Essens 4-2022

ESSENS KÄRNAN I DITT YRKESLIV NR 4/2022

GRANSKNING

Högt tempo för många yrken TEMA

Elena Shmarina är tandhygienist i Kalmar län.

Nytt bidrag lockar fler till studier SPANING

Tänk på din jobbjargong

Problemlösare Tandhygienisten Elena Shmarina får patienten att vilja och kunna förbättra munhälsan. SID 12

E fa förm n m ck e fö ån dle rb fr m un ån sd di SR tt AT

MÖTET

4

VIKTIGA SAKER MED KOLLEKTIV­ AVTAL

Bara för medlemmar!

Hur bor du, egentligen?

Oavsett om du bor i hyresrätt, villa eller bostadsrätt får du nu medlemspris på din hemförsäkring. Och om livet svänger och du behöver ett starkare skydd är det enkelt att utöka försäkringen, också det med rabatt. Tillsammans med SRAT jobbar vi för att du alltid ska ha tillgång till bra och trygga försäkringar!

folksam.se/srat

Märkt med Bra Miljöval!

S T A R T

HÖR AV DIG!

ESSENS En medlemsförmån från ditt fackförbund SRAT, som är en del av Sveriges akademikers central­organisation, Saco. Tidningen skickas per post/e-post till medlemmarna i förbundet.

KONTAKT SRAT Telefon, växel 08-442 44 60 Webbplats www.srat.se Postadress Box 1419, 111 84 Stockholm

REDAKTION Ansvarig utgivare Anders Berndt Chefredaktör Per Cornell, A4 per@a4.se Art director Sandra Johnson, A4 Produktion A4 Text & form, www.a4.se Reportrar Tim Andersson, Anne Ralf Hållbus, Stefan Karlsson, Karin Persson Fotografer och illustratörer Johan Gustavsson, ­AnnaCarin Isaksson, Team Hawaii Omslagsbild Johan Gustavsson Korrektur Monika Lann

TRYCK Tryckeri Linderoths tryckeri, Vingåker

Upplaga 21 100 ex

För bra för att vara sant?

RUBRIKEN SYFTAR PÅ det generösa omställningspaket som finns

i Sverige sedan den 1 oktober. I teorin skulle det kunna vara ett riktigt kap för alla som vill ta chansen att byta spår eller fördjupa sig inom sitt nuvarande yrke. I praktiken lär inte pengarna räcka till alla vilket kommer gynna dem som är snabba på bollen.

Men för er som ännu inte har undersökt saken, titta lite närmare på vårt tema kring omställningsstödet och hur det fungerar. För en optiker med kollektivavtal kan det innebära 26 000 kronor per månad i bidrag under ett år. I bidrag, alltså!

Med eller utan det nya studiebidraget – att våga byta spår kan vara värt det ändå. Vi har träffat en tidigare skådespelare som i mogen ålder blev logoped. Och en optiker som visserligen har sökt stödet, men som redan har börjat sin magisterutbildning. Visst är det inspirerande med folk som vågar förändra saker!

En annan som hade modet att sadla om är tandhygienisten Elena Shmarina. Hon bytte land och yrke. Nu bidrar hon till allas vår tandhälsa genom sin forskargärning, och till många kollegors arbetsvardag genom sitt fackliga engagemang.

»En optiker med kollektivavtal kan få 26 000 kronor per ­månad i bidrag.«

Annonsbokning Patricia Widergren, patricia.widergren@srat.se

Per Cornell Chefredaktör

ISSN 2003-1548 Tidningen är momsbefriad

Missa inte ... ... granskningen av hur arbetsmiljön är i våra ­branscher. (s. 8)

... spaningen om jargong på jobbet. (s. 18)

FOTO: ANNACARIN ISAKSSON

I N N E H Å L L

4/2022 3 START 5 AKTUELLT 8 GRANSKNING För hög arbetsbelastning.

11 F&S Kultur på jobbet.

12 MÖTET Tandhygienist.

18 SPANING Sila snacket.

21 PANEL Vad vill du ha i julklapp?

22 TEMA Byta spår?

32 LISTAN Vad är ett ­kollektivavtal?

33 KRÖNIKA 34 EXPERTERNA 36 SRAT

4 ESSENS NR 4/202 2

Patrik Ganebratt övergav skådespelar­ karriären och blev logoped.

A K T U E L L T

ARBETSMARKNAD

Färre arbetslösa ­akademiker Antalet arbetslösa ­akademiker minskar, enligt Akademikernas a-kassa.

PÅ ETT ÅR HAR arbetslösheten minskat med 20 procent. Även långtidsarbetslösheten har minskat nästan lika mycket.

– A-kassans viktiga roll som en ekonomisk trygghet har blivit väldigt tydlig under pandemin. Nu när vi har en lågkonjunktur på ingång är det fortsatt viktigt att många är arbetslöshetsförsäkrade, säger Alexandra Oljans Ahlin, kommunikatör på Akademikernas a-kassa.

I september var 12 445 av medlemmarna i Akademikernas a-kassa arbetslösa, vilket är en minskning med 3 119

personer eller 20 procent. Av de arbetslösa fick 7 445 ersättning från a-kassan och 5 000 fick ersättning från Försäkringskassan för att de deltagit i ett arbetsmarknadspolitiskt program och det är framför allt den senare gruppen som har minskat. Antalet långtidsarbetslösa (längre än ett år) har sedan september 2021 minskat med 19 procent.

– Bland det mest positiva är att även långtidsarbetslösheten fortsätter nedåt. Det är mycket mer problematiskt med lång än kort arbetslöshet, både för individen och för samhället, säger Alexandra Oljans Ahlin.

Andelen arbetslösa akademiker har på ett år minskat från 2,1 till 1,6 procent. ●

TEXT: PER ­C ORNELL

FOTO PÅ SIDA: GETTY IMAGES

NYA REGLER

Åldersgränsen för a-kassa höjs Tidigare har det varit möjligt att vara medlem i en a-kassa och få ersättning till man fyller 65 år. Eftersom åldersgränserna i pensionssystemet ändras, har riksdagen beslutat att även angränsande trygghetssystem som a-kassan behöver justeras. De nya reglerna och innebär en möjlighet att få a-kassa fram till 66 år. Reglerna gäller för personer som fyller 65 år 2023 eller senare. ●

INOMHUSMILJÖ

Får man ­sänka värmen på ­arbetsplatsen?

Enligt Arbetsmiljöverkets rekommendationer för inomhustemperatur på kontor och skolor är 20–24 grader godkänt. Det innebär att man för att spara energi kan sänka temperaturen till 20 grader.

Men vid den temperaturen kommer troligen många behöva sätta på sig lite mer kläder.

– I den rådande situationen med höjda energipriser är det en rimlig åtgärd att klä på sig lite mer och därmed kunna sänka temperaturen någon grad, säger Fredrik Haux, sakkunnig på myndigheten. ●

30%

Nästan var tredje arbetsgivare inom vård och omsorg har brister i sitt arbete med tunga lyft av patienter. Det framgår av en inspektion som Arbetsmiljöverket gjort under hösten. ● NR 4/202 2 ESSENS 5

Oro för reger­ ingens planer på att begränsa tillgången till tolkar inom vården.

A K T U E L L T

Kritik mot ­tolkbegränsning Den nya regeringen vill begränsa rätten till tolk inom vården. Kritiken har inte låtit vänta på sig.

FLERA FACKFÖRBUND och tre SRAT-föreningar inom vården vänder sig mot regeringens och Sverigedemokraternas överenskommelse kring rätten till tolk inom vården. I det så kallade Tidöavtalet står bland annat: ”Utgångspunkten ska vara att den enskilde i första hand ska betala för tolktjänster. Det ska övervägas att införa en avgift för nyanlända efter att en viss tid förflutit sedan uppehållstillstånd beviljats.”

I en debattartikel i DN påtalar 6 ESSENS NR 4/202 2

fackförbunden och SRAT-föreningarna vikten av att kunna kommunicera med sina patienter för att kunna göra rätt bedömningar. Tillgång till en professionell tolk är ett viktigt verktyg för vårdpersonalen.

Från SRAT:s sida är det barnmorskor, logopeder och tandhygienister som har varit med och skrivit debattartikeln. Eva Nordlund, ordförande för Svenska Barnmorskeförbundet är både nedslagen av och upprörd över regeringens nya syn till rätten till tolk inom vården.

– Det är orimligt att vi inte ska kunna kommunicera ordentligt med våra patienter. Man kan inte förvänta sig att familjemedlemmar ska klara av den uppgiften. Det kan

vara svårt även för tolkar, säger hon.

Kvinnor från vissa delar av världen har redan i dag ett sämre vårdutfall – alltså en högre risk att föda barn som inte överlever. Att kommunikation är en av orsakerna är inte svårt att tänka sig, menar Eva Nordlund.

Kerstin Wiström, ordförande för Logopedförbundet, är också mycket kritisk: – För oss som jobbar med den språkliga förmågan hos patienterna är tolk i många ärenden en förutsättning för att kunna ge vård överhuvudtaget. Detta är absurt och det är nödvändigt att vi går samman för att stoppa det. ● TEXT: PER CORNELL

A-KASSA

Saco vill att a-kassan ­moderniseras Stundande lågkonjunktur sätter frågan om a-kassan i fokus, menar Saco.

