Björn Nordh har hittat en given lösning på hur infångad koldioxid ska fraktas. SID 12
Björn Nordh ser spårtrafikens fördelar.
” Du förtjänar mycket mer!
Boka rådgivning om försäkringar och pension!
Tack vare facket har du rätt till kostnadsfri digital rådgivning om pension och försäkringar på en tid som passar dig. 9 av 10 som gjort det säger att de är väldigt nöjda! Missa inte den här chansen att få bättre koll på ditt liv och din framtid.
Boka rådgivning här: folksam.se/bokaradgivning
Ett samarbete mellan ditt fackförbund och Folksam.
ESSENS
En medlemsförmån från ditt fackförbund SRAT, som är en del av Sveriges akademikers centralorganisation, Saco. Tidningen skickas per post/e-post till medlemmarna i förbundet.
KONTAKT
SRAT
Telefon, växel 08-442 44 60
Webbplats www.srat.se
Postadress Box 1419, 111 84 Stockholm
REDAKTION
Ansvarig utgivare Anders Berndt
Chefredaktör
Per Cornell, A4 per@a4.se
Art director Sandra Johnson, A4
Produktion
A4 Text & form, www.a4.se
Reportrar
Tim Andersson, Per Cornell, Therese Johansson, Karin Persson, Anne Ralf Hållbus
Fotografer och illustratörer
Christian Gustavsson, Per Knutsson, Team Hawaii
Omslagsbild
Per Knutsson
Korrektur
Monika Lann
TRYCK
Tryckeri
Linderoths tryckeri, Vingåker Upplaga 21 100 ex
Annonsbokning
Amanda Sjöquist amanda.sjoquist@srat.se
ISSN 2003-1548
Tidningen är momsbefriad
Bra för alla – med eller utan diagnos
ALLT FLER FÅR npf-diagnoser som adhd och autism. Det är funktionshinder som kan ställa till det i arbetslivet på olika sätt. Men som inte behöver göra det, beroende på hur ledarskapet ser ut och hur kulturen mellan kollegorna fungerar. I det här numret av tidningen borrar vi lite djupare i hur olikheter kan hanteras och hur hinder kan överbryggas. Det är lätt att glömma bort att grundläggande saker som att skapa en bra psykologisk trygghet i arbetsgruppen kan vara väldigt betydelsefullt för personer med en npf-diagnos. Men också för alla andra. Chefen Marie Ensparre delar med sig av hur hon gör för att försöka skapa en arbets plats som är bra för alla anställda.
»Psykologisk trygghet i arbetsgruppen kan vara väldigt betydelsefullt.«
Att människor är olika kanske de chefer som kräver obligatorisk träning på jobbet borde tänka lite på. Det som känns självklart och okomplicerat för en person kan vara ångestskapande och på gränsen till plågsamt för en annan. Så även om syftet med att införa gemensam och obligatorisk trä ning kan vara gott behöver gränsen mellan det professionella och privata respekteras, anser jag. Läs gärna mer om ämnet i vår spaning och dela med dig av dina tankar!
Missa inte ... ... arbetsgivarnas nya syn på säkerhetsprövning. (s. 11)
Per Cornell Chefredaktör
... chefernas nya syn på obligatorisk friskvård. (s. 20)
3/2024
3 START
5 AKTUELLT
8 GRANSKNING Nytt studiestöd med stora problem.
11 F&S Säkerhetskontrollerna ökar.
12 MÖTET Han har hittat lösningen på koldioxidtransporterna.
19 LISTAN Varning för perfektion.
20 SPANING Fler chefer kräver att de anställda tränar.
23 PANEL Det är roligast med mitt jobb.
24 TEMA Ett arbetsliv som funkar för alla.
34 SRAT
Anna-Karin Arnald har hittat sätt att hantera arbetet och sin adhd. Läs mer på sidan 28.
HÄLSA
Utejobb – en hel vetenskap
Trenden att förlägga kontorsjobb utomhus stärks och nu har första avhandlingen i ämnet publicerats.
FORSKAREN Charlotte Petersson Troije vill förändra synen på att kontorsarbete alltid måste utföras på kontoret. Beroende på hur arbetssituationen ser ut kan det finnas vinster med att genomföra vissa moment utomhus, kanske i rörelse. I maj disputerade hon med avhandlingen Turning Work Inside Out – den första någonsin om utekontor och kontorsarbete utomhus.
– Deltagarna i mina studier lyfter bland annat att de mår bättre, får bättre återhämtning, kan fokusera lättare, upplever bättre kommunikation och sociala relationer.
Sammantaget är allt detta positivt. Men de lyfter också fram känslor av skuld och illegitimitet, att det inte känns
som att de jobbar ”på riktigt” när de jobbar utomhus”, säger Charlotte Peterson Troije till Mälardalens universitet.
Hon menar att ledarskap och organisationskultur är de viktigaste nycklarna för att främja utomhusarbete. Ledarnas attityd till fenomenet är en förutsättning för att det ska vara möjligt.
Det finns även fysiska utmaningar för att kunna jobba utomhus. Det behöver kännas säkert, tillräckligt lugnt och hyfsat bekvämt att flytta arbetsuppgiften till en park eller promenad. Men ett större hinder är normer kring hur man ”ska” arbeta. Att kontorsarbete är oförenligt med fysisk aktivitet sitter djupt rotat i många organisationer, men är något som avhandlingen vänder upp och ned på. ●
TEXT: PER CORNELL
KONJUNKTUR Låg arbetslöshet i SRAT:s branscher
Arbetslösheten ökar generellt, men inom SRAT:s branscher har lågkonjunkturen inte slagit igenom på det sättet. De senaste siffrorna från Akademikernas a-kassa visar att 0,9 procent av medlemmarna får ersättning från a-kassa eller ingår i något program. Detta är betydligt lägre än genomsnittet för Sacoförbunden som ligger på 2,1 procent. Värst drabbade är arkitekterna med en arbetslöshet på 6,4 procent. ●
ARBETSMILJÖ
Regeringen vill minska antalet myndigheter och föreslår att Myndigheten för arbetsmiljökunskap, Mynak, slås ihop med Arbetsmiljöverket. I sitt remissvar ställer sig Saco delvis kritiskt till detta. Invändningarna handlar dels om att besparingarna är marginella, dels om att uppdragen hos de två myndigheterna är så pass olika att det kan skapa utmaningar med att upprätthålla det viktiga kunskapsspridningsuppdraget som Mynak har. ●
52 %
Så stor andel av Sveriges kommuner använder robotdjur inom sin äldrevård. Det är framför allt katter och hundar som används, enligt Sofia Thunberg, Linköpings universitet. ●
AKTUELLT
Studenter har oftast ett sämre skydd vid sjukdom eller olycksfall. Att bli studentmedlem i SRAT ger visst skydd.
FLER FÖRMÅNER
SOM STUDENTMEDLEM
Karriärstöd: hjälp med CV, personligt brev, tips inför intervjun. // Lönestatistik. // Gemenskap med andra inom yrket då SRAT består av flera yrkesföreningar. // Tidningen Essens fyra gånger per år. // Medlemskapet är gratis.
Förmånerna som många studenter missar
Även studenter kan bli sjuka eller råka ut för en olycka. Deras skydd är ofta svagare än för anställda.
UTBILDAR MAN SIG inom något av de yrken som SRAT organiserar finns möjligheten att bli studentmedlem. Många blir det men alla har inte koll på vad som egentligen ingår i medlemskapet. En förmån som alla studenter har utan extra kostnad är Sjukkapitalförsäkring Student. Det är en försäkring vid studieavbrott på grund av sjukdom eller olycksfall som har gjort medlemmen oförmögen att studera under minst 90 dagar.
– Studenter har ett svagt skydd om de blir sjuka eller skadar sig och det är därför den här typen av försäkringar finns. SRAT har valt att låta alla studentmedlemmar vara försäkrade genom medlemskapet, säger Lena Wallin, kundansvarig på Folksam.
En student som blir sjuk och inte kan klara sina studier kommer så småningom att förlora sin inkomst – studiemedlet från CSN. Försäkringen är tänkt att komplettera det grundskydd som finns via Försäkringskassan. Om man uppfyller villkoren för försäkringen får man ett engångsbelopp på 14 000 kronor. Villkoren är att studenten förlorar 75 procent av högskolepoängen
under en termin och är arbetsoförmögen till minst 50 procent under 90 dagar. Det finns ett par villkor till som kan vara bra att känna till: man måste ha varit arbetsför de senaste tre månaderna innan man tecknat försäkringen och om man blir arbetsoförmögen på grund av tidigare kända diagnoser under de första tolv månaderna gäller heller inte försäkringen.
