MINNS DU BEGREPPET ”MÅNGKULTURELLT SAMHÄLLE”? För bara några år sedan var det självklart att kunna värdesätta mångfalden –och våga säga det öppet. ”Det mångkulturella samhället fungerar bättre. Det är ett mer spännande och mer intressant samhälle”, sade statsminister Fredrik Reinfeldt i Svenska Dagbladet 2007. Numera är tanken om mångkulturens förtjänster i det närmaste utraderad i den offentliga debatten. Enfald, inte mångfald, tycks ha blivit det nya politiskt korrekta.
UNDER VINTERN har jag intervjuat ett tiotal personer som deltagit i studiecirklar i något av Sveriges fem minoritetsspråk – romani, jiddisch, finska, samiska och meänkieli. De var stolta, både över att vara svenskar, och att tillhöra en nationell minoritet. De berättade samtidigt historier om fördomar och förtryck från det svenska majoritetssamhället, där det egna språket och kulturen trängts tillbaka, och ibland nästan försvunnit. Att det inte är första gången i historien som Sverige förtryckt sina medborgare, är cirkeldeltagarna från de nationella minoriteterna en smärtsam påminnelse om.
NÄR OLIKHETER BRYTS mot varandra uppstår ibland spänningar och konflikter, det kan ingen förneka. Men ett samhälle där alla ska inordna sig i en trång korridor av likhet, riskerar att bli ängsligt stillastående. Inom folkbildningen kan, och ska, olikheterna samspela och gnuggas mot varandra, på ett öppet och civiliserat sätt. Som en motkraft till enfalden.
T H OMAS ÖSTLUND REDAKTÖR
Intervjuerna om minoritetsspråk ligger till grund för rapporten Dåtid – nutid – framtid som gjorts på uppdrag av Folkbildningsrådet.
z cirkeln
ges ut av Studiefrämjandet till cirka 11 000 cirkelledare, förtroendevalda och anställda. Cirkeln produceras av Kombinera för Studiefrämjandet. Årgång 44.
re daktör
Thomas Östlund 070 541 76 28 thomas@kombinera.se
art diressctor Ninni Oljemark ninni@kombinera.se
ansvarig utgivare Andrea Rodriguez Studiefrämjandet
OMSLAGSFOTO: IStock
4 Varför gå i Cirkel?
10 Laddade för Sweden Rock
12 Viggo på väg
16 Porträtt: Rebecka Le Moine
19 Biologisk mångfald – vad, hur, varför?
20 Vägvisare för cirkelledare
22 Lär känna dina grannar
26 Hemester 2.0
”Gårdagen kastar sin skugga på nuet som i sin tur bebådar morgondagen. Det som har hänt en gång kan hända igen.”
UR "SKÄRVOR AV ETT LIV" AV HÉDI FRIED, ÖVERLEVARE FRÅN NAZISMENS KONCENTRATIONSLÄGER. HÉDI FRIED AVLED I NOVEMBER 2022, 98 ÅR GAMMAL.
”Låt därför livet bära med sig vad det vill, och låt mig vara stark nog att ta emot vad det bjuder.”
UR "RASMUS PÅ LUFFEN" AV ASTRID LINDGREN.
omslagsfoto IStock
postadr ess
Cirkeln
Kombinera Surbrunnsgatan 42A 113 48 Stockholm
internet studieframjandet.se/cirkeln
tryck Norra Skåne Offset, Klippan
pa pper
Munken Kristall. Tillverkat på Munkedals pappersbruk
issn 0282-135
Redaktionen ansvarar ej för insänt, ej beställt material. Citera gärna men ange källan.
Detta nummer är presslagt i april 2023.
Folkbildning pågår året runt. Mycket flyttar utomhus under sommarhalvåret. Här är ett litet urval av allt som händer i Studiefrämjandet den närmaste tiden. Mycket mer finns på www.studieframjandet.se.
Många arrangemang genomförs i samarbete med det lokala föreningslivet.
Ta med en växt, och kom hem med en annan. På växtbytarträffen i Brålanda stationshus blir det också föreläsning, fika och utbyte av trädgårdserfarenheter.
BRÅLANDA, 25 MAJ
Alla sommarlovslediga, 10-14 år, kan hänga med och lära sig laga mat utomhus. Studiefrämjandet tar med stormkök och mat. Allt lagas till under två timmari Fredriksdalsparken.
LIDKÖPING, 25 JUNI
BLAND DINA FOTON
Har du många bilder i mobilen?
Du är inte ensam. Denna kurs innebär fyra timmars tips och trix för mer ordning och struktur på dina bilder. Anordnas i samverkan med SeniorNet.
GÖTEBORG, 16 MAJ
Female Dancehall är en streetdancestil skapad av kvinnliga dansare på Jamaica. Den här tre dagars sommarkursen har öppen nivå, vilket betyder att alla över 16 år, oavsett förkunskaper, kan delta.
STOCKHOLM, START 13 JUNI
PIZZACRUSTFESTIVAL MED SOCIALSTYRELSEN
Den 3 juni går Pizzacrustfestivalen av stapeln på Bakgården i Karlstad. Mer eller mindre värmländska band spelar mer eller mindre crust (hardcorepunk), bland andra: Affect, Gränslandet, Xiao och Socialstyrelsen. Dessutom vegansk pizza och DJ Livrädd
KARLSTAD, 3 JUNI
22 maj firas Biologiska mångfaldens dag. Vid Ålsjön uppmärksammas
dagen 20 maj. Det blir aktiviteter för barn och en utställning om Ålsjön som är både naturreservat och Natura 2000-område. I samarbete med Naturskyddsföreningen.
SÖDERHAMN, 20 MAJ
FÖR UNGDOMAR 13-17 ÅR Två spännande dagar med viltvård, eftersök och skytte. Inga förkunskaper behövs.
ENVIKEN, DALARNA 1-2 JUNI
På Skälby 4H:s kaninträff får du lära dig lyfta, hålla och hantera en kanin på bästa sätt. För barn i sällskap med en vuxen.
KALMAR, 30 MAJ
BLOMMORNAS DAG
Vilda blommornas dag den 16 juni uppmärksammas på många håll i landet. I Skåne blir det bland annat en vandring i backlandskapet norr om Borrby, med artrik flora där du kan se mandelblomma, brudbröd, gullviva och många andra blommor. Medtag fika.
BORRBY, 18 JUNI
En kurs där du får veta det mesta om att delta på hundutställning. Tips och praktiska övningar ingår.
STRÄNGNÄS, START 8 MAJ
Det hotade, spektakulära Humlepälsbiet har nu lyckats etablera sig genom ett räddningsprojekt. Närstudera biet och hör Martin Stoltze berätta mer. Samling vid strövområdet Kjugekull.
KRISTIANSTAD, 4 JUNI
MED SILIKON
Lär dig att gjuta objekt med tvådelad silikonform. Kurs under två helger på Studiefrämjandets konstskola Basis. Konstnären Filippa Nilsson Kallhed leder. STOCKHOLM, START 10 JUNI
TEXT: THOMAS ÖSTLUND, DANIEL FORSBERG FOTO: FABIAN GRÄNJEFORS
LÄRA SIG MER, UTIFRÅN ETT PERSONLIGT INTRESSE. Känna gemenskap i en grupp och stärka sin kompetens. Det är tre skäl till att människor deltar i studiecirklar. Här vrider och vänder vi på frågan om motiven bakom cirkeldeltagandet. Möt också Ing-Marie, Hugo och Abigail, tre av närmare 350 000 cirkeldeltagare.
»Studiecirklar har de senaste hundra åren lockat många miljoner deltagare. Någon har beskrivit studiecirkeln som Sveriges viktigaste bidrag till pedagogiken, läran om undervisning. Cirkeln är ingen skola, inte heller kunskapssökande på egen hand. Den gemensamma nämnaren för studiecirklar brukar ibland sammanfattas i begreppet ”fritt och frivilligt”. Det betyder att det är en fri form av lärande, där den lilla studiegruppens behov och erfarenheter står i centrum. Dessutom är det alltid frivilligt att delta i en cirkel.
Olika former av cirklar
Tittar man närmare på alla de tusentals cirklar som genomförs, är det uppenbart att de har olika karaktär. Cirkelämnena varierar så klart, men även annat. Lite förenklat kan man skilja på tre former av cirklar:
Programförda cirklar marknadsförs till allmänheten på studieförbundens webbplatser, sociala medier eller i studieprogram. För det mesta finns deltagaravgift och cirkelledaren är arvoderad av studieförbundet. Fortfarande tror många att dessa cirklar är vanligast, antagligen för att de ”syns” mest utåt. Men det stämmer inte. De finns visserligen fortfarande, framför allt i större städer, men har på senare tid fått konkurrens av privata kursarrangörer – och av gratis utbildningar på Youtube.
Föreningscirklar genomförs i samverkan med föreningar. Det här är den vanligaste formen av studiecirklar.
För att en studiecirkel ska godkännas som grund för statsbidrag finns flera regler. Här är de viktigaste:
• Det ska finnas en ledare som är godkänd av studieförbundet.
• Cirkeln ska ha minst tre deltagare, inklusive ledaren.
• Det ska finnas en studieplan.
• Deltagarna ska vara 13 år eller äldre.
• Cirkeln ska träffas minst tre gånger.
Ibland kostar det att vara med, men inte alltid. Genom föreningscirklarna stödjer studieförbunden föreningslivets utbildningsverksamhet – och cirklarna kan både vara interna och ett sätt att locka nya till föreningen. Inte minst för många små lokala kulturföreningar är studieförbunden och föreningscirklarna betydelsefulla.
Kamratcirklar är en grupp som valt att lära sig mer tillsammans. Bokcirkeln, där deltagarna diskuterar litteratur och musikcirkeln, där ett band spelar tillsammans, är exempel på populära kamratcirklar. I kamratcirkeln är ledaren i allmänhet jämbördig med de andra deltagarna. Ofta planerar hela gruppen hur cirkeln ska organiseras, och vad de ska göra tillsammans.
ÅR 2022 DELTOG 346 000 personer i 107 000 studiecirklar. Det är lika många som Malmös hela befolkning, men betydligt förre än 2019, året före pandemin. Då deltog 599 000 personer i cirklar.
Pandemins restriktioner är en, men inte den enda, orsaken till de sjunkande siffrorna. På senare år har avslöjanden om tvivelaktigheter, och även fusk, i cirkelverksamheten, gjort att studieförbunden stramat åt rutinerna för vad som får räknas som en studiecirkel. Folkbildnings-
rådets granskning har också skärpts. Dessutom är en ny modell för fördelning av statsbidrag mellan studieförbunden på gång, som i högre grad ska baseras på kvalitativa bedömningar av verksamheten.
Det är omöjligt att säga hur mycket var och en av dessa faktorer påverkat antalet studiecirklar. Pandemirestriktionerna upphörde februari 2022 och påverkade även förra årets siffror. Hur många som deltar i cirklar 2023 återstår att se.