MÅNGA I SACOFÖRBUNDENS

medlemsgrupper, där också SRAT-­ medlemmar kan ingå, får inte ut 80 procent av sin lön i ersättning från a-kassan, på grund av inkomsttaket som normalt ligger på 25 000 kronor per månad. Under coronakrisen höjdes dock taket till 33 000 kronor. Den nya regeringen har meddelat att man väljer att behålla höjningen, vilket Saco anser är ett viktigt besked.

Saco anser att a-kassan behöver moderniseras för att fungera som en riktig omställningsförsäkring givet det osäkra konjunkturläget. ● Inkomstvillkor bör gälla istället för arbetsvillkor. Det innebär att ersättningen baseras på inkomst istället för arbetad tid. Det skulle göra det lättare för arbetslösa att

förutse vad de kan få ut i a-kassa. Även för företagare och personer med kortare anställningar skulle det bli lättare att få ersättning. ● 100-dagarsregeln bör återinföras. Den regeln fanns tidigare och tillät arbetssökande att fritt söka arbete under de första 100 dagarna av arbetslöshet, utan att tvingas ta jobb utanför sin kompetens eller på annan ort. För arbetslösa akademiker kan det ta tid att hitta arbete där man bor som rimmar med ens kompetens. ● Bättre villkor för nyexaminerade. Saco vill se ett examensvillkor i arbetslöshetsförsäkringen, som ger den nyexaminerade rätt till ersättning med grundbeloppet under 100 ersättningsdagar. Under den här tiden ska den nyexaminerade ha möjlighet att begränsa sitt jobbsökande till arbeten som är kopplade till utbildningen. ● TEXT: PER CORNELL

DISTANSARBETE

Allt fler jobbar hemifrån Internetstiftelsens årliga undersökning S ­ venskarna och internet visar att distans­ jobbartrenden verkar vara här för att stanna. Att restriktionerna i samband med pandemin är borta har inte fått hemjobbandet att minska – tvärtom. Både bland tjänstemän, offentliganställda och arbetare har andelen som jobbar hemifrån ökat 2022 jämfört med 2021, visar undersökningen. ●

HÄLSA

FOTO PÅ U PPS L AG: G E T T Y IMAG ES

Varning för alltför mycket stillasittande En ny rapport från företagshälsobolaget Falck Previa visar att för mycket stillasittande en stor del av arbetsdagen är vanligare bland högutbildade. Hälften av de 34 000 som deltog i enkäten sitter upp till sju timmar om dagen. Var femte sitter tio timmar eller mer. Enligt Falck Previa verkar det gå en gräns där någonstans. Gruppen som sitter mest rapporterar ett sämre hälsotillstånd och känner sig mer stressade.

Arbetsgivaren kan motverka stillasittandet genom att se över till exempel mötesstrukturer och se till att de anställda har möjlighet att ta mikropauser. Något som bidrar till problemen är att vardagsmotionen också tenderar att minska. ● NR 4/202 2 ESSENS 7

G R A N S K N I N G

Medlemmar under press Orimlig arbetsbelastning. Dåligt stöd av chefen. Ingen ork efter jobbet. Vardagen på arbetet är tuff på många håll.

TEXT: ANNE RALF HÅLLBUS

HUR HAR SRAT:S medlemmar det på jobbet?

En stor arbetsmiljöenkät som gjorts under året ger anledning till oro: ● 25 procent hinner sällan eller aldrig med sina arbetsuppgifter under normal arbetstid. ● 37 procent har oftast inte ork att göra annat än att gå hem och vila efter arbetsdagens slut. ● 50 procent upplever att de sällan eller aldrig får hjälp av sin närmaste chef att prioritera sina arbetsuppgifter.

– Vi hade förstås hoppats på andra svar, men tyvärr är det här det resultat vi förväntat oss.

De här siffrorna speglar det vi får till oss i enskilda samtal med medlemmar, där allt för många vittnar om orimlig arbetsbelastning och få möjligheter att ta pauser under arbetsdagen.

Det säger Hanna Adlerteg-Melinder, förhandlare på SRAT och en av dem som medverkat till att ta fram rapporten Snöhögen av arbetsuppgifter smälter aldrig som lanserades i mitten av november.

Arbetet med den stora enkätstudien

började i våras, då den skickades ut till 15 942 medlemmar i SRAT. 4 818 svarade, vilket innebär en svarsfrekvens på drygt 30 procent.

Tre fjärdedelar av de svarande var kvinnor.

– Vi skickade ut den brett till medlemmar inom alla de yrkesgrupper som ryms inom SRAT. I svaren kan vi se väldigt få skillnader mellan professioner, kön och ålder. Den pressade arbetssituation och brist på återhämtning som resultatet visar känns som ett generellt samhällsproblem, inte något som drabbar vissa grupper, säger Hanna Adlerteg­Melinder.

»Allt för många vittnar om orimlig arbetsbelastning.«

8 ESSENS NR 4/202 2

FRÅGORNA i enkäten kretsar kring tre huvudsakliga områden: Arbetsbelastning, möjlighet till återhämtning samt upplevt stöd från chefer och ledning. Hanna Adlerteg­-Melinder tycker att svaren på frågorna om återhämtning är mest anmärkningsvärda:

Min arbetsbelastning är ofta eller alltid orimlig

25 %

22 %

Det senaste året har jag sällan eller aldrig kunnat ta pauser under de arbetsdagar då jag arbetat sex timmar eller mer 17 %

KÄLLA: ENKÄTUNDERSÖKNINGEN ”SNÖHÖGEN AV ARBETSUPPGIFTER SMÄLTER ALDRIG”. SRAT 2022

Jag kan sällan eller aldrig lägga arbetet åt sidan på min fritid

Jag har sällan eller aldrig ork att göra andra saker efter arbetsdagen 50 %

Min närmaste chef hjälper mig sällan eller aldrig att prioritera vid arbetstoppar

25 %

37 %

Jag hinner sällan eller aldrig med mina arbetsuppgifter under min normala arbetstid

NR 4/202 2 ESSENS 9

G R A N S K N I N G

– Det är väldigt oroande att möjligheterna till återhämtning uteblir i så stor utsträckning. Det gör att man är helt slut efter arbetsdagen, vilket så klart påverkar alla andra delar av livet, säger hon.

EN ANNAN VIKTIG fråga att lyfta, menar Hanna Adlerteg-Melinder, är chefernas roll.

Hälften av alla som svarat på enkäten uppger att de sällan eller aldrig får hjälp att prioritera arbetsuppgifter av sin närmaste chef.

– Det betyder inte att chefer är okunniga eller ointresserade, utan det säger något om deras arbetsmiljö. Många chefer har nästintill omöjliga uppdrag. Där behöver vi som facklig organisation göra insatser så att alla våra medlemmar får tillgång till stöttande chefer som mäktar med sina uppdrag.

Rapporten kommer att presenteras på ett webbinarium den 12 december. Där deltar förutom Hanna Adlerteg-Melinder även Patricia Widergren, ansvarig för opinionsbildning på SRAT, och Henrik Sjösten, förhandlare och biträdande förbundsjurist. Webbinariet är öppet för alla SRAT:s medlemmar.

Och vad händer sedan – hur ska rapporten användas?

– Vi kommer fortsätta lyfta arbetsmiljöarbetet och bidra med råd, stöd och utbildningar om vad man kan göra både som

VAD VILL SRAT? ● Makthavare och arbetsgivarorganisationer ska vidta åt-

gärder som underlättar för arbetsgivare att leva upp till sitt arbetsmiljöansvar. ● Arbetsgivare ska vidtar åtgärder för tillräcklig återhämtning.

Pauser ska erbjudas enligt Arbetstidslagen och branschvisa kollektivavtal. ● SRAT och arbetsgivare ska gemensamt arbeta för en hållbar arbetsmiljö där anställda orkar arbeta med god hälsa under hela yrkeslivet. ● Arbetsgivare ska arbeta förebyggande med hälsofrämjande insatser.

10 ESSENS NR 4/202 2

enskild medlem och som fackligt förtroendevald på arbetsplatsen, berättar Henrik Sjösten och fortsätter: – På nationell nivå vill vi samverka med makthavare och andra intressenter för att påverka arbetet med de här frågorna i rätt riktning. Sedan kommer vi förstås att lyfta de här frågorna i avtalsrörelsen. Att se över arbetssätt och rutiner för att möjliggöra en bättre arbetsmiljö behöver inte vara så stort och kostsamt – men det måste göras.

TILL SIST KAN MAN fråga sig om stress och

press bland SRAT:s medlemmar är något som alltid funnits eller om det är ett nytt och ökande fenomen. Henrik Sjösten lutar åt det senare: – Min personliga åsikt är att hjulen snurrar snabbare och snabbare, kraven ökar hela tiden. Om vi ska se något positivt med resultatet så är det att arbetsmiljöfrågor diskuteras mer också inom SRAT, medlemmar emellan. Till slut har många fått nog, de orkar inte längre. Det är tråkigt och onödigt att det har behövt gå så här långt, men samtidigt är det bra att de här frågorna synliggörs. När fler säger ifrån går det att börja jobba med problemen. ●

F & S

Kulturaktiviteter stärker arbetsglädjen

Är det alltså bevisat att kulturaktiviteter på jobbet gör oss gott?

