ESSENS
GRANSKNING
Upphandling ger stök
MÖTET
Detaljer på liv och död
SPANING
Blir Gen Z nånsin vuxna?
Framtids-
drömmar
De har valt ett yrke och en karriär som känns rätt i hjärtat. Vi har träffat blivande samhällsbärare! SID 16
4
SÄTT ATT VARVA NER FÖRE SEMESTERN
Marian, Sara och Marina pluggar till logoped.
Vi bjuder in till kunskap!
Utbildning
Fackliga kurser
Skyddsombudsutbildning
Påverkan och opinion
UGL
Webbinarium
På olika teman som passar alla Chefswebbinarier
Facklig frukost
På aktuella ämnen med facklig anknytning
Vi uppdaterar vårt kalendarium löpande på srat.se/kalender Webbinarier och fackliga frukostar spelas in och finns tillgängliga att se i efterhand på webben.
ESSENS
En medlemsförmån från ditt fackförbund SRAT, som är en del av Sveriges akademikers centralorganisation, Saco. Tidningen skickas per post/e-post till medlemmarna i förbundet.
KONTAKT
SRAT
Telefon, växel 08-442 44 60
Webbplats www.srat.se
Postadress Box 1419, 111 84 Stockholm
REDAKTION
Ansvarig utgivare
Anders Berndt
Chefredaktör
Per Cornell, A4 per@a4.se
Art director
Sandra Johnson, A4
Produktion
A4 Text & form, www.a4.se
Reportrar
Therese Johansson, Karin Persson, Per Cornell
Fotografer och illustratörer
Margareta Bloom
Sandebäck, Team Hawaii
Omslagsbild
Margareta Bloom
Sandebäck
Korrektur
Monika Lann
TRYCK
Tryckeri
Linderoths tryckeri, Vingåker
När drömmar och verklighet kolliderar
NÄSTAN ALLA VI intervjuar i Essens beskriver sitt yrkesval som något viktigt. Det finns en drivkraft att hjälpa till, göra nytta och att bidra.
»Deras löneutveckling är inte riktigt vad den borde vara.«
En stor del av detta nummer har vi vikt åt framtidsdrömmar. Vi har träffat logopedstudenter, blivande barnmorska och tandhygienist och en nybliven audionom. Det är väldigt tydligt hos alla dessa engagerade människor hur viktigt det har varit med att det känns rätt i hjärtat när de gjort sitt yrkesval. Att bidra i samhället och att kunna göra nytta.
Det finns tyvärr en annan gemensam nämnare: Deras löneutveckling är inte riktigt vad den borde vara. Den nyblivne audionomen har blivit varse detta problem och väljer att nu satsa på ledarspåret. För en tandhygienist är det i princip svårt att gå plus på sin utbildning jämfört med de som inte har kostat på sig en utbildning.
Upplaga 21 100 ex
Annonsbokning
Anna Lundmark anna.lundmark@srat.se
ISSN 2003-1548
Tidningen är momsbefriad
I en parallell verklighet hade alla dess viktiga kuggar i vårt samhälle fått en lön som bättre speglar de viktiga uppgifter som de gör. Men än så länge är det som en av logopedstuden terna säger: ”Hade mitt mål varit att bli rik hade jag inte pluggat till logoped.”
Missa inte ... ... vad man kan vänta sig av Gen Z på jobbet (s. 22)
Per
Cornell Chefredaktör
… hur du ska starta inflygningen mot semestern (s. 33)
2/2025
3 START
5 AKTUELLT
8 GRANSKNING Upphandlingar kan ställa till det.
11 F&S Studiestödet öppnade nya vägar.
12 TEMA Framtidsdrömmar.
22 SPANING Generation Z på jobbet.
25 PANEL Så såg våra drömmar ut.
26 MÖTET Flygtekniker med viktigt uppdrag.
33 LISTAN Stressa ner före semestern.
34 SRAT
INNEHÅLL
Flygteknikern
Pablo Torres ser till att ambulansflyget är redo.
LIVSLÖN
Så mycket mindre tjänar kvinnor
Handlar om många miljoner under ett arbetsliv.
KVINNLIGA AKADEMIKER tjänar mindre än manliga. Nu finns det svart på vitt hur stora skillnaderna blir under en livsarbetstid: 3,9 miljoner kronor netto, enligt en ny Sacorapport. Livslönen för kvinnliga akademiker är 22,2 miljoner kronor och för manliga 26,1 miljoner kronor. Livslön är ett mer träffsäkert sätt att beräkna löneskillnader än att jämföra snittlöner, då livslöneberäkningar tar hänsyn till studiemedel, lön och pension. Dessutom arbetslöshetsrisker och inkomstskatt.
”För att kvinnor ska få samma livslön som män krävs en ökning på 17 procent”, skriver Saco i rapporten.
Förklaringarna till ojämlikheten är bland annat att olika utbildningsval leder till yrken med skillnader i lönenivå. Kvinnor är också underrepresenterade på höga
22,2
Nettolivslön för kvinnor och män visar den samlade lönen över livet. Beloppen avser miljoner kronor.
26,1
ARBETSMARKNAD
Extra pengar till Arbetsförmedlingen
Regeringen avsätter 60 miljoner kronor extra till Arbetsförmedlingen under 2025. Det hänger ihop med den höga arbetslösheten och att lågkonjunkturen biter sig fast.
Kvinnor Män
befattningar. Att kvinnor tar ut fler föräldradagar och vab-dagar påverkar också livslönen och karriärmöjligheterna. Dessutom finns det löneskillnader som inte kan förklaras på något annat sätt än kön. ●
TEXT: PER CORNELL
– Det handlar om att se till att arbetslösa kan få bättre stöd. Men också att öka kontrollen och se till att arbetslösa söker de jobb som det är tänkt att de ska söka, säger arbetsmarknadsminister Mats Persson. ●
LÖN
SÅ VILL SACO MINSKA LÖNESKILLNADEN
● Bättre lönekarriär i kvinnodominerade välfärdsyrken. ● Jämställd rekrytering.
● Könsneutral lönesättning. ● Tredelad föräldraförsäkring.
Jämför din lön med andra
Sedan en tid finns förra årets lönestatistik tillgänglig för alla SRATmedlemmar. I statistiken kan du jämföra din lön med andra med liknande yrke. Saco lönesök baserar sig på över 300 000 medlemmar och är Sveriges största databas för akademikerlöner. ●
Så många personer dör i förtid i Sverige varje år på grund av stress, enligt Arbetsmiljöverket. ●
Nästan hälften av arbetskraften arbetar hemifrån i någon utsträckning.
Distansarbete fördubblat
Att arbeta hemifrån har ökat mest bland fast anställda i statlig och privat sektor.
MÖJLIGHETEN ATT JOBBA på distans skär rakt genom SRAT:s medlemsgrupper. För vissa är det helt omöjligt och för andra har det skett stora förändringar de senaste åren. En ny rapport från SCB visar svart på vitt hur distansarbetet har förändrats efter pandemin.
– Andelen som arbetar hemifrån har fördubblats. Efter pandemin
har andelen som ofta arbetar hemifrån avtagit något. Mellan åren 2023 och 2024 sjönk andelen med knappt 1 procentenhet, säger Stefan Andersson, statistiker på SCB och rapportförfattare.
Den grupp som arbetade mest hemifrån var fast anställda i åldersgruppen 30–54 år. Arbete på distans har ökat mest bland personer med eftergymnasial utbildning inom både privat och statlig sektor. Där arbetar drygt 20 procent av de högutbildade oftast hemifrån. Att jobba hemifrån har blivit lite av ett
DISTANSARBETE I SIFFROR
46 procent av de sysselsatta i åldern 20–64 år jobbade hemifrån i någon utsträckning under 2024. Det är dubbelt så många som före pandemin. // Hemarbete är vanligare i storstäder – drygt 15 procent arbetar ofta hemifrån, jämfört med cirka 10 procent i tätort och landsbygd.
storstadsfenomen, även om arbete hemifrån har ökat utanför de större städerna.
– Före pandemin var andelen som arbetade hemifrån ganska jämnt fördelad över storstad, tätort och landsbygd. Men nu har andelen som ofta arbetar hemifrån ökat till drygt 15 procent i storstäderna jämfört med cirka 10 procent i tätort och landsbygd, säger Stefan Andersson. ●
TEXT: PER CORNELL
ARBETSTID
Så vill Saco uppnå förkortad arbetstid
Hellre genom avtal än lagstiftning.
