Oavsett om du bor i hyresrÀtt, villa eller bostadsrÀtt fÄr du nu medlemspris pÄ din hemförsÀkring. Och om livet svÀnger och du behöver ett starkare skydd Àr det enkelt att utöka försÀkringen, ocksÄ det med rabatt. Tillsammans med SRAT jobbar vi för att du alltid ska ha tillgÄng till bra och trygga försÀkringar!
MÀrkt med Bra Miljöval!
RUBRIKEN
Pà det generösa omstÀllningspaket som finns i Sverige sedan den 1 oktober. I teorin skulle det kunna vara ett riktigt kap för alla som vill ta chansen att byta spÄr eller fördjupa sig inom sitt nuvarande yrke. I praktiken lÀr inte pengarna rÀcka till alla vilket kommer gynna dem som Àr snabba pÄ bollen.
Men för er som Ànnu inte har undersökt saken, titta lite nÀrmare pÄ vÄrt tema kring omstÀllnings stödet och hur det fungerar. För en optiker med kollektivavtal kan det innebÀra 26 000 kronor per mÄnad i bidrag under ett Är. I bidrag, alltsÄ!
Med eller utan det nya studiebidraget â att vĂ„ga byta spĂ„r kan vara vĂ€rt det Ă€ndĂ„. Vi har trĂ€ffat en tidigare skĂ„de spelare som i mogen Ă„lder blev logoped. Och en optiker som visserligen har sökt stödet, men som redan har börjat sin magisterutbildning. Visst Ă€r det inspire rande med folk som vĂ„gar förĂ€ndra saker!
En annan som hade modet att sadla om Àr tandhygienisten Elena Shmarina. Hon bytte land och yrke. Nu bidrar hon till allas vÄr tandhÀlsa genom sin forskargÀrning, och till mÄnga kollegors arbetsvardag genom sitt fackliga engagemang.
Per Cornell Chefredaktör
Antalet arbetslösa akademiker minskar, enligt Akademikernas a-kassa.
PĂ ETT Ă R HAR arbetslösheten minskat med 20 procent. Ăven lĂ„ngtidsarbetslösheten har minskat nĂ€stan lika mycket.
â A-kassans viktiga roll som en ekonomisk trygghet har blivit vĂ€l digt tydlig under pandemin. Nu nĂ€r vi har en lĂ„gkonjunktur pĂ„ ingĂ„ng Ă€r det fortsatt viktigt att mĂ„nga Ă€r arbetslöshetsförsĂ€krade, sĂ€ger Alexandra Oljans Ahlin, kommunikatör pĂ„ Akademikernas a-kassa.
I september var 12 445 av medlemmarna i Akademi kernas a-kassa arbetslösa, vilket Àr en minskning med 3 119
personer eller 20 procent. Av de arbetslösa fick 7 445 ersÀttning frÄn a-kassan och 5 000 fick ersÀttning frÄn FörsÀkringskassan för att de deltagit i ett arbetsmarknadspoli tiskt program och det Àr framför allt den senare gruppen som har minskat. Antalet lÄngtidsarbetslösa (lÀngre Àn ett Är) har sedan septem ber 2021 minskat med 19 procent.
â Bland det mest positiva Ă€r att Ă€ven lĂ„ngtidsarbetslösheten fortsĂ€tter nedĂ„t. Det Ă€r mycket mer problematiskt med lĂ„ng Ă€n kort arbetslöshet, bĂ„de för individen och för samhĂ€llet, sĂ€ger Alexandra Oljans Ahlin.
Andelen arbetslösa aka demiker har pĂ„ ett Ă„r minskat frĂ„n 2,1 till 1,6 procent.ââ
Enligt Arbetsmiljöverkets rekommendationer för in omhustemperatur pĂ„ kontor och skolor Ă€r 20â24 grader godkĂ€nt. Det innebĂ€r att man för att spara energi kan sĂ€nka temperaturen till 20 grader. Men vid den temperaturen kommer troligen mĂ„nga behöva sĂ€tta pĂ„ sig lite mer klĂ€der. â I den rĂ„dande situationen med höjda energipriser Ă€r det en rimlig Ă„tgĂ€rd att klĂ€ pĂ„ sig lite mer och dĂ€rmed kunna sĂ€nka temperaturen nĂ„gon grad, sĂ€ger Fredrik Haux, sakkunnig pĂ„ myndigheten.ââ
NYA
REGLER
Tidigare har det varit möjligt att vara medlem i en a-kassa och fĂ„ ersĂ€tt ning till man fyller 65 Ă„r. Eftersom Ă„ldersgrĂ€nserna i pensionssystemet Ă€ndras, har riksdagen beslutat att Ă€ven angrĂ€nsande trygghetssystem som a-kassan behöver justeras. De nya reglerna och innebĂ€r en möjlig het att fĂ„ a-kassa fram till 66 Ă„r. Reglerna gĂ€ller för personer som fyller 65 Ă„r 2023 eller senare. â
NĂ€stan var tredje arbetsgi vare inom vĂ„rd och omsorg har brister i sitt arbete med tunga lyft av patienter. Det framgĂ„r av en inspektion som Arbetsmiljöverket gjort under hösten. â
Oro för reger ingens planer pÄ att begrÀnsa tillgÄngen till tolkar inom vÄrden.
Den nya regeringen vill begrÀnsa rÀtten till tolk inom vÄrden. Kritiken har inte lÄtit vÀnta pÄ sig.
FLERA FACKFĂRBUND och tre SRAT-föreningar inom vĂ„rden vĂ€n der sig mot regeringens och Sve rigedemokraternas överenskom melse kring rĂ€tten till tolk inom vĂ„rden. I det sĂ„ kallade Tidöavtalet stĂ„r bland annat:
âUtgĂ„ngspunkten ska vara att den enskilde i första hand ska betala för tolktjĂ€nster. Det ska över vĂ€gas att införa en avgift för nyan lĂ€nda efter att en viss tid förflutit sedan uppehĂ„llstillstĂ„nd beviljats.â
I en debattartikel i DN pÄtalar
fackförbunden och SRAT-förening arna vikten av att kunna kommu nicera med sina patienter för att kunna göra rÀtt bedömningar. Till gÄng till en professionell tolk Àr ett viktigt verktyg för vÄrdpersonalen.
FrÄn SRAT:s sida Àr det barnmor skor, logopeder och tandhygienis ter som har varit med och skrivit debattartikeln. Eva Nordlund, ordförande för Svenska Barnmor skeförbundet Àr bÄde nedslagen av och upprörd över regeringens nya syn till rÀtten till tolk inom vÄrden.
â Det Ă€r orimligt att vi inte ska kunna kommunicera ordentligt med vĂ„ra patienter. Man kan inte förvĂ€nta sig att familjemedlemmar ska klara av den uppgiften. Det kan
vara svÄrt Àven för tolkar, sÀger hon.
Kvinnor frĂ„n vissa delar av vĂ€rlden har redan i dag ett sĂ€mre vĂ„rdutfall â alltsĂ„ en högre risk att föda barn som inte överlever. Att kommunikation Ă€r en av orsakerna Ă€r inte svĂ„rt att tĂ€nka sig, menar Eva Nordlund.
Kerstin Wiström, ordförande för Logopedförbundet, Àr ocksÄ mycket kritisk:
â För oss som jobbar med den sprĂ„kliga förmĂ„gan hos patien terna Ă€r tolk i mĂ„nga Ă€renden en förutsĂ€ttning för att kunna ge vĂ„rd överhuvudtaget. Detta Ă€r absurt och det Ă€r nödvĂ€ndigt att vi gĂ„r samman för att stoppa det. â
TEXT: PER CORNELLStundande lÄgkonjunktur sÀtter frÄgan om a-kassan i fokus, menar Saco.
MĂ NGA I SACOFĂRBUNDENS
medlemsgrupper, dÀr ocksÄ SRATmedlemmar kan ingÄ, fÄr inte ut 80 procent av sin lön i ersÀttning frÄn a-kassan, pÄ grund av inkomsttaket som normalt ligger pÄ 25 000 kro nor per mÄnad. Under coronakri sen höjdes dock taket till 33 000 kronor. Den nya regeringen har meddelat att man vÀljer att behÄlla höjningen, vilket Saco anser Àr ett viktigt besked.
Saco anser att a-kassan behöver moderniseras för att fungera som en riktig omstÀllningsförsÀkring givet det osÀkra konjunkturlÀget.
â Inkomstvillkor bör gĂ€lla istĂ€llet för arbetsvillkor. Det innebĂ€r att ersĂ€ttningen baseras pĂ„ inkomst istĂ€llet för arbetad tid. Det skulle göra det lĂ€ttare för arbetslösa att
förutse vad de kan fĂ„ ut i a-kassa. Ăven för företagare och personer med kortare anstĂ€llningar skulle det bli lĂ€ttare att fĂ„ ersĂ€ttning.
â 100-dagarsregeln bör Ă„terinfö ras. Den regeln fanns tidigare och tillĂ€t arbetssökande att fritt söka arbete under de första 100 dagarna av arbetslöshet, utan att tvingas ta jobb utanför sin kompetens eller pĂ„ annan ort. För arbetslösa akade miker kan det ta tid att hitta arbete dĂ€r man bor som rimmar med ens kompetens.
