RÖRELSE
”Träning är mer än bara fysisk aktivitet” Vattengymnastiken vid Ålands cancerförening var tvungen att ta paus i början av året på grund av öns coronautbrott. Glädjen i motionsgruppen gick nästan att ta på när den kom i gång igen. Träningshandledare är överens: det är problematiskt att motionsverksamhet läggs ner i en tid då rörelse och samhållning behövs mer än någonsin. Text och foto: Helena Forsgård
– Roligt att se er! Nu kör vi i gång med upp värmning. Kicka fram med högerfot, kicka bakåt två gånger. Byt fot. Lite mer fart! Nu vrider vi i gång överkroppen. Fös undan vattnet med hjälp av armbågarna! Och så följer mer i rask takt. Gujan Östman, som är ledare för vattengymnastiken vid Ålands cancerförening, sparar inte på krutet när hon träffar deltagarna för första gången efter jullov och pandemistopp. Övning efter övning för axlar, mage, rygg och ben. Hela kroppen ska gås igenom. Ibland med bara vattnet som motstånd, ibland med en platta eller en så kallad korv som redskap för att öka trycket. Enligt planerna skulle vattengymnastiken liksom övriga motionsaktiviteter som Ålands cancerförening har på sitt vårprogram ha kom mit i gång från och med den 10 januari. Men på grund av pandemin sköts starten upp med nästan en hel månad. ”Trist och tomt” Deltagarna Veronica Sundqvist och Gunilla Mattsson är mer än nöjda över att träningen kommit igång igen. – Det långa uppehållet har varit fruktansvärt tråkigt. Trist och tomt. Jag blev nästan lite de primerad och konditionen försämras snabbt, säger Gunilla Mattsson. För henne är träningen mer än enbart en fysisk aktivitet som hon mår bra av. – Det betyder också så mycket att få umgås med andra. Det har varit bra att delta i cancer föreningens aktiviteter, där träffar man andra som gått igenom liknande sjukdomsupplevelser. Det uppstår en gemenskap som blir viktig för
24 • Funktionsrätt i samarbete • 1/2022
en, säger hon som också gått på zumba och yoga som föreningen ordnat. Även om hon vet att hon mår bra av motion är det svårt att komma till skott på egen hand. – Jag försöker promenera regelbundet men det är inte samma sak som att delta i olika grupp träningar. Det blir dubbelt tokigt att de ställs in under pandemitider – då behöver man verkligen aktiviteter som man mår bra av. Veronica Sundqvist upptäckte vattengymn astiken när hon gick igenom en cancerbehandling år 2008. Sedan dess har hon fortsatt, och missar ogärna ett pass. Det uppstår en – Jag har saknat gemenskap som blir viktig för träningen, det är svårt en. att få till något likn ande på egen hand fastän jag har både en motionscykel och en roddmaskin hemma i garaget. Man blir mer motiverad i en grupp och det är så viktigt att hålla i gång hela tiden. Med vattengymnastiken tränar man upp både muskelstyrka och rörlighet. Jag känner helt klart av det långa uppehållet, bland annat i knäna. Veronica går också på organiserad styrke träning på gym. – Jag trodde aldrig att jag skulle besöka ett gym, men när jag väl tog mig dit insåg jag att det är superbra. Kommit av sig Monica Toivonen, verksamhetsledare för Ålands cancerförening, säger att föreningen satsat alltmer på olika fysiska aktiviteter. – Motion och gemenskap är viktigt både under