NU TAR SACO STÄLLNING i diskussionen kring arbetstidsförkortning. Frågan har debatterats flitigt det senaste året med anledning av att den fått nytt politiskt liv. Ur många fackliga organisationers perspektiv är det dock inte självklart att ny lagstiftning kring arbetstid är den bästa vägen att gå.
Bland andra Saco vill att arbetstiden ska behandlas som många andra frågor i arbetslivet – genom förhandling mellan parterna.
till anpassade lösningar för olika grupper genom kollektivavtal. Kollektivavtalen underlättar viktiga förändringsprocesser på hela arbetsmarknaden”, skriver Saco i den nya policy som deras styrelse spikade tidigare i år.
”Det är svårt att hitta en lösning som fungerar för hela arbetsmarknaden. Förutsättningarna för alla är inte lika. En fördel med partsmodellen är möjligheten
Man framhåller minskad arbetstid som en viktig arbetsmiljöfråga och att ett problem på dagens arbetsmarknad är att många går ner i tid för att orka med.
”En förkortad arbetstid kan för många arbetstagare skapa en bättre balans mellan arbete och fritid, även om en arbetstidsförkortning inte per automatik medför en förbättrad arbetsmiljö”, skriver Saco i sin nya policy. ●
TEXT: PER CORNELL
STUDIE
Det är veckans värsta dag!
Har måndagar oförtjänt dåligt rykte? Det verkar så, enligt en ny forskningsstudie från University Collage London. 49 000 personer har fått svara på frågor om sin psykiska hälsa. Det visar sig att onsdagar är den dag under veckan som vi mår som sämst. Som lyckligast är vi på måndagar och fredagar, enligt forskarna. Deras förklaring är att arbetsmängden är som högst på onsdagen samtidigt som det är långt till helgen.
Forskarna har också undersökt när på dygnet vi mår bäst: på morgonen.
Studien har publicerats i den vetenskapliga tidskriften BMJ Mental Health. ●
ARBETSMILJÖ
Unga kvinnor mest utsatta
Hot och våld, kränkande särbehandling och sexuella trakasserier på jobbet drabbar unga kvinnor mer jämfört med andra grupper. De riskerar att hamna i otrygga eller hotfulla situationer, enligt en ny rapport från Arbetsmiljöverket. Var fjärde ung kvinna har varit med om kränkande särbehandling av kollega, chef eller annan person under det senast året. Lika vanligt är det att vara utsatt för hot eller våld. En av tio unga kvinnor har varit utsatt för sexuella trakasserier av kunder, patienter eller elever. ●
Nöd i spårtrafiken
De ständiga upphandlingarna inom
spårtrafiken
skapar osäkerhet för medarbetarna. När priserna pressas och kalkylerna brister, är det de anställda som riskerar att få betala priset.
TEXT:
TIM ANDERSSON FOTO: GETTY IMAGES
FÖRRA ÅRET GICK MTR med på att lämna uppdraget att driva Stockholms pendeltrafik i förtid – trots ett vite på 800 miljoner kronor. Uppenbarligen var det värt förlusten.
När det sedan blev dags för en ny upphandling var intresset svalt. Inte ens SJ, som för närvarande driver pendeln på ett nödavtal, valde att delta. Endast en aktör lämnade anbud, vilket ledde till att trafiknämnden i Stockholm beslutade att avbryta upphandlingen.
– Jag tror att man har kört allting litegrann i botten. Det finns väldigt liten vinstmöjlighet i spårtrafiken i dag. Man suger på ramarna helt enkelt, säger Stefan Strömqvist, förhandlare på SRAT.
har avlöst varandra de senaste åren: År 2022 tog franska Transdev plötsligt över driften av Öresundstågen från SJ, och 2024 gick ansvaret för Mälardalstågen till samma företag efter att MTR kastat in handduken.
De ständiga entreprenörsbytena påverkar medarbetarna, både vad gäller arbetsvillkor och arbetsmiljö. Det blir många kompromisser när fack och arbetsgivare ska enas om villkoren kring nya kollektivavtal – så kallad inrangeringsförhandling.
»Det finns väldigt liten vinstmöjlighet i spårtrafiken i dag.«
Problemen sträcker sig långt bortom huvudstadens pendeltåg. Nödavtalen – en tillfällig direkttilldelning av uppdrag för att upprätthålla samhällsviktig allmäntrafik –
– Om du tar två eller tre avtal och försöker hitta ett medelvärde, så betyder det att du går in med ett värde på hundra procent och kommer ut med 95 procent. Vid nästa upphandling krymper kakan ytterligare, säger Stefan Strömqvist.
Konsekvenserna kan bli försämrade villkor kring arbetstider, semesterdagar och säkerhetsregler.
Stefan Strömqvist
Nader Rostaminegad
– Man kallar det ”effektiviseringar”: färre människor ska göra mer arbete. Och det drabbar ofta våra medlemmar. Jag har sett hur fler och fler drabbas av utmattningssyndrom, säger han.
NADER ROSTAMINEGAD, trafikledare i Stockholms tunnelbana och huvudskyddsombud på MTR, sitter just nu i förhandlingar med Connecting Stockholm, som tar över tunnelbanan vid årsskiftet. Han befarar att arbetstiderna återigen blir en stridsfråga.
knappt kan ta ledigt. Det har varit ett stålbad för dem i många år. Deras arbete ses som en kostnad, men är egentligen en investering i en bra arbetsmiljö, säger han.
SÅ VARFÖR SER situationen ut som den gör i spårtrafiken?
Enligt Stefan Strömqvist handlar det delvis om en alltför stark prispress från beställarna. Upphandlingarna tenderar att vinnas av aktörer som lämnar låga anbud, utifrån kalkyler som i många fall visar sig ohållbara.
»Vi måste ha scheman som är mänskliga, så att vi orkar ha ett liv utanför jobbet.«
– Arbetstid, lön och arbetsmiljö är de viktigaste frågorna. Lönerna är särskilt viktiga med tanke på inflationen. Men vi måste också ha scheman som är mänskliga, så att vi orkar ha ett liv utanför jobbet, säger han.
Målet med inrangeringen är förstås att förbättra villkoren för medlemmarna – eller åtminstone att förhindra försämringar. Men visst känner en del medlemmar oro just nu, berättar han.
– Det finns alltid risker i samband med verksamhetsövergång. Övertalighet kan bli aktuellt inom vissa yrkesgrupper. De som arbetar operativt sitter oftast rätt säkert, men för vissa tjänster på huvudkontoret kan det vara värre, säger han.
Stefan Strömqvist bekräftar att administrativ personal ofta är särskilt utsatt i dessa situationer.
– Där drar man ibland ner så mycket att de
– Spårtrafikavtalet är ett ramavtal med få detaljerade regleringar. Ändå är det det som anbudsgivarna räknar på, i stället för det mer finstilta, lokala kollektivavtalet. De vinner upphandlingen genom ett lågt bud, men när vi sedan sätter oss i inrangeringsförhandlingar upptäcker de helt andra kostnader.
För att lösa problemen måste trafikhuvudmännen därför tänka om, säger han.
– De kan inte bara gå på priset, de måste även se till förutsättningarna. Det räcker inte att lyssna på vad anbudsgivaren påstår sig kunna leverera – man måste också bedöma om det är realistiskt. ●
FYRA UTMANINGAR MED STÄNDIGA ENTREPRENÖRSBYTEN
● Låga anbud tenderar att vinna framför anbud med större fokus på kvalitet.
● De som lämnar anbud gör kalkyler som inte håller. Då uppstår problem efter att de vunnit upphandlingen.
● Huvudmännen gör felbe-
dömningar kring vad anbudsgivaren kan klara av.
● För att kapa kostnader skär entreprenören ner på administrativa tjänster och därmed på exempelvis funktioner som garanterar god arbetsmiljö.
Så fick hon populära studiestödet
Logopeden Mia Bäcklin vågade ta steget till en vidareutbildning. Tack vare omställningsstudiestödet var det möjligt ekonomiskt.
Hur tänkte du kring att utbilda dig mitt i karriären?
