AKTUELLT
Så skapas högklassiga välfärdstjänster Finländarna har nu valt vem som ska besluta om deras närservice i landets första välfärdsområdesval. Vi ringde upp nyinvalda välfärdsområdesledamöter i tvåspråkiga områden för att höra vad som krävs för att tjänsterna ska fungera efter social- och hälsovårdsreformen. Text: Mikaela Remes ∙illustration: Sebastian Dahlström
M
EL ER
ST A
Ö
T
S
14 • Funktionsrätt i samarbete • 1/2022
1.
L
”
1. Valvinnare: Centern. Kai-Eerik Känsälä: Här i Mellersta Österbotten har vi samkommunen Soite som redan fungerar enligt välfärdsområdes modellen. Vi är alltså bättre förberedda än man är på de flesta håll i landet. Hela paketet kommer att överföras under benämningen välfärdsområde. Dock kommer Kronoby, som samkommunen producerat vårdtjänster f ör, hädanefter att ingå i Österbottens välfärdsområde. Det är en förlust för oss och innebär ett minskat behov av Soites svenskspråkiga tjänster, vilket oroar Centern. Nu jobbar vi för mentalvårdstjänsternas tillgänglighet, förebyggande åtgärder och service för barn, unga och familjer. En viktig aspekt när det gäller funktionshinderservice och personer som rehabiliteras för psykiska problem är rätten till ett eget hem och en självständig vardag. Man ska få service i sin egen närmiljö, där ens närstående och vänner finns. För oss är det viktigt att klienter och patientgrupper får sina röster hörda. Centern jobbar för att skapa ett system med klientråd vid sidan om det politiska beslutsfattandet. Visst blir reformen en utmaning. Välfärdsområdena får en klumpsumma pengar, och den ska man klara sig med. I nuläget har vi haft möjlighet till ökade satsningar om medlen inte räcker till, men det verkar inte vara möjligt i fortsättningen. Ifall resurserna minskar blir frågan om vi måste prioritera bort frivillig be hovsprövad service. Det skulle gälla exempelvis dags- och arbetsverksamheten för personer med funktionsnedsättning – samtidigt vet man att den är ytterst viktig för målgruppen.”
ER
B
O
T
TE
N