â BĂ€ttre villkor för nyexamine rade. Saco vill se ett examensvillkor i arbetslöshetsförsĂ€kringen, som ger den nyexaminerade rĂ€tt till ersĂ€ttning med grundbeloppet under 100 ersĂ€ttningsdagar. Under den hĂ€r tiden ska den nyexamine rade ha möjlighet att begrĂ€nsa sitt jobbsökande till arbeten som Ă€r kopplade till utbildningen. â
TEXT: PER CORNELLInternetstiftelsens Ă„rliga undersökning Svenskarna och internet visar att distans jobbartrenden verkar vara hĂ€r för att stanna. Att res triktionerna i samband med pandemin Ă€r borta har inte fĂ„tt hemjobbandet att minska â tvĂ€rtom. BĂ„de bland tjĂ€nstemĂ€n, offentliganstĂ€ll da och arbetare har andelen som jobbar hemifrĂ„n ökat 2022 jĂ€mfört med 2021, visar undersökningen. â
En ny rapport frÄn företagshÀlsobolaget Falck Previa visar att för mycket stillasittande en stor del av arbetsdagen Àr vanligare bland högutbilda de. HÀlften av de 34 000 som deltog i enkÀten sitter upp till sju timmar om dagen. Var femte sitter tio timmar eller mer. Enligt Falck Previa ver kar det gÄ en grÀns dÀr nÄgonstans. Gruppen som sitter mest rapporte rar ett sÀmre hÀlsotillstÄnd och kÀnner sig mer stressade.
Arbetsgivaren kan motverka stillasittandet genom att se över till exempel mötesstrukturer och se till att de anstĂ€llda har möjlighet att ta mikropauser. NĂ„got som bidrar till problemen Ă€r att vardagsmotionen ocksĂ„ tenderar att minska. â
HUR HAR SRAT:S medlemmar det pÄ jobbet?
En stor arbetsmiljöenkÀt som gjorts under Äret ger anledning till oro:
â 25 procent hinner sĂ€llan eller aldrig med sina arbetsuppgifter under normal arbetstid.
â 37 procent har oftast inte ork att göra annat Ă€n att gĂ„ hem och vila efter arbetsda gens slut.
â 50 procent upplever att de sĂ€llan eller aldrig fĂ„r hjĂ€lp av sin nĂ€rmaste chef att priori tera sina arbetsuppgifter.
â Vi hade förstĂ„s hoppats pĂ„ andra svar, men tyvĂ€rr Ă€r det hĂ€r det resultat vi förvĂ€ntat oss. De hĂ€r siffrorna speglar det vi fĂ„r till oss i enskilda samtal med medlemmar, dĂ€r allt för mĂ„nga vittnar om orimlig arbetsbelastning och fĂ„ möjlighe ter att ta pauser under arbetsdagen.
Det sÀger Hanna Adlerteg-Melinder, för handlare pÄ SRAT och en av dem som med verkat till att ta fram rapporten Snöhögen av arbetsuppgifter smÀlter aldrig som lanserades i mitten av november.
Arbetet med den stora enkÀtstudien
började i vÄras, dÄ den skickades ut till 15 942 medlemmar i SRAT. 4 818 svarade, vilket innebÀr en svarsfrekvens pÄ drygt 30 procent. Tre fjÀrdedelar av de svarande var kvinnor.
â Vi skickade ut den brett till medlemmar inom alla de yrkesgrupper som ryms inom SRAT. I svaren kan vi se vĂ€ldigt fĂ„ skillnader mellan professioner, kön och Ă„lder. Den pressade arbetssituation och brist pĂ„ Ă„ter hĂ€mtning som resultatet visar kĂ€nns som ett generellt samhĂ€lls problem, inte nĂ„got som drabbar vissa grupper, sĂ€ger Hanna Adlerteg Melinder.
FRà GORNA i enkÀten kretsar kring tre huvudsakliga omrÄden: Arbetsbelastning, möjlighet till ÄterhÀmtning samt upplevt stöd frÄn chefer och ledning. Hanna Adlerteg-Melinder tycker att svaren pÄ frÄgorna om Äter hÀmtning Àr mest anmÀrk ningsvÀrda:
»Allt för mÄnga vittnar om orimlig arbetsbelastning.«
Min arbetsbelastning Àr ofta eller alltid orimlig 25 %
50 %
Min nÀrmaste chef hjÀlper mig sÀllan eller aldrig att prioritera vid arbetstoppar
25 %
22 %
Det senaste Äret har jag sÀllan eller aldrig kunnat ta pauser under de arbetsdagar dÄ jag arbetat sex timmar eller mer
17 %
Jag kan sÀllan eller aldrig lÀgga arbetet Ät sidan pÄ min fritid
Jag har sÀllan eller aldrig ork att göra andra saker efter arbetsdagen 37 %
â Det Ă€r vĂ€ldigt oroande att möjligheterna till Ă„terhĂ€mtning uteblir i sĂ„ stor utstrĂ€ck ning. Det gör att man Ă€r helt slut efter arbets dagen, vilket sĂ„ klart pĂ„verkar alla andra delar av livet, sĂ€ger hon.
EN ANNAN VIKTIG frÄga att lyfta, menar Hanna Adlerteg-Melinder, Àr chefernas roll. HÀlften av alla som svarat pÄ enkÀten uppger att de sÀllan eller aldrig fÄr hjÀlp att prioritera arbetsuppgifter av sin nÀrmaste chef.
â Det betyder inte att chefer Ă€r okunniga eller ointresserade, utan det sĂ€ger nĂ„got om deras arbetsmiljö. MĂ„nga chefer har nĂ€stintill omöjliga uppdrag. DĂ€r behöver vi som facklig organisation göra insatser sĂ„ att alla vĂ„ra medlemmar fĂ„r tillgĂ„ng till stöttande chefer som mĂ€ktar med sina uppdrag.
Rapporten kommer att presenteras pĂ„ ett webbinarium den 12 december. DĂ€r deltar förutom Hanna Adlerteg-Melinder Ă€ven Patri cia Widergren, ansvarig för opinionsbildning pĂ„ SRAT, och Henrik Sjösten, förhandlare och bitrĂ€dande förbundsjurist. Webbinariet Ă€r öppet för alla SRAT:s medlemmar. Och vad hĂ€nder sedan â hur ska rapporten anvĂ€ndas?
â Vi kommer fortsĂ€tta lyfta arbetsmiljö arbetet och bidra med rĂ„d, stöd och utbild ningar om vad man kan göra bĂ„de som
â Makthavare och arbetsgivarorganisationer ska vidta Ă„t gĂ€rder som underlĂ€ttar för arbetsgivare att leva upp till sitt arbetsmiljöansvar.
â Arbetsgivare ska vidtar Ă„tgĂ€rder för tillrĂ€cklig Ă„terhĂ€mtning. Pauser ska erbjudas enligt Arbetstidslagen och branschvisa kollektivavtal.
â SRAT och arbetsgivare ska gemensamt arbeta för en hĂ„llbar arbetsmiljö dĂ€r anstĂ€llda orkar arbeta med god hĂ€lsa under hela yrkeslivet.
â Arbetsgivare ska arbeta förebyggande med hĂ€lsofrĂ€mjande insatser.
enskild medlem och som fackligt förtroende vald pÄ arbetsplatsen, berÀttar Henrik Sjösten och fortsÀtter:
â PĂ„ nationell nivĂ„ vill vi samverka med makthavare och andra intressenter för att pĂ„verka arbetet med de hĂ€r frĂ„gorna i rĂ€tt riktning. Sedan kommer vi förstĂ„s att lyfta de hĂ€r frĂ„gorna i avtalsrörelsen. Att se över arbetssĂ€tt och rutiner för att möjliggöra en bĂ€ttre arbetsmiljö behöver inte vara sĂ„ stort och kostsamt â men det mĂ„ste göras.
TILL SIST KAN MAN frÄga sig om stress och press bland SRAT:s medlemmar Àr nÄgot som alltid funnits eller om det Àr ett nytt och ökande fenomen. Henrik Sjösten lutar Ät det senare:
â Min personliga Ă„sikt Ă€r att hjulen snur rar snabbare och snabbare, kraven ökar hela tiden. Om vi ska se nĂ„got positivt med resultatet sĂ„ Ă€r det att arbetsmiljöfrĂ„gor dis kuteras mer ocksĂ„ inom SRAT, medlemmar emellan. Till slut har mĂ„nga fĂ„tt nog, de orkar inte lĂ€ngre. Det Ă€r trĂ„kigt och onödigt att det har behövt gĂ„ sĂ„ hĂ€r lĂ„ngt, men samtidigt Ă€r det bra att de hĂ€r frĂ„gorna synliggörs. NĂ€r fler sĂ€ger ifrĂ„n gĂ„r det att börja jobba med problemen.âââ
Ăr det alltsĂ„ bevisat att kulturak tiviteter pĂ„ jobbet gör oss gott?
â AlltsĂ„ som forskare ska man vara lite försiktig med att svara tvĂ€rsĂ€kert pĂ„ sĂ„dant. Men jag skulle nog Ă€ndĂ„ vilja sĂ€ga âjaâ. Det finns sĂ„ mĂ„nga olika studier kring Ă€mnet som jag refererar till i min avhandling som tyder pĂ„ det. Och mina resultat ocksĂ„. Vilka Ă€r de positiva effekterna?
â Framförallt har det en avstres sande effekt pĂ„ oss. Att bryta arbetsvardagen för gemensamma kulturaktiviteter ger Ă„terhĂ€mt ning.
â Den andra tydliga effekten Ă€r att det skapar sammanhĂ„llning pĂ„ arbetsplatsen och att det bygger relationer över yrkesgrĂ€nserna. Vi gjorde testet i personalgrupper pĂ„ vĂ„rdcentraler och hade deltagare som var lĂ€kare, övrig vĂ„rdpersonal och administratörer. De fick en bĂ€ttre gruppkĂ€nsla och började se varandra mer som mĂ€nniskor Ă€n bara kollegor.
Hur stor effekt har insatsen?
â Det kan vi inte mĂ€ta i vĂ„r stu die som bygger pĂ„ djupintervjuer. Det Ă€r en kvalitativ studie och inte
en kvantitativ. Vi har mer mjuka data Àn hÄrda. Hur har ni gjort studien?
â Vi bjöd in 35 vĂ„rdcentraler. Under en timme i veckan under tio veckor erbjöds medarbetare att delta i en kulturaktivitet pĂ„ jobbet. Det var bara tre arbetsplatser som nappade. Sammanlagt hade vi 93 deltagare. De fick vĂ€lja mellan kul turaktiviteter i bred mening. FrĂ„n qigong till chokladprovning. Det viktiga var att aktiviteterna skulle stimulera deras sinnen. Efter för söket hade vi djupintervjuer med deltagarna i grupper om cirka sju personer.
