Essens-2-2024

ESSENS

KÄRNAN I DITT YRKESLIV NR 2/2024 Enmedlemsförmånfrånditt fackförbundSRAT

Jenny Ahlén hanterar de moraliska aspekterna av krig.

ledare

Fältprosten Jenny Ahlén är högst ansvarig för Sveriges militära själavård. SID 12

TEMA

SPANING

Jobbar vi för mycket?

ARBETSLÖSHET

Så slår krisen mot våra branscher

Relationerna som påverkar 5

VIKTIGA SAKER OM SEMESTER

ESSENS

En medlemsförmån från ditt fackförbund SRAT, som är en del av Sveriges akademikers centralorganisation, Saco. Tidningen skickas per post/e-post till medlemmarna i förbundet.

KONTAKT

SRAT

Telefon, växel 08-442 44 60

Webbplats www.srat.se

Postadress Box 1419, 111 84 Stockholm

REDAKTION

Ansvarig utgivare

Anders Berndt

Chefredaktör

Per Cornell, A4 per@a4.se

Art director

Sandra Johnson, A4

Produktion

A4 Text & form, www.a4.se

Reportrar

Tim Andersson, Per Cornell, Therese Johansson, Karin Persson

Fotografer och illustratörer

Linn Bergbrant, Viktor Gårdsäter

Omslagsbild

Viktor Gårdsäter

Korrektur

Monika Lann

TRYCK

Tryckeri

Linderoths tryckeri, Vingåker

Vänner och fiender på jobbet

UNDER ETT ARBETSLIV hinner de flesta av oss arbeta tillsammans med väldigt många olika människor. Och eftersom vi är just människor leder dessa ofrivilliga möten till väldigt många situationer utöver de rent yrkesmässiga. Det uppstår någon form av relation kollegor emellan och den relationen påverkar oss både i det privata och professionella.

För egen del tycker jag mig kunna se hur vissa perioder, när man har jobbat med vissa personer, har varit väldigt positiva. Jag har känt mig bekväm, motiverad och glad. Några av mina bästa vänner har jag lärt känna genom jobbet.

»Det finns personer som kan ge mig rysningar 20 år senare.«

Men lika positiva som relationerna på arbetet kan vara, lika mycket kan de dränera en på livskraft. Det är fascinerande hur starkt påverkad man kan bli av konflikter eller besvärliga människor på sin arbetsplats. Det finns fortfarande händelser och personer som kan ge mig rysningar 20 år senare.

Upplaga 21 100 ex

Annonsbokning

Anna Lundmark anna.lundmark@srat.se

ISSN 2003-1548

Tidningen är momsbefriad

I det här numret av tidningen borrar vi ner oss i relationer på jobbet. Experter och SRAT-medlemmar delar med sig av kunskap och erfarenheter. Det vore fantastiskt om fler av er ville dela med er – min mejlkorg är öppen.

Per Cornell Chefredaktör

Missa inte ... … det spännande mötet med Sveriges första kvinnliga fältprost. (s. 12)

… det heta samtalsämnet om förkortad arbetstid. (s. 30)

2/2024

3 START

5 AKTUELLT

8 GRANSKNING Så slår arbetslösheten.

11 F&S Tänk på detta efter föräldraledigheten.

12 MÖTET Första kvinnliga fältprosten.

19 LISTAN Fem semester knep.

20 TEMA Relationerna som präglar vårt arbetsliv.

30 SPANING Alla talar om fyradagarsveckan igen.

33 PANEL Funkar kortad arbetstid i ditt yrke?

34 SRAT

INNEHÅLL

och relationerna på tandkliniken.

Monica Ringdahl har tagit in hjälp för att förbättra kulturen

AKTUELLT

BEDRÄGERI

Nu agerar myndigheterna mot välfärdsbrotten

Organiserad brottslighet finansieras till stor del av skattepengar genom olika typer av bedrägerier. Ett lagförslag ska göra det lättare för myndigheter att dela information.

MELLAN 15 OCH 20 miljarder kronor betalas ut felaktigt från välfärdssystemen varje år. I nio fall av tio är det felaktiga uppgifter som ligger bakom besluten om ersättning. Och det är bara en liten andel som upptäcks och krävs tillbaka, enligt Ekonomistyrningsverket, ESV.

– För att knäcka den organiserade brottsligheten behöver vi strypa den kriminella ekonomin, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M), i ett uttalande. Enligt ESV har myndigheternas åtgärder inte haft tillräcklig effekt på de felaktiga utbetalningarna. För att minska felen behöver myndigheterna och regeringen göra mer. Det handlar bland annat om att öka

antalet kontroller före och efter utbetalningarna.

Allmänheten ser fortfarande allvarligt på olika typer av bidragsbrott. Men färre än varannan tror att de skulle bli upptäckta eller dömda om de fuskade med bidrag.

– Att såpass få tror att de blir upptäckta vid fusk visar att det finns mer att göra när det gäller myndigheternas kontroller, säger Clas Olsson, generaldirektör ESV. ●

TEXT: PER CORNELL

OFFENTLIG SEKTOR OCH A-KASSOR BERÖRS

● De nya reglerna för informationsdelning för att motverka felaktiga utbetalningar omfattar: Arbetsförmedlingen, Bolagsverket, Centrala studiestödsnämnden, Försäkringskassan, Inspektionen för vård och omsorg, Kronofogdemyndigheten, Migrationsverket, Pensionsmyndigheten, Skatteverket, kommuner och arbetslöshetskassor.

Facket kan göra nytta vid teknikskiften

Ett starkt fack har en nyckelroll när ny teknik ska införas på arbetsplatsen, enligt en avhandling av German Bender, Handelshögskolan. Det finns en utbredd oro över att arbeten kan ersättas av maskiner och att övervakning och kontroll ökar. Men så behöver det inte vara om de anställda får inflytande över processen. Enligt forskaren kan det gynna både arbetsgivare och anställda.

– Det gäller att anpassa den nya tekniken till organisationens önskemål. Eftersom de fackliga organisationerna har rätt att förhandla om ny teknik kan de också stoppa eller sakta ner processer som är skadliga för de anställda. ●

offentliganställda

Anställda i det offentliga kan ha en högre utsatthet för hot, våld eller trakasserier. Att skapa en större trygghet för dessa har utretts på uppdrag av regeringen – en slutsats är att skyddet behöver förstärkas. Men samtidigt är insyn en viktig demokratisk rättighet som måste skyddas. SRAT ställer sig bakom slutsatserna men pekar också på bristande medvetenhet bland arbetsgivare kring systematiskt arbetsmiljöarbete. ●

1,7%

Antalet medlemmar i Sacoförbunden fortsätter att öka. Det är en trend som har pågått en längre tid. Under 2023 blev de yrkesverksamma medlemmarna i de 21 Sacoförbunden 12 141 fler. ●

AKTUELLT

God prognos för SRAT-yrken

Sacos årliga rapport visar att framtiden ser ljus ut för nyexade i flera SRATyrken. Men låg konkurrens är inte bara positivt.

DET BLIR TUFFARE för nyexade samhällsvetare, beteendevetare och kommunikatörer att få jobb de kommande fem åren. I alla fall om man jämför med dem som utbildar sig inom vård, omsorg, skola eller teknik. Sacos årliga rapport om akademikernas framtidsutsikter är en prognos som i första hand riktar sig till blivande akademiker som står inför sitt högskoleval.

I flera yrken med många SRAT-medlemmar förutspås konkurrensen om jobben vara

låg eller i balans om fem år. Det innebär att det troligen kommer att vara relativt lätt att få jobb när man är färdigutbildad. Även om rapporten fokuserar på de som är nya i yrket, indikerar den samtidigt hur det ser ut överlag för de olika yrkesgrupperna. För audionomer, barnmorskor, tandhygienister och optiker ser tillgången på jobb ut att vara god framöver då konkurrensen fortsatt kommer att vara låg.

