Porträtt: Jonna Bornemark

Närbild JONNA BORNEMARK

MOT HORISONTEN med förtröstan och gott omdöme

”JAG FÅR OFTA HÖRA att jag sätter ord på det som människor har upplevt och tänkt.” Det säger Jonna Bornemark, professor i filosofi vid Södertörns högskola. Hon väckte stor uppmärksamhet med boken Det omätbaras renässans, en skarp vidräkning med idén om att allt i vårt samhälle kan systematiseras, vägas och mätas in i minsta detalj. I uppföljaren Horisonten finns alltid kvar fortsätter hon på samma tama, nu med fokus på det bortglömda ordet omdöme.

»Det börjar med ett filosofiskt samtal kanske inte något man förknippar en professor i och slutar lite oväntat. När intervjun filosofi med. Men nu är det är lanseringsdags för är över vill Jonna Bornemark gärna nya boken och dessutom har Jonna Bornemark på visa sina två tamråttor Trasan och Trico senare år fått lite av kändisstatus. som bor i en stor bur på övervåningen, när de inte – Mitt forskningsfält berör ju många männisvandrar runt på egen hand under sängar och i gar- kors vardag, och dessutom har jag inget emot att derober. stå på scen. – De är väldigt sociala och trevliga, vill du klappa, frågar Jonna Bornemark och vips står man där Klassiska frågor med anteckningsblocket i ena handen och en tam- Vad är kunskap och vad är förnuft? Klassiska filoråtta i den andra. sofiska frågor som även intresserar Jonna Borne– Jag har funderat mycket på varför jag är så mark. Men hon är knappast en akademiker som fascinerad över den ordlösa kommunikationen vill stänga in sig mellan bokpärmarna. med djur, säger hon. – Filosofin ska inte sitta i ett elfenbenstorn. Jag

Ett par timmar tidigare har vi slagit oss ner vid gillar att prata filosofi med alla. köksbordet i radhuset i Huddinge söder om Stock- Jonna Bornemarks bok Det omätbaras renäsholm. Förutom de två tamråttorna delar Jonna sans från 2018 blev läst och uppskattad i breda Bornemark bostad med sina kretsar. Många kände igen tre barn, två hundar och sin sig i beskrivningen av det far. Pojkvän och ponny finns i Jonna Bornemark moderna arbetslivet, där vi närheten. I köket ligger prylar lite här associerar drunknar i manualer, statistik och policydokument, och där i ett slags oordnad JULEN Kan vara mysigt. medan själva kärnverksamhemtrevlighet. Te med honung POLITIK Absolut. Filosofi är heten får allt mindre resurserveras och Jonna Bornemark politik. ser och förlorar i status. konstaterar att hon nog kom- PUTIN Suck. Jonna Bornemark är krimer att bli lite trött på sin egen STUDIECIRKEL Måste återerövras. tisk mot detta sätt att organiröst innan dagens slut. Fle- HUNDAR Kroppslig kommunika- sera vårt arbetsliv, där New ra intervjuer är inbokade och tion. Nödvändighet. Public Management i ett par i kväll väntar panelsamtal på ÅLDERDOM Jag vill bli gammal när decennier varit normen. EnKulturhuset inne i Stockholm. jag blir gammal, inte kelt uttryckt går modellen ut

Medieuppmärksamhet och före det. på att styra genom mätbaoffentliga framträdanden är ra mål, kvalitetsindikatorer, »

om JONNA BORNEMARK Jonna Bornemark, 47 BOR: Radhus i Huddinge. BOR MED: Mina tre barn, min pappa, två hundar och två tamråttor. GÖR: Professor i filosofi vid Södertörns högskola. LÄSER: Alldeles för lite. Just nu Meeting the Universe Halfway av Karen Barad. LYSSNAR PÅ: Nina Simone.

FILOSOFEN JONNA BORNEMARK gillar att kommunicera med djur. Här med Trasan, en av hennes två tamråttor.

» granskning och detaljerade arbetsrutiner.

Detta ”kontrollbegär” får enligt Jonna

Bornemark helt absurda konsekvenser – lärare som inte har tid att undervisa elever, läkare som fyller i papper i stället för att möta patienter. – Jag säger inte att vi ska sluta mäta, men vi ska göra det med omdöme. Vi ska inte bli slavar under manualerna.

Riktig kunskap En annan, kanske inte lika uppenbar, konsekvens av New Public Management är att enbart det som kan vägas och mätas erkänns som ”riktig” kunskap. Allt som inte ryms i en tabell försvinner från synfältet. – Vi har tappat kontakten med den praktiska klokheten, och den värderas inte heller särskilt högt i vår tid. En förskollärare som vill göra karriär måste lämna barnen och bli administratör. Skrivbordsarbetet drar alltid det längsta strået.

För Jonna Bornemark har frågan också politisk innebörd. Hon är uppvuxen i Sundbyberg, och folkrörelsetanken fick hon med sig från start. – När jag ser hur lågt en undersköterskas arbete värderas, då hugger det tag i något slags klassperspektiv hos mig. Horisonten flyttar sig Den nya boken Horisonten finns alltid kvar har underrubriken Om det bortglömda omdömet. Här står människans syn på kunskap i centrum. Jonna Bornemark menar att vår tids besatthet av att ha svar på allt, gör att vi sorterar bort stora delar av verkligheten. I stället borde vi odla och utveckla vår förundran inför vad vi inte vet. ”Förundran är inte okunnighet, utan vetande om vad jag inte vet”, skriver hon i boken.