Är det något annat kring försäkringar en student bör tänka på? – Det går att teckna en studenthemförsäkring genom oss. Mitt råd är att göra det eftersom en hemförsäkring också gör att man är försäkrad på utlandsresor till exempel ● TEXT: PER CORNELL
ARBETSMILJÖ
Det får oss att trivas på jobbet
Ny undersökning visar vad som får oss att gilla våra arbetsplatser.
SVENSKT KVALITETSINDEX har undersökt attityder till arbetet hos 10 000 anställda i Sverige. Det är sex faktorer som skapar nöjda och motiverade medarbetare: Ledning och organisation, arbetets innehåll och mening, påverkan och inflytande, social arbetsmiljö, närmaste chef och psykologisk trygghet. Att ledarskap och organisation rankar högst är inget som förvånar Karin Hagman, vd på Suntarbetsliv, som deltog i ett panelsamtal om undersökningen: – Man måste ha ett mänsk-
ligt ledarskap. Medarbetare vill bli sedda, och lyssnade på. Nu handlar inte ledarskap om att vara specialist på arbetsuppgifterna, utan om att vara bra ledare.
En del av undersökningen handlade om distansarbete. De som jobbar på distans visade sig vara mer nöjda med sin arbetssituation. De mest missnöjda var de som skulle kunna jobba på distans men som inte gör det, enligt undersökningen. ●
TEXT: PER CORNELL
SKIFTARBETE
Det finns tre saker som är centrala för hälsan när man jobbar natt, enligt experten Göran Kecklund, sömn- och stressforskare på Stressforskningsinstitutet. Det handlar om sömn, mat och dagsljus. Rådet är att sova 5–6 timmar på förmiddagen. Vad gäller mat bör man äta frukost, lunch och middag samt möjligen något lättare på natten. Dagsljus minst 30 minuter per dag är också viktigt. – Tänk också på att det sociala umgänget är viktigt för hälsan, säger han till tidningen Arbetsliv. ●
ARBETSMILJÖ
Facklig seger över råttorna
Kvinnohälsovården i Karlskrona har länge brottats med ett ovanligt arbetsmiljöproblem: råttor har tagit sig in i lokalerna. Skyddsombudet Annika Fellbo har drivit frågan om en permanent flytt från lokalerna, tillsammans med förhandlare från SRAT. Och nu har äntligen arbetsgivaren lyssnat. Verksamheten har varit utlokaliserad till olika platser i staden under processen. – Jag tror att både personal och patienter kommer tycka att det är skönt att få vara på ett ställe. Arbetsmiljön och patientsäkerheten har blivit lidande. Det känns som att vi äntligen blev hörda och tagna på allvar, säger Annika Fellbo till Sydöstran. ●
Reform kantad av problem
Den fackliga rörelsen gick med på att luckra upp
i karriären. Men CSN klarar inte av att hantera ansökningarna och det är brist på utbildningsplatser.
TEXT: TIM ANDERSSON
EN ÅLDRANDE BEFOLKNING, en grön omställning och en AI-revolution – svensk arbetsmarknad står inför stora utmaningar när det kommer till kompetensförsörjningen framöver. Ett viktigt verktyg för att möta dem är omställningsstudiestödet, en historisk miljardreform från 2022. Stödet som gör det möjligt för yrkesverksamma att vidareutbilda sig med hjälp av stöd från staten och omställningsorganisationerna.
men ända tillbaks till implementeringen av reformen.
– Man riggade en organisation som inte kunde omhänderta den. Man blev tagen på sängen av det stora intresset och det blev en chock för CSN att klara av att fatta de nödvändiga besluten.
»Det blev en chock för CSN att klara av att fatta de nödvändiga besluten.«
Eller, som är tänkt att göra det, snararare. Hittills har stödet dock kantats av stora problem. Av de 9 000 personer som det hade budgeterats för under 2023 var det bara 5 000 som fick det. I år beräknas medlen räcka till 17 900 personer, men enligt CSN:s utgiftsprognos kommer inte ens hälften av studiemedlen att hinna betalas ut.
Så varför går det så trögt? Mats Eriksson, förhandlingschef på SRAT, spårar proble-
Omställningsstudiestödet var en del av Trygghetsöverenskommelsen, som slöts mellan arbetsmarknadens parter och staten 2022. Reformen var fackets stora vinst i förhandlingarna, och den blev verklighet till priset av försämringar i lagen om anställningsskydd.
– Jag tycker inte att problemen kastar något dåligt ljus över förhandlingen. Lösningen är bra om man ser till slutprodukten. Och parterna har gjort sin del.
JA, PROBLEMET ÄR inte parterna – utan politiken. CSN fick inte tillräckliga resurser
Högre chef 75 000 kr/mån
Bidrag 21 298 kr/mån
Stöd kollektivavtal 24 850 kr/mån
Lån 12 514 kr/mån
Totalt stöd 58 662 kr/mån
Så mycket kan du få i omställningsstöd
Stödet består av bidrag och lån. Dels ett grundläggande offentligt bidrag som betalas ut av CSN, dels ett kompletterande kollektivavtalat bidrag som betalas ut av din omställningsorganisation, samt, om du så önskar, ett studielån från CSN.
Storleken på omställningsstudiestödet beräknas utifrån din lön. Du kan få upp till 80 procent av din tidigare inkomst i bidrag, dock högst 4,5 inkomstbasbelopp per år.
Ekonomichef 65 000 kr/mån
Bidrag 21 298 kr/mån
Stöd kollektivavtal 20 950 kr/mån
Högre tjänsteman 45 000 kr/mån
Bidrag 21 298 kr/mån
Stöd kollektivavtal 7 950 kr/mån
Lån 12 514 kr/mån
Totalt stöd 54 762 kr/mån
SIFFROR FÖR 2022. (MEDIANLÖN FÖR EXEMPELYRKE, ENLIGT PTK.)
Lån 9 924 kr/mån
Totalt stöd 39 172 kr/mån
Optiker 38 000 kr/mån
Bidrag 21 298 kr/mån
Stöd kollektivavtal 4 733 kr/mån
Lån 7 540 kr/mån
Totalt stöd 33 571 kr/mån
Audionom 30 000 kr/mån
Bidrag 21 298 kr/mån
Stöd kollektivavtal 2 700 kr/mån
Lån 3 781 kr/mån Så ansöker du
Kontakta din omställningsorganisation för råd om lämpliga utbildningar. De kan skriva ett yttrande om hur utbildningen stärker din position på arbetsmarknaden som skickas till CSN. De kan även betala kompletterande omställningsstudiestöd.
Ansök till utbildningen eller kursen du vill gå.
Totalt stöd 27 779 kr/mån
Ansök om statligt omställningsstudiestöd hos CSN.
GRANSKNING
för att handlägga alla ärenden. Komplicerade regler försvårade ytterligare för myndigheten.
I skrivande stund väntar 17 000 ansökningar på besked inför hösten.
Något annat som riskerar att undergräva omställningsstudiestödet är det begränsade utbudet av rätt sorts utbildningar: Om inte universitet och andra aktörer erbjuder kurser lämpade för personer mitt i arbetslivet spelar det ingen roll hur snabbt CSN jobbar med att bevilja ansökningar.
ENLIGT EN UNDERSÖKNING från Saco är 35 procent av dem som söker stödet akademiker. De flesta gör det för utbildning inom högskolan, och i första hand för fristående kurser och masterprogram.
Exakt vilka kurser och program går dock inte att avläsa, men vanliga utbildningsinriktningar som akademiker får stöd för är pedagogik- och lärarutbildning, hälsa- och sjukvård och informationsteknik. Det berättar Hedvig Modin, utredare på Saco.
– Det är kanske inte jätteförvånande uppgifter. Vi vet att det är många lärare som har sökt stödet, och många inom hälsa och sjukvård. Vad gäller intresset för informations- och kommunikationsteknik så speglar det väl behovet i samhället.
Saco vill att man ser över utbudet av kortare utbildningar och kurser, och att det blir mer flexibilitet vad gäller var och när man kan läsa dem.
– Lärosätena har en väldig utmaning i resurserna; det är inte upplagt så att man ska kunna satsa både på den här typen av utbildningar och bibehålla det som behövs för förstagångsstuderande. Vi har därför tryckt på att det krävs öronmärkta resurser för utbildning för yrkesverksamma.
HUR INTRESSET FÖR omställningsstudiestödet ser ut för SRAT:s medlemmar specifikt kan inte Mats Eriksson svara på. De får väldigt få frågor kring stödet på förbundet, vilket är naturligt, eftersom kunskapen och ansvaret ligger hos omställningsorganisationerna.