Men liten konkurrens om jobben behöver inte bara vara positivt. Det kan tyda på lågt löneläge och tuffa arbetsvillkor. En prognos i balans kan visa på en sund arbetsmarknad med goda villkor, rimliga löner och goda möjligheter att få jobb.

För logopeder ser arbetsmark-

naden ut att ligga i balans inom fem år. Som Essens rapporterar om i detta nummer av tidningen är det många logopeder som jobbar i skolan som har förlorat jobbet till följd av konjunkturnedgången.

Det finns en sektor där behoven ser ut att växa kraftigt framöver. Detta kan kopplas till Natomedlemskapet och den oroliga situationen i omvärlden. Enligt Sacorapporten handlar det om yrken som officer eller inom totalförsvarssektorn.

– Det är något som är beroende av det tråkiga omvärldsläget tyvärr och det kommer att vara väldigt ont om folk där, säger Göran Arrius, ordförande för Saco. ●

TEXT: PER CORNELL

Goda framtidsutsikter i många SRAT-yrken.

ARBETSMILJÖ

Så ökar intresset för att bli skyddsombud

Ny rapport om vad som behövs för att fler ska vilja bli skyddsombud.

– SKYDDSOMBUDEN HAR en central roll i arbetet för att lyckas med en god arbetsmiljö. De behöver få de förutsättningar som krävs för att fler ska vilja och kunna engagera sig i rollen som skyddsombud. Det är till exempel viktigt att arbetsgivaren har rutiner för arbetsmiljöarbete där skyddsombuden är med och att det finns en god samverkan ute på arbetsplatserna, säger Håkan Olsson, senior rådgivare på Arbetsmiljöverket, som står bakom rapporten.

Men det finns fler faktorer som spelar in. Att det finns en positiv bild av rollen

som skyddsombud är en sådan. Men även stöd och uppskattning från kollegor och arbetsgivare, kunskap, tid att utföra sitt uppdrag och ett gott samarbete mellan arbetstagare och arbetsgivare lyfts fram av Arbetsmiljöverket. De förutsättningarna skiljer sig mycket mellan olika branscher och verksamheter.

I dag finns cirka 96 000 skyddsombud i Sverige som är utsedda av de fackliga organisationerna. Dessutom finns ett antal skyddsombud som är valda direkt av arbetstagarna. Detta är vanligt när det saknas kollektivavtal på en arbetsplats. ●

TEXT: PER CORNELL

LEDARSKAP

Chefens

arbetsmiljö glöms bort

Första linjens chefer pressas från alla håll i en organisation. Rollen är utsatt ur ett arbetsmiljöperspektiv, men samtidigt faller deras egen arbetsmiljö lätt mellan stolarna. Det visar Arbetsmiljöverkets nya undersökning bland chefer i privat sektor.

– En chef är också en medarbetare, som behöver en bra arbetsmiljö för att kunna vara ett bra stöd åt andra, säger Malin Cato, arbetsmiljöinspektör.

Cheferna ses ofta som arbetsgivarrepresentanter och blir då ibland en motpart till skyddsorganisationen. Men skyddsombuden har en viktig roll i att påtala arbetsmiljörisker även för chefernas arbetsmiljö, menar Malin Cato. ●

Regeringen presenterade tidigare i år ett förslag till en ny arbetslöshetsförsäkring. Den ska införas 1 oktober 2025. De största förändringarna är att fler kommer att kunna få a­kassa samt att ersättningen trappas ner snabbare. Just nedtrappningen av ersättningen har fått kritik från många fackliga organisationer. En annan förändring är att försäkringen blir inkomstbaserad i stället för att vara baserad på arbetad tid. Detta skulle vara ett sätt att komma ifrån den tidskrävande administrationen där arbetsgivare ska intyga hur mycket den arbetslöse har arbetat före uppsägningen. ●

Så slår konjunkturen mot SRAT:s medlemmar

Neddragningar och ökad arbetslöshet slår olika mot yrkesgrupperna inom SRAT. Vissa mister jobbet

och andra ska hantera att folk mister jobbet.

TEXT: PER CORNELL

LÅGKONJUNKTUREN HAR EN allt större påverkan på arbetslösheten som har ökat sedan förra sommaren. Hittills har den slagit hårdast mot vissa grupper på arbetsmarknaden som ofta är konjunkturkänsliga.

Den myndighet som ska hantera alla insatser för arbetslösa – Arbetsförmedlingen – märker av den kraftiga ökningen av nyinskrivna arbetslösa. Många anställda på Arbetsförmedlingen är medlemmar i SRAT Arbetsmarknad, en medlemsförening för statligt anställda på arbetsmarknadsområdet.

– Vi får ta emot nyinskrivningar och göra en bedömning av dem. Har man en god möjlighet att få jobb får man kämpa på på egen hand. Har man det lite svårare får man själv välja en utförare för hjälp med så kallad rustning och matchning. Vi arbetar alltså inte själva med att hjälpa de nyinskrivna – de får hjälp av externa aktörer, säger Anders Jansson, arbetsförmedlare och ordförande för SRAT Arbetsmarknad.

Det som händer när fler blir arbetslösa är att det blir ännu tuffare för de som har större

problem med att få ett arbete. Ungdomsarbetslösheten stiger och de som är långtidsarbetslösa får längre till en anställning. Det är främst med den senare gruppen som de anställda på Arbetsförmedlingen jobbar.

– Det kan handla om personer som varit sjukskrivna länge, som har fel kompetenser, som har sociala problem eller psykiatriska diagnoser. De kan behöva väldigt mycket stöd vilket de också får. Men konkurrensen om de jobb som finns ökar i lågkonjunktur och då blir det ännu svårare för dem.

»Medlemmar är oroliga och hör av sig till oss med frågor innan de faktiskt blir arbetslösa.«

Att arbetslösheten ökar märks väldigt tydligt hos en annan av SRAT-föreningarna, den för anställda på Akademikernas a-kassa. Det är Sveriges största a-kassa med 775 000 medlemmar.

– Det tydligaste tecknet är att många medlemmar är oroliga och hör av sig till oss med frågor innan de faktiskt blir arbetslösa. När

Antal varslade personer per bransch (jan–april 2024)

3 806 Tillverkning

3 483 Handel

(+ reparation av motorfordon och motorcyklar)

3 320 Byggverksamhet

2 517 Vård och omsorg

2 322 Stödtjänster

(uthyrning, fastighetsservice, resetjänster m.m.)

2 283 Information/kommunikation

23  579

personer totalt har varslats från januari till april 2024

1 574 Juridik, ekonomi, vetenskap, teknik

1 122 Transport och magasinering

1 078 Utbildning

563 Hotell och restaurang

GRANSKNING

3 733

personer varslades i april 2023

6 851

personer varslades i april 2024

det börjar pratas varsel ringer de oss för att kolla vad de har för skydd om de förlorar sitt arbete, säger Beatrice Ammer-Hök, servicehandläggare på Akademikernas a-kassa och ordförande för personalföreningen.

Men det är också ett ökat inflöde av ansökningar från a-kassemedlemmar som blivit arbetslösa.

– Arkitekterna är en medlemsgrupp som har drabbats hårt. Det kommer en hel del frågor om hyvling och omorganisation som båda är ett sätt för arbetsgivarna att kunna minska personalstyrkan.

ATT VARA HANDLÄGGARE på en a-kassa innebär att man hela tiden är i kontakt med människor som står inför eller befinner sig i en krissituation.

– De behöver få förklarat för sig vad som gäller och om de kan få ersättning. Även om vi inte kan ge något löfte på telefon vill vi kunna ge någon typ av bedömning eller uppskattning.

Att det blir fler svåra samtal när arbetslösheten stiger påverkar handläggarnas arbetsvardag i ganska stor utsträckning. Men att ta emot samtal och hantera ansökningar är

kärnan i uppdraget och självklart högprioriterat.

– Vi jobbar för högtryck i lågkonjunktur, men det känns ändå mycket lugnare än förra året då vi hade ett besvärligt systembyte. Nu är vi väl förberedda och vi har aldrig varit så många handläggare som vi är i dag. Känslan i lågkonjunktur är att vi verkligen kan göra nytta för medlemmarna, säger Beatrice Ammer-Hök.