– Alltså som forskare ska man vara lite försiktig med att svara tvärsäkert på sådant. Men jag skulle nog ändå vilja säga ”ja”. Det finns så många olika studier kring ämnet som jag refererar till i min avhandling som tyder på det. Och mina resultat också.

Vilka är de positiva effekterna?

– Framförallt har det en avstressande effekt på oss. Att bryta arbetsvardagen för gemensamma kulturaktiviteter ger återhämtning.

– Den andra tydliga effekten är att det skapar sammanhållning på arbetsplatsen och att det bygger relationer över yrkesgränserna. Vi gjorde testet i personalgrupper på vårdcentraler och hade deltagare som var läkare, övrig vårdpersonal och administratörer. De fick en bättre gruppkänsla och började se varandra mer som människor än bara kollegor.

Hur stor effekt har insatsen?

– Det kan vi inte mäta i vår studie som bygger på djupintervjuer.

Det är en kvalitativ studie och inte

Christina Grape Viding Forskare vid Uppsala universitet och sjuksköterska

en kvantitativ. Vi har mer mjuka data än hårda.

Hur har ni gjort studien?

– Vi bjöd in 35 vårdcentraler.

Under en timme i veckan under tio veckor erbjöds medarbetare att delta i en kulturaktivitet på jobbet.

Det var bara tre arbetsplatser som nappade. Sammanlagt hade vi 93 deltagare. De fick välja mellan kulturaktiviteter i bred mening. Från qigong till chokladprovning. Det viktiga var att aktiviteterna skulle stimulera deras sinnen. Efter försöket hade vi djupintervjuer med deltagarna i grupper om cirka sju personer.

Vilka slutsatser kan du dra av studien?

– Att det finns väldigt mycket att vinna på att införa en timme kultur per vecka för de anställda. Cheferna kommer att säga att tid och pengar inte räcker till detta, men då räknar de inte med alla goda effekter.

En gemensam kulturaktivitet är som ett kinderägg. Det stimulerar oss fysiskt, psykiskt och socialt och en bra investering i hälsa.

Vilket är ditt råd till chefer som läser detta?

– Att de ska införa det. Visst kan det vara en liten investering, men framförallt krävs det ett engagemang. Det kommer att ge saker också. Det är många yrkesgrupper som behöver en stund för lite eftertanke och för att komma i kontakt med sina känslor. Kulturella aktiviteter tillsammans på arbetsplatsen fungerar som friskvård. Läs på i min avhandling och testa. Kanske finns det personer på arbetsplatsen som själva kan bidra med att leda vissa aktiviteter. ●

TEXT: PER CORNELL

Gemensamma kulturaktiviteter på jobbet gör att vi mår bättre. Detta enligt Christina Grape Viding, forskare vid Uppsala universitet och sjuksköterska.

NR 4/202 2 ESSENS 11

M Ö T E T

Gräver i vårt inre

YRKE: TANDHYGIENIST

12 ESSENS NR 4/202 2

Som tandhygienist tittar Elena ­Shmarina rakt in i sin patients öppna mun. Mötet kring tandhälsa kan vara laddat med starka känslor.

TEXT: TIM ANDERSSON FOTO: JOHAN GUSTAVSSON

NR 4/202 2 ESSENS 13

M Ö T E T

A

tt sätta sig i en brant bakåtlutad stol, få en lampa i ansiktet och gapa stort – för många är tandvården en skräck.

Elena Shmarina, tandhygienist i Kalmar län och doktorand, har förståelse för det.

– Man är i en väldigt sårbar position, utan makt över situationen, och kanske dessutom med smärta.

Skräcken kan ha rottrådar tillbaka till obehagliga upplevelser i barndomen. Så är det för henne själv.

– De borrade utan bedövning. Numera tar jag bedövning mot allt…

I dessa dagar befinner hon sig dock för det mesta på andra sidan i maktrelationen: det är hon som står där med tandvårdsdräkt. Utsattheten hos den andre ställer krav på henne, berättar hon.

Förmågan till kommunikation är en avgörande egenskap för tandhygienister också i andra avseenden. Visst jobbar de sjukdomsbehandlande – med ingrepp mot karies och tandlossning, till exempel – men en viktig del av jobbet, och den som Elena Shmarina särskilt lyfter fram, är det hälsofrämjande arbetet. Det är tandhygienisterna som tar samtalet om hur du ska ta hand om dina tänder och ditt tandkött.

Och när munhälsan är dålig och du kanske måste laga tänder år efter år, är det tandhygienisten som tar reda på den underliggande orsaken och håller motiverande samtal för att du ska kunna förändra din livsstil.

»Har man det svårt ­kommer kanske inte tänderna i första hand, men är livet ­någorlunda ordnat blir det däremot viktigare.« 14 ESSENS NR 4/202 2

– Ibland går det inte att ändra någonting.

Patienten kanske har en psykisk sjukdom och äter vissa mediciner som skapar muntorrhet och hål i tänderna. Men man kan åtminstone lindra. Vet man inte orsaken jobbar man i blindo. Det blir meningslöst.

Det viktigaste i hennes arbete är därför att skapa förtroende.

– Lyckas jag inte med det kan jag inte få till den förändring som krävs för att patienten ska bli frisk från sin munsjukdom.

I SAMTALEN MED patienterna kan mycket komma upp till ytan, berättar hon. Också sådant som handlar om livet i stort, utan direkt koppling till den egentliga orsaken till besöket. Att gapa stort är att blottlägga något av sitt liv.

– Munhälsan är ofta kopplad till hur det ser ut i övrigt: Har man det svårt kommer kanske inte tänderna i första hand, men är livet någorlunda ordnat blir det däremot viktigare.

Ibland kan mötet med tandhygienisten skapa mentala ilningar och ilska välla fram: någonting svårt i patientens liv blossar plötsligt upp.

– Då kan jag få saker emot mig som egentligen inte är riktade mot mig. Det har jag upplevt. Men det är jätteviktigt att inte ta det personligt – i 99 procent av fallen är det ju inte så.

Hon berättar om en patient som kollegorna hade varnat henne för. Personen ifråga hade

Forskning och arbete på kliniken. Elena Shmarina har hittat en bra kombination i sitt arbete som tandhygienist.

NR 4/202 2 ESSENS 15

M Ö T E T

”varit runt” mycket på kliniken, med ett grovt språk och ofta i affekt.

– När patienten kom till mig förstod jag att orsaken till problemen var en upplevelse av att inte ha fått hjälp. När jag visade mig engagerad och började ställa direkta frågor vällde det fram. Sedan kom det tårar, och till slut kramades vi. Spänningen släppte och patienten berättade sin version av historien.

Om munhälsan kan spegla psykisk ohälsa och livets allmänna framfart med en individ, säger de också något om klassklyftor och skillnad i materiella förutsättningar.

Många som kommer för att fixa sina tänder gör det minst lika mycket för det synliga resultatets skull som för hälsans, berättar Elena Shmarina. Dåliga tänder signalerar nämligen ofta låg social status.

– Det är viktigt i Sverige att man har hyfsad tandstatus, utan gluggar i fronten och så. Det pratar man mycket om, också patienter. Vissa som har lite försummad tandhälsa och till sist har tagit sig hit berättar ofta att de inte vågar skratta och vara social, av rädsla för att visa sina dåliga tänder.

Elena Shmarina möter ibland personer som inte har råd att ta hand om sin mun som de borde, trots bidrag och erbjudanden om avbetalningsplaner. Det gäller särskilt äldre.

– Det är så sorgligt: de har kanske jobbat hela livet och betalat skatt, och nu när de

blivit gamla har de inte råd med tandvården.

Det kan vara i princip akut, och ändå hör man dem säga: ”Nej, jag har inte så ont, jag kan vänta…”

När hon kommer in på det här ämnet talar Elena Shmarina engagerat. Äldre är en kategori som hon engagerat sig i också forskningsmässigt. Hon är just nu i sluttampen av en doktorandutbildning, och där undersöker hon vad som gör att vissa personer behåller sina tänder i god hälsa livet ut.

– Det handlar mycket om att de har tagit dem på allvar sedan de var barn, en inställning som naturligtvis kom från föräldrarna. Tandvården på 30-talet var ju inte samma sak som nu, så mer av ansvaret låg hos dem.

Elena Shmarina forskar lika mycket som hon jobbar kliniskt. Det är bra kombination, tycker hon.

»När jag visade mig engagerad och började ställa direkta frågor vällde det fram.«

ELENA SHMARINA ● Gör: Tandhygienist och

doktorand. ● Ålder: 49.

16 ESSENS NR 4/202 2

● Bor: Oskarshamn. ● Intressen: Forskning och

friluftsliv.

ATT ELENA SHMARINA blev tandhygienist har inga ”romantiska orsaker”, säger hon. Hon kommer från Ryssland. Där jobbade hon på ett medicinskt universitet – men som administratör. Någon koppling till tandvård hade hon inte, och ingen längtan dit.