»Vi har tryckt på att det krävs öronmärkta resurser för utbildning för yrkesverksamma.«
– Generellt kan man säga att det inte finns någon jättehög arbetslöshet bland SRAT:s medlemmar. Vi har också en hel del professioner med legitimation. Samtidigt kan man ju då tänka sig att en del kanske skulle vilja förädla sin kompetens med att läsa in en master eller gå vissa kurser.
OCH FRAMÅT DÅ? Resursfrågan är fortfarande central. Det är ännu oklart hur mycket pengar som kommer att finnas avsatta för reformen i höstbudgeten. Vad gäller hanteringen har regeringen nyligen infört regelförenklingar som ska förkorta handläggningstiderna.
Samtidigt byggs erfarenheten och kunskapen upp hos CSN, konstaterar Mats Eriksson. Han är optimistisk framåt.
– Man ska akta sig för att kalla det här för en misslyckad reform. Det är det inte, även om det finns en tröghet i systemet. Det är en väldigt bra reform, som med råge väger upp försämringarna i arbetsrätten. ●
Ökad risk för rättsosäkerhet
Säkerhetskontroller har ökat de senaste åren och anställda tvingas lämna sina arbeten. Utan att veta varför och utan möjlighet att överklaga. Jonatan Holm, förhandlare på SRAT, ger sin syn på utvecklingen.
Säkerhetskontroller i arbetslivet har funnits länge – vad har förändrats?
– Det som har hänt är att man har breddat säkerhetsskyddsbegreppet i samband med ett allt oroligare världsläge. Den nya säkerhetsskyddslagen, som kom 2018, har börjat tolkas och implementeras mer aktivt för att skydda Sverige och säkerhetskänslig verksamhet mot till exempel spioneri, sabotage och terroristbrott. Säkerhetsskyddslagen står över andra lagstiftningar, till exempel diskrimineringslagen och LAS. Vad kan det få för konsekvenser för SRAT:s medlemmar?
– Vi har sett enstaka fall där medlemmar med en säkerhetsklassad tjänst blivit tvungna att lämna sina tjänster på vad som kan upplevas som lösa grunder. Det kan vara att arbetsgivaren gjort en kontroll där det framkommer saker som gör att man inte längre har förtroende för personen i fråga. Utredningarna är ofta hemliga, även för den det gäller, och det finns ingen överklagandeprocess. Man har som anställd rätt
Jonatan Holm Förhandlare, SRAT
att få reda på orsaken, till exempel spel, skulder, gift med fel person, men man kan inte göra något åt beslutet om man tycker att det är felaktigt. Det kan bli väldigt lätt för vissa arbetsgivare att motivera en uppsägning.
Kan facket hjälpa till och stötta?
– Den stora konsekvensen enligt mig är rättsosäkerheten. Upplever arbetsgivaren att det finns en grund för förtroendetapp – då är det lite du som anställd kan göra. Det som berör din säkerhetsklassning får bara diskuteras mellan dig och din chef eller säkerhetsavdelningen, någon facklig part
får i regel inte närvara. Så du som anställd kan bli väldigt sårbar i sådana situationer. Tänk dock på att alltid stå i kontakt med förbundet innan du skriver under eller godkänner något. Vilka yrkesroller kan beröras av detta?
– Främst kvalificerad personal inom Försvarsmakten och försvarsnära myndigheter, men också anställda i branscher som får samhället att gå runt – infrastruktur, värme, vatten, finans. Det kan vara många olika yrkesgrupper som påverkas i någon mån, allt från flygtekniker till trafikplanerare och vårdpersonal. Vad tror du om framtiden – blir det mer säkerhetskontroller?
– Jag tror att vi bara har sett början på det här. Den nya säkerhetslagstiftningen har flyttat ner från myndighetsnivå till lokal nivå. Sveriges säkerhet är alltmer utsatt, vilket gör att det kommer att ställa högre krav på både privata och offentliga arbetsgivare med samhällskritiskt uppdrag. I och med detta arbete kommer säkerligen fler av våra medlemmar att beröras. ●
Vart är
YRKE: STRATEGISK SÄLJARE
Räkna inte bort tågtrafiken. Green Cargos Björn Nordh har hittat den perfekta lösningen på ett kommande logistikproblem: hur man ska frakta infångad koldioxid.
TEXT: TIM ANDERSSON FOTO: PER KNUTSSON
MÖTET
Å
r 2020 var Green Cargos strategiske säljare Björn Nordh på en mässa i Köpenhamn, där man diskuterade möjligheten att transportera infångad koldioxid.
– Jag reste mig upp inför de 250 personerna som samlats där och ställde en enkel fråga: ”Har ni någon gång övervägt tåg?” Då utbröt skratt i hela salen.
Han berättar om händelsen under lunchpausen på Energimyndighetens nätverksträff på Citykonferensen i Stockholm. Han sitter framåtlutad i en soffa, så engagerad att han glömmer att själv ta mat.
Under klimatkrisens snabbt mörknande himmel har många, inklusive statsminister Ulf Kristersson, lyft fram den så kallade CCS-tekniken (Carbon Capture and Storage) som en springa av ljus. Kanske avgörande för att vi överhuvudtaget ska klara Parisavtalet.
Det handlar om att fånga in utsläpp från stora industrier, avskilja koldioxiden och sedan förvara den djupt nere i berggrunden.
BJÖRN NORDH
● Ålder: 54 år.
● Gör: Strategisk säljare på statligt ägda Green Cargo, Sveriges största aktör inom hållbar järnvägslogistik och en viktig logistikpartner till svenskt näringsliv. I hans uppdrag ingår att sälja in tågtransporter och ansvara för de affärer som Green Cargo har med energi- och drivmedelsindustrin. Kunderna är
St1, Stena Recycling och Arlanda flygbränsle. Ungefär 40 procent av tjänsten ägnar han åt olika uppdrag gällande den framtida koldioxidtransporten. Det handlar om alltifrån att profilera tågtransporter till att ta fram logistiklösningar.
● Familj: Sambo, barn och barnbarn.
● Fritid: Golf och vandringar.
Volymerna är stora. Sverige har potential att samla in ungefär 30 miljoner ton per år. Frågan om transporten är med andra ord central.
Pipelines, lastbilar och pråmar är vad som brukar föreslås. Efter att ha blivit utskrattad på den där mässan i Köpenhamn fick Björn Nordh av en tysk person veta att det sistnämnda är det självklara alternativet. Samma sommar blev det torka i Europa, och Rhen sjönk på vissa håll till runt 30 centimeter. Inte en pråm gick.
– Skrattar bäst som skrattar sist!
Nej, tåget är ett säkrare alternativ, menar Björn Nordh. Dessutom mer klimatneutralt. Och faktum är att det redan transporterar koldioxid. Det insåg han när han tittade närmare i kundkatalogen.
– Vi kör koldioxid för Linde Gas, vilket sedan blir kolsyrepatroner. Det har vi gjort sedan 80-talet, så varför ska vi bygga upp ett helt nytt transportsystem när det redan finns en traditionell infrastruktur för det här?
BJÖRN NORDH KOM till SJ via ett sommarjobb 1989. Då var han 19 år. Han hade inga tankar på att bli kvar där, men ett par år senare erbjöds han en intern chefsutbildning och tjänsten som chef för SJ Expressgods. I den rollen stannade han i två år.
Sedan blev han tågkonduktör.
Att försöka lösa utmaningen med hur infångad koldioxid ska fraktas upptar mycket av Björns tid.
EN DAG PÅ JOBBET
07.30
Arbetsdagen börjar med uppföljning av gårdagens arbetsuppgifter. Tar hand om kundmejl och frågor som dyker upp.
09.00
Här börjar mötestiden: kundmöten, kundevent, seminarier.
11.30 Lunch.
12.30
Mötena fortsätter. Kunduppföljningar och kundplanering framåt tar mycket tid i anspråk.
15.00
Planeringstid fram till 16.30. Förbereder presentationer.
– Problemet var bara att jag var yngst av alla tågkonduktörer och hamnade längst ner på listan, vilket innebar att jag fick ta de turer som blev över: jätteoregelbundna tider och helger – jag jobbade när som helst egentligen.
Som elitspelare i handboll var det svårt att få ihop det, så han gick vidare.
– År 1997 påbörjades avregleringen av järnvägen. Vad som senare skulle bli Green Cargo bildades, och jag flyttade till Örebro för att vara med och bygga upp det nya bolagets kundservice och operativa verksamhet.