HUGO SVALMARK, 18, Norrköping. Cirkeldeltagare i bandet Gaarmr
»– FÖR MIG ÄR DET inte viktigt att bli rockstjärna. Det som driver mig är att spela tekniskt. Musik ska vara svårt att spela.
Hugo Svalmark är gitarrist i bandet Gaarmr. De spelar dödsmetall och var Östergötlands representanter i Livekarusellens riksfestival tidigare i år. Alla i gruppen pluggar på Film & Musikgymnasiet i Norrköping, en skola som drivs av Studiefrämjandet.
Motiv att delta
– Det roligaste med Gaarmr är att vi känner varandra sedan länge. Vi är lika mycket en kompisgrupp som ett band. Vår största styrka är att vi är envisa, säger Hugo.
HUGOS AMBITION ÄR enkel och tydlig. Han vill spela så mycket som möjligt och bli bättre på sitt instrument. Största idolen är den legendariska gitarristen Eddie Van Halen.
– Hans driv inspirerar mig. Han utforskar alltid nya sätt att spela på. Även det amerikanska bandet Tool har influerat mig med sin tekniska musik.
HUGO BERÄTTAR ATT både han och bandet utvecklats mycket genom att vara med i Livekarusellen.
– Vi har verkligen blivit tajtare rent musikaliskt. Min största utmaning är annars publikkontakten. Jag är inåtriktad som person och
Tillbaka till deltagarna och deras motiv. Vad är det som får så många att på fritiden delta i en cirkel?
I studien Cirkelns betydelser från 2019, alltså året före pandemin, har forskarna frågat cirkeldeltagare om deras motiv för att vara med. Över 4 000 deltagare svarade på enkätfrågorna.
Tre motivbilder kan utkristalliseras. Det här är så klart en förenklad bild, och det är viktigt att tänka på att de tre mo-
går in i min värld även på scenen. Jag skulle kunna bli mer öppen och bjuda till lite mer.
Förutom att spela gitarr är Hugo en av bandets låtskrivare. Planering och administrativa uppgifter lämnar han helst över till de övriga i gruppen.
– Låtidéer är mitt område. Jag är inte så bra på att styra upp saker, men däremot blir det oftast som jag säger ändå. Att jag får min vilja igenom är väl både en bra och dålig egenskap.
ATT SKAFFA MÅNGA fans är inget Hugo funderar så mycket på. När vi pratar musikkarriär är det i stället gitarrspelandet och det musikaliska som står i fokus.
– Jag vill absolut jobba som musiker på heltid i framtiden. Däremot är det inte viktigt om det är i ett band eller som studiomusiker. l Livekarusellen är Studiefrämjandets årliga turné för oetablerade band.
tiven inte utesluter varandra. Alla tre finns ofta med i motivbilden hos en och samma deltagare, men i varierande grad.
• Den individualistiska bildningsdimensionen
Denna motivdimension fokuserar på lärandets betydelse för den enskilde cirkeldeltagaren. Mer än nio av tio instämmer i påståendet: ”Jag deltog i cirkeln för att lära mig mer inom ett specialområde.”
»– JAG ÄLSKAR ATT vräka på med färger. Rött kan vara kärlek, svart kan symbolisera sorg och blått är hoppets färg.
Så säger Ing-Marie H Elfgren, en av deltagarna i studiecirkeln Fria akvarellerna. Gruppen består av sex pensionerade kvinnor som älskar att måla akvarell. Varje måndag träffas de i Studiefrämjandets lokaler och målar, ger varandra feedback och pratar om livet.
Ing-Marie berättar att alla i gruppen målar precis vad de själva vill. Ofta tar de inspiration från böcker och andra akvarellmålare. Ibland hyr de in konstnärer som kursledare.
– Nyligen träffade vi konstnären Håkan Groop. Han lärde oss att måla vatten och vågor och med andra verktyg än penslar. Vi använde svampar, bomullstussar och sandpapper – allt för att få olika ytor på målningarna.
ING-MARIE HAR ÄLSKAT att måla sedan hon var barn. Hennes stil är att måla minimalistiskt. Det ska vara så få linjer som möjligt, men man ska ändå se vad tavlan föreställer.
– Att måla är väldigt avkopplande och som ett andra språk för mig. När jag målar tänker jag inte på något annat.
När det gäller motiv tycker Ing-Marie bäst om att måla miljöer, hus och människor. Ofta använder hon ett fotografi som förlaga.
– Men just nu målar jag faktiskt fårskallar. Alla gillar att måla får. De är så ulliga, gulliga och måleriska med sina speciella ögon och sina tuggande gommar.
FRIA AKVARELLERNA VERKAR ha hittat en harmoni i gruppen. Deltagarna uppskattar varandras egenskaper. Trots att alla är i den äldre generationen är lusten att utvecklas fortfarande stor.
– Det är härligt att umgås med andra med samma intresse. Alla kan ge och ta kritik utan att någon blir förnärmad eller ledsen. Och så ser vi fram emot vår kommande utställning på biblioteket i Söderköping. Det ska bli riktigt roligt! l
Det här är knappast förvånande. Människor deltar i cirklar för att de är nyfikna och vill lära sig mer, antingen om något de redan är intresserade av, eller för att pröva på något helt nytt.
Den individuella bildningsdimensionen är en drivkraft i de flesta cirklar, men mer tydligt i de programförda. Den som anmält sig och betalat avgift till en cirkel i, låt säga, italienska, förväntar sig också att lära sig språket, få ”valuta för pengarna”.
• Den sociala dimensionen
”Det är härligt att umgås med andra med samma intresse. Alla kan ge och ta kritik utan att någon blir förnärmad eller ledsen.” Så säger Ing-Marie H Elfgren som deltar i en akvarellcirkel (se ovan).
För drygt åtta av tio cirkeldeltagare är ”umgänge och gemenskap” ett viktigt skäl att delta. Många kan berätta om den lustfyllda samvaro som präglar deras cirklar. Den sociala »
dimensionen är viktig i alla cirklar, men något mindre i de programförda.
För två av tre deltagare har cirkeln inneburit att de lärt känna nya människor. Hela åtta av tio har också kontakt med varandra efter cirkelns slut, ännu fler bland deltagare som är födda i ett land utanför Europa. Utan tvekan är studiecirkeln ett sätt att knyta band mellan människor.
ABIGAIL GARBETT SKAGERLID, 29, Norrköping. Cirkeldeltagare i Stadsodling i Vasaparken
»– JAG GILLAR ATT odla grönsaker och att följa resan från ett frö till en planta. Och det är alltid roligt att äta det vi odlat.
Abigail Garbett Skagerlid är en av sex deltagare i en stadsodlingscirkel. Gruppen har sina odlingar i Vasaparken, mitt i centrala Norrköping. Nyligen har de haft årets första träff och planerat alla kommande aktiviteter.
– Vi bestämmer när vi ska så, plantera och göra i ordning odlingslådorna. Vi gör också ett bevattningsschema för sommaren. Jag ser redan fram emot skördefesten i oktober när vi tillsammans äter allt gott vi odlat.
ABIGAIL ÄR URSPRUNGLIGEN från Storbritannien och har varit med i studiecirkeln i ett år. Kärleken till maken Arvid fick henne att hamna i Sverige. För Abigail är cirkeln även ett forum för att möta nya människor. Och hon drivs av folkbildningens tankar om att lära av varandra.
– Vi är i olika åldrar, har olika erfarenheter och är i olika livssituationer. En är gårdsägare, några bor i lägenhet. Vissa har familj, andra lever själva. Vi är en öppen och välkomnande grupp.
I CIRKELN ODLAS mestadels grönsaker, men också en hel del blommor för att få planteringarna att se finare ut. Och odlingarna i parken väcker nyfikenhet hos personer som går förbi.
– I vissa odlingslådor experimenterar vi ordentligt. Vi har en gemensam fröbank och ibland är det lite av ett lotteri vilka växter vi sår. Hos oss är det alltid fritt att prova saker. Ingen blir arg eller besviken om det inte blir något bra av det vi odlar.
EFTERSOM ABIGAIL BOR i lägenhet passar det henne bra att kunna odla och utveckla sin hobby på en offentlig plats. Hon gillar främst att odla basilika och körsbärstomater.
– Rabarber är också gott och lättskött. Och förra året provade vi att mjölksyra grönsaker. Det var kul att lära sig. l
• Kompetensdimensionen
Den tredje motivdimensionen är mer ”nyttoorienterad” och gäller cirkelns betydelse för jobbet eller i föreningslivet. Hälften av cirkeldeltagarna i yrkesverksam ålder påstår att ett viktigt eller ganska viktigt motiv för att delta är att utvecklas i sin yrkesroll. Drygt fyra av tio deltar för att öka sina möjligheter på arbetsmarknaden.
Kompetensdimensionen finns alltså med i motivbilden hos
CIRKELDELTAGARNA är överlag mycket nöjda med sin cirkel. Det visar en ny undersökning.
Under lång tid har Studiefrämjandet årligen ställt frågor till ett urval cirkeldeltagare om hur de uppfattar sin cirkel. I årets undersökning har 1 426 personer, spridda över hela landet, svarat på en webbenkät.
En fråga gällde det sammanfattande omdömet om cirkeln/kursen. På en femgradig skala från 1 (mycket missnöjd) till 5 (mycket nöjd), ger 62 procent omdömet 5 och 24 procent omdömet 4. Endast 3 procent ger omdöme 1 eller 2.
Ledarna har också skött sig bra. 70 procent ger ledaren omdömet 5 eller 4.
Av diagrammet framgår olika aspekter, där deltagarna själva får värdera vad de fått ut av att vara med i cirkeln. Förutom ökade kunskaper och erfarenheter uppger deltagarna att cirkeln också fört med sig mycket annat. Att må bra och känna trivsel är en aspekt som nog inte ska underskattas. Lite förvånande är kanske att så många som 46 procent helt eller till stor del instämmer i påståendet att cirkeln gjort att de känner sig säkrare som person.l
Jag har fått ökade eller fördjupade kunskaper/erfarenheter
Diskussionerna/erfarenhetsutbytet gav mig ett mervärde
Deltagandet har inneburit att jag har engagerat mig i föreningsliv
Deltagandet har fått mig att må bättre och känna ökad trivsel
Deltagandet har inneburit ett lärande i kombination med fysisk aktivitet
Deltagandet har gjort att jag känner mig säkrare som person
Har fått möjlighet att möta människor med annan bakgrund och andra erfarenheter
Har fått ökade eller fördjupade kunskaper /erfarenheter om miljö- och klimatfrågor.
Några röster från dem som svarat på Studiefrämjandets cirkeldeltagarundersökning:
”Fint att studiecirkelverksamhet finns. Ett gott komplement i ett komplicerat samhälle.”
”De kurser som jag gått har varit fantastiska och gett mig och min hund verktyg och kunskap att jobba vidare mot nya mål.”
