Essens nr 3 2025

ESSENS EN TIDNING FRÅN SRAT NR 3/2025

Vad f–n får jag för

STORT TEMA OM FACKETS ROLL I SAMHÄLLET OCH FÖR DIG! SID 12

? a n r a g n e p Facket hjälper dig som medlem när du hamnar i kläm. Försäkrar din inkomst om du förlorar jobbet.

Och ser till att din bransch har så goda villkor som möjligt.

Vi bjuder in till kunskap!

Utbildning Fackliga kurser Skyddsombudsutbildning Påverkan och opinion UGL

Webbinarium På olika teman som passar alla Chefswebbinarier

Facklig frukost På aktuella ämnen med facklig anknytning

Vi uppdaterar vårt kalendarium löpande på srat.se/kalender Webbinarier och fackliga frukostar spelas in och finns tillgängliga att se i efterhand på webben.

S T A R T

HÖR AV DIG!

ESSENS En medlemsförmån från ditt fackförbund SRAT, som är en del av Sveriges akademikers central­organisation, Saco. Tidningen skickas per post/e-post till medlemmarna i förbundet.

KONTAKT SRAT Telefon, växel 08-442 44 60 Webbplats www.srat.se Postadress Box 1419, 111 84 Stockholm

REDAKTION Ansvarig utgivare Anders Berndt Chefredaktör Per Cornell, A4 per@a4.se Art director Sandra Johnson, A4 Produktion A4 Text & form, www.a4.se Reportrar Tim Andersson, Anne Ralf Hållbus, Karin Persson Fotografer och illustratörer Viktor Gårdsäter, Adam Humlesol, Team Hawaii Omslagsbild Getty Images Korrektur Monika Lann

TRYCK Tryckeri Linderoths tryckeri, Vingåker

Upplaga 21 100 ex

Förnuft och känsla DET HÄNDER ATT jag undrar ”vad f-n jag får för pengarna” genom att vara medlem i mitt fackförbund – för att travestera en känd svensk näringslivsprofil som uttryckte sig ungefär så gällande den skatt han betalade.

Hur jag än vänder och vrider på det kommer jag alltid fram till att jag fortsätter att vara medlem. Beslutet är både rationellt och känns bra på ett lite mer etiskt och känslomässigt plan.

Därför var det kul att läsa vad forskaren Jesper Prytz säger i detta nummer av Essens om de vanligaste anledningarna till att vara medlem i ett fackförbund: egenintresse och solidaritet.

Check på båda för min del!

Vi har träffat några SRAT-medlemmar som berättar om hur de tänker kring fackligt engagemang och medlemskap. Ibland kan det verkligen vara avgörande.

Det kan bli lite väl mycket negativt fokus när det pratas och skrivs om arbetslivet. Glöm inte bort hur betydelsefullt det kan vara att göra snälla saker mot sina medmänniskor. Inte minst på jobbet. Snällhet förökar sig genom delning.

Testa så får du se. Och läs mer om ämnet i vår spaning på sidan 22.

»Snällhet för­ ökar sig genom delning. Testa så får du se.«

Annonsbokning Anna Lundmark anna.lundmark@srat.se ISSN 2003-1548

Per Cornell Chefredaktör

Tidningen är momsbefriad

Missa inte ... ... 18 bra förmåner som SRAT-medlem. (s. 20)

... granskningen av arbetstidsfrågan. (s. 8)

FOTO: VIKTOR GÅRDSÄTER

I N N E H Å L L

3/2025 3 START 5 AKTUELLT 8 GRANSKNING Deltid för att orka.

11 F&S Ny facklig roll i ­regionerna.

12 TEMA Varför facket?

22 SPANING Snällast vinner.

25 PANEL Hur snäll är din arbetsplats?

26 MÖTET Viktig roll i Järva.

33 LISTAN Tio hinder för OSA. 34 SRAT

4 ESSENS NR 3/2025

Emelie Risbeck arbetar med att skapa ett tryggare Järva.

A K T U E L L T

JÄMSTÄLLDHET

Löneskillnaden mellan män och kvinnor minskar inte Fortsatt ojämställda löner – över 10 procents löneskillnad.

LÖNESKILLNADEN mellan

könen ökade något 2024, men har legat på en stadig nivå kring 10 procent sedan 2019. Detta efter en minskning med cirka 6 procent föregående tioårsperiod. Det visar Medlingsinstitutets årliga rapport.

En förklaring till att kvinnors och mäns genomsnittslöner skiljer sig åt är att arbetsmarknaden är könsuppdelad. Kvinnor och män arbetar i olika yrken med olika lönenivåer. Om man tar hänsyn till yrkesval, ålder, utbildning och överenskommen arbetstid fanns det en oförklarad löneskillnad mellan könen på 4,6 procent 2024.

Rapporten beskriver även skillnader mellan kvinnor och män i arbetad tid och arbetsinkomst.

Jämför man kvinnors och mäns genomsnittliga arbetsinkomster var skillnaden 18,7 procent år 2023. Samma år var löneskillnaden mellan kvinnor och män 10,0 procent. Inkomsten beror på hur mycket man arbetar, medan lönen inte gör det.

– I och med att kvinnor arbetade färre timmar än män blir skillnaden större i arbetsinkomst än i lön.

Att kvinnors arbetade timmar är lägre än mäns förklaras främst av mer deltidsarbete och frånvaro, säger Irene Wennemo, generaldirektör Medlingsinstitutet. ● TEXT: PER ­C ORNELL

AVTAL

FOTO PÅ SIDA: GETTY IMAGES

9 av 10 omfattas av kollektivavtal Runt 88 procent av anställda i Sverige omfattas av ett kollektivavtal.

Andelen har legat relativt stilla under decennier. Men det är stora skillnader mellan olika delar av arbetsmarknaden. Inom offentlig sektor omfattas 100 procent av de anställda och inom industrin upp till 95 procent. Kollektivavtal saknas ofta på mindre tjänsteföretag där ma­ joriteten av de anställda har hög utbildning. Bara runt 55–60 procent av företagen inom kommunikation, ekonomi, juridik och teknik har valt att teckna kollektivavtal. ● KÄLLA: MEDLINGSINSTITUTET

ARBETSMARKNAD

Hot mot tand­ hygienisterna Ett nytt förslag till föreskrift inom tandvården skulle kunna få stora konsekvenser för legitimerade tandhygienister.

Förslaget skulle innebära att de inte får utföra vissa arbets­ uppgifter som de gör i dag och är utbildade för.

– Vi har i dag en situation med stor brist på legitimerad personal, vilken riskerar att förvärras genom förslaget och med det följer en minskad till­ gänglighet till tandvård, säger Fouzieh Eliassy, ordförande i Sveriges Tandhygienistfören­ ing, STHF. STHF vänder sig kraftigt emot förslaget till nya före­ skrifter i sitt remissyttrande och har begärt ett extra möte med Socialstyrelsen. ●

36 :-

I början av augusti höjdes den högsta ersättningen i a-kassan med 36 kronor till 1 236 kronor per dag.

Höjningen är en del av en rad större förändringar som genomförs under hösten. ● NR 3/2025 ESSENS 5

A K T U E L L T

Tufft klimat för anställda på Arbetsförmedlingen.

Pressat klimat på Arbetsförmedlingen Efter larm om dålig arbetsmiljö på ­Arbetsförmedlingen ­agerar cheferna.

SITUATIONEN FÖR ANSTÄLLDA på

Arbetsförmedlingen har fått mycket negativ uppmärksamhet under början av hösten. Stress, övervakning och dålig arbetsledning har nämnts som utbredda problem.

Anders Jansson, ordförande för SRAT Arbetsmarknad med många medlemmar på Arbetsförmedlingen, känner igen en del av problemen.

6 ESSENS NR 3/2025

– Vi som möter kunderna hamnar i kläm. Resurserna är inte tillräckliga för att kunna möta de arbets­ sökandes behov. Vi får ofta slå knut på oss själva för att räcka till, säger han.

Störst är problemen för arbetsförmedlare som hanterar alla nya arbetssökande som ska ha sitt första samtal. Den centrala enhet som hanterar dessa har också figurerat mest i medierna.

– Där är man hårt schemalagd och det är väldigt snäva ramar. Man tar många samtal men man vet aldrig vad det leder till.

En konsekvens av de utmanande

förhållandena är att personal­ omsättningen är stor. Det spär på problemen ytterligare eftersom erfarenhet är av stor vikt för att kunna hjälpa arbetssökande.

Vad leder problemen mer till?

– Konflikter, höga sjuktal och att det sprider sig en stämning där många pratar om att byta jobb.

Tror du på en förbättring?

– Arbetsgivaren har tagit till sig av kritiken. Vi är på väg mot en ny organisation där varje enhet får ett större beslutsmandat. Min förhoppning är att det kommer gynna de arbetssökande och medarbetarna.● TEXT: PER CORNELL

ARBETSLIV

Bra introduktion har många fördelar Att ta hand om ­nyanställda på rätt sätt är både hälso­ främjande och ger bättre prestationer.