Titelordet horisonten är valt med omsorg. – Jag tycker mycket om det ordet. Jag kan åka mot horisonten och gå i land på en ö och utforska den, men då har horisonten förflyttat sig längre bort. För mig är det en bild av att världen alltid är större än vårt tänkande och vår kunskap.

Historia och samtid Att knyta samman historien med samtiden fascinerar Jonna Bornemark. Två till synes helt skilda perspektiv ligger till grund för den nya bokens resonemang.

Det ena är filosoferna Nicolaus Cusanus och Aristoteles. Cusanus levde på 1400-talet och skrev om människans förhållande till det vi inte vet. Han var lite av en mystiker som såg de medvetna icke-vetandet som en tillgång i varje människas liv. Det som gäller här, är inte att leverera snabba svar på allt, utan hålla sinnet öppet och ta emot det oväntade med nyfiken förundran. – Tvärt emot vad som gäller i vårt samhälle, där vi får ångest av frågor utan svar, konstaterar Jonna Bornemark.

Aristoteles kunskapsbegrepp rymmer många aspekter. En av de förbisedda är fronesis. På svenska brukar det översättas till klokhet. Fronesis kan även kopplas till att praktiskt kunna utföra något, där inte målet utan själva handlingen i sig är det centrala. Särskilt i omvårdnadsyrken krävs

CITERAT från Horisonten finns alltid kvar

”Vill du få syn på samtiden, lär känna en annan tid.” ”Så vad gör läkare och lärare när de inte träffar sina elever och patienter? … De fyller i digitaliserade dokumentationer, kvalitetsregister, checkar av mot riktlinjer, i korthet gör de sig granskningsbara.” ”Förundran hänger ihop med en kunskapandets njutning, en njutning som är viktigare än att veta det ena eller det andra.”

fronesisk kunskap, eftersom ingen människa och situation är den andra lik.

Detta leder fram till det andra perspektivet i boken. Det är Jonna Bornemarks möten med hundratals yrkesarbetande studenter på Centrum för praktisk kunskap vid Södertörns högskola. – Jag har undervisat undersköterskor utan högre akademisk utbildning. Men det är inte jag som står för kunskapen, utgångspunkten är deras konkreta erfarenheter. Jag bidrar med historiska och filosofiska perspektiv. Det är ett annorlunda och värdefullt sätt att arbeta på.

Värdefullt, just för att Jonna Bornemark får syn på det många bär på, men få lyssnar till. Själv har hon stor respekt för denna praktiska kunskap och är märkbart frustrerad över att den är så lågt värderad.

Omdömet kan inte fångas Här kommer omdömet in i bilden. Ordet är medvetet valt. – ”Gott omdöme” ger positiva associationer, alla vill ha ett gott omdöme.

Men inte heller omdömet låter sig fångas i manualer och floskliga värdegrunds- dokument. Det är inte heller ett karaktärsdrag, menar Jonna Bornemark. Vi kan alla utveckla vårt omdöme. Men hur då?

Återigen hamnar vi i arbetslivet. – Det kan ske genom samtal där kärnverksamheten står i centrum. Det finns hundra sätt att duscha en dement person, och för att göra det på rätt sätt i varje situation behövs just omdöme.

Samtal om sådan vardagsnära kunskap – där förnuft och känsla samspelar – kan stärka människors insikt för vad som är rätt vid varje specifikt tillfälle. Omdömet utvecklas!

Fler sådana samtal behövs, där inte minst chefer lyssnar och handlar utifrån vad de hör, anser Jonna Bornemark. Men de måste föras med insikten om att inget i livet kan ”säkerställas” till 100 procent. – Säkerställa är ett ord som är typiskt för vår tid. Ett uttryck för vår vilja att kontrollera allt.

Och då är vi tillbaka till rädslan för den främmande horisonten. Till vårt behov att krampaktigt slå fast hur det är och ska vara.

Intresset för Jonna Bornemarks böcker och tankar tyder ändå på att nya perspektiv håller på att öppnas. – Men det tar tid att vända en atlant- ångare. l

notiser

Cirkelsverige STUDIECIRKLAR FINNS i hela landet, men deltagandet skiftar. Så här ser det ut i Sveriges alla kommuner.

Kartan visar andel av befolkningen (procent) som deltog i studiecirkel 2019.

Källa: Folkbildningsrådet, 2020

Om sex och relationer FÖR NYA UNGA I SVERIGE RÄTT ATT VETA! är en webbutbildning för vuxna som möter unga som är nya i Sverige. Tar upp frågor om bland annat relationer, sexualitet och jämställdhet. Hittas på www. mucf.se – Myndigheten för Ungdoms- och Civilsamhällesfrågor.

DANSKARUSELLEN OCH LIVEKARUSELLEN

Nu blir det höstkaruseller

NU FLYTTAR Studiefrämjandets turnéer Livekarusellen och Danskarusellen från vår till höst.

Karusellerna har i många år genomförts över hela landet i samarbete med lokala arrangörer. Turnén är en möjlighet för artister, band och dansgrupper att knyta nya kontakter, utveckla skapande, scennärvaro och få feedback. – Vi har haft önskemål i flera år att flytta karusellerna från vår till höst. Många evenemang på våren har krockat med karusellerna och det känns spännande att prova något nytt, säger Alfred Kihlberg på Studiefrämjandet. Han betonar att beslutet inte är en effekt av pågående pandemi. – Det passade samtidigt bra att byta säsong nu, när det fortfarande ser osäkert ut inför en eventuell vårtermin med livespelningar. • Ansökan öppnar innan sommaren 2021, så håll utkik på livekarusellen.se och danskarusellen.se

BÅDE DANSKARUSELLEN OCH

LIVEKARUSELLEN har nya webbplatser.