbildas volontärer med ungdomar – om värdskap, säkerhet, hygien och allt som krävs på ett stort arrangemang.
medlemsorganisationer. De har 1 700 medlems föreningar över hela landet. År 2020 genomförde Studiefrämjandet över 400 studiecirklar i samar bete med Sverok.
Vem målar vackrast? Vem sjunger bäst? Skolan och hela samhället är prestationsinriktat – på gott och ont. Ett gemensamt drag i studieförbundens kulturverksamhet är att tona ner prestationshet sen och i stället framhäva det lustfyllda i skapan det. Det betyder så klart inte att det saknas vilja till utveckling och fördjupad kunskap. Men det är säl lan huvudsyftet. Den stora mängden nybörjarkur ser i olika kulturämnen är ett uttryck för att alla kan vara med. Undersökningar bland cirkeldel tagare visar att det just är lusten, glädjen och den sociala gemenskapen i gruppen som de uppskat tar mest.
Kulturprogram är namnet på en av de verksam hetsformer som ligger till grund för fördelningen av statsbidrag till studieförbunden. Mycket av kul turutbudet i samhället – föreläsningar, konserter, utställningar, författarträffar, kulturvandringar, anordnas av studieförbunden.
Dessa kulturprogram är i allmänhet av det min dre formatet, jämfört med stora konserter och teaterföreställningar. Ofta genomförs de i sam verkan med lokalt baserade kulturföreningar. På flera håll finns även särskilda arrangörsförening ar, vars huvudsyfte just är att se till att det offentli ga kulturlivet kan leva vidare, vid sidan av de stora kulturinstitutionerna. Studiefrämjandet samarbe tar med flera sådana föreningar och anordnar även särskilda ”arrangörsutbildningar”.
”Det här är inte tillfredsställande uppgifter.” Så kommenterade Folkbildningsrådet rapporten Mångfald och förnyelse – utvärdering av folk bildningens kulturverksamheter från 2020. Rapporten visar att kulturverksamheten i stu dieförbunden visserligen är stor, men ojämlikt fördelad mellan olika grupper i befolkningen. Högutbildade är överrepresenterade i de este tiska cirklarna, och invandrade underrepresente rade.
Problemet är knappast nytt, och inte heller unikt för studieförbundens kulturverksamhet. I många år har svenska folkets kulturvanor un dersökts. Att delta i kulturaktiviteter är vanliga re bland högutbildade och storstadsbor. Andelen kvinnor är generellt sett också högre, både vad gäl ler att utöva och uppleva kultur.
Vad gör då studieförbunden åt detta? Det är så klart alltid enklare att välkomna dem som själ va knackar på dörren, oavsett om de vill starta en bokcirkel eller en teatergrupp.
Verksamhetsutvecklare, Studiefrämjandet Östergötland
”Trettio år efter att Lars Winner bäck repat hos Studiefrämjandet gick han ut och hyllade oss. Många ungdo mar inser först som vuxna vad studieför bunden betytt för dem.
I kulturlivet i Östergötland är vår roll i första hand att göra det möjligt för kultur att uppstå, skapa förutsättningar. Det är samtidigt ett dilemma, för det vi gör syns inte alltid så mycket.
Jag började själv spela i band när jag var 14 år. I jobbet har jag mött flera hund ra grupper, och vet vad det betyder att som ung hamna i ett musikaliskt och soci alt sammanhang. Jag tänker att idrott och musik är alternativ, där du kan känna att du betyder något, hitta bra gemenskaper och förebilder.
Ibland kan små insatser göra stor skill nad för en musikgrupp eller en liten kul turförening. Vi i studieförbunden har många utrustade musikhus och kulturhus. Man ska inte underskatta infrastrukturens betydelse för kulturen. Ett rum i en bygde gård eller Folkets hus för hundra år sedan, det var ju där folkbildningen växte fram.”
Scen på Kulturnatten
På Kulturnatten i Norrköping får Studiefrämjandet fylla en av scenerna med innehåll. Här brukar 25-30 lokala band få chans att spela för publik.
Workshops för rappare Öppna workshops dit unga rappare kan komma med texter. Här får de hjälp av professionella musiker att göra beats och komma vidare i sitt skapande.
Gör egna poddar
Poddutrustning och studior på flera ställen i Östergötland för alla som vill lära sig och testa att göra poddar.
Men det finns exempel på strävan att bredda kulturen och nå ut till nya grupper.
Studiefrämjandet i Umeå flyttade för några år sedan från centrala stan ut till den kulturellt ”fatti ga” stadsdelen Ålidhem. På Sweden Rock-kollo del tar unga hårdrocksintresserade tjejer på ett läger i anslutning till den stora festivalen. Detta är två av många exempel.
Det är också otvetydigt att studieförbunden för många är inkörsporten till kulturens värld. Ban det med unga killar i replokalen, nybörjarcirkeln i akvarellmålning, första tangostegen… det finns tusentals exempel på att människor genom stu dieförbunden har mättat sin kulturella nyfikenhet, som ofta lett vidare till ett livslångt intresse.
Ett gemensamt drag i studie förbundens kulturverksamhet är att tona ner presta tionshetsen och i stället framhäva det lustfyllda i skapandet.MIRJAM WALLIN
Teamchef för musik och kultur, Studiefrämjandet Skåne-Blekinge
”Kultur är kittet som håller ihop samhället. Jag ser studieförbun den som kulturlivets rötter, där människ ors intresse kan gro och växa, både för att uppleva och utöva kultur.
Kulturinstitutionerna når en snävare grupp i samhället, vår ambition är att nå ut brett, gärna till dem som är ovana vid kultur. När någon vänder sig till oss ska det gå snabbt från idé till handling.
Om vi ska lyckas med det måste vi finnas ute i myllan, på småorter och i mindre kommuner. Förankringen i lokal-
samhället är jätteviktig. Här har vi po litiska utmaningar i Skåne, när allt fler kommuner tar bort anslagen till studie förbunden. Mycket talar för att trenden kommer att fortsätta nu efter valet. Det här får konsekvenser, genom att vi inte kan satsa lika mycket som vi skulle vilja.
Vi betyder mycket för lokala kulturför eningar och grupper, och för människor som bor på mindre orter. Nu är jag oro lig över att vi i studieförbunden ska tappa markkontakten.”
Dista – för jämställdhet
I flera år har Studiefrämjandet i Skåne jobbat för en mer jämställd musikverksamhet. Dista lotsar tjejer och ickebinära in i musiken, med replokaler, workshops, möjligheter att spela live med mera.