”Trodde att jag hade anmält mig till en kurs i olika dansstilar, men så var det inte alls. Utan det var fritt dansande inom vissa ramar.”
”Bra om deltagarnas ambitioner är på någorlunda samma nivå, inte lätt att ta reda på, men det påverkar deltagandet i stor utsträckning positivt respektive negativt.”
”Kanonkurser och kanonledare.”
”Saknade lite diskussioner. Kanske var läraren tidspressad? Men hon ville mest tala själv.”
”Känner mig omhändertagen och viktig efter genomförd Jägareförbundet examen.”
”Vore bra om man kunde ha använt kursen till att nyttja friskvårdspengen från arbetsgivare. Helt underbara ledare!”
Instämmer: Inte alls Till viss del Till stor del Helt och hållet
många, även om den inte är lika framträdande som de andra två. Bland yngre och utrikes födda deltagare är dock denna dimension vanligare.
Hur gick det?
”Deltagarna upplever att de i stor utsträckning får ut vad de förväntade sig.” Så sammanfattar forskarna bakom studien Cirkelns betydelser sina resultat.
Högst på listan av vad cirkeln betytt för dem är att de lärt sig mer, varit del i en gemenskap, känt trivsel och lärt känna nya människor – just vad de förväntade sig.
Det alltså uppenbart att deltagande i studiecirklar berikar människors liv – både för att lära sig mer om något som intresserar dem och, inte minst, att göra det tillsammans med andra. l
Studien Cirkelns betydelser av Pelle Åberg och Thor Rutgersson finns att läsa och ladda ner på www.folkbildningsradet.se
Karmanjakah
NEMIS ÄR STUDIEFRÄMJANDETS egen
livescen på Sweden Rock Festival i Sölvesborg 7–10 juni. Flera hundra artister från hela landet har ansökt om att få spela på Nemis den 8 juni. Här är de åtta band som tar plats på scen.
»ATT HITTA NYA, spännande artister och att bidra till en jämställd musikscen har stått i fokus när banden valts ut.
– För oss som studieförbund är det fantastiskt att kunna fortsätta erbjuda den här möjligheten till några av våra hårdast rockande och kämpande grupper, säger Marcus Pehrsson på Studiefrämjandet.
Det är sextonde gången för Nemis-
Med en blandning av rock, blues och folkmusik får Children of the Sün’s musik ett sound som är retro, men samtidigt rätt i tiden. Bandet släppte sitt senaste album Roots 2022. Låten Leaves kom femma på listan över 2022 års bästa rocklåtar, enligt Sofia Bergström på Aftonbladet.
Dahlias sound är en blandning av tunga och moderna ljud, atmosfäriska effekter och kraftfull sång. Denna kvartett består av rutinerade musiker, kända för sin energi och attityd på scenen. Debutskivan Gravity kom 2017. Ny musik väntas under 2023.
scenen, i samarbete mellan Studiefrämjandet och Sweden Rock.
– Det känns bra att vi har möjlighet att bidra till tillväxten av nya band i vår genre. Vi viker gladeligen åtta speltider varje festival till detta, speciellt som vi märker att det är ett väldigt uppskattat inslag bland publiken, säger Kalle Blomgren, bokningsansvarig och vice vd på Sweden Rock Festival. l
TEXT: THOMAS ÖSTLUND
”Ljus snarare än mörk, drömsk snarare än ond och känslig snarare än oförsiktig.” Så beskriver Karmanjakah sin musik. Bandet släppte sitt debutalbum A Book About Itself 2021. Kombinationen av hoppfullhet, skönhet och hård metal gör att bandet sticker ut. Nytt skivsläpp planeras 2023.
Liar Thief Bandit är trion som lyckas sätta fingret på det stilbildande 70-talet i en modern tappning. Bandet har gjort tio Europaturnéer på bara några år. Här levereras obegränsad energi och medryckande melodier. Senaste albumet Diamonds släpptes hösten 2022.
Dahlia Running Cooper BILD: ELIN LAGHAMMARModesty släppte 2021 EP:n Don’t Tell Me och sedan dess har de varit förband till Hardcore Superstar och spelat på stora scener och festivaler både i Sverige och Tyskland. 2022 fick de avsluta hela Malmöfestivalen på Rock Stage. Under 2023 släpps det mer musik!
Jämtländska Running Cooper har sedan 2015 släppt två EP och bland annat spelat på största scenen på In Music Festival i Kroatien. Inspirerade av band som Thin Lizzy och Muse spelar de en riffbaserad rock med fötterna i 70-talsbluesen.
NEMIS ÄR EN LIVESCEN för band och artister som har studiecirkel hos Studiefrämjandet och som verkligen satsar på musiken. Nemisscener finns på flera festivaler och klubbar i landet.
Förutom på Sweden Rock finns i sommar Nemisscener på Subkultfestivalen 6-8 juni i Vänersborg och på Gefle Metal Festival den 15 juli.
WWW.NEMIS.SE
Sanctrum beskriver sig själva som en naturkraft som får dig att tappa andan. Vi pratar om hård metal med elektroniska, experimentella och orkestrala inslag, storslagna refränger och melodier. Bandets liveshower är kända för att vara intensiva och man har turnerat både i Europa och USA.
The Overthrone är det senaste bandet inom den legendariska svenska melodiska dödsmetalscenen. Med den hyllade
EP:n The Plague (2018) och albumet Bloodmoon (2021) har de turnerat genom Europa. Inspirationskällor är band som In Flames, At the Gates och Dark Tranquility.
Children of the Sün
Sanctrum
Modesty
Liar Thief Bandit
”SOM ATT FÖRSÖKA få ner en fyrkant
i ett runt hål.” Så beskriver Viggo
Bäckström sitt förhållande till skolan. Viggo är 15 år och skulle egentligen gå i nian, men de senaste
tre åren har han inte varit i skolan.
I början isolerade han sig hemma och mådde inte alls bra. Nu är det bättre, mycket tack vare spelkulturen och föreningen
Konfliktspel i Borlänge.
»Vi har stämt träff med Viggo Bäckström mitt i hans hemstad Falun, en fredagseftermiddag i mars.
Viggo käkar kebab och slår sig ner i soffan i det kontorsrum vi fått låna. Han verkar inte särskilt obekväm med att berätta om sitt liv.
– Det är lugnt, fråga på du bara, säger han och drar handen genom det ljusröda håret.
Viggo är en av många tusentals personer som brinner för figurspel. Varje fredag eftermiddag åker han de två milen från Falun för att träffa sina spelkompisar i föreningen Konfliktspel i Borlänge. Det kan bli sent innan han kommer hem.
– Mycket av min tid går åt till Warhammer, säger han och börjar förklara
hur spelet går till, med målade plastfigurer som strider på en spelplan, strategierna och de många regelböckerna.
– Du behöver flytta dina figurer smart och tänka i flera led, säger han.
Det är en ganska dyr hobby, där byggsatserna kan kosta flera hundra kronor, men mycket finns att köpa begagnat. Viggo målar sina figurer själv och tillverkar också egna.
– Det är valfritt. Du kan måla en krigare i blommig klänning, eller göra som det ser ut på lådan.
Skolan funkade inte Viggo säger att intresset för figurspel har förändrat hans liv till det bättre. Hur det blev en väg ut ur den isolering han hamnade i, när han för tre år sedan slutade gå till skolan. Han berät-
tar lugnt och sakligt om vad som hänt och hur det känts.
– Jag vet inte riktigt vad det berodde på, men det bara funkade inte med skolan. Egentligen har det aldrig funkat jättebra, fast första åren var det ju mycket lek. Men jag kom efter för jag aldrig orkade göra läxorna. Jag ville inte alls tänka på skolan när jag var hemma.
När Viggo bytte klass i mellanstadiet tog det helt stopp. Han vägrade gå till skolan och stannade hemma.
– Jag kunde inte sitta i skolan i timmar och bara må dåligt. Det var som att försöka få ner en fyrkant i ett runt hål. Det kändes så klart jobbigt, för alla andra barn gjorde sitt skoljobb och tyckte om det. För mig var det en plåga.
Bakom begreppet spelkultur eller spelhobby ryms många olika aktiviteter. Här en liten vägledning.
COSPLAY är en förkortning av costume play. Idén är att efterlikna karaktärer i serier och filmer. Dräkter och rekvisita ska du helst tillverka själv. Tävlingar finns, men för de flesta cosplayare är det viktigaste att träffas, visa upp sig och ”vara” sin karaktär.
BRÄDSPEL. Fia med knuff är ett enkelt brädspel, liksom monopol. Numera finns en uppsjö av brädspel, där din strategiska förmåga är avgörande. Carcassonne och Civilization är två exempel. Brädspelskonvent anordnas i många länder.
LAJV eller levande rollspel, har en ramberättelse och olika karaktärer. Handlingen skapas under lajvets gång. Lajv är ingen tävling, och kan ha 5 eller 1 000 deltagare och pågå 1 timme eller 1 vecka, i skogen eller trädgården. Stort utrymme för fria fantasier!
ROLLSPEL finns i många former och inriktningar. Ofta har en spelledare klurat ut ramarna för berättelsen i förväg. Dungeons and Dragons kom till Sverige i början av åttiotalet och är det mest kända bordsrollspelet.
FIGURSPEL spelas med målade figurer i plast och tenn. Spelplatsen är ett bord, där en miljö av slagfältet skapas med hus, floder, berg – och de stridande parterna. Spelet styrs av regler och tärningar. Warhammer och Flames of War är vanliga spel. Strategi, taktik och tur avgör utgången. Att måla figurer är en viktig ingrediens i figurspel.
PAINTBALL. Här skjuter två lag på varandra med gevär, där små färgfyllda bollar träffar motståndaren. Det gäller att ta sig över till motståndarlagets hemmaplan och hämta en flagga. Man tävlar ofta i skogen eller ett uppblåsbart tält.
KORTSPEL. Inom spelhobbyn är samlarkortspel vanligast. Det finns hundratals varianter, där det största är Magic the Gathering. Många spel kräver skarp tankeverksamhet, för att samla ledtrådar och få ihop fördelaktiga kortkombinationer för att lösa ett problem.
E-SPORT, TV- OCH DATORSPEL, LAN. I E-sport finns ligor, seriespel och turneringar. Du kan tävla både individuellt och i lag. Det finns professionella spelare och publik. Ursprunget är TV- och datorspel. I ett LAN (local area network) kopplar ett stort antal användare ihop sina datorer och spelar tillsammans.
– Det var jobbigt att gå och lägga sig, för jag visste att när jag vaknade så var det skola igen.
Allt var skuggigt
ingenting. De enda han träffade, förutom mamma, pappa och brorsan, var några få vänner via nätet.
Första tiden efter det att Viggo slutat gå till skolan var svår. Han isolerade sig hemma och spelade tv-spel eller gjorde
– Jag är egentligen en social person, och det tror jag alla är, mer eller mindre. Om man inte träffar någon alls så blir man nog galen. Jag tror att ingen mår bra av det.
