Essens_4_2024

ESSENS EN TIDNING FRÅN FACKFÖRBUNDET SRAT #4 2024

Kajsa Gode måste vara lite klurig när hon möter patienter med hjärnskador.

TEMA

Hotfullt på jobbet?

SPANING

Skarpsynt MÖTET

Optikern Kajsa Gode tar sig an de svåraste fallen – patienter med hjärnskador och postcovid. SID 12

Känslan av att man är en bluff GRANSKNING

Kollektiv lösning

5

HÄRSKARTEKNIKER ATT HA KOLL PÅ

NR 4/2024 ESSENS 1

”

Du förtjänar mycket mer!

Boka rådgivning om försäkringar och pension!

Tack vare facket har du rätt till kostnadsfri digital rådgivning om pension och försäkringar på en tid som passar dig. 9 av 10 som gjort det säger att de är väldigt nöjda! Missa inte den här chansen att få bättre koll på ditt liv och din framtid.

Boka rådgivning här: folksam.se/bokaradgivning

Ett samarbete mellan ditt fackförbund och Folksam.

S T A R T

HÖR AV DIG!

ESSENS En medlemsförmån från ditt fackförbund SRAT, som är en del av Sveriges akademikers central­organisation, Saco. Tidningen skickas per post/e-post till medlemmarna i förbundet.

KONTAKT SRAT Telefon, växel 08-442 44 60 Webbplats www.srat.se Postadress Box 1419, 111 84 Stockholm

REDAKTION Ansvarig utgivare Anders Berndt Chefredaktör Per Cornell, A4 per@a4.se Art director Sandra Johnson, A4 Produktion A4 Text & form, www.a4.se Reportrar Tim Andersson, Per Cornell, Anne Ralf Hållbus, Therese Johansson Fotografer och illustratörer Viktor Gårdsäter, Joel Danell, Team Hawaii Omslagsbild Viktor Gårdsäter Korrektur Monika Lann

TRYCK Tryckeri Linderoths tryckeri, Vingåker

”Varför ljuger Per Cornell?”

SOM LOKALTIDNINGSJOURNALIST får man vara med om mycket.

Jag vet inte om man kan kalla just detta för ett hot. Men det var en rätt udda känsla att promenera runt i sina hemkvarter och se lappar uppklistrade med budskapet ”Varför ljuger Per Cornell?”.

Det hängde ihop med något jag skrivit som misshagade en läsare så pass att det verkar ha slagit slint ordentligt.

Hot och påtryckningar i arbetslivet är ett växande problem i Sverige. Det drabbar alla möjliga yrkesgrupper och tar sig många olika skepnader. I det här numret av Essens borrar vi lite djupare i detta ämne och har lyssnat både på experter och medlemmar kring hur vi gemensamt och med hjälp av skärpt lagstiftning ska kunna skapa ett tryggare arbetsliv.

Vi har också träffat optikern som behöver tänka som en detektiv. Kajsa Gode tar hand om patienter med hjärnskador och postcovid. Hennes utmaning är större än att korrigera ett synfel. Här handlar det om kontakten mellan ögon och hjärna.

»­Påtryckningar och hot tar sig många olika skepnader.«

Upplaga 21 100 ex Annonsbokning Anna Lundmark anna.lundmark@srat.se

Per Cornell Chefredaktör

ISSN 2003-1548 Tidningen är momsbefriad

Missa inte ... ... spaningen om varför många känner sig som en bluff. (s. 30)

… forskarens nya rön kring återhämtning. (s. 11)

I N N E H Å L L

4/2024 3 START 5 AKTUELLT 8 GRANSKNING Flera fördelar med kollektivavtal.

11 F&S Inte för mycket ­återhämtning.

12 MÖTET Optikern som löser mysterier.

19 LISTAN Varning för ­härskartekniker.

20 TEMA Hotad på jobbet.

30 SPANING Känslan av att vara en bluff.

33 PANEL Har du blivit hotad?

FOTO: JOEL DANELL

34 SRAT

4 ESSENS NR 4/2024

Trafikledaren Robert Ehn efterlyser bättre rutiner vid akuta situationer. Läs mer på sidan 24.

A K T U E L L T

KLIMAKTERIET

DEMONSTRATION

Protester mot anmälningsplikt Flera fackliga organisationer demonstrerade mot lagen om anmälningsplikt.

FOTO PÅ SIDA: GETTY IMAGES

FOTO : ANNI KA CLEM ENS

DEMONSTRATIONEN arrangerades på Sergels torg i Stockholm för en tid sedan. Det var en protest mot ­Tidöpartiernas förslag på ny lag som innebär att alla offentliganställda ska vara skyldiga att anmäla papperslösa de kommer i kontakt med till polis eller Migrationsverket. Syftet är att försvåra för personer att vistas i Sverige utan tillstånd. Enligt kritikerna skulle detta innebära angiveri. Bland annat var

Tabu kring klimakteriet kan brytas

SRAT-föreningen Svenska Barnmorskeförbundet på plats.

– Vi motsätter oss alla former av angiverilag och urholkning av rätten till vård. Alla människor har rätt till säker sexuell och reproduktiv hälsa. Barnmorskans arbete grundar sig på en internationell etisk kod som understryker att alla människor har fullständiga mänskliga rättigheter och ska behandlas jämlikt och med respekt. Vi är barnmorskor, inte gränspoliser, säger Lisa Salwathura, Svenska Barnmorskeförbundet i Stockholm.

Bland talarna fanns också politiker och företrädare för civilsamhällesorganisationer: – Angiveri hör hemma i historien! I ett samhälle med angiveri är ingen människa fri, sade Hanna Gerdes, människorättsjurist från Civil Right Defenders. ● TEXT: PER CORNELL

Svenska Barnmorskeförbundet medverkade på manifestationen.

Klimakteriebesvär orsakar en produktivitetsförlust på 150 miljarder dollar per år globalt – ändå är det få arbetsgivare som ser det som ett arbets­ miljöproblem. Men med små medel kan tabut brytas, enligt en ny handbok från orga­ nisationen Mensen. Många kvinnor är sjukskrivna för ut­ mattning och depression fast det egentligen handlar om klimakterieproblem. Något som kostar både individen, arbetsgivaren och samhäl­ let pengar, säger Rebecka Hallencreutz, verksamhets­ ansvarig på Mensen.

– Det är många onödiga sjukskrivningar och onödigt lidande som skulle kunna förhindras. ●

75%

av kaffedrickarna anser att kaffe på jobbet ökar arbets­ glädjen. Det visar en ny Sifo­undersökning, initierad av kaffeleverantören Beans in cup. ●

KONJUNKNTUR

Arbetslösheten ökar för vissa Statistik från Akademikernas a-kassa visar att arbetslösheten bland akademiker har ökat med hela 29 procent mellan augusti 2023 och september 2024. Men tittar man på SRAT är andelen arbetslösa klart under genomsnittet bland Sacoförbunden: 1,3 procent jämfört med snittet på 2,2 procent. ● ESSENS 5

A K T U E L L T

Arbetsmiljö är en prioriterad fråga för SRAT.

Lön och arbetsmiljö.

Det är de två viktigaste frågorna om SRAT:s medlemmar får välja.

TIDIGARE I ÅR skickade SRAT ut en enkätundersökning till medlemmarna. Fokus ligger på att ringa in vilka förväntningar medlemmarna har på sitt fackförbund, varför de har blivit medlemmar och hur de ser på att engagera sig fackligt.

Enkäten kommer följas upp av djupintervjuer under nästa år, för att förbundet ska få en ännu bättre förståelse för medlemmarnas behov.

6 ESSENS NR 4/2024

– Lön och arbetsmiljö är de viktigaste frågorna för medlemmarna.

Så brukar det också vara, säger Amanda Sjöquist, chef för kommunikation och påverkan på SRAT. De har också fått frågor om de främsta anledningarna till att de är medlemmar. Att facket ger trygghet är den absolut viktigaste orsaken, följt av att man vill vara en del av den svenska modellen och att man är med av tradition.

– Det här ger oss en bättre kunskap om vad vi ska fokusera på. Lön, arbetsmiljö, trygghet och gemenskap. Jag tycker också att det är glädjande att många vill engagera

sig fackligt. Det går lite emot bilden av att engagemanget viker.

Varför är det viktigt med ett fackligt engagemang?

– Det är ju bara på arbetsplatsen som man känner till vilka behov och förutsättningar som finns. Ett bra lokalfackligt engagemang är det som kan påverka arbetsmiljön mest. Den detaljkunskapen är svår för oss att ha.

Hur kan ni använda er av de här insikterna?