En kamratcirkel utanför Hässleholm som vävt tillsammans länge. Ett exempel på det livslånga lärandet där det, oavsett deltagarnas ålder, finns plats för ny kunskap och inspiration.
Samarbete med flera lokala amatör teaterföreningar, bland annat Ystads stående teatersällskap som i höstas gar föreställningen Brännbart – en kabaré om sopor.
Studieförbunden finns över hela landet. I rapporten Kulturens geografi från Myndigheten för kulturanalys konstateras att studieförbundens kulturverksamhet är särskilt viktig på landsbygden och mindre orter, helt enkelt för att det ofta saknas ett kulturutbud där.
Samtidigt har kommunerna på senare år kraftigt dragit ner på bidragen till studieförbunden. Dessutom har antalet studieförbundsavdelningar minskat, lik som den lokala närvaron i form av kontor.
Forskare har visat att ett rikt kulturliv och civilsam hälle har stor betydelse för mindre kommuners attrak
tivitet. Studieförbundsföreträdare har varnat för att minskade kommunanslag kan leda till ökad centrali sering, minskad kulturverksamhet och ”vita fläckar” på folkbildningskartan.
Det går inte att komma ifrån att pengar har betydelse även i kulturlivet.
Nuvarande system för fördelning av statsbidraget mellan de tio studieförbunden utgår från volym, alltså hur mycket verksamhet, räknat i studietimmar, varje förbund genomför. Baksidan med systemet är att stu dieförbunden i jakten på studietimmar kanske missar den viktiga, men resurskrävande, uppgiften att moti vera och bjuda in ovana personer till kulturverksam heten.
• Totalt genomfördes 86 000 studiecirklar 2021. År 2019 (före Corona pandemin) genomfördes 242 000 cirklar.
• Ämnesområdet konst, musik och media svarade för 61 procent av all cirkelverksamhet, mätt i antal studietimmar. I dessa cirklar deltog 2021 drygt 251 000 personer, varav 54 procent kvinnor.
• Totalt genomfördes 117 000 kulturprogram 2021. År 2019 (före Coronapandemin) genomfördes 366 000 kulturprogram.
• Kulturprogrammen 2021 samlade 4,7 miljoner deltagare, jämfört med 19,2 miljoner deltagare år 2019.
Källa: Folkbildningsrådet, årsredovisning 2021.
”En gemensam utmaning är hur folkbildningen ska nå utanför sina traditionella målgrupper”, skrev Statskontoret i en utvärdering år 2018.
”Vi borde satsa mer på att ta oss ut i bostadsområ den och informera mer om möjligheterna med studie förbund och folkbildning”, säger en av de intervjuade studieförbundsanställda i rapporten Musik i cirkel , från Folkbildningsrådet.
Nu är ett nytt statsbidragssystem på gång, som be räknas träda i kraft 2024. Kanske kommer det att underlätta för studieförbunden att ta sig an utmaning arna inom kulturområdet. l
TEXT: THOMAS ÖSTLUNDNU ÄR ÅRETS UPPLAGA av Livekarusellen och Danskarusellen igång, med framträdanden över hela landet. I år deltar över 100 band/artis ter och cirka 25 dansgrupper.
Livekarusellen är en av Sveriges största och mest långlivade musikarrangemang. Sedan starten 1987 har tusentals musikgrup per och artister över hela landet deltagit. Danskarusellen bygger på samma koncept som Livekarusellen. Inte lika stort, men på tillväxt.
Tanken är att peppa unga musiker och dansare att utvecklas och möta en publik. Varje deltagare får uppträda på scen i sitt hemlän, vid tre tillfällen. För många är det första scenframträdandet någonsin.
Karusellerna jobbar för en jämställd musik- och dansscen. De är öppna för alla över 13 år, oavsett musikgenre, dansstil och erfaren het. Det är kostnadsfritt att delta.
Tidigare var Livekarusellen och Danskarusellen tävlingar med jury och poängutdelning. Nu har man gått ifrån det. Men fortfarande utses vilka som får gå vidare till distriktsfestival och senare till riks festival. Hur uttagningen går till skiftar i olika delar av landet. Nästa riksfestival, med deltagare från hela landet, hålls i Hallunda folkets hus i Stockholm den 18 februari 2023.
Alla deltagare får feedback på sitt framträdande. Artistcoacher, andra deltagare och ibland publiken kan komma med konstruktiv feedback. Ett uppskattat moment som gör att deltagarna kan utvecklas vidare.
På livekarusellen.se och danskarusellen.se finns mer information och aktuella arrangemang. l
»NÄR JAG I 40-ÅRSÅLDERN åkte hem med min första hund valp kändes ansvaret för den lil la pälsklädda varelsen svindlande. Inte blev det bättre av att Morris skrek hjärt skärande under de första tio milen. Så här i efterhand verkar det ganska lo giskt. Endast nio veckor gammal togs han från sin mamma, syskon och tryg ga miljö och forslades bort i en bil av två främlingar.
Morris lärde mig mycket under de nära elva år som vår relation varade. Framför allt fick han mig förstå (i efter hand) vad jag inte borde ha gjort, till exempel att inte dra i kopplet och skri ka ”tyst” när han skällde på andra han hundar. Mina inpass gjorde bara att han uppfattade situationen som ännu mer hotfull. Han lärde mig också att det gäl ler att börja tidigt med att vänja valpen vid sådant som kloklippning och att dra hårstrån ur öronen. Bearded collie är en mycket hårig ras med päls överallt. Kan ske gjorde alla mina nybörjarfel att Mor ris blev en mer otrygg hund än han hade varit annars.
I DAG – OCH I ALLA FALL FÖR MIG – handlar li vet med hund mycket mer om samspel och gemensamma mål än om dominans och bestraffning. Tidigare sågs lydnad som ett mål i sig. Jämförelser gjordes med vargflocken som alltid har en domi nant ledare. En stor skillnad är att hun dar är helt inriktade på ett socialt liv tillsammans med människan med ett stort fokus på att läsa av våra signaler.
SOCIAL SOM FÅ kom Frost in i mitt liv för drygt sex år sedan, också en Bearded collie, men med ett helt annat tempe rament än sin föregångare. Frost är en livsnjutare som tror alla om gott och är beredd att ge hela sin kärlek till den som ger honom den minsta lilla uppmuntran.
område, för internationella frågor och inom den framväxande funktionsrättsrörelsen.
