Tidlösa tankar
om folkbildning
för första gången fick rösta i allmänna val. Många i början av förra seklet var tongivande i kampen för yttrandefrihet, demokrati – och folkbildning. Har deras tankar någon betydelse nu, 100 år senare? Kan de kanske hjälpa dagens studieförbund att se framåt? Vi tittar närmare på vad fem folkbildningspionjärer skrivit, sagt och gjort. Och det är uppenbart att mycket som skrevs då är aktuellt även i dag. 2021 ÄR DET 100 ÅR SEDAN KVINNOR
OSCAR OLSSON (1877–1950)
Studiecirkelns fader som studiecirkelns fader, eftersom han 1902 föreslog en ny studieform inom nykterhetsrörelsen IOGT – studiecirkeln. Oscar Olsson kallades även Olsson med skägget. Liksom många andra folkbildningspionjärer såg han bildning som mer än torra fakta och ”nyttiga” yrkeskunskaper. Folkbildningen är en frihetsrörelse, där människor ska lyfta sig själva och varandra till fullvärdiga medborgare, med rättigheter och ansvar. Oscar Olsson arbetade som lärare och var under drygt trettio år riksdagsledamot för socialdemokraterna. Han var en stark förespråkare för enhetsskolan, det vill säga att barn från olika samhällsklasser ska gå i samma skolor. l
OSCAR OLSSON BRUKAR BESKRIVAS
LÄS MER: Folkbildningsideal för folkrörelse-
arbete: två förgrundsgestalter: Oscar Olsson och Justus Elgeskog av Lars Svedberg (2007).
KATA DALSTRÖM (1858–1923) KATA DALSTRÖM KOM FRÅN en förmögen familj och blev en av den tidiga arbetarrörelsens mest kända kvinnor. Från början socialdemokrat, på tjugotalet kommunist. Hela tiden stridbar, självständig och ovillig att rätta in sig i leden. Att hon lockades av österländska religioner och drogs till buddhismen var kanske inte så gångbart bland hennes kommunistkamrater. Under hela sitt liv var hon en hängiven folkbildare som åkte landet runt, föreläste och agiterade, inte minst om allmän och lika rösträtt. l
20
cirkeln
UR FOLKLIG SJÄLVUPPFOSTRAN, 1918:
”De studiecirklar som nu, sexton år efter den första cirkelns bildande, finnas i vårt land, äro varandra högst olika i sina arbetsformer. Var och en anpassar sig efter medlemmarnas intressen och förmåga att få dessa tillgodosedda. … Huvudsaken att komma ihåg är emellertid att samtals- och umgängesformen är studiecirkelns väsentliga arbetsmetod.”
Tankens frihet UR BILDNING OCH KLASSKAMP, 1909:
”Vad är att göra? ... Bjuda ungdomen vetandets frukter i sådan form, att de skänker dem glädje och njutning. Och först och främst lära de unga att tänka själva. Lära dem att med kalla kritiska blickar granska allt och behålla vad de själva efter jämförande och tänkande – anse vara bäst. Och framför allt ej i något fall öva censur på tankens område.”
LÄS MER: Kata Dalström. Agitatorn som gick
sin egen väg av Gunnela Björk (2017).