Han hann sedan avverka några chefsuppdrag, först som gruppchef och sedan som avdelningschef för Green Cargos planeringsavdelning, innan han – på väg att till sist lämna branschen för något nytt – erbjöds jobbet som strategisk säljare.
– Vad som lockade var i grund och botten att vi har en bra produkt: miljövänliga transporter – hur svårt kan det vara? Jag är ingen säljartyp, men det var en kollega som frågade: ”Är du stolt över att jobba på Green Cargo?” ”Ja”, svarade jag. ”Bra – då är du en säljare”.
PARALLELLT MED yrkeskarriären har Björn
kommer sällan till tals. Det ska förändras, det är ett löfte från mig.
Och visst finns det mycket att komma till tals om. Branschen har stora och för alla synliga problem. Björn Nordh har upplevt hur järnvägen nedgraderats år efter år.
»Alla som står på en tågperrong
och får sitt tåg inställt ser att det inte är bra som det är nu.«
Nordh också haft en facklig bana. Nyligen valdes han till vice ordförande för SRAT-föreningen Trafik och järnväg (TJ), och inför årsmötet på Green Cargo i höst har han valberedningens stöd för att ta över ordförandeposten i den lokala klubben.
– Jag vill ha mycket att göra, konstaterar han med ett leende, fortfarande framåtlutad i soffan, fortfarande utan någon mattallrik framför sig.
Så vad hoppas han på för TJ:s räkning? Framför allt att föreningen blir mer framträdande i debatten.
– Det har varit väldigt mycket diskussioner om järnvägen de senaste åren, men vi med 3 400 medlemmar i administrativa tjänster
– Jag säger inte att det var bättre förr, men alla som står på en tågperrong och får sitt tåg inställt ser i alla fall att det inte är bra som det är nu. Det finns pendeltåg i Stockholm som går knappt varannan gång, och i Örebro ställs tåg in var tionde minut. Det är inte hållbart.
Så vad behöver göras? Han menar att det krävs ett omtag på en övergripande nivå, och vill se en utredning av avregleringens effekter.
– När Sverige gick in i den här avregleringshysterin var England förebild, och där har staten sedan dess tagit tillbaka kontrollen över järnvägen. Kanske ska vi överväga samma sak, eller hitta en mellanväg.
BJÖRN NORDH SER uppenbart plågad ut när han talar om tågets falnande rykte. När han började i branschen fanns en stor stolthet bland de anställda säger han. Nu är det mer av irritation. Men så återvänder han till koldioxidtransporten: Kanske kommer den inte bara att innebära en renässans för godståget,
utan också ett nytt narrativ kring järnvägen i stort!
Så hur långt ifrån är vi att den här tekniken ska bli verklighet?
Green Cargo är just nu involverade i fyra projekt som ska vara igång 2027. Ett sådant äger rum i Jordbro, där Vattenfall planerar en fullskalig anläggning för koldioxidinfångning vid kraftvärmeverket.
– Där handlar om 125 000 ton per år, som vi ska transportera i järnvägsvagnar. Vi vet bara inte vart, just nu.
NEJ, VISSA pusselbitar saknas ännu. Det behövs en del ”politiska beslut”, som han säger, för att finansieringen ska vara i hamn. Företagen föregår politiken. Faktum är att Sverige har hamnat efter i utvecklingen i koldioxidinfångning och -förvaring. För några år sedan var vi ledande, men på sistone har flera av de nordiska länderna gått om oss.
– Att vi har hamnat sist beror på politisk oenighet, och en känsla av: Varför ska vi göra det här, när det är Kina och USA som släpper ut nästan allting? Men det finns pengar att tjäna. Vi såg det senast när Microsoft köpte utsläppsrätter i energibolaget Stockholm Exergi, som planerar för Europas största bio CCS-anläggning.
»Det vi egentligen försöker göra är ju att rädda världen.«
Deltagarna i Energimyndighetens nätverksträff på Citykonferensen i Stockholm börjar göra sig redo efter lunchpausen. Till sist kommer en kvinna fram till Björn Nordh i soffan.
– Jag ska inte avbryta er, men önskar ni lunch?
Han tittar upp och tar tacksamt emot en tallrik kyckling.
– Kan vi i de nordiska länderna visa på en fungerande ekonomisk styrmodell för det här, så kommer andra att hänga på. Det vi egentligen försöker göra är ju att rädda världen. ●
Green Cargo har fyra olika projekt kring att transportera koldioxid.
Våga välja bort perfektionismen
Att vilja prestera bra är normalt. Att vilja prestera perfekt kan leda till problem. Här är fem saker som är bra att känna till om skadlig perfektionism, enligt forskaren Thomas Curran.
Tre typer av perfektionism
Det finns tre typer av perfektionism som alla kan orsaka skadliga effekter: att ställa omänskliga krav på sig själv, att ställa omänskliga krav på andra eller att tro att omvärlden förväntar sig perfektionism av dig.
Ökar kraftigt
Genom befolkningsstudier kan man jämföra hur unga människor ser på prestationskrav sedan 1980-talet. De senaste 20 åren har andelen som tror att omvärlden förväntar sig perfektion av dem ökat kraftigt. Detta sammanfaller ganska väl med att smartphonen slog igenom.
Skapar lidande
Perfektionism är en riskfaktor för utbrändhet, ätstörningar och depression.
Sämre prestation
Perfektionister tenderar att prestera sämre i vissa sammanhang, enligt ett experiment som forskaren Thomas Curran genomförde – den så kallade perfektionismparadoxen. Testgruppen fick veta att de borde klara en viss fart och sträcka på motionscyklar. Efter försöket fick de beskedet att de hade misslyckats. Sedan fick de en ny chans. Då presterade perfektionisterna sämre än övriga på grund av skammen från det första försöket.
Viktigare att inte misslyckas
Perfektionister har en tendens att prokrastinera eller ge upp inför svåra uppgifter eftersom de till varje pris inte vill misslyckas. De kan därför ha svårt att slutföra eller lämna ifrån sig uppgifter.
TEXT: PER CORNELL
Kan chefen tvinga dig att träna?
Träning verkar kunna ge positiva effekter i arbetslivet. Nu vill allt fler arbetsgivare införa obligatorisk friskvård.
TEXT: TIM ANDERSSON ILLUSTRATION: TEAM HAWAII
Varje fredag klockan 11.00 stänger Björn Borg kontoret en timme. Då är det dags för de anställda att dra på sig sportkläderna. Förra veckan var det gruppträning, löpning, och stretchövningar. Nu blir det boxning, berättar Henrik Bunge, vd på företaget.
Att arbetsgivare erbjuder tid eller bidrag för friskvård har vi vant oss vid. Björn Borg har dock gått ett steg längre och gjort träningen obligatorisk. Och det är man inte ensam om.
De senaste åren har ett antal arbetsgivare gått samma väg. Uppmärksammade exempel är Lidingö kommun, som har experimenterat med obligatorisk friskvård för äldreomsorgspersonal, och det kommunala bolaget Kalmar Vatten, där träningen skrevs in i befattningsbeskrivningarna och lönekriterierna.
Ytterligare ett är skoföretaget Icebug i Göteborg. Där nöjer man sig inte längre med
ett träningstillfälle i veckan, utan har utökat till tre timmar.
– Vi lägger otroligt stor vikt vid hållbarhet, i alla led: mänskligt, ekonomiskt och planetärt. Och vi lutar oss mycket mot forskning: Vad behöver människan för att må bra fysiskt och psykiskt? WHO:s rekommendationer är lätt pulshöjande aktivitet tre dagar i veckan, och det är det som vi har gått på, berättar Lhina Segerbo, people and culture manager.
Hon önskar att det fanns bättre verktyg för att mäta mjuka resultat, säger hon, men kontinuerliga självskattningsundersökningar
visar att samarbetsförmågan, produktiviteten och lojaliteten har ökat sedan de införde tre träningsdagar.
– Det vi kan sätta en datapunkt på är sjukfrånvaron. Efter ett och ett halvt år hade den sjunkit med ungefär 30 procent, och där ligger vi kvar.
Hennes slutsats om positiva effekter får stöd av en studie som utfördes på Folktandvården i Stockholm, där forskare följde 200 anställda med fysisk aktivitet på arbetsschemat: 2,5 timmars träning i veckan fick ned sjukskrivningarna med över 20 procent,
samtidigt som den självskattade produktiviteten hos medarbetarna gick upp.
På Icebug kan man välja träningsform individuellt. En promenad i skogen är ett alternativ för den som föredrar det framför tyngre ansträngningar.