Många har personliga minnen av Gösta Vestlund. Långt efter det att han fyllt 100 var han aktiv samtal om bildning, demokrati och människovärde. Och just samtalen, de nära mötena människor emellan, var något Gösta Vestlund satte stort värde på, livet ige nom. I den här skriften får vi möta en särpräglad folkbildare, och människa.
Gösta Vestlund – folkbildaren från framtiden är skriven av Kenneth Abrahamsson. Han är docent pedagogik och har publicerat böcker om vuxenutbildning, arbetsliv och medborgarkunskap. Kenneth Abrahamsson var också en nära vän till Gösta Vestlund.
Den här översvallande glädjen ställer naturligtvis till bekymmer, som när han välter saker, smutsar ner människor och ställer till allmän oreda. Men Frost har lärt mig att det kanske inte spelar så stor roll om inte allt är perfekt. Han har ock så lärt mig att ta tillvara stunden och att en deadline kan vänta en stund medan vi leker med en pinne på ängen.
Omslag Gösta juli .indd 1
FROST ÄR ÄVEN en mästare på att läsa av stämningslägen. Om jag är ledsen, oro lig, eller höjer rösten litegrann, mär ker han det direkt. I ett nafs är han vid min sida och jag omsluts av ”pälsig” kär lek. Denna lyhördhet har bland annat lett till att de äktenskapliga grälen är så gott som obefintliga. Han är alldeles för känslig för sådant!
Tack Frost (och Morris) för att ni har lärt mig att det är roligare att bejaka li vet än att befalla! l
CARINA JÄRVENHAG FrilansjournalistGÖSTA VESTLUND – FOLKBILDAREN FRÅN FRAM TIDEN av Kenneth Abrahamsson är en kortfattad biografi om en av förgrundsgestalterna inom svensk folkbildning. Under ett långt liv, Gösta Vestlund avled 2020, hela 107 år gam mal, verkade han på många områden inom svensk folkbildning. Skriften ger inblickar i Gösta Vestlunds gärning, från barndomsåren i Dalarna och genom ett långt liv.
HAR DU HÖRT Folkbildningspodden från Arenaidé? De två senaste avsnitten har rubrikerna #16, Det är mycke nu – Tidö, riksrevision och ny regering och #17, Utmanad folkhögskola väntar på budgeten. Podden leds av Ola Bo Larsson från Arenaidé och Felicia Hedström, rektor på Jakobsbergs folkhögskola.
• Hitta Folkbildningspodden på www.arenaide.se
MARTIN FALKLIND, skaparen av den uppmärksamma de teveserien Fiskarnas rike, ger sig nu ut på före läsningsturné. Du får följa med bakom kulisserna när teveserien skapades och höra om Martin Falklinds tankar om hur vi ska främja ekologisk hållbarhet i våra vatten, från minsta bäck till största världshav. Turnén startar i mitten av februari och hittills är framträdanden planerade i Stockholm och Mälardalen, Göteborg,
OM DET SKA BLI ENKLARE att upptäcka Sverige håll bart med tåget behövs fler satsningar, inte färre, skriver Svenska Turistföreningen, Friluftsfräm jandet med flera i en gemensam debattartikel, med adress till den nya regeringen. ”I Sverige lider vi av en alldeles för sen banarbetesplane ring som hindrar att tågbiljetterna släpps i tid. Nu har regeringen dessutom aviserat att pengar ska tas bort från järnvägsunderhållet nästa år”, skriver debattöerna, som kräver insatser för att ta tillvara det ökade intresset för att resa med tåg.
TUSEN OCH 1 ART är titeln på Årets bok 2022 från Naturskyddsföreningen. I boken berät tar journalisten Martin Emtenäs om hur vi människor under de senaste hundra åren har urholkat naturen som omger oss. Mängder av arter pressas nu hårt, ibland till randen av utrotning. Och alla dessa arter bär på sin egen historia. De är alla djur och växter som evolu tionen format till något fullständigt unikt. • Läs mer om boken på www.naturskyddsforeningen.se
RASISM OCH DISKRIMINERANDE handlingar är vanligt i spelvärlden. Det visar en ny studie från spelkulturförbundet Sverok.
FRILUFTSFRÄMJANDETS
SKOGSMULLE har blivit pensionär – men kommer knappast att slå sig till ro. Fortfarande lockar Mulle tusentals barn till att lära sig mer om, och visa hänsyn, i naturen. Skogsmulle är barnens vän – och ledarens pedagogiska redskap som gör skogen till ett spännande äventyr.
Det var Gösta Frohm, verksam i det som då hette Skid- och Friluftsfrämjandet, som 1957 gav liv åt Mulle och startade den första Mulleskolan.
Till grund för studien ligger ett tjugotal intervjuer med ungdomar mellan 16 och 25 år inom spelkultu ren. Samtliga vittnar om att de upplevt rasism i spel. Av de med minst en förälder född utanför Eu ropa uppger 55 procent att de upplevt kränkande kommentarer om sin hudfärg. Anonymiteten på nätet gör det enklare att uttrycka sig diskri minerande.
• Rapporten Spelvärlden där rasism normaliseras finns på www.sverok.se
ADAM TAALS NÄSTA PLATTA kommer inte att släppas av Adam Tensta. Artistnamnet känns daterat eftersom han numera bor på Södermalm i Stockholm. Men rötterna i Tensta finns kvar, liksom hans starka samhällsengagemang. Nu lotsar Adam Taal ungdomar in i musikbran schen genom utbildningen framåt på Studiefrämjandet Stockholm.
»Nya plattan är klar och Adam Taal vän tar bara på rätta tillfället att släppa den. Precis som hans Sommarprogram i P1 2018 kretsar de nya låtarna kring minnet av hans mamma som gick bort 2016.
– Jag vill göra henne rättvisa genom musiken. Så klart var hon speciell för mig, men nu inser jag också hur mycket hon betydde för andra.
Han tänker ofta på mamma, men den första ti dens sorg har lämnat plats för ljusare minnen.
– Man orkar inte gå omkring och vara ledsen hela tiden, särskilt inte om man har redskap för att se mer positivt på livet, och det har jag.
Adam Tensta slog igenom i mitten av 00-talet. Genombrottslåten My Cool följdes av albumet It´s a Tensta Thing , världsturnéer och Grammispri ser. De senaste åren har det varit lite tystare kring Adam. Han har blivit sambo, fått två barn och fast jobb, som verksamhetsutvecklare på Studiefräm jandet Stockholm.
