GRASNKNING Fler sjuka av stress
MÖTET
Pratar sex med unga
SPANING
Ta det onda med det goda
Iskallt
Lotsen Mikael Martling älskar vintern. Men att arbeta i kyla har sina risker. SID 28
Mikael Martling jobbar som lots i Piteå.
Karriärstöd
Hos oss får du hjälp med:
Cv och personligt brev
Karriärrådgivning
Förberedelser inför
anställningsintervju
ESSENS
En medlemsförmån från ditt fackförbund SRAT, som är en del av Sveriges akademikers centralorganisation, Saco. Tidningen skickas per post/e-post till medlemmarna i förbundet.
KONTAKT
SRAT
Telefon, växel 08-442 44 60
Webbplats www.srat.se
Postadress Box 1419, 111 84 Stockholm
REDAKTION
Ansvarig utgivare
Anders Berndt
Chefredaktör
Per Cornell, A4 per@a4.se
Art director
Sandra Johnson, A4
Produktion
A4 Text & form, www.a4.se
Reportrar
Tim Andersson, Per Cornell, Therese Johansson, Karin Persson
Fotografer och illustratörer
Andreas Blomlöf, Johanna Fond, Team Hawaii
Omslagsbild
Johanna Fond
Korrektur Monika Lann
TRYCK
Tryckeri
Linderoths tryckeri, Vingåker Upplaga 21 100 ex
Annonsbokning
Anna Lundmark anna.lundmark@srat.se
ISSN 2003-1548
Tidningen är momsbefriad
När bläcket fryser
är man illa ute
SOM JOURNALIST I Stockholms innerstad lever man i en ganska skyddad verkstad. I alla fall när det kommer till bistra väderförhållanden. Man kanske halkar runt på cykeln när det är dåligt plogat. Eller duckar för fallande isklumpar från taken när det töar. För att inte tala om när bläcket i kulspetspennan fryser – då är man riktigt illa ute.
»Han tar svävaren ut över isen från Piteå till fartyg som frusit fast.«
Det här skulle inte imponera på Mikael Martling. Han tar svävaren ut över isen från Piteå till fartyg som frusit fast på Bottenhavet och lotsar dem i hamn.
Grundberg som skickar ut sina medarbetare i 40 minus för att laga järnvägsspår. Läs mer om deras utmanande arbetsförhållanden.
Att jobba ute är en välsignelse ibland och en förban nelse andra gånger. Faktum är att kylan innebär hälsorisker som det gäller att ha koll på.
Därmed inte sagt att kontorslivet eller annat arbete inomhus är en dans på rosor. Tvärtom visar det sig. Aldrig tidigare har så många bli vit sjuka av jobbstress. Något är fel i balansen mellan krav och resurser, säger experterna vi talat med. Dela gärna med dig om ni har hittat en lösning på stress-epidemin – min mejlkorg är öppen: per@a4.se
Per
Cornell Chefredaktör
Missa inte ...
... att även prata om allt som faktiskt funkar på jobbet. Ibland är det rätt väg (s. 20)
... hur du kan tänka kring ditt professionella jag och hur det påverkar andra. (s. 11)
INNEHÅLL
3 START
5 AKTUELLT
8 GRANSKNING Negativ stress ökar lavinartat.
11 F&S Är du professionell lilla vän?
12 MÖTET Svåra frågor på ungdomsmottagningen.
19 LISTAN Fem tips till återhämtning.
20 SPANING Att stärka det som är bra.
23 PANEL För varmt eller för kallt på jobbet?
24 TEMA De arbetar i bister kyla.
34 SRAT 1/2025
på sidan 28.
Lotsen Mikael Martling trivs i kyliga förhållanden, men det kan ha sina utmaningar. Läs mer
AKTUELLT
FÖRSÄKRING
Så funkar nya a-kassan
Fler får ersättning, men den kan bli lägre och under kortare tid.
I OKTOBER INFÖRS stora förändringar i a-kassan. Det blir ett skifte som innebär att man bedömer inkomst i stället för arbetad tid. Fler kommer att kvalificera sig för a-kassa snabbare. Samtidigt kommer vissa få lägre ersättning kortare tid.
– Tidigare behövde man uppfylla ett arbetsvillkor baserat på antal arbetade timmar. Nu räcker det att ha haft inkomster över en viss nivå under fyra månader. Det gör det möjligt för fler att snabbare kvalificera sig för ersättning från a-kassan, säger Petter Broman, utredare på Akademikernas a-kassa.
Samtidigt innebär förändringen att a-kassans nivå sänks tidigare än i det nuvarande sys-
temet. Sänkningen från 80 procent till 70 procent sker redan efter 100 dagar i det nya systemet. I dagsläget sker sänkningen efter 200 dagar. – Att alla får sänkt ersättning efter 100 dagars arbetslöshet är en stor förändring för våra medlemmar.
Hur lång tid man kommer att få a-kassa ändras också. Det beror på hur länge man har haft lön innan man blev arbetslös. Ersättningstiden på 300 dagar ska bara gälla dem som haft regelbunden inkomst hela året före arbetslösheten. De som inte har haft det får ersättning i antingen 100 eller 200 dagar. ●
TEXT: PER C0RNELL
ARBETSMARKNAD
De privata leverantörerna av Rusta och matcha visade sig kosta mer än Arbetsförmedlingens egna tjänster. Nu kräver regeringen att de blir billigare och bättre. Om en aktör inte kan leverera behöver det få konsekvenser, säger arbetsmarknads- och integrationsminister Mats Persson i ett pressmeddelande.
Arbetsförmedlingen får i uppdrag att förändra tjänsterna så att betalningen till leverantören kopplas till resultatet, det vill säga hur väl de lyckas med att hjälpa arbetslösa till utbildning eller arbete. ●
ARBETSLIV
Tufft arbetsliv med npf-diagnos
Personer med npf-diagnoser har det betydligt tuffare på arbetsmarknaden än andra. En ny enkätundersökning från Riksförbundet Attention visar att mer än hälften har varit sjukskrivna på grund av sin funktionsnedsättning någon gång de senaste fem åren. Många med till exempel autism och adhd har också svårt att få och behålla ett jobb. Stresstålighet, flexibilitet och social kompetens är allt viktigare kompetenser och en utmaning för vissa. ●
Avgiften till Akademikernas a-kassa höjdes vid årsskiftet från 130 kronor till 140 kronor. Avgiften påverkas av de kostnader a-kassan har för medlemmar som behöver ersättning och deras genomsnittliga inkomst. ●
Det är inte säkert att utbildningen ”lönar sig” ekonomiskt.
Är det lönsamt med högskoleutbildning?
Akademisk utbildning ger en högre genomsnittlig livslön. Men en av tre utbildningar är olönsam.
SACO HAR UNDERSÖKT 35 högskoleutbildningar och i vilken mån de är lönsamma jämfört med att gå ut i arbetslivet direkt efter gymnasiet. I genomsnitt är det ekonomiskt lönsamt. Men det är mycket stora skillnader mellan olika utbildningar. 11 av de 35 utbildningarna ger en negativ avkastning, 2 går plus minus noll och de övriga har en positiv avkastning.
– De flesta utbildningar lönar sig
men det är bra att känna till att det finns stora skillnader. Sedan finns det såklart andra goda anledningar att studera på högskolenivå. Högre utbildning ger ökade chanser till jobb och möjligheter att få fördjupa sig i ämnen man är nyfiken på, säger Gilbert Fontana, Sacos utredare i arbetsmarknadsfrågor.
Inte helt oväntat är det utbildningar till kvinnodominerade yrken inom välfärden som är olönsamma. Förskollärare, biblioteksvetenskap, receptarie och tandhygienist är några exempel som utmärker sig negativt.
För tandhygienisterna, som är
en del av SRAT, konstateras att det skulle behövas en löneökning på 8,9 procent samt att man jobbar till 69 års ålder för att utbildningen ska vara privatekonomiskt lönsam.