På Björn Borg däremot sker motionen i grupp, men Henrik Bunge betonar att den ska vara tillgänglig.
– De gemensamma aktiviteterna ska vara inkluderande: alla ska kunna vara med, oavsett om man är elitidrottsman eller aldrig har tränat i hela sitt liv.
Ja, alla ska vara med. Även på regelbundna fystester, med armhävningar och 2 000 meters löpning. Kan man vägra? Nej.
– Vi ser träningen som ett arbetsmoment bland andra. Att säga nej blir då lite som att säga att man inte vill jobba med Excel. Vill du inte träna är det okej, men då kanske du inte ska vara på Björn Borg.
SOMLIGA FORSKARE, arbetsrättsexperter och ledarskribenter har invänt mot den
obligatoriska träningen och menat att den är ett sätt för arbetsgivarna att inte bara köpa vår arbetsinsats utan också vår hälsa, och att den är ett led i växande vilja att kontrollera våra liv.
Henrik Bunge känner igen kritiken, men håller inte med om att Björn Borgs fyspass skulle vara integritetskränkande.
som socialt utmanande att träna med sina kollegor och kanske att duscha tillsammans, men det finns sätt att komma runt sådana problem, enligt Henrik Bunge.
– Man kan ha separata duschar. Man kan stå längst bak när man tränar. Jag tror inte lösningen är att inte låta folk träna.
Fördelarna med fysisk träning är uppenbara, och att arbetsgivare vill ha högpresterande anställda och färre sjukskrivningar är inte konstigt. Många medarbetare är säkert också tacksamma för möjligheten att få röra på sig under arbetstid, utan möjlighet att prioritera väntande arbetsuppgifter.
MEN DE SOM INTE vill vara med då – kan de verkligen tvingas? Generellt sett inte, enligt Mats Eriksson, förhandlingschef på SRAT. På Försvarsmakten har man tre timmars träning i veckan, och anledningen är fyskrav som man måste leva upp till för att klara av sina arbetsuppgifter. Men inte ens där är det obligatoriskt, säger han.
Att det skulle vara möjligt att befalla friskvård, och särskilt utifrån ett mer allmänt hälsoperspektiv, har han svårt att se.
»Vi ser träningen som ett arbetsmoment. Att säga nej blir som att säga att man inte vill jobba med Excel.«
– Om du som individ vill vara någonstans där du bara behöver bry dig om dig själv, och alla beslut du tar bara har med dig själv att göra, och allting annat inkräktar på din integritet – visst, då är det väl integritetskränkande. Men då är ju allting annat som vi gör här det också.
Visst kan han fatta att det kan upplevas
– Kravet för att du ska ha ditt jobb kan inte vara att du spelar innebandy med dina kollegor på torsdagar. Visst kan arbetsgivare styra friskvårdsbidraget mot en viss träningsform. Men det är ovanligt, och det går fortfarande inte att tvinga medarbetaren att nyttja bidraget.
Om man skulle få ett krav på sig om träning och inte vilja delta, rekommenderar han att man vänder sig till facket.
– Då kan vi föra ett resonemang och undersöka vad som egentligen står i anställningsavtalet och som eventuellt skulle möjliggöra för en arbetsgivare att komma med sådana krav. ●
PANEL
När är ditt arbete som mest stimulerande?
34, sektionschef för rehabpersonal,
– DET FINNS NÅGRA arbetsuppgifter som inte är superstimulerande, till exempel vissa administrativa uppgifter, men jag känner ändå att varje arbetsdag är meningsfull.
Mest stimulerande är att kunna göra skillnad för samhället och för våra brukare. Jag tycker om att se till att medarbetarna trivs och lyckas med det uppdrag vi har. Jag får vara en del av den processen och stötta dem på vägen. Det känns också bra att kunna påverka verksamhetens utveckling. Jag har haft den här tjänsten i tre, fyra månader men har jobbat som chef i cirka fem år. Jag har valt att jobba inom vården för att jag tycker om att jobba med människor.
– ANLEDNINGEN TILL att jag har fortsatt som lots i 18 år är att jag får möta nya arbetsplatser varje dag. Jag ska manövrera fartyg jag inte känner tillsammans med nya människor, och få allt att fungera med naturens krafter. Vatten och vind påverkar oss mycket. Jag tycker om den utmaningen, att alla dagar är nya. Det driver mig. Det är som om jag har ett nytt skrivbord varje dag, med ny dator, nya system, nya pennor. Det gör jobbet väldigt kul. Om jag ska nämna något mindre stimulerande så får jag säga all väntan som ingår i lotsyrket, det kan vara lite tråkigt ibland.
58, säkerhetsenheten på Trafikverket förarprov, Borlänge
– DET MEST stimulerande är när jag får vara med och utveckla verksamheten för att det ska bli lättare för våra medarbetare att jobba. Det handlar mest om praktiska saker som larm och personskydd, kamerabevakning och tillträde till våra lokaler. Jag jobbar mycket direkt mot enhetscheferna på våra 34 olika förarprovskontor. Det är väldigt stimulerande att kunna hjälpa dem och jag får ofta så otroligt skön respons tillbaka. De är så nöjda och glada, de är guld värda allihop. Mindre stimulerande är att det kan vara svårt att få till förändringar, rent generellt. Men vi är ju en stor myndighet och våra kvarnar maler tyvärr lite för sakta ibland.
Burhan Tahhan
Malmö
Angelica Severin
49, lots på Sjöfartsverket, Kalmar
Mikael Stenberg
Mänsklig arbetsmiljö gynnar alla sid 26
TEMA
Npf på jobbet
Så påverkas Anna-Karin av adhd:n sid 28
Synen på diagnoser har ändrats sid 32
DIAG NOS ERNA JOBBET OCH
10 sidor engagerande läsning!
Fler får npfdiagnoser och fler blir sönderstressade av jobbet. Hur får vi ett arbetsliv som gör människor friskare och inte sjukare?
TEMA
Npf på jobbet
Diagnoserna som kan ställa till det på jobbet
Ett allt stressigare arbetsliv får ohälsan att öka. Inte minst bland personer med npf-diagnos. Ett mänskligare arbetsklimat skulle gynna många – diagnos eller ej.
TEXT: ANNE RALF HÅLLBUS
Innan millennieskiftet utreddes vuxna inte för autism eller adhd. Det betraktades som rena barndiagnoser som skulle växa bort. Mycket har hänt sedan dess.
Kunskaperna om npf-diagnoser har ökat och med dem antalet människor som utreds och får svar på varför delar av deras liv länge inte fungerat.
Samtidigt har arbetslivet blivit alltmer krävande, inte minst kognitivt. Att vara flexibel och kunna hålla många olika uppgifter i huvudet samtidigt är en utmaning för allt fler arbetstagare.
– För vissa som har exempelvis adhd kan arbetslivet fungera alldeles utmärkt. Men för många med en npf-diagnos är det otroligt viktigt att hamna i rätt yrke och på rätt arbetsplats, säger Ann-Kristin Sandberg, ordförande för Attention.
Det är en intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som adhd, autism, språkstörning och Tourettes syndrom. För två år sedan publi-
Ann-Kristin Sandberg
VAD ÄR NPF?
cerade Attention en rapport om att leva med npf på jobbet. Den visar att stress, rörighet och otydlighet är de vanligaste arbetsplatsrelaterade utmaningarna för personer med npf-diagnos – men också att de inte får stöd eftersom de tvekar att berätta om sin diagnos.
– En registerstudie från Socialstyrelsen visar att långt under 50 procent av vuxna med adhd finns i arbetskraften. Det finns givetvis flera orsaker till det, men negativa attityder och brist på kunskap hos arbetsgivarna spelar roll, säger Ann-Kristin Sandberg och fortsätter: – Det behöver inte handla om ovilja hos arbetsgivarna, utan snarare otrygghet. Man
● Npf står för neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Begreppet är omstritt, men inbegriper oftast diagnoserna adhd/add, autismspektrumtillstånd, Tourettes, språkstörning och dyslexi. Adhd är vanligast, men många har flera diagnoser samtidigt. Man räknar med att ungefär 40 procent av dem som har autism även har adhd.
vågar inte gå vidare i anställningsprocessen med någon som har en funktionsnedsättning som man saknar kunskap om. Det här gör i sin tur att många inte vågar berätta om sin diagnos. Det blir ett moment 22.
PÅ KAROLINSKA INSTITUTET i Stockholm driver KIND (Center of Neurodevelopmental Disorders) en rad forskningsprojekt kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. I samarbete med universitet i USA och Australien har KIND genomfört en stor undersökning där man frågat såväl arbetsgivare som anställda med npf-diagnos vad som krävs för att arbetet ska fungera bättre.