EN BRA INTRODUKTION är avgö-

rande för en trygg och hållbar start i arbetslivet, enligt en ny rapport från Saco som hänvisar till forskning på området.

Rätt introduktion kan minska stress och stärka den nyanställdes möjligheter att stanna kvar och utvecklas i sitt yrke. ”Introduktion fungerar både hälso­främjande och som en investering i kompetensförsörj-

ning – något som blir allt viktigare i ett samhälle med ökande krav, kompetens­brist och snabb omställning”, skriver Saco i ett uttalande.

Rapporten visar att mycket kan bli bättre i den introduktion som arbetsgivarna erbjuder. Det positiva är att många har introduktion, men det kan göras mer. Några avgörande saker är att alla bör få ta del av en introduktion på sin nya arbetsplats, att den får ta tid och att det finns en handledare som kan bidra till ett bra lärandeklimat. Sacos uppfattning är att en bra introduktion gynnar både individen och arbetsgivaren. ●

Den n ya

TEXT: PER CORNELL

ÖVERTID

Bättre villkor för många ­deltidsanställda De som arbetar deltid har varit förfördelade jämfört med heltidsarbetande.

De har fått så kallad mer­ tidsersättning när de har beordrats att jobba mer än sin ordinarie arbetstid upp till heltidsmåttet. Det är en lägre ersättning än övertids­ ersättning. Nu fasas mertid ut eftersom det har varit diskriminerande enligt en EU-dom. I stället kommer deltidsanställda också att få övertidsersättning enligt de flesta nya kollektivavtal efter årets avtalsrörelse. ●

FOTO PÅ U PPS L AG: G E T T Y IMAG ES

UTBILDNING

Nya problem med ­studiestödet Det generösa omställningsstudiestödet har haft stora problem ­under de första åren. Trycket på CSN som hanterar alla ansökningar har blivit för högt. Nu har de anställt mer personal, men då är det en annan myndighet som halkar efter – Försäkringskassan.

Det är nämligen de som ska förse CSN med inkomst­ uppgifter till alla sökande. Fortsättning följer … ● NR 3/2025 ESSENS 7

G R A N S K N I N G

Många går ner i tid för att orka Pressen på vissa yrkesgrupper är mycket hög.

– Ingen ska behöva arbeta deltid för att arbets­ givare inte tar sitt arbetsmiljöansvar, säger Karin ­Thorasdotter som är förhandlare på SRAT. TEXT: KARIN PERSSON

DET HAR GÅTT 50 ÅR sedan normalarbets­ tiden senast sänktes, och nu står frågan om förkortad arbetstid minst sagt högt på agendan. SRAT kom nyligen med rapporten ”Är kortare arbetstid lösningen – och för vem?”.

Där slår förbundet fast att fler arbetsplatser behöver avtala lokalt om arbetstidsförkortning och flexibla anställningsvillkor.

– Rapporten synliggör de stora skillnaderna i förutsättningar för arbetstidsreglering mellan de anställda som har flexibilitet och de som har mer låsta arbetsdagar, säger Karin Thorasdotter som är förhandlare och arbetsmiljöexpert på SRAT. Förbundet har medlemmar i många olika sektorer och branscher och menar att skillnaden i arbetsdagarnas flexibilitet är en aspekt som ofta glöms bort när man diskuterar frågor om arbetstid. Nu varnar man för en växande klyfta i arbetslivet mellan å

ena sidan de som har möjligheter till inflytande över arbetstid, schemaläggning och arbetsuppgifter och kan jobba på distans, och å andra sidan de som har mer regelstyrt arbete, beredskap eller alltid behöver ta sig till jobbet.

Frågan om arbetstidsförkortning är komplex, menar Karin Thorasdotter. Det finns en bild av att de flesta på arbetsmarknaden har ett visst arbetstidsmått, med 40-timmarsveckor, men egentligen finns redan många olika regleringar där man har tagit hänsyn till sådant som nattarbete och andra belastningar i själva verksamheten, som gör att man behöver arbeta färre timmar per vecka. Bland SRAT:s yrkesgrupper har 15 procent av de heltidsarbetande någon form av arbetstidsförkortning i dag.

– Arbetsgivarna har till viss del använt sig av den kunskap som finns om orsaker till

»Vi har stora ­ grupper som på egen hand kompen­ serar för bristande arbetsmiljö.«

8 ESSENS NR 3/2025

Jag arbetar heltid eller deltid

Heltid

Deltid

29 %

71 %

Alla

34 %

66 %

Audionomer

46 %

54 %

Barnmorskor

98 %

Flygtekniker

34 %

66 %

Logopeder

51 %

49 %

Optiker

42 %

58 %

Tandhygienister

2%

97 %

Trafik och järnväg

3%

Vad är främsta orsaken till att du arbetar deltid?

För tung arbets­belastning

23 %

26 %

Sjukskriven på deltid

3%

Finns ej heltidstjänster

2% 18 %

Annat 0

5

10

15

20

25

30 %

LÖS NIN G EN – O C H FÖ R VEM? ”, 2025.

Nyttjar föräldra­ledighet

K ÄLL A: S R AT:S R APP O RT ”ÄR KO RTARE ARB E TSTID

28 %

Passar mig bra

NR 3/2025 ESSENS 9

G R A N S K N I N G

ohälsa. Men rapporten visar också att vi har stora grupper av människor som på egen hand kompenserar för bristande arbetsmiljö.

I RAPPORTEN HAR närmare 6 000 högutbildade medlemmar svarat på frågor om arbetstid, arbetsmiljö och flexibilitet. Av dem jobbar nästan en tredjedel deltid. Flest deltidsarbetande hittas i kvinnodominerade yrken där flexibiliteten är liten, som inom vård och omsorg. Bland optikerna jobbar så många som varannan deltid medan 46 procent av barnmorskorna och 42 procent av tandhygienisterna är deltidsarbetande. Motsvarande siffra för det manligt dominerade flygteknikeryrket är två procent.

Skillnaderna utgör ett jämställdhetsproblem, menar Karin Thorasdotter. Deltids­ arbete är en dålig ekonomisk affär, både i närtid och med tanke på den negativa ­inverkan på pensionen.

Av barnmorskorna och tandhygienisterna som jobbar deltid svarar var tredje att de gör det för att arbetsbelastningen är för tung för att jobba heltid.

– Det finns olika typer av belastning. Den kan vara fysisk: Tandhygienister har till exempel ofta skador i armar och händer.

Sedan finns det mer psykisk belastning, att man har tuffa möten med patienter, klienter och andra. Men ingen ska behöva arbeta deltid för att arbetsgivare inte tar sitt arbetsmiljöansvar.

Behovet av förkortad arbetstid är generellt störst bland yrkesgrupper med mer låsta 10 ESSENS NR 3/2025

arbetsdagar, enligt SRAT. Samtidigt ser förutsättningarna så olika ut att arbetsvillkoren måste anpassas arbetsplats för arbetsplats.

– Att avtala om arbetstidsförkortning och högre flexibilitet blir en del i att vara en attraktiv arbetsgivare och att samtidigt ta ett samhällsansvar för de höga sjuktalen.

Lösningarna bör förhandlas fram i kollektivavtal och genom lokal samverkan. Det är arbetsmarknadens parter, inte politiker, som bäst avgör villkoren kring arbetstid, anser förbundet.

– Jag har stor förståelse för önskemål om att man på ett bräde bestämmer att alla ska jobba mindre. Man kanske tänker att lagstiftningsvägen leder till solidaritet, men det är som sagt komplext. När det gäller anställda som redan har en hög grad av flexibilitet ser man snarare att en arbetstidsförkortning riskerar leda till att man ska göra samma sak men på kortare tid och få mindre i lön. Det behöver finnas en solidaritet med de grupperna också, annars kommer sjuktalen bara att flytta någon annanstans, säger Karin Thorasdotter. ●

»Att avtala om arbetstids­ förkortning blir en del i att vara en attraktiv ­arbetsgivare.«

MER FRÅN UNDERSÖKNINGEN ● 15 % av de heltidsarbe-

tande har någon form av ­arbetstidsförkortning, oftast på grund av skift-, beredskaps- eller nattarbete. ● Bland logopeder, optiker och barnmorskor är det 14 % som inte alls, eller i låg grad, instämmer i påståendet ”min arbetsmiljö är rimlig”.

● 28 % av SRAT:s medlemmar tycker att det är svårt att förena arbetet med fritid och familj.

K ÄLL A: S R AT:S R APP O RT ”ÄR KO RTARE ARB E TSTID LÖS NIN G EN – O C H FÖ R VEM? ” FR ÅN 2025.

F & S

Så blir regionfackliga arbetet bättre

Berätta lite om den roll som du har fått i Region Dalarna!

