12 minute read
Tidlösa tankar om folkbildning
Tidlösa tankar 2021 ÄR DET 100 ÅR SEDAN KVINNOR för första gången fick rösta i allmänna val. Många i början om folkbildning av förra seklet var tongivande i kampen för yttrandefrihet, demokrati – och folkbildning.
Har deras tankar någon betydelse nu, 100 år senare? Kan de kanske hjälpa dagens studieförbund att se framåt? Vi tittar närmare på vad fem folkbildningspionjärer skrivit, sagt och gjort. Och det är uppenbart att mycket som skrevs då är aktuellt även i dag.
Advertisement
LÄS MER: Folkbildningsideal för folkrörelsearbete: två förgrundsgestalter: Oscar Olsson och Justus Elgeskog av Lars Svedberg (2007). OSCAR OLSSON (1877–1950) Studiecirkelns fader
OSCAR OLSSON BRUKAR BESKRIVAS som studiecirkelns fader, eftersom han 1902 föreslog en ny studieform inom nykterhetsrörelsen IOGT – studiecirkeln. Oscar Olsson kallades även Olsson med skägget.
Liksom många andra folkbildningspionjärer såg han bildning som mer än torra fakta och ”nyttiga” yrkeskunskaper. Folkbildningen är en frihetsrörelse, där människor ska lyfta sig själva och varandra till fullvärdiga medborgare, med rättigheter och ansvar.
Oscar Olsson arbetade som lärare och var under drygt trettio år riksdagsledamot för socialdemokraterna. Han var en stark förespråkare för enhetsskolan, det vill säga att barn från olika samhällsklasser ska gå i samma skolor. l
UR FOLKLIG SJÄLVUPPFOSTRAN, 1918:
”De studiecirklar som nu, sexton år efter den första cirkelns bildande, finnas i vårt land, äro varandra högst olika i sina arbetsformer. Var och en anpassar sig efter medlemmarnas intressen och förmåga att få dessa tillgodosedda. … Huvudsaken att komma ihåg är emellertid att samtals- och umgängesformen är studiecirkelns väsentliga arbetsmetod.”
KATA DALSTRÖM (1858–1923)
Tankens frihet
KATA DALSTRÖM KOM FRÅN en förmögen familj och blev en av den tidiga arbetarrörelsens mest kända kvinnor. Från början socialdemokrat, på tjugotalet kommunist. Hela tiden stridbar, självständig och ovillig att rätta in sig i leden. Att hon lockades av österländska religioner och drogs till buddhismen var kanske inte så gångbart bland hennes kommunistkamrater.
Under hela sitt liv var hon en hängiven folkbildare som åkte landet runt, föreläste och agiterade, inte minst om allmän och lika rösträtt. l
UR BILDNING OCH KLASSKAMP, 1909:
”Vad är att göra? ...
Bjuda ungdomen vetandets frukter i sådan form, att de skänker dem glädje och njutning.
Och först och främst lära de unga att tänka själva.
Lära dem att med kalla kritiska blickar granska allt och behålla vad de själva efter jämförande och tänkande – anse vara bäst.
Och framför allt ej i något fall öva censur på tankens område.”
LÄS MER: Kata Dalström. Agitatorn som gick sin egen väg av Gunnela Björk (2017).
ELLEN KEY (1849–1926) Hjärtats bildning
ELLEN KEY VAR LÄRARE, samhällsdebattör och författare. Hon var en av de första som krävde kvinnlig rösträtt och en stridbar kämpe för yttrandefrihet. I hennes mest kända bok, Barnets århundrade från 1900, menar hon att varje barn ska få utvecklas fritt, utifrån sina förutsättningar. Fri uppfostran applåderades knappast av alla på den tiden, men boken blev en bästsäljare och översattes till mer än tio språk.
Ellen Key talar om hjärtats bildning och menar att det är en livslång process, till skillnad från målinriktad yrkesutbildning. Livslångt lärande alltså, innan begreppet var uppfunnet. Ett citat från Ellen Key som levt kvar i vår tid är att ”bildning är det som är kvar, sedan vi glömt allt vad vi lärt oss”. l
LÄS MER: Ellen Key – en europeisk intellektuell av Ronny Ambjörnsson (2012).
UR BILDNING, NÅGRA SYNPUNKTER, 1897:
”Den kunnige bär sina kunskaper som de forna husmödrarna buro sin skramlande nyckelknippa:
Som ett tecken på värdighet.