Svaren visar att för arbetsgivarna är det absolut viktigaste att från början veta vad som gäller.
– Arbetsgivare vill veta om det finns en diagnos hos en anställd. Var styrkor och svagheter finns, så att de är beredda på vad som kan hända, berättar Sven Bölte, professor i barn- och ungdomspsykiatri och föreståndare för KIND.
Vilka styrkor och svagheter kan då en npf-diagnos medföra?
Att tala om adhd som en superkraft eller att påstå att alla med autism har hyperfokus är förstås en grov förenkling. Hur en npfdiagnos påverkar vardag och funktion skiljer sig från person till person. Men inte sällan är personer med autism väldigt lojala, trivs de på en arbetsplats så stannar de. Många har också starka intressen och passioner, vilket leder till att de blir väldigt bra på det de fokuserar på. Lika förenklat kan man säga att många som fått en adhd-diagnos har mycket energi och är positiva och kreativa.
Samtidigt utvecklar många som har en npf-diagnos ångest, depression eller någon
form av utbrändhet. Att ha problem med att till exempel förstå sociala koder eller att skapa struktur i arbetet är tärande.
– Ibland blir det så svårt att den anställde mår för dåligt för att komma till jobbet. Det gäller att så tidigt som möjligt förhindra att någon hamnar där, säger Sven Bölte. Hur förhindrar man det?
»Arbetsgivare vill veta om det finns en diagnos hos en anställd.
Var styrkor och svagheter finns.«
– En tolerant kultur är ett första steg. Det kanske händer något konstigt ibland, men det får vara okej. Ur ett arbetstagarperspektiv tycker Sven Bölte att det är viktigt att ta reda på vilken kultur som råder på den arbetsplats man kommer till. – Vad förväntas av mig? Vad är möjligt att göra och inte göra?
Finns det någon annan på arbetsplatsen som har en diagnos och kan berätta hur hen hanterat det? Går det att få en mentor eller handledare?
Sven Bölte
Som kollega kan det vara svårt att hantera att en arbetskamrat inte följer spelreglerna. Vet man inte orsaken är det svårt att veta hur man ska agera, man kanske blir stressad och irriterad.
– Att vara vänlig och lugn och visa respekt fungerar i alla sammanhang, med alla människor. Försök hjälpa den som är uppenbart annorlunda och har svårigheter. I slutänden blir det bäst för alla, avslutar Sven Bölte. ●
TEMA
Npf på jobbet
Struktur är nyckeln för Anna-Karin
Full fart framåt. Men också framstupa sidoläge i soffan. För
Anna-Karin Arnald innebär adhddiagnosen att det kan vara svårt med balansen både på jobbet och på fritiden.
TEXT: ANNE RALF HÅLLBUS FOTO: CHRISTIAN GUSTAVSSON
Anna-Karin Arnald fick sin adhd-diagnos 2015. Då, för snart tio år sedan, började det för första gången talas om kvinnor med adhd.
– Tidigare hade det mest handlat om stökiga pojkar, men när jag började läsa på om hur diagnosen kan se ut för tjejer och kvinnor insåg jag att det ju handlade om mig.
Anna-Karin har alltid varit högpresterande. I skolan var hon något av en duktig flicka med höga betyg i de flesta ämnen. Men om hon tyckte att något var tråkigt var det omöjligt att ens försöka fokusera. Och praktiska ämnen, som slöjd och teknik, gick inte alls.
– Jag har alltid haft två lägen, av eller på. När det är ”av” får jag ingenting gjort, tar mig knappt upp ur tevesoffan på kvällarna. Och när det är ”på” får jag tusen infall och idéer och drar igång projekt. Det är härligt, men risken är att jag tar på mig saker som jag inte kan fullfölja.
Som hos många tjejer och kvinnor gick Anna-Karins svårigheter under radarn. Hon var duktig på att maskera och passa in; att sortera bort de delar av livet som ställde till problem.
Under 1990-talet utbildade hon sig till logoped och jobbade som det i tjugo år, med avbrott för två föräldraledigheter. Ungefär halva tiden var hon anställd, sedan startade hon eget och sedan sju år driver hon företaget Funkamera.
Hur har din adhd-diagnos påverkat dig i arbetslivet?
– Framför allt handlar det om struktur. Jag älskar struktur och är beroende av det, men saknar förmåga att själv skapa struktur. Tider är en utmaning – jag kommer sällan för sent, men ofta i sista sekunden eftersom jag glömt något. Och allt som har med administration att göra är svårt. Jag slarvar bort papper och kvitton.
– Det är helt avgörande att ta hjälp med det som inte fungerar, av kollegor och andra. Utan den person som sköter ekonomi och allt annat som har med företagets administration att göra skulle jag inte klara mig.
DET ANNA-KARIN beskriver som en styrka från adhd:n; att inspirera och få igång andra, att spåna idéer och starta projekt, kan också bli en svårighet när hon tappar fokus, glömmer att följa upp och lämnar kollegor och anställda kvar med ofullständiga underlag.
– Det kan låta som om jag är en diva som bara vill göra det som är roligt. Men så är det inte. Jag har inget emot att slita hårt, men vissa saker går bara inte.
ANNA-KARIN ARNALD
● Gör: Logoped och vd i företaget Funkamera, som arbetar med utbildning, hjälpmedel och information kring npf-diagnoser. www.funkamera.se
● Ålder: 53 år.
● Bor: På Skarpö i Stockholms norra skärgård.
Det finns hjälpmedel som Anna-Karin Arnald har stor nytta av på jobbet.
Vad krävs för att arbetslivet ska fungera?
– Det absolut viktigaste är tydlighet. Det funkar inte att jag och någon kollega stöter ihop i korridoren och i förbifarten kommer överens om något som ska fixas. Jag behöver få det skriftligt. Som de flesta med adhd älskar jag listor. Risken är att det blir så många listor att jag tappar kontrollen över dem, så numera har jag en enda att-göralista som gäller alla delar i livet.
Vilka fler strategier har du för att få allt att fungera?
»Det funkar inte att stöta ihop i förbifarten och komma överens om något som ska fixas.«
– Först och främst att ta hand om mig själv fysiskt. Jag måste äta bra, träna och sova ordentligt. Jag äter adhd-medicin och den fungerar, men inte om jag har sovit dåligt.
– Jag har lärt mig att ta pauser när jag behöver. Det är ingen idé att köra på när jag är trött,
det blir bara fel. Jag använder en timer som jag sätter på 30 minuter, så att jag vet när jag ska ta paus. Det hjälper både när jag gör något tråkigt och när jag är helt uppslukad av något. Anna-Karin har hela tiden varit öppen med att hon har adhd. Men i arbetet med Funkamera träffar hon många som inte vågar berätta om sina diagnoser för arbetsgivare och kollegor.
– De tror att de ska få sparken och det är helt förfärligt. Att ha en npfdiagnos är inget skamligt. Vi finns överallt på alla positioner i samhället och vi kan bidra med väldigt mycket, säger Anna-Karin och avslutar:
– I den bästa av världar skulle det inte behövas några diagnoser. Alla skulle få vara som de är och få det stöd de behöver för att bidra med det de kan. ●
Chefens lösning funkar för alla
Chefen Marie Ensparre har hittat ett förhållningssätt som gör att alla på arbetsplatsen kan få fram sina styrkor.
TEXT: ANNE RALF HÅLLBUS
UNDER SINA 18 ÅR i yrket som tandhygienist, varav de tre senaste i en chefsposition, har Marie Ensparre gått flera utbildningar i arbetsmiljö och ledarskap. Där har hon lärt sig mycket, men ingenting om npf-diagnoser.
– Det har handlat mycket om anpassat ledarskap och att se den man har framför sig, men inget specifikt om funktionsvariationer.
landar fel. Men för att kunna ge rätt stöd är det en fördel om du känner till att det finns en diagnos och har kunskap om hur den fungerar.
Att berätta om sin npf-diagnos kan vara svårt. Det krävs stor tillit, till chefen och till de andra i arbetsgruppen.
– Det måste få vara okej att göra misstag och att be om hjälp – oavsett om man har en diagnos eller inte. Om det är något som skaver i arbetslaget försöker jag ta upp det direkt, säger Marie Ensparre.
MARIES
KUNSKAPSTIPS
Verktyget Johari fönster handlar om självkännedom, personlig utveckling och gruppdynamik. Det används för att förstå relationen mellan olika människor och för att uppnå bättre samarbete och kommunikation, till exempel i en arbetsgrupp.