EN AV DE YRKESGRUPPER inom SRAT som känner av konjunkturnedgången är logopeder inom kommuner. Dessa arbetar ofta inom elevhälsan på skolor och har under en längre tid blivit ett allt vanligare inslag. Problemet för logopederna inom skolan är att de inte är lagstadgade. Det innebär att de är möjliga att ta bort när resurserna minskar.

– Det är väldigt frustrerande att kommunerna gör så här. Vi har byggt upp detta under 20 år och nu ser vi att det raseras i vissa kommuner, säger Kerstin Wiström ordförande för Logopedförbundet.

»All kompetensutveckling som kostar pengar är stoppad i flera regioner.«

De flesta logopeder arbetar annars inom sjukvården med regionerna som sina arbetsgivare. Där finns fortfarande ett stort behov av logopeder som på många håll är ett bristyrke. Det som blir alltmer kännbart för anställda inom vården är dock besparingskraven.

– All kompetensutveckling som kostar pengar är stoppad i flera regioner. Det är mycket oroväckande och inte en hållbar personalpolitik, säger Kerstin Wiström. ●

Vad gäller vid föräldraledighet?

Har man rätt att komma tillbaka till samma arbetsuppgifter efter en föräldraledighet, och hur blir det med semesterdagarna? SRAT:s biträdande förbundsjurist Henrik Sjösten reder ut vad som gäller.

Ska arbetsgivaren hålla kontakt med medarbetare som är föräldralediga?

– Det finns inget uttryckligt krav på det. Däremot tycker jag att en god arbetsgivare ska inkludera föräldralediga medarbetare i verksamheten, om de vill det. Det handlar bland annat om att informera om det är stora förändringar på gång och att bjuda in till trevlighetsaktiviteter. Lönesamtal ska också alltid erbjudas föräldralediga, antingen när de är på ledighet eller när de kommer tillbaka. Hur fungerar det med semesterdagar efter att man har varit föräldraledig?

– Under de första 120 dagarna som man är hemma med barn tjänar man som huvudregel in semester som man kan ansöka om och ta ut som vanligt när man kommer tillbaka. Den semester du inte har tagit ut innan du går på föräldraledighet ska du också givetvis ha kvar, den går inte upp i rök. Antingen får du ut den i ledig tid eller i pengar.

När ska man meddela att man vill komma tillbaka till arbetet?

Henrik Sjösten

Biträdande förbundsjurist, SRAT

– Vill man komma tillbaka tidigare än vad som överenskommits behöver man meddela det, och då har arbetsgivaren rätt att skjuta på ditt önskade datum för återgång med som mest en månad. Det gäller givet att ledigheten var planerad att pågå en månad eller mer.

Om du i stället behöver vara ledig längre så måste du meddela det minst två månader i förväg. Tänk på att det kan finnas avvikande regler i ditt kollektivavtal. Har man rätt att komma tillbaka till samma arbetsuppgifter som man hade före ledigheten?

– Precis som för alla andra arbetstagare är det arbetsgivaren

som leder och fördelar arbetet. Det är alltså inte säkert att du får göra exakt samma saker eller arbeta i samma grupp när du kommer tillbaka, men du ska inte få en i grunden förändrad anställning. Kan man bli uppsagd under föräldraledigheten?

– Det är förbjudet att säga upp någon för att den är föräldraledig. I övrigt gäller samma regler som för andra anställda. Om det till exempel uppstår en arbetsbristsituation kan du som föräldraledig bli uppsagd. I så fall börjar uppsägningstiden löpa först när du är planerad att återgå i tjänst. Om du misstänker att något inte gått rätt till ska du höra av dig till oss på SRAT. Man har rätt att jobba deltid fram till att barnet är åtta år eller har gått ut första klass. Vad är viktigt att tänka på?

– Det du bör beakta, även om det kan vara bra av flera skäl att gå ner i tid, är att det kommer att påverka lönen, pensionen och den sjukpenninggrundande inkomsten. Gör du det under många år så kommer det att få effekter som inte uteslutande är trevliga. ●

TEXT: KARIN PERSSON

Jenny Ahlén trodde länge att hon var tvungen att välja. Men idag är hon Sveriges första kvinnliga fältprost och lever ut både prästen och militären inom sig.

TEXT: THERESE JOHANSSON FOTO: VIKTOR GÅRDSÄTER

YRKE: FÄLTPROST

Vägrade

På Försvarsmaktens högkvarter i Stockholm har röda mattan rullats ut.

Det är finfrämmande på ingång, ÖB med litauiska delegationen i släptåg. Från en sidodörr kommer en civilklädd Jenny Ahlén ut, men röda mattan duckar hon idag.

– Den är inte för pöbeln! Men ibland går jag lite på den bara för att få känna mig tjusig. Men det är inte som att Jenny Ahlén är vem som helst. Som fältprost har hon en civil brigadgeneralsbefattning inom Försvarsmakten och ett hundratal präster under sig. En stjärna på sin uniform, och tjenis med ÖB. Hon är inte obekant med röda mattor efter otaliga internationella tjänsteresor, men idag är hon för ovanlighetens skull på sitt kontor. ”Jag är inte här så ofta, det är lite dammigt.”

SOM FÄLTPROST CHEFAR hon över den militära själavården. En befattning nästan lika gammal som Försvarsmakten – 490 år. Det

var Gustav Vasa som vände sig till kyrkan för att knyta fältprästerna till sig. Jenny Ahlén är den första kvinnan i historien som axlar rollen som fältprost i Sverige. Känns inte det overkligt?

– Jag kallas ibland för en exotisk fågel i vår myndighet. Att vara den första kvinnan någonsin på den här posten är såklart jättestort. Otroligt egentligen. Det har inte uppmärksammats så mycket, men jag är lite blyg så jag tycker att det är skönt att flyga under radarn.

Uppdraget beskriver hon som ett kall. Men det handlar inte om religion i första hand, snarare om existentiell vägledning. Att ingjuta mod inför strid, att stötta när någon våndas, att hjälpa till att reflektera i svåra dilemman, att bidra till att skapa en känsla av sammanhang. Liv och död, etik och moral.

– Ska en värnpliktig, soldat eller sjöman ytterst offra sitt liv för Sveriges frihet och demokrati kan man behöva existentiella perspektiv och reflektioner kring vad det är att vara människa. Man kan behöva hjälp med att hantera och begripa vad man gör och hitta mening med det. Oro, ångest och moraliska dilemman inför krig och liv och död har funnits i alla tider. Kanske är det i dessa orostider viktigare än någonsin att bemöta människor på det existentiella planet.

Ibland är Jenny Ahlén klädd i civila kläder på jobbet.

Gåvor från världens alla hörn som Jenny Ahlén fått från människor hon mött i tjänsten.

08.00

Kommer till jobbet, startar datorn och kollar igenom alla mejl som jag inte hinner läsa ordentligt för att jag måste vidare på ett möte.

10.00

Samverkansmöten med andra myndigheter fram till lunch där vi går igenom alltifrån strategiska planer till att följa upp olika typer av verksamheter.

12.00

Har jag inte lunchmöte tar jag något snabbt framför datorn för att effektivisera. Fullt fräs för att kunna kombinera jobb och familjeliv, vilket är en utmaning då både jag och min man jobbar i Försvarsmakten.

14.00

Zoom-möte med mina internationella motsvarigheter, något vi har två gånger i månaden.

17.00

Rundar av för att hämta barn på skolan. Det är jag som sköter både hämta och lämna då min man jobbar på annan ort.

18.00

Utfodrar barn, djur och mig själv, samt rastar Judith, vår flatcoated retriever.

20.00

Tar eventuella interna möten som jag inte hunnit med under dagen.

22.00

Soffläge med en bra tv-serie, just nu kollar jag på Baby Reindeer på Netflix som jag varmt kan rekommendera.

Soldater som deltar i konflikter kan drabbas av moralisk skada. Återhumanisering, att kunna se sig själv i speglen igen, är en viktig fråga för den militära själavården.

