Cirkeln nr. 4/2020 - Tema Hållbarhet

HÅLLBARHET LÅT FACEBOOK BLI

FÖRENINGENS SKYLTFÖNSTER

TIDLÖSA TANKAR

SKEV DEBATT OM STUDIEFÖRBUNDEN

OM FOLKBILDNING

VANDRING I VATTENRIKET A N N O J K R A M E OT N R O M B NAR N S PA ONTE S I R HO

Dela: resor, prylar & tid ÅTTA NEMISBAND TILL SWEDEN ROCK

TA EN PENSEL OCH AGERA

NOMINERA TILL UGGLESTIPENDIET 4.2020

BIL D : W IL D VIBES

cirkeln

ges ut av Studiefrämjandet till cirka 13 000 cirkelledare, förtroendevalda och anställda. Cirkeln produceras av Kombinera för Studiefrämjandet. Årgång 41.

Förändrings(o)benägenhet förändringen. Att vara ”förändringsbenägen” efterfrågas i var och varannan platsannons. En sak är säker, pandemiåret har inneburit förändringar för de allra flesta av oss.

Och visst har vi förändrat vårt beteende – hållit avstånd, slopat konserter, fester och resor.

I VÅR TID HYLLAS redaktör

Thomas Östlund 070 541 76 28 thomas@kombinera.se art director

Ninni Oljemark ninni@kombinera.se ansvarig utgivare

Theo Hammar (tf ) Studiefrämjandet redaktionsråd

omslagsfoto

Magnus Hallgren/DN/TT postadress

Cirkeln Kombinera Surbrunnsgatan 42A 113 48 Stockholm

tryck

Norra Skåne Offset, Klippan

Jo, en av folkbildningens bästa grenar är när vi tillsammans vrider och vänder på olika vägval. Inte lutar oss tillbaka och avfärdar allt nytt. Inte heller okritiskt lovordar varje förändring, av rädsla för att stämplas som förändringsobenägna.

Två klassiska metoder i denna process är att läsa och att samtala med andra människor. Se där, två av folkbildningens kännetecken.

THOMAS ÖSTLUND REDAKTÖR

papper

Munken Kristall Tillverkat på Munkedals pappersbruk issn

0282-135

Redaktionen ansvarar ej för insänt, ej beställt material. Citera gärna men ange källan.

Detta nummer är presslagt i december 2020.

Innehåll

4 Dela

FÖR KRAMKALAS

Visst är det trevligt med kramande idrottsutövare och visst är det underbart att göra mål. Cirkeln kan ändå inte låta bli att förundras över hur extremt svårt det verkar vara för en restriktion som gäller i hela världen att nå ut på fotbollsplan.

I VATTENRIKET

1 0 Låt Facebook bli föreningens skyltfönster 12 Porträtt: Jonna Bornemark 16 Bland folk och fåglar i Vattenriket

20 Tidlösa tankar om folkbildning

cirkeln

16

tummen ned …

8 Nemisband

19 Var med där det händer!

2

Årets julklapp är en fullträff för alla uteätare. Och vi har blivit många fler under året som gått. Vegetariska recept för stormköket, efterfrågade någon. Tipsa gärna Cirkeln.

VAD HAR DESSA tankar om förändring med folkbildning att göra?

FO TO : JAR I KO IVI ST O

internet

studieframjandet.se/cirkeln

”förändringsbenägenhet” är kanske förståeligt.

Men i nästa tankevända: Är inte förändringens riktning och innebörd mer intressant, än själva förändringen i sig?

Att vi varit sedan 1990-talet varit benägna att förändra vårt resebeteende – med en dubblering av antalet flygresor per person – är kanske ingen lyckad ”förändringsbenägenhet”. Konsekvensen är klimatförändringar, inte heller det en önskvärd förändring.

ATT EFTERFRÅGA

BILD: JEFFREY F LIN

Michaela Rydén Olsen Theo Hammar Thomas Östlund

tummen upp …

FÖR STORMKÖKET

20

TIDLÖSA TANKAR

NAMN: Fredrik Jenser ÅLDER: 54 BOR: Hus på landet utanför Sjöbo i Skåne. FAMILJ: Ogift, två söner, 13 och 21 år.

GÖR: Konstnär. Leder kurser i oljemåleri på Studiefrämjandet i Ystad. LÄSER: Min europeiska familj av Karin Bojs.

LYSSNAR PÅ: Muddy Waters. KONSTNÄRSFAVORITER: Diego Velázquez, Pablo Picasso och Francis Bacon.

Ta en pensel och agera

Var finns din passion?

Den finns i konsten, särskilt figurativ konst, alltså föreställande. Jag fascineras av avbildandet, som du kan se av alla bilder här på väggarna. Att tolka människors karaktär och personlighet är spännande.

Hur började ditt skapande?

Hos mormor och morfar i Småland. De hade en bänk av Perstorpsplatta där jag ritade med blyerts, alla möjliga konstiga figurer. En gång kopierade mormor det och skickade in till Vetlandaposten, och jag vann en hängmatta. I sjuan kunde man välja konst som tillval. Jag var den enda som gjorde det. Min lärare visade Picasso, Dali, Rembrandt. Och hur en skiss blev till en målning. Hon var avgörande för mig!

Varför är du kursledare?

För att ge vidare det jag kan. Jag ser det som en utvidgning av mitt konstnärskap. Det är intressant att följa hur deltagarna tänker och löser sina problem i skapandet.

Det öppnar nya vägar för mig också.

Kan alla måla?

Ja, alla kan! Men rätt inställning är viktigt. Börja inifrån dig själv, och inte med en föreställning om hur det ”ska vara”.

Rädsla och prestationsångest kan finnas. Då säger jag: ”Vi testar, ta en pensel och agera!” Konsten är inget finrum som bara vissa får gå in i. Konst är till för alla.

När känner du dig nöjd som ledare?

När någon deltagare tar sitt skapande ett steg vidare, utifrån vad vi pratat om. Det ger en kick. Då blir man glad.

Vad är svårast?

Pedagogiken. Människor är så olika, och det gäller att anpassa sig till var och en. Bästa sättet för mig är att visa, och att vi sedan tittar, tolkar och pratar utifrån det.

Ditt eget skapande, vad händer där?

Jag hade tidigare ett väldigt sug på karriär. Under tjugo år ställde jag ut jättemycket, mest i Skåne, Danmark och Tyskland. Nu bor jag här ute på landet. Karriärsuget har avtagit lite. Min drivkraft är inte längre att bevisa och få bekräftelse av andra. Det är nog bra för min konst.

TEXT & BILD: THOMAS ÖSTLUND

cirkeln 3

A L E D

Dela en bil med dina kompisar, låna ett par skridskor över helgen, låna ut din borrmaskin till grannen… Det vimlar av möjligheter och forum att dela saker och tjänster med varandra. Det som kallas för delningsekonomi, eller cirkulär ekonomi, verkar ha kommit för att stanna. Men egentligen har vi väl delat saker med varandra i alla tider, eller hur? Här delar vi med oss av några initiativ för att dela mera.

TEXT: DANIEL FORSBERG

4

cirkeln

BIL D : ISTO CK

SAMÅKNING I SKATTUNGBYN

Fyll bilen och dra till Orsa

»

I Skattungbyn i Dalakommunen Orsa pågår ett projekt med målet att resa mer kollektivt i glesbygden.

Genom en speciell app samordnas resor – både med privata bilar och med offentliga transporter. Den som vill åka någonstans, eller den som har plats för andra i sin egen bil, anger det i appen. Du skriver in när du ska åka, platsen du åker ifrån, vart resan går och hur många platser som finns lediga i bilen.

Utöver de privata resorna ger Dalatrafik möjlighet att boka in sig i deras sjuktransportbilar när de går tomma efter att de kört hem patienter.

– Kollektivtrafiken här på landsbygden kan aldrig ge oss det utbud vi behöver. Vi kände oss tvungna att hitta en samverkan och en egen lösning. Har man plats över i bilen så ska man fylla den, säger Kåre Olsson från Skattungbyns byutvecklingsförening.

På försök

Projektet med att dela resor är fortfarande i försöksstadiet och har varit igång i ett och ett halvt år inklusive utvecklingstid. Det är ett samarbete mellan Dalatrafik, Svenska miljöinstitutet, Skattungbyns byutvecklingsförening och företaget Freelway.

– I tätorter är privat åkande ett komplement till kollektivtrafik. Här på landsbygden är det tvärtom. Det handlar om att vara effektiv, prioritera det vi vill ha och gemensamt tillgodose behoven, säger Kåre.

Kostnaden för en resa varierar

BIL D : ISTO CK

I många bilar på våra vägar sitter bara en person. Inte så smart.

I Skattungbyn i Dalarna kan man nu via en app samordna sina resor, de flesta går till tätorten Orsa 16 kilometer bort.

– Har man en plats över i bilen så ska man fylla den, säger Kåre Olsson i byutvecklingsföreningen.

DELA RESOR

och görs upp genom direktkontakt mellan de som åker tillsammans.

Eventuell upphämtning på vägen görs upp på samma sätt. För resor med Dalatrafik gäller ordinarie taxa för kollektivtrafik.

”Varje gång något kärvar så uppstår nya ideella rörelser.”