– Jag har alltid försökt att läsa lite mindre kurser vid sidan om jobbet. Men nu hittade jag en intressant masterutbildning på KTH kring ergonomi. Det kändes spännande att kombinera organisatorisk arbetsmiljö med att vara logoped. Jag jobbar med röststörningar som ofta är kopplade till den miljö som man arbetar i. Vilken betydelse hade studiestödet för att du skulle våga ta steget?
– Stor betydelse. Jag visste inte hur jag skulle kunna studera två år på heltid och klara mig ekonomiskt. När jag fick höra att omställningsstudiestödet hade kommit sökte jag utbildningen våren 2023. Men jag hade missat att det gällde att söka stödet 1 april. Så jag sökte det flera veckor senare.
Kom du in på utbildningen och fick stödet?
– Jag kom in, men fick inget besked om studiestödet. Jag kände
att jag ville starta ändå och fick vara lite kreativ för att få ihop det.
Några av kurserna första terminen hade jag redan läst så de behövde jag inte ta. Då kunde jag jobba deltid vid sidan om. Jag hade också en termin vanligt studielån kvar som jag valde att ta ut. Termin två hörde jag heller inget förrän i juni. Då fick jag hela stödet för den terminen i en klumpsumma plus att jag fick besked om att jag skulle få stöd under år två.
Hur mycket har du fått ut varje månad?
– Jag har fått runt 20 000 kronor i månaden efter skatt. Eftersom jag fått stödet under tre terminer har jag inte fått fullt stöd – man kan
få fullt stöd som mest två terminer. Jag har också valt att låna så mycket jag har kunnat. Min omställningsorganisation har toppat upp bidragsdelen lite och dessutom kunde jag söka extra förlängning för att klara de sista veckorna i vår. Vad har det gett dig att vidareutbilda dig?
– Jag tycker det är jättekul att lära mig nya saker, det har jag alltid tyckt. Med den här utbildningen har jag både fördjupat mig inom mitt yrke och öppnat nya vägar att kunna jobba med lite andra saker. Att få ett större nätverk har också varit givande.
Har du några tips för hur man ska tänka kring stödet?
– Gör en kalenderpåminnelse för det gäller att söka stödet kl 00.00 den dag som ansökan öppnar. Tyvärr måste man också vara beredd på hur man ska göra om man inte får pengarna till terminsstart. Men det har blivit bättre än när jag sökte första gången för två år sedan. ●
Mia Bäcklin Logoped
TEMA
Framtidsdrömmar
Det svåra karriärvalet sid 14
En annan drivkraft
än pengar sid 16
Så förhandlar du lön sid 20
Vad ska du bli
Det är många saker som ska klaffa för att karriärvalet ska bli rätt. Men det måste kännas bra i hjärtat.
10 sidor engagerande läsning!
när du blir stor?
TEMA
Framtidsdrömmar
Realist eller drömmare?
Vissa är säkra redan från start medan andra famlar i blindo. Att välja väg i livet är inte lätt.
Experterna tipsar om hur du kan gå tillväga när du planerar din utbildning och karriär.
TEXT: THERESE JOHANSSON
Hjärta eller hjärna, förnuft eller känsla?
Frågan är vad man ska luta sig mot när man väljer studieinriktning eller byter spår. En högskoleutbildning sträcker sig ju flera år framåt i tiden – tänk om arbetsmarknaden skiftat totalt och jobben försvunnit när man tagit examen. Eller om AI tagit över världen?
För att förenkla valet har Saco nyligen släppt sin rapport ”Framtidsutsikter” som presenterar prognoser för högskoleyrken på fem års sikt. De har tagits fram av Sacos 21 medlemsförbund, som är experter på sina respektive yrken.
– Det vi kan se är att det ser ljust ut för de flesta yrken vi har tittat på, trots en politiskt och ekonomiskt skakig tid. Av 60 yrken och utbildningar är 55 i balans eller med liten konkurrens om jobben. Endast fem har stor konkurrens och därmed en tuffare arbets-
marknad, säger Pälle Kamali, kommunikatör på Saco och redaktör för rapporten.
Saco bad alla förbund att titta särskilt på hur AI kommer att påverka arbetsmarknaden för akademiker. De flesta var överens om vikten av att hänga med och tillgodogöra sig ny teknik.
– Det finns moment i de flesta yrken och roller som kan ha nytta av AI, till exempel genom att avlastas i vissa delar för att få mer tid med annat. Visst finns det risk för en del yrken att utkonkurreras av AI i framtiden, men så har det alltid varit när det gäller ny teknik. Något riktigt hot såg man inte, förutom risken att bli omsprungen av yngre nyfikna talanger om man inte hänger med i utvecklingen.
Pälle Kamali understryker att en högskoleutbildning alltid är en bra grund att stå på, som gör en väl rustad för en föränderlig framtid. Men det är klokt att tänka igenom valet av utbildning för att inte få en negativ överraskning efter examen, säger han.
Pälle Kamali
– Ta reda på så mycket som möjligt om den utbildning du är intresserad av. Hur ser lönen ut, kommer du behöva flytta till jobben, vad tros hända med arbetsmarknaden på sikt? Men framför allt fundera på vad som är viktigast för dig – är det hög lön, ett spännande jobb, trygg och stabil arbetsmarknad eller något helt annat? Väg för- och nackdelar mot varandra och gör ett medvetet val.
Samtidigt är det inte läge att luta sig tillbaka allt för länge efter avslutad utbildning, menar Pälle Kamali. För att vara aktuell och relevant ett helt arbetsliv behöver kunskaperna vässas med jämna mellanrum. – En utbildning håller sällan i 40 år längre, utan de flesta som börjar plugga nu kommer behöva bygga på med mindre utbildningar och kurser längs vägen. Vidareutbildning och kompetensutveckling är nyckelfaktorer för en lång karriär. Det gäller att hänga med helt enkelt.
ELIN HALLIN ÄR studenthandläggare på SRAT. Hennes främsta tips är att våga följa sin dröm – även om livslönen för vissa yrken ser dyster ut. Livslön är ett mått som visar om det lönar sig ekonomiskt att skaffa sig en akademisk examen jämfört med att börja arbeta direkt efter avslutat gymnasium.
– Jag tror att det är viktigt att välja sin utbildning efter vad man faktiskt brinner för, annars riskerar man att gå minus i livskvalitet i stället. Ett arbetsliv är långt och föränderligt. Väljer du utbildning enbart på praktiska premisser, som lön eller trygg arbetsmarknad, utan att lyssna in vad hjärtat säger, kan det slå fel. Bara för att det finns gott om jobb nu behöver det inte se likadant ut om fem till tio år. Då står man där på en dålig arbetsmarknad, med ett jobb man kanske inte gillar.
Att undersöka framtidsutsikterna inför val av utbildning kan vara klokt för att landa i ett beslut som känns rätt i både hjärtat och hjärnan. Jobbmöjligheter på orten där du bor, lönenivåer, villkor och arbetsmiljö är viktiga aspekter att ta i beaktning, säger Elin Hallin.
– En högskoleutbildning är en stor investering, både i tid och i pengar. Att göra ett medvetet val är jätteviktigt för att slippa obehagliga överraskningar i framtiden. Titta på prognoser för de utbildningar du är intresserad av för att få en bild av arbetsmarknaden. Hur ser prognosen ut för era medlemsgrupper?
»Att välja något du är intresserad av tror jag är det mest hållbara valet i slutändan.«
– Till Sacos rapport har vi lämnat in underlag för logoped, kiropraktor, hälsovetare, audionom, tandhygienist, barnmorska och optiker. I huvudsak är det hälsovetarna som sticker ut, där är det stor konkurrens om jobben, medan de andra har lägre konkurrens eller är mer i balans. Det finns dock tendenser som pekar på att logopeder och tandhygienister kan vara på väg att bli bristyrken. Behovet är större än vad det finns utbildade. En prognos som är i balans kan visa på en sund arbetsmarknad med goda villkor, rimliga löner och goda möjligheter att få jobb. Elin Hallin poängterar att liten konkurrens om jobben inte enbart behöver vara något positivt, då en orsak kan vara lågt löneläge eller tuffa arbetsvillkor.