MEMENTO MORI. Kom ihåg att du är dödlig. Ett tema Jenny Ahlén finner särskilt intressant och som hon ofta möter i sitt yrke.

– Jag tror att det är nyttigt att påminnas om sin egen dödlighet för att reflektera över vad som är viktigt på riktigt. Lever jag sant mot mig själv och hur behandlar jag andra? Men jag märker att vi alltmer fjärmar oss från döden, och det tror jag gör något med människan. Vi tappar bort oss själva. Mitt uppdrag är att hjälpa till att hitta tillbaka till kärnan.

I hennes arbete kan det också bli aktuellt med det som internationellt kallas för ”moral injury”, det vill säga moralisk skada som kan komma efter att man behövt göra något som strider mot ens moral, till exempel att döda någon i krig.

strategisk nivå med ansvar för att bland annat utforma utbildningar som prästerna håller för militär personal och stärka samarbeten med fältprostar i andra länder. Med Sveriges inträde i Nato har det blivit enklare att arbeta tillsammans, säger hon.

»För mig handlar det om att alla generationer som följer ska veta att vi gjorde vårt yttersta för att de skulle få det bra.«

– Den militära själavården i Sverige kommer tillsammans med Tyskland och Nederländerna att utbilda ukrainska präster i detta. Det handlar om hur man återhumaniserar en individ som har fått en moralisk skada, hur man skapar existentiella förutsättningar att bygga upp sig själv. Att kunna se sig själv i spegeln igen.

Jenny Ahlén tar sällan de själavårdande samtalen själv numera, utan arbetar på en

– Jag har sedan tidigare ett oerhört fint samarbete internationellt med mina motsvarigheter, men att Sverige nu är med i Nato underlättar. De utmaningar det oroliga omvärldsläget för med sig är oftast exakt samma i många länder, vilket gör att vi kan nyttja varandras kunskaper, sätta upp gemensamma utbildningar och rusta oss på ett homogent sätt. Hur går den kristna tron ihop med en militär kontext? – Jag tycker att det är jätteenkelt. Jag som kristen kan inte dumpa obekväma saker på min nästa. Jag måste ta mitt ansvar och göra det som är jobbigt, tufft och svårt – det som kanske innebär att dö för Sveriges frihet och demokrati. Jag är beredd att göra det för att mina barn ska få växa upp i det samhälle som jag har fått växa upp i. För mig handlar det om att alla generationer som följer ska veta att vi gjorde vårt yttersta för att de skulle få det bra. Det är min skyldighet som kristen.

JENNY AHLÉN VÄXTE delvis upp på Gotland under ett 1980-tal präglat av rysskräck och en stark militär närvaro. Pappa var sjökapten, reservofficer och med i hemvärnet, och mamma i Lottakåren. Farfar var tullare i Riksgränsen under andra världskriget. Krigsberedskapen har runnit i släktens ådror i generationer.

– Det har inte varit om kriget kommer, utan när kriget kommer. Mina rötter har definitivt varit avgörande för mitt yrkesval. Det militära känns som hemma. Det uniformerade är trygghet för mig.

Som ung kände hon sig tvungen att välja sida. Antingen var man synthare eller hård-

JENNY

● Gör: Fältprost i Försvarsmakten.

● Ålder: 51 år.

● Bor: Stockholm.

Dubbelheten i yrket som fältprost passar Jenny Ahlén bra. Här kan hon kombinera sina två kall.

rockare, allätare pekades ut som illojala. Hon körde syntstilen med svart kajal och kavaj men lyssnade på Metallica i smyg. Samma gällde karriären, hon drogs till både kyrkan och det militära, men kände att hon behövde välja väg.

– Som tonåring var jag med i sjövärnskåren, alltså flottans ungdomsskola, och spenderade somrarna på Berga. Då kände jag att det är det här jag vill göra! Samtidigt hade jag en stark prästkallelse. Så jag stod och balanserade. Vilket håll skulle jag gå? Det slutade med att jag efter gymnasiet gick på konstskola för att sedan dra ut till sjöss. Som sjöman kom jag till Polen och besökte sjömanskyrkan i Gdynia. Där fick jag en otroligt stark känsla att det är präst jag ska vara. Det var som att komma hem.

»Det militära känns som hemma. Det uniformerade är trygghet för mig.«

● Gör på fritiden: ”Leker konstgalleri och hänger om mina tavlor, rensar ut och gör plats för nytt. Mycket tavlor hittar jag på loppis – jag är loppistokig! Älskar också att vara i stugan och bada och kolla på tv-serier.”

JENNY AHLÉN började läsa teologi i Umeå 1998, utbildade sig till präst och inledde sin yrkeskarriär. Den militära lockelsen fanns fortfarande kvar, och hon började som marinpastor på amfibieregementet i Berga, jobbade sedan som biskopens rådgivare och ansvarade för krisberedskapen i Stockholms stift. Det ledde henne till den militära själavården i Försvarsmakten. Ett drömyrke som förenar båda hennes kall.

– Jag insåg att man faktiskt inte måste välja. Man behöver inte vara antingen eller. Som människa är man så mycket mer. ●

AHLÉN

Skaffa semesterkoll

Får chefen verkligen ringa när du ligger i hängmattan? Ja, är det kanske trista svaret på den frågan. Här listar vi fem bra saker att veta om semestern.

Sjukdom

Om du blir sjuk eller skadad under en eller flera av dina semesterdagar kan du begära att dessa dagar inte räknas som semesterdagar. Det gäller dock att begära detta ”utan dröjsmål” – vänta alltså inte tills du kommer tillbaka till jobbet med att nämna den där irriterande fiskekroksolyckan.

Inkallad

Fyra veckor i följd

Du har rätt till en period med minst fyra lediga veckor under juni, juli eller augusti om inget annat har avtalats eller det finns särskilda skäl som gör att du inte kan få det. Om du inte har tjänat in betalda semesterdagar har du ändå rätt till obetald semester.

Chefen bestämmer

Om du och din chef inte kan komma överens om när du ska ha semester är det arbetsgivaren som har sista ordet. Arbetsgivaren måste då meddela dig sitt beslut senast två månader innan din ledighet ska börja. Kontakta din chef om tiden går utan att du får besked.

Du kan faktiskt bli skyldig att avbryta din semester och återgå i arbete. Men då måste det finnas starka skäl för det, som att nästan alla på arbetsplatsen blir sjuka till exempel.

Uppringd

Din arbetsgivare får kontakta dig under semestern. Du har däremot ingen skyldighet att svara eller vara tillgänglig om ni inte kommit överens om det på förhand. Kräver verksamheten att du är tillgänglig under semestern är det bra att göra upp ramarna för detta på förhand och komma överens om en kompensation.

Fotnot: Det kan finnas undantag från Semesterlagen i ditt kollektivavtal. Har du inget kollektivavtal gäller semesterlagen och 25 semesterdagar per år.

TEMA

Jobbrelationer

Så påverkas vi av stämningen på jobbet sid 22

Tog hjälp för att få en bättre kultur sid 24

Ohövligt beteende sabbar allt sid 28

Gemenskap på jobbet ...

De sociala relationerna på arbetsplatsen påverkar hur vi mår och presterar – både på och utanför jobbet.

... eller taggarna utåt

TEMA

Jobbrelationer

Goda relationer sänker jobbstressen

Vem bjuds med på lunchen – vem lämnas utanför?

Den enskilt viktigaste faktorn för hur vi mår på jobbet är de sociala relationerna.

TEXT: TIM ANDERSSON

Psykologen Katarina Blom föreläser och skriver böcker om välmående, på och utanför arbetet. För några år sedan valde hon att djupdyka i en specifik aspekt av ämnet: betydelsen av sociala relationer.

Vad hon upptäckte, sammanfattat i hennes bok ”Tillsammans-effekten”, drabbade henne, berättar hon.

– Jag blev verkligen förvånad över hur stark effekt som människor faktiskt har på varandra. Det är helt sjukt att vi inte pratar om det mer.