– Här har vi genial och modern kommunikationsteknik som vi gemensamt kan använda. Men viktigt att understryka är att det inte är någon slags taxiverksamhet, säger Kåre.

Satsningen i Skattungbyn är ett av många exempel inom området resor och transport i delningsekonomins anda. Bilpooler och cykelpooler är andra. Svenska miljöinstitutet visar i en undersökning att en bil som delas via taxi eller bilpool kan ersätta mellan 4 och 13 bilar.

Nått vägens ände

Kåre Olsson har varit engagerad inom landsbygdsutveckling i många år – något som han menar står i kontrast mot kommersiella företag där konkurrens och pengar är den största drivkraften.

– Den kommersiella utvecklingslinjen har nått vägens ände.

För mig är verksamheten målet – inte pengarna.

I Skattungbyn bor cirka 300 personer och ett trettiotal hann utnyttja appen innan pandemin kom och reseprojektet tillfälligt lades på is. Målet är att dra igång igen så snart situationen i samhället har återgått till det normala.

– Jag tycker det är intressant att varje gång något kärvar så uppstår nya ideella rörelser. Jag tror vi genomgår en stor samhällsförändring nu. Jag tror också på att utveckla den gamla folkrörelsemetodiken med stor lokal samverkan.

Det känns helt rätt i tiden, säger Kåre Olsson. l

KÅRE OLSSON, 76

bor i Orsa och är aktiv i Skattungbyns byutvecklingsförening.

cirkeln 5

FRITIDSBANKEN I UPPSALA

BIL D : GU NHIL D HANSE N

Låna fritidsprylar som andra skänkt

DELA PRYLAR Fr v: Elias Hallqvist och Erik Klobas är handledare på Fritidsbanken.

På Fritidsbanken i Uppsala kan du låna skidor, skridskor och massor av andra prylar. Idén är att göra det enkelt och billigt att testa nya fritidsaktiviteter. Fritidsbankerna sprider sig nu över landet.

GUNHILD HANSEN, 52

är utvecklingschef, projekt och uppdrag, vid Studiefrämjandet i Uppsala.

»

I stadsdelen Gottsunda i Uppsala driver Studiefrämjandet föreningshuset Kontakten. En del av verksamheten i huset är Fritidsbanken.

Det hela fungerar som ett bibliotek dit människor kan skänka fri-

tidsutrustning och där andra kan låna saker gratis. Mest populärt är skridskor, skidor, cyklar, bollar, klubbor och skor.

– Du får låna utrustning i upp till två veckor. Det behövs inget lånekort och vi kollar inte ens legitimation. Det räcker med ett mobilnummer. Ändå är det väldigt få saker som försvinner. Våra kunder är ärliga, berättar Gunhild Hansen på Studiefrämjandet som ansvarar för Fritidsbanken.

Miljö- och ekonomismart

Konceptet Fritidsbanken startade för att hjälpa barn och familjer som inte har råd med egen fritidsutrustning. Nu handlar snacket lika mycket om miljön och fördelarna med återvinning.

– Det känns som om Agenda 2030 med FN:s globala mål för hållbar utveckling har slagit igenom i vardagen, säger Gunhild.

Hon berättar att det också händer något i personen som skänker när de får berätta om sin pryls historia.

– Det är härligt att se. Samtidigt blir andra överlyckliga av att kunna låna, till exempel ett par skidor över sportlovet. Vi kan vara helt avgörande för de barn som annars inte har råd att idrotta och ha fritidsintressen.

Inarbetat koncept

Trots coronapandemin har donationerna och antalet lån blivit ännu fler det senaste året. Öppettiderna

”Det är en stor beteendeförändring som pågår i samhället.”

har ökat till fyra kvällar i veckan.

– Konceptet har blivit inarbetat och vi har annonserat mer i sociala medier. Framför allt väcker vi goodwill hos människor. Folk gillar Fritidsbanken helt enkelt, säger Gunhild.

Fritidsbanken är också en del av Studiefrämjandets arbetsmarknadsprojekt IKE. Det är finansierat av Uppsala kommun och stödjer personer mellan 18 och 30 år som står långt från arbetsmarknaden. På Fritidsbanken får de möjlighet att arbetsträna.

– De lär sig förstå hur arbetslivet fungerar. Våra kunder är väldigt trevliga, vilket gör det lätt och kul att jobba här, säger Gunhild.

Över hela landet

Gottsundas Fritidsbank har funnits i drygt tre år och är en av 103 fritidsbanker i landet. Själva varumärket ägs av den ideella föreningen Fritidsbanken Sverige. Åtta av nio fritidsbanker drivs med en kommun som huvudman och årligen lånas det ut cirka 250 000 artiklar.

– Det är en stor beteendeförändring som pågår i samhället. Vi går mer och mer mot delningsekonomi, även om jag tror det tar lite tid innan det slår igenom brett, säger Gunhild. l

BILD: LIMOR ZELLERMAYER

Låna leksaker

Laga cykel i köket

Göteborg fungerar på liknande sätt som Fritidsbanken, men här kan du i stället skänka och låna leksaker. Det funkar givetvis med allt ifrån lego och dockor till olika typer av spel.

De är gratis gör-det-själv-verkstäder för dig som behöver laga eller serva din cykel. Cykelköket fungerar även som en återvinningscentral för kasserade och övergivna cyklar och cykeldelar.

FÖRENINGEN LEKSAKSBIBLIOTEKET i

6

cirkeln

I LANDET FINNS ett flertal cykelkök.

Dela på hunden

APPEN ROVER matchar dig som behöver en hundvakt med dig som vill passa hundar. Det kan både handla om dygnspassning till att ”bara” rasta hunden en kort stund. En bra hjälp för hundägare – och ett tillfälle för alla som saknar hund att få träffa en.

BILD: ISTOCK

”Gemensamma intressen kan vara allt ifrån årgångsvin till Manchester United eller svampplockning.”

DELA TID NYA KOMPISBYRÅN

Gränsöverskridande möten Kan du tänka dig dela lite av din fritid med en person som nyligen kommit till Sverige? Många kan, och just detta är grundtanken med Nya Kompisbyrån.

– Jag tror på det gränsöverskridande mötet. Det är då man får sympati, empati och förståelse för varandra, säger verksamhetschefen Mardin Baban.

eller gör en aktivitet tillsammans.

– Träffarna är otroligt viktiga för många nya svenskar. De har inget socialt nätverk och för många blir det här den första informella träffen med en etablerad svensk. För den som bott i Sverige länge blir detta ett sätt att lära sig om en annan kultur och få förståelse för en annan persons situation.

Nya Kompisbyrån är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell organisation som jobbar med vad de kallar vardagsintegration. Tanken är att öka gemenskapen mellan nya och etablerade svenskar. Det görs bland annat genom kompismatchningar där man fikar, äter middag

Trygga möten

»

Nya Kompisbyrån finns på runt 15 orter i Sverige. Vem som helst över 18 år kan anmäla sig till aktiviteterna och det är gratis att delta.

Föreningen stöttas ekonomiskt av bland annat kommuner, länsstyrelserna och stiftelsen Ax Foundation.

– Målet är att mötet ska kän-

nas tryggt. Vår statistik visar att 60 procent vill träffas igen, berättar Mardin.

Matchningarna görs utefter gemensamma intressen, ålder och geografisk närhet. För det mesta matchas killar med killar och tjejer med tjejer.

– Gemensamma intressen kan vara vilka som helst. Allt ifrån årgångsvin till Manchester United eller svampplockning, säger Mardin med ett leende.

Digitala kompisar

Från 2014 har Nya Kompisbyrån ordnat fikaträffar och middagar för 38 000 personer. Sedan pandemin kom i mars har de fysiska träffarna tillfälligt pausats och i stället har projektet Digitalkompis blivit populärt. Här kan man bli matchad med vem som helst i landet – från Kiruna till Ystad. Totalt har 4 000 personer tagit en digital fika på det här sättet.

Svenska är språket som pratas på alla träffar. De nya svenskarna har oftast varit här under minst ett år och kan göra sig förstådd på svenska. Men även om språket är viktigt är det främst fokus på relationsskapandet.

– Det är en stor kraft i mötet. 8 av 10 av de nya svenskarna säger att de har fått bättre självförtroende efter träffen. Och 28 procent av dem har fått jobb eller praktik – just genom den etablerade svensken, säger Mardin stolt. l

Couchsurfing

Dela frukt

att du låter en främling bo hos dig en natt eller två. Ofta helt gratis. På sajter som exempelvis Airbnb kan du också fixa boende hos en privatperson – eller en bostad för eget bruk.

Här får du betala.

VARA

COUCHSURFING GÅR HELT enkelt ut på

KONSUMENTFÖRENINGEN ÄKTA

har startat Fruktförmedlingen. Här kan du söka efter trädgårdar i hela landet där frukt finns att hämta. På så sätt slipper frukten ruttna eller slängas.

MARDIN BABAN, 36

är verksamhetschef för Nya Kompisbyrån i Stockholm.

Bok om delning

I BOKEN Delad: Min berättelse om tillit, teknik och att hyra ut sin toalett ställer sig författaren Maria Eriksson frågan hur delnings- och gigekonomin kan förändra världen. Hon sa upp sig från sitt jobb för att leva fullt ut i den nya delningsekonomin under ett år.