– Jag har blivit sammankallande bland oss förtroendevalda inom SRAT i regionen. Jag är tandhy­ gienist och i regionen finns också medlemmar med andra yrken.

Min uppgift är att hålla ihop det fackliga arbetet i regionen, säger Ellen Paulfors.

Kan du förklara hur det ska fungera!

– Man kanske kan säga att upp­ draget i huvudsak har tre delar.

Jag ska vara spindeln i nätet och kalla till möten inför till exem­ pel en lönerörelse. Försöka vara kontaktvägen mellan arbetsgiva­ ren och SRAT Dalarna. Den tredje delen är att vara kontaktperson mellan de lokalfackliga och de centralt fackliga. Jag har med mig fantastiska fackligt förtroende­ valda från andra yrkeskategorier.

Vi gör arbetet tillsammans, jag är bara den som ska ha lite mer övergripande koll.

Vad är det viktigaste du kan bidra med i din roll?

– Att ta emot frågor och lotsa

Ellen Paulfors Tandhygienist på Folktandvården i Region Dalarna och sammankallande bland de förtroendevalda inom SRAT.

dem vidare för att nå fram till ett svar. Min inställning är att inga frå­ gor är dumma – det ska vara högt i tak bland oss lokalfackliga. Vi ska också ha roligt tillsammans och kunna skratta. Jag försöker skapa ett bra klimat i vår grupp och ett bra klimat gentemot arbetsgiva­ ren. Fackligt arbete handlar mer om samarbete än bara konflikt.

Målet är att alla medlemmar ska trivas och vilja stanna inom Region Dalarna.

Har ni kontakt mellan regio­ nerna också?

– Ja, vi har möten några gånger per år som peppar en i den roll man har. Ofta har vi ju ungefär samma utmaningar och alla behö­ ver inte uppfinna hjulet. Det är en styrka att ha kontaktvägar in till andra regioner via de samman­ kallande.

Hur blev du fackligt ­engagerad?

– Jag är en person som mår bra av att försöka påverka saker som kan bli bättre i stället för att gå runt och puttra. Det har jag med mig sen barnsben.

På vilket sätt är det fackliga arbetet givande för dig?

– Det ger en känsla av gemen­ skap. Man växer både i sitt yrke med ett bredare uppdrag och ökad insyn och som person i att ta diskussioner där man behöver vara tydlig med vad man tror är en väg framåt för att få medlem­ marnas yrkesvardag så bra som möjligt. Att vara fackligt engage­ rad ger förmånen att kunna vara med och försöka påverka saker. ●

TEXT: PER CORNELL

Varje region har fått en sammankallande förtroendevald som kan hålla ihop det fackliga arbetet. En av dem är Ellen Paulfors.

NR 3/2025 ESSENS 11

T E M A

Vad gör facket?

Två saker gör att många vill vara med i facket sid 14 Utan stöd hade Helena stått ensam sid 16

F T WGÖR 18 saker som du får genom facket sid 20

r 10 sido nde a r e g enga ! g läsnin

12 ESSENS NR 3/2025

Jo, facket ser till att jobbet funkar – med rättvisa villkor, schyssta löner och stöd när du behöver det.

Som det gjorde för Helena efter arbetsskadan.

FACKET? NR 3/2025 ESSENS 13

T E M A

Vad gör facket?

Mer än solidaritet ­bakom medlemskapet I takt med att arbetsmarknaden förändrats har anledningarna till att vara medlem i ett fackförbund också gjort det.

N

TEXT: ANNE RALF HÅLLBUS

är fackförenings­ rörelsen i Sverige växte fram under andra halvan av 1800-talet var stridslinjen tydlig: Arbetare med låga löner och dåliga arbetsvillkor mot förmögna ägare av produktionsmedlen.

150 år senare kan fackförbundens roll framstå som mer lös i konturerna. Arbetsgivare och fackföreningar har för länge sedan gjort upp om spelreglerna, strejker förekommer knappt och det går inte ens längre att dra av medlemsavgiften till facket i deklarationen.

Så varför lägga i runda slängar 100 000 kronor av en livsinkomst på att vara med i facket?

Jesper Prytz är filosofie doktor i sociologi och la i januari fram avhandlingen Working Class Power: The Decline and Reconfiguration of Trade Union Power Resources in the 21st Century där han undersöker på vilka bevekelsegrunder människor gått med i facket en bit in på 2000-talet.

14 ESSENS NR 3/2025

Grovt förenklat urskiljer han två avgörande skäl: ● Egenintresse: att vara i behov av hjälp och stöd på den egna arbetsplatsen eller att få förmåner i form av exempelvis försäkringar. ● Solidaritetshandling: att vilja vara med och påverka arbetsvillkoren för många.

– Båda är viktiga skäl till att gå med i facket och de går inte att strikt hålla isär. Jag har inga siffror men om jag får spekulera skulle jag säga att något fler går med för egen vinning än av solidaritet med kollektivet, säger Jesper Prytz.

TRADITION ÄR YTTERLIGARE en faktor, som Jesper Prytz

Anders Berndt

visserligen minskat i betydelse när det gäller facklig anslutning men fortfarande spelar roll – särskilt på större arbetsplatser där den lokala fackklubben bidrar till att skapa stabilitet i en stor personalstyrka.

– På mindre arbetsplatser är den fackliga närvaron ofta lägre. Där blir medlemskostnad och förmåner mer avgörande för om man går med i facket eller ej, säger Jesper Prytz.

När Sverige hade som högst anslutnings-

grad i mitten på 1990-talet var 85 procent av alla anställda med i facket. Då var också offentlig sektor som störst. Där hade – och har – hundra procent av alla arbetsplatser kollektivavtal. Med avregleringar och privatiseringar kom fler små arbetsplatser utan kollektivavtal, vilket förmodligen är en starkt bidragande orsak till att anslutningsgraden de senaste två decennierna legat stadigt på runt 70 procent.

Frågan om facklig anslutning och arbetslöshetsstöd är i hög grad politisk. På 1930talet utformades det så kallade Gentsystemet, uppkallat efter staden Gent i Belgien. I korthet innebär det att fackföreningarna administrerar arbetslöshetskassorna, medan staten ansvarar för en del av finansieringen. Åren 2007 och 2008 gjorde dåvarande alliansregeringen förändringar i Gentsystemet i Sverige, som innebar att fackföreningsavgiften inte längre skulle vara avdragsgill samt att taket för a-kassan sänktes. Senare ändrade en socialdemokratisk regering reglerna på nytt, och idag har de förändrats igen av den borgerliga regeringen.

– Om vi verkligen vill att fler ansluter sig måste vi se på vad det kostar att vara med i facket. Mycket handlar också om fackens närvaro på arbetsplatserna. Den är oerhört viktig, konstaterar Jesper Prytz.

FÖR SRAT:S MEDLEMMAR kostar det jämförel-

sevis lite att vara med i facket. Knappt hälften av de yrkesföreningar som ingår i SRAT har egen ekonomi och sätter sina egna medlemsavgifter, medan de föreningar som inte har egen ekonomi har den avgift som förbundet bestämt. Den ligger i dag på 240 kronor, plus a-kasseavgiften på 140 kronor. Det hör till de lägsta avgifterna av alla fackförbund i Sverige.

– Det har alltid varit förbundets strategi att aldrig höja avgiften mer än vi behöver. Det är viktigt att vara noga med vad vi gör med medlemmarnas pengar, säger Anders Berndt, förbundsdirektör i SRAT. Anders Berndt ser i dag ingen stor risk för att SRAT ska krympa. Men han konstaterar

att det gäller för förbundet att hela tiden vara på tårna för att vara relevanta för medlemmarnas behov på en arbetsmarknad som förändras i en rasande takt.

– Det handlar om ny teknik, arbetsrätt, nya yrkesgrupper som tillkommer, politiker som lägger sig i och vill påverka utbildningar .

Det är viktigare än någonsin för oss att ha örat mot rälsen och förstå våra medlemmars arbetssituation.

»Att verka för förbättringar och motverka ­försämringar är fackets viktigaste uppgift.«

VAD FÅR DE DÅ för medlemsavgiften?

Anders Berndt räknar upp en rad förmåner: inkomstförsäkring, arbetsrättslig rådgivning och hjälp i förhandlingar, olika karriärtjänster med utbildning och stöd för den som vill vidare.

– Det är saker som går att hitta på den öppna marknaden, om än till högre kostnad.

En inkomstförsäkring går att teckna hos ett försäkringsbolag och alla har möjlighet att anlita en advokat på stan, även om det är oerhört dyrt. Vad som däremot inte går att köpa för pengar är det löpande arbete som görs av förbundet för att tillvarata medlemmarnas intressen gentemot arbetsgivarna. Att verka för förbättringar och motverka försämringar är ett ständigt pågående arbete och fackets viktigaste uppgift. ● NR 3/2025 ESSENS 15

T E M A

Vad gör facket?