– Ta reda på varför det ser ut som det gör. Men glöm inte att följa ditt hjärta – att välja något du är intresserad av tror jag är det mest hållbara valet i slutändan. ●
Elin Hallin
TEMA
Framtidsdrömmar
Att göra nytta går före hög lön
Logopedyrket är inte direkt känt för sin höga lön. Men det finns annat som är viktigare: känslan av att göra något meningsfullt, enligt logopedstudenterna Sara, Marina och Marian.
TEXT: THERESE JOHANSSON
FOTO: MARGARETA BLOOM SANDEBÄCK
Klasskompisarna Sara Alrashedi, Marina Youssef och Marian Hussein pluggar fjärde terminen på logopedprogrammet vid
Karolinska institutet i Stockholm. Att studera fyra år med krävande tentor, sena kvällar och helger i biblioteket och slutligen en lön som inte alltid kompenserar för den långa utbildningen är inte för alla.
– Hade mitt mål varit att bli rik hade jag inte pluggat till logoped, samtidigt ligger vi ändå inte särskilt lågt i lön jämfört med andra liknande vårdyrken. Men för att palla hela utbildningen måste man drivas av annat än hög lön – för mig handlar det om att hjälpa människor. Jag är själv dyslektiker och vet hur viktigt det är att få stöd av en logoped
för att klara skolan. Man kan göra en otroligt viktig insats, säger Marina Youssef.
Sara Alrashedi berättar att många av hennes klasskompisar hoppat av längs vägen just på grund av lönen. Själv drivs hon av både praktiska och känslomässiga mål.
– Lön och karriär spelade absolut in när jag valde utbildning, men det viktigaste var att jag ville vara säker på att få jobb efter examen inom något jag är intresserad av. Jag gillar språk och kommunikation väldigt mycket, och med två bröder med dyslexi ligger det mig nära.
LOGOPEDERNAS ARBETSMARKNAD är enligt Saco relativt stabil. Det finns dock tendenser som pekar på att logopedyrket är på väg att bli ett bristyrke. Marian Hussein tycker det är ett problem att så få vet vad en logoped gör.
– Jag hade själv ingen aning. Innan jag började utbildningen jobbade jag som undersköterska på akutkirurgin, och träffade logopeder som gjorde sväljningsundersökningar. Jag tyckte det såg spännande ut, och började fråga dem vad en logoped gör. Det var första gången jag fick information om yrket överhuvudtaget. Den här okunskapen gör såklart att färre söker till utbildningen.
– Folk tror att logopeder jobbar med fötter. Det kanske var lite kul första gången jag hörde det, men efter ett tag är det inte lustigt längre. Det är lite frustrerande att logopedyrket är så pass okänt för många, säger Marina Youssef.
Hon tycker det är viktigt att synliggöra yrket för att få fler att vilja bli logopeder.
– Det är synd om det blir ett bristyrke, för behovet av logopedkontakt är stort. Köerna för de som behöver hjälp är långa. Jag valde mellan psykolog och logoped, men landade i att behovet av logopeder är så pass stort och att jag ville bidra. Jag vill ta bort stigmat kring diagnoser och talsvårigheter, och skapa så bra förutsättningar som möjligt på det sätt jag kan.
MARIAN HUSSEIN VILL att blivande studenter ska ha koll på alla möjligheter som logopedyrket erbjuder.
– Många tror att man bara kan jobba med barn som inte kan säga ”r”, men det är så mycket mer än så. Logopeder arbetar med sväljning, röst, afasi och ätsvårigheter. Och man jobbar väldigt självständigt. Vi utreder,
diagnosticerar, planerar och genomför insatser. Det är mer komplext än vad man kan tro. Jag blir chockad varje dag när vi får lära oss nya saker om yrket, känner bara: Wow, kan en logoped göra det här också – och det här och det här?
Sara Alrashedi drömmer om att jobba i skola efter examen, men platserna är få och det är låg personalomsättning, säger hon.
– En utmaning kan vara att få jobb på utbildningsorten, här i Stockholm till exempel där utbildningen finns är det ett högt tryck på skolorna. Men kan man tänka sig bo utanför storstäderna ser utsikterna ofta bättre ut. Jag skulle vilja samarbeta med lärare på en mikronivå, att ha den här konstanta uppföljningen så att man kan göra största möjliga nytta för barnen som behöver hjälp. Framtiden får utvisa om det blir så! ●
Målet för Marina Youssef, Marian Hussein, Sara Alrashedi är att hjälpa människor.
TEMA
Framtidsdrömmar
Hur ser dina framtidsdrömmar ut?
Mona AlAbas
22 år, student, tandhygienistprogrammet, Göteborgs universitet
Hej Mona AlAbas, som går sista terminen på tandhygienistprogrammet vid Göteborgs universitet. Varför vill du bli tandhygienist?
– Jag har alltid tyckt om att gå till tandläkaren. Många blir förvånade när jag säger det, för det är ju inte en favoritplats för de flesta. Men jag har alltid trivts i de miljöerna, och jag kommer ihåg att jag som barn frågade både tandläkaren och tandhygienisten vad de tyckte om sina jobb. Jag är intresserad av vården generellt, och kände att tandvården i synnerhet skulle passa mig. Hur ser framtidsutsikterna ut?
– Man märker att det finns en efterfrågan på såväl nyutexaminerade som erfarna tandhygienister. Jag har faktiskt redan fått jobb på Folktandvården, så det känns både tryggt och spännande. Vad ser du mest fram emot?
– Att bli utmanad. Jag möter gärna patienter som behöver extra stöd, tandvårdsrädsla är något vi ser regelbundet. Det kräver att man är lugn, fångar in patienten och tar sig tid att förklara om vad som kommer att hända under besöket. Det gäller att anpassa sitt bemötande efter vem man möter – en förmåga som jag ser fram emot att vässa.
46 år, student, barnmorskeprogrammet, Lunds universitet
Hej Karissa Melkersson, som i sommar tar examen från barnmorskeprogrammet vid Lunds universitet. Varför vill du bli barnmorska?
– Jag är otroligt fascinerad av kvinnans inneboende styrka, att kunna bära och föda fram ett barn. I grunden är jag sjuksköterska och har längtat efter att få jobba som barnmorska i hela mitt yrkesverksamma liv, men det har inte funkat då vi är en internationell familj som flyttat mellan Sverige och USA ett par gånger. Nu händer det! Vad ser du mest fram emot?
– Att jobba självständigt och ta hand om kvinnor på mitt eget sätt. Man är inte riktigt sig själv när man har en handledare som går efter en.
Hur ser du på framtiden?
– Det är lite nervöst, jag är 46 år och mitt privatliv är superviktigt för mig. Jag är inte beredd att slita sönder mig för ingenting.
Min dröm är att jobba på förlossningen, jag älskar jobbet men vill se uppskattning i lönen – inte bara applåder. Jag fantiserar om att starta eget då det hade varit rena drömmen att kunna erbjuda kvinnor en verksamhet där allt finns under ett och samma tak.
Karissa Melkersson
”Som chef vill jag ge tillbaka”
Han valde chefsspåret för att skynda på karriären. Audionomen Hampus Åkerman är stolt över sitt yrke, men skeptisk till löneutvecklingen.
– Vill man inte bli chef tar det fort stopp.
HAMPUS ÅKERMAN VAR 30 år utan någon tydlig riktning med sina studier när han hoppade på audionomprogrammet vid Göteborgs universitet, en treårig utbildning med fokus på ljud, hörsel, medicin och psykologi.
– Jag var nybliven farsa och rätt vilsen kring om jag skulle fortsätta med kurser inom beteendevetenskap och humaniora, eller om jag skulle satsa på något tryggare. En kompis tipsade mig om audionom, och för mig som alltid sysslat med ljud och musik kändes det helt rätt. Dessutom ville jag jobba med människor, och utbildningen fanns i Göteborg där jag har min familj. Taget!
privata marknaden är väldigt liten. Det gör att man blir lite bunden som audionom.
Variationen av människor med olika behov och i olika åldrar är det bästa med jobbet – dock speglar det sig inte i lönen vilken specialistroll audionomer faktiskt har, tycker Hampus Åkerman.
»Vill man inte bli chef tar det fort stopp.«
Hampus tog examen för tre år sedan och jobbar nu inom Västra Götalandsregionen på audionommottagningen i Göteborg. Han lyckades landa ett jobb i sin hemstad – något som inte var självklart. Risken att behöva pendla till kranskommuner är stor, och valmöjligheterna när det kommer till arbetsgivare är små, säger han.