Beslutet var slumpartat. När hon i vuxen ålder år 2003 flyttade till Sverige gick hon helt enkelt in på Arbetsförmedlingens sajt.

– I Ryssland fanns det inga tandhygienister. Men när jag började läsa på om jobbet tyckte jag att det verkade intressant. Förutom patientmötena tilltalade det mig att man har skyddad yrkestitel och får arbeta helt självständigt, till skillnad från tandsköterskor som arbetar på ansvarig tandläkares legitimation.

Det var inte svårt för henne att få en

EN DAG PÅ KLINIKEN 07.15 Öppnar rummet och kollar vilka patienter (det kan vara 10–20 stycken) som ska komma under dagen, och vad som ska göras.

Förbereder första mötet.

07.50 Första patienten. Sedan en eller två till.

09.30 Rast.

09.50 Terapimöte, där tandhygienister och tandläkare diskuterar sådant som patientfall och nya riktlinjer.

09.50 Om inte terapimöte: nya patienter, ofta 4–6 personer.

12.30 Lunch.

13.15 Patienter.

15.10 Rast.

15.30 Patienter.

17.00 Slutar arbetet.

anställning efter utbildningen. Men hon såg samtidigt bristerna i yrket. Enligt Sacos Livslönerapporten, som undersöker livslönen för olika yrken med hänsyn till sådant som inkomstbortfall under studietiden, arbetslöshet och pension, är tandhygienistutbildningen rent olönsam.

Elena Shmarina tror att det kan bero på att kompetenskraven utvecklades relativt snabbt, där ett påbyggnadsår på tandsköterskeutbildningen snart blev tre, och att arbetsgivarna inte riktigt har hängt med.

– Om man jämför med lönen för undersköterskor, sjuksköterskor och läkare, så ligger sjuksköterskor i mitten ungefär, medan vi fortfarande är närmare tandsköterskor än tandläkare i lön, trots att vi har treårig akade-

misk utbildning, legitimation och stort ansvar.

Just lönen är en av orsakerna till den stora bristen på tandhygienister, tror Elena Shmarina. Särskilt inom den offentliga tandvården, där många lämnar för privata företag. Det här skapar stor personalomsättning och påverkar arbetsmiljön. Frågorna arbetar hon med fackligt, som vice ordförande i den lokala föreningen, huvudskyddsombud och lokal förhandlare.

– Vi kan inte matcha de privata lönerna.

Så då måste vi jobba med andra saker för att behålla personalen, och där har vi arbetsmiljön. Mycket handlar om pressade tider: vi måste får den tid vi behöver med patienterna så att inte det viktigaste av allt blir lidande – samtalen. ● NR 4/202 2 ESSENS 17

S P A N I N G

Men fattar du inte skämtet?

Jargongen på jobbet kan vara både inkluderande och exkluderande.

Det gäller att vara vaksam på de negativa sidorna.

J

TEXT: TIM ANDERSSON ILLUSTRATION: TEAM HAWAII

argong har väl funnits så länge människor har gjort det. Där det bildas grupper odlas alltid interna kulturer av skämt och uttryck. Och det kan vara något positivt.

Det framgår av en ny studie från Malmö universitet, där arbetsvetaren Lisa Ringblom intervjuat tjugo gruvarbetare, både män och kvinnor, i ämnet.

– Den absoluta majoriteten lyfte fram jargongen som någonting som man i stor utsträckning uppskattade, och som bidrog till att man trivdes, berättar hon.

Gruvarbetarjargongen, som brukar kallas ”pit talk”, är enligt informanterna i studien tuff och rå, men samtidigt hjärtlig. Liksom jargong i allmänhet är en av dess funktioner enligt Lisa Ringblom att knyta samman medarbetarna.

– När du är en del av den blir du upptagen i gemenskapen. I en riskabel miljö som gruvan blir jargongen en ”omsorgspraktik”, ett sätt att ta hand om varandra.

18 ESSENS NR 4/202 2

Jargongen har dock alltid två sidor: Samtidigt som den förenar somliga, stänger den andra ute. En som intresserat sig för den exkluderande dimensionen av fenomenet är journalisten och författaren Fredrik Kullberg. I sin nya, satiriska bok Svensk floskelordbok behandlar han särskilt den så kallade ”managementjargongen”, som odlas bland chefer, kommunikatörer och HR-personer.

Snarare än ton och attityd karaktäriseras den av specifika begrepp – som ”agilt”, ”förändringsresa” och ”entreprenörskap” – men med precis samma förmåga att utestänga.

från, och har som uppgift att ge status åt en yrkeskår.

– Det är ett floskulöst språk som utgår från makthavare och maktsfärer. Det handlar om just makt, det här som vi inte är så förtjusta över att prata om i Sverige, men som jag tycker är viktigt att vi pratar om.

ATT JARGONG PÅ JOBBET inte bara kan vara

exkluderande utan rent kränkande, sexistisk och rasistisk, är ett faktum som blev mycket påtagligt under metoo och har sedan dess uppmärksammats i många branscher.

Flera initiativ har startats för att hantera det. Ett sådant är ”Sila snacket” från i våras, som först gällde byggbranschen, men som nu riktar sig mot alla yrkesområden.

– ”Sila snacket” lyfter rätt känsliga ämnen i arbetet på ett roligt eller involverande sätt.

Vi kommer ut till en grupp personer, och

»­’Sila snacket’ lyfter känsliga ­ämnen i arbetet på ett roligt sätt.«

– Det här språket, som ju inte är helt lätt att förstå, fungerar utåt som ett bevis på expertis: ”Det här som vi sysslar med, och som du kanske inte riktigt förstår, är väldigt viktigt och modernt.”

Managementjargongen är ofta rätt tom, enligt Fredrik Kullberg, med begrepp, gärna engelska, så vaga att man kan fylla dem med lite vad som helst. Men den kommer uppi-

NR 4/202 2 ESSENS 19

S P A N I N G

istället för att berätta för dem hur saker ligger till och vad de ska tycka, har vi ett samtal om var olika människor upplever att gränsen går för vad som är okej att säga, berättar Charlie Klang, en av dem som driver ”Sila snacket”.

INITIATIVETS huvudsakliga verktyg är ett märke som medarbetare kan bära som pin eller fästa som klistermärke på arbetsplatsen. Det ska påminna om att vårda språket, och om att ens egna ordval påverkar omgivningen.

Det fungerar dock också som en brygga, berättar Charlie Klang.

– När någon säger ifrån blir det lätt en krock. ”Sila snacket” är ett sätt att undvika det. Istället för att säga att ”det där var jävligt rasistiskt sagt”, säger man: ”tänk på Sila snacket”, och så skrattar man åt det. Vi försöker att avdramatisera

ämnet och samtidigt uppmana till att säga ifrån oftare.

Att ifrågasätta en arbetsplatsjargong kan annars vara svårt. Den som gör det riskerar att göra bort sig. När det gäller managementjargongen framställs man lätt som dum och oinitierad, berättar Fredrik Kullberg. När det kommer till gruvarbetarna i Lisa Ringbloms studie så är de istället rädda för att verka humorlösa. Utgångspunkten för ett skämt är ju, som Lisa Ringblom konstaterar, att man inte ska ta sakinnehållet i det sagda på allvar.

– När man skojar så är det någon form av socialt fridlyst praktik. Det är därför ganska svårt att gå vinnande ur den typen av situation. Risken är stor att man får höra att: ”Herregud, fattar du inte att det var ett skämt”.

Charlie Klang konstaterar att jargong har en självgenererande dynamik – den kan upprätthållas utan att någon egentligen vill ha den.

Om en grupp sitter och skämtar olämpligt kring ett bord har alla skäl att bidra och att inte ifrågasätta, helt enkelt för att passa in. Och när man väl har bidragit är man medskyldig, vilket kan göra det ännu svårare att adressera problemet.

– Det är därför vi tycker att det är så viktigt att upprätta system där alla vågar säga ifrån, för att kunna bryta den illusion som jargongen utgör. ●

»Det är viktigt att upprätta system där alla vågar säga ifrån, för att kunna bryta den illusion som jargongen utgör.«

20 ESSENS NR 4/202 2

P A N E L

Petter Nilsson 36, kiropraktor i egen verksamhet, Göteborg

Malin Ljus 47, HR-konsult/hälsovetare, Falköpings kommun

Daniel Lindblad 48, nautisk redaktör, Sjöfartsverket i Norrköping

– JAG HAR FLERA FÖRETAG men har bara köpt julklapp till mig själv en gång. Det var förra året, under pandemin. Skatteverket höjde prisnivån för de julklappar man kan köpa och det var när jag hörde talas om det som jag ens kom på tanken. Då köpte jag ett par hörlurar att ha vid träning. Jag är egenföretagare, småbarnsförälder och sitter i branschorganisationens styrelse, alltså har jag nästan ingen fritid att använda julklapparna på. Då är det bättre att köpa något som jag kan använda i jobbet. Jag har i och för sig sedan länge planerat att min 40-årskris ska vara att åka Vasaloppet, så kanske ett par nya stavar hade varit bra?

Tidigare, som anställd, är nog det mest spännande jag fått en raclettegrill.