Avgörande stöd för Helena

När Helena Öbergs arbetsskador gjorde att hon inte längre kunde arbeta som tandhygienist blev facket räddningen.

– De har hjälpt mig genom alla möten och ­utredningar. Och nu hjälper de mig i domstolen.

TEXT: ANNE RALF HÅLLBUS FOTO: ADAM HUMLESOL

N

är Helena Öberg efter drygt tjugo år som tandhygienist fick reda på att hon inte skulle kunna fortsätta i yrket kände hon sig helt ensam i situatio-

nen.

– Att förlora det yrke jag utbildat mig till innebar mycket sorg och frustration och jag upplevde inte att jag fick något riktigt stöd från min arbetsgivare. Fackets stöd blev helt avgörande. Utan det vet jag inte hur det hade gått.

Helenas historia innehåller många turer, men kan i korthet sammanfattas så här: Efter att ha utbildat sig till och arbetat som tandhygienist i USA flyttade Helena

HELENA ÖBERG ● Yrke: Tandhygienist. ● Ålder: 56 år.

16 ESSENS NR 3/2025

● Bor: På Öland.

hem till Sverige 2015. Här fick hon jobb på Folktandvården i Kalmar. Arbetsbelastningen var hög och efter ett par år började Helena få domningar i händerna under patientbehandlingar. Problemen spred sig till nacke och axlar.

– Jag hade opererat högra axeln redan 2008 då jag bodde i USA. När nya besvär uppstod vände jag mig till företagshälsovården, där en fysioterapeut rådde mig att använda stödskenor. När min arbetsgivare fick veta det fick jag rådet att sjukskriva mig. Det kändes inte roligt, berättar Helena.

Nu började en karusell av anmälningar, utredningar, ansökningar, avslag och överklaganden. Många var inblandade; utöver arbetsgivaren Region Kalmar även Försäkringskassan och Arbets- och miljömedicinska kliniken i Linköping.

– Medan allt pågick fick jag tillfälligt anpassade arbetsuppgifter i receptionen på Folktandvården. Jag hade också hand om uppsökande verksamhet, berättar Helena.

Under sina trettio år i USA hade Helena knappt hört talas om fackförbund, men när

NR 3/2025 ESSENS 17

T E M A

Vad gör facket?

hon flyttade hem till Sverige fick hon rådet av sin mamma att gå med i facket.

– Jag gick med i Sveriges Tandhygienistförening och SRAT, men hade ingen aning om vad de skulle kunna hjälpa mig med. När jag fick veta hur mycket hjälp jag kunde få blev jag förvånad.

Först och främst hjälpte ombudet från SRAT Helena att förstå den process hon befann sig i. Hon kunde närsomhelst ringa och bolla frågor och ännu viktigare: fackombudet deltog på möten med arbetsgivare, HR-avdelning, företagshälsovården och Försäkringskassan.

– Det innebar en stor trygghet. Facket översåg att allt gick rätt till – ensam hade jag aldrig klarat det.

»Facket översåg att allt gick rätt till – ensam hade jag aldrig klarat det.«

18 ESSENS NR 3/2025

Efter flera operationer av hand och axlar stod det klart att Helena aldrig skulle kunna gå tillbaka till arbetet som tandhygienist. Hon blev omplacerad till en halvtidstjänst som växeltelefonist på Region Kalmars huvud­ kontor – ett arbete som ger avsevärt lägre lön än den hon hade tidigare.

Hos Försäkringskassan ansökte hon om arbetsskadelivränta som skulle täcka för inkomstförlusten, men fick avslag.

– Då skickade jag beslutet till SRAT:s jurist, som bedömde att jag har en chans att få det omprövat i arbetsrätten.

Nu pågår processen i förvaltningsrätten.

– Vi har inte fått någon dom och vet inte hur det slutar. Men helt säkert är att utan facket hade jag inte kommit så här långt. Jag hade aldrig haft råd med en egen jurist. Av allt facket kan erbjuda så är juridisk hjälp allra viktigast när det gäller. Det stödet är guld värt. ●

Engagemang som växer För Mira Resborn Blomberg har ­fackligt engagemang varit givande på flera sätt.

TEXT: ANNE RALF HÅLLBUS

Mira Resborn Blomberg

MED SINA 28 ÅR motbevisar Mira Resborn Blomberg, ordförande i personalföreningen på Akademikernas a-kassa, den statistik som pekar på ett minskat fackligt engagemang bland unga.

– Jag är visserligen hälften så gammal som min företrädare, men hälften av medlemmarna i vår styrelse är runt trettio så jag är absolut inte extremt ung.

För Mira har det fackliga engagemanget inte alltid varit självklart. När hon pluggade på universitetet och jobbade extra i en matbutik hade hon inte en tanke på facket. Men livets första fasta anställning och nya arbetskamrater som var fackligt engagerade gjorde att hon ändrade sig.

– Det handlade inte om missnöje eller någon särskild fråga jag ville driva. Jag trivdes jättebra med både kollegor, chefer och arbetsmiljö. Men jag insåg hur viktigt det är att anställda har en egen röst. Att det vi

MIRA RESBORN BLOMBERG ● Yrke: Projektledare och applikationsansvarig på ­Akademikernas a-kassa. ● Ålder: 28 år. ● Bor: Stockholm.

● Fackligt förtroende­ uppdrag: Ordförande i Akademikernas a-kassas personal­förening.

säger inte filtreras genom olika chefer uppåt i organisationen.

Efter två år på Akademikernas a-kassa gick Mira med i personalföreningens styrelse, där hon avancerat från styrelseledamot till vice ordförande och nu ordförande. Uppdraget innebär att samordna och ansvara för att de frågor som kommer upp på de fasta veckomötena blir åtgärdade. Ibland kan det handla om ett par timmar i veckan, ibland om en hel arbetsdag.

– Som förtroendevald har jag laglig rätt att lägga så mycket arbetstid på det fackliga arbetet som krävs. Det har aldrig varit något problem, tvärtom får vi stort stöd från arbetsledningen, säger Mira.

Om fackligt engagemang ses som självklart på Miras arbetsplats, så ser det annorlunda ut bland hennes jämnåriga vänner. Många ser frågande ut när hon berättar om sitt fackliga arbete.

Särskilt de som driver eget företag och de som valt en annan väg än den akademiska.

Där finns en ganska stor attitydskillnad.

Många tycker att man ska klara sig själv och värna om det man själv byggt upp.

Tänker du själv aldrig att du kunde använda pengarna du betalar i medlems­ avgift till facket till något annat?

– Nej, aldrig. Facket har gett mig så mycket.

Jag har fått gå kurser och utbildningar på betald arbetstid och lärt mig saker som jag kommer ha nytta av under hela mitt arbetsliv.

– Och även om jag aldrig behövt hjälp av facket hittills, är det en trygghet att veta att om jag skulle bli arbetslös så täcker inkomstförsäkringen glappet mellan min nuvarande lön och a-kasseersättningen. ● NR 3/2025 ESSENS 19

T E M A

Vad gör facket?

18 SÄTT FACKET KAN GÖRA NYTTA FÖR DIG Det finns både individuella och ­solidariska sätt att värdera sitt ­medlemskap på.

TEXT: PER CORNELL

Värdefulla förmåner för individen INKOMSTFÖRSÄKRING Kan ge dig upp till 80 pro­ cent av din a-kassegrundande lön upp till 100 000 kr/månad brutto i sammanlagt 150 ersättningsdagar om du skulle bli ofrivilligt arbets­ lös.

1

HÄLSOSKYDD Innehåller både flera olika stöd- och rådgivningstjänster där man kan få tre samtal/år med eko­ nom, jurist, psykoterapeut eller drogspecialist och sjukförsäkring i nio månader. Sjukförsäkringen kan kompletteras genom ett tillägg så att den gäller i 36 månader.

2

SJUKKAPITALFÖRSÄKRING STUDENT Ett engångsbelopp för studenter som blir långvarigt sjukskrivna så att de förlorar studiemedel och samtidigt inte är arbetsförmögna.

3

RABATT PÅ FÖRSÄKRING Starterbjudande och ­medlemserbjudande på en rad andra försäkringar som inte ingår i medlemsavgiften.

4

YRKESSPECIFIKA FÖRSÄKRINGAR Vissa yrkesgrupper har ­försäkringar anpassade till deras yrke genom sitt medlem­ skap. Läs mer på srat.se

5

RÄTTSLIG HJÄLP Medlem kan få rättslig hjälp vid domstolsförhandling.

6

20 ESSENS NR 3/2025

Värdefulla förmåner för kollektivet KOLLEKTIVAVTAL SRAT sluter kollektivavtal tillsammans med andra eller på egen hand i förhandling med arbetsgivarparterna. Kollektiv­ avtalen sätter spelreglerna på ar­ betsmarknaden. Att vara medlem i SRAT ger dig inte automatiskt ett kollektivavtal. Men kollektiv­ avtalen fungerar även normeran­ de genom att många arbetsgivare förhåller sig till de löneökningar som förhandlas fram.

