Beyond the Northlands: Viking Voyages and the Old Norse Sagas av Eleanor Rosamund
Barraclough är utgiven av Oxford University Press (£25). Kirkjufell är det mest fotograferade berget på Island.
”De anade inte att de slog läger mitt på gränsen mellan två kontinentalplattor.”
Island är ett land som är skapat ur vikingatiden. I flera årtusenden var det obebott av människor – en liten vulkanisk ö mitt i Nordatlanten precis under polcirkeln. Det var först i slutet på 800-talet som de första skeppen började komma med nordiska nybyggare som letade efter ett nytt liv. Då hade vikingatiden funnits ett tag: Den Stora Hednaarmén röjde genom det anglosaxiska England och Alfred den store kämpade mot skandinaviska inkräktare som leddes av sönerna till Ragnar Lodbrok – i alla fall enligt en senare sägen. Men historien som utvecklade sig på Island var inte mindre blodig. Det kan faktiskt vara så att de första som kom till ön inte var de hedniska nordmännen utan irländska kristna.
Enligt Íslendingabók, skriven av en islänning som kallades för Are den vise på 1100-talet, upptäckte nordmännen när de kom att en grupp irländska heliga män hade kommit dit först. Andra källor – båda skrivna
och arkeologiska – stöder tanken om heliga män som trotsar Atlanten i jakten på öar där de kunde leva i kontemplativ isolering. Men när det gäller Island har man aldrig hittat några fysiska bevis på dessa män. Vår enda källa är Are som berättar att de drog snabbt därifrån då de insåg att de skulle dela ön med ett gäng hedningar och efterlämnade klockor, böcker och stavar.
Vi har mer på fötterna när det gäller ankomsten av nordmännen. För det första vet vi att många av dem faktiskt kom från de Brittiska öarna, särskilt kvinnorna. Dna-tester från nutida isländska män visar att cirka 80 procent av de första manliga nybyggarna kom från Norge och 20 procent kom från de Brittiska öarna. I jämförelse var cirka 37 procent av de tidiga kvinnliga nybyggarna norska medan 67 procent var brittiska. Många av dessa kvinnor kom kanske till Island som konkubiner och slavar vilket stämmer överens med den gamla vikingastereotypen. Eller kanske är bilden mer komplicerad än så. Oavsett, det som följde blev känt som
AV ELEANOR ROSAMUND BARRACLOUGH
ISLAND
landám, eller landövertagelse, där landet mutades in och delades upp bland de nyankomna. På knappt 60 år bosattes hela landet med undantag av inlandet som är en obeboelig vulkanisk öken med berg och glaciärer. Fantastiskt nog vet vi nästan det exakta datumet för då landnámet började. Are den vise förklarade att det var: ” ... då Ivar Beinlause, son till Ragnar Lodbrok, fick Edmund av Östangeln dräpt. Det var 870 år efter Kristi födelse.” Are är noga med att nämna sina källor, de muntliga berättelserna från vänner och släktingar: ”Enligt Teits uppskattningar och räkenskaper, min fosterfar, som jag anser som den klokaste av alla män, och min farbror Thorkel Gellison som har bra minne.” Med tanke på att han skrev århundraden efter bosättningen kan hans datum tyckas osannolikt exakt. Men ett mycket starkt isländskt bevis bekräftar hans vittnesbörd: ett vulkaniskt askmoln.
Över hela Island ligger nästan alla de tidigaste bosättningsskikten – som innehåller byggnader med torvväggar, valbensredskap, träkolbitar och benfragment – rakt över ett lager med vulkanisk aska. Detta säger att landet var mestadels inte koloniserat innan det speciella vulkanutbrottet. Spår av samma vulkaniska aska har identifierats i Grönlandsisens kärna, där lagren har lagt sig år efter år och kan räknas som årsringar i ett träd. Enligt dessa iskärnor hade vulkanen ett utbrott cirka år 871 – något som nästan exakt stämmer överens med Ares information. Omkring år 930 är Island fullständigt koloniserat och det här året etablerades riksdagen Alþingi (Alltinget) i Þingvellir (Tingvalla) cirka 30 kilometer nordöst om dagens Reykjavik. Geografiskt var detta en dramatisk plats för en riksdag. Island ligger mellan två kontinentalplattor; härav det explosiva ryktet som landet av eld och is. Varje år driver de två plattorna
Islands vikinganybyggare digitaliserade till ”anti-incest-app”
Enligt Landnámabók från 1100-talet var den första permanenta nybyggaren på Island Ingólfr Arnarson, som bosatte sig i Reykjavik. I dag har Island omkring 330 000 invånare och de flesta kan följa sin släkt tillbaka i tiden till landets första nybyggare. På grund av den ganska begränsade genbanken finns det nu en mobilapp som gör att islänningar kan se hur nära släkt de är innan de bestämmer sig för en intim bekantskap. Passande nog kallas appen Íslendingabók (Islänningsboken) efter texten skriven av Are den vise eftersom både appen och den medeltida namnen ger information om de forna nybyggarna på Island. Om du däremot vill lära dig om koloniseringen av Island på ett mer traditionellt sätt kan du besöka The Settlement Exhibition Reykjavík 871+/-2. Det här är en utställning i centrala Reykjavik baserad på ruinerna av en hall från vikingatiden som är bland de äldsta människotillverkade strukturerna på Island. Utställningens namn är kanske inte det lättaste att säga men ”871+/-2” refererar till lagret med vulkanisk aska som lade sig över hela Island vid tiden för nybyggarnas bosättning och som har daterats till år 871 plus eller minus ett par år åt varje håll.