– Jag tror att den fackliga tanken kring gemenskap och demokrati är viktig för många medlemmar. Det kanske vi ska prata mer om. ●

TEXT: PER CORNELL

Här är frågorna facket ska fokusera på

ARBETSMILJÖ

Brister i digital arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets granskning visar att många arbetsgivare ­missar den digitala ­miljön.

FOTO PÅ U PPS L AG: ARBTES FÖ RM ED LIN G EN, G E T T Y IMAG ES

DIGITALISERINGEN innebär både möjligheter och risker i arbetsmiljön. Till exempel kan risken för utmattning av hjärnan öka för den som ägnar stor del av sin arbetstid åt digitala system. 1 500 arbetsplatser inom branscher där man jobbar mycket digitalt har fått besök av inspektörer. Ungefär 55 procent av dem har fått anmärkningar och krav. − Arbetsgivare behöver ta mer kommando över den digitala utvecklingen och skapa möjligheter till en välfungerande it-miljö, utan risk för alltför stor

kognitiv belastning som kan leda till utmattning av hjärnan. Ingen ska behöva bli sjuk eller skadas av jobbet, säger Malin Cato, projektledare på Arbetsmiljöverkets inspektionsavdelning.

Många av kraven på arbetsgivarna handlar om hur man arbetar med digitala system. Det finns även krav som handlar mer om ansvar och systematiskt arbetsmiljöarbete. − Det är viktigt att skapa en tydlighet inom organisationen om vem som har ansvar för den digitala arbetsmiljöns utformning och användning. Arbetsgivarna ska också se till att de som får dessa uppgifter är tillräckligt många och har de befogenheter som behövs, säger Malin Cato. ● TEXT: PER CORNELL

UTBILDNING

Stort intresse att plugga i vår Fler än vanligt har sökt till högskolan i vår. Det med­ delade Universitets- och högskole­rådet, UHR, efter att ansökningstiden till landets högskolor stängde. Jämfört med 2024 var det 5 procent fler sökande och det var fler kvinnor än män.

– Det osäkra läget på ar­ betsmarknaden kan förklara varför intresset för högskole­ utbildning är fortsatt stort.

Detta då vårens program får fler sökande än kurser.

I ekonomiskt osäkra tider väljer fler utbildningar som tydligt leder till arbete, säger avdelningschef Anders Ljung­ berg på UHR. ●

ARBETSMARKNAD

Privat lösning – sämre och dyrare År 2020 införde Arbetsförmedlingen tjänsten Rusta och matcha, där fristående leverantörer tog över mycket av arbetet med de arbetssökande. Nu har systemet granskats av IFAU, Institutet för ­arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering. Resultatet visar att de privata aktörerna i Rusta och matcha är 50–70 procent dyrare än Arbetsförmedlingen. Men de arbetslösa fick inte jobb snabbare och de började inte heller studera oftare.

– Tyvärr har många farhågor kring insatsen besannats. P ­ rivat ­arbetsförmedling har varit dyrt och ineffektivt, skriver SRAT ­Arbetsmarknad i en debattartikel i SvD. ● NR 4/2024 ESSENS 7

G R A N S K N I N G

Kollektivavtalet – vad är det värt?

Modellen med avtal som gäller hela kollektiv på arbetsmarknaden är dominerande i Sverige.

Den fungerar helt enkelt tillräckligt bra för båda parter. Men inget system är perfekt.

TEXT: PER CORNELL ILLUSTRATION: GETT Y IMAGES

Charlotta Stern

Stefan Strömqvist

8 ESSENS NR 4/2024

EN STOR MAJORITET av de anställda inom svensk arbetsmarknad arbetar under ett kollektivavtal. Det är ett avtal som reglerar olika delar i en anställning: lön, övertid, semester med mera. Avtalet tecknas mellan ett fackförbund och en arbetsgivarorganisation, eller en enskild arbetsgivare. Avtalet gäller alla berörda anställda och inte bara medlemmar i ett fackförbund – det vill säga hela kollektivet.

Man brukar uppskatta det till att 9 av 10 anställda har kollektivavtal. Bland SRAT:s medlemmar är andelen ännu lite högre – uppskattningsvis är det bara 4 procent av medlemmarna som saknar kollektivavtal. Eftersom alla anställda av offentliga arbetsgivare (utom de allra högsta cheferna) omfattas av kollektivavtal, är det på den privata sidan som det ser lite olika ut. Och även för enskilda företagare utan anställda.

Det finns ett antal delar i den här model-

len som löser problem på ett betydligt bättre sätt än vad lagstiftning skulle göra, anser Charlotta Stern, som forskar om den svenska modellen och är vd för forskningsinstitutet Ratio.

– Genom kollektivavtalen går det att göra lokala överenskommelser. Man kan anpassa arbetstid, schemaläggning och andra villkor som skapar en flexibilitet. Inte minst i tjänste­ männens avtal finns det sådana öppningar som kan göra arbetslivet bättre. Lagstiftning skulle bli mer styltigt och mer ”one size fits all”.

Charlotta Stern ser också en annan positiv följdeffekt av förhandlingskulturen.

– Min hypotes är att förhandlandet bygger relationer vilket skapar tillit i systemet.

Eftersom parterna måste vara överens och ta kostnaderna för sina beslut skapar det här även en samhällsekonomisk vinst.

»Lagstiftning skulle bli mer styltigt och mer ’one size fits all’.«

Det här är ett kollektivavtal Ett kollektivavtal är en paket­ lösning som reglerar saker som lön, övertid, semester med mera.

AVTAL

Avtalet tecknas mellan ett fack­ förbund och en arbetsgivarorga­ nisation, eller en enskild arbets­ givare.

Att vara medlem i ett fackförbund innebär dock inte att man har kol­ lektivavtal om ett sådant inte finns på arbetsplatsen.

Det finns cirka 650 kollektivavtal i Sverige.

I Sverige omfattas 9 av 10 anställda av kollektivavtal.

Arbetsgivaren betalar normalt in 4,5–6 procent av din månadslön (2024) på upp till 47 625 kronor till tjänstepensionen.

Dessutom 30–31,5 procent på lönen över det. En lön på 35 000 kr per må­ nad kan ge 18 900 kr–25 200 kr per år i sparande.

FORTSÄTTNING

PÅ NÄSTA SIDA

Alla på arbetsplatsen med kollektivavtal omfattas. Alltså även de som inte är medlemmar i ett fackförbund, visstids­ anställda, vikarier med flera.

NR 4/2024 ESSENS 9

G R A N S K N I N G

Andra fördelar som brukar lyftas fram med kollektiv­avtal är: försäkringar, extra semesterdagar, övertidsersättning, extra föräldrapenning och minskad risk för lönedumpning.

Går det att säga vad kollektivavtalet är värt för individen?

– Det går kanske att räkna på men det är inte helt enkelt. Däremot är de viktigaste delarna för individen saker som tjänstepension och försäkringar. Rent ekonomiskt är tjänstepensionen värd mycket. De här förmånerna är grundbulten. De går att få även utan kollektivavtal, men man riskerar att gå miste om dem. Att man får ett paket där mycket ingår förenklar livet för många och skapar trygghet, säger Charlotta Stern.

Stefan Strömqvist, förhandlare på SRAT lyfter också fram tjänstepension och försäkringar.

– I princip är det tjänstepensionen som avgör hur ekonomin blir när du är pensionär.

Utan tjänstepension måste man ha en motsvarande lösning. Och att man är försäkrad vid arbetsskada till exempel, är det nog inte alla som tänker på förrän något händer, säger han.

DET FINNS ETT ANTAL kända problem med

kollektivavtalsmodellen, som fackförbunden inte så ofta pratar om. Charlotta Stern pekar på att den bara värnar de som är ”insiders” och därmed skapar ”outsiders”.

10 ESSENS NR 4/2024

– Det finns grupper som står utanför den här modellen och som ingen bryr sig om. Jag tycker inte att modellen klarar integrationsfrågan på något bra sätt och inte heller de som är arbetslösa.

Stefan Strömqvist håller med om att det finns grupper som hamnar utanför systemet, vilket inte är bra. Han påpekar dock att förhandlingsmodellen påverkar hela arbetsmarknaden indirekt eftersom arbetsgivare utan kollektivavtal förhåller sig till det så kallade märket.

En annan svaghet som Charlotta Stern pekar på är en inlåsningseffekt.

– Som jag ser det hämmar det dynamiken på arbetsmarknaden. Det blir också problem när nya branscher och yrken växer fram.

Avtalen är inte skapade för att Ica-­anställda ska arbeta med posthantering, för att ta ett exempel. Kollektivavtalen blir ett lite konstigt sätt att dela in arbetsmarknaden på.