Vi träffas i källaren, längst ner i ett bostadshus på Kungsholmen. Det är inga klassiska replokaler, utan studior som mest är till för musikproduktion.
– Folk kommer hit och kopplar in sin dator. Här finns monitorer, mikrofoner och otrolig akustik. Ofta läggs sången på här, men vi har sällan instru ment.
Göra musik i sovrummet källaren är ett tecken på att musikskapandet på senare tid ändrat karaktär. ”Rockcirkeln” är ett begrepp sedan fyrtio år tillbaka, och bygger i sin grundform på minst tre personer (i allmän het killar) i en replokal. Det passar perfekt för de regler som finns för studiecirklar. Nutidens musik skapande är lösare i konturerna. Den digitala utvecklingen har förändrat mycket. Det klassiska rockbandet i replokalen finns visserligen kvar, men nu skapas mycket musik på datorer.
– Det här gör att fler än någonsin tidigare kan utöva musik. Du kan spela in grejer hemma i sov rummet, släppa en låt på Spotify och ha en miljon lyssnare en vecka senare.
Men vägen till framgång är inte alltid enkel, menar Adam. – Som independentartist är du inte knuten till något skivbolag. Det behöver du inte heller vara, men för att nå ut krävs kunskap och sociala sam manhang. Jag vill inte släcka drömmer, men om du bara sitter hemma ensam och filar på din musik är det svårt att komma vidare.
Denna insikt fick Adam att starta framåt. Det är en utbildning i musikentreprenörskap som ger ungdomar nycklar för att komma vidare i sitt ska pande. Här får de kunskap hur branschen funge rar, men också hur de ska tänka om sin musik och framtid – som artist, producent, låtskrivare, DJ eller kanske något helt annat. framåt genomförs digitalt i studiecirkelform. Kursen pågår tre måna der och cirka fyrtio personer deltar, ungefär lika många tjejer och killar, de flesta under 30 år.
– Det är inget Idol, utan fritt fram för alla att söka sig hit. Det handlar inte om hur långt du kommit i ditt musikskapande. Inte heller om bra eller dåligt, säger Adam.
Deltagarna träffas digitalt i mindre grupper en gång i veckan under ledning av Adam, ofta med inbjudna gäster med specialkunskaper inom olika områden. Att Adam själv är ett känt namn med många kontakter i branschen underlättar så klart.
Mycket i framåt kretsar kring att definiera för dig själv vem du är och vad du vill med ditt musik skapande.
– Deltagarna hänger ofta med varandra och det är ett konstant utbyte av tankar och idéer, långt efter det att kursen är avslutad. Det knyts starka band i grupperna, vilket jag inte förutspådde från början. Men jag har märkt att deltagarna blir var andras sammanhang, lyssnare, bollplank och kom pisar.
Adam grundade framåt utifrån sina egna er farenheter som independentartist.
omADAM TAAL, 39
GÖR: Artist och verksam hetsutvecklare på Studie främjandet Stockholm.
FAMILJ: Sambo, dotter, 6 år och son, 2 år.
BOR: Lägenhet på Södermalm i Stockholm.
”DET DU LÄR DIG i en studie cirkel går att applicera på hela livet, just för att det bygger på att du träffar andra människor i ett bra sammanhang”, menar Adam Taal.
– Innan jag slog igenom höll jag på i tio år med att hitta ett sammanhang. Det är onödigt att andra ska behöva slösa lika lång tid på att försöka öppna dörrar och få in foten någonstans.
Adam menar att folkbildningens grundtankar om gemensamt lärande utifrån människors egna intressen och förutsättningar passar perfekt i sam manhanget. Det är så klart en utmaning att få igång studiecirklar i det nya musiklandskapet, där grupperna inte är lika konstanta som i ett rock
Bok: Den jag läser just nu, En stund är vi vackra på jorden av Ocean Vuong.
Ord: Kör!
Stad: Stockholm
Mat: Pannkaka
Film: Me and You and Everyone We Know
Vän: Francisco Péres
Låt: She’s Gone med Bob Marley
band. Nu skapas musiken ofta i lösare konstella tioner.
– Visst kan folkbildning existera även utan stu dieförbund, men vi är bra på att skapa möjlighe ter och sammanhang, så det vore ju dumt av oss i Studiefrämjandet att inte vilja tillgängliggöra folk bildningen för en ny generation musiker.
Själv beskriver Adam folkbildningen som en del av Sveriges sociala nät, något som för människor närmare varandra.
– Det du lär dig i en studiecirkel går att appli cera på hela livet, just för att det bygger på att du träffar andra människor i ett bra sammanhang.
Under de första trettio åren av sitt liv bodde Adam i Tensta. Artistnamnet signalerar tydligt att det var den verkligheten han ville skildra i text och musik.
– Jag ville berätta min historia, och så klart att den skulle höras av andra.
Många skriver, tycker och har åsikter om föror ten.
– Alla har så klart rätt till det, men det blir ett problem när folk i ett område som det skrivs myck et om inte själva får komma till tals och berätta sin version. Då blir bilden skev.
Adam minns fotbolls-VM 1994, när Martin Dahlin var med och spelade hem bronset till Sve rige.
– Det var första gången jag såg mig själv speglad i någon på teve.
Ett annat minne är från sommarlovet i mel lanstadiet. När klassen samlades på hösten hade många kompisar försvunnit.
– De som bodde i det rikare området Spånga hade bytt skola. Helt plötsligt var vi en helt Ten stafierad klass. Ändå var det ingen problemskola, den var jättebra. Jag tror föräldrarna valde en an nan skola för att ge sina barn mer gångbara socia la nätverk.
Några år senare var Adam i en liknande situa tion. Han vägrade börja på Tensta gymnasium och sökte sig till en friskola på Södermalm.
– Det är väl inte så konstigt att vilja lämna sin hemort när man är ung. Jag ville se mer, uppleva mer, få ett större nätverk. Det är heller inget pro blem att vilja bo kvar. Det blir ett problem först när du vill dra, men känner att du inte kan. Att du är fast.
Sedan snart tio år tillbaka bor Adam på Söder malm.
– Min nästa platta kommer inte att vara under Adam Tensta-flagg, Jag kan inte bära det namnet när jag inte bor där.
Vintern 2022 kan det vara lätt att känna sig dyster. Krig i Ukraina, klimatkris och antidemokratiska vindar lite varstans i världen. För Adam har sam hällsengagemanget gått hand i hand med artist karriären.