– Utbildning ska löna sig! I dag är det kompetenskris i tandvården. 19 av 21 arbetsgivare uppger att de saknar tandhygienister. För att yrket ska vara attraktivt och hållbart under ett långt yrkesliv krävs högre löner, medinflytande, utvecklingsmöjligheter och balans mellan arbete och fritid, säger Fouzieh Eliassy, ordförande för Sveriges Tandhygienistförening. ● TEXT: PER CORNELL
VÅRD AV BARN
Vabbandet minskar
Färre småbarnsföräldrar tar ut ersättning för vab. Samtidigt är det fler som vobbar.
FÖR TREDJE ÅRET i rad minskar antalet vab-dagar som svenskarna tar ut från Försäkringskassan. Under 2024 minskade antalet dagar med cirka 9 procent, enligt myndigheten.
Samtidigt minskar också andelen dagar som tas ut av män. Under 2024 tog männen ut 38 procent av vab-dagarna.
– Även om vabbandet gick ned något under 2024 är det fortfarande på en högre nivå än före pandemin. Det behöver inte betyda att barn är mer sjuka nu än tidigare utan skulle också kunna bero
på att föräldrar vabbar i större utsträckning för barn som är sjuka, säger Andrea Kolk, statistikchef på Försäkringskassan.
Det minskade vabbandet sammanfaller med att fler har möjligheten att jobba och samtidigt vårda sjuka barn – så kallat vobbande. För många yrkesgrupper som har möjlighet att jobba på distans har detta blivit ett alternativ. Till exempel visar en undersökning från fackförbundet Akavia att två av tre tillfrågade har vobbat alla eller nästan alla dagar då de har vårdat sjuka barn. Detta ser troligen annorlunda ut bland dem som arbetar i yrken där jobbet inte går att göra på distans. ●
ARBETSMARKNAD
TEXT: PER CORNELL
SEMESTER
Maxa ledighet under året
Många storhelger ligger idealiskt för arbetstagare i år. Självklart beror det på vilken typ av jobb man har och schemaläggning med mera. Men för dem med ”kontorstider” och klämdagar i sina avtal går det att få tio lediga dagar i påsk med fyra semesterdagar, sju lediga med bara tre semesterdagar 1 maj och Kristi himmelsfärd samt 18 lediga med fyra semesterdagar i jul. ●
Arbetsförmedlingen borde kunna använda resurserna bättre än man har gjort. Det konstaterar Statskontoret i en rapport. Myndigheten behöver fokusera mer på personer som står långt från arbetsmarknaden och på att planera insatser som är arbetsmarknadspolitiskt motiverade. Det kräver också att Arbetsförmedlingen tydligare tar rollen som expertmyndighet på det arbetsmarknadspolitiska området.
– Arbetsförmedlingen bör vara bättre än regeringen på att bedöma vilka insatser som är mest effektiva, säger Statskontorets generaldirektör, Annelie Roswall Ljunggren. ●
Stressen skenar – aldrig varit högre
Fler än någonsin är sjukskrivna av stress. Värst är det för kvinnor mitt i livet inom välfärdsyrken.
– Något måste göras, säger Ulrik Lidwall, analytiker på Försäkringskassan.
TEXT: PER CORNELL ILLUSTRATION: GETTY IMAGES
ALDRIG TIDIGARE HAR så många varit sjukskrivna på grund av stress. Trenden är negativ och under de senaste fem åren har antalet långa sjukfall som har med stress att göra ökat med 25 procent. Siffrorna kommer från Försäkringskassans senaste lägesrapport som publicerades före årsskiftet. Det är tydligt i rapporten att kvinnor drabbas hårdare av negativ stress än män. Risken är dubbelt så hög för kvinnor att drabbas av sjukskrivning på grund av stress och värst är det för kvinnor mellan 30 och 39 år. Det finns två huvudförklaringar till detta: Yrken inom vård, omsorg och skola har sedan lång tid stora problem med social och organisatorisk arbetsmiljö. Det gör dessa yrken till en riskmiljö för negativ stress både för kvinnor och män. Men i dessa yrken är kvinnor kraftigt överrepresenterade och därför blir också fler kvinnor sjuka av stress.
– Det här handlar om en konstant obalans mellan krav och resurser men också mellan ansträngning och belöning som lön, uppskattning eller status, säger Ulrik Lidwall, analytiker på Försäkringskassan och författare till rapporten.
Den andra faktorn som rapporten pekar på är att många kvinnor tar ett större ansvar för obetalt arbete utanför jobbet – hem, barn och familj.
»Det här handlar om en konstant obalans mellan krav och resurser.«
Den här obalansen leder inte bara till rekordhöga sjuktal. Andra effekter kan vara rent fysiska, som hjärt- kärlsjukdomar eller ryggproblem. Dessutom uppger rapporten att uppskattningsvis 770 personer per år i Sverige förlorar livet på grund av arbetsrelaterad stress.
– Det är tydligt att något behöver göras åt arbetsförhållandena inom välfärdsyrkena.
Det tror jag många börjar inse. Det här leder
ju också till att många lämnar sina yrken, byter jobb eller går ner i tid för att orka med.
EN AV MÅNGA yrkesgrupper inom SRAT:s branscher som märker av stressrelaterad ohälsa är barnmorskorna.
– Våra medlemmar orkar mycket, men inte hur mycket som helst. Vi vet genom egna undersökningar att barnmorskor jobbar deltid för att klara sig. Det är också många som lämnar yrket. 25 procent av oss jobbar med något annat, säger Eva Nordlund, ordförande för Svenska Barnmorskeförbundet.
Hon pekar på den ojämlikheten som fördjupas mellan tjänstemän och välfärdsyrken inom vård, omsorg och skola.
– Vi kan inte gå och lämna barnen på förskolan i mjukisbyxor och sen gå tillbaka hem och jobba på distans. Vi ska vara på plats med väldigt liten möjlighet att påverka vår arbetssituation.
Hon pekar också på det som hon ser som den grundläggande orsaken till att den
● Kvinnor har en mer än fördubblad risk för sjukfrånvaro på grund av stressrelaterad psykisk ohälsa.
● Risken för sjukfall i psykiatrisk diagnos stiger markant i åldersgruppen 25–29 år och når en topp i åldrarna 30–39 år för stressrelaterad psykisk ohälsa.
● Det finns ett tydligt mönster med
psykiska ohälsan ökar mest bland kvinnor i välfärdsyrken.
– Om jag skalar löken ordentligt så handlar det om synen på manligt och kvinnligt arbete.
Att producera en bil värderas högre än att arbeta i vården.
För Hanna Adlerteg-Melinder, förhandlare på SRAT, är den negativa trenden ingen nyhet. Hon tror att det behövs insatser på olika nivåer.
– Som förbund kan vi göra vissa saker. Till exempel är arbetsmiljö stort fokus i den pågående avtalsrörelsen. Men den fackliga rörelsen kan också arbeta lokalt genom att skyddsombud och arbetsgivare arbetar tillsammans med arbetsmiljö och friskfaktorer.
»En nyckel till framgång är att förstärka det som är bra i arbetsmiljön.«
Själva grundproblemet som ofta handlar om ekonomiska resurser kommer man kanske inte åt varken lokalt eller i avtalsrörslen. Men Hanna Adlerteg-Melinder uppmanar ändå till att arbeta med det man kan.
– Vi vet att problemen är många. Men det finns också bra saker på alla arbetsplatser. Jag tror att en nyckel till framgång är att förstärka det som är bra i arbetsmiljön i stället för att bara fastna i det som är dåligt. ●
högre sjukfrånvaro för personer med barn i förskole- och lågstadieåldern.
● En jämnare fördelning av obetalt arbete i hemmet kan lätta kvinnors dubbla arbetsbördor och minska kvinnors sjukfrånvaro.