Han bytte skola flera gånger under den här tiden, men inget hjälpte. »
– Vi vill göra spelkulturen mer lättillgänglig, säger Viktor Johansson, som arbetar på Studiefrämjandet och Region Dalarna för att bredda spelkulturintresset.
»Viktor Johansson delar sin arbetstid mellan Studiefrämjandet och avdelningen för Kultur och bildning på Region Dalarna. Dessa två aktörer gör nu, tillsammans med Region Gävleborg, en satsning på att sprida intresset för spelkultur, i samarbete med lokala spelkulturföreningar och bibliotek. I Dalarna ska varje bibliotek nu få en stor spelkulturlåda, framtagen i samarbete med spelhobbyförbundet Sverok. Personalen ska få utbildning för att kunna introducera spelkultur för intresserade besökare.
– Det är ett spännande försök, för att uppmärksamma ett kulturområde som ofta hamnar lite under radarn, säger Viktor Johansson.
Han vill bereda väg för ungdomar som är nyfikna på spelhobbyn, men kanske inte hittat de sammanhang där intresset kan utvecklas.
– Alla föräldrar som har fotbollsintresserade barn vet var de ska vända sig. Men alla ungdomarär inte intresserade av idrott.
I lokala spelkulturföreningar går det att hitta tillåtande sociala sammanhang.
– Många föreningar är inkluderande miljöer, där alla kan känna sig välkomna.
Vad har då spelkultur med folkbildning att göra?
– Väldigt mycket! Hantverk är stort inom figurspel, cosplay och lajv. Historieskapande finns inom lajv och rollspel. Dessutom startas och drivs spelkulturföreningar ofta av ungdomarna själva, så det är en bra skola i demokrati, säger Viktor Johansson.
Sverok är en av Studiefrämjandets medlemsorganisationer.
Mega Game Store
i Falun. Hannes Löwenberg förestår butiken.
Viggo suckar tungt när han sätter ord på känslan han hade under den här tiden.
– Jag var inte glad alls. Jag kände mig… inte ledsen direkt… för jag kände inte så mycket alls. Hela mitt liv var liksom skuggigt. Vakna, knappt prata med någon, somna och vakna igen. Om och om igen i månader.
Långsam vändning
Vändningen kom så småningom och långsamt. Kontakten med föreningen Konfliktspel i Borlänge var ett viktigt steg.
– Min mamma hittade föreningen på Facebook. Jag åkte dit och testade. Det var jättekul, så jag fortsatte.
Viggo säger att det bästa med föreningen är att träffa andra med samma intresse.
– Alla är jättetrevliga. Ingen har dålig attityd och ingen är taskig. Det är upplyftande att träffa dom.
Förutom att spela figurspel har Viggo nu börjat boxas och gå till gymmet. Livet har blivit mer innehållsrikt.
– Det har tagit sin tid, men nu mår jag mycket bättre. Och det började
Hela mitt liv var liksom skuggigt.
Vakna, knappt prata med någon, somna och vakna igen. Om och om igen i månader.
med att jag träffade nya personer och började med figurspel.
Folkhögskola
Viggo skulle nu egentligen gå i årskurs nio, men han är fortfarande inte i skolan. Han tror inte att det skulle funka, särskilt inte efter så lång tids frånvaro. Nu jobbar han en timme varje dag på Mega Game Store, Faluns enda spelhobbybutik.
Viggo ligger långt efter i skolämnena, och tanken är att han ska börja på folkhögskola till hösten, för att få grundskolebetyg. Men det är än så länge bara planer.
– Vi vet inte exakt hur det blir. Jag skulle vilja läsa på naturprogrammet, men vi får se vad som händer.
INNAN VI LÄMNAR FALUN för Borlänge och kvällens strider i Warhammer vill Viggo visa spelhobbybutiken där han jobbar. I en källarlokal på Trotzgatan ligger Mega Game Store. Den lilla butikslokalen är fylld från golv till tak av spel och alla möjliga tillbehör.
– Du förstår väl att jag trivs här, säger Viggo. Jag jobbar ju med mitt intresse.
Viggo brukar öppna butiken klock-
VARJE REGION SKA ha en kulturplan. Dalarna är den enda region som kallar sin plan för Kultur- och bildningsplan. I den nya planen för 2023–2026 finns spelkultur för första gången med i ett eget avsnitt. Genom det lyfts spelkulturen fram som ett eget verksamhetsområde i regionens kulturpolitik. Ett syfte är att stödja demokratiska processer i de lokala spelkulturföreningarna. Regionen ser också tydliga kopplingar mellan spelkultur och andra kulturyttringar – teater, musik, hemslöjd, författande med mera.
an tio och ta emot de första kunderna. Dessutom finns det tid över att måla figurer till Warhammer.
– Det blir mycket prat om spel här också. Jag känner de flesta kunderna och många har blivit mina vänner. Ofta stannar jag kvar längre än en timme.
ETT FEMTONTAL PERSONER har samlats i en stor föreningslokal i Borlänge. Klockan är fem och en annorlunda form av fredagsmys håller på att ta form. Bord och stolar flyttas hit och dit. Vid ett av borden förbereder sig ett par män för att spela Warhammer. Vid ett annat ska ett kortspel snart dra igång. Någon sitter och målar figurer,
medan några andra pratar med varandra.
De flesta är lite äldre än Viggo, men snart dyker Oskar upp, som är en av Viggos bästa vänner i föreningen. De ska spela tillsammans i kväll och börjar genast bygga upp sin spelplan på ett stort bord.
– Alltså det här verkar kanske lite nördigt. Det är supernördigt, att måla små plastfigurer och slåss i fantasikrig, hela konceptet är nördigt, men jättekul.
Nu är det uppenbart att det inte är läge för fler frågor. Viggo vinkar hej då. Spelet kan börja. l
– Vi är öppna för alla som vill vara med. Hos oss finns en stor förståelse för att människor är olika, och att alla inte är så extroverta.
Det säger Rickard Hastegård, en av de drivande i föreningen Konfliktspel i Borlänge.
»Fredagskvällarna
är ett vattenhål för spelintresserade i
Borlänge med omnejd.
– Alla gillar inte att hänga på krogen och dricka så de knappt kan stå, utan vill göra nåt mer kreativt, säger han.
En del av dessa personer, i blandade åldrar och olika bakgrund, träffas i föreningens hyrda lokaler. Den gemensamma nämnaren är att spela tillsammans, mest olika figurspel, brädspel och kortspel.
– Det är ett socialt utbyte, utan sociala krav. En tillåtande miljö, säger Rickard Hastegård. Föreningen jobbar aktivt med att sänka trösklarna in i spelkulturvärlden, bland annat genom att ta direktkontakt med dem som syns i föreningens sociala kanaler men själva inte är aktiva.
– Någon sa: ”Jag känner inga och tycker inte att jag är
tillräckligt bra”. Nu har vi fixat en träff med enbart nybörjare, för det roligaste vi vet är när det kommer nya till oss, säger Rickard Hastegård.
INTRESSET FÖR NATUREN förde Rebecka Le Moine till politiken. Nu är hon en skarp röst i riksdagen för biologisk mångfald och klimatomställning.
”Någon måste ha modet att ställa tuffa krav som påverkar vår vardag, även om det retar upp en del.”
»Det har varit en intensiv fredag för Rebecka Le Moine. I tre interpellationsdebatter har hon ställt frågor till landsbygdsminister Peter Kullgren (kd). De har handlat om att inrätta en djurskyddsmyndighet, om djurvälfärd i djurparker och om åtgärder för att bevara ålen.
Nu är klockan fyra och riksdagshusets korridorer ekar tomma inför helgen. Hemma i villan i Nacka väntar sambon Carl Schlyter och dottern Liva, ett och ett halvt år gammal.
REBECKA LE MOINE, 32
GÖR: Riksdagsledamot för Miljöpartiet sedan 2018.
BOR: Villa i Nacka.
FAMILJ: Sambon Carl Schlyter, tidigare verksam i Miljöpatiet, nu på Greenpeace.
En dotter och två bonusbarn.
LÄSER: Just nu Ett dolt universum – Jordens okända biologiska mångfald av Alexandre Antonelli.
LYSSNAR PÅ: Glad och uppåt musik. Mycket åttiotal.
FÖREBILD: Birger Schlaug.
En tänkare och politiker som betytt mycket för den gröna rörelsen.
– Jag förespråkar kortare arbetstid men lever väl inte alltid som jag lär, säger hon och vinkar trevlig helg till den nyanställde pressekreteraren som hängt med henne under dagen.
Kändes läskigt
Det var inte meningen att Rebecka Le Moine skulle hamna här i riksdagen.
– Jag hade verkligen inte tänkt att bli politiker. Jag var inte ens aktiv i några föreningar när jag var yngre. Men så länge jag kan minnas har jag älskat att vara i naturen.
Vägen till politiken började när hon lämnade hemorten Tingsryd i Småland för biologistudier vid Linköpings universitet. Hon gick med i Fältbiologerna och fortsatte i Naturskyddsföreningen. Steget in i ett politiskt parti var däremot inte självklart.
– Det kändes läskigt att ta på sig ett helt partiprogram. Men jag tänkte, ”jag får väl testa och om det inte passar mig så sticker jag”.
Hon testade i Gröna studenter, och fick snart med sig årsmötet för ett tydligare fokus på biologisk mångfald.
– Mitt förslag vann med en röst. Det kanske kan verka fjuttigt, men betydde mycket för mig. Jag argumenterade och fick gehör för mina åsikter. På den vägen är det.
I valet 2018 fick hon flest personkryss för Miljöpartiet i Östergötland, och riksdagsplatsen var ett faktum.
Målkonflikter
Som utbildad naturvetare lutar sig Rebecka ofta mot vetenskapen. Det är inte alltid en framgångsväg i politiken.
– Jag bjuder in forskare till riksdagen och hänvisar till fakta, men det biter ändå inte. Vissa är så fasta i sina åsikter att de inte går att rubba, inte ens med vetenskapliga bevis.
Samtidigt medger hon att forskningen inte ger svar på alla frågor. Målkonflikter hör till politikens vardag, även för Rebecka.
– Ska jag verkligen avslöja vilka frågor jag själv sliter med, undrar hon, men bara för en sekund.
– Jag kan ärligt säga att frågan om skogen är ett dilemma. Ska vi bruka skogen för grön omställning eller bevara den för biologisk mångfald? Sedan har vi gruvbrytning och de mineraler som behövs för elproduktion. Och så den havsbaserade vindkraften och fågelsträcken.
Svåra avvägningar i en komplex verklighet.
Elefant i rummet
Klimatkrisen är också en kris för den parlamentariska demokratin, menar Rebecka.
– Så klart ska vi agera demokratiskt och fredligt. Men det är uppenbart att politiken, som den fungerar i dag, är alldeles för kortsiktig och inriktad på nästa valresultat.