– Det är svårt att behålla ett positivt sinnelag när man följer nyheterna, säger han, gör en paus och tillägger:
– MEN, på det hela taget är det bättre nu än för hundra år sedan, till och med femtio år sedan. Jag försöker att inte grotta ner mig i skit.
Att försöka se saker och ting från en ljusare sida är en del av personligheten.
– Att klaga är inte min grej. Hur dåligt har vi det egentligen? Vissa blir upprörda när någon trängs i tunnelbanan. Det är inte jag.
Och är det något Adam inte klagar över så är det att vara pappa. Han fyrar av ett stort leende och sä ger att föräldraskapet är det bästa som hänt ho nom.
– Tänk att det finns små människor som går omkring och sjunger, sitter i ett hörn och leker, gosar med varandra, har egna tankar och ska bli personer i den här världen. När vi inte är kvar på jorden längre, så är det dom som ska finnas här. l
TEXT: THOMAS ÖSTLUND
BILD: ANNA MOLANDER
STUDIEFRÄMJANDET, som via enga gemang och ett starkt kursutbud driver folkbildning och omställning på individ- och samhällsnivå.
Så löd motiveringen när Studiefräm jandet vid årets Bokmässa i Göteborg
utsågs till en av tre finalister till Bok mässans bildningspris.
Priset gick till Frida Berry Eklund och Våra barns klimat, en organisation som arbetar för att lämna över en hållbar värld till våra barn.
• Skyttesimulator med älgjakt.
• Besök i skogen med virtual reality-glasögon.
• Växter från skogen att lukta, känna och titta på.
• Föreläsning om kolmilor.
• Mjukdjursfåglar med inbyggda fågelläten.
• Kokkaffe över öppen eld. Allt detta och lite till hände på Skogsdagen, som genomförts av Studiefräm jandet på två äldreboenden i norra Uppland. En stor succé med nöjda seniorer som fick använda alla sina sinnen.
”ATT SKRIVA GER MIG POSITIV ENERGI”, säger Cecilia. Hon är en av deltagarna i Orda-gruppen som varje tisdag träffas och låter fantasin flöda ut i kreativt skrivande. Följ med till en studiecirkel utan krav på prestation, men med många ord och stor mening.
»Det är så klart en speciell dag i Orda-gruppen, eftersom vi från Cirkeln är med och lyssnar, ställer frågor och tar bilder.
– Det går hur bra som helst, säger en av deltagarna.
Flera andra nickar. Någon frågar om de får se tidningen sedan.
I dag är fem deltagare och två ledare på plats, alla kvinnor. Gruppen har träffats i tre år på Studiefrämjandet i Uppsala. Flera har hängt med från start och känner var andra väl. Några pratar och kommenterar mycket och gärna allt som sker, andra är mer stillsamt fåordiga. Precis som i vilken grupp som helst.
SLÅ MED TÄRNINGEN och skriv en text. Svårare än så behöver det inte vara.
De här cirkeldeltagarna har intellektu ella funktionsnedsättningar. Alla jobbar i olika dagliga verksamheter, och har skif tande stöd i sin vardag.
– Fast vi brukar inte prata eller fråga så mycket om deras nedsättningar, Hit är alla välkomna, och alla är med utifrån sina för utsättningar, förklarar ledaren Cici.
Det gemensamma intresset i gruppen är skrivandet, att låta fantasin flöda och bli till ord på papper.
Dagens cirkelträff börjar med en skrivövning. Deltagarna får tärningar som i stället för siffror visar bilder: blomma, fot boll, jägare med mera. Var och en kastar sin tärning. Uppgiften är att skriva en me ning på en lapp där ordet på tärningen in går.
Plötsligt blir det tyst och koncentrerat. Alla skriver.
– Börjar ni bli klara, frågar Cici efter några minuter.
– Inte riktigt.
– Då väntar vi lite till.
När alla är klara får var och en läsa upp sin mening. Matilda är först ut:
”Jag älskar tulpaner, det är min favorit blomma. Tulpanens dag är på min födelse dag den 15 februari.”
Därefter följer Cici: ”En jägare på jakt efter sitt byte.”
Så fortsätter det tills alla har läst sina meningar.
– Nu har vi en massa meningar på olika papper, och om vi blandar dem så får vi en längre text, säger ledaren Sofia.
Lapparna blandas och Carina läser upp en lätt absurd berättelse som får alla att fnissa.
– Det blev ju lite tokigt, men roligt.
Alla vill så klart läsa, och det blir olika texter, beroende i vilken ordning lapparna kommer.
ORDAGRUPPEN, från vänster: Titti Hoque, Sofia Östblom, Carina Lemhagen, Cecilia Hornberg, Cici Rettig, Matilda Amundsson och Berit Karlsson.
• Treårigt projekt i kreativt skri vande, främst med personer med intellektuell funktionsnedsättning.
• Projektet drivs av Studiefrämjan det Uppsala Västmanland med stöd av Allmänna Arvsfonden.
• Hittills har sex orda-grupper deltagit i projektet, med cirka fyrtio deltagare och sex ledare.
• Mer att läsa finns på Ordas blogg: ordasblogg@blogspot.com
Orda har tagit fram en egen värdegrund i tio punkter som vägleder Orda-grupperna.
Här är några av punkterna:
• Alla ska få uttrycka sig och höras – alla ska få plats.
• Deltagarförankrat – allt sker utifrån deltagarnas vilja och förmåga.
• Ditt eget värde – inse att just du har något att säga.
• Fri från prestation och fritt från prestige.
• Upptäck, utforska och öva!
»
I ORDA LÄSER deltagarna ofta texter för varandra. Här har korta meningar växt till små berättelser.
DET ÄR SKILLNAD att göra saker för eller med delta garna, menar Elin Sjöman, projektledare för Orda. Här med ledarna Sofia Östblom och Cici Rettig.
”I Orda har jag mött fantastiskt fina människor som öppet delar med sig av sina tankar och känslor.” Det säger Sofia Östblom som tillsammans med Cici Rettig är cirkelledare i Orda.
»Som cirkelledare i Orda kan allt hända. Även om det finns en plan, tar sig cirkel träffarna ofta helt egna väg ar, beroende på deltagarnas dagsform och idéer.
– Det är bara spännande. Orda är ju på deltagarnas villkor, så det gäller att vara lyhörd och flexibel.
Kreativiteten och lusten att uttrycka sig står i centrum.