Vilka slutsatser kan du dra av studien?
â Att det finns vĂ€ldigt mycket att vinna pĂ„ att införa en timme kultur per vecka för de anstĂ€llda. Cheferna kommer att sĂ€ga att tid och pengar inte rĂ€cker till detta, men dĂ„ rĂ€knar de inte med alla goda effekter. En gemensam kulturaktivitet Ă€r som ett kinderĂ€gg. Det stimu lerar oss fysiskt, psykiskt och socialt och en bra investering i hĂ€lsa. Vilket Ă€r ditt rĂ„d till chefer som lĂ€ser detta?
â Att de ska införa det. Visst kan det vara en liten investering, men framförallt krĂ€vs det ett engagemang. Det kommer att ge saker ocksĂ„. Det Ă€r mĂ„nga yrkesgrupper som behöver en stund för lite eftertanke och för att komma i kontakt med sina kĂ€nslor. Kulturella aktiviteter tillsammans pĂ„ arbetsplatsen fungerar som friskvĂ„rd. LĂ€s pĂ„ i min avhandling och testa. Kan ske finns det personer pĂ„ arbets platsen som sjĂ€lva kan bidra med att leda vissa aktiviteter.
Som tandhygienist tittar Elena Shmarina rakt in i sin patients öppna mun. Mötet kring tandhÀlsa kan vara laddat med starka kÀnslor.
TEXT: TIM ANDERSSON FOTO: JOHAN GUSTAVSSON
Att sĂ€tta sig i en brant bakĂ„tlutad stol, fĂ„ en lampa i ansiktet och gapa stort â för mĂ„nga Ă€r tandvĂ„rden en skrĂ€ck. Elena Shmarina, tandhy gienist i Kalmar lĂ€n och doktorand, har förstĂ„else för det.
â Man Ă€r i en vĂ€ldigt sĂ„rbar position, utan makt över situationen, och kanske dessutom med smĂ€rta.
SkrÀcken kan ha rottrÄdar tillbaka till obe hagliga upplevelser i barndomen. SÄ Àr det för henne sjÀlv.
â De borrade utan bedövning. Numera tar jag bedövning mot alltâŠ
I dessa dagar befinner hon sig dock för det mesta pÄ andra sidan i maktrelationen: det Àr hon som stÄr dÀr med tandvÄrdsdrÀkt. Utsatt heten hos den andre stÀller krav pÄ henne, berÀttar hon.
FörmĂ„gan till kommunikation Ă€r en avgö rande egenskap för tandhygienister ocksĂ„ i andra avseenden. Visst jobbar de sjukdoms behandlande â med ingrepp mot karies och tandlossning, till exempel â men en viktig del av jobbet, och den som Elena Shmarina sĂ€rskilt lyfter fram, Ă€r det hĂ€lsofrĂ€mjande arbetet. Det Ă€r tandhygienisterna som tar samtalet om hur du ska ta hand om dina tĂ€nder och ditt tandkött.
Och nÀr munhÀlsan Àr dÄlig och du kanske mÄste laga tÀnder Är efter Är, Àr det tandhy gienisten som tar reda pÄ den underliggande orsaken och hÄller motiverande samtal för att du ska kunna förÀndra din livsstil.
â Ibland gĂ„r det inte att Ă€ndra nĂ„gonting. Patienten kanske har en psykisk sjukdom och Ă€ter vissa mediciner som skapar muntorrhet och hĂ„l i tĂ€nderna. Men man kan Ă„tminstone lindra. Vet man inte orsaken jobbar man i blindo. Det blir meningslöst.
Det viktigaste i hennes arbete Àr dÀrför att skapa förtroende.
â Lyckas jag inte med det kan jag inte fĂ„ till den förĂ€ndring som krĂ€vs för att patienten ska bli frisk frĂ„n sin munsjukdom.
I SAMTALEN MED patienterna kan mycket komma upp till ytan, berÀttar hon. OcksÄ sÄdant som handlar om livet i stort, utan direkt koppling till den egentliga orsaken till besöket. Att gapa stort Àr att blottlÀgga nÄgot av sitt liv.
â MunhĂ€lsan Ă€r ofta kopplad till hur det ser ut i övrigt: Har man det svĂ„rt kommer kanske inte tĂ€nderna i första hand, men Ă€r livet nĂ„gorlunda ordnat blir det dĂ€remot viktigare.
Ibland kan mötet med tandhygienisten skapa mentala ilningar och ilska vÀlla fram: nÄgonting svÄrt i patientens liv blossar plöts ligt upp.
â DĂ„ kan jag fĂ„ saker emot mig som egent ligen inte Ă€r riktade mot mig. Det har jag upplevt. Men det Ă€r jĂ€tteviktigt att inte ta det personligt â i 99 procent av fallen Ă€r det ju inte sĂ„.
Hon berÀttar om en patient som kollegorna hade varnat henne för. Personen ifrÄga hade
»Har man det svÄrt kommer kanske inte tÀnderna i första hand, men Àr livet nÄgorlunda ordnat blir det dÀremot viktigare.«
Forskning och arbete pÄ kliniken. Elena Shmarina har hittat en bra kombination i sitt arbete som tandhygienist.
âvarit runtâ mycket pĂ„ kliniken, med ett grovt sprĂ„k och ofta i affekt.
â NĂ€r patienten kom till mig förstod jag att orsaken till problemen var en upplevelse av att inte ha fĂ„tt hjĂ€lp. NĂ€r jag visade mig enga gerad och började stĂ€lla direkta frĂ„gor vĂ€llde det fram. Sedan kom det tĂ„rar, och till slut kramades vi. SpĂ€nningen slĂ€ppte och patien ten berĂ€ttade sin version av historien.
Om munhÀlsan kan spegla psykisk ohÀlsa och livets allmÀnna framfart med en individ, sÀger de ocksÄ nÄgot om klass klyftor och skillnad i materiella förutsÀttningar. MÄnga som kommer för att fixa sina tÀnder gör det minst lika mycket för det synliga resultatets skull som för hÀlsans, berÀttar Elena Shmarina. DÄliga tÀnder signalerar nÀmligen ofta lÄg social status.
â Det Ă€r viktigt i Sverige att man har hyfsad tandstatus, utan gluggar i fronten och sĂ„. Det pratar man mycket om, ocksĂ„ patienter. Vissa som har lite försummad tandhĂ€lsa och till sist har tagit sig hit berĂ€ttar ofta att de inte vĂ„gar skratta och vara social, av rĂ€dsla för att visa sina dĂ„liga tĂ€nder.
Elena Shmarina möter ibland personer som inte har rÄd att ta hand om sin mun som de borde, trots bidrag och erbjudanden om avbetalningsplaner. Det gÀller sÀrskilt Àldre.
â Det Ă€r sĂ„ sorgligt: de har kanske jobbat hela livet och betalat skatt, och nu nĂ€r de
blivit gamla har de inte rĂ„d med tandvĂ„rden. Det kan vara i princip akut, och Ă€ndĂ„ hör man dem sĂ€ga: âNej, jag har inte sĂ„ ont, jag kan vĂ€ntaâŠâ
NÀr hon kommer in pÄ det hÀr Àmnet talar Elena Shmarina engagerat.
Ăldre Ă€r en kategori som hon engagerat sig i ocksĂ„ forskningsmĂ€ssigt. Hon Ă€r just nu i sluttampen av en doktorandutbildning, och dĂ€r undersöker hon vad som gör att vissa personer behĂ„ller sina tĂ€nder i god hĂ€lsa livet ut.
â Det handlar mycket om att de har tagit dem pĂ„ allvar sedan de var barn, en instĂ€llning som natur ligtvis kom frĂ„n förĂ€ld rarna. TandvĂ„rden pĂ„ 30-talet var ju inte samma sak som nu, sĂ„ mer av ansvaret lĂ„g hos dem.
Elena Shmarina forskar lika mycket som hon jobbar kliniskt. Det Àr bra kombination, tycker hon.
ATT ELENA SHMARINA blev tandhygienist har inga âromantiska orsakerâ, sĂ€ger hon. Hon kommer frĂ„n Ryssland. DĂ€r jobbade hon pĂ„ ett medicinskt universitet â men som admi nistratör. NĂ„gon koppling till tandvĂ„rd hade hon inte, och ingen lĂ€ngtan dit.
Beslutet var slumpartat. NÀr hon i vuxen Älder Är 2003 flyttade till Sverige gick hon helt enkelt in pÄ Arbetsförmedlingens sajt.
â I Ryssland fanns det inga tandhygienis ter. Men nĂ€r jag började lĂ€sa pĂ„ om jobbet tyckte jag att det verkade intressant. Förutom patientmötena tilltalade det mig att man har skyddad yrkestitel och fĂ„r arbeta helt sjĂ€lv stĂ€ndigt, till skillnad frĂ„n tandsköterskor som arbetar pĂ„ ansvarig tandlĂ€kares legitimation.
Det var inte svÄrt för henne att fÄ en
»NÀr jag visade mig engagerad och började stÀlla direkta frÄgor vÀllde det fram.«
07.15
Ăppnar rum met och kollar vilka patien ter (det kan vara 10â20 stycken) som ska komma under dagen, och vad som ska göras. Förbereder första mötet.
07.50
Första patien ten. Sedan en eller tvÄ till. 09.30 Rast. 09.50
Terapimöte, dÀr tandhy gienister och tandlÀkare diskuterar sÄdant som patientfall och nya riktlinjer.
09.50
Om inte tera pimöte: nya patienter, ofta 4â6 personer.
12.30 Lunch. 13.15 Patienter. 15.10 Rast. 15.30 Patienter. 17.00 Slutar arbetet.
anstÀllning efter utbildningen. Men hon sÄg samtidigt bristerna i yrket. Enligt Sacos Livslönerapporten, som undersöker livslönen för olika yrken med hÀnsyn till sÄdant som inkomstbortfall under studietiden, arbets löshet och pension, Àr tandhygienistutbild ningen rent olönsam.