– Det är inte så att regionen har monopol, men det finns knappt någon konkurrens. Den
– Jag kände snabbt att jag nog måste skynda på min karriär lite, i och med att ingångslönen och utvecklingsmöjligheterna över tid är så pass dåliga. Jag har till exempel flera års erfarenhet av att jobba med barn med funktionsnedsättning, och trodde att det kunde premieras om jag ville jobba som barnaudionom. Men nej, det är inget som kommer att ge dig extra i lönekuvertet. Så jag bestämde mig för att satsa på ledarspåret. Vad ser du mest fram emot med att bli chef?
– Jag tycker det är riktigt roligt att leda. Under mina år i arbetslivet har jag alltid haft bra relationer med mina chefer, och tycker att de har gett mig mycket. Nu vill jag ge tillbaka och inspirera andra! ●
TEXT: THERESE JOHANSSON
Audionomen Hampus Åkerman satsar på ledarspåret för att få en bättre löneutveckling.
1
Läs in dig
Börja med arbetsplatsens lönepolicy. Försök att vara så pass påläst att du kan använda arbetsgivarens egna kriterier som argument för ditt anspråk. Använd senaste tillgängliga lönestatistik via Saco lönesök och om möjligt prata med kollegor eller blivande kollegor.
HÖJ DIN LÖN!
Redo för att håva in laxen?
Det lönar sig att komma förberedd till löneförhandlingen. Både vid nyanställning och årliga lönesamtalet.
2
Sätt ord på din kompetens
Visa vad du kan bidra med genom att lyfta fram vilket ansvar du har tagit tidigare eller andra kvaliteter som du kan tillföra arbetsplatsen.
3
Lägg dig inte för lågt
Baserat på statistik, utbildning och lönepolicy är det bra att ha bestämt sitt löneanspråk och inte bara fråga vad arbetsgivaren hade tänkt. Det är viktigt att inte lägga sig för lågt eftersom det är svårt att komma ikapp senare.
Framtidsdrömmar
Rätt argument
Det kan vara svårt att bemöta argumentet att det inte finns något utrymme för förhandling. Då kan man prata om hur man i så fall ska få en bra löneutveckling på sikt. Kanske går det att förhandla om något annat än pengar om du inte blir nöjd: semester, en kurs eller något annat som inte handlar om kronor och ören.
Provanställning
Om arbetsgivaren tillämpar provanställning kan man fråga om att få ett nytt lönesamtal i samband med att den övergår i en tillsvidareanställning.
Koll på kollektivavtal
Saknar din arbetsgivare kollektiv avtal är det inte säkert att de betalar in till din tjänstepension. Är så fallet bör du få kompensation med en högre ingångslön så att du kan pensionsspara på egen hand – annars går du miste om tusentals kronor per månad till pensionen.
Så funkar Gen Z på jobbet
Dagens unga ser på arbete på ett annat sätt än tidigare generationer. Det här skapar kulturkrockar på arbetsplatserna. Ett problem: deras föräldrar.
TEXT: THERESE JOHANSSON ILLUSTRATION: TEAM HAWAII
Inget nytt under solen – äldre generationer har i alla tider förfasat sig över de yngre. Men handlar det verkligen om att de är lättjefulla och bekväma?
Eller är det i själva verket så att unga i dag har förstått att arbete inte är meningen med livet? Är den lutherska arbetsmoralen på utdöende? Magnus Karlsson, sociolog vid Lunds universitet, tror att individen har blivit viktigare än kollektivet och att det skapar en krock i arbetslivet.
– Det finns en idé att unga människor är svagare och latare än förr i tiden, men det tror inte jag.
Däremot ser man på arbete på ett annat sätt än tidigare generationer. I dag är det för många lika viktigt att bli någon på sociala medier som att bli någon i arbetslivet. Jobbet är inte längre det viktigaste identitetsskapande verktyget,
»Jobbet är inte längre det viktigaste identitetsskapande verktyget.«
vilket gör att inställningen till arbete förändrats.
Dagens unga generation har ända sedan barnsben lärt sig att jaget är viktigast, menar Magnus Karlsson. Det är ju inte per definition fel, men det har format en jag-centrerad generation som kanske inte alltid synkar med arbetslivets idéer som bygger på samarbete och beroendet mellan varandra. Det egna personliga varumärket trumfar att ”göra rätt för sig” i
ett kollektivistiskt perspektiv. Men en ständig jakt på självuppfyllelse och att jämföra sig med andra för med sig en stress som kan leda till ohälsa, menar han.
– Att delta i någon slags popularitetstävling, se bra ut, ha mycket pengar, bära rätt sorts kläder är ett aldrig vilande projekt. Dessutom gör statusjakten att ett ”vanligt” jobb inte alltid känns meningsfullt. Man vill ha mer, bättre. Att leva så är förstås utmattande, och ur det perspektivet är det kanske inte så konstigt att många unga mår dåligt och sjukskriver sig.
Kan vi räkna med att dagens unga axlar den uppgift som väntar – att försörja en växande andel äldre i befolkningen?
– Om vi inte lyckas skapa ett samhälle där fler känner ett kollektivt ansvar kanske vi inte ska vara så säkra. Fortsätter vi att prioritera ekonomisk tillväxt framför hälsa och mänskliga värden får vi väl det samhälle vi förtjänar. Då blir status och popularitet viktigare än medmänsklighet.
EN ANNAN TENDENS är att föräldrar tar en allt större roll i sina ungdomars anställningsprocesser. Det visar en kartläggning från SVT. De söker jobb åt sina barn, följer med på arbetsintervjuer, förhandlar om lön – och till och med säger upp dem. Hur ska de då växa upp och klara sig själv?
– De kommer att klara sig jättebra. De flesta unga är drivna och ambitiösa, men det finns några orosmoln och ett av dem är att föräldrarna står i vägen. De måste verkligen ta ett steg tillbaka. Att ta över för mycket stjälper snarare än hjälper, även om man menar gott,
säger Charlotte Lindman, jobbsökarexpert på Arbetsförmedlingen.
Ofta kan det handla om ett kontrollbehov från föräldrarnas sida. Man vågar inte släppa taget, kanske för att man känner att man inte rustat sina unga vuxna tillräckligt väl för att klara sig själva, tror hon. Kalla det curling eller välvilja. Oavsett vad försvårar föräldrarnas desperata övertramp möjligheterna att landa ett jobb, menar Charlotte Lindman.
– Framför allt sabbar det möjligheterna till ett bra första intryck. En arbetsgivare vill ha en person som visar framfötterna och tar egna initiativ, och då måste det vara föräldrafritt. Annars blir känslan att ungdomen kanske egentligen inte vill ha jobbet, utan snarare att det är mammas och pappas vilja.
DE FLESTA UNGA tar sig in på arbetsmarknaden, med eller utan föräldrarnas hjälp. Men orosmolnen hopar sig även där. Enligt hälsoföretaget Feelgoods jobbhälsorapport 2024 korttidssjukskriver sig unga mellan 20 och 29 år dubbelt så mycket som sina äldre kollegor.
»En arbetsgivare vill ha en person som tar egna initiativ, och då måste det vara föräldrafritt.«
● Personer födda runt millennieskiftet. Kallas ibland zoomers eller post-millennials.
● Första generationen som vuxit upp med mobiler och tillgång till snabbt internet.
● Lägger mycket tid på dataspel och sociala medier, jämfört med äldre generationer.
● Sägs ibland att man har tio sekunder på sig att nå en Gen Z innan hen har bytt fokus. DET HÄR ÄR GEN Z
● Använder mejl i lägre utsträckning. Textar hellre än att ringa.
● Informerar sig via sociala medier och handlar gärna på nätet.
– Tröskeln att sjukskriva sig är för låg. Det görs för ofta och för lättvindigt, det kan vara för att man försovit sig eller för att man har ont i huvudet. I dag är det ofta lätt att göra det digitalt, via mejl eller sms. Skulle man i stället behöva ringa till chefen tror jag att många skulle tänka till ett varv extra innan man anmäler sig sjuk, om det handlar om lättare åkommor.
Sociologen Magnus Karlsson håller med om att det har skett en förändring i synen på att sjukskriva sig, men tänker lite annorlunda om detta.