BILD: FOTOGRAFIERENDE

cirkeln 7

Berättarföreställning om

fiolspelskvinna

notiser

Vrid om matvanorna med Vegomagasinet CORONA HAR VRIDIT och vänt på mycket i vår

vardag. Varför inte passa på att vrida om matvanorna på samma gång? Tidningen Vegomagasinet är en bra inkörsport för dig som vill sätta igång. På sajten hittar du massor av goda recept, bland annat på en läcker vegansk tigerkaka. www.vegomagasinet.se

FOLKBILDANDE FÖRELÄSNINGAR

Från basinkomst till kattens historia

”VI VILL DEMOKRATISERA kunskap genom personliga

möten med Sveriges mest inspirerande forskare.” Så presenterar sig BOOA, där du kan ta del av mängder av spännande föreläsningar, helt gratis. Några exempel: Basinkomst, är det möjligt med Roland Paulsen.

Skillnaden mellan kvinnor och män med Tova Höjdestrand.

Kattens historia med Gunnar Broberg. www.booa.se

• • • •

BILD: ISTOCK

FLYTTLASSET GÅR!

STUDIEFRÄMJANDETS FÖRBUNDSKANSLI kommer under våren 2021 att lämna lokalerna vid Hornstull i Stockholm och flytta till Alviks strand, cirka 15 minuters tunnelbanefärd från Stockholms central. Större, billigare och mer ändamålsenliga lokaler är anledningen till flytten.

Nemisband

på Sweden Rock & i lurarna Åtta band skulle ha spelat på Studiefrämjandets scen Nemis (New Music in Sweden) på Sweden Rock Festival i somras. Pandemin satte stopp för det. Nu kommer banden (förhoppningsvis) spela på Nemisscenen på Sweden Rock Festival den 10 juni 2021. Men du kan så klart lyssna redan nu. Alla band finns på Spotify.

HEXED från Uppsala spelar

mörk och melodisk metal med progressiva inslag.

ELDEN från Karlstad står

för tunga riff, snygga refränger med mycket sväng.

DEATH BY HORSE från Skåne

går in för refrängstark punk.

8

cirkeln

Stockholmsbandet METALITE med melodisk metal med influenser från 00-talets trancesound.

BIL D : ISTO CK

VEM TYCKER DU SKA FÅ

UGGLESTIPENDIET? UGGLESTIPENDIET HAR SEDAN 1985 delats ut av Studiefrämjandets förbundsstyrelse för en framstående folkbildningsinsats inom natur- och miljöområdet. Ugglestipendiet kan tilldelas en förening, en cirkelledare, en studiecirkel eller ett projekt som tillsammans med Studiefrämjandet gynnar en hållbar utveckling.

Stipendiet, som är på 50 000 kronor, delas traditionsenligt ut vid Studiefräm-

jandets förbundsstämma. Nästa stämma genomförs i maj 2021.

Nu kan du vara med och utse 2021 års stipendiat! Förslag till kandidat/kandidater skickas tillsammans med motivering till: ugglestipendiet@studieframjandet.se.

Senast 1 mars ska förslagen vara inne.

För mer information: kontakta Anders Wigren på Studiefrämjandets förbundskansli: anders.wigren@studieframjandet.se.

Telefon 08-545 707 33.

HONEYBURST från Halmstad med sound

influerat av det tidiga 70-talet.

UT I NATUREN

men var börjar man?

UT I NATUREN! Det är namnet på Naturskyddsföreningens årsbok. En perfekt guide till hundra små och stora upplevelser i naturen – allt från att kolla spår i snön till att spana ut bland stjärnorna. Naturgodis helt enkelt!

Beställ på naturskyddsföreningen.se.

Skövdekvartetten BROWSING COLLECTION spelar svängig metalinfluerad punkrock.

AGONIZE THE SERPENT från Falkenberg spelar energisk metal-

core med rötterna i melodisk death metal.

MASS WORSHIP från Stockholm spelar mörk och brutal metal, med smutsiga old school-sound med deathcrust-inslag.

cirkeln 9

k o o b face T E P P Ö MMEN VÄLKO

LÅT FACEBOOK BLI

FÖRENINGENS SKYLTFÖNSTER

på Facebook – men långt ifrån alla.

Varför, kan man fråga sig. Att synas på Facebook är ett enkelt och billigt sätt att berätta om din förening och vad som händer där. Här några frågor & svar som hjälper dig att komma igång.

MÅNGA FÖRENINGAR FINNS

»

Vad är Facebook?

Facebook är en plats på Internet där privatpersoner och organisationer kan kommunicera med varandra. Tre av fyra svenskar använder Facebook. I hela världen finns två miljarder användare. Mer än var fjärde människa på jorden använder Facebook!

u Vad är en organisationssida på Facebook?

En sida där föreningen, inte du som privatperson, informerar och kommunicerar med andra. Det är gratis att starta en organisationssida.

u Hur skapar vi en

organisationssida?

För den som är helt ny på Facebook kan det vara lite krångligt. Facebook har en 10

cirkeln

bra hjälpfunktion som ni kan använda er av. Det bästa är nog att hitta någon kunnig som kan guida er. Se bara till att hen inte gör allt jobbet, det är ju ni som ska lära er!

u Vad börjar vi med?

behörigheter, alltså rätt att göra vad. Flera redaktörer är en fördel, men utse någon i gruppen som har det främsta ansvaret och lite extra koll på sidan.

u Hur ofta ska jag som redaktör titta på vår Facebooksida?

Svårt att säga generellt, men en sida utan nya inlägg på veckor eller månader blir ointressant. Tänk så här: Hellre regelbundet och långsiktigt än jätteofta i början och sedan ingenting.

u Vad ska vi visa?

Berätta om det som hänt och kommer att hända i föreningen. Låt Facebook bli ert skyltfönster, mot medlemmarna och resten av världen. Innehållet beror så klart på vad ni är för slags förening. Vill ni driva opinion för en samhällsfråga eller locka fler till era aktiviteter? Oavsett vilket, en bra tumregel är att både tänka: ”Vad vill vi berätta?” och ”Vad väcker människors intresse?”

u Kan vi berätta om kommande aktiviteter?

En Facebooksida behöver en del grundarbete i starten. På den så kallade startsidan anger ni vilka ni är och vad ni gör. Logotyp, bilder, karta, kontaktuppgifter och länkar kan också läggas till. Ni kan förbättra startsidan och även ändra inställningar allt eftersom.

Ja, det är en av de stora fördelarna med Facebook. Det finns en särskild funktion där du kan skapa offentliga evenemang.

Mycket användbart för att bjuda in till era öppna aktiviteter.

u Vem ska ansvara för

Uppmana alla medlemmar att följa sidan, och att de i sin tur bjuder in sina vänner på Facebook att göra samma sak. Följarna får upp era inlägg i sitt flöde. Aktiva Facebooksidor – med många inlägg och kommentarer – får större spridning. Det beror

u

Facebooksidan?

Den som startar en organisationssida kallas på Facebookspråk administratör. Men flera kan vara med och ansvara för sidan.

Ni bestämmer själva vilka som ska ha olika

u Hur får vi folk att hitta till vår Facebooksida?

på att Facebook gillar och belönar sidor där det händer saker. Det finns mycket trix och fix för att få spridning på er sida. Det kan ni utveckla allt eftersom.

u Dela ett inlägg, vad betyder det?

Att någon som ser ett inlägg på Facebook genom en enkel knapptryckning delar det vidare till sina vänner. Uppmana era medlemmar att dela föreningens inlägg.

Deras vänner kan då i sin tur dela inlägget till sina vänner. Ibland säger man att ett inlägg blir ”viralt”, vilket betyder att ett inlägg delas och delas vidare på Facebook, så att det i bästa (eller värsta) fall kan nå miljontals människor.

u Går det att annonsera på Facebook?

Det går att betala för att Facebook ska sprida ett inlägg till personer som har Facebook, men inte följer föreningens sida. Ni kan rikta er till olika målgrupper utifrån ålder, bostadsort, utbildningsbakgrund med mera. För att annonsera måste ni koppla ett betalkort till er sida. Priset avgörs av hur mycket spridning ni vill ha på inlägget, med hundra kronor kommer ni ganska långt.

u Text, foton, film? Vad funkar bäst?

Tänk själv hur du tar till dig information.

Ingen tvekan om att våra ögon snabbt dras till bilder. Med mobilen går det nu lätt att göra bra bilder och filmsnuttar. Det här betyder inte att texter är fel. Vissa långa textinlägg på Facebook blir lästa och kommenterade av många. Det bästa är text och bild i en lagom mix – alltid med ett intressant innehåll!

u Ska vi svara på vad andra skriver eller gillar/ogillar på vår sida?

Ja, det är alltid bra att ni svarar på reaktioner och meddelanden. Det hör till god ton, och all interaktion är bra för spridningen av sidan.

u Kan vi ta bort saker som är fel eller kränkande?

Ja det kan ni. Det är bra att ni redan från start bestämmer er för några förhållningsregler för vad som gäller på er sida och skriver ned detta. Titta på hur andra föreningar gör och bestäm vad som ska gälla hos er. Ni kan även blockera användare som beter sig kränkande. l

FRILUFTSFRÄMJANDET SÖDERTÄLJE

Facebook – en del av

vår framgång – Våga börja! Allt måste inte vara rätt från start. Det är Jenny Nilssons bästa råd till alla föreningar som ännu inte finns på Facebook. Att föreningar har allt att vinna på att vara där, det vet Friluftsfrämjandet i Södertälje.