Att goda sociala relationer är avgörande för den mentala hälsan – enligt somliga forskare rent av den enskilt viktigaste faktorn – är kanske inte förvånande. Mer oväntat är relationernas inverkan också på den fysiska hälsan.

Katarina Blom berättar om Julianne Holt-Lunstad, amerikansk professor i psyko-

logi och neurovetenskap, som har undersökt vilka livsstilsvanor som ökar sannolikheten för långa och friska liv.

– Hon tittade på data för 300 000 människor, gjorde en metaanalys och fick ut en hierarkisk lista. Där finns de klassiska hälsobeteendena, som gäller sådant som träning, kosthållning, et cetera. Men högt upp på listan hittar man ”nära relationer”, och ovanför det, allra högst upp: Att vistas i ”stärkande sociala sammanhang”.

En av anledningarna till att goda sociala relationer har sådan positiv inverkan på oss är att de sänker våra stressnivåer, vilket låter kroppen återhämta sig. De hjälper oss också att äta mer hälsosamt, träna mer och söka vård snabbare. Allt detta är inte bara viktigt för hälsan, utan också för vår produktivitet på arbetsplatsen.

ANNIKA LANTZ ÄR professor emeritus i arbets- och organisationspsykologi, och nu

Katarina Blom

gästprofessor och docent på Försvarshögskolan. Hon pekar på den psykologiska trygghetens betydelse för lärande och goda resultat inom organisationen. Framgångsrika team förutsätter enligt forskningen ett starkt beroendeförhållande mellan deltagarna, där alla är med och formulerar mål, tillvägagångssätt och kvalitetskriterier.

– Effektivt grupparbete kännetecknas av tankemässigt, känslomässigt och socialt utbyte, och att man gör något tillsammans för att åstadkomma ett resultat. För att detta ska fungera väl krävs tillit.

OCH OM DE SOCIALA relationerna är direkt dåliga då? I samma utsträckning som andra människor kan göra oss gott kan de också skada oss. Katarina Blom pekar på den evolutionära aspekten: Goda relationer har historiskt varit avgörande för vår överlevnad, och när de brister kan det stressa oss starkt.

– För hjärnan är det oerhört viktigt att processa social information och vara uppmärksam på sociala ledtrådar. På jobbet är vi därför väldigt medvetna om vem som får prata, vem som bjuds med på lunchen, och vem som lämnas utanför.

Att skapa förutsättningar för goda relationer är alltså något som borde ligga högt på arbetsgivarens prioriteringslista. Samtidigt kan alltför nära relationer utgöra ett problem, påpekar Annika Lantz. När några tyr sig särskilt till varandra finns nämligen risken att andra stängs ute.

Så hur ska man undvika den faran?

Förutsättningen är ett starkt ledarskap, och transparens, menar hon.

– Om man har vänskapsrelationer ska man vara öppen med dem, och prata om

dem i gruppen. Det kan ju vara helt problemfritt, men det kan också väcka fantasier och tankar: ”Nu går Lisa, Kalle och Ahmed iväg efter jobbet. Sitter de och avhandlar något som gäller hela gruppen? Har de en egen liten efterövning där de pratar om saker som inte vi får veta?”

»Vi är väldigt medvetna om vem som får prata, vem som bjuds med på lunchen, och vem som lämnas utanför. «

ÖPPENHET OCH TYDLIGHET är lösningen på många arbetsmiljöproblem, enligt Annika Lantz. Konflikter i samarbeten bottnar för det mesta i en vaghet vad gäller den gemensamma uppgiftens mål och förväntade resultat. För att undvika spänningar bör man därför diskutera igenom uppdraget innan man sätter igång – och gärna upprätta ett ”teamkontrakt”. – Där kan man specificera arbetssätt, roller och rutiner, vad man har för förväntningar på varandra, uppgiften och målet. Jobbar man på söndagar och skriver mejl, eller gör man det inte? Och hur beter man sig när det uppstår konflikter? Det finns forskning som visar att gruppen blir mellan 15 och 20 procent effektivare, bara genom sådana kontrakt. ●

TEMA

Jobbrelationer

Tidspress bakom många konflikter

Klinikchefen Monica Ringdahl har tagit in hjälp för att förbättra kulturen och relationerna på arbetsplatsen.

TEXT:

TIM ANDERSSON FOTO: LINN BERGBRANT

TMonica Ringdahl och tandhygienisten Therese Helin planerar arbetsdagen på kliniken för att undvika onödig stress.

andvården kan vara en utsatt arbetsmiljö, och i pressade situationer skapas lätt en grogrund för missförstånd och konflikter. Det berättar Monica Ringdahl, tandhygienist och klinikchef över två kliniker inom Folktandvården i Västra Götaland.

– Det händer att tidboken är full och en

tandsköterska är sjuk, så att de andra måste springa mellan två rum. I värsta fall är också receptionisten borta, och då blir både personalen och patienterna stressade vilket kan skapa irritation. Ringer även telefonen i ett blir det ytterligare en påfrestning.

PÅ MONICA RINGDAHLS kliniker, där man i långa perioder dragits med sjukskrivningar, har man haft en del problem med kultur och bemötande. När sådana dyker upp gäller det att snabbt lyfta dem i gruppen, säger hon. Annars riskerar de inte bara att drabba medarbetarna, utan också patienterna.

– Vi är varandras arbetsmiljö, och har vi det inte bra märker våra kunder det. De känner direkt om det är något som inte stämmer med det behandlande teamet eller receptionen. Det behöver inte alltid handla om ord, utan kan räcka med tonfall eller kroppsspråk.  Problemen har framför allt handlat om kommunikationsmissar i stressade stunder, men har också bottnat i kolliderande perspektiv på yrkesrollernas inbördes relationer.

– I Folktandvården var det tidigare väldigt hierarkiskt, men vi har lämnat mycket av det bakom oss. Om en tandläkare gör fel kan en

Det gäller att agera snabbt när det finns tecken på dåligt bemötande, menar Monica Ringdahl.

tandsköterska säga ifrån. I andra länder är det dock inte nödvändigtvis så, och om man kommer från en kultur där de här hierarkierna finns kvar kan det uppstå friktion.

MONICA RINGDAHL HAR tagit problemen på allvar. För ett par år sedan ansökte hon om arbetsmiljömedel för en av klinikerna, och under ett och ett halvt år har hon och kliniken stöttats av en konsult. Tillsammans har de grupparbetat och tagit fram ett antal ”spelregler” och riktlinjer för hur man ska behandla varandra på arbetsplatsen.

–  Det handlar bland annat om hur vi pratar med varandra och när. Man kliver till exempel inte bara in i ett rum och häver ur sig något för att sedan gå därifrån och stänga dörren. Man kanske smyger sig in, och ser man att en person gör ett stopptecken går man ut igen. Vi har också talat om vikten av att ”snälltolka” varandra, det vill säga att utgå från att man vill varandra väl.

Konsulten som var på plats för att stötta

Monica Ringdahl och medarbetarna har nu lämnat dem, men arbetet för att upprätthålla en god arbetsmiljö måste fortsätta, menar hon. Nya saker kan dyka upp.

Den senaste tiden har det till exempel uppstått problem på en av klinikerna, efter att en ny koordinator anställts. Koordinatorn är chefens högra hand och hanterar sådant som

TEMA

Som chef jobbar Monica Ringdahl med tillit. ”Jag litar på att mina medarbetare tar eget ansvar och löser situationer när jag inte är där.”

MONICA RINGDAHL

● Ålder: 60 år.

● Bor: Grästorp.

»Vi har talat om vikten av att

’snälltolka’, att utgå från att man vill varandra väl.«

● Gör: Klinikchef på Folktandvården i Västra Götaland.

schema, semesterplanering och beställning av varor med mera. Samtidigt ska hon jobba halva tiden kliniskt. Att komma in i ett gäng som arbetat ihop länge, dessutom som ett slags ”halvchef” på deltid, är dock inte helt lätt, konstaterar Monica Ringdahl.