Vad tror du om fram­tiden för modellen?

– Jag tänker jättemycket på det och ser att det kan bli svårt över tid. Fackligt engagemang och lojalitet finns inte på samma sätt som tidigare. En styrka med modellen är möjligheterna till lokala villkor. Men hur går det med det om det lokalfackliga engagemanget minskar?

Om jag var ett fackförbund skulle jag fundera mycket på den frågan.

– Därför tror jag att förmånerna kring pension och försäkring blir väldigt viktiga tillsammans med avtal som fokuserar på schyssta villkor. Då kanske modellen kan fungera även utan starka lokala fackklubbar. ●

»Det finns grupper som står utanför den här modellen och som ingen bryr sig om.«

F & S

”För stort fokus på återhämtning vid utmattning”

Vad är det för fel på återhämtning?

– Återhämtning är förstås jätteviktigt, men ett ensidigt fokus på nedvarvning och vila kan leda till passivitet som kan bli skadlig över tid. Utmattning uppstår inte bara av bristande återhämtning, det är ett för enkelt sätt att se på det. Många gånger handlar det om bristande kontakt med meningsfullhet, exempelvis i jobbet. Även oförutsägbarhet och brist på kontroll kan leda till långvarig negativ stress.

Du har forskat och disputerat på ämnet – vad kom du fram till?

– Jag har länge känt en frustration över de existerande behandlingarna som jag menar skjuter alltför brett. Man sätter in massa åtgärder under lång tid, vilket gör att man inte riktigt vet vilken insats som leder till ett visst resultat. Vad hjälpte egentligen den här patienten, och vad ska hen ta med sig? Jag har försökt hitta en mer specifik behandlingsmodell som enkelt kan förmedlas till patienten, är grundad i vetenskap och evidens och som går att sprida till fler.

Jakob Clason van de Leur Psykolog och forskare, psykologiska institutionen, Uppsala universitet.

Berätta om din behandlings­ modell som bygger på ­meningsfullhet!

– I stället för att fokusera på återhämtning får patienten fundera kring sin kontakt med meningsfullhet. Vad är viktigt i livet? Vad engagerar mig i arbetet? Vad är min roll och är det tydligt vad jag ska göra? Ofta är det diskrepansen mellan vad man själv värdesätter och hur man vill utföra sitt arbete, och vad arbetsgivaren kräver och förväntar sig som kan leda till stress och utmattning. Min modell består av en digital KBT-behandling där

patienten får öva på att göra sådant som känns meningsfullt för att komma framåt. Det följs sedan upp med videobesök och chatt med psykolog.

Vad är planen framåt?

– Jag har fått ett stort forskningsanslag där vi ska göra en randomiserad kontrollerad studie.

Förhoppningsvis visar det att fokus på meningsfullhet och exponering ger bättre resultat än att fokusera på nedvarvning och avslappning.

Lite unikt för projektet är att både psykolog och läkare är delaktiga i planeringen kring arbetsåtergång.

Det ska bli intressant att se vad det kan få för effekt.

Vad hoppas du att ditt arbete ska leda till?

– Är behandlingsmodellen effektiv kan den förhoppningsvis användas i en primärvårdskontext och göra att fler får tillgång till bättre, mer specificerade behandlingar då behovet är stort. Utmattning är en av vår tids stora utmaningar som står för en stor del av alla sjukskrivningar. Kan vi hjälpa fler snabbare är det en vinst för hela samhället. ●

TEXT: THERESE JOHANSSON

Det viktigaste för personer med utmattningssyndrom är återhämtning. Eller? Psykologen och forskaren Jakob Clason van de Leur utmanar den gängse bilden.

NR 4/2024 ESSENS 11

M Ö T E T

Med öga YRKE: OPTIKER

12 ESSENS NR 4/2024

När nya glasögon inte hjälper behöver ­optikern Kajsa Gode ta till andra ­metoder.

Xxx Hon har specialiserat sig på ­patienter med hjärnskador och postcovid.

TEXT: TIM ANDERSSON FOTO: VIKTOR GÅRDSÄTER

förxxx ögon

NR 4/2024 ESSENS 13

M Ö T E T

E

n del personer får aldrig någon riktig hjälp med sina synbesvär. Optikerna letar brytningsfel och hittar inget. Ögonläkarna undersöker själva ögonen, och kan konstatera att de

är friska.

– De får höra att allting är bra, men hur kan det vara det när de måste vila en vecka efter varje besök? De bollas runt mellan olika professioner och blir alltmer uppgivna, berättar optikern Kajsa Gode.

Har de tur kommer de till sist hit, till hennes mottagning. Kajsa Gode är nämligen specialiserad på synproblem efter hjärnskada och postcovid. En dag i veckan är hon på Hjärnskaderehabilitering på Danderyds sjukhus, men i övrigt finns hon här på optikerföretaget i centrala Stockholm.

Hennes kontor ligger mittemot själva butiken på Drottninggatan, i en vindsvåning med snedtak.

– Hjärnskadade personer och postcovid­ patienter kan ha synfältsbortfall eller dubbelseende, men också mer diffusa besvär: ont i ögonen, ljuskänslighet, huvudvärk, trötta och irriterade ögon. Väldigt många lider av visuell yrsel, vilket innebär att de inte kan befinna sig i röriga miljöer, skrolla på mobilen eller kanske ens se ett tv-program, berättar hon.

KAJSA GODE ● Gör: Jobbar som optiker, specialiserad på synproblem efter hjärnskada och postcovid.

14 ESSENS NR 4/2024

● Bor: Järfälla, Stockholm. ● Ålder: 32 år. ● Familj: Man och två barn.

I jämförelse med ”vanliga” optiker, som främst hanterar synfel, är Kajsa Godes professionella palett större. Hon undersöker också patienternas synfunktion, och kontakten mellan ögon och hjärna. Hur funkar ögonmotoriken? Hur bra kan de följa med blicken, och hur samarbetar ögonen?

Efter undersökningen ordinerar hon hjälpmedel, som avskärmande bågar eller färgade glasögon (för att ta bort specifika våglängder).

Sedan är det synträning som gäller.

– Det finns till exempel bilder med två ­katter på långt håll, som man ska få ihop till en bild, och för att träna synfunktionen på nära håll använder jag tre kulor på ett snöre, som heter ”brock string”. Det handlar alltså inte om flådiga maskiner eller så, utan om väldigt basal utrustning. När jag testar synfältet gör jag det med en pinne med en röd kula på.

VAD SKILJER KAJSA GODES jobb från en mer

traditionell optikers? Hennes kunder är mer intressanta, konstaterar hon.

– Våra möten kräver mycket arbete för min hjärna också! En vanlig kund som ska köpa glasögon – det är ofta väldigt enkelt. Anamnesen tar kanske fem minuter. Man konstaterar en liten förändring i synen, kunden köper en ny båge, och så är det klart.

Med de hjärnskadade personerna är situationen annorlunda. Anamnesen tar lång tid,

Kajsa Gode får ta till olika knep för att hjälpa sina patienter.

NR 4/2024 ESSENS 15

M Ö T E T EN DAG PÅ JOBBET 09.00 Slutför journal­ anteckningar och skriver remissvar. Gör beställningar.

09.20 Morgonfika i butiken. Efter det tillbaka till kontoret för att ta emot patienter.

10.00 Patient.

11.00 Ny patient.

12.00 Skriver ihop lite snabbt om de första patienterna.

12.30 Lunch.

13.30 Tar hand om kunder i butiken.

14.30 Patient.

15.30 Patient.

16.30 Patient.

17.30 Skriver journaler och remissvar.

18.00 Slut på arbetsdagen.

16 ESSENS NR 4/2024

eftersom det ofta finns en större berättelse och Kajsa Gode vill ha så mycket information som möjligt.

– Ibland pratar de jättemycket. Andra orkar knappt säga någonting alls. För många är det väldigt ansträngande att komma hit. Vissa har dessutom afasi eller talsvårigheter, och där gäller det för mig att avgöra om det som sägs är rätt eller inte.

Hon berättar om en patient som verkligen behövde glasögon. Problemet var att hon vid första mötet bara kunde säga ja och nej. Och vad värre var: Hon kunde inte tolka bokstäver eller siffror.

– Är man optiker förstår man vilka problem det innebär! Om man tar fram en syntavla med bokstäver låste det sig helt för henne. Så då får man tänka i andra banor, och arbeta med symboler i stället.

Jobbet kräver med andra ord social finger­ toppskänsla och en förmåga att lyssna.

– Man får inte vara så hetsig som jag är nu!

Man ska tala långsamt och vara stillsam.