7

TJÄNSTEPENSION Kollektivavtalets kanske mest värdefulla del. Utan kollek­ tivavtal ingen tjänstepension. Så heller ingen direkt förmån genom medlemskap i SRAT, men ett resul­ tat av facklig förhandling. Många arbetsgivare som saknar kollektiv­ avtal har någon form av motsva­ rande lösning för pensionsavsätt­ ningar till anställda. Men sällan lika förmånlig.

8

KOLLEKTIVAVTALAD ­FÖRSÄKRING Genom förhandling mellan fack och arbetsgivare finns en rad för­ säkringar som omfattar anställda som har kollektivavtal eller där ar­ betsgivaren har tecknat så kallade hängavtal med ett fackförbund.

Arbetsskadeförsäkringen gäller för cirka nio av tio på den svenska arbetsmarknaden. Det finns även andra försäkringar som kan gälla dig, men det beror på vilket kollek­ tiv du tillhör.

9

POLITISK PÅVERKAN

Kompetens och trygghet JURIDISK RÅDGIVNING

10 Genom opinionsbildning,

12 Vid varsel eller uppsägning

rapporter och politisk påver­ kan arbetar SRAT, liksom andra fackförbund och centralorgani­ sationer, för bättre villkor för sina medlemmar.

kan du få hjälp att bevaka dina rättigheter.

LOKALFACKLIGT ARBETE Mycket av det fackliga arbetet sker ute på arbetsplatser runt om i landet där förtroende­ valda kan påverka arbetsmiljö och många andra saker samt teckna lokala kollektivavtal. Framgångar­ na kommer medlemmar, och ofta även de som inte är medlemmar, till del. De förtroendevalda har stöd från SRAT centralt.

11

FÖRHANDLINGSHJÄLP

13 OCH RÅDGIVNING

Stöd att få ett så bra avtal som möjligt om din anställning avslutas på ett tveksamt sätt. Rådgivning i andra arbetsrelaterade frågor.

LÖNESTATISTIK

14 Tillgång till Saco Lönesök, en databas över hur löneläget ser ut i ditt yrke.

PENSIONSRÅDGIVNING

15 För dig som medlem i privat sektor kan du få personlig pen­ sionsrådgivning via Avtalat.

MEDLEMSTIDNING 16 Essens bevakar arbetslivet och de olika branscherna.

Utkommer i tryck fyra gånger per år. För chefsmedlemmar ingår en digital prenumeration av Chefs­ tidningen.

YRKESFÖRENINGAR Som medlem i SRAT är man samtidigt medlem i en yrkesfören­ ing. Yrkesföreningen står för myck­ et specifik branschkunskap.

17

KARRIÄRSTÖD 18 Medlemmar kan få karriär­ coachning, granskning av cv och personligt brev, hjälp med Linkedin och intervjuträning.

NR 3/2025 ESSENS 21

S P A N I N G

Konsten att vara snäll

Vänlig stämning mellan kollegor. Chefer som visar omtanke. Det finns mycket att vinna på att vara snäll på jobbet.

N

TEXT: TIM ANDERSSON ILLUSTRATION: TEAM HAWAII

är krigen rasar och fossilindustrin pressar oss mot en obeboelig värld, talar allt fler om snällhetens fördelar.

Inte minst i arbetslivet. Enligt World Economic Forum kommer empati i framtiden att bli lika avgörande på jobbet som AI. Bäst sammanfattas kanske den växande vänlighetsvågens credo i titeln på poeten och föreläsaren Bob Hanssons senaste bok: ”Snällast vinner”.

Men vad vinner man mer exakt, enligt honom?

– Man vinner bättre relationer. Och eftersom vi är flockdjur och vår lycka till stor del formas i mötet med andra, så är det avgörande. Man kan ha ett bra liv, men om en viktig relation är dålig spelar det ingen roll. Man kan ha ett jättebra jobb, men om man har kollegor som oftare gör en sur än hjälper en, är det inte längre ett bra jobb.

BOB HANSSON HAR gått igenom hundratals forskningsartiklar som visar på snällhetens positiva effekter. Inom arbetslivet leder 22 ESSENS NR 3/2025

vänliga och trygga arbetsplatser till friskare och mer produktiva medarbetare. Redan milt otrevligt beteende – så kallad ”ohövlighet” – kan smitta och få långtgående konsekvenser för både hälsa och produktivitet, enligt en studie från Lunds universitet.

Omtänksamma chefer skapar mer lojalitet och bättre samarbete, enligt forskning från Stanford University. Stränga ledare, däremot, sänker produktiviteten genom den stress de ger upphov till.

– Det finns en föreställning om att snälla människor är lite mindre kompetenta. Men det stämmer inte. Om man får välja mellan en

kall och en varm chef, uppfattas den varma oftare som den mest kompetenta.

i den politiska retoriken, där ”snällism” i vissa läger blivit en favoritbeteckning för ”ohållbar” liberalism och generositet.

Att vara snäll är dock inte samma sak som att vara naiv, påpekar Bob Hansson. Inte heller handlar det om att trampa på sig själv för andras skull.

– Om man har svårt att sätta gränser behöver det inte bero på att man vill andra väl. Det bottnar snarare ofta i en rädsla för att andra ska sluta tycka om en om man inte gör som de vill. Man klarar inte av att de blir besvikna – och det vill man skydda sig mot. Det är egentligen självcentrerat och egoistiskt.

Bob Hansson har undersökt hur det går för snälla människor i arbetslivet, och funnit en polariserad bild: man återfinner dem i botten och ­toppen. ­Egoister misslyckas ofta, eftersom deras drivkraft är att maximera egen vinning, men även de hjälpsamma kan gå en mörk framtid till mötes. Risken är nämligen att de kör slut på sig själva.

»Man kan ha ett bra liv, men om en viktig relation är dålig spelar det ingen roll.«

VAD BETYDER DÅ egentligen att vara snäll? Här finns enligt Bob Hansson en del missförstånd, vilka kommer till uttryck i en ambivalent inställning hos många: Att vara snäll är fint och bra, men man får inte vara ”för snäll”.

Inte ”dumsnäll.” Inte ”för snäll för sitt eget bästa”. Tydligast är den här tendensen kanske

NR 3/2025 ESSENS 23

S P A N I N G

– Skillnaden är att de hjälpsamma på toppen också är snälla mot sig själva. De har ett personligt mål – det kan vara att förändra världen, köpa åtta Teslor eller vinna OS – men de hjälper så många som möjligt längs vägen.

Hur gör man för att bli en snällare person?

– Det du fokuserar på växer. Om du riktar din uppmärksamhet mot snällhet, kommer du inte bara att se mer av det i ditt liv – du kommer också att agera mer snällt själv.

godare än man tror, som går emot den där envisa magkänslan som säger: ”Är jag för snäll kommer ingen att se mig som kompetent, bara gullig, vilket kanske funkade när jag var en ung poet, men inte nu när jag är 55 år och föreläsare.”

Bob Hansson är uppvuxen i hård, skånsk arbetarklass, och drömde tidigt om en bättre tillvaro, berättar han. Ljusare, godare. Sedan dess har den drömmen utgjort hans försörjning.

– Folk har betalat för mina böcker och föreläsningar, så tydligen har också många andra en längtan efter en mjukare värld.

Det leder mig in på ett annat spår: Är inte det här i själva verket en politisk bok, i en hård och krass samtid?

– Jo, den är i allra hösta grad politisk.

Många av oss känner nog: Vad fan är det som händer just nu? Men om man upplever att det är för kallt och hårt kan man vara säker på att andra känner samma sak. Man kanske inte gillar Trump – men kom då ihåg att bara 30 procent röstade på honom. 70 procent gjorde det inte.

Politiska företrädare till höger och vänster må just nu sky ”snällism” och ”godhetssignalering”. Men samhället är som ett stort grupparbete, konstaterar Bob Hansson.

– Politikernas uppgift är att få saker och ting att fungera, och då ringar ”snällhet” bäst in vad som behövs. ●

»Om man upp­ lever att det är för kallt och hårt kan man vara säker på att andra känner ­samma sak.«

BOB HANSSON rekommenderar att man varje dag reflekterar över snälla handlingar man varit med om: man kanske höll upp en dörr, gav eller fick en komplimang. Den här sortens vardagsreflektion har enligt forskning mätbara effekter, menar han.

– Du blir både lyckligare och mindre deprimerad. Faktum är att så lite som fem snälla handlingar på en dag kan öka lyckonivåerna i flera veckor.

Varför skrev du den här boken?