Den bildade skattar nycklarna endast i den mån de för honom öppnar nya världar, dit hans tanke, känsla och fantasi locka honom. Varje gång den bildade beträder ett sådant för honom nytt område gripes han av vördnad inför dess oändliga vidder – en vördnad som är den verkliga bildningens kännetecken.”
HANS LARSSON (1862–1944) Delaktighetens lycka
HANS LARSSON VAR BONDSON från Skåne och gjorde en riktig klassresa med en snabb akademisk karriär i Lund, där han 39 år gammal blev professor i teoretisk filosofi. Hans Larssons böcker lästes flitigt i folkbildningens barndom, och i skriften Om bildning och självstudier beskriver han fyra former av bildning: medborgerlig, etisk, estetisk och logisk. Intuition och helhetssyn är viktiga begrepp för Hans Larsson. Namnet på hans doktorsavhandling var Kants transcendentala deduktion af kategorierna. Bara titeln gör att man förstår att han på sin tid kallades Kloke-Hans. l
UR OM BILDNING OCH SJÄLVSTUDIER, 1908:
”Kommer bildningen att göra en lyckligare? … Om man betraktar som en lycka att bli delaktig av mera värdiga former av såväl sorg som fröjd, så skänker sann bildning osvikligen lycka, men om man med lycka menar frihet från lidande, så leder bildningens väg icke till målet – och knappast någon annan väg heller.” NATANAEL BESKOW (1865–1953) Hjälp till livsorientering
NATANAEL BESKOW VAR PREDIKANT och författare, och en av de mest kända profilerna inom svensk folkhögskola. Tillsammans med Ebba Pauli bildade han 1912 Birkagårdens folkhögskola i Stockholm, som ännu finns kvar.
Natanael Beskow var pacifist och anhängare av en ”social kristendom”. Han betonade vikten av ämneskunskaper, men menade att en viktig uppgift för folkhögskolorna och folkbildningen är enskilda människors karaktärsdaning och ”hjälp till livsorientering”.
Låter namnet Beskow bekant? Jo, det stämmer, Natanael var gift med den kända barnboksförfattaren Elsa Beskow. l
UR FOLKHÖGSKOLANS INSATS I DE SVENSKA ARBETARNAS BILDNINGSSTRÄVANDEN, 1922:
”För att kunna utöva makt i samhället kräves en kunskap som ger vidsyn ut över sammanhanget, det kräves ödmjukhet inför verkligheten – fakta och lagar – det kräves sanningskärlek och osjälviskhet. Människor med denna kunskap och detta sinne är det som framför allt behövs för det nya samhället. Vi behöva dem på det särskilt ansvariga platserna – det skulle inte vara så bedrövligt som det är, om vi hade dem där. Men vi behöva dem också i de djupa leden – vilka skulle eljest förstå att sätta de rätta personerna på ansvarsposterna?”
debatt
Under hösten har det förts en livlig debatt om studieförbunden, bland annat mot bakgrund av händelserna på Järvafältet i Stockholm, där flera studieförbund varit inblandade i oegentligheter. Magnus Ranstorp med flera har hävdat att folkbildningens bidragssystem är korrupt och gynnar islamister. Här ger Gustaf Öhrn och Theo Hammar från Studiefrämjandet sin syn på saken.
Skev debatt om studieförbunden
BILDNING GÖR MÄNNISKOR och samhället starkare. Både fri media och fri bildning behövs i en allt mer osäker omvärld. Sedan 1959 är Studiefrämjandet i praktiken ett vaccin mot antidemokratiska rörelser och garant av demokratisk infrastruktur, genom kunskaper om demokratiska arbetssätt och föreningsliv. Värdet av verksamheten underskattas.
STUDIEFRÄMJANDET är ett partipolitiskt och religiöst obundet studieförbund som bedriver folkbildningsverksamhet inom fälten natur, djur, miljö och kultur och ger stöd till tusentals studiecirklar och föreningar i hela Sverige. Varje år samlas över 200 000 deltagare i våra studiecirklar och kurser. Vi arbetar aktivt med hållbar utveckling. Folkbildning ger inblick i samhället, delaktighet, sammanhang och mening. Vi främjar mångfald och motarbetar utanförskap.
Kommunala musikskolan får ofta äran för det svenska musikundret. Blockflöjt i alla ära, men studiecirklarna för de otaliga källarband som spelat i våra replokaler runt om i landet har också bidragit. Sverok är en del av verksamheten och spel och gaming har vuxit till en bred, modern och digital folkrörelse i sig, och även här är Sverige framgångsrikt internationellt.