Elena Shmarina tror att det kan bero pÄ att kompetenskraven utvecklades relativt snabbt, dÀr ett pÄbyggnadsÄr pÄ tandsköterskeutbild ningen snart blev tre, och att arbetsgivarna inte riktigt har hÀngt med.
â Om man jĂ€mför med lönen för underskö terskor, sjuksköterskor och lĂ€kare, sĂ„ ligger sjuksköterskor i mitten ungefĂ€r, medan vi fortfarande Ă€r nĂ€rmare tandsköterskor Ă€n tandlĂ€kare i lön, trots att vi har treĂ„rig akade
misk utbildning, legitimation och stort ansvar.
Just lönen Àr en av orsakerna till den stora bristen pÄ tandhygienister, tror Elena Shma rina. SÀrskilt inom den offentliga tandvÄrden, dÀr mÄnga lÀmnar för privata företag. Det hÀr skapar stor personalomsÀttning och pÄver kar arbetsmiljön. FrÄgorna arbetar hon med fackligt, som vice ordförande i den lokala föreningen, huvudskyddsombud och lokal förhandlare.
â Vi kan inte matcha de privata lönerna. SĂ„ dĂ„ mĂ„ste vi jobba med andra saker för att behĂ„lla personalen, och dĂ€r har vi arbets miljön. Mycket handlar om pressade tider: vi mĂ„ste fĂ„r den tid vi behöver med patienterna sĂ„ att inte det viktigaste av allt blir lidande âsamtalen. â
Jargongen pÄ jobbet kan vara bÄde inkluderande och exkluderande.
Det gÀller att vara vaksam pÄ de negativa sidorna.
Jargong har vÀl funnits sÄ lÀnge mÀnniskor har gjort det. DÀr det bildas grupper odlas alltid interna kulturer av skÀmt och uttryck. Och det kan vara nÄgot positivt. Det framgÄr av en ny studie frÄn Malmö universitet, dÀr arbetsvetaren Lisa Ringblom intervjuat tjugo gruvarbetare, bÄde mÀn och kvinnor, i Àmnet.
â Den absoluta majoriteten lyfte fram jargongen som nĂ„gonting som man i stor utstrĂ€ckning uppskattade, och som bidrog till att man trivdes, berĂ€ttar hon.
Gruvarbetarjargongen, som brukar kallas âpit talkâ, Ă€r enligt informanterna i studien tuff och rĂ„, men samtidigt hjĂ€rtlig. Liksom jargong i allmĂ€nhet Ă€r en av dess funktioner enligt Lisa Ringblom att knyta samman med arbetarna.
â NĂ€r du Ă€r en del av den blir du upptagen i gemenskapen. I en riskabel miljö som gruvan blir jargongen en âomsorgspraktikâ, ett sĂ€tt att ta hand om varandra.
Jargongen har dock alltid tvĂ„ sidor: Sam tidigt som den förenar somliga, stĂ€nger den andra ute. En som intresserat sig för den exkluderande dimensionen av fenomenet Ă€r journalisten och författaren Fredrik Kull berg. I sin nya, satiriska bok Svensk floskel ordbok behandlar han sĂ€rskilt den sĂ„ kallade âmanagementjargongenâ, som odlas bland chefer, kommunikatörer och HR-personer.
Snarare Ă€n ton och attityd karaktĂ€riseras den av specifika begrepp â som âagiltâ, âför Ă€ndringsresaâ och âentreprenörskapâ â men med precis samma förmĂ„ga att utestĂ€nga.
â Det hĂ€r sprĂ„ket, som ju inte Ă€r helt lĂ€tt att förstĂ„, fungerar utĂ„t som ett bevis pĂ„ expertis: âDet hĂ€r som vi sysslar med, och som du kanske inte riktigt förstĂ„r, Ă€r vĂ€ldigt viktigt och modernt.â
Managementjargongen Àr ofta rÀtt tom, enligt Fredrik Kullberg, med begrepp, gÀrna engelska, sÄ vaga att man kan fylla dem med lite vad som helst. Men den kommer uppi
frÄn, och har som uppgift att ge status Ät en yrkeskÄr.
â Det Ă€r ett floskulöst sprĂ„k som utgĂ„r frĂ„n makthavare och maktsfĂ€rer. Det handlar om just makt, det hĂ€r som vi inte Ă€r sĂ„ förtjusta över att prata om i Sverige, men som jag tycker Ă€r viktigt att vi pratar om.
ATT JARGONG PĂ JOBBET inte bara kan vara exkluderande utan rent krĂ€nkande, sexistisk och rasistisk, Ă€r ett faktum som blev mycket pĂ„tag ligt under metoo och har sedan dess uppmĂ€rksam mats i mĂ„nga branscher. Flera initiativ har startats för att hantera det. Ett sĂ„dant Ă€r âSila snacketâ frĂ„n i vĂ„ras, som först gĂ€llde byggbranschen, men som nu riktar sig mot alla yrkesomrĂ„den.
â âSila snacketâ lyfter rĂ€tt kĂ€nsliga Ă€mnen i arbetet pĂ„ ett roligt eller involverande sĂ€tt. Vi kommer ut till en grupp personer, och
»âSila snacketâ lyfter kĂ€nsliga Ă€mnen i arbetet pĂ„ ett roligt sĂ€tt.«
istĂ€llet för att berĂ€tta för dem hur saker ligger till och vad de ska tycka, har vi ett samtal om var olika mĂ€nniskor upplever att grĂ€nsen gĂ„r för vad som Ă€r okej att sĂ€ga, berĂ€ttar Charlie Klang, en av dem som driver âSila snacketâ.
INITIATIVETS huvud sakliga verktyg Àr ett mÀrke som medarbetare kan bÀra som pin eller fÀsta som klistermÀrke pÄ arbetsplatsen. Det ska pÄminna om att vÄrda sprÄket, och om att ens egna ordval pÄverkar omgivningen. Det fungerar dock ocksÄ som en brygga, berÀttar Charlie Klang.
â  NĂ€r nĂ„gon sĂ€ger ifrĂ„n blir det lĂ€tt en krock. âSila snacketâ Ă€r ett sĂ€tt att undvika det. IstĂ€llet för att sĂ€ga att âdet dĂ€r var jĂ€vligt rasistiskt sagtâ, sĂ€ger man: âtĂ€nk pĂ„ Sila snacketâ, och sĂ„ skrattar man Ă„t det. Vi försöker att avdramatisera
Àmnet och samtidigt uppmana till att sÀga ifrÄn oftare.
Att ifrÄgasÀtta en arbetsplatsjargong kan annars vara svÄrt. Den som gör det riskerar att göra bort sig. NÀr det gÀller management jargongen framstÀlls man lÀtt som dum och oinitierad, berÀttar Fredrik Kullberg. NÀr det kommer till gruvarbetarna i Lisa Ringbloms studie sÄ Àr de istÀllet rÀdda för att verka humorlösa. UtgÄngspunkten för ett skÀmt Àr ju, som Lisa Ringblom konstaterar, att man inte ska ta sakinnehÄllet i det sagda pÄ allvar.
â NĂ€r man skojar sĂ„ Ă€r det nĂ„gon form av socialt fridlyst praktik. Det Ă€r dĂ€rför ganska svĂ„rt att gĂ„ vinnande ur den typen av situa tion. Risken Ă€r stor att man fĂ„r höra att: âHer regud, fattar du inte att det var ett skĂ€mtâ.
Charlie Klang konsta terar att jargong har en sjĂ€lvgenererande dyna mik â den kan upprĂ€tt hĂ„llas utan att nĂ„gon egentligen vill ha den. Om en grupp sitter och skĂ€mtar olĂ€mpligt kring ett bord har alla skĂ€l att bidra och att inte ifrĂ„ga sĂ€tta, helt enkelt för att passa in. Och nĂ€r man vĂ€l har bidragit Ă€r man med skyldig, vilket kan göra det Ă€nnu svĂ„rare att adressera problemet.
â Det Ă€r dĂ€rför vi tycker att det Ă€r sĂ„ viktigt att upprĂ€tta system dĂ€r alla vĂ„gar sĂ€ga ifrĂ„n, för att kunna bryta den illusion som jar gongen utgör. â
»Det Àr viktigt att upprÀtta system dÀr alla vÄgar sÀga ifrÄn, för att kunna bryta den illusion som jargongen utgör.«
â JAG HAR FLERA FĂRETAG men har bara köpt julklapp till mig sjĂ€lv en gĂ„ng. Det var förra Ă„ret, under pandemin. Skatteverket höjde prisnivĂ„n för de julklappar man kan köpa och det var nĂ€r jag hörde talas om det som jag ens kom pĂ„ tanken. DĂ„ köpte jag ett par hörlurar att ha vid trĂ€ning. Jag Ă€r egenföretagare, smĂ„barnsförĂ€lder och sitter i branschorganisationens styrelse, alltsĂ„ har jag nĂ€stan ingen fritid att anvĂ€nda julklapparna pĂ„. DĂ„ Ă€r det bĂ€ttre att köpa nĂ„got som jag kan anvĂ€nda i jobbet. Jag har i och för sig sedan lĂ€nge planerat att min 40-Ă„rskris ska vara att Ă„ka Vasaloppet, sĂ„ kanske ett par nya stavar hade varit bra? Tidigare, som anstĂ€lld, Ă€r nog det mest spĂ€nnande jag fĂ„tt en raclettegrill.
â FĂRRA Ă RET FICK vi ett present kort som gĂ€ller i alla butiker i Falköping och det tycker jag var vĂ€ldigt bra, för dĂ„ kan jag vĂ€lja sjĂ€lv om jag vill gĂ„ till Cervera eller Intersport. Ett sĂ„dant presentkort passar verkligen alla och pĂ„ min avdelning var det mycket uppskattat. Jag har faktiskt inte utnyttjat mitt pre sentkort Ă€n men nu Ă€r det dags. Jag Ă€r inne pĂ„ att köpa en ny kaffebryggare. Jag tror att kortet var pĂ„ 500 kronor sĂ„ det blir ju ett bidrag.