Det är också viktigt med fokus och snabba analyser, säger hon.

Hjärntrötthet är vanligt och många kunder har ett begränsat fönster av energi. Det kan i praktiken betyda att Kajsa Gode bara hinner göra några få mätningar, och därför snabbt måste urskilja och prioritera de för situationen mest relevanta.

– Helt plötsligt kan personen ta slut. Har man otur har man då bara gjort synundersökning på det ena ögat men inte på det andra, vilket betyder att man inte vet om man kan lita på sitt resultat.

– I varje undersökning går jag all in en timme. Sedan är det nästa människoöde all in, och så nästa. Man vill ge allt till varje patient, men man orkar inte med hur mycket som helst.

Samtidigt är hennes insatser ovanligt belönande. Den hjälp hon kan erbjuda väger tungt, och tacksamheten hon får tillbaka är ofta stor.

– Kunder och patienter blir väldigt glada, ibland innan vi ens har fått något resultat. För en person som blivit runtbollad utan att möta någon förståelse kan det vara viktigt bara att bli bekräftad och att få höra att det finns hjälp att få.

Hon berättar om en person som hon har haft en långvarig kontakt med. Kvinnan som det handlar om hade haft en hjärnskakning för 18 år sedan, och led fortfarande av både intryckskänslighet och problem med ögonens samarbete. Hon kunde inte köra bil, åka skidor eller spela tv-spel, och blev ofta väldigt trött i röriga miljöer.

Nu, nästan två decennier efter olyckan, satte de igång med synövningar, och redan efter tre månader var förbättringarna tydliga.

– Hon kunde spela tv-spel med sina barn och hade gått på Paradox museum i

»I varje under­ sökning går jag all in en timme.

Sedan är det nästa människoöde all in, och så nästa.«

BLIR KAJSA GODE själv slut av jobbet? Visst

kräver arbetet med de hjärnskadade patienterna mer än traditionella optikeruppgifter.

Om somliga kollegor tar emot 14–15 kunder om dagen, begränsar hon sig till en handfull.

NR 4/2024 ESSENS 17

M Ö T E T

Forskning och kundmöten är en bra kombination för Kajsa Gode. Hon vill inte vara utan någon av delarna i sitt yrke.

­ tockholm, med en massa konstiga bilder och S så. Hon hade till och med bokat in en skidresa, som sedan fungerade hur bra som helst.

De som lider av de allvarligaste problemen brukar vara postcovid­ patienterna. Det är de som sitter och blundar under samtalen, berättar hon.

Samtidigt möter de inte sällan misstro inom sjukvården.

– De har ofta redan varit på postcovidmottagning eller hos någon läkare och talat om sina synbesvär, men inte blivit tagna på a­ llvar någonstans.

Hjärnskador som inte syns på en hjärnröntgen är nog generellt ifrågasatta.

frågade om hon ville ta över några av hans alltför många postcovidpatienter.

När hon senare skulle skriva sin ­magisteruppsats inriktade hon sig på samma patientgrupp. Mer specifikt ­undersökte hon om personer som har ­problem med läsning kan bli hjälpta av ­färgade överlägg på text. Just nu försöker hon och hennes tidigare lärare att få uppsatsen publicerad som vetenskaplig artikel.

Har Kajsa Gode övervägt att byta riktning, och gå en rent akademisk väg? Nej, att ­tillbringa arbetsdagarna f­ ramför datorn är inte hennes grej.

– Jag gillar optikerbutikskonceptet väldigt mycket och vill inte ge upp den biten. Visst är det intressant med forskning, och jag kanske kan ägna mig åt det parallellt, men jag kan inte tänka mig att vara utan alla möten med kunder. ●

»Jag kan inte tänka mig att vara utan alla möten med kunder.«

HUR HAMNADE Kajsa Gode på det här för optiker lite ovanliga spåret? Vägen stakades ut redan under utbildningen. En av hennes lärare, som är forskare och optiker i vården, 18 ESSENS NR 4/2024

K ÄLL A: B ERIT ÅS FO RS KNIN G O M HÄRS K ARTEKNIKER O C H NYA BO KEN ” HÄRS K ARTEKNIK” AV AN NAK ARIN NYB ERG O C H ERI CA DAH LG REN

L I S T A N

Fem sätt att bemöta härskartekniker Dolda sätt att påverka och styra kan minska trivseln på jobbet. Men det finns knep att göra härskar­tekniker synliga.

Kollegan snor din idé Du har kommit på ett sätt att förbättra något på arbetsplatsen eller i verksamheten. En kollega presenterar förslaget inför er chef som att det var hennes idé.

TIPS: Stå emot lusten att ge igen och säg ungefär: ”Kul att du lyfter min idé som vi pratade om igår. Det vore roligt att jobba vidare med den.” Då gör du det synligt vad som händer utan att exkludera kollegan som försökt osynliggöra dig, vilket kan vara bra på längre sikt.

”Lilla gumman”-tekniken En kollega förminskar dig genom att förlöjliga dina arbetsuppgifter inför andra. ”Ska vi gå vidare nu, vi har viktiga saker på agendan idag …” till exempel.

TIPS: Finner du dig där och då, ta tillbaka kommandot genom att lyfta det viktiga i uppdraget. Du kan också tala med kollegan i efterhand.

”Har vi inte sagt det” Några i projektet bestämmer saker vid sidan om utan att informera dig.

TIPS: Gör härskartekniken synlig genom att ställa ett par direkta frågor: ”Varför har ni bestämt detta utan att informera mig?”

Obekväm tystnad lär uppstå och det är meningen. Poängen är att spela tillbaka bollen i stället för att reagera känslosamt/ känna sig utanför.

Omöjligt att göra rätt Gör du på det ena sättet får du kritik. Gör du på det andra får du också kritik.

TIPS: Var den vuxne i rummet och gör ­härskartekniken synlig genom att prata öppet och rakt om att det här arbetssättet inte är hållbart för dig.

Skuldbeläggande Du får skäll av patienter, men problemet ligger hos den som lägger schemat. När du tar upp det lite försiktigt reagerar kollegan/ chefen i affekt och drar upp att hen håller på att få magsår för att hen jobbar så hårt.

TIPS: Visa medkänsla, bekräfta kollegans känslor, men ställ frågor kring hur ni kan förändra arbetssättet så att det inte ska hända igen.

T E X T: P E R C O R N E L L

NR 4/2024 ESSENS 19

T E M A

Hotad på jobbet Hårdare straff för hot mot anställda sid 22 Medlemmarna vittnar om hot sid 24 Mer än att bara hota med stryk sid 27

JAG VET VAR DU BOR! Hoten mot anställda i offentlig sektor ökar. Nu behöver samhället agera.

20 ESSENS NR 4/2024

NR 4/2024 ESSENS 21

T E M A

Hotad på jobbet

Hårdare straff ska minska hoten Hot och våld mot anställda i offentlig sektor har blivit vanligare och grövre. Hjälper nya brottsrubriceringar och högre straff?

TEXT: ANNE RALF HÅLLBUS

G

ravljus vid grinden utanför barnens förskola.

Gratulationskort utan avsändare i brevlådan hemma. Eller en enkel fråga från en patient, kund eller klient: ”Vet du vad jag heter i efternamn?”.

Exemplen på hot mot enskilda i tjänsten är många. Från subtila budskap om att någon har koll på ens familj och var man bor till uttalade hot om handgripligt våld.

Och de blir vanligare, visar en utredning som lades fram till regeringen i januari: Ett starkare skydd för offentliganställda mot våld, hot och trakasserier (SOU 2024:1).

– Ingen som läst utredningen kan fortsätta sopa problemen under mattan. Det handlar inte om enskilda individer eller enstaka fall.

Det handlar om en förändring i hela vårt samhälle; om synen på hur man behandlar andra människor och vilken respekt man har för auktoriteter. Den förändringen påverkar våra medlemmar i deras yrkesroller, säger Sophie

22 ESSENS NR 4/2024

Silverryd, förbundsjurist på SRAT och medlem i den referensgrupp som bistått utredarna.

Hur hoten och våldet ser ut skiljer sig mellan verksamheter och yrkesroller. Särskilt utsatta är de vars arbetsuppgifter innehåller myndighetsutövning och som fattar beslut som i hög grad påverkar de människor de berör. Hit hör förstås myndigheter som ägnar sig åt brottsutredning och domar, men även de som beslutar om tillstånd, ersättningar och bidrag.

Utredningen handlar om hot i offentlig sektor, men problemen finns överallt understryker Sophie Silverryd.

– Bland våra medlemmar hittar man till exempel privatanställda optiker i butiker i stora gallerior och köpcenter, där farliga situationer kan uppstå.