»

För Friluftsfrämjandet i Södertälje är Facebook den främsta kanalen att nå ut, både till medlemmar och allmänheten. Jenny Nilsson, 46, är en av föreningens 1 600 medlemmar och arbetar aktivt med Facebooksidan.

– Vi startade för tio år sedan och har bara positiva erfarenheter av Facebook, NÄRA 2 700 FÖLJARE har Friluftsfrämjandet det har betytt mycket för att vi nu växer Södertäljes Facebooksida. Det är föreningoch når ut till fler, säger hon. ens främsta informationskanal.

På senare år har Facebook blivit mer allmänt, och därmed en allt bättre kanal.

– Man når ganska – Nu finns även pensiomånga för en liten peng. närerna på Facebook.

Vi kan rikta våra inlägg I Södertälje finns också till särskilda målgrupper många som inte är födda och det är bra. I början i Sverige, som inte har en annonserade vi för att aning om vad Skogsmulle är. öka synligheten och få fler JENNY NILSSON Vi når ut till dem nu på ett helt följare, nu gör vi det mer för annat sätt än för tio år sedan. att marknadsföra kommande Tidigare visste de inte ens att vi fanns. event.

Når många för liten peng Ledarledda fritidsaktiviteter är Friluftsfrämjandets signum. I Södertälje är verksamheten bred, med bland annat Skogsmulle, kajak, skidor, skridsko och vandringar. Allt bygger på ideellt arbete.

På Facebooksidan visas bilder och berättelser från verksamheten, och även information om föreningen. Inläggen når sidans nära 2 700 följare och delas vidare av många.

Att kunna marknadsföra aktiviteter är en av de stora fördelarna med Facebook, menar Jenny Nilsson. Föreningen annonserar regelbundet, vilket på Facebook innebär att ett inlägg sprids till personer som inte följer eller känner till Friluftsfrämjandet.

Många redaktörer En förklaring till framgången tror Jenny Nilsson är att man valt att ha många redaktörer med behörighet att göra inlägg.

Just nu är de ett femtontal. Alla ska ta del av den policy som finns för redaktörerna.

– Vi har skrivit ner några enkla regler.

Inte särskilt komplicerat, men redaktörerna måste förstå att de inte agerar som privatperson på vår sida, utan som representant för föreningen.

Jenny Nilssons råd till den förening som vill starta en Facebooksida är kort och gott att se till att det blir gjort.

– Fundera inte för mycket utan prova.

En av fördelarna med Facebook är att allt går att förbättra allt eftersom. Så det är bara att sätta igång. l

TEXT: THOMAS ÖSTLUND

cirkeln 11

Närbild JONNA BORNEMARK

12

cirkeln

MOT HORISONTEN

med förtröstan och gott omdöme att jag sätter ord på det som människor har upplevt och tänkt.” Det säger Jonna Bornemark, professor i filosofi vid Södertörns högskola.

Hon väckte stor uppmärksamhet med boken Det omätbaras renässans, en skarp vidräkning med idén om att allt i vårt samhälle kan systematiseras, vägas och mätas in i minsta detalj. I uppföljaren Horisonten finns alltid kvar fortsätter hon på samma tama, nu med fokus på det bortglömda ordet omdöme.

”JAG FÅR OFTA HÖRA

»

Det börjar med ett filosofiskt samtal kanske inte något man förknippar en professor i och slutar lite oväntat. När intervjun filosofi med. Men nu är det är lanseringsdags för är över vill Jonna Bornemark gärna nya boken och dessutom har Jonna Bornemark på visa sina två tamråttor Trasan och Trico senare år fått lite av kändisstatus. som bor i en stor bur på övervåningen, när de inte – Mitt forskningsfält berör ju många männisvandrar runt på egen hand under sängar och i garkors vardag, och dessutom har jag inget emot att derober. stå på scen.

– De är väldigt sociala och trevliga, vill du klapKlassiska frågor pa, frågar Jonna Bornemark och vips står man där Vad är kunskap och vad är förnuft? Klassiska filomed anteckningsblocket i ena handen och en tamsofiska frågor som även intresserar Jonna Borneråtta i den andra. mark. Men hon är knappast en akademiker som – Jag har funderat mycket på varför jag är så vill stänga in sig mellan bokpärmarna. fascinerad över den ordlösa kommunikationen – Filosofin ska inte sitta i ett elfenbenstorn. Jag med djur, säger hon.

JONNA BORNEMARK gillar att prata filosofi med alla.

Ett par timmar tidigare har vi slagit oss ner vid Jonna Bornemark, 47 Jonna Bornemarks bok Det omätbaras renäsköksbordet i radhuset i Huddinge söder om StockBOR: Radhus i Huddinge. sans från 2018 blev läst och uppskattad i breda holm. Förutom de två tamråttorna delar Jonna BOR MED: Mina tre barn, kretsar. Många kände igen Bornemark bostad med sina min pappa, två hundar och sig i beskrivningen av det tre barn, två hundar och sin två tamråttor. moderna arbetslivet, där vi far. Pojkvän och ponny finns i GÖR: Professor i filosofi vid drunknar i manualer, stanärheten.

Södertörns högskola. tistik och policydokument, I köket ligger prylar lite här JULEN Kan vara mysigt.

LÄSER: Alldeles för lite. medan själva kärnverksamoch där i ett slags oordnad POLITIK Absolut. Filosofi är Just nu Meeting the Univerheten får allt mindre resurhemtrevlighet. Te med honung politik. se Halfway av Karen Barad. ser och förlorar i status. serveras och Jonna Bornemark PUTIN Suck.

LYSSNAR PÅ: Nina Simone.

Jonna Bornemark är krikonstaterar att hon nog komSTUDIECIRKEL Måste återerövras. tisk mot detta sätt att organimer att bli lite trött på sin egen HUNDAR Kroppslig kommunika- sera vårt arbetsliv, där New röst innan dagens slut. Fle tion. Nödvändighet.

Public Management i ett par ra intervjuer är inbokade och ÅLDERDOM Jag vill bli gammal när decennier varit normen. Eni kväll väntar panelsamtal på

jag blir gammal, inte kelt uttryckt går modellen ut Kulturhuset inne i Stockholm.

före det. på att styra genom mätbaMedieuppmärksamhet och ra mål, kvalitetsindikatorer, » offentliga framträdanden är

om

Jonna Bornemark associerar

cirkeln 13

Horisonten flyttar sig

Den nya boken Horisonten finns alltid kvar har underrubriken Om det bortglömda omdömet. Här står människans syn på kunskap i centrum. Jonna Bornemark menar att vår tids besatthet av att ha svar på allt, gör att vi sorterar bort stora delar av verkligheten. I stället borde vi odla och utveckla vår förundran inför vad vi inte vet. ”Förundran är inte okunnighet, utan vetande om vad jag inte vet”, skriver hon i boken.

Titelordet horisonten är valt med omsorg.

– Jag tycker mycket om det ordet. Jag kan åka mot horisonten och gå i land på en ö och utforska den, men då har horisonten förflyttat sig längre bort. För mig är det en bild av att världen alltid är större än vårt tänkande och vår kunskap.

Historia och samtid

FILOSOFEN JONNA BORNEMARK gillar att kommunicera med djur. Här med Trasan, en av hennes två

tamråttor.

» granskning och detaljerade arbetsrutiner.

Detta ”kontrollbegär” får enligt Jonna Bornemark helt absurda konsekvenser – lärare som inte har tid att undervisa elever, läkare som fyller i papper i stället för att möta patienter.

– Jag säger inte att vi ska sluta mäta, men vi ska göra det med omdöme. Vi ska inte bli slavar under manualerna.

Riktig kunskap

En annan, kanske inte lika uppenbar, konsekvens av New Public Management är att enbart det som kan vägas och mätas erkänns som ”riktig” kunskap. Allt som

inte ryms i en tabell försvinner från synfältet.

– Vi har tappat kontakten med den praktiska klokheten, och den värderas inte heller särskilt högt i vår tid. En förskollärare som vill göra karriär måste lämna barnen och bli administratör. Skrivbordsarbetet drar alltid det längsta strået.

För Jonna Bornemark har frågan också politisk innebörd. Hon är uppvuxen i Sundbyberg, och folkrörelsetanken fick hon med sig från start.

– När jag ser hur lågt en undersköterskas arbete värderas, då hugger det tag i något slags klassperspektiv hos mig.

Att knyta samman historien med samtiden fascinerar Jonna Bornemark. Två till synes helt skilda perspektiv ligger till grund för den nya bokens resonemang.

Det ena är filosoferna Nicolaus Cusanus och Aristoteles. Cusanus levde på 1400-talet och skrev om människans förhållande till det vi inte vet. Han var lite av en mystiker som såg de medvetna icke-vetandet som en tillgång i varje människas liv. Det som gäller här, är inte att leverera snabba svar på allt, utan hålla sinnet öppet och ta emot det oväntade med nyfiken förundran.

– Tvärt emot vad som gäller i vårt samhälle, där vi får ångest av frågor utan svar, konstaterar Jonna Bornemark.