● Brister i arbetsmiljön i kontaktyrken och arbeten inom välfärds-
sektorn ökar risken för stressrelaterad psykisk ohälsa.
● Den organisatoriska och sociala arbetsmiljön har stor betydelse för sjukfrånvaro i psykiatriska diagnoser. Därför går det också att förebygga sjukfrånvaro i arbetslivet.
KÄLLA: PSYKISK OHÄLSA I DAGENS ARBETSLIV, FÖRSÄKRINGSKASSAN
Är du ett proffs på jobbet?
Frågan är vad det betyder egentligen. Tråkiga nyheter: Det räcker inte med att vara duktig på sitt kärnuppdrag, enligt organisationskonsulten Anna Tufvesson.
Hur är man professionell?
– En professionell medarbetare har förstått sitt uppdrag och har kompetens för att klara av det, men är också intresserad av att lära sig nytt. Det gäller även att ha god samarbetsförmåga, hög arbetsmoral, visa gott omdöme, kunna känsloreglera sig, vara öppen för att prova nya sätt att göra saker på och ta hand om sin fysiska och psykiska hälsa.
Det låter som ganska många saker man ska klara av!
– Ja, men jag tror inte att det finns någon som är professionell åtta timmar per dag, 40 timmar i veckan. För vi är människor och vi faller ur den professionella rollen gång på gång. Men min poäng är att detta är något eftersträvansvärt. Sedan får vi vara lite snälla med oss själva.
Vad är motsatsen till professionalitet då?
– Det kan till exempel handla om att du tappar din roll. Om du vill agera tvärtemot vad politiken har bestämt när du jobbar på en myndighet, då har du inte riktigt förstått ditt uppdrag. Det spelar
Anna Tufvesson
Organisationskonsult och har skrivit flera böcker om medarbetarskap och ledarskap, bland annat ”Professionell på jobbet” (Liber).
ärligt talat ingen roll vad du tycker, för du har en roll att fylla och det är en politiskt styrd organisation. Live with it eller byt jobb. Det är också oprofessionellt att tappa sin förmåga att känsloreglera. Det kan handla om att skrika på en kollega, eller att sitta och tjura på ett möte och visa med kroppsspråk och minspel att man är missnöjd för att man inte fått som man vill. Varför är det så viktigt att vara professionell?
– Jag tror att vi mår bra av att få känna oss professionella. Och när
vi verkligen på djupet förstått att vi är varandras arbetsmiljö får vi det bättre tillsammans. Vi åstadkommer förstås också bättre leveranser till dem vi jobbar för om vi agerar professionellt. Hur får man till samarbetet med andra?
– Till att börja med handlar det om en grundinställning, att man faktiskt vill samarbeta och tycker att det är viktigt. Man behöver kunna ta emot och ge feedback på ett bra sätt och inte ha så mycket prestige. Bra kommunikation är viktigt. Vi pratar mycket om att chefen ska vara tydlig i sin kommunikation men inte lika mycket om att medarbetarna också ska vara det. Finns det något särskilt chefer bör tänka på?
– Det allra viktigaste är att chefen skapar förutsättningar för sina medarbetare att vara professionella. Dessutom är det ännu viktigare att lyckas bibehålla sin professionalitet som chef än som medarbetare, eftersom det får större konsekvenser om det är chefen som börjar skrika på ett möte eller inte har förstått sitt uppdrag. ●
”Inget är förbjudet att prata om”
Det som ska ge glädje och njutning kan också vara svårt och mörkt.
Barnmorskan Anna Lysell får möta båda sidorna av ung sexualitet på ungdomsmottagningen.
TEXT: THERESE JOHANSSON FOTO: ANDREAS BLOMLÖF
YRKE: BARNMORSKA
IAnna Lysells bokhylla på barnmorskemottagningen i Karlshamn står allt inför öppen ridå. Här trängs kondomer, spiraler, attrapper, penismätare, pessar och anatomiska modeller av underliv. En fnitterfest för högstadieungdomarna som håller på att hitta sin sexualitet.
– De kommer i helklass, på gott och ont. Kondomerna brukar vara väldigt populära bland våra åttondeklassare. Det kan gå ganska vilt till med lite läckor från vattenfyllda kondomer här och var, men det får man ta. Det ska kännas lekfullt och lättsamt att komma hit, samtidigt som man får med sig viktig kunskap.
Anna Lysell var 36 år och hade fått sitt tredje barn när allt föll på plats. Det var barnmorska hon skulle bli. Hon hade jobbat som sjuksköterska i tio år, men hade länge känt att hon ville jobba med det friska, preventiva. Den sexuella hälsan kom ofta i skymundan, berättar hon.
– I den svenska hälso- och sjukvården pratar man inte om sex i termer av njutning. Underförstått anses det för privat som ingen annan har att göra med. Det är fortfarande lite tabu, och man fokuserar hellre på det patologiska. Men jag kände att jag ville grotta ner mig i hela människan, och där är sexualiteten en stor del.
I DAG ARBETAR Anna Lysell som barnmorska på ungdomsmottagningen, där hon utgår från
● Gör: Barnmorska.
● Ålder: 38 år.
● Bor: Karlshamn.
● Gör på fritiden: Drejar och sjunger i kör.
Karlshamn men reser runt mellan tre orter i västra Blekinge. Ett viktigt uppdrag för henne själv är att ge en positiv bild av sex – en motsats till hennes 90-tals sexualundervisning. – På den tiden var det liksom ”Akta könssjukdomar!”, ”Se upp så att du inte blir gravid!” Allmänt alarmistiskt och dömande kring sex, inte så mycket skoj. Så jobbar inte jag. Jag vill ge en positiv bild av sex och sexualitet, att det är något som är härligt och som man kan ha glädje av i livet.
Samtidigt är det inte direkt skoj jämt på mottagningen. Allvaret är också påtagligt. Anna Lysell berättar att hon ställs inför utmaningar dagligen, det är mycket känslor, tankar och dilemman som kommer fram när ungdomarna vågar öppna sig.
– Det är ett förtroende som jag inte tar lätt på, och det är något som måste förtjänas. Det här ska vara ett tryggt rum, där ungdomarna kan berätta vad som helst utan att föräldrar, skola, vården eller någon annan får veta. Men det är tufft när jag får vetskap om svåra saker, till exempel att man gått med på sex fast man egentligen inte vill, för att man tror att det förväntas av en. Eller att det handlar om ett brott.
Vad kan det vara för typ av brott?
– Ofta någon form av sexuell utsatthet, det kan vara övergrepp som upplevs ligga i gråzonen men där ungdomen efter att ha vågat
ANNA LYSELL
Anna Lysell vill ge unga en positiv bild av sex.
08.00
Börjar dagen med en biltur till någon av våra ungdomsmottagningar, det kan vara här i Karlshamn, Sölvesborg, Olofström eller Ronneby.
09.30 Second breakfast! En stående punkt är förmiddagsfikat med kollegorna, vi dricker kaffe och äter fralla. Mycket viktigt! Både för arbetsmoralen och gemenskapen.
12.00 Löprunda med arbetskamrat och sedan lunch.
14.00 Besök hos en skolklass. Vi träffas i aulan där jag, en kurator och en sjuksköterska informerar och svarar på frågor kring sex och samlevnad. Eleverna har i förväg fått skriva frågor på lappar som vi drar. Det brukar bli uppsluppen stämning. EN VANLIG DAG
16.00
Samverkansmöte med elevhälsan där vi pratar om vad som är på tapeten just nu i kommunen. Hur ser det ut med skolfrånvaron? Är det mycket tramadol i omlopp? Det är väldigt givande då vi är en liten kommun och jobbar med samma ungdomar.
17.00
Slutar jobbet och kommer hem till dukat bord. Jag lämnar och min man hämtar ungarna. Han är således hemma före mig och har middagen klar. Lyxigt!
