ETT KRETSLOPPSEKONOMISKT PROJEKT I MEGAKLASS. Farledsverkets och Karleby Hamns gemensamma projekt var också det största kretslopp sekonomiska projektet någonsin i Finland inom vattenbyggnad

Ett enastående exempel på återvinning

Muddringsmassorna har använts som byggnadsmaterial för det nya hamnfältet.

Fördjupningen av farleden till Karleby är alla tiders största det kontaminerade sedimentet har avvattenbyggnadsprojekt med återvinning i Finland. Samlägsnats och inte mera belastar miljön. manlagt 2,3 miljoner kubikmeter jordmassor muddrades Innan alla bitar, inklusive finansieoch de återanvändes i konstruktionen av nya hamnfält. ringen, i det unika återvinningsprojektet föll på plats, gjordes mycket bakgrunds

Projektchef Merja Autiola från Ramboll har bland arbete på flera håll. annat ansvarat för samprojektets miljöfrågor. – Nu då jobbet är gjort minns man inte nödvänEnligt henne innebar utnyttjandet av muddringsdigtvis ens hur mycket planering och olika slags utmassorna i konstruktionen av de nya hamnfälten en redningar som krävdes för att projektet även med noggrann planering och kontrollerat byggande, där beaktande av miljökonsekvenserna skulle vara möjligt olika slags massor användes på olika ställen att genomföra. Speciellt Karleby Hamns Tapio beroende på massornas egenskaper. Till Lampinen och Rambolls Tommi Marjamäki exempel grovt material samt stenmas sor till vallar och mjukare silt som ”Ingen gjorde tillsammans med hamndirektören ett verkligen förtjänstfullt jobb. Stort tack fyllnadsmaterial under tjälgränsen. skulle ha förtjänar också Försvarsmakten för röjDe massiva skvalpstenarna skyddar haft nytta av ningen av ammunition, fortsätter Autiola. vallarna mot vågornas inverkan. – I återvinningsprojekt måste man alltid kunna bevisa både teknisk gedeponering till sjöss.” Fördjupningen av farleden och hamnen är slutförd men ännu har vi framför oss stabiliseringen av de kontaminerade nomförbarhet och miljöduglighet ur massorna som lämpats i Djuphamnens denyttoanvändningssynvinkel. Om lösningen ponibassänger. Genom stabilisering gör man hade varit deponi i havet hade ingen kunnat massorna fastare och deras pH-värde höjs tillräckligt dra någon nytta av muddringsmassorna, förklarar mycket så att zink som massorna innehåller inte kan Autiola. upplösas i vattnet. Merja Autiola har många minnen från projektet. FÖRUTOM AMMUNITIONEN som sänkts i havet – För mig var det nog en överraskning att sugmuddutgjorde de kontaminerade muddringsmassorna en raren är en sådan siktmaskin som nog hittar alla bomutmaning för planeringen då den industriella histober, om de överhuvudtaget finns kvar på havsbotten, rien syns i sedimentet. Djupfarleden till Karleby går skrattar hon. dessutom genom ett Natura-område, vilket också var – Personligen har arbetets bästa sida varit att då du ett gott skäl för att finna alternativ till den allmänt känner till något tillräckligt väl kan du utnyttja det du använda deponeringen. kan och göra saker på annat sätt. De känns väldigt fint – Bassängdeponering minskade avsevärt muddringatt jag har fått jobba inom flera områden och i team ens och deponeringens inverkan på vattnet. Havsommed personer som kan sina olika branscher. Ur underrådet mår i fortsättningen också bättre tack vare att liga insikter kan uppstå något nytt och innovativt då det inte finns föroreningar i samma utsträckning, då en grupp är samlad, med vilken man kan bolla idéer.

Denna extra meter är väldigt viktig för Karleby hamn och dess en djup farled då kunderna använkunder. Farledsinvesteringen stärker Karlebys konkurrensder Panamax-fartyg till sina transkraft och erbjuder en möjlighet att få också ny trafik och nya porter. Utan 13-meters farleden godsströmmar, bedömer hamnoperatören Rauanheimos verkskulle vi knappast ha en bulktrafik ställande direktör Joakim Laxåback betydelsen av den 14 meav dessa mått. ter djupa farleden. DJUPFARLEDEN PÅ 14-METER er

Karleby hör till föregångarna i den ryska transbjuder enligt Laxåback många olika slags fördelar. En itotrafiken som går genom Finland. Laxåback, av de mest betydande är kopplad till kundernas behov som varit Rauanheimos verkställande direktör sedan att av kostnadsskäl använda större fartyg. 2002, arbetade inom handeln med Ryssland redan tiKarlebys förutsättningar att operera fartyg i stordigare, ända sedan början av 1990-talet i UPMs och leksklass av Panamax förbättras, då de från och med handelshuset Thomestos tjänst. nu kan lasta helt och hållet i Djuphamnen. Slutlast– Då jag började i mitt nuvarande jobb såg jag utningen av Capesize-fartygen sker fortfarande på redtryckligen transittrafiken som en betydande möjlighet, den, men även de kan lastas fullare redan vid djupsäger Laxåback och betonar den tidigare farledsförkajen. I bulktrafiken är tonmängderna stora. Då djupningens betydelse för tillväxten av transitlasterlastningsprocessen utvecklas och blir mera kostnadsna till nuvarande nivå. effektiv får kunderna, mätt i pengar, betydande förde– Det fanns många som ifrågasatte om det var lönt lar av även små förändringar i enhetspriserna. att fördjupa farleden till Karleby till 13 meter. Idag ta– Möjligheterna att få nya godsströmmar förbättras lar siffrorna sitt tydliga språk. Transittrafiken kräver också i en situation då stora projekt planeras i Ryss-

“Den extra metern ger många nya möjligheter”

– Samtidigt som man eftersträvat tillväxt har den lokala storindustrin i Karleby tillfört hamnen viktig bastrafik, säger Oy M. Rauanheimo Abs verkställande direktör Joakim Laxåback.

land. Även i Mellersta och Norra Finland finns det i framtiden projekt som är intressanta för oss, konstaterar Laxåback.

Jämfört med många andra hamnar har det i Karleby redan länge funnits stora fältområden, men nu har man av muddringsmassorna byggt flera till. – Det finns aldrig för mycket fältområden, för kvaliteterna på godset som ska transporteras blir allt flera och de bör lagras avskilt från varandra. Mervärdestjänsterna som erbjuds kunderna, såsom screening, kräver också mera utrymme. Farledens säkerhet förbättras också, då den är djupare, bredare och bättre utmärkt än tidigare. Förutom alla andra fördelar som investeringen erbjuder, stöder den också logistikens övergång från gummihjul till fartygstransporter, vilket för sin del sparar på miljön och vägnätet.

Bakom Karleby hamns framgång och starka tillväxt ligger enligt Lax

åback såväl Rauanheimos 136-åriga erfarenhet som samarbetet med Karleby Hamn Ab och Karleby stad. - Enastående är också både hamnoperatörens och hamnledningens täta inbördes samarbete och öppenheten och förtroendet med vilket ärenden sköts. Det är svårt att finna någon annanstans en så väl planerad och ledd utveckling av hamnen som i Karleby. En viktig del av helheten är till exempel den stora bangården som effektivt kan mata vagnar till hamnen. – Många andra försöker uppnå det samma som man i Karleby har uppnått, men det är inte lätt. Karleby har en avsevärd konkurrensfördel då utveckling kräver mycket tid och investeringar och det arbetet har man redan gjort länge i Karleby, poängterar Laxåback.