Aristoteles kunskapsbegrepp rymmer många aspekter. En av de förbisedda är fronesis. På svenska brukar det översättas till klokhet. Fronesis kan även kopplas till att praktiskt kunna utföra något, där inte målet utan själva handlingen i sig är det centrala. Särskilt i omvårdnadsyrken krävs

CITERAT från Horisonten finns alltid kvar ”Vill du få syn på samtiden, lär känna en annan tid.”

14

cirkeln

”Så vad gör läkare och lärare när de inte träffar sina elever och patienter? … De fyller i digitaliserade dokumentationer, kvalitetsregister, checkar av mot riktlinjer, i korthet gör de sig granskningsbara.”

”Förundran hänger ihop med en kunskapandets njutning, en njutning som är viktigare än att veta det ena eller det andra.”

fronesisk kunskap, eftersom ingen människa och situation är den andra lik.

Detta leder fram till det andra perspektivet i boken. Det är Jonna Bornemarks möten med hundratals yrkesarbetande studenter på Centrum för praktisk kunskap vid Södertörns högskola.

– Jag har undervisat undersköterskor utan högre akademisk utbildning. Men det är inte jag som står för kunskapen, utgångspunkten är deras konkreta erfarenheter. Jag bidrar med historiska och filosofiska perspektiv. Det är ett annorlunda och värdefullt sätt att arbeta på.

Värdefullt, just för att Jonna Bornemark får syn på det många bär på, men få lyssnar till. Själv har hon stor respekt för denna praktiska kunskap och är märkbart frustrerad över att den är så lågt värderad.

notiser Cirkelsverige STUDIECIRKLAR FINNS i hela landet, men deltagandet skiftar. Så här ser det ut i Sveriges alla kommuner.

Kartan visar andel av befolkningen (procent) som deltog i studiecirkel 2019.

Omdömet kan inte fångas

Här kommer omdömet in i bilden. Ordet är medvetet valt.

– ”Gott omdöme” ger positiva associationer, alla vill ha ett gott omdöme.

Men inte heller omdömet låter sig fångas i manualer och floskliga värdegrundsdokument. Det är inte heller ett karaktärsdrag, menar Jonna Bornemark. Vi kan alla utveckla vårt omdöme. Men hur då? Återigen hamnar vi i arbetslivet.

– Det kan ske genom samtal där kärnverksamheten står i centrum. Det finns hundra sätt att duscha en dement person, och för att göra det på rätt sätt i varje situation behövs just omdöme.

Samtal om sådan vardagsnära kunskap – där förnuft och känsla samspelar – kan stärka människors insikt för vad som är rätt vid varje specifikt tillfälle. Omdömet utvecklas!

Fler sådana samtal behövs, där inte minst chefer lyssnar och handlar utifrån vad de hör, anser Jonna Bornemark. Men de måste föras med insikten om att inget i livet kan ”säkerställas” till 100 procent.

– Säkerställa är ett ord som är typiskt för vår tid. Ett uttryck för vår vilja att kontrollera allt.

Och då är vi tillbaka till rädslan för den främmande horisonten. Till vårt behov att krampaktigt slå fast hur det är och ska vara.

Intresset för Jonna Bornemarks böcker och tankar tyder ändå på att nya perspektiv håller på att öppnas.

– Men det tar tid att vända en atlantångare. l

DANSKARUSELLEN OCH LIVEKARUSELLEN

Nu blir det höstkaruseller

NU FLYTTAR Studiefrämjandets turné-

er Livekarusellen och Danskarusellen från vår till höst.

Karusellerna har i många år genomförts över hela landet i samarbete med lokala arrangörer. Turnén är en möjlighet för artister, band och dansgrupper att knyta nya kontakter, utveckla skapande, scennärvaro och få feedback.

– Vi har haft önskemål i flera år att flytta karusellerna från vår till höst. Många evenemang på våren har krockat med karusellerna och det känns spännande att prova något nytt, säger Alfred Kihlberg på Studiefrämjandet. Han betonar att beslutet inte är en effekt av pågående pandemi.

– Det passade samtidigt bra att byta säsong nu, när det fortfarande ser osäkert ut inför en eventuell vårtermin med livespelningar.

• Ansökan öppnar innan sommaren 2021, så håll utkik på livekarusellen.se och danskarusellen.se

Källa: Folkbildningsrådet, 2020

Om sex och relationer

FÖR NYA UNGA I SVERIGE RÄTT ATT VETA! är en webbutbildning

för vuxna som möter unga som är nya i Sverige. Tar upp frågor om bland annat relationer, sexualitet och jämställdhet. Hittas på www. mucf.se – Myndigheten för Ungdoms- och Civilsamhällesfrågor.

BÅDE DANSKARUSELLEN OCH LIVEKARUSELLEN har nya webbplatser.

TEXT & BILD: THOMAS ÖSTLUND

cirkeln 15

BILD: MARI GRANESKOG

Bland

FOLK OCH FÅGLAR

i Vattenriket

besökte Carl von Linné våtmarkerna runt Kristianstad och fascinerades av det vackra landskapet.

374 gånger har Evert Valfridsson gått i hans fotspår och berättat FÖR 250 ÅR SEDAN

»

om Vattenrikets natur och fågelliv, på vandringar som samlat tusentals deltagare.

Det är något speciellt med fåglar. Det menar i alla fall gänget som samlats i naturområdet Vattenriket i Kristianstad denna milda dag i oktober, med en sol som då och då tittar fram bakom låga molnskyar. Dags för ännu en tur på den sex kilometer långa Linnérundan.

Vandringen leds av den välkända Kristianstadsprofilen Evert Valfridsson. Sedan 2004 har han guidat besökare längs Linnérundan. Hur lång tid rundan tar vet ingen i förväg, kan bli tre timmar eller kanske fem. Det beror på Everts dagsform, deltagarnas nyfikenhet och fåglarnas vilja att visa sig.

I dag har ett drygt tiotal personer dykt upp, och man förstår snabbt att en del är vana fågelskådare. Friluftskläder och ryggsäckar. Tubkikare och kameror. Så bär det av ut i det omväxlande skånska landskap, helt nära Kristianstads centrum.

– Här kan vi se Kungsfiskare och ibland utter. Det finns också mycket gäss här i Vattenriket, och tack vare det havsörn, säger Evert när vi passerar bron över Helgeån.

Han gör en snabb utläggning om den hotade havsörnen, vars existens nu ser ut

EVERT VALFRIDSSON, välkänd vandringsledare som snart gjort 400 turer på Linnérundan.

16

cirkeln

att vara räddad tack vare minskade miljögifter.

Ut i träsket

Vandringen fortsätter i lugnt tempo och snart befinner vi oss i ett nästan djungelliknande träskladskap. De stabila gångvägarna i trä håller fötterna torra.

Evert är knappast en flockledare av det auktoritära slaget. Det är fritt fram att stanna till ett slag och spana efter en fågel, titta på en växt eller byta några ord med en känd eller okänd medvandrare. Med jämna mellanrum samlas vi kring Evert som berättar om fåglar i skyn och i snåren. Han pratar också om annat. Om vindkraft, växter, vattenståndet i Östersjön, Skånes historia – och Kristianstad kommuns planer på ett nytt vägbygge genom landskapet.

– Vi hoppas vid alla gudar och tillber kung Kristian IV att vägen inte blir av, utbrister Evert med skärpa i rösten.

Den Kristian IV som tillbes var kung på 1600-talet och gav namn åt Kristianstad, då Skåne ännu tillhörde Danmark.

FÅGELSPANING PÅ ISTERNÄSET. Ormvråk eller Bivråk?

Snacket går om fåglar i skyn och på marken.

Everts bro

Vi förstår snabbt att Evert inte drar sig för att höja rösten till kommunens makthavare. Efter ett medborgarförslag såg han till att det blev en gångbro över den hårt trafikerade Härlövsängaleden som går rakt igenom Vattenriket.

– Vi brukar kalla den Everts bro, säger Mari Graneskog från Studiefrämjandet. I flera år har hon samarbetat med Nordöstra Skånes Fågelklubb, för att ge fler möjlighet till en guidad tur i Vattenriket.

– Evert är en entusiastisk ledare, en sann folkbildare, säger hon.

Lika fascinerad över en gråsparv som en havsörn.

Mari menar att lätta organiserade vandringar av det här slaget är värdefulla, helt enkelt för att det får fler att MARI GRANESKOG komma ut i friska luften.

Det behövs, inte minst nu under coronapandemin.

– Du får lite guidning och lite gemenskap. Och vi går i lugn takt så att alla hänger med, säger hon.

Fram med tubkikarna

Efter någon kilometers vandring öppnar sig landskapet och vi kan blicka ut över Isternäset, ett stort öppet fält. Och nu åker tubkikarna fram.

– Här kommer en ormvråk.

AGNETA BENGTSSON OCH RONNY JÖNEROS på

den efterlängtade fikapausen vid Lillö borgruin.

– Eller är det en bivråk?

– Det är nog en Bivråk, säkert den sista för säsongen, nu på väg till Centralafrika.

– Och titta, vad är det som kommer där…

Så går snacket i ett rasande tempo. För en som inte är ornitolog är det nästan lika fascinerande att spana på skådarna som på fåglarna. Sinnena är på helspänn. Pip från buskar och prickar i skyn får alla att kika, kommentera, fotografera och spekulera.