19.00 Skjutsar och hämtar barn från diverse aktiviteter. Stressar för att hinna till min drejkurs.
21.00
Sitter i soffan och irriterar mig på att min kära partner tittar så mycket på tv medan jag känner mig präktig med min stickning.
ta steget och berätta själva kan komma fram till att ”ja, jag har blivit utsatt för en våldtäkt”. De samtalen är tuffa att ha, men samtidigt så viktiga. Det händer att personen inte vill polisanmäla, och då blir man ju så fruktansvärt frustrerad. Jag kan ju inte göra mer än att uppmuntra. Pushar jag för mycket kan det slå bakut.
EN STOR DEL AV jobbet handlar om att lyssna, ta sig tid för ungdomarna och inte stressa igenom ett samtal. En lyxvara i en tid där mycket ska effektiviseras och checkas av på rullande band.
– I många delar av hälso- och sjukvården har man så mycket press på sig. Man ska producera, det är så här och så här många samtal i minuten, typ. Men vi är här för ungdomarna, det är de som styr. Det är friare. Mitt uppdrag är att vara inlyssnande, lyhörd och stå på ungdomarnas sida. Inget är förbjudet att prata om.
Många av transungdomarna har mått dåligt länge och famlar efter allt stöd de kan få, berättar hon.
»Mitt uppdrag är
att stå på ungdomarnas sida.
Inget är förbjudet att prata om.«
Anna Lysell träffar också transungdomar som kommer till mottagningen kontinuerligt i väntan på könsbekräftande behandling. Då Blekinge saknar transvård skickas ungdomarna främst till Malmö, där väntetiderna är långa. Hon får möta dem i ett slags limbo. – Till mig kommer transungdomar främst när de börjar få besvär med sin menstruation. Känslan att inte känna sig hemma i sin egen kropp blir väldigt påtaglig när mensen kommer. Kroppen är liksom så tydlig när den börjar menstruera. Det blir jätteobekvämt. Jag kan hjälpa till att ta bort lite av det obekväma.
Fastän Anna Lysell inte är kurator letar sig de djupa samtalen in även i hennes rum.
– I första hand kommer de till mig för att bli blödningsfria, men samtalen kan kretsa kring allt från identitet till sexualitet. Många har funderingar kring vem de är, att de inte känner sig hemma i sitt biologiska kön. Det kanske inte alltid landar i en könsdysfori, utan också att det är helt okej att vara osäker, att man inte behöver sätta ord på det. Det är samma med sexuell läggning – man vet inte alltid, och det normaliserar vi.
DET ÄR SVÅRARE att nå killarna (eller penisoch pungbärarna som hon ibland säger för att poängtera att det är olika vilket kön man identifierar sig som), men när de väl kommer till mottagningen är det ofta med ett svepskäl. Skammen kan vara stor.
– Killar söker sig inte hit i lika hög grad som tjejer, av förklarliga skäl. De behöver inte preventivmedel. I den bästa av världar kommer de hit för att kolla könssjukdomar, typ jag har en prick på snoppen, och ganska snart inser man att de egentligen vill prata om något helt annat som tynger dem. Det kan vara allt från för tidig utlösning till att man känner att man
kollar för mycket på porr. Och det är så vi vill jobba – vi vill vara en lågtröskelverksamhet.
När hon började sitt jobb hade hon aldrig undersökt en pung eller penis. Det var inget som ingick i barnmorskeutbildningen. Men på ungdomsmottagning förväntas man kunna undersöka både det manliga och kvinnliga könsorganet.
– Jag fick möjlighet att läsa en kurs i andrologi, alltså motsvarigheten till gynekologin för kvinnan. Det var en förutsättning för att kunna göra ett bra jobb och undersöka både vaginor och penisar. Jag känner mig bekväm med båda nu.
klassrum och aulor att besöka. Sexualundervisning i skolorna ingår nämligen också i jobbet.
»Ungdomsmottagningar är inget vi ska ta för givet.«
– Vi är underbemannade och nedprioriterade, vilket gör det svårare att utföra våra uppdrag. Samtidigt är det ganska unikt för Sverige att ha ungdomsmottagningar, och det är inget som vi ska ta för givet, särskilt inte med de politiska vindar som blåser nu. Helt plötsligt kan man bestämma sig för att lägga ned ungdomsmottagningarna, och det skulle slå hårt mot de unga.
Är det därför du engagerar dig fackligt?
I RUMMET FINNS en mysig samtalshörna: mjuk matta, sköna fåtöljer och dämpad belysning. Men Anna Lysell är nästan alltid på språng – att bemanna tre ungdomsmottagningar innebär många resor och många
– Ja, jag brinner väldigt mycket för frågor kring ungas sexuella hälsa, att de ska prioriteras och få lov att ta plats. Jag har svårt att bara nöja mig, att titta bort, tänka att det löser sig nog. Jag känner en oro över utvecklingen, och att engagera mig fackligt är ett slags motståndshandling. Ett sätt att ta kontrollen. ●
Anna Lysell tar emot grupper och har enskilda samtal.
Fem tips för återhämtning
Intensivt jobb med mycket stress behöver inte vara ett problem. Om det också finns återhämtning. Här är fem bra tips.
TEXT: PER CORNELL
Sök kontraster
Har du ett stillasittande jobb, sträva efter rörelse. Är jobbet väldigt rutinmässigt kan något som ger intellektuell stimulans vara bra. Och vice versa så klart. Poängen är att försöka hitta en form för återhämtning som kontrasterar mot jobbet och som ger resultat.
Använd pauser och raster
Eftersom man har rätt till pauser och raster under arbetsdagen kan man lösa en hel del återhämtning redan på jobbet. Mikropauser som du utnyttjar kan ge mycket. Lite rörelse, en favoritlåt eller en kort vila – dina behov styr.
Regelbundenhet
Vi behöver ha olika energi under en dag. Det är naturligt att den pendlar. Därför är det ofta effektivt att hitta flera korta vilopauser i stället för att köra på tills man är helt slutkörd. Tänk inte att all återhämtning ska ske på helgen – planera in den i din arbetsdag.
Vila hjärnan
Med ett intensivt och krävande jobb kan det vara svårt att komma ner i varv. Men det finns ett enkelt knep som kan användas även under en rast: Stanna upp, se dig omkring och välj ett föremål. Granska det noggrant och detaljerat, som om du såg det första gången. Beskriv det sakligt inombords. Samma mentala träning kan utföras med hörseln eller känseln.
Prova dig fram Återhämtning ska göra dig piggare och ge ganska snabba och tydliga resultat. Utvärdera din återhämtning och testa lite olika saker som känns bra. Det är lätt hänt att hamna i scrollande på mobilen för att det är enkelt. Men ger det den återhämtning du söker?
Älta det dåliga eller stärka det goda?
Bästa sättet att nå framgång är inte alltid att ta tag i alla problem som finns. Man kan också välja glädjen och jobba med det som redan är bra.
TEXT: TIM ANDERSSON ILLUSTRATION: TEAM HAWAII
Ofta tenderar vi att gräva i fel och brister. Det här gäller både på jobbet och i livet i stort. Det gör oss kanske till dedikerade problemexperter – men tar det oss till framgång? Inte enligt den så kallade salutogena teorin, som i stället vill få oss att fokusera på det som funkar, oavsett hinder och motgångar. Den omfattar så disparata saker som idrott och barnuppfostran, och har på senare tid applicerats också på arbetslivet.
– Den mest grundläggande anledningen att fästa blicken vid det som funkar, snarare än där det fallerar, är för att det skapar ett allmänt positivt sinnestillstånd.
Det säger Gunnel Ryner, beteendevetare, föreläsare och författare. Hon är just nu aktuell med ”Hitta rätt i stället för att leta fel”, som nominerades till årets HR-bok 2024.