Hon nämner de amerikanska ursprungsfolkens talesätt, om att inget beslut ska fattas utan att se dess konsekvenser för sju generationer framåt.
SMÅLAND: Skogar och Börjes, en affär i Tingsryd.
JAKT: Stopp på illegal jakt.
TWITTER: Usch. Jobbigt!
FOLKBILDNING: Kul och viktigt.
MELLO: Not so much.
VÅREN: Helt underbar. Vårkänslor.
– Ekonomin är elefanten i rummet. Vi i Miljöpartiet är systemkritiska i synen på tillväxt och konsumtion. Vi måste skapa ett system som är både ekonomiskt och ekologiskt hållbart, säger hon.
Vissa väljer att agera utomparlamentariskt, som till exempel aktionsgruppen Extinction Rebellion. Rebecka försvarar inte alla deras aktioner, men är ingen principiell motståndare till civil olydnad.
– Historiskt sett är det ofta först när folk gått ut på gatorna som förändringar har skett.
Tänka annorlunda
Allt färre väljer numera att engagera sig partipolitiskt. Även detta är en utmaning för demokratin.
– Vi i partierna behöver tänka annorlunda. Många unga engagerar sig via sina telefoner. Med kortare och mer socialt bekväma insatser, på deras egna villkor. Intresset för samhällsfrågor finns, men formerna behöver förnyas.
KÄRNKRAFT ELLER KOLKRAFT: Oj, svårt. Kolkraft.
EBBA BUSH ELLER ULF KRISTERSSON: Ebba.
OXFILÉ ELLER CHARTERFLYG:
Oxfilé. Jag gillar inte kött.
RYSSLAND ELLER KINA : Ryssland.
TRUMP ELLER BOLSONARO: Bolsonaro.
I ett läge med minskat partipolitiskt engagemang är folkbildningen mycket betydelsefull, menar Rebecka. Studieförbunden kan fånga upp och bidra till att organisera människors engagemang, även om det inte följer traditionella fotspår.
– När jag var aktiv i Naturskyddsföreningen i Linköping träffades vi och hade studiecirklar hos Studiefrämjandet. Vi inser inte hur mycket i natursverige som bygger på människors ideella engagemang.
Miljöhjälte
För några år sedan tog Rebecka initiativ till att öka uppmärksamheten för Biologiska mångfaldens dag, som instiftats av FN och firas 22 maj varje år.
– Dagen har funnits länge men inte synts till så mycket i Sverige. Jag mejlade till olika organisationer och den lilla ansträngningen ledde till sextio olika aktiviteter.
För sina insatser utsågs hon 2018 till Årets miljöhjälte av Världsnaturfonden.
– Biologisk mångfald är ett lite krångligt ord, men handlar i grunden om mötet med andra livsformer. Det händer varje gång du tar en promenad i skogen. På mina föreläsningar brukar jag fråga hur många som har sett en havsörn. Numera är det betydligt fler än tidigare. Det visar att det går att ändra saker till det bättre.
Trots klimatläget har Miljöpartiet svårt att lyfta i opinionen. En del anklagar miljörörelsen för moralism och för förslag som försvårar människors vardagsliv.
– Jag gillar inte att skuldbelägga. Samtidigt måste någon ha modet att ställa tuffa krav som påverkar vår vardag, även om det retar upp en del.
Det viktigaste, menar Rebecka, är att det ska vara lätt att göra rätt. Och att föregå med gott exempel, gärna med glimten i ögat.
Själv är hon vegan och avstår från att flyga. Den blus hon har på sig i dag är second hand.
– I riksdagen funkar inte skogsmullekläder. Nu kör jag hundra procent second hand på jobbet.
Hemma i skogen
Klockan närmar sig halv sex och det är dags att släppa iväg Rebecka hem till dottern och sambon Carl Schlyter. När de träffades för fem år sedan var de partikamrater. Nu har han lämnat Miljöpartiet.
– Jag tycker det var tråkigt, men respekterar så klart hans beslut. Jag är samtidigt så tacksam för att vi har hittat varandra. Ingen annan hade stått ut med mitt engagemang och min nördighet.
Rebeckas tre interpellationer fick knappast de svar hon hade önskat sig.
– Att vara miljöengagerad är att kastas mellan hopp och förtvivlan. Men i grunden för allt finns mitt stora naturintresse, och det är jag glad för. Skogen, ängarna och sjöarna, det är där jag känner sig som mest hemma. l
TEXT: THOMAS ÖSTLUNDDe tre interpellationsdebatterna med Rebecka Le Moine från den 17 februari kan ses på riksdagens webb-tv på www.riksdagen.se
Biologisk mångfald är ett begrepp som hörs i debatten om ett hållbart samhälle. Men vad betyder det egentligen? Här några frågor och svar.
Vad är biologisk mångfald?
Det finns tre aspekter av begreppet biologisk mångfald:
• Alla de cirka nio miljoner (vi vet inte exakt hur många) växter och djur som finns på jorden.
• De miljöer eller ekosystem där växter och djur lever (skogar, hav, städer etc).
• Genetisk variation inom arter.
Varför är biologisk mångfald viktigt?
Det finns ekologiska, ekonomiska, medicinska – och även filosofiska svar på frågan. Det enklaste svaret är att ”allt hänger ihop”. Om en art försvinner kan det få allvarliga konsekvenser för andra, även för människan. Det handlar inte enbart om
utrotningshotade däggdjur. Minsta lilla insekt (det finns cirka 1 miljon olika) kan ha stor betydelse för helheten. Ett filosofiskt svar är att alla arter på jorden har ett egenvärde och vi människor – en av dessa arter – inte har rätt att omöjliggöra andras överlevnad.
Vilka är hoten mot biologisk mångfald?
En gemensam nämnare är människans påverkan på naturen:
• Människan ockuperar en allt större del av jorden. Vi använder mer än en tredjedel av ytan till odling och boskapsskötsel. Städernas yta har fördubblats sedan 1992.
• Snabba klimatförändringar gör att många arter inte hinner anpassa sig.
• Invasiva arter har, oftast med människans hjälp, flyttats från en miljö till en annan, och trivs så bra att de riskerar att slå ut andra arter. Jätteloka och Spansk skogssnigel är två exempel.
• Rovfiske och illegal jakt gör att vissa arter riskerar utrotning.
Har det inte alltid dött ut arter på jorden?
Jo det stämmer att arter kommit och gått. Man brukar tala om fem stora massutdöenden, det senaste för 65 miljoner år sedan, då en asteroid slog ner i nuvarande Mexiko, och 50–75 procent av alla arter dog ut, däribland dinosaurierna. Många menar att vi nu är inne i det sjätte massutdöendet, och det första som orsakas av en av planetens egna arter – människan.
Hur kan vi skydda den biologiska mångfalden?
När det gäller hållbar utveckling – där biologisk mångfald är en del – finns, enkelt uttryckt, två spår. Det första är att påverka politiker och beslutsfattare att driva en politik som gynnar biologisk mångfald. Det andra är att agera själv i vardagen. Insektshotell, kompostering, att plantera pollen- och nektarrika växter i trädgården är några saker du själv kan göra. Att följa båda dessa två spår är kanske den bästa kombinationen.l
TUMLARE, UTTER OCH FJÄLLRÄV. Det är tre av de av åtta hotade arter som beskrivs i boken Tusen och 1 art av Martin Emtenäs. Nu finns en ny studiehandledning till boken.
Tusen och 1 art är Naturskyddsföreningens årsbok 2022. I boken berättar författaren och journalisten Martin Emtenäs om åtta hotade arter i den svenska faunan. Alla bär
på sin egen historia, men deras framtid är långt ifrån självklar. Boken lämpar sig utmärkt för en studiecirkel. Den nya studiehandledningen, som kan laddas ner kostnadsfritt från Studiefrämjandets webbplats, lotsar er igenom boken och inspirerar till samtal om arterna, och om vad som kan göras för att säkra deras överlevnad. l
TEXT: THOMAS ÖSTLUND
VARJE ÅR GENOMFÖRS hundratusentals studiecirklar i alla möjliga ämnen. Att vara cirkelledare är ett annorlunda ledarskap, där gemenskap är viktigare än prestation. Här en liten vägvisare till cirkelledarskapet.
Fritt och frivilligt
”Fritt och frivilligt” är ett talesätt som ofta används i folkbildningen. Studiecirkeln är en fri form av lärande. Inga läroplaner. Inga betyg. Alla deltar av fri vilja. Det betyder också att deltagaren kan säga ”tack och adjö”, om det inte känns bra. Nöjda deltagare, som lär sig tillsammans och vill vara kvar i gruppen, är det viktigaste målet för de allra flesta cirkelledare.
Alla vet att stämningen i en grupp kan variera, från lustfylld gemenskap till raka motsatsen. Som cirkelledare har du ett extra ansvar för att gruppen mår bra, även om alla deltagare måste bidra med sitt. Så klart finns inget enkelt trivselrecept som gäller i alla sammanhang. Du måste nog vara lite amatörpsykolog och analysera hur just din grupp fungerar, och vad du själv kan göra för att cirkeln ska snurra i rätt riktning. Att läsa på lite om gruppdynamik är en god idé.
Alla vet att stämningen i en grupp kan variera, från lustfylld gemenskap till raka motsatsen.
Studiecirklar handlar om lärande, vilket hörs på namnet. Att ha en plan för lärandet är ett krav för att cirkeln ska godkännas. Planer rimmar väl illa med fritt och frivilligt, kanske du tänker. Det kan det göra, om ni känner er tvingade att slaviskt följa planen. Men så är det inte. Planer kan ju ändras! Ibland förväntar sig deltagarna att du som ledare ska står för planen. En god idé är att göra den tillsammans, eller i alla fall prata om den i gruppen. Då kan alla påverka innehållet
Att cirkeldeltagarna vill olika är vanligare än man tror. Vissa vill gå fort fram. Andra vill ta det lugnare. Några lär genom att läsa, andra behöver lyssna. Ett sätt att förebygga gnissel, är att alla i början av cirkeln berättar om sina förväntningar. Då kan du som ledare och hela gruppen anpassa er och kompromissa, så att alla blir nöjda, i alla fall lagom nöjda. Någon garanti för total harmoni finns inte, och är ni medvetna om era olikheter, är det inte heller nödvändigt.
SOM CIRKELLEDARE KAN du delta i Studiefrämjandets ledarutvecklingsprogram i tre steg. Utbildningarna genomförs i hela landet och handlar om att utveckla ditt ledarskap tillsammans med andra. Ledarutveckling steg 1 fokuserar på rollen som ledare och på hur grupper fungerar. Du får grundläggande kunskap om folkbildningens pedagogik och metoder. Du lär dig också mer om Studiefrämjandets idé och organisation. De följande två stegen bygger vidare på steg 1 med fördjupade kunskaper om gruppdynamik och kommunikation.