– Vi undviker den värderande be kräftelsen. Ord som bra och dåligt säger egentligen ingenting, menar Cici.
Sofia nickar och fyller i:
– Det händer att deltagarna visar fram något och vill veta om jag är nöjd. Då bollar jag tillbaka och frågar: ”Är du nöjd?”. Det är lite sorgligt att vi har inpräntat i oss att vi ska bli bedömda av
andra, när det viktigaste är att vi själva blir nöjda.
Men bekräftelse är viktigt, och i Orda kommer den av att se, lyssna och vara närvarande i varandras skapande. Att läsa upp egna texter är ett återkom mande inslag i cirkelträffarna.
– Deltagarna är väldigt stöttande och generösa. Det händer aldrig att de tittar snett på varandra, utifrån vad de skriver och läser upp, säger Cici.
Det finns i Orda en tydlig ambi tion att deltagarna ska utforska språ kets möjligheter och hitta fram till sina egna uttryck. Och även visa sina texter för andra. Boken Ohörda ord utkom i år med texter från Orda och vid flera till fällen har deltagare offentligt framfört sina texter, senast i höstas på Bokmäs san i Göteborg.
– Det finns deltagare som knappast kunde skriva och läsa när de kom hit för några år sedan. Att följa deras utveck ling är fantastiskt, säger Cici.
Nu finns ett nytt omfattande studie material om Orda, som lotsar dig fram till att starta skrivarkurser. Materialet är samlat i en mapp och innehåller:
• Förslag på planering och upplägg av studiecirklar i Orda.
• Ledarhandledningen Orda: Kom igång –kreativt skrivande med personer med funktionsnedsättning (finns även i lättläst version i mappen)
• Tio blad med övningar och instruktioner, anpassade till Orda-träffar.
Ge röst För många är skrivandet ett sätt att bearbeta sitt liv och sina känslor.
– En av grundtankarna i Orda är att ge röst åt en grupp i samhället som säl lan får möjlighet att uttrycka sig, säger Elin Sjöman, projektledare för Orda.
Hon berättar att det är mycket ovan ligt med kurser i kreativt skrivande med personer med intellektuell funktions nedsättning, och hoppas att det nya Orda-materialet ska inspirera andra att göra liknande satsningar.
– Vi känner oss som pionjärer. Ofta gör man saker för den här målgruppen, men i Orda har vi gjort allt med delta garna. Det är en väldig skillnad, säger Elin.
För ledarna Sofia och Cici är Orda en givande resa, även i deras personliga ut veckling.
– Jag tror inte vi fattade i början hur viktigt det här är. Det har betytt jätte mycket för deltagarna, och för oss själ va. l
För mer information och beställning av Orda-materialet, kontakta uppsala@studieframjandet.se.
I nästa steg delas lapparna ut på nytt.
– Nu kan ni fortsätta på meningen som står på lappen. Skriv så långt ni vill, kanske blir det en liten berättelse, säger Sofia.
Snart är gruppen igång igen. Några viskar lite med varandra, andra skriver tyst för sig själva. Ingen tvekan om att deltagarna med full kraft går in för upp gifterna. Skoj och allvar på samma gång, utan att det känns prestationsinriktat.
– Hur stavar man till bearnaisesås, frågar någon.
Ingen har ett säkert svar. Fram med mobilen och kolla.
Ett ord räcker
Efter ett tag är det dags för paus med äpplen, bananer, te eller kaffe.
Cecilia Hornberg, en av deltagarna, berättar att hon är med i tre studiecirk lar, i matlagning, i en fritidscirkel och så Orda.
– Att skriva ger mig positiv energi. Och det är inga krav här. Du kan skri va ett enda ord eller tre ord på ett pap per. Vill du inte skriva mer, så behöver du inte. Och ibland kommer det inga ord alls, och det gör inget det heller.
Cecilia bor i en lägenhet vid Fyrisån i Uppsala och arbetar på Ge makten vi dare 2.0, en daglig verksamhet. Det gör även Titti, som bor hos sina föräldrar.
– Det är inte så lätt att förklara vad Makten vidare är, men man kan säga att vi jobbar med LSS och att stärka våra rättigheter i samhället.
Titti gillar att skriva och vara med i Orda.
– Vi skriver om det vi tycker är roligt och om det vi själva vill berätta.
Dags för gruppen att samlas igen. Sista halvtimmen ägnas åt att förbereda nästa träff. Då ska gruppen få besök av förfat taren Rakhsha Razani.
– Vilka frågor vill ni ställa till henne?
Förslagen flyger i luften.
– Vad får hon sin inspiration ifrån?
– Varför började hon skriva?
– Vad av det hon skrivit är hon själv mest nöjd med?
Det kommer knappast bli tyst i grup pen, inte nästa vecka heller.
När cirkelträffen går mot sitt slut, är det som att deltagarna inte riktigt vill ge sig av. Några hänger kvar i cafét, äter lite mer frukt, pratar med varandra och med ledarna.
Så småningom försvinner de ut i höst skymningen, efter att ännu en gång ha ordat tillsammans. l
TEXT: THOMAS ÖSTLUND FOTO: LARS EMERIUS
Boken Ohörda ord innehåller 247 sidor av texter och bilder som skapats i Orda-grupperna. Här är några utdrag ur boken.
Lycka är som ett hav Det finns små vågor Det finns stora vågor Man behöver bara välja den rätta vågen.
Vågor är ett talesätt Att säga lycka är en mening för frid och ro Och hopp till en bra dag.
ROBINom svanar
Min farfar är från Norrköping i Östergötland.
Östergötlands landskapsdjur är knölsvan.
Jag har en stor svansamling 15 stycken svanar har jag i mitt svanskåp + en svanaffisch.
Och jag har alltid gillat svanar. Sen min farfar.
MATILDAFesten äger rum på en kyrkogård Utan gravar.
Ett benrangel utan ben dansar tango Med en borstfri kvast utan skaft. Fem uppätna pumpor dansar rock and roll
Till hiphopmusik Som inte hörs
Alla bjuds på en lerdrink Utan glas och sugrör Och kokta snigelskal utan sniglar. När festen är slut så börjar den Och alla går hem till varandra
CISSIBoken Ohörda ord kan beställas via uppsala@ studieframjandet.se.
FELAKTIGHETER MED STUDIETIMMAR och kostnadsersättningar, krav på granskning, ny folkbildnings utredning och svidande kritik från Riksrevisionen. Mycket har skrivits och sagts på senare år om statsbidraget till studieförbunden. Här är ett snabbspår med de viktigaste händelserna i sammanfattning.