– FÖRRA ÅRET FICK vi ett presentkort som gäller i alla butiker i ­Falköping och det tycker jag var väldigt bra, för då kan jag välja själv om jag vill gå till Cervera eller Intersport. Ett sådant presentkort passar verkligen alla och på min avdelning var det mycket uppskattat. Jag har faktiskt inte utnyttjat mitt presentkort än men nu är det dags.

Jag är inne på att köpa en ny kaffebryggare. Jag tror att kortet var på 500 kronor så det blir ju ett bidrag.

Något år har vi fått en choklad­ ask. Då känns det lite som om man glömt av det och fått fixa något snabbt, som en nödlösning. Nej, bort med påsarna med kaffe och te och sådant där. Det är klart att man uppskattar det också när det är en gåva, men ...

– JAG SKULLE VILJA ha en friskvårdstimme per vecka, på arbetstid och utan löneavdrag. Det skulle inte bara gagna medarbetarnas välbefinnande utan också Sjöfartsverket. Vår arbetsgivare pratar väldigt mycket om att vi ska vara ”ett sjöfartsverk”, och jag tror att det skulle kunna stärka gemenskapen mellan olika avdelningar och personalgrupper om vi fick tillfälle att göra roliga och fysiskt ansträngande saker tillsammans. Frågan har varit uppe för diskussion och arbetsgivaren har varit lite positiv, men nu har det varit tyst ett tag. Nu är det nog läge. Kan man inte konkurrera med lönehöjningar som går i takt med inflationen så kanske man kan konkurrera med en sådan här förmån, som dessutom har ett väldigt starkt signalvärde.

TEXT: KARIN PERSSON

Vad vill du ha i julklapp från jobbet?

T E M A Omställning Nya möjligheter till studier sid 24

Byt

De vågade utbilda sig igen sid 26

Så funkar studiestödet sid 30

22 ESSENS NR 4/202 2

spår 10 sidor engagerand e läsning!

Det har aldrig funnits bättre möjligheter att gå vidare i karriären. Ett nytt generöst studie­ stöd plus laglig rätt att ta l­ edigt för studier ­öppnar för att byta spår.

NR 4/202 2 ESSENS 23

T E M A

Omställning

Nu kan fler studera mitt i karriären 80 procent av lönen i studiebidrag!

Inte konstigt att det nya omställningsstudiestödet är hett eftertraktat.

TEXT: STEFAN KARLSSON

D

et kan finnas flera olika orsaker. Men efter ett antal år i arbetslivet kan det krävas förändring. Ny kunskap för att vara relevant eller en ny inriktning för att inte tappa gnistan. Men hur klarar man att börja plugga igen, rent ekonomiskt? Det nya omställningsstudiestödet ger väldigt goda möjligheter.

– Redan sju minuter efter att vi öppnat vår webbtjänst kom den första ansökan in. Efter den första timmen så hade vi 600 ansökningar, säger Stefan Tärnhuvud, pressekreterare på CSN. CSN administrerar omställningsstudiestödet som finns sedan 1 oktober. Myndigheten har anställt minst 70 nya handläggare för att hinna ta hand om alla ansökningar som kommer in.

– Vi hade trott att ungefär 5 000 personer skulle söka för hela året. Men det har redan dubblats, säger Stefan Tärnhuvud.

Det nya offentliga studiestödet gör det 24 ESSENS NR 4/202 2

Stefan Tärnhuvud

Johan Lagerhäll

möjligt att kompetensutveckla sig mitt i livet för att bli mer attraktiv att anställa.

– Omställningsstudiestödet är en möjlighet för den som är lite äldre, som jobbat ett tag, som ska våga plugga utan att ekonomin försämras alltför mycket, säger Stefan Tärnhuvud.

Stödet kan sökas av dig som är mellan 27 och 62 år och är väl etablerad på arbetsmarknaden. För att stödet ska beviljas så måste du också visa att den sökta utbildningen stärker din ställning på arbetsmarknaden. Det kan handla om både komvux-, folkhögskole- högskole- och yrkesutbildningar i Sverige.

– Till exempel kan en undersköterska gå ett års påbyggnadsutbildning och bli specialistundersköterska, eller en ingenjör gå en påbyggnadsutbildning inom AI eller maskin­ inlärning – eller göra något helt annat, säger Stefan Tärnhuvud.

Du kan inte få stöd för utbildningar som är av hobbykaraktär, eller utbildningar som en enskild arbetsgivare borde tillhandahålla för att anställda ska kunna sköta sina arbetsuppgifter.

Stödet består av tre delar: ett bidrag som alla kan få, ett bidrag som de med kollektivavtal kan få och ett lån. Stödet täcker upp till 44 veckors heltidsstudier. Det kan även gälla för deltidsstudier.

– Är utbildningen kortare så får du söka för det. Är utbildningen längre så får du söka finansiering på annat håll. Eller gå ned i studietakt och få lägre bidrag och lån, säger Stefan Tärnhuvud.

Hur mycket du kan få i omställningsstudiestöd beror på din inkomst. En enkel tumregel är att den kan täcka upp till 80 procent av din tidigare lön. Det är betydligt mer än via det vanliga studiemedelssystemet. Och dessutom är bidragsdelen betydligt större.

– Omställningsstudiestödet har en ganska förmånlig bidragsdel som gör att du kan gå tillbaka och sätta dig i skolbänken utan att förlora särskilt mycket, säger Stefan Tärnhuvud.

FÖRUTOM DET OFFENTLIGA omställningsstudiestödet, så kan du få ett kompletterande omställningsstudiestöd om din arbetsplats har kollektivavtal med en omställningsorganisation. Det kan vara stor skillnad, särskilt vid högre inkomster (se tabell sid 30–31).

TRR Trygghetsrådet är en sådan. De ger stöd och vägledning till privatanställda tjänstemän som blivit uppsagda eller har behov av att kompetensutveckla sig. TRR har märkt ett stort intresse för det nya omställningsstudiestödet.

– Jag skulle säga att det är viktigt för var och en att fundera över hur jag håller mig relevant över tid på arbetsmarknaden. Det här stödet införs utifrån insikten att det kanske inte längre funkar så att du först utbildar dig, sedan jobbar och sedan går i pension. Det är mer rimligt att du fyller på med kompetens under arbetslivet. Kraven förändras också på grund av digitalisering, automatisering och andra typer av samhällsförändringar, förklarar Johan Lagerhäll, vd för TRR.

I TRR:s målgrupp kommer stödet primärt att användas för högskole- och yrkeshögskoleutbildningar, inte för hela program, utan mer enskilda kurser och moment, tror han.

– Omställningsstudiestödet är inte tänkt för den som ska inleda högre studier. Det handlar snarare om kortare påfyllnadsutbildningar. Sedan kommer vi i den kollektivavtalade världen också att ha möjligheten att köpa in vissa utbildningar, fortsätter han.

Omställningsorganisationer som TRR kan också skriva ett yttrande som skickas till CSN för att bekräfta att den sökta utbildningen stärker din ställning på arbetsmarknaden. Yttrandet underlättar CSN:s bedömning.

I slutet av oktober, när det nya stödet funnits i tre veckor, hade över 13 000 ansökningar om omställningsstudiestöd registrerats hos CSN. Hur många av dem som sedan beviljas återstår att se. Ansökningar hanteras i den ordning de kommer in. Stödet kan dock bara beviljas så länge statens anslag räcker.

Det är hög tid att söka om du vill ha stöd för en utbildning som börjar nästa år.

– Ju förr vi får in ansökan desto större är sannolikheten att du kan få stöd, säger Stefan Tärnhuvud. ●

»Det funkar inte längre så att du först utbildar dig, sedan jobbar och sedan går i pension.«

NR 4/202 2 ESSENS 25

T E M A

Omställning

Från skådis till logoped

Efter en karriär som skådespelare kom Patrik Ganebratt till en punkt där det behövdes en förändring. En helt ny inriktning i arbetslivet – men fortfarande med röst och tal i fokus.

E

TEXT: STEFAN KARLSSON FOTO: ANNACARIN ISAKSSON

Att våga vara lite tokig och lekfull är en fördel som bakgrunden som skådespelare ger Patrik Ganebratt.

fter en ungdomstid med ett växande intresse för teater, utbildade sig Patrik Ganebratt till skådespelare. Först i Göteborg och Malmö, sedan i London.

Han återvände till Göteborg för att frilansa och spelade bland annat barnteater och var med och startade den fria teatergruppen Teater Bastard. De satte upp Shakespeare-pjäser, gjorde en egen tolkning av Tolvskillingsoperan och en stor uppsättning av Spartacus i en gammal industrilokal på Hisingen.

Men till slut fick han nog. Det var hård konkurrens om skådespelarjobben och osäkra anställningar som frilansare. Frågan var vad han skulle göra istället. Han pendlade mellan flera saker.

– En dag när jag satt vid havet så var det bara som att insikten kom över mig: jag ska bli logoped, säger han.

Den kom dock inte helt som en blixt från klar himmel. Patrik Ganebratt hade lärt känna några logopeder i London. Han hade gått röstkurser som skådespelare och fått logopedhjälp som tonåring.