MÅNGA UTSATTA medlemmar jobbar inom

vården. Barnmorskor är ett exempel, tandhygienister ett annat. Sophie Silverryd berättar om en incident tidigare i år, där Folktandvården kallat ett litet barn som aldrig dök upp till

undersökning. Påminnelser skickades ut och till slut en varning om att föräldrarna riskerade en orosanmälan till socialtjänsten – allt enligt gällande rutiner. Föräldrarna riktade då hat och hot mot tandhygienisten som undertecknat breven. Hen var inte svår att hitta eftersom folkbokföringsregistret är en offentlig handling.

Sophie Silverryd menar att det hos vissa arbetsgivare finns en aningslöshet som kan bli farlig: – Att låta en enskild anställd skriva under sådana här brev är direkt korkat. Många problem går att förebygga genom ett bra arbetsmiljöarbete och ett ordentligt skalskydd, alltså att arbetsplatsen är utrustad med lås och larm så att vem som helst inte kan komma in hur som helst. Inga anställda i utsatt position ska heller någonsin behöva arbeta ensamma.

Utredningen presenterar en rad förslag för att motverka hot och våld på arbetsplatser. De flesta är kopplade till brottsbalken och innebär sammanfattningsvis högre straff för fler brott. Även subtila hot täcks av utredningens förslag, liksom starkare skydd mot trakasserier och otillbörlig påverkan. Brottet ”missfirmelse av tjänsteman”, som avskaffades 1976, föreslås återinföras under rubriceringen ”förolämpning mot tjänsteman”.

– Förolämpningar mot anställda har blivit vanligare och grövre. Att göra det straffbart skulle innebära en markering att det inte bara handlar om angrepp mot en enskild person, utan mot verksamheten i sig. Tjänstemän i offentlig sektor har fått sina jobb till följd av demokratiska beslut. I förlängningen är ett hot mot dem ett hot mot demokratin, säger Sophie Silverryd.

INOM SPÅRTRAFIKEN är frågorna om hot och våld mot anställda ständigt aktuella. De som har direktkontakt med resenärer, som förare, spärrvakter och trafikledare, är extra utsatta.

Nader Rostaminegad är huvudskyddsombud på MTR, som kör tunnelbanan i Stockholm, tillika medlem i Trafik och Järnvägs styrelse. Han konstaterar att när något allvarligt inträffat utlovas alltid omfattande åtgärder.

– Men sedan går några månader, någon chef i regionens trafikutskott byts ut och efter ett halvår har ingenting förändrats. En spärrvakt kan fortfarande få vänta en timme på väktare efter att ha blivit hotad av en påtänd resenär. I många andra europeiska länder har man två väktare vid varje tunnelbanestation.

Nader Rostaminegad efterlyser inte bara fysiska verktyg för att motverka hot och våld mot anställda i tunnelbanan, utan även utbildning.

– Dels måste förstås personal få lära sig hur man hanterar hotfulla situationer. Men även allmänheten måste utbildas. Vi måste börja i skolorna, så att människor redan som barn förstår konsekvenserna av att hota och använda våld. ●

»Många problem går att förebygga genom ett bra arbetsmiljöarbete och ett ordentligt skalskydd.«

Sophie Silverryd

NR 4/2024 ESSENS 23

T E M A

Hotad på jobbet

”Hoten kan vara väldigt allvarliga” Trafikledarna i tunnelbanan kan råka ut för hotfulla situationer. Men Robert Ehn tror att förare och stationspersonal har det värre.

TEXT: ANNE RALF HÅLLBUS FOTO: JOEL DANELL

R

obert Ehn har arbetat i Stockholms tunnelbana i 25 år. I hans arbetsuppgifter som inre och yttre trafikledare ingår allt från att övervaka att tågen går som de ska till att hantera olyckor och andra akuta situationer.

Tunnelbanan uppfattas av många som en riskfylld miljö, men ur Robert Ehns perspektiv är problemen med hot och våld inte värre idag än när han började i slutet av 1990-talet.

– Det har alltid funnits orosmoment i tunnelbanan, men jag kan inte säga att vi trafikledare är hårt drabbade. Pratar du däremot med stationspersonal eller förare får du nog ett annat svar. Påverkade personer som blir

ROBERT EHN ● Gör: Trafikledare på MTR. Engagerad i Trafik och Järnvägs lokala styrelse, samt skyddsombud för tunnelba-

24 ESSENS NR 4/2024

nans röda linje och MTR:s huvudkontor. ● Bor: Stockholm. ● Ålder: 56 år.

hotfulla eller våldsamma är tyvärr ett vanligt problem i tunnelbanan. Även om incidenter där trafikledare är inblandade är få, är de ofta allvarliga. En trafikledare i yttre tjänst ska snabbt infinna sig när en stationsvärd eller förare larmar, och ofta är de på plats innan både polis och ambulanspersonal hunnit fram.

Robert Ehn har kollegor som utsatts för vapenhot och stenkastning när de kommit till en olycksplats. För ett tiotal år sedan sågs det som en lösning att inte köra med blåljus och siren i vissa områden, men de direktiven gäller inte längre. I sådana situationer, som kan vara direkt livshotande, måste alla veta hur de ska agera. Här finns mer att önska från arbetsgivaren vad gäller information och utbildning, anser Robert Ehn: – I regel är trafikledare försiktiga när de kommer till en olycksplats, men det borde finnas tydligare instruktioner att invänta ordningsvakter och polis innan vi går in i en hotfull situation.

Ett problem i tunnelbanan är att incidenter inte rapporteras av den personal som utsatts – kanske av rädsla för repressalier.

Påverkade personer som blir hotfulla är vanligt förekommande i tunnelbanan.

NR 4/2024 ESSENS 25

T E M A

Hotad på jobbet Trafikledare är mindre utsatt för hot i tunnelbanan än annan personal.

– När jag pratar med skyddsombud för förare och stationspersonal framkommer att det kan finnas ett stort mörkertal när det gäller hot och våld i tunnelbanan. Hos oss i trafikledningen tror jag inte att det är ett så stort problem, men jag skulle vilja att samtliga incidenter registreras i vårt trafikhändelseregister, säger Robert Ehn. När en anställd i tunnelbanan utsatts för hot eller våld finns en checklista för vilket stöd hen ska få. I regel är det den närmaste gruppchefen som ska erbjuda samtal och andra åtgärder, som repetitionsutbildning, tillfällig schemaändring eller ändrade arbetsuppgifter. Den anställde erbjuds även att på eget initiativ kontakta en privat företagshälsovård som MTR har avtal med.

SAMMANFATTNINGSVIS tycker Robert Ehn att arbetsgivaren tar sitt ansvar för anställda som utsätts för hot och våld, även om det alltid finns saker som kan förbättras.

26 ESSENS NR 4/2024

– På senare år har vi fått betydligt bättre resurser när det gäller ordningsvakter i tunnelbanan. Det är stor skillnad mot för tio år sedan. Det som skulle kunna bli bättre är kamerautrustningen, det finns många dolda vinklar där det kan försiggå saker som inte syns. ●

Hoten som är svåra att värja sig emot För Sara Guerin Österlin på Akademikernas a-kassa är olika typer av hot vanligt. Anonymitet när hon skickar ut beslut skulle göra henne tryggare.

TEXT: ANNE RALF HÅLLBUS

I SITT ARBETE SOM handläggare på Akade-

mikernas a-kassa avslår eller bifaller Sara Guerin Österlin ansökningar om ersättning från arbetslösa medlemmar. Hon berättar att hot mot henne och hennes kollegor inte är vanliga, men att de förekommer.

– Det händer kanske en gång i halvåret. I pressade perioder med långa handläggningstider hamnar vi handläggare oftare i jobbiga samtal med medlemmar. Det är inte konstigt – de beslut vi fattar påverkar deras privatekonomi och liv.

Sara har själv blivit utsatt för hot om våld en gång, av en person som hotade med våldtäkt efter att ha nekats a-kasseersättning. Och hon har kollegor som utsatts. En blev förföljd utanför kontoret, en annan mötte en missnöjd medlem utanför sitt hem när hen kom med sitt barn från förskolan.

Betydligt vanligare än hot om våld, är hot om att skada eller ta livet av sig själv. ”Om jag inte får pengar så jag kan betala hyran kan jag lika gärna hoppa från Västerbron.”

Sådana hot är svårare att hantera, berättar Sara. När någon hotat att göra henne illa har hon blivit arg. När människor är så uppgivna att de hotar att ta livet av sig påverkar det på ett annat och djupare sätt.