– Att tröskeln att sjukskriva sig blivit lägre behöver ju inte alltid vara negativt, det kan vara bra att stoppa och återhämta sig innan man blir utmattad. Men stressen och presssen finns till stor del utanför arbetslivet, i det uppkopplade sociala livet. ●
PANEL
Vad drömde du om under
utbildningen?
– JAG HAR LÄST TRE terminer statsvetenskap. Jag pluggade inte med sikte på något jobb utan jag var mycket intresserad av politik.
Under studietiden siktade jag på att fortsätta på den akademiska banan, kanske doktorsgrad eller professur, men sedan kom livet emellan. Jag fick fru och barn och började jobba i stället. Först körde jag tunnelbana, sedan blev jag utbildare och till sist inspektör. Därefter fick jag jobb på Transportstyrelsen. När jag pluggade trodde jag inte att det skulle bli min biljett till en statlig tjänst, men det blev det faktiskt. Det stod mellan mig och en annan sökande till tjänsten. Vi hade samma meriter men han saknade akademisk utbildning, så de tog mig. Det blev ingen doktorsgrad, men jag är nöjd ändå.
– JAG MINNS INTE ATT jag hade någon riktig dröm under utbildningen, men jag visste redan när jag läste till sjuksköterska att jag ville bli barnmorska och vara med på födslar. Tidigt under karriären började jag också att jobba som timanställd med förlossningsförberedande kurser och vattengympa för gravida. Det blev en härlig kombination med arbetet på förlossningen i Mölndal. Så jobbar jag faktiskt än i dag, då jag driver min egen verksamhet med bland annat gravidyoga och massage här i Jönköping vid sidan av arbetet på förlossningen och BB. Jag har inga planer på att utbilda mig vidare utan trivs jättebra med mitt arbetsliv. Jag tycker om kontrasterna mellan det akuta arbetet och min egen verksamhet som är väldigt lugn och fridfull.
– JAG HADE VARIT till sjöss och jobbat som matros i några år när jag valde att gå en sjökaptensutbildning i Kalmar. Det var ett naturligt steg för att kunna jobba som styrman och kanske slutligen som befälhavare. Men när jag sedan hade jobbat som andrestyrman och överstyrman valde jag att gå iland, bland annat för att jag ville bilda familj. Jag fick jobb på Sjöfartsverket tack vare min utbildning och har blivit kvar sedan dess, i 20 år. Det är ett varierande jobb och jag trivs jättebra. Det är skönt att kunna ha en vardag och att slippa åka bort i många veckor i streck. Men med det sagt är jag inte säker på om jag är färdigseglad än.
Samer Sada 64 år, inspektör på Transportstyrelsen, Kista
Petra Weister 47 år, barnmorska på Länssjukhuset Ryhov, Jönköping
Marco Svantesson 51 år, VTS-chef på Sjöfartsverket, Malmö
YRKE: FLYGTEKNIKER
Doktorn kan komma
Om en pojke från Kiruna ska få ett nytt hjärta i Lund rycker
Svenskt Ambulansflyg ut – och flygteknikern Pablo Torres ser till att planet kan lyfta.
TEXT: KARIN PERSSON FOTO: MARGARETA BLOOM SANDEBÄCK
En ambulans rullar sakta in i hangaren. I dag handlar det inte om en akut transport, som inför en organdonation. Dagens resa är i stället schemalagd sedan i går och av det vanligare slaget för Svenskt Ambulansflyg. Ut hoppar ett neonatalvårdsteam som dagen före följt med ett litet barn från Umeå till Akademiska sjukhuset i Uppsala. Nu ska teamet flygas hem igen med tom kuvös, och då passar man på att ta med en annan patient som också hör hemma norröver. Allt går lugnt till.
Flygteknikern Pablo Torres har varit på plats sedan klockan sju i morse. Han har kontrollerat lufttrycket i däcken, gått igenom bromsar, syrgas och genomfört en rad andra kontroller, strikt reglerade i manualen. Han har också haft ett möte med piloterna och specialistsjuksköterskan som ska följa med på resan, där de briefat varandra om både planets och patientens status. Nu är allt klart inför avfärd och kaptenen Christian Möttönen tar emot den tjocka loggboken från Pablo Torres.
– På stora flygplan gör man klart allt och lägger loggboken i sätet. Här känner alla alla, berättar han.
Pablo Torres har varit med sedan Svenskt Ambulansflygs verksamhet startade 2021. Det nya uppdraget var så lockande att han och familjen bröt upp från den soliga tillvaron på
PABLO TORRES
● Ålder: 45 år.
● Bor: Sollentuna.
● Familj: Fru, tre barn.
● På fritiden: Går på gym, simmar, promenerar.
Gran Canaria, där de bott, jobbat och gått i skolan i några år, för att flytta hem till Sverige igen.
– Jag tyckte att det var jättespännande med ambulansflyg. Det var en ny flygplanstyp som jag inte jobbat med tidigare. Det var också roligt att det var en helt ny verksamhet och ett viktigt samhällsuppdrag.
SVENSKT AMBULANSFLYG ägs av landets 21 regioner gemensamt och transporterar varje år omkring 3 800 patienter, huvudsakligen mellan landets olika sjukhus men även till och från andra länder. Flygplanen behövs när patienter befinner sig långt ifrån den specialistvård de behöver. Det kan vara för tidigt födda barn som transporteras i kuvös till neonatalavdelning, personer som varit med om olyckor eller som ska genomgå planerade operationer.
När det handlar om stora avstånd är det ohållbart att flytta patienten med vägambulans. Helikopter är oftast inte heller ett alternativ. Dels är det få regioner som ens har någon ambulanshelikopter, dels tar resan mycket längre tid och blir långt dyrare än om man använder ett av ambulansflygets sex plan.
Verksamheten utgår från tre baser: Göteborg, Umeå och den här på Arlanda. Planen är byggda för att man ska kunna
Det finns en tydlig manual kring allt som måste kontrolleras varje dag.
EN DAG PÅ JOBBET
07.00
Kollar planeringen för dagens flygningar och gör den dagliga tillsynen av planen.
09.00
Briefing med piloterna och sjuksköterskan före första avgång. De planerar sin flight och berättar om patienten medan vi tekniker berättar om flygplanets status.
10.30
Dokumentation. Varje tillsyn kräver pappersjobb.
13.00
Nästa plan ska lyfta. Briefing och lastning upprepas. Mer dokumentation.
15.00
Vi koordinerar eventuella nattliga flygningar, blockerar plan för underhåll och planerar för morgondagen.
17.00
Klar för dagen, men skifttelefonen är på dygnet runt under de sju dagar jag är i tjänst.
bedriva intensivvård i kabinen. Alla gaser som används i en sjukvårdssal finns i planens väggar, medicintekniken som används är densamma som på sjukhusen. Belysningen är mycket starkare än i vanliga flygplan. Dessutom kan planen flyga högre än vanliga flygplan vilket ger dem fri väg.
Pablo Torres har tidigare jobbat som flygtekniker på stora flygbolag, bland annat på Maldiverna där han och familjen bodde under ett år när barnen var små. Den stora skillnaden med att arbeta på Svenskt Ambulansflyg tycker han är sammanhållningen kollegor emellan. Här har han ett nära samarbete med besättningen.
En annan skillnad är att när det är bråttom här, så är det för att människor är sjuka och snabbt behöver vård. På de stora flygbolagen finns samma stress, men då är anledningen av ekonomiskt slag.
»Det är teknikern som har ansvar att fatta beslut om planet får flyga eller inte.«
– Det kan vara extremt pressat att jobba som flygtekniker, för det är teknikern som har ansvar att fatta beslut om planet får flyga eller inte. Därför måste vi ha erfarna tekniker. Det går inte att chansa, även om det är press från alla håll.
PLANET MED neonatalvårdsteamet och patienten som ska flygas till sitt hemsjukhus bogseras ut och tankas. Den ena piloten gör tummen upp genom framrutan till Pablo Torres, som tittar på inifrån hangaren medan planet styrs runt och taxar mot startbanan.
Då och då hörs ett starkt vinande när ett plan lyfter utanför, men det är ingenting som Pablo Torres reagerar på. Han har jobbat med flygplan under nästan hela sitt liv. Som liten,
under uppväxten i Chile, fick han vara med i morfars verkstad och blev tidigt intresserad av mekanik. När han skulle välja gymnasieinriktning föll valet på en skola i Santiago, någon timme hemifrån, där han kunde utbilda sig till flygtekniker.