Att de flesta är hemmastadda i fåglarnas värld förstår vi snabbt.

– Men du behöver inte veta något alls för att vara med här, säger en av deltagarna. Tycker du att fåglar är vackra att titta på så räcker det utmärkt.

Gladan en favorit

Agneta Bengtsson från Malmö och Ronny Jöneros från Kristianstad är två goda vänner som hängt med på Linnérundan denna förmiddag.

– Härligt att komma ut i naturen. Att gå några kilometer är aldrig fel, säger Agneta med ett nyvaknat fågelintresse. Favoritfågel är Gladan.

– Den är i och för sig ganska vanlig men mycket vacker.

Den stora kameran på axeln avslöjar Ronnys fotointresse. Han uppskattar Everts kunskaper, inte bara om fåglar utan om det mesta.

– Jag har alltid varit intresserad av djur »

cirkeln 17

» och natur, men nu är jag pensionär och vill lära mig mer om allt.

Fikaklubb

MER OM

Efter ännu ett par kilometers vandring samlar gruppen ihop sig vid den mäktiga borgruinen Lillö, med anor från 1300talet. Dags för efterlängtad paus.

– Nordöstra Skånes Fikaklubb, fnissar någon med det uppenbara budskapet: Fåglar i all ära, men utan kaffe och smörgås går det inte att genomföra en Linnérunda.

Evert gör en snabb lägesrapport över de fågelarter vi har sett så här långt. Med bistånd från deltagarna summeras antalet till 47.

Nils Waldermarsson är ordförande för NordNILS WALDERMARSSON östra Skånes Fågelklubb, som med sina 600 medlemmar är en av landets största.

– Och en av de mest aktiva, säger han med stolthet.

Han berättar om klubbens många aktiviteter och delar med SUSANNE BERGMAN sig av senaste numret av medlemstidningen Spoven.

Susanne Bergman från Kristianstad är en av klubbens medlemmar. Hon går Linnérundan med jämna mellanrum.

– Jag är med i en fågelcirkel också. Vi har hållit på i säkert tio år och har jättetrevligt tillsammans. Jag är väl ingen fågelnörd direkt, men tycker om att vara ute i naturen och ju mer man lär sig om fåglarna, desto roligare blir det.

Med förbundna ögon

Nu passerar vi en stor bondgård och den som vill kan klappa korna. Evert har spanat in ännu fler fåglar och hamnat lite

• FORSKNINGEN ÄR ENTYDIG: Att vandra •

•

cirkeln

PÅ VANDRING i det vackra skånska höstlandskapet.

VANDRING

•

18

PÅ

ger stora hälsovinster, både för kropp och själ. Även en kort promenad i lugnt tempo är bra för hjärnan, hjärtat, lederna – och kreativiteten.

NÖJES- OCH MOTIONSPROMENADER är den vanligaste fritidsaktiviteten i landet. Var tredje person gör det mer än en gång i veckan, enligt SCBs studie Fritidsliv 2018.

SVENSKA TURISTFÖRENINGEN har en suverän sektion med vandringstips och info om vandringsleder över hela Sverige. www.svenskaturistforeningen.se/aktiviteter/vandring/ EN AV VÄRLDENS mest kända vandringsleder är El Camino eller Jakobsleden. Leden har många utgångspunkter, men alla sammanstrålar i norra Spanien och den 80 mil långa vägen till staden Santiago de

på efterkälken tillsammans med några i gruppen, men kommer andfådd ikapp oss andra.

– Det är roligt att leda de här vandringarna men jag gör det också av egoistiska skäl. Du ser jag behöver röra på mig, säger han och klappar sig på magen.

Bara 26 vandringar återstår tills Evert kan räkna in 400 turer på Linnérundan.

– Jag kan gå den här vägen baklänges med förbundna ögon, säger han.

Trots det verkar Evert Valfridsson inte ha några planer på att sluta.

svenska fågellokaler är Ottenby på Öland, Falsterbonäset i Skåne, Getterön i Halland och Björns skärgård i Uppland.

Compostela, och det som förmodas vara aposteln Jakobs grav.

• STUDIEFRÄMJANDET ARRANGERAR

natur- och kulturvandringar över hela landet, ofta i samarbete med det lokala föreningslivet.

FÅGLAR

VATTENRIKET

• VATTENRIKET är ett stort natur-

• DET FINNS 10 000 beskrivna fågelarter •

•

i världen. Cirka 250 arter häckar i Sverige. Kungsfågeln är den minsta och havsörnen den största, med ett vingspann på cirka 2,5 meter.

BIRDLIFE SVERIGE har 17 000 medlemmar över hela landet, och mängder av aktiviteter för fågelintresserade.

De ger ut tidningen Vår Fågelvärld.

Birdlife Sverige är en av Studiefrämjandets 19 medlemsorganisationer.

FÅGELLOKALER kallas platser där många fåglar förekommer. Kan vara fågelbordet vid husknuten. Mer kända

TEXT OCH BILD: THOMAS ÖSTLUND

• •

•

och friluftsområde alldeles i utkanten av Kristianstad. Här finns flera vandringsleder, fågeltorn och besöksplatser med information.

DEN 130 MIL långa Skåneleden passerar Vattenriket.

VATTENRIKET är ett av världens 700 biosfärområden – och Sveriges äldsta, bildat 2005. Ett biosfärområde utmärks av höga kulturhistoriska och biologiska landskapsvärden.

Biosfärområden utses av Unesco.

I VATTENRIKET finns besökscentret Naturum, med utställning, bemannad av naturvägledare.

BIL D :P IX NIO

DIGITAL KVÄLLSTRÄFF OM VALBEREDNINGSARBETE

KONST OCH DEMOKRATI

VALBEREDNINGEN har en av de viktigaste uppgifterna i en förening. Här fokuseras på valberedningens uppdrag och arbete.

Föreläsning med möjlighet att ställa frågor. Kursen genomförs med den digitala plattformen Zoom.

KONST OCH DEMOKRATI hör

ihop, men i dag är den fria konsten hotad på många håll.

Konstens demokratiska resa startade på 1800-talet och om detta föreläser Désirée Lennklo i YSTAD DEN 18 FEBRUARI.

TROLLSLÄNDAN VEM LÄNGTAR INTE till våren?

I maj är det dags för trollsländekurs på distans. Tre digitala träffar som tar dig med in i trollsländornas fascinerande värld. Ledare är Magnus Billqvist, författare till boken Nordens trollsländor.

LOGIC X

SPELA IN OCH MIXA MUSIK På kursen lär du dig spela in och mixa musik. Spela in med mikrofon, skapa trumkomp, ändra tempo, jobba med loopar och effekter. Genomförs på distans under åtta veckor med start i mars. För dig som gått grundkursen finns även en fortsättning.

HIPHOP-R´N´B

DEN 16 JANUARI. Workshop 14.00 från studion på Film & Musikgymnasiet i Norrköping.

Konsert 18.00 med artister inom hiphop / R´n´B. Sänds via Studiefrämjandet Musik Östergötland på Facebook.

BIL D : BE N W IE NS/ U NSPL ASH

LÄR KÄNNA

18 JANUARI, 18.00-21.00.

LIVESTREAMAD

VAR MED DÄR DET HÄNDER!

Varför inte gå en distanskurs i väntan på bättre tider? Här är några av alla kurser och föreläsningar på distans. Vi tipsar även om några fysiska arrangemang, med reservation för hur pandemin utvecklas.

Håll koll på studieframjandet.se för startdatum och uppdaterad information.

PANDEMIN HAR STÄLLT OM DET MESTA .

Många av arrangemangen genomförs i samarbete med det lokala föreningslivet.

BILD: ISTOCK

Hundmentalitet

INVASIVA VÄXTER – ETT GISSEL

VILL DU LÄRA DIG mer om våra hundraser, deras beteende, funktion, mentala egenskaper – och hur du kan påverka hundens agerande? Delta i så fall i Svenska Kennelklubbens distansutbildning Mera mentalitet. Det är en av flera distanskurser Kennelklubben arrangerar i samarbete med Studiefrämjandet.

DISTANSKURSEN Män i klimatkrisen knyter samman samtal om manlighetsnormer och jämställdhet med frågan om klimatkrisen och hållbarhet. Kursen är öppen för alla som identifierar sig som män. Kursledare är Robin Hedenqvist, miljövetare med fokus på makt och rättvisefrågor.

Odla sparris!

hotar biologisk mångfald, rekreation och infrastruktur. Vad kan vi göra åt dem? Och vad kan och får kommunen göra? Föreläsning med Kerstin Isaksson, stadsbiolog Västerås stad. STADSBIBLIOTEKET I VÄSTERÅS 10 MARS, 18.00 samt via Zoom eller Google Meet.

Grafisk design

GRUNDLÄGGANDE UTBILDNING

för dig som vill prova på grafisk design, layout och illustration.

Mycket praktiskt arbete och orientering i programmen InDesign, Illustrator och Photoshop. Tolv tillfällen i Stockholm.

START I FEBRUARI.

LÅT HÄSTEN ÅKA SÄKERT FÖR ATT HÖJA säkerheten för

hästar som transporteras finns en förordning som i många fall kräver ett giltigt kompetensbevis.