NÄgot Är har vi fÄtt en choklad ask. DÄ kÀnns det lite som om man glömt av det och fÄtt fixa nÄgot snabbt, som en nödlös ning. Nej, bort med pÄsarna med kaffe och te och sÄdant dÀr. Det Àr klart att man uppskattar det ocksÄ nÀr det Àr en gÄva, men ...
â JAG SKULLE VILJA ha en frisk vĂ„rdstimme per vecka, pĂ„ arbets tid och utan löneavdrag. Det skulle inte bara gagna medarbe tarnas vĂ€lbefinnande utan ocksĂ„ Sjöfartsverket. VĂ„r arbetsgivare pratar vĂ€ldigt mycket om att vi ska vara âett sjöfartsverkâ, och jag tror att det skulle kunna stĂ€rka gemenskapen mellan olika avdel ningar och personalgrupper om vi fick tillfĂ€lle att göra roliga och fysiskt anstrĂ€ngande saker till sammans. FrĂ„gan har varit uppe för diskussion och arbetsgivaren har varit lite positiv, men nu har det varit tyst ett tag. Nu Ă€r det nog lĂ€ge. Kan man inte konkur rera med lönehöjningar som gĂ„r i takt med inflationen sĂ„ kanske man kan konkurrera med en sĂ„dan hĂ€r förmĂ„n, som dessutom har ett vĂ€ldigt starkt signalvĂ€rde.
OmstÀllning
Nya möjligheter till studier sid 24
De vÄgade utbilda sig igen sid 26
SÄ funkar studiestödet sid 30
10 sidor engagerande lÀsning!
Det har aldrig funnits bÀttre möjligheter att gÄ vidare i karriÀren. Ett nytt generöst studiestöd plus laglig rÀtt att ta ledigt för studier öppnar för att byta spÄr.
80 procent av lönen i studiebidrag!
Inte konstigt att det nya omstÀllningsstudiestödet Àr hett eftertraktat.
TEXT: STEFAN KARLSSON
Det kan finnas flera olika orsaker. Men efter ett antal Är i arbetslivet kan det krÀvas förÀnd ring. Ny kunskap för att vara relevant eller en ny inriktning för att inte tappa gnistan. Men hur klarar man att börja plugga igen, rent ekonomiskt? Det nya omstÀllningsstudiestödet ger vÀldigt goda möjligheter.
â Redan sju minuter efter att vi öppnat vĂ„r webbtjĂ€nst kom den första ansökan in. Efter den första timmen sĂ„ hade vi 600 ansök ningar, sĂ€ger Stefan TĂ€rnhuvud, pressekrete rare pĂ„ CSN.
CSN administrerar omstÀllningsstudiestö det som finns sedan 1 oktober. Myndigheten har anstÀllt minst 70 nya handlÀggare för att hinna ta hand om alla ansökningar som kommer in.
â Vi hade trott att ungefĂ€r 5 000 personer skulle söka för hela Ă„ret. Men det har redan dubblats, sĂ€ger Stefan TĂ€rnhuvud. Det nya offentliga studiestödet gör det
möjligt att kompetensutveckla sig mitt i livet för att bli mer attraktiv att anstÀlla.
â OmstĂ€llningsstudiestödet Ă€r en möjlig het för den som Ă€r lite Ă€ldre, som jobbat ett tag, som ska vĂ„ga plugga utan att ekonomin försĂ€mras alltför mycket, sĂ€ger Stefan TĂ€rn huvud.
Stödet kan sökas av dig som Àr mellan 27 och 62 Är och Àr vÀl etablerad pÄ arbetsmark naden. För att stödet ska beviljas sÄ mÄste du ocksÄ visa att den sökta utbildningen stÀrker din stÀllning pÄ arbetsmarknaden. Det kan handla om bÄde komvux-, folkhögskole- hög skole- och yrkesutbildningar i Sverige.
â Till exempel kan en undersköterska gĂ„ ett Ă„rs pĂ„byggnadsutbildning och bli speci alistundersköterska, eller en ingenjör gĂ„ en pĂ„byggnadsutbildning inom AI eller maskin inlĂ€rning â eller göra nĂ„got helt annat, sĂ€ger Stefan TĂ€rnhuvud.
Du kan inte fÄ stöd för utbildningar som Àr av hobbykaraktÀr, eller utbildningar som en enskild arbetsgivare borde tillhandahÄlla för att anstÀllda ska kunna sköta sina arbetsupp gifter.
Stödet bestÄr av tre delar: ett bidrag som alla kan fÄ, ett bidrag som de med kollektivav tal kan fÄ och ett lÄn. Stödet tÀcker upp till 44 veckors heltidsstudier. Det kan Àven gÀlla för deltidsstudier.
â Ăr utbildningen kortare sĂ„ fĂ„r du söka för det. Ăr utbildningen lĂ€ngre sĂ„ fĂ„r du söka finansiering pĂ„ annat hĂ„ll. Eller gĂ„ ned i studietakt och fĂ„ lĂ€gre bidrag och lĂ„n, sĂ€ger Stefan TĂ€rnhuvud.
Hur mycket du kan fÄ i omstÀllningsstudie stöd beror pÄ din inkomst. En enkel tumregel Àr att den kan tÀcka upp till 80 procent av din tidigare lön. Det Àr betydligt mer Àn via det vanliga studiemedelssystemet. Och dessutom Àr bidragsdelen betydligt större.
â OmstĂ€llningsstudiestödet har en ganska förmĂ„nlig bidragsdel som gör att du kan gĂ„ tillbaka och sĂ€tta dig i skolbĂ€nken utan att för lora sĂ€rskilt mycket, sĂ€ger Stefan TĂ€rnhuvud.
FĂRUTOM DET OFFENTLIGA omstĂ€llningsstu diestödet, sĂ„ kan du fĂ„ ett kompletterande omstĂ€llningsstudiestöd om din arbetsplats har kollektivavtal med en omstĂ€llningsorga nisation. Det kan vara stor skillnad, sĂ€rskilt vid högre inkomster (se tabell sid 30â31).
TRR TrygghetsrÄdet Àr en sÄdan. De ger stöd och vÀgledning till privatanstÀllda tjÀns temÀn som blivit uppsagda eller har behov av att kompetensutveckla sig. TRR har mÀrkt ett stort intresse för det nya omstÀllningsstudie stödet.
â Jag skulle sĂ€ga att det Ă€r viktigt för var och en att fundera över hur jag hĂ„ller mig relevant över tid pĂ„ arbetsmarknaden. Det hĂ€r stödet införs utifrĂ„n insikten att det kan ske inte lĂ€ngre funkar sĂ„ att du först utbildar dig, sedan jobbar och sedan gĂ„r i pension. Det Ă€r mer rimligt att du fyller pĂ„ med kompetens under arbetslivet. Kraven förĂ€ndras ocksĂ„ pĂ„ grund av digitalisering, automatisering och andra typer av samhĂ€llsförĂ€ndringar, förkla rar Johan LagerhĂ€ll, vd för TRR.
I TRR:s mÄlgrupp kommer stödet primÀrt att anvÀndas för högskole- och yrkeshögskole utbildningar, inte för hela program, utan mer enskilda kurser och moment, tror han.
â OmstĂ€llningsstudiestödet Ă€r inte tĂ€nkt för den som ska inleda högre studier. Det handlar snarare om kortare pĂ„fyllnadsutbild ningar. Sedan kommer vi i den kollektivavta lade vĂ€rlden ocksĂ„ att ha möjligheten att köpa in vissa utbildningar, fortsĂ€tter han.
OmstÀllningsorganisationer som TRR kan ocksÄ skriva ett yttrande som skickas till CSN för att bekrÀfta att den sökta utbildningen stÀrker din stÀllning pÄ arbetsmarknaden. Ytt randet underlÀttar CSN:s bedömning.
I slutet av oktober, nÀr det nya stödet funnits i tre veckor, hade över 13 000 ansökningar om omstÀllningsstudiestöd registrerats hos CSN. Hur mÄnga av dem som sedan beviljas ÄterstÄr att se. Ansökningar hanteras i den ordning de kommer in. Stödet kan dock bara beviljas sÄ lÀnge statens anslag rÀcker.
Det Àr hög tid att söka om du vill ha stöd för en utbildning som börjar nÀsta Är.
â Ju förr vi fĂ„r in ansökan desto större Ă€r sannolikheten att du kan fĂ„ stöd, sĂ€ger Stefan TĂ€rnhuvud. â
»Det funkar inte lÀngre sÄ att du först utbildar dig, sedan jobbar och sedan gÄr i pension.«
OmstÀllning
Efter en karriĂ€r som skĂ„despelare kom Patrik Ganebratt till en punkt dĂ€r det behövdes en förĂ€ndring. En helt ny inriktning i arbetslivet â men fortfarande med röst och tal i fokus.
TEXT: STEFAN KARLSSON FOTO: ANNACARIN ISAKSSONAtt vÄga vara lite tokig och lekfull Àr en fördel som bakgrunden som skÄdespelare ger Patrik Ganebratt.
Efter en ungdomstid med ett vÀxande intresse för teater, utbildade sig Patrik Ganebratt till skÄdespe lare. Först i Göteborg och Malmö, sedan i London. Han ÄtervÀnde till Göte borg för att frilansa och spelade bland annat barnteater och var med och startade den fria teatergruppen Teater Bastard. De satte upp Shakespeare-pjÀser, gjorde en egen tolkning av Tolvskillingsoperan och en stor uppsÀtt ning av Spartacus i en gammal industrilokal pÄ Hisingen.