– På den här kliniken finns det dessutom väldigt starka personligheter, som är vana vid att bestämma mycket själva. Nu är det två personer som vill ha koll på dem igen. Det kanske inte alltid är så populärt …

När Monica Ringdahl fick veta om en konkret konflikt mellan koordinatorn och de andra medarbetarna, satte hon ner foten,

berättar hon. Hon tog upp situationen på ett APT-möte, och berättade att händelsen gjorde henne besviken efter allt det arbete som de lagt ner tillsammans på frågan om bemötande.

– Som så ofta handlade det om missförstånd. Om man jobbat ihop länge vet man: ”Hon menar inget om hon låter lite kort, det beror på att det är lite tufft just nu.” Men har man inte lärt känna varandra vet man inte det.

Monica Ringdahl vill återigen understryka vikten av att snabbt lyfta upp problem och prata igenom dem, men vill också rekommendera gemensamt utarbetade spelregler.

– Det kommer också framöver att dyka upp konflikter och situationer, men då kan man backa bandet: ”Kommer ni inte ihåg vad vi kom överens om?”. Allt material ligger på vår interna sida, och det går alltid att peka på det.   ●

Kollegor på liv och död

Relationen och kommunikationen avgörande i kritiska situationer.

Konstantinos Kontzolokis är trafikledare i Stockholms tunnelbana. När han är i yttre tjänst hanterar han incidenter på spåren.

Det kan handla om ett träd som blåst omkull, någon som tappat en mobil eller, i värsta fall, en person som hamnat framför tåget.

– Man bistår de inre trafikledarna, som har en översikt över hela tunnelbanan och ser till att trafiken flyter som den ska.

När han ska ner på spåren har han en av de yttre trafikledarena i telefonen. Det är ett potentiellt riskfyllt arbete, och då är det a och o att kommunikationen funkar, berättar han.

– Jag upprepar alltid två gånger: ”Jag begär ett skydd”, och gör ett säkerhetsmeddelande. Är det en riktigt allvarlig händelse, och det är ett långt meddelande, brukar vi ta det mening för mening, så att det inte blir någon misskommunikation.

Om han ”begär ett skydd”, betyder det att den inre trafikledaren stoppar trafiken, så att inga tåg kan komma in där han befinner sig. Spåret kan också göras strömlöst. Ytterst hänger hans liv på att kollegan agerar korrekt.

– Tilliten är avgörande. Man måste lita fullt ut på att den inre trafikledaren verkligen ser till att man är skyddad.

Om det har skett allvarlig olycka, där någon kommit till skada, blir kommunikationen mer komplex. Flera trafikledare är på plats, och en av dem utses snabbt till ”förbindelseman”, vars ansvar det är att ha direkt kontakt med räddningstjänst och trafikledning. En annan tar hand om föraren, som sannolikt befinner sig i chock. Konstantinos Kontzolokis berättar att han känner de flesta förare i Stockholms tunnelbana, vilket är en fördel i de situationerna.

– I bästa fall finns då en tillit redan från början, vilket kan underlätta. ●

KONSTANTINOS KONTZOLOKIS

● Ålder: 35 år.

● Bor: Rissne.

● Yrke: Yttre trafikledare i Stockholms tunnelbana.

Jobbrelationer

TASKIG KOLLEGA

Lika mycket gott som relationen mellan kollegor kan göra, lika mycket ont kan den föra med sig. Ohövligt beteende kan vara förödande för motivationen.

TEXT: TIM ANDERSSON GRAFIK: SANDRA JOHNSON KÄLLA: KATARINA BLOMS BOK ”TILLSAMMANS-

80 %

Arbeta < Oroa sig

80 % förlorade arbetstid för att i stället oroa sig över det ohövliga bemötandet.

76 %

Engagemang i botten

76 % sa att deras engagemang för organisationen minskade.

KAN SABBA ALLT

12 %

”Jag vill säga upp mig”

12 % sa att de lämnade sitt jobb på grund av det ohövliga beteendet.

25 % Blir taskig själv (mot kunder)

25 % medgav att de hade låtit sin frustration gå ut över sina kunder.

Våras det för sänkt arbetstid?

Är

vi för alltid fast i 40-timmars veckan? Allt fler efterfrågar sänkt arbetstid, men för facket skulle det innebära risker.

TEXT: TIM ANDERSSON ILLUSTRATION:

Dknegat på inom samma tidsramar. Detta trots ett ökande välstånd, en växande stressrelaterad ohälsa, och en skenande teknikutveckling som med AI:s inträde spås kunna ersätta en svindlande andel av våra jobb.

också börjat tala mer om hur, var, när och hur mycket vi egentligen ska jobba.

Så – borde inte tiden vara inne för ytterligare ett steg bort från lönearbetets kedjor?

Frågan är just nu glödhet. I flera europeiska länder har man redan sänkt arbetstiden, och Socialdemokraterna har öppnat för att göra detsamma här. Somliga fackförbund har dessutom börjat driva frågan.

– En förklaring till utvecklingen kan bland annat vara generationsskiftet på arbetsmarknaden. De unga har högre krav på autonomi. Sedan pandemin och distansarbetet har vi

Det säger Anna-Carin Alderin, svensk representant för 4 Day Week Global, en global, icke vinstdrivande organisation som i samarbete med universitet som Boston college och Cambridge undersöker vad som händer när företag ställer om till 4-dagarsvecka.

Studier har redan gjorts i flera länder, och det finns gemensamma nämnare i resultaten, berättar hon.

– Vi ser att människor blir mer tillfreds med sin tid. Stressnivåerna och känslan av

raledigheter, och kanske mer flexibilitet. Hur det påverkar får vi se.

Att drömmen om en kortare arbetstid lever och är stark är kanske inte så konstigt: Vem vill inte gå ner i tid med bibehållen lön?

Frågan är bara hur det ska gå till.

Ett sätt är att effektivisera arbetet. För en del av SRAT:s medlemmar skulle det fungera, men för andra skulle det bli svårare. Det konstaterar Mats Essemyr, doktor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet och nu aktuell med rapporten Är vi för alltid fast i åttatimmarsdagen?, för tankesmedjan Futurion.

utmattning går ner, och de faktiska sjuktalen sjunker. Företagen får samtidigt lättare att attrahera och behålla personal.

Nu har Anna-Carin Alderin, som har många års erfarenhet som chef på bland annat Ikea, tagit initiativ till en studie i Sverige med start i september. Den kommer att genomföras i samarbete med ett forskarteam från Handelshögskolan i Stockholm och Karlstad universitet, och just nu söker man företag och organisationer som vill delta.

– Vi får se om resultaten blir annorlunda här. Sverige skiljer ju ut sig från många länder: Vi har fler semesterveckor, längre föräld-

– Det är till exempel svårt att effektivisera barnmorskornas arbete. Om de ska få kortare arbetstid måste regionen i stället anställa fler barnmorskor, och då är det löneutrymmet som ryker.

ESSENS HAR TIDIGARE skrivit om att det är en stor andel barnmorskor som redan idag gått ner i tid – och lön – på grund av den höga pressen i yrket. Det är också många av dem som lämnar yrket av just den anledningen.

I sin rapport illustrerar han problematiken med två svenska exempel. På Toyota-verkstaden i Mölndal gick man år 2002 över till sex timmars arbetsdag med bibehållen lön. Det gjorde att man samtidigt kunde införa två skift, vilket ökade produktiviteten – företaget

kunde hålla öppet tolv timmar i stället för åtta.

På Svartedalens äldreboende i Göteborg däremot, innebar modellen med sex timmars arbetsdag år 2015 att man var tvungen att anställa 17 nya medarbetare.

– I de yrken där det inte går att effektivisera, och arbetsgivaren därför måste anställa fler, tas pengarna från löneutrymmet och det blir lägre löneökningar.

EN LAGSTIFTNING om sänkt arbetstid skulle alltså kunna innebära ökade löneklyftor, där många som redan har relativt låga löner, till exempel inom kontaktnära yrken, hamnar ännu längre efter. Det skulle samtidigt försvaga facken, menar Mats Essemyr.