DEN BILD AV STUDIEFÖRBUNDENS verksamhet som nu förs fram av debattörer i media är skev. Debatten handlar till väldigt liten del om folkbildning. Däremot handlar den om organiserad brottslighet och oegentligheter. Det systematiska fusk som beskrivs är naturligtvis oacceptabelt. Vår organisation har också utsatts för bedrägerier på organiserat sätt av utomstående.
Vår bild är att inget studieförbund har varit förskonade från oegentligheter. Det är svårt att skydda sig mot organiserad brottslighet vilket exempel från en rad myndigheter visar. Det viktiga är hur frågan hanteras när det uppdagas. Goda kontakter med polisen, skydd mot bedrägligt beteende, stärkta rutiner och ökad extern- och egenkontroll är en del av vårt dagliga värv. Tekniken ger nya möjligheter till kontroll.
Folkbildningsrådet har begärt en genomlysning av verksamheten. Studiefrämjandet genomför med anledning av detta projektet Fenix, för att en gång för alla komma till rätta med oegentligheter. En genomlysning pågår nu i alla studieförbund och ska redovisas till Folkbildningsrådet i januari. Allt detta, och vårt kontinuerliga uppföljnings- och förbättringsarbete, visar att vi kan ta det stora ansvar vi har. Att dra lärdomar av det som inträffar är en del av vårt DNA.
UTMANINGARNA FÖR FOLKBILDNINGEN är antagligen inte det som beslutsfattare, makthavare och debattörer tror. Vi arbetar med att värna folkbildningen och verksamheten. Våra förutsättningar kan bli bättre. Anslagen har kraftigt minskat över tid. Det finns skäl att se över villkoren för bidrag från Folkbildningsrådet så att kvalitet och inte kvantitet blir styrande.
Vi kan också konstatera att inga som helst problem löses med att Folkbildningsrådet blir en myndighet, med politisk styrning, generaldirektör och anställda. Det blir dyrt och krångligt. Dagens aktiva samverkan är en svensk modell som varit framgångsrik över tid.
Studiefrämjandet vill ge människor kunskap och kraft att forma sin framtid. Verksamheten ger människor möjlighet att utforska sina intressen och få nya insikter tillsammans med andra. Det är värdefullt för ett samhälle som håller ihop. l
GUSTAV ÖHRN FÖRBUNDSCHEF, STUDIEFRÄMJANDET
THEO HAMMAR MARKNADS- OCH KOMMUNIKATIONSCHEF, STUDIEFRÄMJANDET
• Artikeln och andra inlägg i frågan finns publicerade på www.altinget.se.
Gösta Vestlund död
DEN 5 OKTOBER avled Gösta Vestlund, 107 år gammal. Under ett långt liv var Gösta Vestlund en betydelsefull röst för demokrati och folkbildning. Han var lärare och rektor på flera folkhögskolor, bland annat Brunnsvik och Tollare. Han var även en av de drivande krafterna bakom uppbyggnaden av folkhögskolor i Tanzania. In i det sista tog Gösta Vestlund aktiv del i samhällsdebatten. Många aktiva inom folkbildningen kan vittna om nära och insiktsfulla samtal med Gösta Vestlund.
FAKTA OM STUDIEFRÄMJANDET • Ett av Sveriges största studieförbund. • Finns över hela Sverige. • Anordnar främst studiecirklar och kulturarrangemang.
För detta ges bidrag från stat, kommuner och landsting. • Utgår från folkbildningens idé. Deltagarnas önskemål, förutsättningar och erfarenheter är viktiga. • Anordnar studiecirklar i många ämnen, men satsar särskilt på natur, djur, miljö och kultur. • Är oberoende – utan kopplingar till politiska partier, fackliga organisationer eller religiösa samfund. • Är en ideell organisation utan vinstintresse som styrs demokratiskt. • Har 19 medlemsorganisationer.
STUDIEFRÄMJANDETS VISON
Studiefrämjandet ska vara en frigörande kraft för människors möjligheter – i ett samhälle med respekt för naturens och kulturens mångfald.