Men till slut fick han nog. Det var hÄrd kon kurrens om skÄdespelarjobben och osÀkra anstÀllningar som frilansare. FrÄgan var vad han skulle göra istÀllet. Han pendlade mellan flera saker.
â En dag nĂ€r jag satt vid havet sĂ„ var det bara som att insikten kom över mig: jag ska bli logoped, sĂ€ger han.
Den kom dock inte helt som en blixt frÄn klar himmel. Patrik Ganebratt hade lÀrt kÀnna nÄgra logopeder i London. Han hade gÄtt röstkurser som skÄdespelare och fÄtt logopedhjÀlp som tonÄring.
â Jag tyckte det var fascinerande med röst och sprĂ„k. Jag jobbade ju med repliker och hur man sĂ€ger saker.
HAN HADE OCKSà jobbat en del inom vÄrd omsorgen, pÄ gruppbostÀder och daglig verksamhet, dÀr han mött logopeder.
â Jag kĂ€nde att jag ville jobba med nĂ„gon ting dĂ€r man stöttar mĂ€nniskor i deras utveckling. Det hĂ€r blev som att knyta ihop sĂ€cken.
Han var dock inte behörig att komma in pÄ logopedutbildningen. Han behövde lÀsa in en del Àmnen pÄ Komvux först. Men det stopp ade honom inte.
â Det var ganska sjĂ€lvklart att jag skulle plugga. Jag hade fortfarande studiemedel kvar.
Som 38-Äring kom han in pÄ logopedut bildningen vid Göteborgs universitet. Han hamnade i en klass med fyra-fem jÀmnÄriga studenter. Patrik Ganebratt, som var van vid att klara sig som skÄdespelare, hade inga pro blem att vÀnja sig vid att leva pÄ studiemedel. Han drygade ut studiebidrag och lÄn genom att jobba extra.
2009 utexaminerades han som logoped. DÄ var det ont om lediga logopedjobb att söka i Göteborg. Patrik Ganebratt hade turen att fÄ jobb som logoped i London. Men efter nÄgot Är blev det en omorganisation pÄ arbetsplat sen. Han var sist in och blev av med jobbet. DÄ flyttade han tillbaka till Sverige.
â Jag kĂ€nde att det var ganska svĂ„rt att arbeta som logoped i London. Jag hade ju inte pluggat till yrket dĂ€r, sĂ€ger han.
Patrik Ganebratt fick ta olika vikariat och anstÀllningar runtom i landet. Tills en dag dÄ han fick ett vikariat pÄ en skola i Göteborg och kunde flytta hem igen. Han blev kvar i skolans vÀrld eftersom han gillade lagarbetet. Det var bÄde givande och inspirerande att jobba tillsammans med andra professioner, menar han.
NÀr han blivit varm i klÀderna som logoped sÄ engagerade han sig ocksÄ fackligt
â Gör: Logoped pĂ„ centrala elevhĂ€lsan i Marks kommun.
â Ă lder: 55 Ă„r.
â Bor: Göteborg.
â Fackligt engagemang: Styrelseledamot i Logoped förbundet.
i Logopedförbundet, ett av SRAT:s mÄnga yrkesförbund. Som student satt han i stu dentkÄrens styrelse. DÀrför var han inte sen att sÀga ja nÀr han tillfrÄgades om att kandi dera till Logopedförbundets styrelse för nÄgra Är sedan. Han blev invald.
SNART SKA
GANEBRATT ta nÀsta steg i logopedkarriÀren. LÀmna jobbet pÄ elevhÀl san i Marks kommun, dÀr han arbetat i fyra Är, för att starta upp logopedverksamheten frÄn scratch pÄ en skola i Lysekil.
I dag har han betydligt högre studieskulder Àn mÄnga av sina kollegor. Men det Àr inget han beklagar sig över.
Han kÀnner att logopedyrket Àr rÀtt. Han Àlskar blandningen av humaniora, sprÄk, medicin, psykologi, och att man mÀrker att arbetsinsatserna leder nÄgonstans. Men visst kan han sakna skÄdespeleriet ibland.
â SkĂ„despelande var mitt liv. Ibland har jag funderat pĂ„ varför det inte var jobbigare att byta. Men det Ă€r ju inte sĂ„ att jag aldrig mer kommer att göra det. Det ligger kvar dĂ€r pĂ„ en hylla.
Nu fÄr han stÄ pÄ scen pÄ fritiden istÀllet. Och han fÄr anvÀndning av sina skÄdespelar erfarenheter i jobbet som logoped dÄ och dÄ.
â NĂ€r man jobbar med behandling av barn Ă€r det mycket lek. Och vissa barn Ă€r svĂ„rmoti verade. DĂ„ kan jag anvĂ€nda mig av skĂ„despe leri och göra tokigheter för att de ska komma med pĂ„ tĂ„get. â
Kan man fÄ över 20 000 per mÄnad i bidrag för studier tar man chansen, resonerar hon. à sa Sjöström var nog en av de första SRATmedlemmarna som sökte det nya omstÀllningsbidraget. TvÄ dagar efter lanseringen den 1 oktober skickade hon in ansökan.
Efter 18 Är i optikeryrket kÀnde hon att det var dags för förÀndring. Hon valde dÀrför att satsa pÄ den ettÄriga magisterutbildningen som inte fanns nÀr hon utbildade sig för 20 Är sedan.
â Jag trivs jĂ€ttebra pĂ„ mitt jobb inom en mindre privat kedja. Magisterutbildningen ger mig en fördjupad kunskap och gör att jag har fler alternativ pĂ„ arbetsmarknaden. DĂ„ kan jag exempelvis lĂ€ttare fĂ„ jobb inom ögonvĂ„rden.
NÀr à sa Sjöström sökte utbildningen i vÄras hörde hon talas om det nya studiestödet som var pÄ vÀg. Hon övervÀgde att vÀnta ett Är för att söka stödet för hela utbildningen. Men hon valde att satsa direkt och hoppas pÄ att fÄ stödet till termin tvÄ 2023.
â Risken var att det inte skulle bli av annars. Jag kommer frĂ„n en förĂ€ldraledighet och det var ett bra tillfĂ€lle att ta utbildningen direkt efter. Min man vill ocksĂ„ söka stödet, dĂ„ hade han kanske trĂ€ngt sig före mig, sĂ€ger hon med glimten i ögat.
Ekonomin Ă€r en utmaning för fembarnsfamiljen. Ă sa Sjöström har nu det âvanligaâ studiebidraget frĂ„n CSN som för nĂ„gon med fem barn ligger pĂ„ cirka 5 000 kronor per mĂ„nad. Hennes man Ă€r förĂ€ldraledig.
â Jag fick förskott pĂ„ ett arv och har sparpengar. Det gjorde att vi vĂ„gade satsa trots att vi har höga kostnader med fem barn. Men jag hĂ„l ler tummarna för att jag ska fĂ„ det nya bidraget nĂ€sta termin.
Ă sa Sjöström saknar kollektivavtal och kom mer dĂ€rför âbaraâ fĂ„ ena delen av bidraget pĂ„ drygt 21 000 kronor. Med kollektivavtal hade hon kunnat fĂ„ cirka 5 000 kronor till i bidrag.
Ansökningsprocessen var smidig. Det tog à sa Sjöström cirka 30 minuter att fÄ in ansökan.
â Vill man byta spĂ„r Ă€r det smart att söka det hĂ€r tycker jag. Men jag tror inte att folk kĂ€nner till det riktigt. â
TEXT: PER CORNELL»Ibland har jag funderat pÄ varför det inte var jobbigare att byta.«
Med studieledighetslagen och omstÀllningsstudiestödet i ryggen Àr det lÀtt och lönsamt att sadla om. HÀr Àr guiden till alla stöd och regler.
TEXT: STEFAN KARLSSON GRAFIK: SANDRA JOHNSON KĂLLA: CSN, PTK, RIKSDAGEN.SEDu kan fĂ„ stöd upp till 44 veckors heltidsstudier. Vid deltidsstudier kan stödet drygas ut Ă€nnu lĂ€ngre. Om du till exempel studerar pĂ„ 50 procent sĂ„ kan du fĂ„ stöd under 88 veckor.
Yrkesverksam som vill kompetensutveckla sig mitt i livet för att stÀrka sin stÀllning pÄ arbetsmarknaden.
Enligt âlagen om arbetstagares rĂ€tt till ledighet för utbildningâ har anstĂ€llda rĂ€tt till tjĂ€nstledighet för studier. Det krĂ€vs att du varit anstĂ€lld i minst sex mĂ„nader i följd, eller sammanlagt tolv mĂ„nader under de senaste tvĂ„ Ă„ren.
Ska ha arbetat minst 16 timmar i snitt per vecka under 8 av de senaste 14 Ären, samt under 12 av de senaste 24 mÄnaderna.
och lÄn. Dels ett grundlÀggande offentligt bidrag som betalas ut av CSN, dels ett kompletterande kollektivavtalat bidrag som betalas ut av din omstÀllningsorganisation, samt, om du sÄ önskar, ett studielÄn frÄn CSN. Storleken pÄ omstÀllningsstudiestödet berÀknas utifrÄn din lön. Du kan fÄ upp till 80 procent av din tidigare inkomst i bidrag, dock högst 4,5 inkomstbasbelopp per Är.
Kontakta din omstÀllningsorganisation för rÄd om lÀmpliga utbildningar. De kan skriva ett yttrande om hur utbildningen stÀrker din position pÄ arbetsmarknaden som skickas till CSN. De kan Àven betala kompletterande omstÀllningsstudiestöd.
Ansök till utbildningen eller kursen du vill gÄ.
Ansök om statligt omstÀll ningsstudiestöd hos CSN.
Saker som tjÀnstepension, löneavtal och sjuklöne tillÀgg kanske lÄter mos sigt. Tills du gÄr i pension, ska förhandla lön eller blir lÄngtidssjukskriven.