– För att det var så roligt att leta efter studier som visar att världen faktiskt är 24 ESSENS NR 3/2025

P A N E L

Elisabeth Karlsson 38 år, audionom, Region Dalarna

Carina Nilsson 57 år, tandhygienist, Folktandvården i Enköping

Tomas Nordek 62 år, analytiker, Postnord i Växjö

– JAG SKULLE SÄGA att vi ställer upp och hjälper varandra i den mån det går, när det till exem­ pel blir oförväntade schema­ ändringar som gör att vi måste pussla ihop dagen. Då görs det också med omsorg. Vi försöker påminna varandra om att ta raster och inte proppa in saker i schemat, för det är ju inte heller att vara snäll. Klimatet på arbets­ platsen påverkar mig mycket. Det är viktigt för mig att uppleva att jag känner min chef för att jag inte ska dra mig för att ta upp saker innan de blivit till stora problem.

Tidigare i mitt yrkesliv har jag upplevt en arbetsmiljö där det inte gick att prata öppet om saker som var svåra. Dynamiken i grup­ pen, och att vi var så få, gjorde att det blev utpekande och laddat att lyfta ett problem.

– VI HAR ETT MYCKET snällt ­ limat. Om man ser att någon k har det körigt hjälps vi åt. Led­ ningen har jobbat jättehårt med arbetsmiljön och det genomsy­ rar hela arbetsgruppen.

Jag har jobbat på den här ­kliniken tidigare och när jag kom tillbaka efter sju år var det en helt annan stämning. Tidi­ gare var det mer grupperingar, nu äter vi lunch med olika personer och sitter på olika platser. Det kan bero på att vissa personer har slutat. Vi, runt 30 stycken, som är kvar trivs tillsammans och det betyder allt.

Hade jag haft en grinig chef eller någon som fräste åt mig när jag sa god morgon skulle det inte vara lika roligt att gå till jobbet.

– VI HAR VERKLIGEN en snäll arbetsplats. Man bryr sig om var­ andra, både i arbetet och privat.

Vi pratar om vad vi gjort i helgen, eller om det hänt något i världen.

Det är en arbetsplats där vi alla inser att vi är beroende av varan­ dra. Jag skulle inte säga att den goda stämningen härstammar från ledningen, utan den är något vi skapar gemensamt och nya medarbetare formas in i. Jag har jobbat för Postnord sedan 1984 och vi är flera som burit med oss den här kulturen under lång tid. Att företaget varit utskällt under perioder har inte påverkat stämningen negativt, snarare har det varit en styrka att kunna säga till kollegorna att ”jag satt på en middag och fick ta emot det här...”. Det är skönt att kunna bolla sådant med varandra.

TEXT: KARIN PERSSON

Hur snäll är din arbetsplats?

NR 3/2025 ESSENS 25

M Ö T E T

Enar folk i Järva YRKE: PREVENTIONSSAMORDNARE

TEXT: THERESE JOHANSSON FOTO: VIKTOR GÅRDSÄTER

Emelie Risbecks jobb är att förebygga våld, droger och kriminalitet bland unga i Järva. Och att slåss mot fördomar. ”Det finns en annan verklighet än no go-zoner.”

26 ESSENS NR 3/2025

Emelie Risbeck knyter kontakter under Järvaveckan.

NR 3/2025 ESSENS 27

M Ö T E T

”V

arför vill du jobba i Järva? Är du inte rädd?”.

En fråga som exil-­ värmlänningen Emelie Risbeck fått många gånger. Hon är preventionssamordnare i Järva stadsdelsförvaltning, knuten till socialtjänsten men jobbar brett med att utveckla det förebyggande arbetet kopplat till våld, droger, kriminalitet och våldsbejakande extremism.

Hon är utbildad folkhälsovetare, och i sin samordnande roll bygger hon upp kunskap och strukturer i stadsdelen så att alla ute på fältet ska ha rätt verktyg.

Det innebär att hon utbildar, samverkar och träffar socialarbetare, polis, lärare, rektorer, fältare, boende och representanter från civilsamhället.

– Ofta blir bilden utifrån mer ensidigt negativ än vad vi som jobbar här upplever i vardagen. De senaste åren har det varit relativt lugnt i Järva, och det är viktigt att också lyfta den positiva utvecklingen. Annars riskerar unga att växa upp med en känsla av att deras område alltid beskrivs som problematiskt.

På vilket sätt?

– Tänk dig själv att växa upp i ett område som andra ständigt pratar negativt om, det blir ingen bra start i livet. Förut var ju här ett levande centrum, med butiker och service, men det har gradvis monterats ned för att man inte tycker det är tryggt för sina anställda att vistas här. Det påverkar hur

EMELIE RISBECK ● Gör: Preventions­

samordnare i Järva. ● Ålder: 37 år. ● Bor: Stockholm.

28 ESSENS NR 3/2025

● Gör på fritiden: Gillar löpning och springer gärna maratonlopp. Umgås med vänner och familj.

man som boende tänker om sig själv och sitt område.

Finns det inte någon sanning i det som målas upp?

– Vi får inte förminska att det finns utmaningar här, inte minst med stora skillnader i levnadsvanor och livsvillkor mellan olika socio­ekonomiska områden. Men om bara en liten del av allt det fantastiska som sker i området lyfts skulle det kunna påverka framtidstron för barn, unga och vuxna som lever här. Kanske skulle det leda till att fler vill besöka området och få fler företag att etablera sig här.

Den ensidiga bilden som ibland lyfts kan påverka förtroendet för Emelie och hennes kollegor, berättar hon. Därför är det viktigt att visa upp det viktiga arbetet som görs i Järva.

– När det blir mycket fokus på negativa händelser i området kan det påverka människors vilja att söka stöd hos oss. Vi är helt beroende av att boende känner tillit och vågar vända sig till oss – det är grunden för att våra insatser ska lyckas.

HON ÄR VAN ATT jobba i motvind, men ser det också som en del av utmaningen: att vända vinden och få alla att arbeta mot samma mål.

– Det finns en skepsis bland invånarna gentemot myndigheter, och LVU-kampanjen, som består av desinformation om att socialtjänsten skulle kidnappa muslimska barn, påverkar även oss. Därför är det så otroligt viktigt att vi jobbar nära civilsamhället och inkluderar invånarna. Får vi till exempel med oss starka mammor i området kan det ge positiva effekter att fler vågar vända sig till oss. Samma gäller tilliten mellan oss yrkesverksamma – har vi inte en bra relation med till exempel skolan kommer vi inte ut med det förebyggande arbetet till barnen.

Som preventionssamordnare handlar ­jobbet dels om att stärka det förbyggande

Emelie Risbeck rör sig hemtamt runtom i Järvaområdet.

NR 3/2025 ESSENS 29

M Ö T E T

30 ESSENS NR 3/2025

arbetet på universell nivå, dels på selektiv nivå. Hon arbetar bland annat med att ge olika verksamheter utbildning och kunskap så att de själva ska kunna fånga upp när de känner oro för en individ.

– Det handlar om att prioritera tidigt förebyggande insatser, innan problemen blir allt för stora. Finns det till exempel en oro att en ungdom kan komma att värvas och dras in i gängkriminalitet gäller det att agera snabbt.

Och då är det jätteviktigt att vi som jobbar i stadsdelen har en nära och kontinuerlig dialog.

IBLAND KAN DET VARA svårt att motivera andra att prioritera arbetet då verksamheterna i stadsdelen ofta har fullt upp med sina egna utvecklingsområden, berättar hon.

Men samtidigt är det just den delen Emelie Risbäck går i gång på: att bygga relationer och hitta lösningar.

– Vi måste jobba förebyggande och långsiktigt tillsammans för att komma åt problemen.

Det handlar inte minst om tidiga insatser i skola och socialtjänst. Men det är komplext och tar tid.

Det som ser enkelt ut på pappret kan bli jättesvårt när vi är så många aktörer. Men förändring tar tid och det gäller att hålla i och hålla ut. Får jag ett nej hittar jag en annan väg, säger hon och fortsätter: – Fördelen är att människorna som arbetar här har ett stort engagemang och hjärta, precis som invånarna – det finns ett rikt civilsamhälle. Vi som jobbar här vill vara just här och brinner för att skapa en plats där alla har samma förutsättningar att få växa upp i en trygg miljö. Det är en drivkraft som tar oss långt.

Myllret på Spånga IP säger något om engagemanget i området. Under Järvaveckan trängs samhällsengagerade företag, organisationer, civilsamhälle, myndigheter, politiker

»Det som ser enkelt ut på pappret kan bli jättesvårt när vi är så många aktörer.«

EN DAG PÅ JOBBET 08.00 Är ofta först på kontoret. Kollar mejlen och dagens agenda. Förbereda material inför möten och kommande utbildningar.

09.00 Interna avstämningar eller planeringsmöten med samarbetspartners.

10.00 Nätverksträffar och workshops, ofta med yrkesverksamma från skola, elevhälsa, fritid, socialtjänst och lokala föreningar. Vi kan prata om att höja kunskapen och utveckla det drogförebyggande arbetet eller planera aktiviteter inför den årliga uppmärksamhetsveckan mot våld.