– Jag har aldrig fått någon utbildning i hur man hanterar självmordsbenägna människor och det finns vad jag vet inga rutiner för det.

Ska jag föra det vidare till min närmaste chef?

Ska hen ta över samtalet med den förtvivlade medlemmen? Och hur går det sedan, gör personen verklighet av sitt hot?

Det får jag aldrig veta.

Sara skriver under beslut om ersättning med sitt namn, men skulle välkomna en ny lagstiftning där det inte alltid är nödvändigt.

– Idag är det jättelätt att googla på var någon bor, särskilt om man som jag har ett ovanligt efternamn. Det skulle kännas mindre utsatt att få vara anonym.

Den gång Sara blev hotad med våldtäkt kontaktade hon facket, som sa att både hon som privatperson och arbetsgivaren skulle göra en polisanmälan. De rådde henne också att ta bort allt på sociala medier som kan förknippas med hennes arbetsplats.

Vad åtgärderna sedan ledde till vet hon inte, hon fick aldrig någon återkoppling. Men hon är glad att hon anmälde.

– Jag tror det är viktigt att i ett tidigt skede markera att hot är en straffbar handling.

Ingen ska tro att det går att hota sig till ett fördelaktigt beslut. ●

»Idag är det jättelätt att googla på var någon bor.«

Sara Guerin Österlin

SARA GUERIN ÖSTERLIN ● Gör: Handläggare på ­Akademikernas a-kassa.

● Ålder: 38 år. ● Bor: Stockholm.

NR 4/2024 ESSENS 27

T E M A

Hotad på jobbet

OLIKA GRADER I HELVETET Få utsätts för fysiskt våld i tjänsten, men allt fler har upplevt hot och t­ rakasserier. Nu flyttas gränserna framåt för vad som är straffbart.

TEXT: ANNE RALF HÅLLBUS GRAFIK: SANDRA JOHNSON

”Det är tionde gången jag skriver till dig”

”Jag tar livet av mig och det är ditt fel!”

Att få upprepade mail, sms eller tele­ fonsamtal från samma missnöjda klient/ patient/kund kan tyckas irriterande men ganska harmlöst. Men det är en form av trakasserier som i utredningen Våld eller hot mot tjänsteman – ett starkare skydd (SOU 2024:1) föreslås ska kategoriseras som olaga förföljelse.

Att hota med självmord eller att på annat sätt skada sig själv om man inte får ex­ empelvis ett jobb, en behandling eller ett bidrag på grund av ett beslut räknas som trakasserier. Utredaren påpekar att det är en farlig form av otillåten påverkan, som kan leda till att enskilda tjänstemän låter bli att fatta rätt beslut.

”Du är så jävla ful”

”Vet du vem jag är?”

Förr fanns ett brott som hette ”miss­ firmelse av tjänsteman”. 1976 försvann det ur lagboken, men nu föreslår utred­ ningen att det återigen ska bli straffbart att slänga ur sig okvädningsord mot en offentliganställd. Brottet ska dock kallas ”förolämpning av tjänsteman” i fortsättningen.

Subtila hot är den vanligaste formen av hot och utredarna föreslår därför en utvidgning av hotbegreppet. Ett exempel på subtilt hot är att antyda ett våldskapi­ tal genom att påpeka att man har samma efternamn som en välkänd kriminell. An­ tydningar ämnade att skrämma ska falla under rubriken Hot om brottslig gärning.

28 ESSENS NR 4/2024

”Jag ska döda dig!” Även våld eller direkta hot om våld mot tjänste­män ökar. Här anser utredarna att nuvarande lagstiftning räcker, men de vill öka straffet för våld eller hot mot tjänsteman från minst 1–1,5 års fängelse och från maximalt 6–8 års fängelse.

”Jag vet var du bor”

”Hela nätet ska få veta vad du har gjort”

Att visa att man har uppgifter om en enskild tjänstemans hem- och familje­ situation kan ske på många olika sätt, utan att ett direkt hot behöver uttalas: gratulationskort utan avsändare eller att någon krypkör utanför huset. Utredning­ en föreslår att offentliganställdas namn oftare ska uteslutas i beslut.

Att bli uthängd på sociala medier upplevs av de flesta som jobbigt och kränkande.

En tjänsteman vittnar om att hen fått se sitt cv publicerat och kommenterat på Facebook, med undermeningen att hen inte är kvalificerad för sitt jobb. En annan har fotograferats i smyg och bilder lagts ut med kommentarer.

NR 4/2024 ESSENS 29

S P A N I N G

När avslöjas du som en bluff?

Fler brottas med rädslan för att avslöjas som okunniga på jobbet.

Det så kallade bluffsyndromet växer och är störst bland akademiker.

T

TEXT: TIM ANDERSSON ILLUSTRATION: TEAM HAWAII

änker du att det bara är en tidsfråga innan chefen inser att du inte behärskar uppgifterna? Att du inte är kompetent nog? Eller att det var ren tur att du fick uppdraget från första början? I så fall kanske du lider av bluffsyndromet, ”imposter syndrome” på engelska.

– Egentligen är det väldigt enkelt: det handlar om en felaktig och irrationell känsla av att inte ha den kompetens som man sagt att man har, berättar Mattias Lundberg, docent i psykologi vid Umeå universitet. ”Felaktig och irrationell” är avgörande komponenter, betonar han.

– Om du de facto inte behärskar ditt jobb är det inte bluffsyndromet: Då är det ju ­snarare relevant att du känner dig rädd att bli påkommen.

DET ÄR SVÅRT ATT veta säkert om bluffsyn-

dromet har blivit vanligare, men det finns undersökningar som tyder på det. Enligt en amerikansk forskningsartikel från 2020 är det numera så många som åtta av tio perso30 ESSENS NR 4/2024

ner som kämpar med det till och från. Det är ingen psykiatrisk diagnos, men kan vara nog så krävande.

– Rädslan för att bli ”avslöjad” skapar oro och ångest, vilket i sin tur kan generera sociala problem. Det kan också påverka ens arbetsprestation på olika sätt, som att man överkompenserar, eller undviker krävande uppgifter av rädsla för att misslyckas, berättar Mattias Lindberg.

När bluffsyndromet började studeras av psykologiforskare i USA i slutet av 70-talet kopplades det framförallt till högpresterande kvinnor. Hur bra deras karriärer än gick, och

slags utanförskap, som man försöker att kompensera och överbrygga. När man sedan hamnar i innanförskapet känner man ändå att man inte är tillräckligt bra. Att man inte hör hemma där och att man nog kommer att bli utesluten.

VARFÖR MAN DRABBAS av bluffsyndromet går inte enkelt att svara på. En del menar att det kan kopplas till en bakgrund där mycket fokus har legat på prestationer och att dessa har fått definiera en.

Sannolikt samverkar arv och miljö, menar Mattias Lundberg. Kanske kan också tidsandan underblåsa problemen.

– Vi är på väg mot ett dömande samhälle med ett hårt samtalsklimat.

Gör man fel kan det få stora konsekvenser. Så även om inte fenomenet skulle bli vanligare så blir kanske rädslan för att dömas och i värsta fall ”avslöjas” större, om jag får spekulera.

Samhället blir inte bara mer dömande,

»Om du de facto inte ­behärskar ditt jobb är det inte ­bluffsyndromet.«

hur mycket uppmuntran chefer än gav dem, upplevde de att de hade lurat sin omgivning.

Idag är syndromet inte längre könat på det sättet.

Vad man däremot kan se är att det är vanligare i högkunskapsyrken och inte minst bland akademiker. Det tycks också överrepresenterat bland minoritetsgrupper.

– Man kan tänka sig att det handlar om samma mekanismer som hos de här kvinnorna på 70-talet: Man kommer från något

NR 4/2024 ESSENS 31

S P A N I N G

kanske man kan lägga till, utan också mer krävande. Åtminstone arbetslivet. Hur många lever i verkligheten upp till de alltmer ambitiösa kravprofilerna i jobbannonserna? Och vem skarvar inte lite om sina egna kompetenser på väg uppåt i karriären?

Visst riskerar den vackra ytans kultur att skapa en allmän osäkerhet, men Mattias Lundberg menar att den samtidigt kan ha en positiv funktion.

– Vi lägger hela tiden på ett filter och skruvar till våra cv:n. Det har blivit allmänt accepterat i samhället. Om alla vet att ingen är riktigt så bra som de verkar, skulle det faktiskt kunna motverka den tilltagande rädslan att göra bort sig.

Hur gör man då för att undvika bluffsyndromet på en arbetsplats? Det kan var svårt,

menar Mattias Lundberg, eftersom det bygger på en irrationell upplevelse som de som drabbats ogärna talar öppet om. Men en grundläggande åtgärd är att skapa en kultur där medarbetare tillåts att göra fel.