Vad Àr kollektivavtal? Det Àr ett avtal mellan en arbetsgivarorgani sation och en facklig organisation. PÄ svensk arbetsmarknad finns privat, statlig och kommunal/regional sektor. Inom varje sektor finns en mÀngd kollektivavtal. Grunden Àr gemensam, att ge arbetstagarna bra anstÀll ningsvillkor, Àven om detaljerna kan skilja sig Ät. PÄ den privata sidan finns det arbetsgivare som inte har tecknat kollektivavtal, vilket innebÀr att deras anstÀllda inte omfattas av nÄgot kollektivavtal. Kollektivavtalet Àr alltsÄ inte knutet till dig som person eller om du Àr medlem i SRAT.
Vad finns i ett kollektivavtal?
I ett kollektivavtal finns villkor för anstÀll ningen som till exempel rÀtt till övertidser sÀttning, sjuklönetillÀgg, förÀldralönetillÀgg, förlÀngd uppsÀgningstid, ob-tillÀgg och regler för permission. Det reglerar ocksÄ lönepro cessen. Det betyder att du har rÀtt till ett Ärligt lönesamtal, rÀtt att veta vilka lönekriterier som finns pÄ arbetsplatsen och det ligger till grund för ditt Ärliga lönepÄslag.
Ăr det sĂ„ viktigt med tjĂ€nstepension?
Ja, de kan fÄ vÀldigt stor betydelse för ekonomin efter arbetslivet. Arbetsgivare med kollektivavtal mÄste avsÀtta pengar till sÄ kallad tjÀnstepension för den anstÀllda. TjÀnstepensionen Àr en stor del av den pension du fÄr nÀr du har uppnÄtt pensionsÄlder. Det finns flera olika tjÀns tepensionsavtal men de flesta har kon struktionen att arbetsgivaren avsÀtter 30 procent av den del av din lön som översti ger 44 375 kr (7,5 inkomstbasbelopp 2022) och 4,5 procent av din lön upp till 44 375 kr, i ett pensionssparande med mycket lÄga avgifter.
NĂ„got problem att vara utan?
Utan kollektivavtal mĂ„ste allt avtalas individuellt. Det kan finnas en tjĂ€nstepen sionslösning som liknar den kollektivav talade. Men det Ă€r sĂ€llan den övertrumfar den. VĂ€rt att tĂ€nka pĂ„ Ă€r att ingen privat aktör kan förhandla fram samma lĂ„ga fondavgifter som fackförbunden har kunnat göra. PĂ„ samma sĂ€tt Ă€r det med löneprocess, övertid, permission om en nĂ€ra slĂ€kting gĂ„r bort, sjuklönetillĂ€gg, förĂ€ldralönetillĂ€gg, förlĂ€ngd uppsĂ€gnings tid och sĂ„ vidare â du mĂ„ste förhandla fram detta sjĂ€lv.
Hur fĂ„r jag svenska vĂ€nnerâ, Ă€r den vanligaste frĂ„gan jag fĂ„r av nyanlĂ€nda nĂ€r jag förelĂ€ser för dem om vad det innebĂ€r att leva i ett demokratiskt och sekulĂ€rt land som Sverige. MĂ„nga Ă€r nyfikna och vill veta vilka spelregler som gĂ€ller i Sverige för att kunna integreras. FrĂ„gan ovan öppnar dörren för andra frĂ„gor kring normer, svensk kultur och sociala koder. Privat och pĂ„ jobbet. Vad betyder det egentligen nĂ€r min kollega frĂ„gar alla: Ă€r det nĂ„gon som ska ha den sista kanelbullen? Och varför tittar alla konstigt pĂ„ mig nĂ€r jag sĂ€ger ja och tar emot den? Det hĂ€r vill mĂ„nga nyan lĂ€nda veta svaret pĂ„ för att knĂ€cka koden till att fĂ„ svenska vĂ€nner. I min bok 7 rĂ„d till Mustafa â sĂ„ blir du lagom svensk i vĂ€rldens mest extrema land gĂ„r jag igenom hur man anpas sar sig till Sverige och det svenska.
MIN ERFARENHET EFTER att ha besökt över 260 kom muner och trĂ€ffat tiotusentals nyanlĂ€nda Ă€r att nĂ€r dessa frĂ„gor vĂ€l kommer upp, fĂ„r de nyanlĂ€nda höra att de ska âvara sig sjĂ€lvaâ. Men de som Ă€r nya i Sverige mĂ€rker rĂ€tt snabbt att det inte stĂ€mmer och att det finns ett svenskt sĂ€tt att bete sig pĂ„, prata och till
och med tĂ€nka. NĂ€r de gör âfelâ uppstĂ„r en tystnad som de uppfattar som ett svenskt sĂ€tt att uttrycka ogillande. Ingen sĂ€ger nĂ„got. Men varför sĂ€ger inte nĂ„gon nĂ„got? Dels Ă€r det för att svenskar Ă€r sĂ„ marinerade i det svenska att de knappt reflekterar över det. Dels för att mĂ„nga svenskar ser sig sjĂ€lva som toleranta och inkluderande. Att dĂ„ tala om vad som passar och inte passar in kan ge den sjĂ€lv bilden en törn.
MEN SANNINGEN ĂR att man gĂ„r vilse â vĂ€lvil jan leder fel. Integrationsprocessen tar lĂ€ngre tid och de som Ă€r nya i Sverige kan fĂ„ för sig att svenskar inte vill inkludera dem pĂ„ grund av deras hudfĂ€rg eller religion. Det Ă€r vĂ€ldigt synd dĂ„ det helt enkelt inte Ă€r sant.
NĂ€r forskaren Lars TrĂ€gĂ„rdh stĂ€llde frĂ„gan âvad Ă€r viktigt för att rĂ€knas som svensk?â i en tillitsundersökning var det 94 procent som svarade ârespektera svenska lagar och reglerâ och 84 procent âsvenska sprĂ„ketâ. Endast 22 procent menade att det var viktigt att vara född hĂ€r. Detta Ă€r goda nyheter för inklude ring och integration. Det visar pĂ„ att svenskar Ă€r mindre intresserade av etnicitet och blods band utan lĂ€gger mer vikt vid beteende.
Om du beter dig pĂ„ ett sĂ€tt som uppfattas som svenskt underlĂ€ttar du din integrations process. Men för att det ska ske behöver svenskar tydliggöra spelreglerna. Ty det Ă€r inte möjligt att spela fotboll om en eller flera spelare inte behĂ€rskar offside-regeln. Om man sen vĂ€ljer att följa den Ă€r en annan frĂ„ga.ââ
»Det finns ett svenskt sÀtt att bete sig pÄ, prata och till och med tÀnka.«
â
Skriv din frÄga till essens@a4.se
Undrar du vad som gÀller? SRAT:s experter svarar pÄ dina frÄgor om arbetsmiljö, lön, rÀttigheter och anstÀllningsvillkor.
Jag behöver ett arbetsgivarintyg
För en tid sedan blev jag uppsagd i samband med en omorganisation. Nu ska jag söka ersÀttning frÄn a-kassan och dÄ vill de ha ett arbetsgivarintyg. Vad Àr det?
SVAR: Ett arbetsgivarintyg Àr ett dokument som visar att du varit anstÀlld hos en arbetsgivare under en viss tidsperiod. Det intygar bland annat hur mycket du har arbetat och vad du har haft för lön.
NÀr din anstÀllning upphör ska din arbets givare, enligt lagen om arbetslöshetsförsÀk ring, pÄ begÀran ge dig ett arbetsgivarintyg.
Du behöver intyget om du ska söka ersÀttning frÄn a-kassan och intyget hjÀlper kassan att pröva din rÀtt till ersÀttning samt berÀkna vilken ersÀttning du har rÀtt till.
Blanketten för intyget kan du fÄ frÄn a-kassan eller arbetsförmedlingen. Be din arbetsgivare om hjÀlp att fylla i intyget och be dem underteckna det.
Om du har fler frÄgor kan ocksÄ SRAT:s a-kassa, Akademikernas a-kassa hjÀlpa dig.
Fredrik Damm Förhandlare»Du behöver intyget om du ska söka ersÀttning frÄn a-kassan.«
Nu kan jag lĂ€sa i tidningarna att det Ă€r avtalsrörelse igen och alla pratar hela tiden om âmĂ€rketâ. Vad Ă€r det egentligen?
SVAR: Den svenska modellen bygger pÄ att arbetsmarknadens parter, fack och arbets givare, kommer överens om de villkor som ska gÀlla pÄ arbetsmarknaden. NÀr det gÀller löner har vi en ordning som innebÀr att den konkurrensutsatta industrin Àr den bransch som förhandlar först i en avtalsrörelse och dÀrmed kommer överens om det sÄ kallade mÀrket.
MÀrket Àr i grunden ett mÄtt pÄ hur mycket lönerna ska öka kollektivt under den för handlade avtalsperioden. Det Àr alltsÄ inte en garanti för hur mycket en individs lön ska öka.
Syftet med mÀrket Àr att vi arbetstagare ska kunna fÄ rimliga reallöneökningar över tid och att företagen ska kunna bibehÄlla sin internationella konkurrenskraft. MÀrket Àr en grundsten i svensk lönebildning och har i snitt givit tvÄprocentiga reallöneökningar sedan det infördes 1997.
MÀrket Àr normerande, vilket innebÀr att de allra flesta arbetsgivare pÄ arbetsmarkna den beaktar det, oavsett vilken sektor arbets givaren verkar i och vilken avtalskonstruktion som finns.
Fredrik Damm Förhandlare
Jag vill betala min medlemsavgift mĂ„nadsvis via autogiro â hur gör jag det? SVAR: Bra val! Autogiro Ă€r det mest resurssnĂ„la betalningsalternativet för din SRAT-förening och du betalar dĂ„ i slutet av varje mĂ„nad. I annat fall Ă€r det huvudsakliga betalsĂ€ttet kvartalsvis i förskott.