– Jag var 14 år och fick kontakt med helikoptrar och flygplan direkt. Man gjorde praktik redan första året. Sista året var jag på olika flygbolag och praktiserade och sedan fick jag jobb.
På det nya jobbet träffade han sin blivande fru, också hon från Chile men bosatt i Sverige, och fem år senare gick flytten till Stockholm. Här kunde hans certifikat inte konverteras till ett svenskt och han behövde därför läsa den tvååriga yrkeshögskoleutbildningen i Nyköping.
– Jag behövde göra om allt, men det hjälpte mig, för jag fick lära mig alla tekniska ord på svenska och förbättra min engelska.
SOM TEKNIKER PÅ Svenskt Ambulansflyg gör han dagliga, lättare kontroller av planen. En gång i veckan gör han en större check och efter 600 flygtimmar ska planen genomgå ett tyngre underhåll. Allt sker enligt en strikt
plan. En gång om året tas planen dessutom till Bromma där de plockas isär i smådelar och man tittar efter sprickor, korrosion eller annat som behöver åtgärdas.
Det händer att Pablo Torres möts av felmeddelanden när han slår på planet. Men det betyder sällan att det är något allvarligt problem. Oftast räcker det, precis som med en laptop, att starta om. Andra gånger behöver någon liten komponent bytas ut. Det har aldrig hänt att man till exempel behövt stänga av en motor under färd.
saker. Vi pratar med varandra och är medvetna om hur viktig kommunikationen är.
SVENSKT AMBULANSFLYG delar hangar med ett privatjetbolag med plan som kan hyras för stora summor pengar. Pablo Torres är inte lockad av att byta sida. Att han jobbar för att hjälpa människor i behov av vård, och inte nöjesresenärer, spelar roll.
»Jag tycker att det är jobbigt att se patienter med svåra sjukdomar.«
– Det gäller att alltid följa manualen, då är man säker på att man inte släpper iväg en maskin med något fel. Vi tänker också på mänskliga faktorer som påverkar oss, att vi behöver sova bra till exempel. Man är människa med ett privatliv, man kommer med olika
– Jag tycker att det är jobbigt att se patienter med svåra sjukdomar, för tidigt födda barn, sjuka barn och deras föräldrar. Det är sorgligt, men samtidigt förstås bra att de kan få den hjälp de behöver.
Han räknar med att han har minst 20 år kvar i yrket och har inga planer på att skola om sig.
– Jag vill alltid jobba med flyg. ●
Pablo känner att hans yrke är meningsfullt.
Det blir ofta stress inför ledigheten. Här är fyra saker
du kan göra för en bättre övergång mellan jobb och semester.
Nedtrappning
Både hjärnan och kroppen behöver nedtrappning mellan arbete och semester. Planera in nedtrappningen i jobbschemat i slutet av terminen. Gör du inte det kommer första dagarna av semestern att behöva ”offras” till det.
Planera
Prioritera vilka arbetsuppgifter som måste göras före semestern och vilka som kan vänta till efter. Lämna helst inte oavslutade arbetsuppgifter. Det kan påverka återhämtningen negativt. Planera också för första tiden efter semestern så att tillbakagången inte innebär stress.
Vanesak
Semester och lediga dagar är inte den enda återhämtningen du kan få. Ännu viktigare är att hitta balansen i vardagen mellan aktivitet och återhämtning – anspänning och avslappning. Det ska vara en vana.
Kontraster
Vad som kan ge återhämtning beror på vad belastningen varit. Vid fokusjobb är det bra med en promenad eller att prata med en kollega. Vid ett socialt arbete med mycket rörelse kan en lugnare aktivitet fungera återhämtande. Det gäller även under semestern – både anspänning och avslappning behövs.
TEXT: PER CORNELL
KÄLLA: Hanna Malmberg Gavelin, lektor i psykologi vid Umeå universitet och psykolog vid stress rehabiliteringen i Region Västerbotten.
SRAT
ditt fackförbund
Har du frågor?
Gå in på srat.se och hör av dig så hjälper vi till!
Mindre press på jobbet och mer plats för livet
DET ÄR INTE ALLTID lätt att hitta balans i tillvaron. Många har ett arbetsliv som innebär ständigt övertidsarbete eller jobbar i verksamheter som är känslomässigt dränerande. Utöver jobbet finns livet på hemmaplan. I min ålder tar många ett stort ansvar för sjuka eller åldrande föräldrar. Samtidigt ska du kanske ha ork att stötta vuxna eller halvvuxna barn att bli självständiga och redo för vuxenlivets ansvar. Men även utan ansvar för anhöriga eller barn i olika åldrar kan dina batterier säkert kännas urladdade nu när sommaren står för dörren.
»Alltför ofta har deltidsarbete blivit lösningen för att orka med vardagen.«
Vår nya rapport visar att många har en tuff arbetsbelastning. Alltför ofta har del tidsarbete blivit lösningen för att orka med vardagen. Men anställda ska inte behöva gå ner i arbetstid för att arbets miljön brister! Du ska ha ork för att hänga med på barnens fotbollsmatcher, odla dina fritidsintressen eller ta ansvar för sjuka eller funktionsnedsatta anhö riga. Det är orimligt att du som individ ska behöva avstå från inkomster för att skapa balans mellan arbete och fritid.
Det är bra att diskussionen om arbetstidsvillkoren är högaktuell. Jag vill se fler arbetsplatser som ger anställda goda möjligheter till flexibilitet, distansarbete, kortad arbetstid – och självklart en hållbar arbetsbelastning. Nu väntar snart en efterlängtad längre semester för många av er. Jag unnar dig verkligen återhämtning och lata, oplanerade dagar!
Magnus Nordström Förbundsordförande SRAT
Jag gillar ...
... att lite drygt 1 000 svenska forskare protesterar mot att forskning viftas undan som ”åsikter”. Vetenskaplig evidens är viktigt i demokratiskt beslutsfattande och får inte ignoreras av makthavare.
MEDLEMSKAP
Förmånerna i medlemskapet
Medlemskapet i SRAT ger dig många förmåner och erbjudanden. Amanda Sjöquist, chef för enheten kommunikation och påverkan på SRAT, berättar mer.
MEDLEMSKAPET I SRAT innebär trygghet,gemenskapochmöjlighet attpåverkapåarbetsplatsen. Dessutomgerdetförmåneroch erbjudandensomkangörabåde arbetslivetochvardagenenklare. Inkomst-ochmedlemsförsäkringar,karriärstöd, lönestatistik,webbinarier, banktjänsterochrabatterpå upplevelserärnågraexempel.Den gemensammanämnaren: förmånernaskavararelevantaoch värdefullaförmedlemmarna. Vilka medlemsförmåner upplever ni är mest uppskattade?
–Förutominkomst-ochmedlemsförsäkringarnaärkarriärstö-
det och lönestatistiken alltid efterfrågade, säger Amanda Sjöquist. Det är fint att vi kan bidra till ökad trygghet och hjälpa våra medlemmar ta nästa steg i sitt yrkesliv –oavsett om det är att skicka in sin första jobbansökan, ha lönesamtal eller byta tjänst.
Är det några nyheter på gång som medlemmarna kan se fram emot?
– Ja! Vi planerar ständigt nya webbinarier och fackliga frukostar, med fokus på viktiga och aktuella frågor. Håll utkik i vår kalender för att inte missa något. ●
TEXT: ANNA LUNDMARK
MISSA
På srat.se kan du se vad som ingår i ditt medlemskap och ta del av allt som erbjuds.