STUDIEFRÄMJANDETS MEDLEMSORGANISATIONER
”PRÖVNINGENS TID” VAR RUBRIKEN på min ledare kommande tio åren. Är detta verkligen möjligt, kanske någon förändras – och vad vi i Studiefrämjandet behöver förändra en måste alltid ha en beredskap att verka i vår samtid, med dess nya utmaningar, förutsättningar och förväntningar.
Jag vet inte vilken relation var och en av er har till Studiefrämjandet. Jag vill ändå bjuda in er alla att delta i våra framtidsdiskussioner. Du är välkommen med dina inspel och frågor. Ditt lokala Studiefrämjandetkontor är en bra första kontakt. DEN HÄR JULEN kommer för de flesta av oss att bli annorlunda än tidigare. Jag vill ändå önska er alla en God Helg – med en förhoppning om att 2021 blir ljusare än det 2020 som nu snart är Adoptionscentrum, Friluftsfrämjandet, Fältbiologerna, Förbundet Skog och Ungdom, Jordbrukare-Ungdomens Förbund, Jordens Vänner, Koloniträdgårdsförbundet, Naturskyddsföreningen, Riksförbundet Hem och Skola, Riksförbundet Sveriges 4H, Svensk Svenska Kennelklubben, Svenska Turistföreningen, Sveriges Hundungdom, Sveriges Ornitologiska Förening, Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund – Sportfiskarna, Sverok
ledare En ögonöppnare
TOMMY WINBERG
i Cirkelns juninummer. Det jag skrev då gäller fortfarande. Pandemin påverkar oss alla. Jag vet att ni cirkelledare – i föreningar och grupper – gör ert bästa för att hålla verksamheten flytande. Men så klart kan inget ersätta den gemenskap vi alla längtar efter – umgås, diskutera, göra saker tillsammans. Utöva kultur. Uppleva kultur.
JAG TROR PANDEMIN varit en ögonöppnare för många av oss, i alla fall är det så för mig. Mycket vi tidigare tog för givet, saknas helt plötsligt. Och då tänker jag inte främst på långväga semesterresor, utan på det mer vardagsnära. Att träffa släkt, vänner och kolleger, utan viruset som en osynlig, ständigt närvarande källa till vaksamhet och oro.
MITT I DENNA PRÖVNING är det viktigt att inte bli lamslagen.
I Studiefrämjandet pågår nu ett intensivt framtidsarbete, som vi kallar 2131. Tanken är att staka ut riktningen under de undrar. Vad vet vi om världen 2031, när vi nu sett hur allt kan vändas upp och ner på bara några månader?
SÅ KLART GÅR det inte att planera i detalj för tio år framåt.
Samtidigt är det viktigt att lyfta blicken och se hur samhället för att på bästa sätt möta människors behov. Vi i folkbildning-
Live, Svenska Brukshundklubben, Svenska Jägareförbundet, över.
TOMMY WINBERG FÖRBUNDSORDFÖRANDE I STUDIEFRÄMJANDET
FOTO: PER SANDBERG
PRENUMERATION – ADRESSÄNDRING? Vill du ha Cirkeln? Har du ändrat adress? Är du ledare eller förtroendevald, kontakta i så fall Studiefrämjandet där du bor. Övriga prenumerationsärenden, kontakta Studiefrämjandet, riksförbundet, tel 08 545 70 700 eller info@studieframjandet.se
cirkeln på webben På studieframjandet.se/cirkeln hittar du nyheter, inspiration och fakta.
POSTTIDNING B
Returadress: Studiefrämjandet Box 38184 100 64 Stockholm
Globala Mål för en bättre värld
Världens ledare har antagit 17 Globala Mål för de kommande 15 åren. Siktet är inställt på:
Att utrota extrem fattigdom. Att minska ojämlikheter och orättvisor i världen. Att lösa klimatkrisen.
Genom de Globala Målen för hållbar utveckling kan det här uppnås. I alla länder. För alla människor. Men det kommer inte att ske av sig självt. För att nå framgång behövs både stora politiska beslut – och små steg i vardagen. Låt de Globala Målen bli ett avstamp för ditt eget engagemang för hållbar utveckling.
• • • •
Starta en studiecirkel i ett ämne som intresserar dig – vi hjälper dig komma igång. Starta Café Planet – vårt enkla koncept för öppna mötesplatser om hållbarhet. Engagera dig i någon av våra 19 medlemsorganisationer – Naturskyddsföreningen, Jordens Vänner och Friluftsfrämjandet är tre av dem. Kontakta Studiefrämjandet på din ort, så hjälper vi dig komma igång.