– Jag tyckte det var fascinerande med röst och språk. Jag jobbade ju med repliker och hur man säger saker.

HAN HADE OCKSÅ jobbat en del inom vårdomsorgen, på gruppbostäder och daglig verksamhet, där han mött logopeder.

– Jag kände att jag ville jobba med någonting där man stöttar människor i deras utveckling. Det här blev som att knyta ihop säcken.

Han var dock inte behörig att komma in på logopedutbildningen. Han behövde läsa in en del ämnen på Komvux först. Men det stoppade honom inte.

– Det var ganska självklart att jag skulle plugga. Jag hade fortfarande studiemedel kvar.

26 ESSENS NR 4/202 2

Logopedyrket har många delar som Patrik Gane­ bratt gillar.

NR 4/202 2 ESSENS 27

T E M A

Omställning

Som 38-åring kom han in på logopedutbildningen vid Göteborgs universitet. Han hamnade i en klass med fyra-fem jämnåriga studenter. Patrik Ganebratt, som var van vid att klara sig som skådespelare, hade inga problem att vänja sig vid att leva på studiemedel.

Han drygade ut studiebidrag och lån genom att jobba extra.

2009 utexaminerades han som logoped. Då var det ont om lediga logopedjobb att söka i Göteborg. Patrik Ganebratt hade turen att få jobb som logoped i London. Men efter något år blev det en omorganisation på arbetsplatsen. Han var sist in och blev av med jobbet.

Då flyttade han tillbaka till Sverige.

– Jag kände att det var ganska svårt att arbeta som logoped i London. Jag hade ju inte pluggat till yrket där, säger han.

Patrik Ganebratt fick ta olika vikariat och anställningar runtom i landet. Tills en dag då han fick ett vikariat på en skola i Göteborg och kunde flytta hem igen. Han blev kvar i skolans värld eftersom han gillade lagarbetet.

Det var både givande och inspirerande att jobba tillsammans med andra professioner, menar han.

När han blivit varm i kläderna som logoped så engagerade han sig också fackligt

PATRIK GANEBRATT ● Gör: Logoped på centrala elevhälsan i Marks kommun. ● Ålder: 55 år. ● Bor: Göteborg.

28 ESSENS NR 4/202 2

● Fackligt engagemang: Styrelseledamot i Logopedförbundet.

Eleven Melanie Carlsson övar fonologi med hjälp av Finns i sjön.

i Logopedförbundet, ett av SRAT:s många yrkesförbund. Som student satt han i studentkårens styrelse. Därför var han inte sen att säga ja när han tillfrågades om att kandidera till Logopedförbundets styrelse för några år sedan. Han blev invald.

SNART SKA PATRIK GANEBRATT ta nästa steg i logopedkarriären. Lämna jobbet på elevhälsan i Marks kommun, där han arbetat i fyra år, för att starta upp logopedverksamheten från scratch på en skola i Lysekil.

I dag har han betydligt högre studieskulder än många av sina kollegor. Men det är inget han beklagar sig över.

Han känner att logopedyrket är rätt. Han älskar blandningen av humaniora, språk, medicin, psykologi, och att man märker att arbetsinsatserna leder någonstans. Men visst kan han sakna skådespeleriet ibland.

Optikern Åsa sökte nya studiestödet direkt

– Skådespelande var mitt liv. Ibland har jag funderat på varför det inte var jobbigare att byta. Men det är ju inte så att jag aldrig mer kommer att göra det. Det ligger kvar där på en hylla.

Nu får han stå på scen på fritiden istället.

Och han får användning av sina skådespelar­ erfarenheter i jobbet som logoped då och då.

– När man jobbar med behandling av barn är det mycket lek. Och vissa barn är svårmotiverade. Då kan jag använda mig av skådespeleri och göra tokigheter för att de ska komma med på tåget. ●

»Ibland har jag funderat på ­varför det inte var jobbigare att byta.«

Åsa Sjöström var nog en av de första SRATmedlemmarna som sökte det nya omställningsbidraget. Två dagar efter lanseringen den 1 oktober skickade hon in ansökan.

Efter 18 år i optikeryrket kände hon att det var dags för förändring. Hon valde därför att satsa på den ettåriga magisterutbildningen som inte fanns när hon utbildade sig för 20 år sedan.

– Jag trivs jättebra på mitt jobb inom en mindre privat kedja. Magisterutbildningen ger mig en fördjupad kunskap och gör att jag har fler alternativ på arbetsmarknaden. Då kan jag exempelvis lättare få jobb inom ögonvården.

När Åsa Sjöström sökte utbildningen i våras hörde hon talas om det nya studiestödet som var på väg. Hon övervägde att vänta ett år för att söka stödet för hela utbildningen. Men hon valde att satsa direkt och hoppas på att få stödet till termin två 2023.

– Risken var att det inte skulle bli av annars.

Jag kommer från en föräldraledighet och det var ett bra tillfälle att ta utbildningen direkt efter. Min man vill också söka stödet, då hade han kanske trängt sig före mig, säger hon med glimten i ögat.

Ekonomin är en utmaning för fembarnsfamiljen. Åsa Sjöström har nu det ”vanliga” studiebidraget från CSN som för någon med fem barn ligger på cirka 5 000 kronor per månad. Hennes man är föräldraledig.

– Jag fick förskott på ett arv och har sparpengar. Det gjorde att vi vågade satsa trots att vi har höga kostnader med fem barn. Men jag håller tummarna för att jag ska få det nya bidraget nästa termin. Åsa Sjöström saknar kollektivavtal och kommer därför ”bara” få ena delen av bidraget på drygt 21 000 kronor. Med kollektivavtal hade hon kunnat få cirka 5 000 kronor till i bidrag.

Ansökningsprocessen var smidig. Det tog Åsa Sjöström cirka 30 minuter att få in ansökan.

– Vill man byta spår är det smart att söka det här tycker jag. Men jag tror inte att folk känner till det riktigt. ●

TEXT: PER CORNELL

Kan man få över 20 000 per månad i bidrag för studier tar man chansen, resonerar hon.

NR 4/202 2 ESSENS 29

T E M A

Omställning

ALLT OM LAGEN, BIDRAGET & LÅNET

Är mellan 27 år och 62 år.

Med studieledighetslagen och omställningsstudiestödet i ryggen är det lätt och lönsamt att sadla om. Här är guiden till alla stöd och regler.

TEXT: STEFAN KARLSSON GRAFIK: SANDRA JOHNSON KÄLLA: CSN, PTK, RIKSDAGEN.SE

Så länge stöd kan du få s p till 44 veckor

up Du kan få stöd ier Vid deltidsstud r. ie ud st ds lti he e. gr län nu än as ut kan stödet dryg l studerar på pe em ex l til Om du kan du få stöd 50 procent så or. under 88 veck

Yrkesverksam som vill kompetensutveckla sig mitt i livet för att stärka sin ställning på arbetsmarknaden.

Dina rättigheter

Enligt ”lagen om arb ets­tagares rätt till ledighet för utb ildning” har anställda rätt till tjän st­ledighet för studier. Det krävs att du varit anställd i minst sex må nader i följd, eller sammanla gt tolv månader under de senaste två åren.

30 ESSENS NR 4/202 2

Vem kan söka stödet?

Ska ha arbetat minst 16 timmar i snitt per vecka under 8 av de senaste 14 åren, samt under 12 av de senaste 24 månaderna.

Så mycket kan du få i omställningsstöd Stödet består av bidrag och lån. Dels ett grundläggande offentligt bidrag som betalas ut av CSN, dels ett kompletterande kollektivavtalat bidrag som betalas ut av din omställningsorganisation, samt, om du så önskar, ett studielån från CSN. Storleken på omställningsstudiestödet beräknas utifrån din lön. Du kan få upp till 80 procent av din tidigare inkomst i bidrag, dock högst 4,5 inkomstbasbelopp per år.

Högre chef 75 000 kr/mån

Ekonomichef 65 000 kr/mån

Kommunikatör 45 000 kr/mån

Optiker 38 000 kr/mån

Audionom 30 000 kr/mån

Bidrag 21 298 kr/mån

Bidrag 21 298 kr/mån

Bidrag 21 298 kr/mån

Bidrag 21 298 kr/mån

Bidrag 21 298 kr/mån

Stöd kollektivavtal 24 850 kr/mån

Stöd kollektivavtal 20 950 kr/mån

Stöd kollektivavtal 7 950 kr/mån

Stöd kollektivavtal 4 733 kr/mån

Stöd kollektivavtal 2 700 kr/mån

Lån 12 514 kr/mån

Lån 12 514 kr/mån

Lån 9 924 kr/mån

Lån 7 540 kr/mån

Lån 3 781 kr/mån

Totalt stöd 58 662 kr/mån

Totalt stöd 54 762 kr/mån

Totalt stöd 39 172 kr/mån

Totalt stöd 33 571 kr/mån

Totalt stöd 27 779 kr/mån

SIFFROR FÖR 2022. (MEDIANLÖN FÖR EXEMPELYRKE, ENLIGT PTK.)