Om bidragen till studieförbunden Tio studieförbund får del av statsbidraget, cirka 1 800 miljoner kronor varje år. Folkbildningsrådet förde lar bidraget mellan studieförbunden. Folkbildningsrådet är en förening där studieförbundens och folkhögskolornas intresseorganisationer är medlemmar.
Grunden i bidragsfördelningen mellan studieförbun den är mängden verksamhet varje förbund genomför, där det viktigaste måttet är antal studietimmar i studiecirklar. Eftersom statsbidraget inte ökar, måste det studieförbund som vill ha större andel av ”statsbidragskakan” genomföra fler studietimmar. Många menar att det leder till ett skad ligt fokus på kvantitet i stället för på kvalitet i folkbild ningsverksamheten.
År 2019 upptäcktes i flera studieförbund, däribland Stu diefrämjandet, allvarliga felaktigheter i verksamheten på Järvaområdet. Bland annat hade personer rapporte rats utan att de deltagit i studiecirklar. Dessutom hade pengar betalats ut till föreningar och samarbetspartners för studiecirklar som aldrig ägt rum. Det här var inte för sta gången som oegentligheter avslöjas i studieförbunden.
Det blev mycket debatt efter händelserna på Järvaområ det. Flera ifrågasatte studieförbundens hantering av stats bidraget, om de verkligen hade koll på skattepengarna. Från politiskt håll ifrågasattes även Folkbildningsrådets roll. Vissa menade att det kanske vore bättre om en myn dighet fick ansvar för statsbidraget. Utifrån vad som hänt beslutade Riksrevisionen att granska studieförbundens hantering av statsbidraget. Granskningen inleddes 2021.
Avslöjandena om oegentligheter ledde till att Folkbild ningsrådet 2021 presenterade ett 18 punkts-program för att komma till rätta med problemen. Rapporten Kontroll, transparens och kvalitet i studieförbundens verksamhet skickades till regeringen våren 2022. Här redovisar Folk bildningsrådet vad som gjorts utifrån de 18 punkterna. Det handlar bland annat om samkörning av register, vis selblåsartjänst och krav på digital närvarrapportering i studiecirklar.
I september 2022 kom Riksrevisionens rapport Statsbidraget till studieförbunden – kontroll och uppfölj ning. Granskningen har fokuserat på det som kallas ”kost nadsersättningar”, alltså när studieförbunden betalar ut pengar till samverkanspartner. I bidragsvillkoren står det tydligt att ersättningar ska vara direkt kopplade till den folkbildningsverksamhet som bedrivas. Riksrevisionen konstaterar att det i en stor del av de fall som granskats saknas underlag som visar vad pengarna använts till. De skriver ”att det finns en överhängande risk att statsbidra get går till annat än folkbildning”. Svidande kritik alltså.
Det är viktigt att ha i minne att Riksrevisionen inte granskat verksamhetens effekter för deltagarna och för samhället i stort. Uppdraget var alltså begränsat – men på de områden där granskning skett är kritiken omfattande.
I maj i år tillsattes en ny statlig folkbildningsut redning av den förra regeringen. Utredningen leds av Christer Nylander (L), tidigare ordförande i Riksdagens kulturutskott. Utredningen har ett brett uppdrag men ska särskilt fokusera på hur uppföljning och granskning kan säkerställas.
”Folkbildningens fria och frivilliga karaktär ska vägas mot politikens behov av att se till att skattepengar används på rätt sätt”, säger Christer Nylander. Utredningen fort sätter arbetet även efter valet, och ska vara klar i februa ri 2024.
Den nya regeringen bedömer i sin första budgetproposi tion ”att folkbildningen är viktig för Sverige” och att syf tena med statsbidraget uppfylls. Samtidigt kommenteras Riksrevisionens kritik och regeringen signalerar att det behövs ytterligare åtgärder ”för att reformera stödet till folkbildningen” i avvaktan på resultaten från Folkbild ningsutredningen. Vilka dessa åtgärder är specificeras inte närmare.
Vad säger du om Riksrevisionens granskning? Jag välkomnar den. Den visar att vi i studieförbunden måste skärpa till oss. Framför allt måste vi ha koll på och begränsa de kostnadsersättningar vi betalar ut till olika föreningar. Det ska vara ordning och reda. De skat tepengar vi får ska gå till folk bildning och studieförbundens kostnader för verksamheten.
Hur känns det att jobba i ett studieförbund, när ni får så mycket kritik? Det känns bra! Befogad kritik måste vi ta till oss. Jag hoppas bara att kritiken inte skymmer det faktum att studieförbunden gör väldigt mycket bra i sam hället. Våra mätningar i Studie främjandet visar att vi har nöjda deltagare, som ökar sin kunskap och får stort utbyte av verksam heten.
Vad gör ni i Studiefrämjandet för att komma till rätta med problemen? År 2020 inledde vi den största genomlysningen någonsin av vår verksamhet. Det ledde fram till
något vi kallar Tillitsmodellen. Kortfattat betyder den att vi ska var helt transparenta och öppet redovisa vad vi rapporterar som grund för statsbidrag. Vi måste förstå att den frihet vi har i stu dieförbunden, och vill fortsätta ha, kräver att vi har ordning och reda på vad vi gör med skatte pengarna.
Innebär inte detta färre studietimmar, och mindre del av statsbidraget för Studie främjandet?
Så kan det bli, men knappast om alla studieförbund följer de bidragsvillkor som finns. Vi ser fram emot ett reforme rat statsbidragssystem, som bevarar studieförbundens frihet. Jag hoppas på ett system som inte enbart tar hänsyn till volym. Jakten på fler och fler studie timmar urholkar folkbildningens värde och är roten till mycket av det onda som skett på senare år. Vi måste samtidigt alltid vara medvetna om drivkrafter na i varje system, och ständigt utveckla vår granskning. De medel vi anförtros ska vi varje dag förtjäna.
bidragssystem på gång
Parallellt med den senaste tidens händelser arbetar Folkbildningsrådet med ett nytt system för fördelning av statsbidraget mellan studieförbunden. Många menar att en grundorsak till det som hänt på senare tid är det volymbaserade fördelningssystemet. Det är knappast ett försvar för bristande kontroll och oegentligheter, men kanske en del av förklaringen. Många inom studieförbundsvärlden ser fram emot ett nytt och bättre system för fördelning av statsbidraget.