längre ifrån varandra och Þingvellir sträcks ut med dem eftersom den ligger precis i mitten. Då den första generationen islänningar gjorde sin årliga pilgrimsresa till församlingen anade de inte att de slog läger precis på gränsen mellan den nordamerikanska och den eurasiska kontintentalplattan. Oavsett så hade de nog viktigare saker att tänka på. På Island på vikingatiden – och i hela den nordliga världen – var lagen det viktigaste. Ett populärt citat säger: ”Med lag ska landet byggas”, som fortfarande i dag är mottot för den isländska polisstyrkan. Varje år läser en utnämnd ”lagtalare” upp landets lagar medan han står på ”lagstenen”. Då islänningarna började skriva ned saker i början på 1100-talet blev lagsamlingarna deras första viktiga projekt.
I dag står Þingvellir på UNESCO:s världsarvslista och kan besökas som en del av den klassiska Gyllene cirkeln-turen. Förutom platsen för Islands första riksdag går turen till det storslagna vattenfallet Gullfoss och den varma källan Geysir. Det är mycket troligt att besökarna får uppleva utbrottet av den aktiva grannen Strokkur som får utbrott med några minuters mellanrum och når en höjd på 30 meter.
Då Island var helt koloniserat och rättsapparaten var etablerad gick det unga landet in i en period som är känt
som ”fristaten”. De forna islänningarna var fast beslutna att de inte ville ha någon kung. Senare sagor lade skulden på den maktlystna markerövrande norska kungen Harald Hårfager för att de tvingats lämna Norge och slå sig ned på Island. Så i stället för en kung var de viktigaste männen i deras land en grupp mäktiga hövdingar som kontrollerade olika distrikt på Island och representerade sina följare på Alþingi. I ett samhälle där fejder och våld kunde bubbla upp och koka över i blodiga hämndsmord togs rättsliga ärenden på stort på allvar. De allvarligaste straffen var ”mindre fredlöshet” (brottslingen tvingades lämna landet) och ”hel fredlöshet” (brottslingen kunde aldrig komma tillbaka eller dödsstraff).
Nybyggarna kom som hedningar. Det verkar som om islänningarna var särskilt förtjusta i den nordiska guden Tor som var känd för sitt röda skägg och sin stora hammare. På 1800-talet hittades en liten bronsfigur som bara var lite över sex centimeter på norra Island. Den lilla figuren, med stilig mustasch, iförd en spetsig hatt och med en hammare fastklämd mellan benen representerar troligtvis Tor. Den har daterats till omkring år 1000 som också är då Island blev officiellt kristet. Detta var en sakta och pragmatisk process: beslutet att konvertera fattades för att stoppa oeniga fraktioner från att börja strida på
Så här kan du göra en sagotur genom Reykjavik.
Sagorna är medeltidens isländska svar på en Hollywoodfilm eller en Shakespearetragedi med den skillnaden att det är mycket mer blod och gegga i en isländsk saga. Många av landets tidigaste sagomanuskript finns i Islands nationalmuseum och i Kulturhuset i Reykjavik. På en annan plats i staden visar Sagamuseet händelser från Islands tidiga historia med naturtrogna kopior av karaktärer såsom Egil Skallagrimsson, den grälsjuka diktaren, och Leif Eiriksson, som ledde de första resorna till Amerika. Sagorna skrevs för många hundra år sedan men en tur runt gatorna i Reykjavik avslöjar hur viktiga de fortfarande är. Många av gatorna har namn efter berömda sagokaraktärer såsom Guðrúnargata, Kjartansgata och Bollagata, tre gator som ligger parallellt med varandra. Dessa gator är uppkallade efter de tre karaktärerna i triangeldramat som är kärnan i Laxdalingarnas saga: den vackra men olycksbringande Gudrun
och fosterbröderna Kjartan och Bolle. Genom sin stadsplanering från 1900-talet har islänningarna gjort delar av sin huvudstad till en vandrande historiebok.