Marie Ensparres intresse och engagemang för neuropsykiatriska funktionshinder har i stället väckts när arbetskamrater berättat för henne om sina diagnoser.
Läs mer om verktyget på prevent.se
– Som chef kan det vara svårt att hjälpa till och vara ett bra stöd om du inte vet vilka utmaningar någon har. Du kanske anar att det är något om personen har svårt med prioriteringar eller snabba förändringar, eller kommunicerar med andra på ett sätt som ofta
MARIE ENSPARRE
● Gör: Leg. tandhygienist och platschef på tandvårdskliniken Smile Västerås med 30 anställda.
● Ålder: 44 år.
● Bor: Västerås.
En adhd- eller autismdiagnos utesluter inte stor yrkesskicklighet, men medför ofta ett större behov av tydlighet och struktur. Med tiden har Marie Ensparre lärt sig vilket stöd som fungerar.
– Det kan vara att hjälpa till att prioritera och avlasta den som arbetar i ett väldigt högt tempo och riskerar att bränna ut sig. Eller att någon som har svårt med kommunikationen först kommer till mig och bollar ett problem innan det leder till konflikt med andra.
Det viktigaste, menar Marie Ensparre, är att arbetssättet blir en rutin och ingen punktsatsning när det krisar. Som chef måste man gång på gång komma tillbaka till frågan om hur alla i arbetslaget är mot varandra.
– Det är inte så att det finns ”normala” och ”de med npf”. Vi befinner oss alla på en skala när det gäller stresskänslighet, arbetstempo, förmåga till struktur och sätt att kommunicera. Alla behövs och om det finns en grundläggande psykologisk trygghet i arbetsgruppen finns möjlighet för alla att blomma ut. ●
Marie Ensparre
Npf på jobbet
EN BRÅKIG HISTORIA
1911
Begreppet autism myntas av den tyske psykiatern Eugen Blucher, för att beskriva symptom på allvarliga fall av schizofreni. Några år tidigare hade en brittisk barnläkare, Alexander Chrichton, beskrivit barn med svårigheter att fokusera och ”bristande moralkontroll av patologisk karaktär”. Att de två tillstånden handlar om funktionsnedsättningar av varierande svårighetsgrad hos fler än ett litet fåtal barn, var vid tiden okänt.
Det har stormat rejält kring npf-diagnoserna under de senaste 100 åren. Arv eller miljö? Är det för många som får diagnos?
Superkraft eller funktionshinder?
TEXT: ANNE RALF HÅLLBUS
GRAFIK: SANDRA JOHNSON
Den österrikiske barnläkaren Hans Asperger beskriver i sin docentavhandling pojkar med drag som senare ska förknip pas med Aspergers syndrom, bland annat mycket starka specialintressen. Senare ska han upptäcka att några av de barn han mött och identifierat som autistiska i vuxen ålder utnyttjar dessa intressen och blir mycket framgångsrika inom allt från astronomi till litteratur.
1950-talet
Det biologiska perspektivet på barn med problem med uppmärksamhet, interaktion med andra, etc, trängs undan av psykoanalytiska och psykodynamiska teorier med utgångspunkt i Sigmund Freuds tankar. Överaktivitet, bris tande fokus och störande impulsivitet förklaras med att barnet har alltför överbeskyddande alternativt kyliga och avvisande föräldrar.
Sigmund Freud
1963
Diagnosen MBD (Minimal Brain Dysfunction), som använts sedan 1950-talet, breddas och inkluderar fler barn. Den definieras nu som ”barn med begåvning från medel till över det normala, som har vissa inlärnings- och beteendeproblem, från milda till allvarliga, associerade med indikationer på dysfunktion i centrala nervsystemet”.
1997
Den så kallade ”dampfejden” bryter ut när barnpsykiater Christopher Gillberg i en debattartikel i DN skriver att 10 procent av alla skolbarn har någon av diagnoserna damp, adhd, Asperger och Tourettes och att de behöver få anpassad undervisning i små klasser med tydlig struktur. ”Totalitärt och deterministiskt” hävdar kritikerna. Den infekterade striden pågår långt in på 00-talet.
2024
Breddade diagnoskriterier och framför allt ökad kunskap om npf har lett till att fler har fått en npf-diagnos.
I dag räknar man med att cirka 10 procent av svenska skolelever och 2,4 procent av alla vuxna har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.
I begreppet npf ingår i dag vanligen diagnoserna adhd/ add, autism, dyslexi, språkstörning samt Tourettes syndrom.
2009
FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning träder i kraft. Den innebär bland annat att personer med funktionsnedsättning har samma rätt att få och behålla ett arbete som andra. I Sverige tillhandahåller Arbetsförmedlingen ett introduktions- och uppföljningsstöd till nyanställda med bland annat npf-diagnoser.
SRAT
ditt fackförbund
Har du frågor? Gå in på srat.se och hör av dig så hjälper vi till!
Nya värmerekord kräver nya klimatinitiativ
SOMMAREN 2024 SUMMERAS med globala värmerekord, smältande isar och översvämningar. Europa och världen har åter plågats av skogsbränder och torka. Hettan har skapat ohälsa hos äldre och sköra, men även friska personer har lidit på grund av de extrema temperaturerna.
Vi kan snabbt hoppa över frågan om klimatomställning verkligen är en fråga för facket. Fackföreningsrörelsen har möjligheter och resurser att främja klimatvänliga jobb med goda arbetsvillkor. Klimatomställningen förändrar arbetsmarknaden i grunden och vi behöver spela en viktig roll i förändringsarbetet.
»Facken har resurser att främja klimatvänliga jobb med goda villkor.«
Våra medlemmar bidrar redan till en hållbar omställning – men vill använda sina kunskaper mer. Akademiker känner en betydande oro och har ett stort engagemang för klimatföränd ringarna. Varannan Saco-medlem tycker att deras arbetsgivare skulle kunna arbeta mer med klimatomställ ningen, enligt en Novus-undersökning som Saco gjort. Åtta av tio akademiker tycker att den politiska nivån skulle kunna bidra mer och efterfrågar en mer offen siv klimatpolitik.
Det är en utbredd vilja – så ge akademiker förutsättningar att jobba med den gröna omställningen. Bedriv en vetenskapligt underbyggd miljö- och klimatpolitik och använd ekonomiska styrmedel för att minska klimatpå verkan. Arbetsgivare och makthavare måste skruva upp ambitionerna och ta med facket i arbetet! Vi står redo med våra kunskaper som viktiga verktyg.
Magnus Nordström Förbundsordförande SRAT
Jag gillar...
...att jag blivit omvald som SRAT:s förbundsordförande. Det är en ynnest att få fortsätta att leda ett inspirerande, mångfacetterat förbund med medlemmar som gör skillnad i samhället.
AVTAL 2025
Arbetsmiljö och lön i fokus
Årets avtalsrörelse är avslutad och i vår startar en ny. Vi bad Mats Eriksson, förhandlingschef på SRAT, berätta mer.
Vilka frågor kommer vara i fokus för kommande avtalsrörelse?
– SRAT:s medlemmar arbetar inom många olika sektorer och branscher, så frågorna skiftar såklart. Men jag skulle säga att arbetsmiljörelaterade frågor, och då framför allt arbetstid, kommer att vara viktiga frågor. Vi har haft tuffa år med hög inflation och svårigheter i efterdyningarna av pandemin. Så anställdas löneutveckling och hur löneavtalen fungerar på arbetsplatserna kommer också att stå i fokus. Något särskilt spännande?
– Vi uppnådde flera framgångar i den senaste avtalsrörelsen som jag tror kan ge positiva rörelser framåt 2025. Sedan lär nog frågan om arbetstidsförkortning dyka upp i olika sammanhang.
Hur ser tidsplanen ut?
– Först ska det så kallade märket sättas av facken inom industrin. Detta ska vara klart till den 1 april 2025. Det kommer att pågå förhandlingar under hela 2025 inom olika avtalsområden. Det innefattar också de kollektivavtal som löper tills vidare inom statlig- och kommunal sektor. ●
TEXT: ANNA LUNDMARK
● En avtalsrörelse är då fackförbunden och arbetsgivarna förhandlar om medlemmarnas anställningsvillkor och lönefrågor.
ARBETSMILJÖ
Nya föreskrifter från 1 januari
Arbetsmiljöverket har gjort regelförnyelser i syfte att det ska bli lättare att hitta och använda reglerna om arbetsmiljö. Det nya regelverket kommer att börja gälla från den 1 januari 2025. Tidigare 67 föreskrifter har minskats till 15 och digitaliserats. Tanken är att ge en bättre överblick och tydliggöra vad som gäller för vem. Ett stort informationsmaterial finns på webbplatsen www.av.se/ regelfornyelse Under hösten kommer SRAT att göra särskilda kommunikationsinsatser om de nya reglerna. ●
KONFERENS
Hur påverkas vi av ny teknik?