Distansutbildningen Kompetensbevis för hästtransport leder fram till detta. Kursen är åtta timmar och öppen för alla. Startar kontinuerligt. Intresserad? Gör en intresseanmälan.

FÖRELÄSNING den 26 januari

om konsten att odla sparris.

Lena Nyholm delar med sig av tips och råd om hur du lyckas med denna delikatess. Platsen är Arnesvall utanför Örnsköldsvik.

BILD: PIXI

MÄNNEN & KLIMATET

INVASIVA FRÄMMANDE arter

Vinter vandring

HÄNG MED PÅ en härlig vinter-

vandring på cirka åtta kilometer, från skånska Åhus till Fårabäck tur och retur. Grilla din medhavda matsäck och njut av frisk vinterluft. ÅHUS, 10 JANUARI.

BILD: PIXABAY

cirkeln 19

Tidlösa tankar

om folkbildning

för första gången fick rösta i allmänna val. Många i början av förra seklet var tongivande i kampen för yttrandefrihet, demokrati – och folkbildning.

Har deras tankar någon betydelse nu, 100 år senare? Kan de kanske hjälpa dagens studieförbund att se framåt? Vi tittar närmare på vad fem folkbildningspionjärer skrivit, sagt och gjort. Och det är uppenbart att mycket som skrevs då är aktuellt även i dag.

2021 ÄR DET 100 ÅR SEDAN KVINNOR

OSCAR OLSSON (1877–1950)

Studiecirkelns fader som studiecirkelns fader, eftersom han 1902 föreslog en ny studieform inom nykterhetsrörelsen IOGT – studiecirkeln. Oscar Olsson kallades även Olsson med skägget.

Liksom många andra folkbildningspionjärer såg han bildning som mer än torra fakta och ”nyttiga” yrkeskunskaper. Folkbildningen är en frihetsrörelse, där människor ska lyfta sig själva och varandra till fullvärdiga medborgare, med rättigheter och ansvar.

Oscar Olsson arbetade som lärare och var under drygt trettio år riksdagsledamot för socialdemokraterna. Han var en stark förespråkare för enhetsskolan, det vill säga att barn från olika samhällsklasser ska gå i samma skolor. l

OSCAR OLSSON BRUKAR BESKRIVAS

LÄS MER: Folkbildningsideal för folkrörelse-

arbete: två förgrundsgestalter: Oscar Olsson och Justus Elgeskog av Lars Svedberg (2007).

KATA DALSTRÖM (1858–1923) KATA DALSTRÖM KOM FRÅN en förmögen familj och blev en av den tidiga arbetarrörelsens mest kända kvinnor. Från början socialdemokrat, på tjugotalet kommunist. Hela tiden stridbar, självständig och ovillig att rätta in sig i leden. Att hon lockades av österländska religioner och drogs till buddhismen var kanske inte så gångbart bland hennes kommunistkamrater.

Under hela sitt liv var hon en hängiven folkbildare som åkte landet runt, föreläste och agiterade, inte minst om allmän och lika rösträtt. l

20

cirkeln

UR FOLKLIG SJÄLVUPPFOSTRAN, 1918:

”De studiecirklar som nu, sexton år efter den första cirkelns bildande, finnas i vårt land, äro varandra högst olika i sina arbetsformer.

Var och en anpassar sig efter medlemmarnas intressen och förmåga att få dessa tillgodosedda. … Huvudsaken att komma ihåg är emellertid att samtals- och umgängesformen är studiecirkelns väsentliga arbetsmetod.”

Tankens frihet UR BILDNING OCH KLASSKAMP, 1909:

”Vad är att göra? ...

Bjuda ungdomen vetandets frukter i sådan form, att de skänker dem glädje och njutning.

Och först och främst lära de unga att tänka själva.

Lära dem att med kalla kritiska blickar granska allt och behålla vad de själva efter jämförande och tänkande – anse vara bäst.

Och framför allt ej i något fall öva censur på tankens område.”

LÄS MER: Kata Dalström. Agitatorn som gick

sin egen väg av Gunnela Björk (2017).

ELLEN KEY (1849–1926)

Hjärtats bildning

samhällsdebattör och författare. Hon var en av de första som krävde kvinnlig rösträtt och en stridbar kämpe för yttrandefrihet. I hennes mest kända bok, Barnets århundrade från 1900, menar hon att varje barn ska få utvecklas fritt, utifrån sina förutsättningar. Fri uppfostran applåderades knappast av alla på den tiden, men boken blev en bästsäljare och översattes till mer än tio språk.

Ellen Key talar om hjärtats bildning och menar att det är en livslång process, till skillnad från målinriktad yrkesutbildning. Livslångt lärande alltså, innan begreppet var uppfunnet. Ett citat från Ellen Key som levt kvar i vår tid är att ”bildning är det som är kvar, sedan vi glömt allt vad vi lärt oss”. l

ELLEN KEY VAR LÄRARE,

LÄS MER: Ellen Key – en europeisk intel-

lektuell av Ronny Ambjörnsson (2012).

”Den kunnige bär sina kunskaper som de forna husmödrarna buro sin skramlande nyckelknippa: Som ett tecken på värdighet.

Den bildade skattar nycklarna endast i den mån de för honom öppnar nya världar, dit hans tanke, känsla och fantasi locka honom. Varje gång den bildade beträder ett sådant för honom nytt område gripes han av vördnad inför dess oändliga vidder – en vördnad som är den verkliga bildningens kännetecken.”

HANS LARSSON (1862–1944)

Delaktighetens lycka HANS LARSSON VAR BONDSON från Skåne och gjorde en riktig klassresa med en snabb akademisk karriär i Lund, där han 39 år gammal blev professor i teoretisk filosofi.

Hans Larssons böcker lästes flitigt i folkbildningens barndom, och i skriften Om bildning och självstudier beskriver han fyra former av bildning: medborgerlig, etisk, estetisk och logisk. Intuition och helhetssyn är viktiga begrepp för Hans Larsson. Namnet på hans doktorsavhandling var Kants transcendentala deduktion af kategorierna.

Bara titeln gör att man förstår att han på sin tid kallades Kloke-Hans. l

BIL D : SYD SVE NSKAN

UR BILDNING, NÅGRA SYNPUNKTER, 1897:

NATANAEL BESKOW (1865–1953)

Hjälp till livsorientering

NATANAEL BESKOW VAR PREDIKANT och författare, och en av de mest kända profilerna inom svensk folkhögskola. Tillsammans med Ebba Pauli bildade han 1912 Birkagårdens folkhögskola i Stockholm, som ännu finns kvar.

Natanael Beskow var pacifist och anhängare av en ”social kristendom”. Han betonade vikten av ämneskunskaper, men menade att en viktig uppgift för folkhögskolorna och folkbildningen är enskilda människors karaktärsdaning och ”hjälp till livsorientering”.

Låter namnet Beskow bekant? Jo, det stämmer, Natanael var gift med den kända barnboksförfattaren Elsa Beskow. l

UR FOLKHÖGSKOLANS INSATS I DE SVENSKA ARBETARNAS BILDNINGSSTRÄVANDEN, 1922:

UR OM BILDNING OCH SJÄLVSTUDIER, 1908:

”Kommer bildningen att göra en lyckligare? … Om man betraktar som en lycka att bli delaktig av mera värdiga former av såväl sorg som fröjd, så skänker sann bildning osvikligen lycka, men om man med lycka menar frihet från lidande, så leder bildningens väg icke till målet – och knappast någon annan väg heller.”

”För att kunna utöva makt i samhället kräves en kunskap som ger vidsyn ut över sammanhanget, det kräves ödmjukhet inför verkligheten – fakta och lagar – det kräves sanningskärlek och osjälviskhet.

Människor med denna kunskap och detta sinne är det som framför allt behövs för det nya samhället. Vi behöva dem på det särskilt ansvariga platserna – det skulle inte vara så bedrövligt som det är, om vi hade dem där. Men vi behöva dem också i de djupa leden – vilka skulle eljest förstå att sätta de rätta personerna på ansvarsposterna?”

cirkeln 21

debatt Under hösten har det förts en livlig debatt om studieförbunden, bland annat mot bakgrund av händelserna på Järvafältet i Stockholm, där flera studieförbund varit inblandade i oegentligheter. Magnus Ranstorp med flera har hävdat att folkbildningens bidragssystem är korrupt och gynnar islamister. Här ger Gustaf Öhrn och Theo Hammar från Studiefrämjandet sin syn på saken.

Skev debatt om studieförbunden och samhället starkare. Både fri media och fri bildning behövs i en allt mer osäker omvärld.

Sedan 1959 är Studiefrämjandet i praktiken ett vaccin mot antidemokratiska rörelser och garant av demokratisk infrastruktur, genom kunskaper om demokratiska arbetssätt och föreningsliv.

Värdet av verksamheten underskattas.

BILDNING GÖR MÄNNISKOR

STUDIEFRÄMJANDET är ett partipolitiskt och religiöst obundet studieförbund som bedriver folkbildningsverksamhet inom fälten natur, djur, miljö och kultur och ger stöd till tusentals studiecirklar och föreningar i hela Sverige. Varje år samlas över 200 000 deltagare i våra studiecirklar och kurser. Vi arbetar aktivt med hållbar utveckling. Folkbildning ger inblick i samhället, delaktighet, sammanhang och mening. Vi främjar mångfald och motarbetar utanförskap.