Alþingi. En tid därefter fick hedningar lov att fortsätta som tidigare med att offra och äta hästkött. Faktum är att under de senaste tio åren har hedniska gudar fått en förnyad popularitet – den hedniska religionen asatron är nu den största icke-kristna religionen på Island och byggandet av det första hedniska templet på tusen år har börjat.
Med kristendomen kom skriv- och läskunskaper. Under en tid fick islänningar ett rykte om sig att vara Nordeuropas historiebevarare. Enligt Saxo Grammaticus, en dansk författare och historiker från omkring 1185, ” ... viger islänningar all sin tid åt att förbättra vår kunskap om andras gärningar” och ”betraktar det som ren glädje att upptäcka och minnas prestationer i varje nation”. I dag är två typer av isländska medeltida skrifter särskilt kända. Den första är dikter och berättelser av hedniska gudar och mytomspunna hjältar: gestalter såsom den skrupelfria och sluga Oden, den opålitliga halvguden Loke och Sigurd Fafnesbane (Drakdödaren). Den andra är islänningasagorna. Många sagor skrevs senare ned på medeltiden, från 1200-talet och framåt, och ser tillbaka på tiden med koloniseringen. De berättar historier om forna islänningar, blandar fakta med fantasi och
muntliga historier med litterära influenser. I dessa berättelser möter vi stora sagohjältar som Njal som brändes levande av sina fiender på sin egen gård och den temperamentsfulla Erik Röde som blev förklarad fredlös på Island och grundlade den nordiska bosättningen på Grönland. Vi möter den tragiska och fredlösa Grette som har övermänsklig styrka men en barnslig rädsla för mörkret och den skarpa men manipulerande Gudrun som gifter sig och blir änka många gånger.
1200-talet var en tid med stor litterär produktion, men det var också då fristaten kollapsade – blodigt och dramatiskt. Decennier passerade och makten i landet hade koncentrerats kring ett litet antal familjer. Nu ville de ha mer makt. Resultatet blev 40 år brutalt inbördeskrig, en epok som fick namnet Sturlungatiden, uppkallad efter den mest framstående i en av de stridande familjerna. Sagorna om de förfärliga slagen och husbränderna är som journalisters krigsrapporter men de innehåller också övernaturliga omen som förebådar hemska händelser. Enligt en saga blev ”många drömmar drömda” som varnade för blodiga dödsfall som skulle komma. En man drömmer att han kommer in i ett hus där det sitter två kvinnor. Som en scen från en skräckfilm upplyser sagan: ”De var genomblöta av stelnat blod och vaggade fram och tillbaka. Blod rann in genom fönstren.” Före 1264 hade den norska kungen använt sig av det politiska kaoset och tog kontrollen över Island. Fristaten var död.