Välkommen på SRAT:s ordförandekonferens den 7 november på Hotell Birger Jarl i Stockholm! Under dagen delar vi erfarenheter och perspektiv för att lära och stärka vår SRAT-gemenskap. Temat kommer att vara hur vi påverkas av AI och teknikutveckling. Inbjudna gäster kommer att inspirera på temat. ●
Mats Eriksson tror att arbetstidsförkortning blir en fråga under avtalsrörelsen.
Mats Eriksson
ILLUSTRATION:
SRAT
ditt fackförbund
Svar på frågor om ditt arbetsliv
SRAT:s experter svarar på dina frågor om arbetsmiljö, lön, rättigheter och anställningsvillkor.
Har du en fråga?
Mejla till kansli@srat.se
Stefan Strömqvist förhandlare
Marie Samuels medlemsservice
Ska jag berätta om min diagnos?
Jag har fått en npfdiagnos men vet inte hur jag ska göra för att det ska funka på jobbet. Helst vill jag inte berätta om diagnosen för min arbetsgivare, men jag skulle behöva anpassade arbetsuppgifter. Hur ska jag göra?
SVAR: Tack för din fråga! Jag förstår att det kan vara svårt att berätta. Detta kan ju många gånger vara en process som är knepig att förhålla sig till. Som medarbetare vill man ofta känna in så att beskedet om en npf-diagnos kan tas emot på rätt sätt. Du vill kanske att arbetsmiljön känns tillräckligt ”öppen” för att prata om detta. Jag förstår att du kanske vill avvakta lite innan du berättar om din diagnos.
Dock är ju öppenhet mot din arbetsgivare en förutsättning för att du ska kunna få nödvändiga anpassningar i arbetet. Mitt bästa råd är nog att hitta rätt tillfälle för dig att berätta, men att ändå vara öppen med att du behöver anpassningar. Det är arbetsgivarens skyldighet att förebygga arbetsrelaterad ohälsa. Jag tycker inte att du ska skämmas för att du har
en npf-diagnos. Och din arbetsmiljö måste vara hållbar på lång sikt. Stefan Strömqvist
Får jag arbeta inom spårtrafik?
Vad finns det för regler kring npf och spårbunden trafik? Kan jag ha vilka jobb som helst inom spårtrafiken?
SVAR: Om du har en npf-diagnos behöver du ha en läkarbedömning som fastställer att din funktionsnedsättning inte innebär en trafiksäkerhetsrisk. Eventuella läkemedel ska tas enligt läkarordination och inte ha effekter som innebär en trafiksäkerhetsrisk.
Du måste göra en årlig uppföljning av en läkare som behöver konstatera att det inte finns någon trafiksäkerhetsrisk på
grund av din funktionsnedsättning.
För mer information kan du läsa Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om hälsoundersökning och hälsotillstånd för personal med säkerhetskritiska arbetsuppgifter inom järnvägen. Men det är alltså inte helt omöjligt att jobba inom spårtrafik om du har en npf-diagnos.
Stefan Strömqvist
Får chefen fråga om diagnoser?
Får arbetsgivaren kräva information om tidigare sjukdomar och eventuella diagnoser vid en anställningsintervju?
SVAR: Det finns inga sekretessregler eller andra lagregler avseende vad en arbetsgivare får eller inte får efterfråga i en intervjusituation. Det vill säga inget hinder för en arbetsgivare att ställa frågor om hälsotillstånd eller liknande vid en anställningsintervju, även om det kan betraktas som integritetskränkande. Diskrimineringslagstiftningen har dock skyddande regler om hur sådan information får användas av en arbetsgivare.
Å andra sidan går det inte att rättsligt kräva
»Det är arbetsgivarens skyldighet att förebygga arbetsrelaterad ohälsa.«
Hur ändrar jag uppgifter?
Jag tycker att det var länge sedan jag fick mejl från er. Kan jag se vilka kontaktuppgifter ni har till mig?
att den sökande svarar sanningsenligt på arbetsgivarens frågor om till exempel diagnoser och hälsotillstånd.
Det är dock viktigt att vara medveten om att det råder sekretess kring vad hälso- och sjukvårdspersonal får berätta om en persons hälsotillstånd för tredje part, till exempel rekryterare eller chef.
I princip får man inte berätta någonting om det inte finns ett samtycke från den det gäller.
Stefan Strömqvist
SVAR: Du kan kontrollera dina kontaktuppgifter på Mina sidor på srat.se, där du loggar in med BankID. Se till att vi har aktuella kontaktuppgifter till dig så att du inte missar något! Ibland hamnar vår mejl i skräpposten, så det kan vara värt att titta där. På Mina sidor kan du också ändra arbetsgivare och meddela oss exempelvis att du blir arbetssökande en period. På samma ställe kan du se dina fakturor och vilka dina fackliga kontakter är.
Marie Samuels
FOTO:
GETTY IMAGES
ditt fackförbund
FÖRBUNDSSTYRELSEN
”Grundfackliga frågor är viktigare än någonsin”
Kerstin Wiström och
Madeleine Bagge valdes nyligen in i förbundsstyrelsen. Med starkt fackligt engagemang vill de göra skillnad.
Varför engagera sig i förbundsstyrelsen?
– Logopedförbundet är en av de större föreningarna i SRAT, och jag vill att vi har en tydlig röst i styrelsen. Jag har varit nyfiken på styrelsearbetet sedan jag engagerade mig och ser fram emot att få en bredare inblick, säger Kerstin Wiström, ordförande i Logopedförbundet. Vilken fråga tycker ni är extra viktig för SRAT att driva?
– Hållbart arbetsliv är en hjärtefråga för mig, men det finns många andra viktiga områden också, svarar Madeleine Bagge, ordförande i SRAT-A.
– Jag håller med och vill sär-
15 NOVEMBER
Chefswebbinarium: Att möta motstånd och konflikter. Om konflikter på arbetsplatsen och metoder för att hantera dessa.
Madeleine Bagge, ordförande i SRAT-A och Kerstin Wiström, ordförande i Logopedförbundet
skilt lyfta fram de grundfackliga frågorna. I dagens samhälle är de viktigare än någonsin. Vi måste vara en stark röst som kämpar för rimlig arbetsbelastning, rättvis löneutveckling och möjlighet till kompetensutveckling för alla våra medlemmar, säger Kerstin. Vilka yrkeserfarenheter tar ni med er till förbundsstyrelsen?
– Med sju års erfarenhet i Logopedförbundets styrelse har jag
blivit trygg i rollen. Mitt intresse för människor är en stor drivkraft, säger Kerstin.
– I mitt dagliga arbete läser jag lagtexter, vilket ger mig en stark grund i juridiska frågor, säger Madeleine.
Vad tog ni med er från förbundsmötet som ni tycker var särskilt positivt?
– Jag tycker det är en utmärkt utveckling att kombinera förbundsmötet med dialogmöten. Förbundsmötet är viktigt men kan vara lite torrt, och dialogmöten ger ett mervärde genom att låta oss prata med representanter från olika yrkesföreningar. Det påminner oss om SRAT:s bredd och att vi delar många gemensamma frågor, säger Kerstin.
– Jag håller helt med. Det är extra roligt att träffa människor som delar samma intresse och att höra andras perspektiv, säger Madeleine. ●
TEXT: JULIA NORDIN
19 NOVEMBER
Webbinarium med Danske Bank på temat jämställd ekonomi.
Facklig grundkurs för dig som är fackligt förtroendevald inom kommun, stad, region och kommunala bolag. Digitalt. Läs hela kalendariet på srat.se
18–20 MARS 2025
Vi bjuder in till kunskap!
Utbildning
Fackliga grundkurser
Skyddsombudsutbildning
Påverkan och opinion
UGL
Webbinarium
På olika teman som passar alla Chefswebbinarier
Facklig frukost
På aktuella ämnen med facklig anknytning
Vi uppdaterar vårt kalendarium löpande på srat.se/kalender Webbinarier och fackliga frukostar spelas in och finns tillgängliga att se i efterhand på webben.
Posttidning B
SRAT/ESSENS
Box 1419
SE-111 84 Stockholm
Karriärstöd
Hos oss får du hjälp med:
Cv och personligt brev LinkedIn
Karriärrådgivning Förberedelser inför anställningsintervju