»Där det inte går att effektivisera, och det måste anställa fler, tas pengarna från löneutrymmet.«

– Det är också skälet till att de varit njugga med att kräva en arbetstidsförkortning. Man vill själva bestämma hur man ska hantera löneutrymmet i avtalen.

Vad sänkt arbetstid skulle innebära på ett nationalekonomiskt plan råder olika uppfattning om. Svaret skiftar beroende vad man tror om möjligheterna till effektiviseringar av arbetslivet. Mats Essemyr lutar åt att BNP skulle sjunka med antalet arbetade timmar och att vi antagligen skulle bli fattigare. Men vi har ju trots allt genomfört sådana här reformer tidigare. Vad hände 1971, när vi införde åtta timmars arbetsdag – innebar det att vi blev fattigare?

– Nej, och anledningen var att de allra flesta redan hade 40 timmars arbetsvecka i praktiken. Det hade de fått i kollektivavtal. Det som hände när vi lagstiftade var bara att vi kodifierade något som redan existerade, och då berördes inte löneutrymmet.

På grund av de starka nackdelarna med en generell arbetstidsförkortning tror inte Mats

Essemyr att vi kommer att få se några stora reformer på området framöver, även om Socialdemokraterna skulle få regeringsmakten. Men han skulle inte bli förvånad om vi går ned till 38 timmars jobbvecka inom några år. – Det är nämligen redan väldigt många som i praktiken jobbar 38 timmar i veckan, så en sådan lagstiftning skulle inte påverka särskilt mycket. Politikerna kan ta åt sig äran av den sänkta normalarbetstiden, fast de egentligen bara kodifierat praxis. ●

Brott och straff – Fjodor D...

PANEL

Skulle

det fungera för dig att jobba fyradagarsvecka?

Anders Vilhelmsson

42, projektledare på Trafikverket, Sundsvall

– JA, DET SKULLE vara intressant att testa. Jag ser det som något som skulle kunna vara positivt. I min roll har jag att göra med en hel del entreprenader och där är man ofta ledig på fredagar, så jag tror att det skulle fungera bra om även jag var det. För att inte bli stressigt skulle det nog behövas en omställningsperiod, där jag ändrade mitt arbetssätt, komprimerade luften i arbetsdagarna och blev mer effektiv. Att få en extra ledig dag skulle vara en stor bonus. Jag skulle umgås mer med familjen och medan barnen var i skolan skulle jag hinna med mig själv lite, städa och komma ikapp.

Agneta Åkerblom

62, arbetsförmedlare i samordningsteam, Västmanland

– JA, DET ÄR JAG övertygad om. Jag kan anpassa mina arbetsuppgifter till min arbetstid och lägger själv upp mitt arbete. Jag skulle förstås få prioritera bort något, men jag ser absolut att jag skulle klara mitt uppdrag på fyra dagar i veckan. För mig personligen skulle den största vinsten vara en bättre hälsa. I dagens arbetsliv är det ett helt annat tempo än vad det var för 20, 30 år sedan. Vi är färre personer som gör lika mycket eller mer än vi gjorde då. Om jag hade en extra ledig dag skulle jag ägna mig åt yoga, thai chi, pilates och promenader – fysisk och psykisk återhämtning på alla plan.

Patrik Risberg

57, operativ dykerihandläggare på Kustbevakningen, Karlskrona

– JA, DET HADE fungerat bra. Jag tror att jag skulle få mer gjort på en fyradagarsvecka. Att komprimera arbetstiden skulle ge mig mer fritid, och den är så viktig för välmåendet att jag förmodligen skulle göra ett bättre arbete i slutändan. Jag har märkt tydligt att när jag jobbar för mycket fastnar jag i loopar och kan inte komma framåt i arbetet. När jag får tillräckligt med återhämtning har jag mycket lättare att fokusera. Om jag fick chans att jobba fyradagarsveckor skulle jag tacka ja direkt, utan omsvep. Om fler fick det tror jag att många skulle slippa att jobba ihjäl sig. De skulle få en bättre livskvalitet.

SRAT

ditt fackförbund

Ditt engagemang är otroligt värdefullt!

DET FINNS ALLA skäl i världen att engagera sig för samhällets utveckling. Varför inte börja med fackligt engagemang på din arbetsplats?

Människor stod upp för bättre arbetsvillkor redan för 3 000 år sedan. Den första strejken kopplad till arbete som vi känner till skedde i Egypten 1155 år före vår tid. De som byggde Ramses    III grav protesterade på detta sätt mot missförhållanden och avtalsbrott. Att strejka mot missförhållanden var vanligt i industrialiseringens början.

»Vi står starkast genom att med tillit samverka och stödja varandra.«

I Sverige sägs arbetet med att organi sera sig för bättre villkor börjat genom den första tillåtna arbetardemonstra tionen år 1902.

Idag har svenska fackföreningar totalt över 3,5 miljoner medlemmar. Det är en stor rörelse som demokratiskt verkar för utveckling av villkoren för professioner, yrkesgrupper, branscher och arbetsplatser. Arbetet för en hållbar arbetsmiljö och en god löneutveckling är centralt. SRAT gör det genom 21 000 medlemmar, 1 000 förtroendevalda, 25 fören ingar och vårt proffsiga kansli.

Vi står starkast genom att med tillit samverka och stödja varandra. Bäst kan vi övertyga med goda argument. SRAT:s idéprogram är en bas i arbetet. Jag tycker att det är viktigt att föreningarna och SRAT syns i både samhällsdebatten och i fikarummet på arbetsplatsen.

Ditt engagemang är viktigt – du kan göra skillnad både på din arbetsplats och för vår demokrati!

Magnus Nordström Förbundsordförande SRAT

Har du frågor? Gå in på srat.se och hör av dig så hjälper vi till!

Jag gillar ... ... att tänka positivt om vår framtid men också att glädjas åt nuets intryck, möten och platser. Så mycket är bra och kan bli bättre!

Ny satsning på

chefsmedlemmar

SRAT gör under året en extra satsning på sina chefsmedlemmar.

Amanda Sjöquist, chef för enheten Kommunikation och påverkan på SRAT, berättar mer.

Varför gör ni satsningen?

– Att vara chef är roligt! Men det kan också vara ganska tufft och ibland ensamt, det har till exempel vår rapport om chefers arbetsmiljö visat. Chefen är ju också medlem och vi vill göra vad vi kan för att stötta i utmanande uppdrag.

Vad händer under året?

med tema Hållbart ledarskap som leds av två erfarna ledarskapscoacher. Fler aktiviteter och förmåner kommer presenteras efter sommaren – en liten cliffhanger. Vad hoppas ni att chefsmedlemmarna ska få med sig?

– Alla chefsmedlemmar är välkomna på fyra olika webbinarier

– Det finns en stor efterfrågan på verktyg och metoder för att leda hållbart som individ, vi vill möta upp det behovet för att stärka medlemmarna. Det bästa som kan hända är att våra chefsmedlemmar får verktyg de kan använda sig av i sin jobbvardag – det stärker medlemmarna och förbundet. Webbinarierna hittar du på srat.se. Här kommer också andra nyheter att presenteras. ●

TEXT: ANNA LUNDMARK

FÖRBÄTTRINGAR

Nytt avtal i kommun och region

Ett nytt kollektivavtal för akademiker i kommuner och regioner är klart. AkademikerAlliansen, där SRAT är ett av 16 förbund, kom överens med arbetsgivarparterna om förbättringar när det gäller löneprocesser och arbetsmiljö. Det nya avtalet förstärker individers villkor och har blivit tydligare kring individuella överenskommelser om inlöst övertid. Överenskommelsen innebär också stärkta möjligheter till kompetensutveckling, framför allt för alla inom legitimationsyrken. ●

KONGRESS

Ny ordförande i Trafik och Järnväg

SRAT­föreningen

Trafik och Järnväg (TJ) har hållit kongress och valt en ny styrelse. Madelien Orveland valdes till ordförande och Björn Nordh till vice ordförande. Till vardags arbetar Madelien som säkerhetsutredare på Strukton Rail och Björn jobbar som säljare på Green Cargo. Trafik och Järnväg organiserar medlemmar som jobbar som tjänstemän inom transportverksamhet. ●

Chefer kan delta i webinarier om hållbart ledarskap.