Alla människor behöver bli bekräftade. En studiecirkel handlar inte om prestation. Att bekräfta behöver inte innebära att värdera i bra, duktigt och fint. I cirklar med kreativt skapande är detta extra viktigt, där det här med att prestera bra, bättre, bäst kan förpesta både stämning och självförtroende. Att ställa frågor till deltagarna om hur de har tänkt eller hur det känns är ett sätt att se och bekräfta – utan att bedöma.
Att samtala – byta tankar, idéer och lära av varandra – är en central del i det som kalllas folkbildningspedagogiken. Att uppmuntra till sådana samtal är en del av din roll som cirkelledare. Det gäller att ställa frågor till gruppen och få deltagarna att reflektera, både om det som är cirkelns ämne, och även om sådant som ligger vid sidan av.
”Nu tar vi en paus”, säger någon. ”Kan vi inte ta med fikabröd nästa gång”, frågar en annan. Pauser är utmärkta tillfällen att stärka gemenskapen i gruppen. För en stund kan ni skifta fokus från cirkelämnet och hitta andra intressanta sidor av varandra.
En studiecirkel är verkligen ingen övning i vett och etikett, men att ni ska behandla varandra med respekt är självklart. Framför allt gäller det att inte såra och diskriminera. Som cirkelledare anger du tonen för hur ni ska umgås, och du får inte tveka att säga ifrån om någon beter sig illa.
Sist men inte minst. Att du som cirkelledare brinner för ämnet, tycker det är roligt att leda – och att du visar det, brukar smitta av sig på deltagarna. Engagemang helt enkelt. l
TEXT: THOMAS
ATT REFLEKTERA ÖVER ditt cirkelledarskap är ett sätt att få lite ordning på dina tankar. Vad svarar du på dessa frågor?
• Vilken är din viktigaste uppgift som cirkelledare?
• När har du själv lätt att lära – och när är det svårt?
• Vad kan du bidra med för att skapa goda relationer i gruppen?
• Att lyssna aktivt – vad betyder det för dig?
• Hur kan du uppmuntra deltagarna att lära av varandra?
• Hur hanterar du missnöje och kritik?
• Vad är en bra inledning och avslutning av en cirkelträff?
FÅGLAR FINNS ÖVERALLT OMKRING OSS. Av Sveriges cirka 260 häckande arter har vi valt ut några vanliga fåglar som du här får lära känna lite närmare.
OM DET PRASSLAR på marken i trädgården eller längs promenadvägen så handlar det ofta om en koltrast. Likaså om en fågel högljutt lyfter från marken och gastar ”pli-pli-pli-pli”. Å andra sidan kan även ett mycket fint ”tsiii” från en buske tyda på att en koltrast håller till där.
Koltrasten är Sveriges nationalfågel, framröstad såväl 1962 (Dagens Nyheter) som 2015 (BirdLife Sverige). Jo, nog är koltrasten en fågel som även den icke fågelintresserade lägger märke till och tycker om. Den sjunger otroligt vackert och är en stämningshöjare som få.
Förr var koltrasten en skygg skogsfågel. Annat är det nu. Koltrastar hoppar omkring överallt i vår närhet. Svarta hannar med gula näbbar. Brunaktiga honor och ungfåglar. Dessutom bor koltrasten gärna i trädgårdar, bland yviga klätterväxter till exempel. Men koltrastbon påträffas i allt från cykelkorgar till blomlådor på balkonger. l
Synas och höras har sina risker MÅNGA TROR ATT bofinken är Sveriges vanligaste fågel. Så är inte fallet. Det är i stället den lilla lövsångaren, svår att få syn på bland trädens gröna blad. Bara en mild, vänlig sångstrof avslöjar att den faktiskt finns där.
Bofinken, däremot, både syns och hörs vida omkring. Den sitter ofta väl synlig och låter höra en kraftig ramsa som avslutas med en krusidull. Utöver det har bofinken en rad andra läten, bland annat just ett glatt ”fink!”.
Att vara en duktig sångare har sina risker om man är en fågel. I Tyskland var bofinken under århundraden en populär burfågel. En framstående solist var värdefull och kunde bytas mot en hel ko.
Som ofta är fallet i fåglarnas värld är honan dassigare i färgen. Hon har varken blått eller rostrött i dräkten, däremot precis som hannen dubbla vita vingband.
Bofinkarna flyttar om hösten, men enstaka fåglar stannar och hör då till fågelrestaurangernas stamgäster. l
Skicklig bobyggare
NÄR MAN SER ett skatbo kan man undra hur ungarna står ut i den där rishögen. Men inuti finns ett bekvämt, skålformat bo som ser ut att drejats av en skicklig keramiker.
Att titta på skator är underhållande. De har så mycket för sig. Föreställningen börjar redan om vintern, när skatorna börjar bygga, eller bygga på, sitt bo. Höjdpunkten är förstås när ungarna blivit flygfärdiga.
Dessutom är det mycket vackra fåglar, med sina metallglänsande fjädrar, vilket man ibland glömmer eftersom de är så vanliga.
Att skatan är tjuvaktig är en myt som forskarna slagit hål på. Men den tycks ha varit allmänt spridd och det finns till och med en opera som heter ”Den tjuvaktiga skatan”. Några glänsande föremål är skatan alltså inte ute efter, enligt vetenskapen. Däremot snor den både ägg och fågelungar för att få omväxling i kosten, som annars mest består av daggmask, sniglar, insekter och bär. l
Nyfiken på fåglar, här är tre steg på vägen in i fåglarnas värld.
Tvekar inte att anfalla
EN AV DE SÖTASTE fåglar man kan få syn på i det här landet är rödhaken. En snäll liten fågel också, ser det ut som. I själva verket är det en aggressiv jäkel. Ve den som kommer i närheten av reviret. Rödhakehannen drar sig inte för att angripa rivaler med näbbar och klor.
Rödhaken går alltså ett steg längre än flertalet småfågelhannar, som tycker det räcker med att sjunga för att förmedla budskapet ”det här området är mitt”.
Det är också genom sång-
en som småfåglarna dejtar, och i rödhakens fall handlar det om ett vackert virrvarr av fina, klara sångtrådar. Den sjunger gärna på kvällen och inpå natten. I april är rödhaken ofta den enda fågel som hörs när det mörknat.
I landets södra delar, med milda vintrar, finns det övervintrande rödhakar. De lever av småkryp och äter gärna spill från talgbollar. Om det behövs sjunger rödhaken då också, denna gång för att försvara sitt knapphändiga vinterskafferi. l
Vill du höra hur en lövsångare, bofink och rödhake låter när de sjunger. Du får många träffar om du söker på google, men ett tips är att välja P2-FÅGELN. Där finns också texter som berättar mer om olika fågelarter.
GÅ MED I EN FÅGELFÖRENING. Häng med på en fågelutflykt, ofta gratis eller till självkostnadspris. På riksföreningen BirdLife Sveriges webbplats, under fliken ”Om oss”, finns en förteckning: www.birdlife. se. En del fågelföreningar anordnar studiecirkar och utflykter tillsammans med Studiefrämjandet. Kolla vad som är på gång på www. studieframjandet.se
Efterlängtad som få
NÄR DET HÖRS ett piggt ”tjilitt, tjilitt, tjilitt” finns en sädesärla i närheten. Man brukar snart få syn på ärlan där den har sin vippande gång.
Sädesärlor gillar kala ytor som gårdsplaner, garagetak och asfalt. De värms upp fortare än andra och drar snabbt till sig insekter som är lätta att spana in och fånga.
De bosätter sig gärna nära människan, i håligheter som de hittar i allt från murar till byggnader och broar. En populär bostad är under en takpanna.
DU BEHÖVER EN HANDKIKARE för att se fåglarna bättre. Naturbutiken kan ge förslag utifrån vad du har råd med. Naturbutiken tillhör BirdLife Sverige och allt överskott går till fågelskydd. Det finns massor av FÅGELBÖCKER där du kan lära dig mer. Börja skåda fågel är en grundbok om fågelskådning med en studieplan från Studiefrämjandet. (Boken är slut på förlaget men finns på bibliotek). För att du alltid ska kunna ha en fågelbok till hands, skaffa en app. ”Fågelguiden” är den mest heltäckande. I appen kan du också lyssna till sång och läten. l
Sädesärlan är nog den mest efterlängtade vårfågeln av alla. Den har i alla tider varit omtyckt och namnet nämns i skrift redan 1538. Men den har också fått många lokala, folkliga namn. Några exempel från det gamla bondesamhället är såärla (Bohuslän, Dalsland), åkerhöna (Dalarna) och husärla (Västmanland). Och för att citera ett gammalt ordspråk: ”När man går förbi en ärla på en åker ska man tala till den för då blir det ett gott år”. l
MÖTESTEKNIK OCH FORMALIA är, eller har i alla fall varit, framträdande i föreningshandböcker. Däremot skrivs inte mycket om demokratisyn och allas rätt att göra sin röst hörd. Det framkommer i historikern Niklas Hills nya avhandling Demokrati på köpet? Han har studerat demokratisynen i föreningshandböcker som kom ut mellan 1949 och 2010. Det är första gången som dessa böcker undersöks systematiskt.
BARA VARANNAN UNG med funktionsnedsättning och varannan ung tjej med utländsk bakgrund är nöjda med sin fritid. En av tre i åldern 16-25 har avstått från fritidsaktiviteter för att det är för dyrt eller för svårt att ta sig till aktiviteten. Det framgår av rapporten UNG IDAG 2023 från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF.
"FOLKBILDNINGEN SKA BIDRA till att stärka och utveckla demokratin." Så lyder det första syftet med statens stöd till studieförbunden.
Autokratisering innebär precis det motsatta –nämligen att försvaga och avveckla demokratin. Och det är just vad som nu pågår i många av världens länder. Autokrati kommer från de grekiska orden auto (själv) och krati (härska).
TILL SKILLNAD FRÅN STATSKUPPER och revolutioner är autokratisering en smygande process där demokratiska fri- och rättigheter sakta men säkert urholkas. Det kan pågå utan att det demokratiska styrelseskicket med allmänna val avskaffas rakt av. I stället är det andra delar av demokratin som inskränks:
• Rättsväsendets oberoende hotas, exempelvis med politiskt styrda tillsättningar av domare.
• Civilsamhällets och kulturens frihet och oberoende begränsas genom att offentliga anslag villkoras.
• Pressfriheten begränsas genom inskränkningar i vad som får skrivas, eller genom politisk styrning av statliga mediekanaler.
• Skyddet för minoriteter urholkas, till exempel genom att inskränka friheten för HBTQI-personer och etniska grupper.
ALLA DESSA DEMOKRATISKA inskränkningar innebär att det blir allt svårare för en politisk opposition att verka fritt. Den som har makten behåller den. Det finns flera exempel på att detta nu sker, i länder som Polen, Ungern och inte minst Ryssland. Men tendenser till autokratisering möter också motstånd. Vårens protester i Israel för Högsta domstolens självständighet är ett exempel.