Du tecknar autogiro genom att logga in i din internetbank och under avdelningen âAnslut autogiroâ söka upp din SRAT-fören ing â LKR Service AB, Logopedförbundet, Lotsförbundet, SRAT-föreningen vid Fortifi kationsverket, Svensk Flygteknikerförening, Svenska Barnmorskeförbundet, Sveriges Tandhygienistförening, Trafik och JĂ€rnvĂ€g, Utrikesförvaltningens personalförening samt för övriga föreningar SRAT som betalnings mottagare. Observera alltsĂ„ att SRAT som betalningsmottagare inte kommer att fungera om du Ă€r medlem i nĂ„gon av föreningarna ovan.
Samuels MedlemsserviceJAG HĂRDE NĂ GON som sa: âVi leker nĂ€r vi Ă€r barn, studerar nĂ€r vi Ă€r unga och arbetar som vuxna. Men vi borde blanda mer.â Det Ă€r ett tankesĂ€tt som jag lever efter. Utöver att jobba försöker jag att bĂ„de leka och studera. Just nu lĂ€ser jag filosofi och jag gillar att hĂ„lla pĂ„ med improvisationsteater. Mer lekfullt Ă€n sĂ„ blir det inte för en medelĂ„lders man, kan jag intyga.
SĂ„ varför Ă€r det viktigt att bĂ„de lĂ€ra och leka ocksĂ„ som vuxen och yrkesarbetande? Det Ă€r faktiskt rĂ€tt gammaldags att tro att man först skaffar sig en examen och sedan bara jobbar pĂ„. Vi jobbar ju i komplexa och högkvalificerade yrken och professio ner. Ingen kan allt, vare sig i början eller slutet av karriĂ€ren â vi behöver stĂ€ndigt fylla pĂ„ med ny kunskap. Det Ă€r viktigt att stĂ€ndigt fĂ„ utvecklas i jobbet eller att fĂ„ specialisera sig.
SRAT arbetar för att alla ska fĂ„ goda förutsĂ€ttningar att fördjupa sin grund utbildning eller utvecklas i sitt yrke. Men för mĂ„nga arbetsgivare tĂ€nker kortsiktigt och budgetsnĂ„lt. Medarbetarnas kompetensutveckling ham nar lĂ„ngt ner bland prioriteringarna i verksamheten. Jag tycker att vi ska vara snĂ€lla mot oss sjĂ€lva och sĂ€ga ja till bĂ„de kreativitet och nyfikenhet hela livet. Arbetsgivare mĂ„ste se till att du fĂ„r vara nyfiken och lĂ€rande pĂ„ jobbet. Teater och filosofi Ă€r utvecklande för mig â men vad Ă€r just din grej?
Magnus Nordström Förbundsordförande SRAT
Jag gillar ... ... att vi gÄr mot jul- och nyÄr. MÄnga medlemmar fÄr ledigt och njuter av vila med familj och vÀnner.
»Ingen kan allt, vare sig i början eller slutet av karriÀren.«
Har du frÄgor? GÄ in pÄ srat.se och hör av dig sÄ hjÀlper vi till!
Nu pÄgÄr Arbetsmiljöverkets granskning av arbetsmiljön pÄ svenska akutsjukhus. Bakgrunden Àr över 150 anmÀlningar dÀr skyddsombud begÀrt att Arbetsmiljöverket ska ingripa mot en alltför hög arbetsbelastning, personal brist och överbelÀggningar. Arbetsmiljöverket har tidigare pÄtalat att arbetsmiljöpro blemen inom vÄrden behöver ÄtgÀrdas pÄ ledningsnivÄ.
Skyddsombudens roll riskerar att bli otydligare.
ARBETSMILJĂVERKET VILL införa en helt ny struktur för föreskrifter och allmĂ€nna rĂ„d pĂ„ arbetsmiljöom rĂ„det. Saco Ă€r mycket kritiska till förslagen pĂ„ förĂ€ndringar. Arbets miljöverket har inte utgĂ„tt frĂ„n behoven hos chefer och skyddsom bud.
Henrik Sjösten, bitrÀdande förbundsjurist och förhandlare pÄ SRAT, var SRAT:s expert i Sacos remissarbete. Han menar att Arbetsmiljöverket missar sitt goda syfte att vilja göra det lÀttare att överblicka, hitta och förstÄ reg lerna.
â Nu riskerar skyddsombuden att fĂ„ en mer otydlig roll, sĂ€ger Henrik Sjösten. Jag Ă€r helt enig med Sacos
slutsatser. Nu kan vi fÄ ett sÀmre skydd för anstÀllda istÀllet. Detta Àr mycket olyckligt.
Arbetsmiljöverket vill skÀra i de allmÀnna rÄden, vilket bland annat inneburit att skrivningar om anstÀlldas samverkan har strukits tydliggöranden om skyddsombu dets roll och hur arbetstagare ska fÄ inflytande över arbetsmiljöar betet.
â De nya reglerna blir svĂ„rare att förstĂ„, sĂ€ger Henrik Sjösten. Lokalt inflytande över arbetsmiljöarbetet kan faktiskt minska nĂ€r begreppet samverkan byts ut mot det luddi gare âmedverkanâ.
SRAT kommer att fortsÀtta att bidra i Sacos arbete för ett tydligt och lÀttbegripligt regelverk för arbetsmiljö.
â
TEXT: PATRICIA WIDERGRENAv GDPR-skĂ€l Ă€r det inte lĂ€ng re tillĂ„tet att sprida namnteck ningar digitalt. Ett spanskt fackförbund fick betala böter för brott mot GDPR pĂ„ grund av att de spred personuppgif ter i form av namnteckningar. DĂ€rför har SRAT uppdaterat sina GDPR-regler. Fackligt förtroendevalda fĂ„r inte lĂ€gga ut namnteckningar pĂ„ webb eller mejla dokument med synliga namnteckningar. Maskera namnteckningar i dokument som till exempel förhandlingsprotokoll. Kontakta SRAT:s förbundsjurist vid frĂ„gor.ââ
SRAT förhandlar mellan 10 och 15 avtal fram till 2024. Mats Eriksson menar att avtalsrörel ser Àr viktiga för att den svenska modellen ska fungera. NÀsta Är blir speciellt och osÀkert, spÄr han.
Vad Àr en avtalsrörelse?
â Avtalsrörelser Ă€r nĂ€stan lite högtidliga! DĂ„ Ă€gnar vi stor del av tiden att förhandla och utveckla villkors- och lönefrĂ„gor. Det Ă€r ju den fackliga essensen. Men det kan vara knepigt att möta allas förvĂ€nt ningar.
Vad blir den tuffaste nöten nÀsta Är?
â Jag ska vara Ă€rlig med att det Ă€r en extremt besvĂ€rlig situation. Vi har hög inflation för första gĂ„ngen
Eriksson Förhandlingschef pÄ SRATpÄ mycket lÀnge och vi vet inte hur konjunkturen kommer att se ut. Den hÀr utvecklingen har vi inte haft pÄ lÀnge. Nu gÀller det att göra det bÀsta i det lÀge vi Àr i. Vilka frÄgor brukar komma upp i avtalsrörelser?
â ArbetsmiljöfrĂ„gorna har ökat i betydelse. Vi pratar mycket om hur vi kan fĂ„ ett lĂ€ngre och mer hĂ„llbart
LAS & omstĂ€llning 13.00â15.00 Utbildning för fackligt förtroendevalda i kommun eller region. Plats: Digitalt via Zoom.
1â2 FEBRUARI 2023
Grundkurs statlig sektor. Kurs för förtroendevalda i Saco-S-fören ingar pÄ myndigheter dÀr SRAT Àr kontaktförbund. Stockholm.
arbetsliv. Det hör vÀl ihop bÄde med höga sjukskrivningstal och de politiska diskussionerna om höjd pensionsÄlder. Vi mÄste helt enkelt agera för att anstÀllda ska orka jobba ett helt yrkesliv. Vad hoppas du att SRAT:s medlemmar ska göra under avtalsrörelsen?
â Jag hoppas att mĂ„nga intresserar sig och lĂ€ser pĂ„. FrĂ„n kansliets sida vill vi gĂ€rna ha dialog med förtroendevalda. Det finns ju goda möjligheter att mötas digitalt för alla dem som Ă€r nyfikna pĂ„ hur avtalsrörelser fungerar. Till sist, vilka myter vill du avliva?
â Vi sitter sĂ€llan och nattmang lar! Det mesta löser vi pĂ„ dagtid och det Ă€r oftast god stĂ€mning mellan parterna. â
TEXT: PATRICIA WIDERGRENLÀs hela kalendariet pÄ srat.se
Samverkan i kommun och region. Halvdags fördjupningskurs för dig som tidigare gÄtt facklig grund kurs. Digitalt via Zoom.
SRAT:SAnvĂ€nd vĂ„r karriĂ€rservice nĂ€r du ska: l bygga relevant cv l skriva personliga brev â frĂ„n ett tomt blad till skarp ansökan l spetsa din LinkedInprofil l vĂ€ssa dig inför anstĂ€llningsintervjun Allt Ă€r kostnadsfritt för dig som Ă€r medlem. SRAT har certifierade coacher med förstĂ„else för, och kunskap om, den bransch du befinner dig i.
LĂ€s mer pĂ„ srat.se/karriar. Boka en tid hos vĂ„ra karriĂ€rcoacher Evalinn Wilke, Hanna Adlerteg-Melinder och Amanda Backlund för samtal om din utveckling pĂ„ jobbet och i karriĂ€ren â karriar@srat.se
I Saco Lönesök kan du som Àr medlem orientera dig om ditt lönelÀge. Du kan göra lönejÀmförelser för att se hur ingÄngs lönerna eller löneutvecklingen ser ut, bÄde för din utbildning, ditt yrke och/eller för andra yrkesgrupper.
Saco Lönesök kan bli ett viktigt instrument nÀr du förhandlar din lön. Kom ihÄg att statistiken endast anger vad andra har i lön, inte vad du bör begÀra. Kontakta oss om du behöver rÄdgivning . srat.se/lonestatistik