På ett individuellt plan har Mattias Lundberg några enkla tips. Ett är att öppna sig för några betrodda kollegor. De kommer antagligen bekräfta att din upplevelse verkligen är irrationell, att du är fullt tillräckligt kompetent.

En annan handfast rekommendation är att du ska jämföra dig själv med rätt personer.

– I sammanhang där vi känner oss otillräckliga jämför vi oss ofta med dem som är på samma nivå eller över oss själva. Och då är sannolikheten stor att vi känner oss otillräckliga. Om vi i stället jämför oss med någon som är längre ner på kunskapstrappan inser vi att vi faktiskt har en del kompetens.

Han tar ett exempel från sitt eget fält, akademin.

– Mina psykologstudenter kan ibland känna: ”Ska jag verkligen skriva en debattartikel, jag som bara är student?” Det är klart, om 25 professorer i psykologi läser deras artiklar finns det naturligtvis en risk att de tycker att de är banala. Om läsarna däremot består av 2 000 personer utan någon som helst psykologiutbildning kommer studenterna i deras ögon att framstå som genier. ●

BLUFFSYNDROMET ● Bluffsyndromet (”imposter

s­ yndrom” på engelska) är en informell psykologisk term som de amerikanska psykologerna Pauline Clance och Suzanne Imest myntade på 70-talet för att beskriva personer som, trots att de är kompetenta på jobbet, betraktar sig själva som ”bluffar” och oförtjänta av beröm. ● Egna framgångar förklarar dessa

32 ESSENS NR 4/2024

personer med tur, tajming eller som en konsekvens av att de har lurat andra, vilket gör dem rädda för att bli ”avslöjade”. ● I en artikel från 1978 skriver Clance och Imest: ”Självutnämnda ’bluffar’ fruktar att någon betydelsefull person till slut kommer att upptäcka att de faktiskt är intellektuella bedragare. ● En kvinna sa: ”Jag var övertygad

om att jag skulle bli avslöjad som en bluff när jag tog min omfattande doktorsexamen. Jag trodde att den sista prövningen hade kommit. På ett sätt kände jag en viss lättnad över detta, eftersom låtsasspelet äntligen skulle vara över. Jag blev chockad när min handledare sa att mina svar var utmärkta och att min uppsats var en av de bästa han hade sett under hela sin karriär.”

P A N E L

Natanael Sundh Audionom, 28 år, Stockholm

Ingegerd Alfrid Tidigare arbetsförmedlare, 70 år, Ljungby

Margareta Andersson Civil utredare på Polisen i Dalarna, 57 år

– JA, NÄR JAG jobbade på en rehabklinik för hörselskadade. En anhörig kom med sin demenssjuka mor till oss. Vi justerade patientens hörselapparat men hon hörde fortfarande inget, sa hon. Sonen blev mer och mer desperat och sa att de inte skulle lämna rummet förrän mamman hörde. Det kändes jobbigt och jag var relativt ny i yrket också. Men det löste sig genom att jag fick hjälp av en kollega. Vi lät honom lyssna på volymen i hörapparaten genom ett stetoclips. Då förstod han hur hög volymen var och lugnade sig. När sonen skiftade så visade det sig att mamman med demenssjukdomen faktiskt hörde genom hörapparaten.

De gick därifrån utan att vara missnöjda, men någon ursäkt för beteendet fick jag aldrig.

– JA, DET FINNS en allvarlig händelse jag blev vittne till.

Det var tidigt på morgonen på kontoret. En man knackade på och trängde sig in i lokalerna och skrek: ”Jag ska döda den jäveln”.

Det var inte riktat mot mig utan en kollega, men mannen hade en bultsax i handen och han började slå sönder inredningen.

Flera kollegor sprang och gömde sig och låste in sig tills polisen kom. Mannen greps en stund senare och det ledde till rättegång där jag fick vittna. Det här var en väldigt konkret hotfull händelse, men som arbetsförmedlare kan det också handla om mer subtila påtryckningar där människor börjar gråta eller försöker påverka en på något sätt.

– NEJ, JAG HAR aldrig blivit hotad även om jag ofta träffar människor under ganska tråkiga omständigheter. Det kan ju handla om att vi ska ta reda på vad som har hänt genom att förhöra misstänkta personer eller målsägande. En anledning tror jag är att vi är väl förberedda och gör riskbedömningar inför alla möten. Vi har också utbildning i hur man ska bemöta människor.

Jag tror mycket på att bemöta andra så som man vill att de ska bemöta en själv. Därför kan jag se till att vi tar en paus i förhöret när jag känner att mitt humör blir påverkat av personen. Vi har också rutiner för hur vi ska agera om någon försöker påverka oss och regelbundna utbildningar kring detta. Om det händer så pratar vi om det.

TEXT: PER CORNELL

Har du varit med om något hotfullt i jobbet?

NR 4/2024 ESSENS 33

S R A T

ditt fackförbund

”Vi ska inte sörja utan organisera oss” DETTA ÄR TYVÄRR INTE min första krönika om samhällskris.

Det är inte bara i populärkulturens form vi möter våld och hot.

Vi lever med ekonomisk osäkerhet, en krigsdrabbad omvärld, ­klimathot, våldsamt väder och cyberattacker. Det är tid att rusta oss med gemensamma kunskaper och lugnt pröva nya vägar.

Jag är starkt övertygad om att vi kan minska rädsla och oro genom att förbereda oss. Vår förbundsstyrelse har bestämt att SRAT ska ansöka om medlemskap i föreningen Folk och försvar. Det är en arena för offentlig debatt om krisberedskap, försvars- och säkerhetspolitik.

Tillsammans med andra fackföreningar, frivilligorganisationer och partier vill vi ta plats, påverka och lära oss mer.

Men vi behöver bli bättre på att dra nytta av alla kunskaper som finns i våra samhällsbärande led. Många av SRAT:s medlemmar arbetar med kris, beredskap och försvar. Vi samlar er som skyddar Sveriges kuster, värnar om demokratin, erbjuder robust vård även i krislägen, försvarar vårt land eller ser till att infrastruktur och kommunikationer fungerar sömlöst.

Vi ska inte sörja utan organisera oss. Det handlar om att upprätthålla samverkan, arbetsmiljö och arbetsrätt i kriser eller krig. Krislägesavtal, a-kassa, omställningsmöjligheter och trygghetspaket finns redan på plats. Coronapandemin visade att facket fanns där för dig och gav dig trygghet när samhället skakade. Med tillit, gemenskap och omställningsförmåga kan vi möta också kommande kriser.

»­Med tillit, ­gemenskap och omställnings­ förmåga kan vi möta kommande kriser.«

Magnus Nordström Förbundsordförande SRAT

Jag gillar ... ... svart humor som får tillvaron att bli ljusare. Skrattet hjälper oss att ­fortsätta framåt i de mörkaste av tider.

34 ESSENS NR 4/2024

Har du frågor ?

Gå in på srat .se och hör av di g så hjälper vi till!

UPPDRAG

SRAT:s ordförande i Sacos styrelse

FÖRESKRIFTER

Ny regelstruktur gällande arbetsmiljö

FOTO: G E T T Y IMAG ES

Det blir flera förändringar att hålla reda på för skyddsombuden.

DEN 1 JANUARI 2025 börjar en ny regelstruktur för arbetsmiljö på arbetsplatsen att gälla. De tidigare 67 föreskrifterna blir 15, mer omfattande föreskrifter där reglerna delas in i tre grupper: grundläggande regler, övriga regler samt produktregler. Arbetsmiljöverket säger på sin hemsida att syftet med förändringen, som beslutades den 15 september 2023, är att göra det lättare att hitta, förstå och använda reglerna.

För skyddsombuden innebär förändringarna en ny struktur att förhålla sig till, även om reglerna innehållsmässigt i stort sett är samma. För att stötta skyddsombu-

den i den nya strukturen genomför SRAT olika riktade informationsoch utbildningsinsatser, berättar biträdande förbundsjurist Henrik Sjösten: – Vi kommer uppdatera allt material i vårt befintliga utbildningspaket och genomför även en digital utbildning samt webbinarium i ämnet. Och självklart är det bara att höra av sig till SRAT:s kansli vid frågor eller funderingar. ● TEXT: ANNA LUNDMARK

● För att underlätta har Arbetsmiljöverket på sin webbplats tagit fram en paragrafnyckel så att du kan se var befintliga paragrafer hamnar i de nya förskrifterna.

SRAT:s förbundsordförande Magnus Nordström valdes vid Sacos extrakongress i september in som ny ledamot i Sacos styrelse.