V-Dem-institutet vid Göteborgs universitet studerar demokratins utveckling i världen. De har under flera års pekat på en tilltagande autokratisering i världen. Tendenserna är också att autokratiska ledare har blivit allt djärvare och inte bryr sig om vad andra tycker.
DEN 12-14 MAJ blir det en annorlunda retreat på Ohlandersgårdens vandrarhem i Hälsingland. Deltagarna får sticka en Ohlanderskofta baserad på en schablonmålning, allt under ledning av Kerstin Waagen. Det blir också föreläsningar och utflykter. Rundsticka medtages.
Mer info på studieframjandet.se
MEN AUTOKRATISERING KAN väl inte hända här i Sverige, kanske du tänker. Det är nog bäst att vara vaksam, och följa vad som händer inom rättsväsendet, civilsamhället, pressfriheten och med skyddet för minoriteter. Demokratin måste erövras av varje ny generation, lyder ett gammalt talesätt. Detta gäller nog fortfarande. l
HELSINGBORG:
PERSONLIG TRÄNARE på gymmet känner de flesta till. Men en PT i trädgårdslandet är nytt.
– Jag trodde aldrig intresset skulle vara så stort. På ett dygn var alla tjugo platser i Sandviken fyllda och vi har trettio på väntelistan, säger Carina Carlsson på Studiefrämjandet i Sandviken. Idén är enkel. Du vill odla men behöver lite coachning för att komma igång eller komma vidare. Du anmäler dig till ett av sju block och får sex timmars stöd av en odlings-PT, ett hembesök och resten på telefon. Allt till priset av 600 kronor.
– Det är superbra. Att fler kan odla sina grönsaker och bli mer självförsörjande är bra både för ekonomin, miljön och för samhället.
DET FÖRSTA BLOCKET, ”Plantera” startade nu i vår och kommer att följas av ytterligare sex fram till våren 2024, bland annat ”Odla”, ”Förvara”, ”Tilllaga” och ”Förså”.
Deltagarna bjuds även på studiebesök och föreläsningar.
– Vi hoppas även få igång odlingscirklar med deltagarna. Det är tydligt att intresset för att odla växer, säger Carina Carlsson.
Odlings-PT är ett så kallat Leaderprojekt, med stöd av EU, Jordbruksfonden. Förutom Studiefrämjandet medverkar kommunerna Sandviken, Hofors, Ockelbo samt Västra Gästriklands Samhällsbyggnadsförvaltning.
UPPSALA:
UNDER ÅTTA sommarkvällar med start 6 juli arrangeras öppna gratiskonserter i Musikparken mitt i Helsingborg. Här kan du lyssna på allt ifrån etablerade artister till band som har studiecirkel hos Studiefrämjandet.
Sommarpaviljongen är ett samarbete mellan Studiefrämjandet och Helsingborgs stad.
– Vi gör det här för att vi vill erbjuda allmänheten god musik. Gratis och med hög kvalitet. Bara att gå förbi, med eller utan picknick, säger Mirjam Wallin på Studiefrämjandet Skåne Blekinge.
"SKRIVANDE Ä R EN SAMLING av en människas idéer, historia och dess uttryckta känslor. Därför är vi många som skriver. Men det krävs att det uttryckta ordet ska höras eller läsas. Men hur?"
Det frågar sig redaktör Anisur Rahman vid Studiefrämjandet Uppsala i förordet till det första numret av Upplitt Magasin.
Tidskriften är en del av svaret på frågan. Upplitt Magasin kom ut i början av året och de drygt hundra sidorna innehåller bland annat:
• Stig Dagerman 100 år – en minnesbild.
• Tio sunda råd till blivande författare.
• Åke Smedberg – om, av och med mottagaren av Elsiepriset 2022.
Upplitt Magasin ges ut av Litteraturcentrum som är en del i Studiefrämjandet Uppsala Västmanlands satsning på litteratur och läsfrämjande. Finns att läsa på upplittmagasin.se.
JACK HICKS, ODLINGS-PT, SANDVIKEN:
"Min filosofi är att satsa på hög avkastning på relativt liten yta, och samtidigt se till att odlandet är hållbart i längden."
"
MARIA TORUNG FAGERLUND, ODLINGS-PT, OCKELBO:
Jag har alltid varit intresserad av odling, ända sedan jag var liten. Det där magiska i att pilla ner ett litet frö som sedan blir en växt, waow!"
Sommarpaviljongen – gratiskonserter mitt i stan
HEDERSRELATERAT VÅLD finns i vår vardag, och mer kunskap behövs, både i skolan och föreningslivet. Nu finns det nya Nationellt centrum mot hedersrelaterat våld och förtryck. De ska bland annat:
• Regelbundet undersöka omfattningen av hedersrelaterat våld och förtryck.
• Bidra till strategiskt, förebyggande och kunskapsbaserat arbete.
• Stödja kommuner och regioner i deras arbete. Mer info på www.hedersfortryck.se
MED FLYKTINGAR FRÅN UKRAINA
UNGEFÄR 50 000 FLYKTINGAR har kommit till Sverige från krigets Ukraina. Care of Folkbildningen är en stor satsning inom studieförbund och folkhögskolor, för att underlätta etablering för ukrainska flyktingar. Personer över 18 år erbjuds kurser som bland annat innehåller undervisning i svenska och orientering om den svenska arbetsmarknaden. Fem avdelningar i Studiefrämjandet deltar i Care of Folkbildningen. Kurserna startar nu under våren och pågår fram till i höst.
Care of Folkbildningen finansieras av Europeiska Socialfonden och samordnas av Folkbildningsrådet.
– Hårdrockbranschen är väldigt ojämställd. Genom Sweden Rock Kollo vill vi förändra synen på vilka som får och får lov att spela hårdrock. Det säger Mirjam Wallin på Studiefrämjandet Skåne Blekinge. Nu laddar hon för en ny upplaga av Sweden Rock Kollo.
»FÖR FEM ÅR SEDAN var det premiär för Sweden Rock Kollo. Succén var omedelbar. Här kunde unga tjejer lära, leva och andas hårdrock under fyra dagar. Årets kollo är den 4-8 juni på Hällevikslägret i Blekinge, nära den stora Sweden Rock Festival som inleds 7 juni. Kollot är öppet för tjejer 14-17 år och deltagarna kommer från hela landet.
– Sweden Rock Kollo är ett hjärteprojekt för oss. Ett initiativ som vi är oerhört glada och stolta över, och vi
SMARTA TIPS PÅ hur du lyxar till fikat på naturutflykten finns på www.friluftsframjandet.se. Vad sägs till exempel om Krabbelurer eller klassiska pinnbröd? Recept finns på hemsidan. Tänk bara på att ta med flytande smör, annars finns risk för att det smälter i ryggsäcken.
hoppas att det kommer att göra en skillnad för framtidens svenska hårdrocksscen, säger Sofia Lindqvist Lacinai, marknadschef och vice vd för Sweden Rock.
Kollodeltagarna coachas bland andra av medlemmar i bandet Browsing Collection, som själva spelat på Sweden Rock. Förutom all musik blir det också gästföreläsare och tid för bad, häng och umgänge. Och naturligtvis, besök bakom kulisserna på Sweden Rock.
Mirjam Wallin är en av dem som håller i de praktiska trådarna runt kollot.
– Jag slogs av glädjen och sammanhållningen som tjejerna kände över att vara tillsammans och spela ihop. Jag ser verkligen fram emot årets kollo.
"Man får en helt annan syn på livet! Jag har fått så himla mycket förbättrad självbild!"
"Alla blev så bra vänner direkt och jag var glad hela tiden förutom när jag behövde åka hem."
"Det är det bästa som har hänt mig! Har mycket mera kunskap om musikbranschen och vill lära mig mera!"
"Jag är mer än nöjd! Jag känner att detta är en vecka som jag aldrig kommer att glömma."
FÖRST PANDEMI, SEDAN LÅGKONJUNKTUR. Så klart vi vill se oss omkring, men att dra till andra sidan jordklotet är kanske inte så smart, varken för plånboken eller klimatet.
Så vad göra? Lugn, det finns alternativ på hemmaplan. Varför inte skapa din egen mix av bildande upplevelser, upptäckarlust och avkoppling? Här är lite inspiration för din Sommarhemester 2.0.
TÅGLUFFA i Sverige. Många länstrafikbolag har smarta lösningar. Norrtågs tågluffarkort gäller två veckors fritt resande till 55 destinationer, från Sundsvall till Kiruna, för 995 kronor. Två barn hänger med gratis. Med Skånetrafikens Öresund runt reser du två dagar i hela Skåne, och även en tur till Köpenhamn och
Hitta din festival!
Jazz, klassiskt, folkmusik eller rock. Små och stora festivaler hittar du lite varstans i sommarsverige. En bra festivalsajt är evenemang.se. Tre tips:
• SWEDEN ROCK 7-10 juni. Klassisk hårdrocksfestival i Blekinge. På Studiefrämjandet scen Nemis spelar åtta band (se sidan 10).
• URKULT 3-5 augusti. Alternativt så det knakar. Härlig mix av människor, musik, hantverk, poesi och mycket mer. Allt i magisk natur med häftiga hällristningar vid Nämforsen i Ångermanland.
• JAZZ- OCH GLASSFESTIVAL är en ny endags jazzfestival i Flen. Lyssna gratis i Thuleparken den 12 augusti.
vidare till Helsingör. Kostar 299 kronor för vuxna.
VANDRA. Fjällvandring är en passion för vissa. Andra föredrar mindre strapatsrika låglandsvandringar. Skåneleden och Sörmlandsleden är två populära leder, med bra information. Den nya boken Vandrings-
slingor i Sverige av Jørgen Hansen innehåller 98 vandringar som börjar och slutar på samma ställe.
CYKLA . Upplev natur och kultur på nära håll, i lugnt tempo. Cykeln tar dig till platser dit inga tåg och bilar når. Åk dit näsan pekar eller detaljplanera, valet är ditt.
Det finns ungefär 1 500 museer i Sverige. Några välkända, men de flesta väntar på att upptäckas av fler. Tre tips:
• MONICA ZETTERLUND MUSEET. Här finns det mesta om jazzikonen och mycket folkhemsnostalgi. Ligger i värmländska bruksorten Hagfors där Monica växte upp.
sjön, längst upp i Dalarna. Men här finns charmig fjällanläggning och fina vandringar. Längtar du efter utlandssemester? Norge ligger bara några kilometer bort.
• SKURUGATA i Eksjö kommun beskrivs som ett av södra Sveriges mest egendomliga naturfenomen. Det är en 800 meter lång förkastningsspricka som tar dig nedåt från utsiktspunkten Skuruhatt. Spännande och lite skrämmande vandring mellan bergsväggarna.
Hemma hos…
Konstnärs- eller författarhem ger en extra dimension åt deras verk. Selma Lagerlöfs Mårbacka och Zorngården i Mora hör till de mest kända. Tre andra tips:
• STUDIEFÖRBUNDEN och FOLKHÖGSKOLORNA tar inte semester, och runt om i landet finns massor av arrangemang. Folkhögskolornas sommarkurser hittar du på folkhogskola.nu. På studieframjandet.se ser du vad som är på gång i vår och sommar.