12.00 Lunch – ofta matlåda på kontoret eller på en bänk i solen vid centrum. Många gånger föds nya idéer och samarbeten just här.

12.45 Uppföljning och dokumentation av möten, svar på mejl och förberedelser inför kommande utbildningar och samverkansforum.

14.00 Dags för nästa möte. Promenaden dit ger reflektionstid.

14.30 Samverkansmöte på en skola tillsammans med rektorer och chefer från skola, socialtjänst, polis och fritid. Vi delar den lokala lägesbilden – exempelvis om nya negativa trender på sociala medier – och diskuterar hur vi bäst möter utmaningar kopplade till unga i riskzon. Tillsammans planerar vi förebyggande insatser.

17.00 Löparskorna åker på för 13 kilometers tur till andra sidan stan, gärna med en podd i öronen.

NR 3/2025 ESSENS 31

M Ö T E T

Arbetet med att skapa en tryggare stadsdel upplever Emelie som mycket meningsfullt.

och medborgare för att diskutera politik och samhällsfrågor.

Emelie Risbeck kommer inte långt på sin väg där hon kryssar bland arrangörer, besökare och foodtrucks på den stora idrottsplatsen. Överallt finns någon att heja på, byta några ord med, här och där fastnar hon i ett samtal med en kollega. Samverkan i sin mest konkreta form. Senare under dagen ska hon själv stå i Stockholms stads tält och representera förvaltningen.

– Det är en jätteviktig möjlighet för oss att komma ut och träffa invånare och andra yrkesverksamma, ett unikt tillfälle att berätta om oss själva och vad vi erbjuder. Framför allt är det värdefullt för området att politiker och organisationer kommer hit och ser allt positivt som görs här, och att viktiga samhällsfrågor lyfts.

Ett rap battle med skolbarn från trakten

tar plats på en av scenerna, längre bort står en klunga politiker samtidigt som hundratals bord med utställare tävlar om uppmärksamheten. Det är högt och lågt, precis som i Emelie Risbecks jobb. Ena dagen håller hon i en utbildning, nästa är hon ute på fältet och träffar boende i området.

Känner du att du gör skillnad i ditt jobb?

– Verkligen, varje dag, och det är ju i allra högsta grad ett teamwork. Att vi ser att tryggheten ökar är ett kvitto på att vi gör någonting rätt, även om det beror på många faktorer. Det är mindre skjutningar och dödligt våld, vi har färre öppna drogscener och fler barn och unga som uppnår målen i skolan.

Vi märker att boende vågar vända sig till oss för stöd och hjälp, och det finns ett bra sam­ arbete mellan aktörer i stadsdelen. Vi får inte luta oss tillbaka och klappa oss för bröstet – men lite nöjda kan vi få vara! ●

»Att tryggheten ökar är ett k ­ vitto på att vi gör ­någonting rätt.«

32 ESSENS NR 3/2025

L I S T A N

Tio hinder för ett lyckat OSA-arbete På många arbetsplatser är det svårare att förbättra den ­organisatoriska och sociala arbetsmiljön, OSA, än den fysiska, enligt forskare. Här är orsakerna.

Nivå 2 – Första linjens chefer och arbetsgrupper 4. INGEN TID ATT AGERA

Mellancheferna är redan överbelastade.

Arbetsmiljöarbete blir i sig ett arbetsmiljö­ problem för dem och medarbetarna.

5. INGET STÖD TILL ENSAMMA CHEFER

T E X T: P E R C O R N E L L

HR hjälper inte till praktiskt.

Nivå 1 – Högsta ledning

Mellancheferna saknar mandat att göra förändringar som behövs.

6. INGET UTRYMME ATT AGERA

1. BRISTANDE FÖRSTÅELSE FÖR OSA

Det saknas inte kunskap, men ledningen vet inte vad den ska göra och varför.

Nivå 3 – Genomförandet

2. PAUSAS I VÄNTAN PÅ STABILITET

För stor försiktighet – ekonomi ställs mot arbetsmiljö.

Ledningen förstår inte att OSA kan ­integreras i en omorganisation.

3. ANDRA PERSPEKTIV PRIORITERAS

Ledningen saknar förståelse/kunskap kring kopplingen till lönsamhet. Individuella åtgärder prioriteras före organisatoriska.

7. BRISTANDE INCITAMENT

8. HINDRANDE ORGANISERING

Saknas kommunikation mellan HR och första linjens chefer.

9. SAKNAS EFFEKTIVA ARBETSSÄTT

Brister i arbetssättet med genomförandet.

10. BRISTANDE FÖRSTÅELSE FÖR PRAKTISKT GENOMFÖRANDE

Fastnar i planer i stället för åtgärder.

K ÄLL A: FO RS K ARNA MAG N U S ÅKERSTRÖ M S O C H AN NA- CARIN FAG ERLIN D STÅH LS R APP O RT ” TIO ­I D ENTIFIER AD E HIN D ER FÖ R E T T B R A OSA-ARB E TE”, SO M PRES ENTER AD ES FÖ RE SO M MAREN PÅ E T T ­S EMINARI U M PÅ AFA FÖ RSÄKRIN G

NR 3/2024 ESSENS 33

S R A T

ditt fackförbund

Vad behöver du för att trivas på jobbet?

UNDER LUGNA OCH vilsamma dagar i sommar tänkte du säkert inte alls på jobbet. Efter semestern kanske du landade i att du behöver en nystart? Hösten är en bra tid för att reflektera över vad du behöver för att komma till din rätt på arbetsplatsen.

Jag hoppas att du jobbar på ett ställe där du får möjligheter att regelbundet fördjupa dina kunskaper. För att göra ett bra jobb behöver vi då och då lära oss nya metoder, uppdatera oss på juridiska förändringar och att få testa ny teknik. Men alltför ofta är den enda möjligheten att få lära sig något nytt att byta jobb. Bra chefer och arbetsledare frågar då och då: Vad behöver du för att trivas på jobbet? Vill du prova en ny tjänst eller ett nytt ansvarsområde?

Arbetsgivare behöver se till att anställda får lära och utvecklas.

Då behöver också bemanningen ge utrymme för mer än det allra mest brådskande. Det måste vara möjligt att någon i teamet kan gå ifrån arbetsplatsen för att delta i ett ledarskapsprogram, lära sig ny teknik eller gå ner på deltid för att läsa en längre kurs. När alltför få ska klara av arbetsbördan finns inget utrymme för kompetenspåfyllnad, vilket riskerar att hämma hela verksamheten på lång sikt.

Kompetensutveckling är den bästa investeringen!

Så deppa inte över höstmörkret – se till att få läsa kurslitteratur en del av arbetstiden. Fler måste få delta i nätverk, plugga på deltid eller gå en spännande kurs. ­Kompetensutveckling leder till verksamhetsutveckling!

»­Alltför ofta är den enda möjligheten att få lära sig något nytt att byta jobb.«

Magnus Nordström Förbundsordförande SRAT

Jag gillar ... ... att så mycket god mat är i säsong! Nu njuter jag av olika rotfrukter, ­grönsaker och de små läckerheter som går att plocka i närmaste skog.

34 ESSENS NR 3/2025

Har du frågor ?

Gå in på srat .se och hör av di g så hjälper vi till!

UTREDNING

Ta chansen att påverka på din arbetsplats.

FÖRTROENDEVALD

Fackligt förtroendevald – en möjlighet att påverka Som fackligt förtroende­ vald gör du en viktig insats för medlemmarna.

Du får också möjlighet att lära nytt och vara med och påverka viktiga beslut på arbetsplatsen.

FOTO: G E T T Y IMAG ES

SOM FACKLIGT förtroendevald i

SRAT representerar du förbundets medlemmar på arbetsplatsen och för deras talan i frågor som lön, arbetsmiljö och anställningsvillkor.

Det kan handla om att delta i samtal med arbetsgivaren eller vara med i förhandlingar. Uppdraget är viktigt, säger Hanna Adlerteg-Melinder, förhandlare på SRAT: – Ni på arbetsplatserna vet bäst vilka frågor som är viktiga för er och vad som påverkar er vardag. Därför är ert engagemang grunden för att

vi tillsammans ska kunna förbättra löner och villkor.

Uppdraget ger också personlig utveckling. SRAT ordnar fackliga kurser – både för nya förtroendevalda och för de som vill fylla på med mer kunskap.

– Inga förkunskaper krävs. Vi ser till att du får de verktyg och den kunskap du behöver i ditt uppdrag.

Du får också möjlighet att delta i värdefulla nätverk, säger Hanna Adlerteg-Melinder. ● TEXT: ANNA LUNDMARK

NYFIKEN PÅ FACKLIGT UPPDRAG? Läs mer på srat.se/­fackligtfortroendevald eller hör av dig till SRAT:s kansli.