– För att vi ska få energi och kunna utvecklas behöver vi få känna stolthet över allt bra som vi redan presterar. Positiva känslotillstånd har visat sig göra oss både smartare och mer kreativa.
Det handlar dock inte om något ”positivt tänkande”, inskärper hon. Att man riktar
strålkastarljuset mot framgångsfaktorerna betyder inte att man blundar för verkligheten. – Frågan är vilken del av den vi lägger fokus på. Man ska inte förneka att det är jobbigt ibland, men snarare lyfta och undersöka de tillfällen då det är bättre. Även när det är jobbigt kan man fråga sig: ”Okej, finns det något i hur vi hanterar den här tuffa situationen som vi är stolta över?”
För att kunna lyfta styrkor måste man först identifiera dem, hos sig själv och i organisationen. Ett sätt att gå till väga är, enligt Gunnel
ska fungera i stället? Jo, mer samarbete över gränserna.
I nästa steg utforskar man tidigare framgångar, och om det finns situationer eller delar av verksamheten där det här gränsöverskridande samarbetet redan i dag realiseras.
– Om det gör det: Varför? Vad är det som orsakar att det ibland är lite bättre? Vi måste försöka att lära oss av det som är till nytta framåt, och göra ännu mer av det.
Ryner, att börja med att fundera över vad i arbetet som ger en energi. Det vi älskar att göra är samtidigt ofta det som vi är bra på.
– Sedan handlar det om att försöka använda de styrkorna ännu mer, i olika situationer. Att dra nytta av dem så mycket du kan.
PÅ EN ORGANISATORISK nivå gäller det att lyfta upp det som hindrar framgång och sedan göra en ”pof”, som Gunnel Ryner kallar det: en positiv omformulering. Om problemet är för många silos – hur vill vi att det
SÅ VAD ÄR DET DÅ mer generellt som får människor att må bra trots hinder och motgångar och som vi behöver stärka på våra arbetsplatser? Inom den salutogena forskningstraditionen stavas svaret ”KASAM” –känslan av sammanhang.
– Det finns tre dimensioner av KASAM: Man måste känna att det man gör är meningsfullt, att det känns begripligt, och att det är hanterbart.
Det berättar Ann-Sofie Forsmark, organisationskonsult och författare med bakgrund
som ekonom och hälsostrateg. Hennes senaste bok heter ”KASAM på jobbet”, och förklarar hur känslan av sammanhang kan visa vägen till ett mer hållbart arbetsliv. Att skapa förutsättningar för det är naturligtvis delvis en fråga för organisationen, men det finns också saker som den enskilde medarbetaren kan göra.
– Det mest grundläggande är att identifiera faktorer som lyfter och bär en känsla av meningsfullhet. Det kan handla om att det man gör är viktigt, men också att jobbet känns tryggt: man har en lön och trevliga kollegor.
I NÄSTA STEG ska man försöka att skapa en känsla av begriplighet. Det gör man enligt Ann-Sofie Forsmark genom ett ”frågebatteri”.
– Vad förväntas? Vad gäller? Vem ansvarar för vad? I det enklaste handlar det om att reflektera kring vad man gör i organisationen och vad det leder till.
Den sista delen är kanske den svåraste: hanterbarheten. Många kan uppleva att jobbet är jätteviktigt, meningsfullt och begripligt – men man hinner eller orkar inte med.
»Har vi inte inre resurser orkar vi inte jobba.«
Det är dock ingen quick fix, konstaterar Ann-Sofie Forsmark. Man måste börja med att fråga sig varför man överhuvudtaget är på jobbet.
SALUTOGENA TEORIN OCH KASAM
● Bygger på att stärka det som fungerar. Inom arbetsmiljöforskning är ett exempel att fokusera på friskfaktorer i stället för risker. Genom detta skapas ett positivt sinnestillstånd som för med sig andra positiva effekter.
● Känslan av sammanhang, KASAM, är en generell faktor som gör att människor mår bra på jobbet.
● KASAM bygger på att det man gör är meningsfullt, att det känns begripligt, och att det är hanterbart.
Att tillhandahålla de nödvändiga, yttre resurserna är upp till arbetsgivaren i samspel med medarbetaren. De inre resurserna, däremot, behöver man skapa och rå över själv.
– Vi ser i den senaste rapporten från Folkhälsomyndigheten att vi som folk inte sover tillräckligt, inte har tillräckligt bra kondition. Och har vi inte inre resurser orkar vi inte jobba.
Ann-Sofie Forsmark uppmanar oss att kartlägga vår KASAM. Var brister det? Eller, för att vara trogen det salutogena perspektivet: Vad i mitt arbetsliv behöver stärkas upp?
– Om man till exempel känner att ens roll är för otydlig, har man ringat in ett område att fokusera på och förbättra. Och när man gör det får det samtidigt effekt på andra områden: synergier uppstår som påverkar också meningsfullheten och hanterbarheten. ●
PANEL
Vad är värst, för varmt eller för kallt på jobbet?
Maria Renström
46 år, barnmorska på familjecentral, Falun
– KALLT ÄR VÄRST. Är det kallt på rummet blir jag kall ända in i märgen, och jag får framför allt kalla händer. Ingen gravid vill ha kalla händer på sin mage. Vi använder så mycket handsprit att det är svårt att undvika att bli kall. Därför brukar jag skölja händerna under varmt vatten innan jag känner på magarna. För att motverka kylan i rummet brassar jag på mitt extraelement så att det blir varmt och gött. Jag kan inte ha bastu här inne när det kommer en patient, men jag kanske själv vill ha lite bastu ibland när jag har telefonrådgivning och sitter stilla. Om jag fryser extra mycket ställer jag mig grensle över elementet och känner hur värmen går upp i hela klänningen. Underbart!
Jimmy Mårts
52 år, instruktör i flygteknik, Västerås
– DET ÄR FAKTISKT värst när det är varmt. Står du ute på en platta i solen i flera timmar och inte kommer undan, då är det varmt alltså. Vi kan inte heller klä av oss till shorts till exempel, utan vi måste ha våra skyddskläder och skyddsskor på oss. Det man får göra är att dricka mycket vatten och hålla sig så mycket som möjligt i skuggan. Även i en hangar kan det vara varmt, men då kan du åtminstone gå och svalka dig i ett rum med luftkonditionering då och då. Men det är klart, om man jobbar med riktigt stora maskiner och behöver krypa in i ett hål, då är det som i en ugn.
Lina Rubin
48 år , logoped på habiliteringsmottagning för vuxna, Ängelholm
– OM DET ÄR för kallt kan man ju klä på sig, men det är svårare att själv göra något åt saken om det är för varmt. När jag jobbade på skola tyckte jag det var svårt att få till en bra temperatur eftersom temperaturen styrdes lokalt. Om det varit en temperaturväxling under helgen kanske inte värmen hängde med på måndagen.
Nu jobbar jag i ett hus som bara är två år gammalt och den som byggde det har tänkt till, för här fungerar det jättebra. De av mina kollegor som är mer frusna av sig går ibland och hämtar en av regionens koftor. Själv är jag varm av mig och blir dåsig och tappar energi om det är för varmt.
TEMA
Kyla på jobbet
Riskerna ökar med kylan sid 26
Lotsen som älskar vinter sid 28
Mössa på – fem tips för att skydda sig sid 33
Jobbet måste göras. Även när temperaturen kryper under 40 minus. Hur klarar sig ”vinterns hjältar” på jobbet?
kallt
10 sidor kylig läsning!
TEMA
Kyla på jobbet
Plus och minus med vinterklimat
Sträng kyla, isande vindar, underkylt regn och vilda snösmockor. Vilka risker finns det med att arbeta utomhus i ur och skur? Och hur gör man för att hantera kyla på jobbet?
