BILD: ESA MELAMETSÄ
Ett enastående exempel på återvinning Muddringsmassorna har använts som byggnadsmaterial för det nya hamnfältet.
Fördjupningen av farleden till Karleby är alla tiders största vattenbyggnadsprojekt med återvinning i Finland. Sammanlagt 2,3 miljoner kubikmeter jordmassor muddrades och de återanvändes i konstruktionen av nya hamnfält.
det kontaminerade sedimentet har avlägsnats och inte mera belastar miljön. Innan alla bitar, inklusive finansieringen, i det unika återvinningsprojektet föll på plats, gjordes mycket bakgrundsrojektchef Merja Autiola från Ramboll har bland arbete på flera håll. annat ansvarat för samprojektets miljöfrågor. – Nu då jobbet är gjort minns man inte nödvänEnligt henne innebar utnyttjandet av muddringsdigtvis ens hur mycket planering och olika slags utmassorna i konstruktionen av de nya hamnfälten en redningar som krävdes för att projektet även med noggrann planering och kontrollerat byggande, där beaktande av miljökonsekvenserna skulle vara möjligt olika slags massor användes på olika ställen att genomföra. Speciellt Karleby Hamns Tapio beroende på massornas egenskaper. Till Lampinen och Rambolls Tommi Marjamäki exempel grovt material samt stenmasgjorde tillsammans med hamndirektören ”Ingen sor till vallar och mjukare silt som ett verkligen förtjänstfullt jobb. Stort tack skulle ha fyllnadsmaterial under tjälgränsen. förtjänar också Försvarsmakten för röjDe massiva skvalpstenarna skyddar ningen av ammunition, fortsätter Autiola. haft nytta av vallarna mot vågornas inverkan. Fördjupningen av farleden och hamdeponering – I återvinningsprojekt måste man nen är slutförd men ännu har vi framför till sjöss.” alltid kunna bevisa både teknisk geoss stabiliseringen av de kontaminerade nomförbarhet och miljöduglighet ur massorna som lämpats i Djuphamnens denyttoanvändningssynvinkel. Om lösningen ponibassänger. Genom stabilisering gör man hade varit deponi i havet hade ingen kunnat massorna fastare och deras pH-värde höjs tillräckligt dra någon nytta av muddringsmassorna, förklarar mycket så att zink som massorna innehåller inte kan Autiola. upplösas i vattnet. Merja Autiola har många minnen från projektet. FÖRUTOM AMMUNITIONEN som sänkts i havet – För mig var det nog en överraskning att sugmuddutgjorde de kontaminerade muddringsmassorna en raren är en sådan siktmaskin som nog hittar alla bomutmaning för planeringen då den industriella histober, om de överhuvudtaget finns kvar på havsbotten, rien syns i sedimentet. Djupfarleden till Karleby går skrattar hon. dessutom genom ett Natura-område, vilket också var – Personligen har arbetets bästa sida varit att då du ett gott skäl för att finna alternativ till den allmänt känner till något tillräckligt väl kan du utnyttja det du använda deponeringen. kan och göra saker på annat sätt. De känns väldigt fint – Bassängdeponering minskade avsevärt muddringatt jag har fått jobba inom flera områden och i team ens och deponeringens inverkan på vattnet. Havsommed personer som kan sina olika branscher. Ur underrådet mår i fortsättningen också bättre tack vare att liga insikter kan uppstå något nytt och innovativt då det inte finns föroreningar i samma utsträckning, då en grupp är samlad, med vilken man kan bolla idéer.
P
ACTION PORT 2/2020
13