Så ansöker du

Kontakta din omställnings­ organisation för råd om lämpliga utbildningar. De kan skriva ett yttrande om hur utbildningen stärker din position på arbetsmarknaden som skickas till CSN. De kan även betala kompletterande omställningsstudiestöd.

Ansök till utbildningen eller kursen du vill gå.

Ansök om statligt omställningsstudiestöd hos CSN.

NR 4/202 2 ESSENS 31

L I S T A N

Kollektivavtalsskola i fyra punkter Saker som tjänstepension, löneavtal och sjuklönetillägg kanske låter mossigt. Tills du går i pension, ska förhandla lön eller blir långtidssjukskriven.

Vad är kollektivavtal?

Det är ett avtal mellan en arbetsgivarorganisation och en facklig organisation. På svensk arbetsmarknad finns privat, statlig och kommunal/regional sektor. Inom varje sektor finns en mängd kollektivavtal. Grunden är gemensam, att ge arbetstagarna bra anställningsvillkor, även om detaljerna kan skilja sig åt. På den privata sidan finns det arbetsgivare som inte har tecknat kollektivavtal, vilket innebär att deras anställda inte omfattas av något kollektivavtal. Kollektivavtalet är alltså inte knutet till dig som person eller om du är medlem i SRAT.

Vad finns i ett kollektivavtal?

I ett kollektivavtal finns villkor för anställningen som till exempel rätt till övertidsersättning, sjuklönetillägg, föräldralönetillägg, förlängd uppsägningstid, ob-tillägg och regler för permission. Det reglerar också löneprocessen. Det betyder att du har rätt till ett årligt lönesamtal, rätt att veta vilka lönekriterier som finns på arbetsplatsen och det ligger till grund för ditt årliga lönepåslag.

32 ESSENS NR 4/202 2

Är det så viktigt med ­tjänstepension?

Ja, de kan få väldigt stor betydelse för ekonomin efter arbetslivet. Arbetsgivare med kollektivavtal måste avsätta pengar till så kallad tjänstepension för den anställda. Tjänstepensionen är en stor del av den pension du får när du har uppnått pensionsålder. Det finns flera olika tjänstepensionsavtal men de flesta har konstruktionen att arbetsgivaren avsätter 30 procent av den del av din lön som överstiger 44 375 kr (7,5 inkomstbasbelopp 2022) och 4,5 procent av din lön upp till 44 375 kr, i ett pensionssparande med mycket låga avgifter.

Något problem att vara utan?

Utan kollektivavtal måste allt avtalas individuellt. Det kan finnas en tjänstepensionslösning som liknar den kollektivavtalade. Men det är sällan den övertrumfar den. Värt att tänka på är att ingen privat aktör kan förhandla fram samma låga fondavgifter som fackförbunden har kunnat göra. På samma sätt är det med löneprocess, övertid, permission om en nära släkting går bort, sjuklönetillägg, föräldralönetillägg, förlängd uppsägningstid och så vidare – du måste förhandla fram detta själv.

T E X T: P E R C O R N E L L

K R Ö N I K A

”När de gör fel uppstår en tystnad”

H

”

ur får jag svenska vänner”, är den vanligaste frågan jag får av nyanlända när jag föreläser för dem om vad det innebär att leva i ett demokratiskt och sekulärt land som Sverige.

Många är nyfikna och vill veta vilka spelregler som gäller i Sverige för att kunna integreras.

Frågan ovan öppnar dörren för andra frågor kring normer, svensk kultur och sociala koder. Privat och på jobbet. Vad betyder det egentligen när min kollega frågar alla: är det någon som ska ha den sista kanelbullen? Och varför tittar alla konstigt på mig när jag säger ja och tar emot den? Det här vill många nyanlända veta svaret på för att knäcka koden till att få svenska vänner. I min bok 7 råd till Mustafa – så blir du lagom svensk i världens mest extrema land går jag igenom hur man anpassar sig till Sverige och det svenska.

Mustafa Panshiri, före detta polis, författare och föreläsare

»Det finns ett svenskt sätt att bete sig på, prata och till och med tänka.«

MIN ERFARENHET EFTER att ha besökt över 260 kommuner och träffat tiotusentals nyanlända är att när dessa frågor väl kommer upp, får de nyanlända höra att de ska ”vara sig själva”.

Men de som är nya i Sverige märker rätt snabbt att det inte stämmer och att det finns ett svenskt sätt att bete sig på, prata och till

och med tänka. När de gör ”fel” uppstår en tystnad som de uppfattar som ett svenskt sätt att uttrycka ogillande. Ingen säger något. Men varför säger inte någon något? Dels är det för att svenskar är så marinerade i det svenska att de knappt reflekterar över det. Dels för att många svenskar ser sig själva som toleranta och inkluderande. Att då tala om vad som passar och inte passar in kan ge den självbilden en törn.

MEN SANNINGEN ÄR att man går vilse – välviljan leder fel. Integrationsprocessen tar längre tid och de som är nya i Sverige kan få för sig att svenskar inte vill inkludera dem på grund av deras hudfärg eller religion. Det är väldigt synd då det helt enkelt inte är sant.

När forskaren Lars Trägårdh ställde frågan ”vad är viktigt för att räknas som svensk?” i en tillitsundersökning var det 94 procent som svarade ”respektera svenska lagar och regler” och 84 procent ”svenska språket”. Endast 22 procent menade att det var viktigt att vara född här. Detta är goda nyheter för inkludering och integration. Det visar på att svenskar är mindre intresserade av etnicitet och blodsband utan lägger mer vikt vid beteende.

Om du beter dig på ett sätt som uppfattas som svenskt underlättar du din integrationsprocess. Men för att det ska ske behöver svenskar tydliggöra spelreglerna. Ty det är inte möjligt att spela fotboll om en eller flera spelare inte behärskar offside-regeln.

Om man sen väljer att följa den är en annan fråga. ● NR 4/202 2 ESSENS 33

E X P E R T E R N A

Skriv din fråga till a4.se essens@

Svar på tal om arbetslivet Undrar du vad som gäller? SRAT:s experter svarar på dina frågor om arbetsmiljö, lön, ­rättigheter och anställningsvillkor.

Jag behöver ett ­arbetsgivarintyg För en tid sedan blev jag uppsagd i samband med en omorganisation. Nu ska jag söka ersättning från a-kassan och då vill de ha ett arbetsgivarintyg. Vad är det?

SVAR: Ett arbetsgivarintyg är ett dokument som visar att du varit anställd hos en arbetsgivare under en viss tidsperiod. Det intygar bland annat hur mycket du har arbetat och vad du har haft för lön.

När din anställning upphör ska din arbetsgivare, enligt lagen om arbetslöshetsförsäkring, på begäran ge dig ett arbetsgivarintyg.

Du behöver intyget om du ska söka ersättning från a-kassan och intyget hjälper kassan att pröva din rätt till ersättning samt beräkna vilken ersättning du har rätt till.

Blanketten för intyget kan du få från a-kassan eller arbetsförmedlingen. Be din arbetsgivare om hjälp att fylla i intyget och be dem underteckna det.

Om du har fler frågor kan också SRAT:s a-kassa, Akademikernas a-kassa hjälpa dig.

Fredrik Damm Förhandlare

»Du behöver intyget om du ska söka ersättning från a-kassan.«

34 ESSENS NR 4/202 2

Vad är ”märket”?

Fredrik Damm

Marie Samuels

Nu kan jag läsa i tidningarna att det är avtalsrörelse igen och alla pratar hela tiden om ”märket”. Vad är det egentligen?

SVAR: Den svenska modellen bygger på att arbetsmarknadens parter, fack och arbetsgivare, kommer överens om de villkor som ska gälla på arbetsmarknaden. När det gäller löner har vi en ordning som innebär att den konkurrensutsatta industrin är den bransch som förhandlar först i en avtalsrörelse och därmed kommer överens om det så kallade märket.

Märket är i grunden ett mått på hur mycket lönerna ska öka kollektivt under den förhandlade avtalsperioden. Det är alltså inte en garanti för hur mycket en individs lön ska öka.

Syftet med märket är att vi arbetstagare ska kunna få rimliga reallöneökningar över tid och att företagen ska kunna bibehålla sin internationella konkurrenskraft. Märket är en grundsten i svensk lönebildning och har i snitt givit tvåprocentiga reallöneökningar sedan det infördes 1997.

Märket är normerande, vilket innebär att de allra flesta arbetsgivare på arbetsmarknaden beaktar det, oavsett vilken sektor arbetsgivaren verkar i och vilken avtalskonstruktion som finns.

Fredrik Damm Förhandlare

Hur betalar jag med autogiro?

Jag vill betala min medlemsavgift månadsvis via autogiro – hur gör jag det?

SVAR: Bra val! Autogiro är det mest resurssnåla betalningsalternativet för din SRAT-förening och du betalar då i slutet av varje månad. I annat fall är det huvudsakliga betalsättet kvartalsvis i förskott.

Du tecknar autogiro genom att logga in i din internetbank och under avdelningen ”Anslut autogiro” söka upp din SRAT-förening – LKR Service AB, Logopedförbundet, Lotsförbundet, SRAT-föreningen vid Fortifikationsverket, Svensk Flygteknikerförening, Svenska Barnmorskeförbundet, Sveriges Tandhygienistförening, Trafik och Järnväg, Utrikesförvaltningens personalförening samt för övriga föreningar SRAT som betalningsmottagare. Observera alltså att SRAT som betalningsmottagare inte kommer att fungera om du är medlem i någon av föreningarna ovan.