TEXT: THERESE JOHANSSON
Pansar-is” och snöoväder som förlamar landet. Järnvägsarbetare som tvingas laga rälsen i 35 minusgrader. Vädret kan onekligen ställa till mycket besvär, både för samhället i stort och den enskilde individen. Särskilt om man jobbar utomhus på vintern.
Drygt två av tio män och en av tio kvinnor utsätts för kyla minst en fjärdedel av sin arbetstid. Arbetsmiljöverket rekommenderar minst 14–15 plusgrader vid rörligt eller fysiskt arbete. Men den svenska vintern bjuder förstås på mycket lägre temperaturer än så. Någon bestämd temperatur då det är för kallt att arbeta finns dock inte. Det ska avgöras genom riskbedömningar.
Att jobba i kyla ökar risken för en rad sjukdomar, enligt en forskningssammanställning från Umeå universitet. Allvarlig nedkylning kan medföra högt blodtryck, hjärtinfarkt, stroke, nervskador och lungsjukdomar. Och
sårbarheten för kyla ökar om man är äldre än 40–50 år – en brännande faktor då allt fler människor arbetar längre och högre upp i åldrarna.
– Äldre förlorar mer värme och har svårare att kompensera den värmeförlusten. Till exempel försämras förmågan att reglera blodflödet till händer och fötter vilket är viktigt för att behålla värmebalansen, säger Albin Stjernbrandt, överläkare vid Norrlands universitetssjukhus och forskare vid Umeå universitet, som talade på ett webbinarium arrangerat av Afa Försäkring.
KLÄDER EFTER VÄDER. Ett mantra som hamrats in hos de flesta av oss sedan barnsben. Men hur ska man egentligen klä sig för att inte frysa när man jobbar – och går det att skydda sig mot köld i alla lägen?
– Att klä sig lager på lager med rätt material som transporterar bort fukt, isolerar och skyddar mot vind är en bra start. Däremot ska man undvika att ta på sig för många tunga och
otympliga plagg. Då riskerar man att belasta rörelseapparaten och det blir tyngre och osmidigare att utföra sina arbetsuppgifter.
– Dessutom är det svårt att klä sig för att skydda luftvägarna, särskilt om man har ett tungt fysiskt arbete. Ett alternativ är en värmeväxlarmask som skidåkare använder, men en sådan hindrar kommunikation och kan vara svår att interagera med annan skyddsutrustning.
SÅ HUR SKA MAN då göra för att undvika risker med utomhusarbete i kyla? Enligt Hanna Adlerteg-Melinder, förhandlare på SRAT, har arbetsgivaren ett stort ansvar för att säkra arbetsmiljön.
– Arbetsgivaren är skyldig enligt lag att tillhandahålla ändamålsenlig skyddsutrustning, till exempel kläder och skor som är anpassade för det arbete man ska bedriva, som kan stå emot kyla och vind så man inte drabbas av skador på muskler och leder på grund av nedkylning. Det kan också handla om att tillhandahålla värmefläktar, element eller uppvärmda lokaler att ta pauser i. Kan man vägra jobba om det är så kallt att det kan innebära risker?
– Kyla i sig är inte grund för arbetsvägran, men är man orolig för sin hälsa ska man flagga till arbetsgivaren eller skyddsombudet som då får göra en riskbedömning. Kanske kan arbetstiden justeras för att undvika de kallaste timmarna, det kan sättas in fler
»Att klä sig lager på lager med rätt material som transporterar bort fukt är en bra start.«
pauser eller monteras upp vindskydd för att kunna jobba i lä om det blåser hårt. Man ska aldrig utsätta sig för situationer där man kan drabbas av ohälsa eller olycka på jobbet, men man behöver göra den bedömningen tillsammans med sin chef.
Hanna AdlertegMelinder poängterar dock att det finns många fördelar att jobba utomhus även under vintermånaderna – så länge rätt förutsättningar finns.
– Forskning visar att utomhusarbete minskar stressnivåerna, stärker immunförsvaret och ökar koncentrationsförmågan. Har man goda förutsättningar på arbetsplatsen för att kunna bedriva jobbet på ett säkert sätt trots kyla finns det många positiva effekter med utomhusarbete. ●
Hanna AdlertegMelinder
TEMA
”Jag välkomnar isen och kylan”
Landa med svävare på is och borda främmande fartyg med repstege. Det låter som James Bond men för lotsen Mikael Martling är det en vanlig dag på jobbet.
TEXT: THERESE JOHANSSON FOTO: JOHANNA FOND
Där kommer Silva.” Mikael Martling pekar på det digitala sjökortet inne i lotsbåten, den röda pricken närmar sig punkten ute på havet där lotsningen
ska starta. Snart ska han borda ett främmande skepp och ta över rodret hos en främmande besättning.
Dagens uppdrag:
lotsa fraktfartyget i hamn.
– Man vet aldrig vem man träffar, och det är också tjusningen med det här jobbet. Nya båtar och nya besättningar varje dag, det ska-
par en variation i arbetet då själva lotsningen alltid går till samma hamnar.
MIKAEL MARTLING LOTSAR båtar som ska in i hamnar i Piteå och Skellefteå. Just i dag ska de in i Pitsundet, en smal farled med små marginaler för felnavigering. Blåser det blir det ännu trixigare – för att inte tala om när havet fryser till is.
– Vädret kan förändra spelplanen helt och hållet, och är helt avgörande för ens taktik och planering när man ska ta båtarna i hamn. Har isen lagt sig måste vi ta svävare eller hydrokopter till bordningsplatsen där fartyget väntar – sedan kan det behövas isbrytare.
För besättningarna på många av fartygen som behöver lotsning är isen exotisk. Ofta skrämmande. Större delen av lotsningen går då ut på att lugna kaptenen och besättningen, berättar Mikael Martling.
– De är ofta väldigt oroliga för hur det ska gå. Många har fått för sig att man absolut inte får backa båtarna i isen, för då kommer propellrarna att gå sönder på en gång, vilket inte stämmer. Då får jag lägga mycket tid på att övertyga kaptenen att jag kommer att backa den här båten snart för att kunna ta oss till och från kaj.
Förutom den terapeutiska rollen och svårnavigerade sund kommer jobbet med
Kyla på jobbet
Vädret kan göra det svårt för fartygen att ta sig in till hamnen.
Det kan vara tuffa väderförhållanden för fraktfartygen i norr under vinterhalvåret.
mycket väntan. Inte sällan i blåst och kyla ute på havsisen.
– Är det för tjock is kan fartyget som ska lotsas i hamn inte ta sig fram utan isbrytare, och det händer att de är långt borta. Då blir det en rejäl väntan. Ibland kör fartygen fast i isen, och då vet man att det kan ta några timmar innan de får hjälp att komma loss. Då står man där på isen och det är jättekallt, och det finns ingenstans att gå in. Har du varit med om någon farlig situation?
– En gång gick ett av repen till lotslejdaren, en slags repstege, av när jag stod på den på väg upp mot fartyget. Det var tur att jag var
● Gör: Lots på Sjöfartsverket.
● Ålder: 46 år.
● Bor: Skellefteå.
● Instagram: @martling.pilot
så nära att jag kunde hoppa av just innan det andra repet gick av. Jag var bara en halvmeter ovanför lotsbåten, men det hade kunnat vara åtta meter.
– Sedan att vistas på isen, det finns ju risker med det också även om isen ofta är tjock inomskärs så här års.
Ändå älskar han sitt jobb även på vintern. Kontrasterna mellan årstiderna uppe i norr lägger till ytterligare en dimension till lotsyrket, säger han.
– Jag välkomnar isen och kylan, det skapar en rolig variation i jobbet. Det känns nytt och kul varje gång man får lämna lotsbåten och i stället ta svävaren – en mäktig känsla att sväva fram över isarna.