Kommunala musikskolan får ofta äran för det svenska musikundret.

Blockflöjt i alla ära, men studiecirklarna för de otaliga källarband som spelat i våra replokaler runt om i landet har också bidragit. Sverok är en del av verksamheten och spel och gaming har vuxit till en bred, modern och digital folkrörelse i sig, och även här är Sverige framgångsrikt internationellt.

DEN BILD AV STUDIEFÖRBUNDENS verksamhet som nu förs fram av debattörer i media är skev. Debatten handlar till väldigt liten del om folkbildning. Däremot handlar den om organiserad brottslighet och oegentligheter. Det systematiska fusk som beskrivs är naturligtvis oacceptabelt. Vår organisation har också utsatts för bedrägerier på organiserat sätt av utomstående.

Vår bild är att inget studieförbund har varit förskonade från oegentligheter. Det är svårt att skydda sig mot organiserad brottslighet vilket exempel från en rad myndigheter visar. Det viktiga är hur frågan hanteras när det uppdagas.

Goda kontakter med polisen, skydd mot bedrägligt beteende, stärkta rutiner och ökad extern- och egenkontroll är en del av vårt dagliga värv. Tekniken ger nya möjligheter till kontroll.

Folkbildningsrådet har begärt en genomlysning av verksamheten. Studiefrämjandet genomför med anledning av detta projektet Fenix, för att en gång för alla komma till rätta med oegentligheter. En genomlysning pågår nu i alla studieförbund och ska redovisas till Folkbildningsrådet i januari. Allt detta, och vårt kontinuerliga uppföljnings- och förbättringsarbete, visar att vi kan ta det stora ansvar vi har. Att dra lärdomar av det som inträffar är en del av vårt DNA.

är antagligen inte det som beslutsfattare, makthavare och debattörer tror.

Vi arbetar med att värna folkbildningen och verksamheten. Våra förutsättningar kan bli bättre. Anslagen har kraftigt minskat över tid. Det finns skäl att se över villkoren för bidrag från Folkbildningsrådet så att kvalitet och inte kvantitet blir styrande.

Vi kan också konstatera att inga som helst problem löses med att Folkbildningsrådet blir en myndighet, med politisk styrning, generaldirektör och anställda. Det blir dyrt och krångligt.

Dagens aktiva samverkan är en svensk modell som varit framgångsrik över tid.

Studiefrämjandet vill ge människor kunskap och kraft att forma sin framtid. Verksamheten ger människor möjlighet att utforska sina intressen och få nya insikter tillsammans med andra.

Det är värdefullt för ett samhälle som håller ihop. l

UTMANINGARNA FÖR FOLKBILDNINGEN

GUSTAV ÖHRN FÖRBUNDSCHEF, STUDIEFRÄMJANDET

THEO HAMMAR MARKNADS- OCH KOMMUNIKATIONSCHEF, STUDIEFRÄMJANDET

• Artikeln och andra inlägg i frågan finns publicerade på www.altinget.se.

Gösta Vestlund död DEN 5 OKTOBER avled Gösta Vestlund, 107 år

gammal. Under ett långt liv var Gösta Vestlund en betydelsefull röst för demokrati och folkbildning.

Han var lärare och rektor på flera folkhögskolor, bland annat Brunnsvik och Tollare. Han var även

22

cirkeln

en av de drivande krafterna bakom uppbyggnaden av folkhögskolor i Tanzania. In i det sista tog Gösta Vestlund aktiv del i samhällsdebatten.

Många aktiva inom folkbildningen kan vittna om nära och insiktsfulla samtal med Gösta Vestlund.

FAKTA OM STUDIEFRÄMJANDET

• Ett av Sveriges största studieförbund.

• Finns över hela Sverige.

• Anordnar främst studiecirklar och kulturarrangemang.

För detta ges bidrag från stat, kommuner och landsting.

• Utgår från folkbildningens idé. Deltagarnas önskemål, förutsättningar och erfarenheter är viktiga.

•

Anordnar studiecirklar i många ämnen, men satsar särskilt på natur, djur, miljö och kultur.

• Är oberoende – utan kopplingar till politiska partier, fackliga organisationer eller religiösa samfund.

• Är en ideell organisation utan vinstintresse som styrs demokratiskt.

• Har 19 medlemsorganisationer.

STUDIEFRÄMJANDETS VISON

Studiefrämjandet ska vara en frigörande kraft för människors möjligheter – i ett samhälle med respekt för naturens och kulturens mångfald.

Adoptionscentrum, Friluftsfrämjandet, Fältbiologerna, Förbundet Skog och Ungdom, Jordbrukare-Ungdomens Förbund, Jordens Vänner, Koloniträdgårdsförbundet, Naturskyddsföreningen, Riksförbundet Hem och Skola, Riksförbundet Sveriges 4H, Svensk Live, Svenska Brukshundklubben, Svenska Jägareförbundet, Svenska Kennelklubben, Svenska Turist­föreningen, Sveriges Hundungdom, Sveriges Ornitologiska Förening, Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund – Sportfiskarna, Sverok

TOMMY WINBERG

”PRÖVNINGENS TID” VAR RUBRIKEN på min ledare i Cirkelns juninummer. Det jag skrev då gäller fortfarande. Pandemin påverkar oss alla. Jag vet att ni cirkelledare – i föreningar och grupper – gör ert bästa för att hålla verksamheten flytande. Men så klart kan inget ersätta den gemenskap vi alla längtar efter – umgås, diskutera, göra saker tillsammans. Utöva kultur. Uppleva kultur.

JAG TROR PANDEMIN varit en ögonöppnare för många av oss, i alla fall är det så för mig. Mycket vi tidigare tog för givet, saknas helt plötsligt. Och då tänker jag inte främst på långväga semesterresor, utan på det mer vardagsnära. Att träffa släkt, vänner och kolleger, utan viruset som en osynlig, ständigt närvarande källa till vaksamhet och oro.

MITT I DENNA PRÖVNING är det viktigt att inte bli lamslagen.

I Studiefrämjandet pågår nu ett intensivt framtidsarbete, som vi kallar 2131. Tanken är att staka ut riktningen under de kommande tio åren. Är detta verkligen möjligt, kanske någon undrar. Vad vet vi om världen 2031, när vi nu sett hur allt kan vändas upp och ner på bara några månader? det inte att planera i detalj för tio år framåt.

Samtidigt är det viktigt att lyfta blicken och se hur samhället förändras – och vad vi i Studiefrämjandet behöver förändra för att på bästa sätt möta människors behov. Vi i folkbildningen måste alltid ha en beredskap att verka i vår samtid, med dess nya utmaningar, förutsättningar och förväntningar.

Jag vet inte vilken relation var och en av er har till Studiefrämjandet. Jag vill ändå bjuda in er alla att delta i våra framtidsdiskussioner. Du är välkommen med dina inspel och frågor. Ditt lokala Studiefrämjandetkontor är en bra första kontakt.

SÅ KLART GÅR

DEN HÄR JULEN kommer för de flesta av oss att bli annorlunda än tidigare. Jag vill ändå önska er alla en God Helg – med en förhoppning om att 2021 blir ljusare än det 2020 som nu snart är över.

FO TO : PE R SA ND BE RG

STUDIEFRÄMJANDETS MEDLEMSORGANISATIONER

ledare En ögonöppnare

TOMMY WINBERG FÖRBUNDSORDFÖRANDE I STUDIEFRÄMJANDET

PRENUMERATION – ADRESSÄNDRING? Vill du ha Cirkeln? Har du ändrat adress? Är du ledare eller förtroendevald, kontakta i så fall Studiefrämjandet där du bor. Övriga prenumerations­ärenden, kontakta Studiefrämjandet, riksförbundet, tel 08 545 70 700 eller info@studieframjandet.se

cirkeln på webben

På studieframjandet.se/cirkeln hittar du nyheter, inspiration och fakta.

cirkeln 23

POSTTIDNING B Returadress: Studiefrämjandet Box 38184 100 64 Stockholm

Globala Mål för en bättre värld Världens ledare har antagit 17 Globala Mål för de kommande 15 åren. Siktet är inställt på: Att utrota extrem fattigdom.

Att minska ojämlikheter och orättvisor i världen.

Att lösa klimatkrisen.

Genom de Globala Målen för hållbar utveckling kan det här uppnås.

I alla länder. För alla människor. Men det kommer inte att ske av sig självt.

För att nå framgång behövs både stora politiska beslut – och små steg i vardagen. Låt de Globala Målen bli ett avstamp för ditt eget engagemang för hållbar utveckling.

• Starta en studiecirkel i ett ämne som intresserar dig – vi hjälper dig komma igång.

• Starta Café Planet – vårt enkla koncept för öppna mötesplatser om hållbarhet.

• Engagera dig i någon av våra 19 medlemsorganisationer – Naturskydds­föreningen, •

Jordens Vänner och Friluftsfrämjandet är tre av dem.

Kontakta Studiefrämjandet på din ort, så hjälper vi dig komma igång.

www.studieframjandet.se

Känner du inte för att göra något just nu, berätta åtmistone för någon du möter om de Globala Målen för hållbar utveckling.