Marie Samuels Medlemsservice NR 4/202 2 ESSENS 35

S R A T

ditt fackförbund

Hylla livslång ­nyfikenhet!

JAG HÖRDE NÅGON som sa: ”Vi leker när vi är barn, studerar när vi är unga och arbetar som vuxna. Men vi borde blanda mer.” Det är ett tankesätt som jag lever efter. Utöver att jobba försöker jag att både leka och studera. Just nu läser jag filosofi och jag gillar att hålla på med improvisationsteater. Mer lekfullt än så blir det inte för en medelålders man, kan jag intyga.

Så varför är det viktigt att både lära och leka också som vuxen och yrkesarbetande? Det är faktiskt rätt gammaldags att tro att man först skaffar sig en examen och sedan bara jobbar på. Vi jobbar ju i komplexa och högkvalificerade yrken och professioner. Ingen kan allt, vare sig i början eller slutet av karriären – vi behöver ständigt fylla på med ny kunskap. Det är viktigt att ständigt få utvecklas i jobbet eller att få specialisera sig.

SRAT arbetar för att alla ska få goda förutsättningar att fördjupa sin grundutbildning eller utvecklas i sitt yrke. Men för många arbetsgivare tänker kortsiktigt och budgetsnålt. Medarbetarnas kompetensutveckling hamnar långt ner bland prioriteringarna i verksamheten.

Jag tycker att vi ska vara snälla mot oss själva och säga ja till både kreativitet och nyfikenhet hela livet. Arbetsgivare måste se till att du får vara nyfiken och lärande på jobbet.

Teater och filosofi är utvecklande för mig – men vad är just din grej?

»­Ingen kan allt, vare sig i början eller slutet av karriären.«

Magnus Nordström Förbundsordförande SRAT

Jag gillar ... ... att vi går mot jul- och nyår. Många medlemmar får ledigt och njuter av vila med familj och vänner.

36 ESSENS NR 4/202 2

Har du frågor ?

Gå in på srat .se och hör av di g så hjälper vi till!

GRANSKNING

Arbetsmiljö­ verket granskar akutsjukhus

Kritik mot ändrade råd på arbetsmiljöområdet.

SKYDDSOMBUD

Nu pågår Arbetsmiljöverkets granskning av arbetsmiljön på svenska akutsjukhus.

Bakgrunden är över 150 anmälningar där skyddsombud begärt att Arbetsmiljöverket ska ingripa mot en alltför hög arbetsbelastning, personalbrist och överbeläggningar.

Arbetsmiljöverket har tidigare påtalat att arbetsmiljöproblemen inom vården behöver åtgärdas på ledningsnivå. ●

Facklig kritik mot ­Arbetsmiljöverket Skyddsombudens roll riskerar att bli otydligare.

FOTO: G E T T Y IMAG ES

ARBETSMILJÖVERKET VILL införa en

helt ny struktur för föreskrifter och allmänna råd på arbetsmiljöområdet. Saco är mycket kritiska till förslagen på förändringar. Arbetsmiljöverket har inte utgått från behoven hos chefer och skyddsombud.

Henrik Sjösten, biträdande förbundsjurist och förhandlare på SRAT, var SRAT:s expert i Sacos remissarbete. Han menar att Arbetsmiljöverket missar sitt goda syfte att vilja göra det lättare att överblicka, hitta och förstå reglerna.

– Nu riskerar skyddsombuden att få en mer otydlig roll, säger Henrik Sjösten. Jag är helt enig med Sacos

slutsatser. Nu kan vi få ett sämre skydd för anställda istället. Detta är mycket olyckligt.

Arbetsmiljöverket vill skära i de allmänna råden, vilket bland annat inneburit att skrivningar om anställdas samverkan har strukits tydliggöranden om skyddsombudets roll och hur arbetstagare ska få inflytande över arbetsmiljöarbetet.

– De nya reglerna blir svårare att förstå, säger Henrik Sjösten. Lokalt inflytande över arbetsmiljöarbetet kan faktiskt minska när begreppet samverkan byts ut mot det luddigare ”medverkan”.

SRAT kommer att fortsätta att bidra i Sacos arbete för ett tydligt och lättbegripligt regelverk för arbetsmiljö. ● TEXT: PATRICIA WIDERGREN

INTEGRITET

Namnteckning måste maskeras Av GDPR-skäl är det inte längre tillåtet att sprida namnteckningar digitalt. Ett spanskt fackförbund fick betala böter för brott mot GDPR på grund av att de spred personuppgifter i form av namnteckningar.

Därför har SRAT uppdaterat sina GDPR-regler. Fackligt förtroendevalda får inte lägga ut namnteckningar på webb eller mejla dokument med synliga namnteckningar.

Maskera namnteckningar i dokument som till exempel förhandlingsprotokoll. Kontakta SRAT:s förbundsjurist vid frågor. ● NR 4/202 2 ESSENS 37

S R A T

ditt fackförbund

SRAT:S FÖRHANDLINGSCHEF:

”Vi måste agera för att anställda ska orka jobba ett helt yrkesliv” SRAT förhandlar m ­ ellan 10 och 15 avtal fram till 2024. Mats Eriksson menar att avtalsrörelser är viktiga för att den svenska modellen ska fungera. Nästa år blir speciellt och osäkert, spår han.

Vad är en avtalsrörelse?

– Avtalsrörelser är nästan lite högtidliga! Då ägnar vi stor del av tiden att förhandla och utveckla villkors- och lönefrågor. Det är ju den fackliga essensen. Men det kan vara knepigt att möta allas förväntningar.

Vad blir den tuffaste nöten nästa år?

– Jag ska vara ärlig med att det är en extremt besvärlig situation. Vi har hög inflation för första gången

Mats Eriksson Förhandlingschef på SRAT

på mycket länge och vi vet inte hur konjunkturen kommer att se ut.

Den här utvecklingen har vi inte haft på länge. Nu gäller det att göra det bästa i det läge vi är i.

Vilka frågor brukar komma upp i avtalsrörelser?

– Arbetsmiljöfrågorna har ökat i betydelse. Vi pratar mycket om hur vi kan få ett längre och mer hållbart

På gång i förbundet 5 DECEMBER LAS & omställning 13.00–15.00 Utbildning för fackligt förtroendevalda i kommun eller region.

Plats: Digitalt via Zoom.

38 ESSENS NR 4/202 2

1–2 FEBRUARI 2023 Grundkurs statlig sektor. Kurs för förtroendevalda i Saco-S-föreningar på myndigheter där SRAT är kontaktförbund. Stockholm.

arbetsliv. Det hör väl ihop både med höga sjukskrivningstal och de politiska diskussionerna om höjd pensionsålder. Vi måste helt enkelt agera för att anställda ska orka jobba ett helt yrkesliv.

Vad hoppas du att SRAT:s ­medlemmar ska göra under avtalsrörelsen?

– Jag hoppas att många intresserar sig och läser på.

Från kansliets sida vill vi gärna ha dialog med förtroendevalda.

Det finns ju goda möjligheter att mötas digitalt för alla dem som är nyfikna på hur avtalsrörelser fungerar.

Till sist, vilka myter vill du avliva?

– Vi sitter sällan och nattmanglar! Det mesta löser vi på dagtid och det är oftast god stämning mellan parterna. ● TEXT: PATRICIA WIDERGREN

Läs hela kalendariet på srat.se 7 FEBRUARI 2023 Samverkan i kommun och region.

Halvdags fördjupningskurs för dig som tidigare gått facklig grundkurs. Digitalt via Zoom.

SRAT Karriär Medlemsförmånen för dig i utveckling Använd vår karriärservice när du ska: bygga relevant cv l skriva personliga brev – från ett tomt blad till skarp ansökan l spetsa din LinkedInprofil l vässa dig inför anställningsintervjun l

Allt är kostnadsfritt för dig som är medlem. SRAT har certifierade coacher med förståelse för, och kunskap om, den bransch du befinner dig i.

Läs mer på srat.se/karriar. Boka en tid hos våra karriärcoacher Evalinn Wilke, Hanna Adlerteg-Melinder och Amanda Backlund för samtal om din utveckling på jobbet och i karriären – karriar@srat.se

Posttidning B SRAT/ESSENS Box 1419 SE-111 84 Stockholm

L

Dags för lönesamtal?

Eller ska du byta jobb?

I Saco Lönesök kan du som är medlem orientera dig om ditt löneläge. Du kan göra lönejämförelser för att se hur ingångslönerna eller löneutvecklingen ser ut, både för din utbildning, ditt yrke och/eller för andra yrkesgrupper.

Saco Lönesök kan bli ett viktigt instrument när du förhandlar din lön. Kom ihåg att statistiken endast anger vad andra har i lön, inte vad du bör begära. Kontakta oss om du behöver rådgivning .

t t a g i s r a n ! ö l m t e De medl vara

srat.se/lonestatistik

srat.se | 08-442 44 60 | kansli@srat.se