• TURISTFÖRENINGEN, FRILUFTSFRÄMJANDET och NATURSKYDDSFÖRENINGEN erbjuder alla spännande upplevelser i sommarsverige. De är tre av Studiefrämjandets 19 medlemsorganisationer.
• KOMMUNERNAS EVENEMANGSKALENDRAR och TURISTBYRÅER kan tipsa om vad som händer – här och nu.
• ATTJE, SVENSKT FJÄLL- OCH SAMEMUSEUM i Jokkmokk. Ta del av samiskt liv, kultur och historia. Dessutom ett informationscentrum för fjällturism.
• FÄNGELSEMUSEET i Gävle ligger i det nedlagda gamla fängelset, med autentiska miljöer från 1800-talets fängelseceller – och den underjordiska fånghålan från 1553.
Den svenska naturen bjuder på magiska upplevelser, och här finns något för alla. 30 nationalparker och över 5 000 naturreservat väntar på dig. Du har säkert dina egna naturliga smultruntronställen. Här är tre till:
• HAGAPARKEN på promenadavstånd från Stockholms innerstad, med natur och kulturhistoria i överflöd. Här hittar du, förutom lummig grönska, byggnader med namn som Turkiska kiosken och Ekotemplet. Du kan också vinka till Victoria och Daniel, som hor på Haga slott.
• GRÖVELSJÖN. De mest hängivna fjällnördarna fnyser nog åt Grövel-
Det finns många markerade cykelleder, till exempel Sydostleden Simrishamn–Växjö och Kattegattleden Göteborg–Helsingborg.
BÅT. Varför inte en båtluff i Stockholms skärgård? För 545 kronor reser du fritt i fem dagar med Vaxholmsbolagets båtar. Hoppa av vid någon av de 299 trafikerade bryggorna och njut lite Saltkråkanliv.
• ELLEN KEYS STRAND. Författaren Ellen Key (född 1849) var en av folkbildningens pionjärer, känd för uttalandet att ”bildning är det som finns kvar när vi glömt allt vi lärt oss”. Sommartid kan du besöka hennes författarhem Strand vid Vättern. Endast guidade visningar.
Ska vi vara ärliga är väl inte alla svenska småstäder så charmiga. Här är tre undantag:
• SÄTER i Dalarna är värt ett besök, med sina bevarade träkåkar, enligt en stadsplan från 1630. Utanför stan ligger ett av Sveriges största mentalsjukhus, numera nedlagt, men med museum och guidade visningar.
• YSTAD. Här, längst ner i söder, kan du känna doften av kontinenten och vandra längs medeltida kullerstensgator. Massor av sevärt i närheten, som storslagna Ales stenar och Dag Hammarskjölds sommarviste Backåkra. En viss Kurt Wallander hör också hemma i Ystad.
• DÖDERHULTARENS MUSEUM OCH ATELJÉ. Grovt tillyxade träfigurer som skildrar människor och djur i Småland. Inte mycket till konstnär, tyckte många i början om Axel Robert Petersson (född 1877). Nu finns Döderhultaren, som han kallas, representerad på många museer. På museet i Oskarshamn finns 200 av hans verk.
• DAN ANDERSSON (född 1888) är en av våra mest älskade författare. I Luossastugan i Dalarna bodde han under några år. Magisk mix av sommaridyll och melankolisk poesi. Öppet sommartid. I trakten finns också många spår efter svedjefinnarna, 1600-talets stora migrantgrupp från östra Finland.
• SÖDERKÖPING var en medeltida metropol, i dag en stillsam småstad med mycket historia i bagaget. Göta kanal går genom staden och varje år firas festivalen Söderköpings Gästabud med tornerspel, marknad och musik. I år den 25-27 augusti.
HUR SKA STATSBIDRAGET fördelas mellan studieförbunden? Frågan har diskuterats under många år. Nu är ett nytt fördelningssystem på gång, där ett starkare fokus kommer att ligga på kvalitet och på vad de olika studieförbunden vill göra, och inte enbart som nu, på den mängd verksamhet som genomförs.
Det nya förslaget har varit ute på remiss. Planen är att ett nytt förslag ska beslutas av Folkbildningsrådet före sommaren och börja gälla från 2024.
Läs mer om statsbidragen på www.folkbildningsradet.se
Den 27 maj samlas ombud till Studiefrämjandets digitala förbundsstämma.
– Vi har några stormiga år bakom oss och kan nu titta framåt, med fokus på att stärka vår folkbildning i hela landet, utifrån vår Strategi 2131, säger Andrea Rodriguez, förbundschef för Studiefrämjandet.
»Den långsiktiga Strategi 2131 gäller till 2031 och antogs av extrastämman hösten 2021. En av de viktigaste frågorna på årets stämma är att anta nya strategiska mål. De ska gälla fyra år, utgår från 2131 och ska ligga till grund för avdelningarnas verksamhetsplanering.
– Vi ser bland annat framför oss ett starkare samarbete med medlemsorganisationerna, säger Andrea Rodriguez.
Positiv energi
På stämman ska en ny förbundsstyrelse väljas och verksamhetsberättelse för de gångna två åren redovisas. Dessutom kommer mottagaren av Ugglestipendiet, Studiefrämjandets utmärkelse inom natur- och miljöområdet, att tillkännages.
FÖRRA ÅRET TESTADES ett nytt utbildningsmaterial för ledare i Jägarskolan. Materialet har tagits emot positivt, och nu har Studiefrämjandet beviljats 740 000 kronor från Viltvårdsfonden för att tillsammans med Svenska Jägareförbundet utbilda cirkelledare och personal i det nya materialet.
Svenska Stövarklubben har beviljats nära 1,2 miljoner kronor från Viltvårdsfonden för att ta fram och lansera ett nytt utbildningsmaterial för cirkelledare, främst jaktprovsansvariga i lokala klubbar. Studiefrämjandet medverkar i projektet. Svenska Stövarklubben är en jakthundsklubb som tillhör Svenska Kennelklubben.
Viltvårdsfonden finansieras via de viltvårdsavgifter som jägarna betalar. Regeringen fattar beslut om hur medlen ska användas. Naturvårdsverket hanterar anslag från fonden till ideella organisationer.
– Vi hade så klart gärna träffats fysiskt, men i stället har vi satsat på fysiskt dialogmöte nu under våren. Stämman blir ändå en möjlighet till demokratisk dialog och till att mötas och ge varandra positiv energi inför framtiden, säger Andrea Rodriguez. l
TEXT: THOMAS ÖSTLUND
STUDIEFRÄMJANDET DELTAR UNDER ALMEDALSVECKAN DEN 27 JUNI – 1 JULI. FOKUS PÅ AKTIVITETERNA ÄR FOLKBILDNING FÖR
SOCIAL HÅLLBARHET OCH GRÖN OMSTÄLLNING . HÅLL UTKIK PÅ STUDIEFRAMJANDET.SE OCH ALMEDALSVECKAN.INFO FÖR MER INFORMATION.
• Ett av Sveriges största studieförbund.
• Finns över hela Sverige.
• Anordnar främst studiecirklar och kulturarrangemang. För detta ges bidrag från stat, kommuner och landsting.
• Utgår från folkbildningens idé. Deltagarnas önskemål, förutsättningar och erfarenheter är viktiga.
• Anordnar studiecirklar i många ämnen, men satsar särskilt på natur, djur, miljö och kultur.
• Är oberoende – utan kopplingar till politiska partier, fackliga organisationer eller religiösa samfund.
• Är en ideell organisation utan vinstintresse som styrs demokratiskt.
• Har 19 medlemsorganisationer.
STUDIEFRÄMJANDETS VISON
Att alla människor har kunskap, kraft och utrymme att delta i utvecklingen av ett hållbart och demokratiskt samhälle.
PLATON TILLHÖR VERKLIGEN inte min vardagsläsning. Men så hittade jag det här citatet:
”Den sanna, icke manipulativa, retoriken är en formuleringskonst som hjälper den andres yttrande till större skärpa och styrka, som lyssnar fram det ur den andres tal som han inte förmådde utsäga.” (Ur Faidos av Platon)
Varför komma dragandes med en gammal grek? För att jag tycker det passar bra i Cirkeln. Citatet uttrycker tankar som är brännande aktuella, 2 400 år efter att orden skrevs. Det Platon beskriver handlar, som jag ser det, om bildning. Om att vi i samtal och möten kan hjälpa varandra till större skärpa, till vidgade insikter.
NUMERA KAN VI SITTA i vår ensamhet och googla fram det mesta. Det är både fantastiskt och bedrägligt. Fantastiskt, för att vi har all världens kunskap i fickan. Bedrägligt, för att vi ofta –och inte alltid med kritisk blick – söker kunskap som bekräftar den uppfattning vi redan har.
Ger vi oss in i diskussioner på nätet är tonen sällan den Platon förespråkar. Här handlar det inte om att ”Lyssna fram” och ”hjälpa till större skärpa” utan snarare om att dunka varandra i huvudet med argument och oförskämdheter.
GRUNDEN I FOLKBILDNINGEN är att vi skapar och lär tillsammans. När det fungerar som allra bäst uppstår möten som präglas av att vi respekterar varandra, vill lyssna, fråga och försöka förstå. Att få till stånd sådana möten är cirkelledarens, och egentligen alla ledares, viktigaste uppgift. Inte alltid lätt, det ska erkännas, men något alla kan sträva efter.
STUDIEFRÄMJANDETS MEDLEMSORGANISATIONER
Adoptionscentrum, Friluftsfrämjandet, Fältbiologerna, Förbundet Skog och Ungdom, Indigo, Jordbrukare-Ungdomens Förbund, Jordens Vänner, Koloniträdgårdsförbundet, Naturskyddsföreningen, Riksförbundet Hem och Skola, Riksförbundet Sveriges 4H, Svenska Brukshundklubben, Svenska Jägareförbundet, Svenska Kennelklubben, Svenska Turistföreningen, Sveriges Hundungdom, Sveriges Ornitologiska Förening, Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund – Sportfiskarna, Sverok
I det här numret av Cirkeln kan du läsa om vår senaste undersökning bland Studiefrämjandets cirkeldeltagare. Hela 83 procent instämmer i påståendet att ”diskussionerna och erfarenhetsutbytet gav mig ett mervärde”. Möten och dialog mellan människor blir aldrig omodernt. Det tror jag Platon skulle skriva under på.
Vill du ha Cirkeln? Har du ändrat adress? Är du ledare eller förtroendevald, kontakta i så fall Studiefrämjandet där du bor. Övriga prenumerationsärenden, kontakta Studiefrämjandet, riksförbundet, tel 08 545 70 700 eller info@studieframjandet.se
På studieframjandet.se/cirkeln hittar du nyheter, inspiration och fakta