TEXT: THOMAS ÖSTLUNDUGGLESTIPENDIET har sedan 1985 delats ut av Studiefrämjandets förbundsstyrelse för en framstående folkbildningsinsats inom natur miljö och hållbarhet. Ugglestipendiet kan tilldelas en förening, en cirkelledare, en studiecirkel eller projekt som tillsammans med Studiefrämjandet gynnar en hållbar utveckling.
Stipendiet, som är på 50 000 kronor, delas ut vid Studiefrämjandets förbundsstämma. Nästa stämma genomförs den 27 maj 2023.
Nu kan du vara med och utse 2023 års stipendiat! Förslag till kandidat/ kandidater och motivering skickas senast 15 februari till: ugglestipendiet@studieframjandet.se.
För mer information, se www.studieframjandet.se/ ugglestipendiet.
MATS PERSSON från Liberalerna är sedan regeringsskiftet ny utbildningsminister och statsråd med ansvar för folkbildningen.
Mats Persson har varit ledamot i Libera lernas partistyrelse sedan 2011 och även haft rollen som partiets ekonomiskpolitiska talesperson. Tidigare var han regionråd i Skåne. Mats Persson är doktor i ekonomisk historia.
I BUDGETPROPOSITIONEN föreslås en minsk ning av folkbildningsanslaget med 572 miljoner kronor nästa år. Det är framför allt folkhögskolan som drabbas när satsningen på 3 000 extraplatser inte förlängs och yr kesinriktade utbildningar försvinner. Men även studieförbunden drabbas, eftersom bidragen inte justeras uppåt för den ökande inflationen.
• En uppsalabo som minns sin barndoms myt om Kilimanjaro.
• En poet som upplever åldersrasism.
• Fjorton fristadsförfattare med rötter i nio olika länder.
Det är några av de 200 medverkande i antologin Från ett avlägset land. På nära 800 sidor finns texter om att må bra, må dåligt, om att inte få höras och om att skrika högst av alla.
Antologin är ett resultat av skriv- och läsfräm jande verksamheter 2020-2021 i Litteratur centrum i Uppsala län, som drivs från Studie främjandet Uppsala Västmanland. Det är den åttonde antologin som ges ut av Litteraturcentrum sedan 2010.
Titeln Från ett avlägset land är inspirerad av Gunnar Ekelöfs dikt Jag skriver till dig, ur samlingen Opus Incertum (Bonniers, 1959).
• Ett av Sveriges största studieförbund.
• Finns över hela Sverige.
• Anordnar främst studiecirklar och kulturarrangemang. För detta ges bidrag från stat, kommuner och lands ting.
• Utgår från folkbildningens idé. Deltagarnas önskemål, förutsättningar och erfarenheter är viktiga.
• Anordnar studiecirklar i många ämnen, men satsar särskilt på natur, djur, miljö och kultur.
• Är oberoende – utan kopplingar till politiska partier, fackliga organisationer eller religiösa samfund.
• Är en ideell organisation utan vinstintresse som styrs demokratiskt.
• Har 19 medlemsorganisationer.
Att alla människor har kunskap, kraft och utrymme att delta i utvecklingen av ett hållbart och demokratiskt samhälle.
Adoptionscentrum, Friluftsfrämjandet, Fältbiologerna, Förbundet Skog och Ungdom, Jordbrukare-Ungdomens Förbund, Jordens Vänner, Koloniträdgårdsförbundet, Naturskyddsföreningen, Riksförbundet Hem och Skola, Riksförbundet Sveriges 4H, Svensk Live, Svenska Brukshundklubben, Svenska Jägareförbundet, Svenska Kennelklubben, Svenska Turistföreningen, Sveriges Hundungdom, Sveriges Ornitologiska Förening, Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund – Sportfiskarna, Sverok
ANNA HÅKANSSON
VAD BETYDER KULTUR FÖR DIG? Frågar vi människor i vår närhet är jag säker på att svaren kommer att skifta. Opera eller silversmi de? Camilla Läckberg eller lajv? Dansa tango, spela tango eller lyssna på tango? Väldigt få skulle nog svara: ”Kultur betyder absolut ingenting för mig?”
Själv skulle jag kalla mig kulturellt nyfiken. Det har hänt att jag fått frågan om min musiksmak. ”Allätare”, brukar jag säga, fullt medveten om att det låter lite vagt och svävande. Men det finns en poäng med att vara kulturellt svävande. Jag vill inte avfärda något på förhand, utan testa det mesta: Blir jag oberörd, berörd eller kanske upprörd? Oavsett vilket är en sak säker: Kul tur berikar mitt liv.
Jag vet att jag delar min kulturella nyfikenhet med många. Det är en förklaring till varför studieförbundens kulturverksam het varje år lockar hundratusentals deltagare.
NAMNET PÅ VÅRT STUDIEFÖRBUND är Studiefrämjandet. Jag tror det kan vara värt att fundera på det andra ledet i namnet –främjande. Att främja betyder enligt ordboken att underlätta, stödja, gynna. Jag tänker att det är precis så vi ska agera.
Vi ska underlätta för människor att uppleva och utöva kultur genom ett rikt utbud av folkbildningsaktiviteter. Vi ska stödja dem som kanske saknar mod eller ekonomiska resurser att våga något nytt och okänt. Vi ska gynna nyfikenheten.
I Studiefrämjandet ska kultur aldrig vara en snobbig status markör. Hos oss är all kultur finkultur. I det folkbildande kultur livet ska högtidliga begrepp som demokrati och alla människors lika värde ta gestalt.
”KULTUR ÄR BÅDE EN samlande och utmanande kraft i samhället.” Så står det i Studiefrämjandets Strategi 2131. Precis så är det –kulturen samlar oss i gemenskap. Kul turen utmanar oss som individer och samhällsmedborgare. Med en fri, levande kultur syresätter vi oss själva och hela vårt demokratiska samhälle.
En God Jul och ett Gott Nytt År!
ANNA HÅKANSSON FÖRBUNDSORDFÖRANDE STUDIEFRÄMJANDETVill du ha Cirkeln? Har du ändrat adress? Är du ledare eller förtroendevald, kontakta i så fall Studiefrämjandet där du bor. Övriga prenumerationsärenden, kontakta Studiefrämjandet, riksförbundet, tel 08 545 70 700 eller info@studieframjandet.se
På studieframjandet.se/cirkeln hittar du nyheter, inspiration och fakta