Amanda Sjöquist

UTVECKLANDE

SRAT

ditt fackförbund

Svar på frågor om ditt arbetsliv

SRAT:s experter svarar på dina frågor om arbetsmiljö, lön, rättigheter och anställningsvillkor.

Har du en fråga?

Mejla till kansli@srat.se

Karensavdrag vid sjuldom?

Hur funkar karensavdraget när jag är sjuk?

SVAR: Numera gäller karensavdrag i stället för det som tidigare hette karensdag. Om du är heltidsanställd innebär regeländringen ingen skillnad. Men om du jobbar oregelbundna tider innebär karensavdraget mer rättvisa regler.

Karensavdrag är ett avdrag som din arbetsgivare gör på din sjuklön när du är hemma från jobbet på grund av sjukdom. Avdraget motsvarar 20 procent av den sjuklön du får under en genomsnittlig arbetsvecka.

När du är sjuk och inte kan arbeta, ska arbetsgivaren betala ut sjuklön till dig. Sjuklönen motsvarar 80 procent av den lön du har när du arbetar. Från denna sjuklön gör arbets-

givaren också ett karensavdrag. Karensavdraget är 20 procent av sjuklönen som du får för en genomsnittlig arbetsvecka. För en heltidsanställd innebär det alltså att du inte får någon sjuklön för den första arbetsdagen som du är sjuk. Är du timanställd gör arbetsgivaren karensavdrag på samma sätt som ovan, men utgår från det antalet timmar som du arbetar under

en genomsnittlig arbetsvecka.

Med de nuvarande reglerna spelar det ingen roll när på dagen du sjukanmäler dig. Karensavdraget är lika stort om du går hem efter halva arbetsdagen som om första sjukdagen är en heldag.

När karensdagen gällde blev avdraget mindre om du gick hem under arbetsdagen. Om du till exempel arbetade fyra timmar och sedan sjukanmälde dig, räknades de återstående fyra timmarna som din karensdag. Men detta gäller alltså inte med de nya reglerna.

Har det gått fem kalenderdagar eller mer när du blir sjuk igen så får du en ny karensdag och en ny sjuklöneperiod påbörjas. Om det har gått fem kalenderdagar mellan sjukdomstillfällen får du

Julia Nordin studenthandläggare

Fredrik

Damm förhandlare

alltså två karensdagar. Om du blir sjuk igen inom fem kalenderdagar ska du däremot inte få ett nytt karensavdrag.

Fredrik Damm

Varför fortsätta som medlem?

Som studentmedlem, varför borde jag vara kvar som medlem när jag studerat klart?

SVAR: Genom att vara kvar som medlem kan du först och främst få hjälp med allt när det kommer till ditt jobbsökande, som att skriva CV, intervjuguide, avtalsgranskning och lönestatistik. När du sen fått ett jobb, så kan du se ditt fackliga medlemskap som en försäkring för jobbet. Blir det inte som du tänkt dig eller det händer något dåligt på din arbetsplats – då finns vi här med råd och som stöd. Sen har du självklart också kvar alla grymma förmåner genom att behålla ditt medlemskap.

Julia Nordin

Återhämtning på semestern?

Hur gör jag för att min semester ska innebära vila?

SVAR: Många av oss arbetar extra hårt inför semestern för att bli klara med projekt och

»Ta hand om dig själv genom att ägna tid åt aktiviteter som du vet får dig att må bra.«

arbetsuppgifter så att vi kan gå på semester med gott samvete. Det gör att det blir extra viktigt att få en bra övergång från hög stress till semestervila.

För att din semester ska innebära riktig vila kan du:

● Planera i förväg Skapa en semesterplan som inkluderar tid för vila och avslappning. Undvik att överplanera din tid. Diskutera planerna med din familj.

● Stäng av jobbmejl och notiser Försök att koppla bort

från arbetsrelaterade ärenden och fokusera på att vara i nuet. Undvik slentrianmässig skärmtid som bara kostar energi utan att ge något verkligt innehåll.

● Prioritera sömn

Se till att få tillräckligt med sömn under semestern för att återhämta dig ordentligt.

● Unna dig själv tid för egenvård

Ta hand om dig själv genom att ägna tid åt aktiviteter som du vet får dig att må bra. Se till att äta gott och unna dig något extra ibland.

Kom ihåg att din sommarsemester ska ge dig den vila och återhämtning du behöver för att gå in i höstmörkret med en bra energinivå.

Fredrik Damm

ditt fackförbund

FÖRENINGEN AUDIONOMERNA:

”Härligt

att se lyckan i patientens ansikte!”

Cecilia Laurell och Alev

Pektas Sjöstrand är legitimerade audionomer som brinner för att stötta människor till ett bättre liv. På ideell basis driver de på för bättre arbetsvillkor för audionomer.

CECILIA LAURELL ÄR ordförande i föreningen Audionomerna och Alev Pektas Sjöstrand är ledamot i styrelsen. Cecilia arbetar på Regionsjukhuset Ryhov i Jönköping och Alev jobbar på hörselrehabiliteringen Rosenlund i Stockholm.

Vad driver er att arbeta fackligt?

– Jag har alltid varit fackligt engagerad, också när jag bodde i Turkiet, säger Alev.

– Jag brinner för audionomyrket och det gör det lätt att engagera sig. Vi behöver öka yrkets status – vi är experterna inom hörselvården! fyller Cecilia i.

Cecilia Laurell (ordförande i Audionomerna) och Alev Pektas Sjöstrand (ledamot i styrelsen)

Vad är det roligaste med audionomyrket?

– Det är berikande att få göra en insats för människor. Vi audionomer gör så att du kan kommunicera med dina nära och kära, säger Cecilia.

– Man kan verkligen se lyckan i människors ansikte när de får hjälp. Det gör mig så glad! En gång fick jag faktiskt ett vykort av en

gång i förbundet

patient, som tackade för hjälpen hon fått av mig, säger Alev. Vilken är er viktigaste fråga?

– Audionomer ska ha en bra löneutveckling, bra arbetsvillkor och möjlighet att specialisera sig, säger Alev.

– Vi driver på för en bättre hörselvård i Sverige. Idag finns det för stora regionala skillnader. På många håll i Sverige får man vänta minst ett år för att träffa en audionom. Den enskilde har också väldigt olika kostnader för hörhjälpmedel, säger Cecilia. Vad skulle ni önska händer i framtiden för audionomer?

– Yrket måste bli mer attraktivt och fler ska vilja söka till utbildningen, säger Cecilia bestämt.

– Ja, och jag vill att alla i samhället ska veta vad en audionom gör, säger Alev och ler. ●

TEXT: PATRICIA WIDERGREN

Läs hela kalendariet på srat.se

20 SEPTEMBER

Chefswebbinarium: Att få med sig medarbetare. Om hur du som ledare kan skapa och hålla i en riktning för ett team.

22–24 OKTOBER

Facklig grundkurs för dig som är fackligt förtroendevald i region, stad eller kommun. Bromma.

13–14 NOVEMBER

Skyddsombudsutbildning grundkurs. Ger dig som skyddsombud grundläggande kunskaper om arbetsmiljö. Digitalt via Zoom.

Hur bor du?

Äntligen får du medlemspris på försäkringar för villa, bostadsrätt och hyresrätt.

Livet kan förändras, och din försäkring kan behöva hänga med. Du som är medlem i SRAT får nu lägre pris på Folksams villaförsäkring, bostadsrättsförsäkring och även när du uppgraderar din hemförsäkring. Helt enkelt rätt skydd för hur just du bor. Till medlemspris, så klart!

Försäkra ditt boende till medlemspris på folksam.se/srat

Försäkra ditt boende till medlemspris!