Lotsbåten står nu kloss med det portugisiska fraktfartyget Silva och det är dags för Mikael Martling att klättra upp, ta över rodret och köra in i hamn. Vilka som väntar på båten återstår att se. Och repstegen? Den höll denna gång. ●
MIKAEL MARTLING
Mikael Martling tar över rodret och lotsar fartygen i hamn.
Kyla på jobbet
”Det fanns risk för personalens säkerhet”
För banarbetsledaren Andreas
Grundberg ska det mycket till för att inte skicka ut ”gubbarna” i spåret. Men när temperaturen visade minus 40 sattes arbetsmiljön på prov.
TEXT: THERESE JOHANSSON
– MINUS 40 ÄR så jävla kallt att det är svårt att beskriva.
Andreas Grundberg är inte främmande för kärva vintrar. Som den västerbottning han är ser han snö och kyla som helt vanligt väder, inte så mycket att jaga upp sig över.
Han arbetar som arbetsledare på Strukton i Vännäs, som sysslar med underhåll av spår och järnväg. Ett samhällsbärande jobb som behöver fungera året runt, dygnet runt. Men förra vinterns ihållande temperaturer på under 40 minusgrader ledde till att tågen ställdes in och bilar säckade ihop.
– Det var en utmaning när kylan bet sig fast under så lång tid. Köldknäppar på ner mot 40 minusgrader är inte ovanligt, men att det håller i sig över en vecka är vi inte vana vid. Då det fanns risk för personalens säkerhet fick vi ställa alla utomhusjobb förutom de akuta felavhjälpningarna.
KLÄDER EFTER VÄDER – och rätt skor som pallar trycket. Andreas och hans kollegor är vana vid kylan i norr, men att skydda sig mot temperaturer på under 30 minusgrader är
svårt. Nya riktlinjer har tagits fram efter förra vinterns rekordkyla, säger Andreas Grundberg.
– Man kan klara mycket, men just sådan extrem kyla är besvärlig, framför allt då vi är ute på spåren och jobbar. Är det för kallt ställer vi jobben. Vi arbetar säkert eller inte alls. Måste vi ändå jobba ute är det korta stunder med många pauser för att värma sig som gäller. Att förfrysa sig är lättare än man tror.
Vad såg ni för risker i extremkylan?
»Är det för kallt ställer vi jobben. Vi arbetar säkert eller inte alls.«
– Både att maskinerna man behöver för banjobb inte pallar trycket och att arbetsfordonen lägger av. Fryser bilen ihop på väg till eller från ett uppdrag och man blir stående mitt ute i ingenstans med en mil åt varje håll till närmsta samhälle – och du inte får tag i hjälp då är det inte kul. Det blir snabbt kallt. Behövde vi åka ut akut för att reparera något åkte vi alltid två. Det var aldrig någon som fick åka själv.
– Jag tycker vi hanterade det bra. Men det var skönt när temperaturen var tillbaka på mer normala nivåer. Att jobba ute i vår fantastiska natur är magiskt – och nu ser vi fram emot vårvintern här uppe. Inga mer köldknäppar tack! ●
Andreas Grundberg ● Gör: Banarbetsledare på Strukton. ● Ålder: 42 år. ● Bor: Vännäs.
ANDREAS GRUNDBERG
Upp
och hoppa!
Det är viktigt att hålla kroppen i rörelse för att inte droppa i kroppstemperatur.
Rasta mera
Ta så många pauser som möjligt i uppvärmd miljö och drick något varmt.
Säkra ansiktet
Mest utsatt, och svårast att skydda, är ansiktet. En tubhalsduk som går att dra upp eller balaklava i fleece eller ull värmer skönt.
SÅ SKYDDAR DU DIG MOT KYLAN
Rätt klädd, planering och vindskydd. Det finns flera smarta metoder för att hantera tuffa väderförhållanden.
Klä dig smart
Lager på lager värmer mer än bara ett tjockt plagg. Underställ i ull, isolerande mellanlager och vatten- och vindtätt yttre lager.
TEXT: THERESE JOHANSSON
Bekämpa blåsten
Kyla + mycket vind kan orsaka kraftig nedkylning. Använd provisoriska vindfång.
SRAT
ditt fackförbund
Har du frågor? Gå in på srat.se och hör av dig så hjälper vi till!
Det finns alltid mer som förenar än som skiljer
2025 ÄR AVTALSRÖRELSERNAS ÅR. SRAT och den samlade fackföreningsrörelsen ska förhandla nya avtal och utveckla tillsvidareavtal i privat, kommunal, regional och statlig sektor.
Fackförbundens möjligheter till att brett förhandla kollektivavtal kämpade vi länge och hårt för. Kollektivavtalen blev pelare i det svenska välståndsbygget. Med avtal följde fredsplikt och insikten hos parterna att bestående positiva resultat bäst kunde värnas genom att ge och ta. Konflikt ses som en sista utväg ur ett svårt och för stunden avtalslöst tillstånd.
»Kollektivavtalen blev pelare i det svenska välståndsbygget.«
SRAT har, tillsammans med de fackförbund vi samarbetar med, under året som gått förberett och förankrat våra yrkanden till arbetsgivarna. Vår största tillgång är våra kunskaper och att vi sätter medlemmarnas vardag på jobbet i första rummet.
Att definiera och prioritera våra egna intressen samt att förstå motpartens, är en metod som varje förhandlare måste ha för att lyckas. Lika viktigt är att bygga långsiktiga relationer med samarbets- och motparter genom lyhördhet, tillit och respekt för varandras olika utgångspunkter. SRAT:s förhandlare använder dessa metoder med stor skicklighet och engagemang.
Vi vill nå beständiga, verkliga resultat i ett alltmer komplext samhälle. Det kan vi bara göra genom att ge och ta med tillit och respekt. Vi behöver se genom en konstruktiv lins och arbeta för ett hållbart och långt arbetsliv. Det finns mer som förenar än som skiljer!
Magnus
Nordström Förbundsordförande SRAT
Jag gillar ...
... Bob Hanssons bok ”Snällast vinner”. Önskar vi en trygg och tillitsfull tillvaro så måste vi också ge näring till våra egna och andras goda sidor.
Alltför hög arbetsbelastning gör att många SRAT-medlemmar väljer att jobba deltid.
ARBETSMILJÖ
Deltidsarbete för att orka
Nya löneenkäten visar att många har svårt att hitta balans mellan arbete och familjeliv.
EN TREDJEDEL AV de som svarat på SRAT:s senaste löneenkät arbetar deltid. Vanliga orsaker till deltidsarbete är för tung arbetsbelastning eller att jobbet ska gå att kombinera med att ha barn.
»Senare i livet betalar du sedan ett högt pris.«
– Arbetsvardagen bakom de här siffrorna är tuff. Många medlemmar, framför allt kvinnor, väljer att gå ner i arbetstid för att få balans mellan arbete och familjeliv. Senare i livet betalar de sedan ett högt pris i form av lägre pensioner, säger Mats Eriksson, förhandlingschef på SRAT.
43 procent av SRAT:s medlem-
mar arbetar över mellan 1 och 8 timmar varje månad och bara 54 procent får någon kompensation för beordrat övertidsarbete. Knappt hälften av alla svarande kan instämma i hög grad i påståendet ”min arbetsmiljö är rimlig”. Lite drygt var femte svarande har också begränsade möjligheter att lägga upp och planera sin arbetstid flexibelt.