– Jag är stolt och hedrad över uppdraget. Jag hoppas kunna bidra med ett brett perspektiv tack vare SRAT:s olika medlemsgrupper och ser fram emot att få vara med och driva viktiga frågor för alla Sacos medlemmar, säger Magnus Nordström.

Uppdraget sträcker sig fram till Sacos ordinarie kongress 2025. ●

BEREDSKAP

Ansökan om medlemsskap i Folk och försvar SRAT ansökte under hös­ ten 2024 om medlemskap i föreningen Folk och Försvar. ­Anders Berndt, SRAT:s för­ bundsdirektör säger att an­ sökan är ett naturligt steg för SRAT, sett både till förbundets och samhällets utveckling.

Föreningen, som har över 100 medlemsorganisationer, bedriver utbildningar och utgör en plattform för offent­ lig debatt om försvars- och säkerhetspolitik samt kris­ beredskap. ● NR 4/2024 ESSENS 35

S R A T

ditt fackförbund

Svar på frågor om ditt arbetsliv SRAT:s experter svarar på dina frågor om arbetsmiljö, lön, ­rättigheter och anställningsvillkor.

Har du en fråga?

Mejla till kansli@srat.se

Evalinn Wilke förhandlare

Marie Samuels medlems­ service 36 ESSENS NR 4/2024

Varför löne­ återkoppling?

Inget kollektiv­ avtal – vad göra?

Chefen meddelade min nya lön via mejl och frågade om jag vill ha ett löneåterkopplings­ samtal. Gör det verkli­ gen någon skillnad?

SVAR: Många av våra löneavtal ger dig rätt till ett löneåterkopplingssamtal. Syftet är att du ska få en tydlig motivering till din nya lön. Du får en chans att föra dialog, till exempel om du inte förstår på vilka grunder lönen är satt. Har din chef missat att beakta sådant som togs upp vid lönesamtalet kan du framföra det också. Löneåterkopplingssamtalet bidrar till en större förståelse för den satta lönen. Det innebär att den individuella och differentierade lönesättningen håller högre kvalitet.

Evalinn Wilke

Jag ska skriva på ett anställningsavtal hos en arbetsgivare som inte har kollektivavtal.

Vad ska jag tänka på?

SVAR: Grattis till det nya jobbet! Som anställd ger kollektivavtalet dig bättre grundvillkor än vad du annars hade fått.

Det kan exempelvis röra sig om utfyllnad av lönen

om du är föräldraledig eller längre semester.

Du omfattas även av de avtalsförsäkringar som finns i kollektivavtalen som ger dig kompletterande skydd vid exempelvis sjukdom, arbetsskada och dödsfall.

Framför allt så har du utöver den lagstadgade ålderspensionen rätt till tjänstepension om din arbetsgivare har kollektivavtal.

Saknas kollektivavtal på din arbetsplats har du bara det grundskydd lagstiftningen ger. Då gäller det som du kommit överens om med arbetsgivaren i samband med att ni skrev anställningsavtalet. Utan kollektivavtal har du inte rätt till tjänstepension om du och din arbetsgivare inte kommit överens om annat. Du har inte heller rätt till

övertidsersättning eller ett årligt lönesamtal.

Saknas kollektivavtal är det därför viktigt att du i ditt anställningsavtal får in regler om lön, pension och andra förmåner. På vår webbplats srat.se kan du hitta en checklista om vad som är bra att tänka på om det inte finns kollektivavtal på din arbetsplats.

Innehåller ditt anställningsavtal en konkurrensklausul så bör du kontakta oss på SRAT innan du skriver på avtalet.

Evalinn Wilke

Hur betalar jag med autogiro?

Jag vill betala min medlems­avgift månadsvis via ­autogiro – hur gör jag det?

SVAR: Bra val! Autogiro är det mest resurssnåla betalningsalternativet för din SRAT-förening.

Du betalar då i slutet av varje månad. I annat fall är det huvudsakliga betalsättet kvartalsvis i förskott.

Du tecknar autogiro genom att logga in i din internetbank och under avdelningen ”anslut autogiro” söka upp din SRAT-förening – LKR Service AB, Logopedför-

»I anställningsavtalet är det viktigt att du får in regler om lön, pension och andra förmåner.« bundet, Lotsförbundet, SRAT-föreningen vid Fortifikationsverket, Svensk Flygteknikerförening, Svenska Barnmorskeförbundet, Sveriges Tandhygienistförening, Trafik och Järnväg, Utrikesförvaltningens personalförening samt för övriga föreningar SRAT som betalningsmottagare.

Observera alltså att SRAT som betalningsmottagare inte kommer att fungera om du är medlem i någon av föreningarna ovan.

Marie Samuels

Varför logga in på Min sida?

Varför ska jag logga in på Min sida på srat.se?

SVAR: På Min sida på srat.se kan du bland annat se dina fakturor, se vilka dina fackliga kontakter är, ändra arbetsgivare och meddela oss om du exempelvis blir arbetssökande eller föräldraledig en period. Du kan också mycket enkelt hämta ett medlemsintyg och kontrollera vilka kontaktuppgifter vi har till dig. Se till att vi har dina aktuella kontaktuppgifter, både vad gäller e-post och bostadsadress, så att du inte missar något!

Du loggar in på Min sida med BankID. Marie Samuels NR 4/2024 ESSENS 37

S R A T

ditt fackförbund

SVERIGES TANDHYGIENISTFÖRENING:

”Vi har hög arbetsbelastning för att det saknas kollegor” Fouzieh Eliassy är ­ordförande för Sveriges Tandhygienistförening (STHF) och sitter i SRAT:s förbundsstyrelse. I dag är det brist på erfarna tandhygienister hos nio av tio arbetsgivare. En specialistordning för tandhygienister skulle locka fler till yrket, menar hon.

Vilka frågor prioriterar STHF? – Flera frågor är viktiga. Tandhygienister har hög arbetsbelastning för det saknas kollegor. Arbetsmiljön måste bli bättre! Vi har arbetat för en specialistordning i många år.

Det kan öppna fler karriärvägar och höja yrkesstatusen.

Vilken skillnad kan specialise­ rade tandhygienister göra?

– En växande andel patienter lider av komplexa tillstånd och

Fouzieh Eliassy Ordförande för Sveriges ­Tandhygienistförening

dessutom ökar andelen äldre. Det är viktigt att vi får möjlighet att bidra med fler avancerade insatser än idag. Jag är bekymrad över att tandvårdens förebyggande arbete får stå tillbaka. Dessutom är det en ökande andel patienter med avancerad tandlossningssjukdom som inte fått behandling.

Hur jobbar ni för att påverka?

– Vi har uppvaktat socialminister Jakob Forssmed. I somras argu-

På gång i förbundet 4 DECEMBER Chefswebbinarium om risker och påverkan. Patrik Oksanen om säkerhetsläget och hur chefer kan skydda sin verksamhet.

38 ESSENS NR 4/2024

18–20 MARS 2025 Facklig grundkurs för dig som är fackligt förtroendevald inom ­kommun, stad, region eller kom­ munalt bolag. Digitalt via Zoom.

menterade vi för specialisering på ett seminarium i Almedalen. Vi pratade med tandvårdschefer, vd:ar och tandvårdsdirektörer i Folktandvårdsföreningen om tandvårdens behov och vilka möjligheter som vidareutbildning ger. Utredningen ”Behörighet och yrkesreglering inom hälso- och sjukvård och tandvård” har vi också påverkat.

Nu väntar vi med spänning på deras förslag.

Om du fick önska fritt, hur ser villkoren ut för tandhygienister om tio år?

– Jag hoppas att tandhygienister har bra arbetsvillkor, en hållbar arbetsmiljö och goda utvecklingsmöjligheter som gör att fler vill utbilda sig och stanna i yrket. Och att vi finns där för patienten – då som nu. ● TEXT: PATRICIA WIDERGREN FOTO: JULIANA WIKLUND

Läs hela kalendariet på srat.se 27 MARS 2025 Digital fördjupningskurs för skyddsombud. För aktiva skydds­ ombud som vill öka sin kunskap om praktiskt arbetsmiljöarbete.

Karriärstöd Hos oss får du hjälp med: Cv och personligt brev LinkedIn Karriärrådgivning Förberedelser inför anställningsintervju

AVS: SRAT, Box 1419, SE-111 84 Stockholm

Har du uppdaterat dina uppgifter?

Vi strävar alltid efter att ge dig rätt och aktuell information. Om du har ny e-postadress eller bytt jobb - uppdatera informationen på srat.se/min-sida eller skanna QR-koden.