AVTAL Halvvägs in i avtalsrörelsen
Under 2025 pågår avtalsrörelse på i stort sett hela arbetsmarknaden. Halvvägs in i året har flera kollektivavtal för SRAT:s medlemmar blivit klara, och fler avtalsförhandlingar väntar under resten av året. Både avtal som löper ut och tillsvidareavtal förhandlas om eller ses över. Håll dig uppdaterad på SRAT:s avtalswebb, srat.se/ avtalsrorelse. Här hittar du senaste nytt men också annan avtalsinformation som hur en avtalsrörelse går till och vilka avtal SRAT är med och tecknar. ●
KRIS Verktyg för beredskap på jobbet
Vad händer på jobbet vid en kris? Och vilken roll har facket och du som förtroendevald? De fackliga centralorganisationerna Saco, TCO och LO har tagit fram ett gemensamt material om beredskap på arbetsplatsen, som verktyg för förtroendevalda. Materialet ger stöd i att lyfta beredskapsfrågor i dialogen med arbetsgivaren, säkerställa gemensam planering – och se till att medlemmarna får tydlig och viktig information. Broschyren hittar du på saco.se ●
SRAT
ditt fackförbund
Svar på frågor om ditt arbetsliv
SRAT:s experter svarar på dina frågor om arbetsmiljö, lön, rättigheter och anställningsvillkor.
Har du en fråga?
Mejla till kansli@srat.se
Vad ska stå i avtalet?
Jag har nyss tagit examen och ska precis skriva under för ett nytt jobb. Men vad ska stå i mitt anställningsavtal? Vad är viktigt att dubbelkolla innan jag skriver under?
SVAR: Grattis till examen och nytt jobb! När du börjar på ett nytt jobb är det bra att kolla att allt viktigt finns med i anställningsavtalet. Om det inte finns kollektivavtal måste till exempel lön, arbetstider, semesterdagar, tjänstepension och ersättning för övertid stå inskrivet – annars gäller det inte automatiskt. Se också till att anställningsformen (tillsvidare, visstid och så vidare) och hur lönerevisioner ska gå till finns med. Får du muntliga löften om förmåner eller annat extra, be att få det
skriftligt. Annars kan arbetsgivaren ändra sig senare. Passa också på att fråga om introduktionsplan och mentor, så att du får en bra start på din nya arbetsplats.
Elin Hallin
VAB när partner kommer hem?
Jag arbetar kvällar och min partner arbetar dagtid. I dag vabbade
jag med vårt gemensamma barn. Nu kräver min arbetsgivare att jag kommer in och arbetar resterande delar av mitt pass när min partner har kommit hem från jobbet. Kan min chef verkligen kräva det?
SVAR: Det måste finnas en anledning till att vara frånvarande. För att ha rätt att vabba måste du samtidigt få ersättning från Försäkringskassan. Om Försäkringskassan bedömer att du inte har rätt till ersättning finns ingen rätt att vara hemma. Det kan till exempel handla om att någon annan i hushållet kan ta hand om barnet. Arbetsgivaren har alltså rätt att kräva att en anställd kommer in och arbetar sitt pass om per-
Elin Hallin studenthandläggare
Jonatan Holm förhandlare
sonens partner kommer hem innan arbetspasset tar slut. Stannar en anställd hemma under tiden partnern också är hemma är det ogiltig frånvaro, vilket kan få konsekvenser för din anställning.
Jonatan Holm
Övertid utan kollektivavtal?
Jag arbetar hos en arbetsgivare utan kollektivavtal och har månadslön. När jag jobbar övertid så säger min chef att jag inte får något extra för det. Kan det verkligen stämma?
SVAR: Rätten till övertidsersättning regleras i kollektivavtal eller i ditt enskilda anställningsavtal. Om din arbetsgivare inte har kollektivavtal, eller om du kommit överens om övertidsersättning när du skrev på anställningskontraktet, så finns ingen rätt för dig till ersättning. Det är bara i kollektivavtal och inte i lag som ersättning för övertid bestäms. Detta är en viktig anledning till att vi alltid rekommenderar medlemmar att ta jobb där det finns kollektivavtal.
Jonatan Holm
»Det är bara i kollektivavtal och inte i lag som ersättning för övertid bestäms.«
Hur engagera mig fackligt?
Jag har funderat på att engagera mig fackligt på min arbetsplats. Det vore kul att hjälpa mina kollegor att få sin röst hörd och driva frågor som är viktiga för oss. Hur gör jag?
SVAR: Vad roligt att du vill engagera dig fackligt! Som förtroendevald kan du vara facklig företrädare eller skyddsombud. Men dessa två roller går att kombinera om du vill. På många arbetsplatser är det ofta samma person som har båda rollerna.
Som facklig förtroendevald representerar du medlemmarna på din arbetsplats i olika frågor och då måste du vara medlem i det fack du representerar. Ett skyddsombud representerar alla anställda på arbetsplatsen i frågor som rör både fysisk, social och organisatorisk arbetsmiljö. För att engagera dig behöver du bara ta kontakt med SRAT på kansli@srat.se. Som förtroendevald har du möjlighet att gå en facklig grundkurs som arrangeras på betald arbetstid. Det ger dig stöd för att komma i gång med ditt fackliga arbete. Vi förhandlare finns alltid som ditt bollplank. Till mig och mina kollegor kan du ställa frågor eller få råd om hur du bäst kan agera i en specifik situation.
Jonatan Holm
SRAT
ditt fackförbund
Från rådgivare till förhandlare
Saga är ny förhandlare på SRAT – men inte ny hos oss. Efter att ha jobbat som rådgivare vid sidan av sina HR-studier har hon nu tagit klivet till en roll där hon får göra verklig skillnad för medlemmarna.
Vad var det som gjorde att du ville börja jobba som förhandlare?
– Under min studietid fick jag upp ögonen för arbetsrätt och insåg hur viktig den svenska modellen är för tryggheten i arbetslivet. Som förhandlare får jag göra skillnad, hjälpa människor i svåra situationer och kan påverka villkoren på arbetsmarknaden.
Du har tidigare jobbat vid sidan av dina studier som rådgivare hos oss – vad tar du med dig från det in i din nya roll?
SAGA SJÖSTRAND
● Bor: Upplands Väsby
● Gör: Förhandlare
● Ålder: 26
● Gör på fritiden: Är gymnastiktränare, tränar och umgås med vänner och familj.
Visste du att ...
– Att jobba som rådgivare under studietiden var väldigt lärorikt, och jag tar med mig mycket. Framför allt vikten av att ge tydliga, hjälpsamma svar – även vid komplexa frågor. Jag fick också arbeta med alla våra medlemsgrupper i olika ärenden, vilket gav en bra helhetsbild av yrkesgrupperna och våra kollektivavtal.
Vilka frågor eller situationer brinner du extra för att hjälpa våra medlemmar i?
– Jag brinner lite extra för individärenden, som vid uppsäg-
ning eller rehabilitering. Det är ofta tunga, känsliga situationer för medlemmen – då känns det extra meningsfullt att finnas där som stöd och se till att allt går rätt till. Vad har överraskat dig mest sedan du började som förhandlare?
– Hur bred och varierad rollen faktiskt är! Från individärenden och förhandlingar till att tolka avtal, stötta föreningar och förtroendevalda, och ge råd i både små och stora medlemsfrågor. ●
TEXT: ELIN HALLIN
... SRAT:s kansli har testat Suntarbetslivs verktyg ”Friskfaktorlabbet”. Syftet var att i samverkan jobba med friskfaktorer för att främja en god arbetsmiljö på kansliet. Vi arbetade med det vi redan gör bra och beteenden som vi kan förbättra. Testa på ditt jobb också! friskfaktorlabbet.suntarbetsliv.se
Saga Sjöstrand är ny förhandlare på SRAT.
FOTO:
PRIVAT
Visst har du plats för mer rabatter?
Missa inte Medlemsrabatten på villaförsäkringen!
Som medlem i SRAT kan du välja Folksams hemförsäkring för dina ägodelar till medlemspris, men om du bor i villa eller radhus behöver du också villaförsäkring för att skydda allt som hör till hus och tomt: tak, fasad, altan och trädgård till exempel.
Missa inte att du får 10 procent medlemsrabatt på vår villaförsäkring, och dessutom får du 10 procent samlingsrabatt när du försäkrar bilen, hunden och katten.
Har du larm? Mer rabatt.
Välj Folksam och njut av dina rabatter: folksam.se/forbund/villa
Har du uppdaterat
dina uppgifter?
Vi strävar alltid efter att ge dig rätt och aktuell information. Om du har ny e-postadress eller bytt jobb - uppdatera informationen på srat.se/min-sida eller skanna QR-koden.
Karriärstöd
Hos oss får du hjälp med:
Cv och personligt brev LinkedIn
Karriärrådgivning
Förberedelser inför anställningsintervju