– Arbetsmiljö och möjligheterna att påverka sina arbetstider hänger ihop. Vi vill se mer flexibilitet för arbetstagaren när det gäller arbetstider och en hållbar arbetsmiljö. Våra medlemmar behöver modernare villkor – det är en förutsättning för att det ska gå att lösa kompetensbristen. ●
TEXT: PATRICIA WIDERGREN
ARBETSTID
SKR utreder arbetstidsförkortning
Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har tillsatt en opartisk utredning kring förändringar av arbetstidens längd. Utredningen ska lämna sin slutrapport senast den 1 november 2026. Utredningen ska bland annat analysera vilken effekt arbetstidsförkortning har för arbetsmiljö och sjukfrånvaro. I uppdraget ingår också att kartlägga lokala kollektivavtal som innehåller olika varianter av arbetstidsförkortningar. ●
SÄKERHET
Kräver rätt att överpröva
Anställda kan inte överklaga arbetsgivarens beslut om säkerhetsprövning, vilket strider mot Europakonventionens krav på en rättvis rättegång. Det menar SRAT:s förbundsjurist Sophie Silverryd och jurister från LO och TCO. Juristerna välkomnar att utredningen om säkerhetsprövning nu föreslår rätten att överpröva. Facken är kritiska till att utredningen inte haft resurser att utreda ett regelverk och en instans där överklaganden kan hanteras. ●
SRAT
ditt fackförbund
Svar på frågor om ditt arbetsliv
SRAT:s experter svarar på dina frågor om arbetsmiljö, lön, rättigheter och anställningsvillkor.
Har du en fråga?
Mejla till kansli@srat.se
Hanna AdlertegMelinder förhandlare
Marie Samuels medlemsservice
Vilken är den nya procentsatsen?
Jag ska ha ett lönesamtal och undrar vilken procentsats SRAT har förhandlat fram i årets lönerevision?
SVAR: Din löneökning påverkas indirekt av industrins ”märke” som förhandlas fram mellan fack och arbetsgivare inom den internationellt konkurrensutsatta industrin. Märket anger löneökningstakten generellt på svensk arbetsmarknad och fungerar normerande, det vill säga att aktörer anpassar sig efter det.
SRAT:s löneavtal är sifferlösa och bestämmer inte din individuella löneökningstakt. Din löneökning ska i stället bero på din prestation under det gångna året, vad du har presterat i förhållande till era gällande lönekriterier. Det kan därför vara bra
att blicka tillbaka över det gångna året och fundera på hur du har uppfyllt lönekriterierna. På så vis kan du komma väl förberedd till mötet med din chef. Andra aspekter så som industrins märke, hur din bransch utvecklas samt ekonomisk bärighet hos din arbetsgivare kan också påverka din löneökningstakt.
Hanna AdlertegMelinder
Kan jag få betald semester i år?
Jag var frånvarande från arbetet under stor del av det föregående året när jag skulle tjäna in årets semester. Har jag rätt till någon betald semester i år?
SVAR: Beroende på anledningen till frånvaro kan du i vissa fall räkna in tiden för frånvaron som grund till semesterintjänande. Du skriver inte om anledningen till din frånvaro men ett vanligt skäl till att man är borta från arbetet under en längre tid är sjukdom. Vid sjukdom är 180 dagar per intjänandeår semestergrundande, dock upphör den rätten om du varit sjuk sammanhängande över ett helt intjänandeår. Föräldraledighet i samband med
barns födelse eller adoption är en annan vanlig frånvaroorsak. Där räknas 120 dagar för vardera föräldern som semestergrundande givet att man inte är ensamstående för då är 180 dagar semestergrundande. Vård av barn är också semestergrundande i upp till 120 dagar alternativt 180 dagar som ensamstående.
De lite mer sällsynta frånvaroorsakerna som också är semestergrundande i varierande utsträckning kan vara om du har graviditetspenning, ledighet vid risk för överföring av smitta, vissa former av utbildning så som inom ramen för en totalförsvarsplikt men också närståendevård.
Hanna AdlertegMelinder
Får jag starta eget företag?
Jag vill starta ett företag inom branschen jag arbetar i. Behöver jag tänka på något i relation till min nuvarande arbetsgivare?
SVAR: Att ha ett företag vid sidan av sitt ordinarie arbete räknas som en bisyssla och är något du behöver ha tillstånd för från din befintliga arbetsgivare. Du har genom ditt anställningsavtal en
»Om du är föräldraledig på heltid kan du ha en reducerad medlemsavgift.«
så kallad lojalitetsplikt gentemot din arbetsgivare och att sätta arbetsgivarens intressen framför dina egna. Det handlar dels om att arbetsgivaren ska kunna säkra din arbetsmiljö och återhämtning då det faller inom deras ansvar, dels att man inte ska agera på ett sådant sätt som riskerar att skada arbetsgivaren, exempelvis genom att starta en konkurrerande verksamhet.
I många fall kan arbetsgivaren då neka dig
att starta företaget. Om arbetsgivaren är positiv till din bisyssla rekommenderar jag att du ber att få detta skriftligt.
Hanna AdlertegMelinder
Medlemsavgift
för föräldraledig?
Jag är föräldraledig. Påverkar det min medlemsavgift?
SVAR: Om du är föräldraledig på heltid kan du ha en reducerad medlemsavgift. Den gäller vid föräldraledighet på heltid och maximalt i 12 månader och tidigast från att det anmäls till förbundet. Du kan meddela oss via Min sida på srat.se, via mejl kansli@srat.se eller via telefon 08-442 44 60.
Marie Samuels
SRAT
ditt fackförbund
STUDENTSTÖD
Nya studenthandläggare med uppdrag att värva
Elin Hallin och Anna Aradszky är nya studenthandläggare och kommunikatörer på SRAT. De besöker ofta studenter på högskolor och universitet.
Vad är det roligaste med att träffa studenterna?
– Det är spännande att höra vilka frågor som är viktiga för studenterna. Vi möter olika professioner och får en inblick i deras utbildningar, säger Elin.
– Vi fungerar ofta som bollplank. Det kan vara att granska ett personligt brev eller ge tips om hur man når framtida arbetsgivare. Och såklart pratar vi fackliga frågor, säger Anna.
Varför är ett fackligt medlemskap en bra start i yrkeslivet?
– Det är ofta en stressig period när man avslutar sina studier och börjar söka jobb. Då behöver man stöd och svar på sina frågor om vad som gäller i yrket. Det är skönt att
9 APRIL
Skyddsombudsutbildning. En introduktionsutbildning för dig som är ny som skyddsombud. Digital kurs via Zoom.
Elin
Hallin och Anna Aradszky Studenthandläggare och kommunikatörer, SRAT.
veta att man alltid kan vända sig till facket för råd, säger Anna.
– Medlemskapet ger stöd inför den viktiga första löneförhandlingen. Trygghet när det är dags att ta första stegen in i arbetslivet! I SRAT är du också medlem i en förening, vilket ger en nära koppling till det framtida yrkeslivet, säger Elin. Är det något ni märker studenter efterfrågar lite extra?
– Hjälp med CV och personligt brev, lön samt att få sitt anställningsavtal granskat, säger Elin.
5–9 MAJ
Utbildning i medarbetar- och ledarskap (UGL). För dig med högre uppdrag i förening eller på arbetsplats. Stockholm.
– Många är också ofta nyfikna på vilka rättigheter de har i arbetslivet och vad ett fackligt medlemskap innebär, säger Anna. Vad tar ni med er från er studietid till jobbet som studenthandläggare?
– Jag känner igen stressen som många har när det är dags att skaffa det första jobbet, säger Anna. – Jag arrangerade insparken för mitt program. Då bjöd vi in fackförbund och hjälpte till att underlätta övergången till studentlivet, säger Elin. ●
TEXT: ANNA LUNDMARK
BJUD IN OSS!
● Studenter som tillhör SRAT eller pluggar till någon av våra yrkesgrupper är varmt välkomna att höra av sig till elin.hallin@srat.se eller anna. aradszky@srat.se. Vi kan hålla föreläsningar om det kommande arbetslivet eller delta på en yrkesdag.
MISSA INTE!
Fler kurser och aktiviteter hittar du i kalendariet på srat.se
Har du uppdaterat dina uppgifter?
Vi strävar alltid efter att ge dig rätt och aktuell information. Om du har ny e-postadress eller bytt jobb - uppdatera informationen på srat.se/min-sida eller skanna QR-koden.