FOTO: G E T T Y IMAG ES

Facklig kritik mot nytt förslag Den 25 juli överlämnade en statlig utredning sitt betän­ kande till regeringen med för­ slag om skärpt straffrättsligt ansvar för offentliganställda.

Syftet med utredningen är att få en mer effektiv lagstiftning anpassad till internationella åtaganden.

– De fackliga organisatio­ nerna har framfört att det arbetsrättsliga och straffrätts­ liga ansvar som i dag krävs av offentliganställda är tillräck­ ligt och att det därför inte finns behov av höjda straff­ satser eller nya brottsrubrice­ ringar, säger Sophie Silverryd, förbundsjurist på SRAT. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027. ● VERKTYG

Stöd för bättre arbetsmiljö Som stöd i arbetsplatsernas arbetsmiljöarbete finns flera partsgemensamma organi­ sationer att vända sig till. Här finns verktyg, information och utbildningar.

Inom privat sektor finns ­Prevent, för kommun och region Suntarbetsliv och för staten finns stöd hos Parts­ rådet. Länkar hittar du på srat.se. ● NR 3/2025 ESSENS 35

S R A T

ditt fackförbund

Svar på frågor om ditt arbetsliv SRAT:s experter svarar på dina frågor om arbetsmiljö, lön, ­rättigheter och anställningsvillkor.

Har du en fråga?

Mejla till kansli@srat.se

Hanna AdlertegMelinder förhandlare 36 ESSENS NR 3/2025

Sjukskriven för begravning?

Min mormor har gått bort och jag vill vara med på begravningen.

Min chef säger att jag kan sjukskriva mig den dagen. Jag trodde att man kan vara ledig med lön för att gå på begravning. Vad gäller?

SVAR: I vissa kollektivavtal finns möjligheten att vara tjänstledig med bibehållen lön för att delta på en begravning för en nära anhörig. Den ledigheten har olika benämningar beroende på vilket avtal som gäller på din arbetsplats. Det kan till exempel heta enskild angelägenhet eller permission. Jobbar du hos en arbetsgivare utan kollektivavtal finns det ingen laglig rätt att vara ledig med lön för att gå på begravning. Mitt råd är att ta reda på om din arbetsplats har kollektiv-

avtal och vad det ger dig för rättigheter. Om din arbetsgivare har valt att stå utan kollektivavtal har du tyvärr ingen rätt att vara med på din mormors begravning med lön. Är du osäker vad som gäller på din arbetsplats kan du kontakta ditt fackliga ombud för information, eller kontakta oss på radgivning@srat.se.

Hanna Adlerteg-­ Melinder

Hur pratar jag om min diagnos?

Jag har under många år haft det tufft på jobbet.

Ganska nyligen har jag fått en autismdiagos, vilket förklarar en del av de svårigheter jag haft i mitt yrkesliv.

Jag tror att jag skulle behöva prata med min chef, men vet inte hur.

Kan facket hjälpa mig på något sätt?

SVAR: Vad bra att du fått en diagnos som kan förklara varför det varit tufft i ditt yrkesliv! En autismdiagnos kan vara både en styrka och en utmaning i arbetslivet. Det är viktigt med en dialog med närmaste chef. Chefen och du kan tillsammans resonera om hur dina styrkor tas tillvara på bästa sätt och hur du kan få stöd med det som är svårt eller utmanande.

Din fackliga representant kan hjälpa dig att ha den dialogen. Hen kan vara med som samtalsstöd för att hjälpa dig att beskriva vad som är viktigt för dig.

Tillsammans kan ni lyfta fram under vilka förutsättningar du fungerar bäst, vad du har lätt för och vad som stressar och utmanar. Din fackliga representant kan också komma med förslag på arbetsanpassningar och ställa krav på att arbetsgivaren ska vidta åtgärder i arbetsmiljön. Arbetsgivaren har ett ansvar för att det ska bli så bra som möjligt både för dig och verksamheten. Om det inte finns någon facklig representant på din arbetsplats är du varmt välkommen att kontakta oss på radgivning@srat.se för stöd.

Hanna Adlerteg-­ Melinder

FOTO PÅ U PPS L AG: G E T T Y IMAG ES

Vår stress tas inte på allvar På mitt jobb har vi en kollega som varit sjukskriven en längre tid. Det har inneburit en stor arbetsbelastning på mig och min kollega.

Vi får sällan rast och kan inte gå hem i tid särskilt ofta. Vi har pra­ tat med våra chefer om situationen. De lyss­ nar men har inte satt in några åtgärder. Vi

»Utan kollektivavtal finns det ingen laglig rätt att vara ledig med lön för att gå på begravning.« upplever att våra höga stressnivåer och bris­ ten på återhämtning på jobbet inte tas på tillräckligt stort allvar.

Nu känns det som att vi knappt orkar längre.

Vad kan jag och min kollega söka för stöd?

SVAR: Det låter som ni har en mycket ansträngd situation på jobbet just nu. Det är jättebra att ni har pratat med era chefer och signalerat att arbetsbelastningen är alldeles för hög. Eftersom inga åtgärder har vidtagits, och er hälsa påverkas negativt behöver ni gå

vidare för att se till att något händer. Ta gärna kontakt med oss på facket så kan vi tillsammans lägga upp en plan för hur situationen kan hanteras på radgivning@srat. se. Tillsammans kan vi se till att arbetsmiljöfrågorna tas på större allvar.

Arbetsgivaren har ett ansvar enligt lag som de inte kan ignorera. Ni kan få stöd av en förhandlare från vårt kansli i er dialog med cheferna.

Ett annat förslag är att ni tillsammans med era chefer tar kontakt med företagshälsovården om det finns en sådan knuten till er arbetsplats. De är experter på arbetsmiljö och kan ge råd och stöd kring arbetsbelastning och komma med förslag på åtgärder för att minska er belastning.

Hanna Adlerteg­Melinder NR 3/2025 ESSENS 37

S R A T

ditt fackförbund

STUDENTFACKLIGT

Engagerad logoped i Saco studentråd

Vilken är den viktigaste frågan för Saco studentråd just nu?

– Kongressen bestämde att studiemedel ska vara fokusfråga för Saco studentråd. Studiemedelssystemet är gammalt och har inte ändrats på länge. Vi behöver mer generösa studiemedel! Alla som blir drabbas av längre sjukdom under studietiden måste kunna vara sjukskrivna på deltid. Bostadsfrågor är också alltid viktiga, säger Dima.

Varför bestämde du dig för att plugga till logoped?

– Det var inte en rak resa. Jag började plugga till lärare, för jag ville hjälpa elever med läs- och skrivsvårigheter. Sedan insåg jag att en lärare måste fokusera på hela klassen och jag ville hellre ville jobba med de barn som behöver extra stöd. Men jag har själv dyslexi och trodde inte att jag skulle klara av logopedutbildningen. För som logoped ska du ju kunna identifiera andra personers problem med stavning. Det var tufft, helt klart. Men

FOTO: JANN LIPKA

Dima Jaddo är vice ordförande i Saco studentråd. Hon engagerade sig i Logopedförbundets studentsektion när hon pluggade till logoped. Som förtroendevald jobbar hon nu med ­studentfrågor på Sacos kansli.

Logopeden Dima Jaddo är vice ordförande i Saco studentråd.

Visste du att ... ... Saco, Sveriges Akademikers Centralorganisation, håller kongress 12–13 november 2025. ­Kongressen, där SRAT har ombud, ska besluta om inriktningen på Sacos verksamhet de kommande fyra åren.

38 ESSENS NR 3/2025

jag kom in på Karolinska institutet och nu är jag färdig logoped.

Vad vill du ge för tips till andra som är sugna på att förändra studie- och yrkes­ villkor?

– Engagera dig tidigt! Våga sätta dig i en föreningsstyrelse redan under studietiden, trots att du kanske inte känner någon. Börja i en fråga som du bryr dig mycket om. För mig var det frågor om j­ ämställdhet och att alla ska våga börja plugga på universitetet och känna att de platsar där. Alla studenter ska känna att de är välkomna. ● TEXT: PATRICIA WIDERGREN

Din trygghet under hela studietiden Nätverk inom din framtida bransch Webbinarier och föreläsningar Expertkunskap om yrket och arbetsmarknaden Gratis sjukkapitalförsäkring och andra förmånliga försäkringar CV-granskning, intervjuträning och aktuell lönestatistik

Foto: Giulia Squillace for Unsplash

Läs mer om ditt medlemskap på srat.se

AVS: SRAT, Box 1419, SE-111 84 Stockholm

Har du uppdaterat dina uppgifter?

Vi vill alltid kunna ge dig rätt och aktuell information. Har du ny e-postadress eller bytt jobb? Uppdatera dina uppgifter på srat.se/min-sida eller skanna QR-koden.