Nu hade vikingatiden verkligen tagit slut. Under de århundraden som följde gick Islands administration över från Norge till Danmark och maktbalansen flyttade sig mellan de nordiska länderna. Mot slutet av 1300-talet hade den manliga sidan av kronan dött ut och Danmark fick övertaget. För islänningarna blev vardagslivet tufft, klimatet dåligt och resurserna få. Och saker och ting blev bara värre. Flera hundra islänningar blev till exempel bortförda sommaren 1627 av pirater och sålda till slaveri. Bara en handfull klarade att komma hem igen efter att den danska kungen betalat en lösesumma för dem tio år senare. År 1783 förorsakade ett katastrofalt vulkanutbrott en köldperiod då en fjärdedel av befolkningen dog av svält och förgiftning. Island förblev hela tiden mer eller mindre under dansk kontroll. Då kravet om oberoende
togs upp igen på 1900-talet blev de gamla fornnordiska sagorna en mäktig symbol för Islands kamp. Det var inte förrän i slutet på andra världskriget som Island blev en officiell republik och det första de bad om var att deras sagor som hade bevarats i Danmark skulle återgå till Island. En vacker dag 1971 samlades massor av flaggviftande islänningar i hamnen i Reykjavik när det danska örlogsfartyget närmade sig med den första bunten sagomanuskript som skulle komma hem. Reykjavik är den naturliga startpunkten för besökande till Island, men om du vill se någonting utanför de allmänna stråken och utforska en annan del av landets vikingahistoria är norra Island ett bra val. Det är dessutom en region med spektakulära landskap och geografiska kontraster: aktiva vulkaner, märkliga lavaformationer, varma källor och det största vattenfallet i Europa. I närheten av Mývatn (och ja, vissa tider på året är det definitivt mycket mygg här) hittades en stor hövdinghall från vikingatiden vid Hofstaðir. Något liknande hade aldrig tidigare upptäckts på Island. Den blev först identifierad som ett hedniskt tempel, men nu menar arkeologer att det var en stor bankettsal där hedniska kultfester ägde rum. Den märkligaste upptäckten var 23 kreaturskallar med slaktmärken som indikerade att de hade krossats mellan ögonen och halshuggits för maximal ”blodsprutareffekt”, kanske som en del av en dramatisk ritual. Skallarna hade också utsatts för väder och vind, vilket antyder att de hängde på hallens ytterväggar i många år. Hallen uppfördes omkring år 950, på vikingatidens höjdpunkt, och övergavs runt mitten av 1000-talet under decennierna efter Islands konvertering till kristendomen. På södra sidan av Mývatn finns en annan gammal gård utgrävd vid Skútustaðir. Denna är daterad vid själva bosättningen. Någon gång under vikingatiden ockuperade en hövding som hette
”1971 samlades flaggviftande islänningar i hamnen när ett danskt örlogsfartyg närmade sig med den första bunten sagomanuskript som skulle komma hem.”En kopia av ett vikingaskepp i en isländsk sjö.
Draps-Skútu, som platsen är uppkallad efter, den här gården. Draps-Skútu dyker till och med upp i sin egen fornnordiska saga, Reykdæla saga och Víga-Skútu. Detta är en saga full av blodiga strider och hämndmord: som namnet antyder är Draps-Skútu en temperamentsfull man som söker hämnd för sin mördade far, men det slutar med att han får betala med sitt eget liv.
Det norra Island har också många omgivningar för flera sagor. Det är faktiskt möjligt att ta egna sagorundturer i regionen med besök på platser där viktiga (och ofta blodiga) händelser ägde rum. På Sturlingturen kan besökarna få veta mer om inbördeskrigen som söndrade 1200-talets Island. Börja med att ta på bra promenadskor och skaffa en karta på turistbyrån i Varmahlíð. Om du reser västerut kommer du till området där platsen för Vatnsdalssagan finns. I det lilla samhället Blönduósi kan du prova på broderi och bidra till ”Vatnsdalens broderiprojekt” som väcker sagan till liv genom att göra den till en 46 meter lång gobeläng. Ett par kilometer nedanför vägen finns det en klosterkyrka och en utställning i Þingeyri, där några av de viktigaste sagomanuskripten skrevs under medeltiden.
På norra Island finns också några av landets viktigaste vikingautställningar. I Skagaströnd ligger Spådomsmuseet som är inspirerat av spåkvinnan Thordis som levde på 900-talet. Thordis lär ha bott på Spákonufell (Spåkvinneberget) som ligger i närheten. Hon dyker upp i många fornnordiska sagor och det har sagts att hon var fostermamma till Thorvald, landets första missionär som fötts på Island. Alla islänningar ville inte konvertera till kristendomen och två män skrev en oanständig dikt om en biskop som födde nio barn och Thorvald var far till alla barnen. Dessvärre såg inte Thorvald det roliga i detta och dödade omedelbart båda männen.
Spådomsmuseet är lite roligare än vad Thorvald verkade vara. Här kan du få kunskap om alla typer av spådomsmetoder – från runor till kaffesump. Du kan
också bli spådd. Efter en tuff dag med spådomar finns inget bättre än att slappna av i Grettislaug (Grettes bad) – en varm källa i närheten som lär ha använts av den mäktiga men missförstådda fredlösa Grette Asmundsson. Från stranden kan du se ut till ön Drangey där Grette mötte sitt tragiska slut enligt sin egen saga.
Ja, vikingatiden tog slut för många århundraden sedan, men på Island är detta ett förflutet som fortfarande känns väldigt närvarande: i flera oförändrade landskap sedan första generationens nybyggare, i återupptäckta hedniska gudar, i medeltida historier som bevarats i sagor, i sagospår genom bergen och också i broderade gobelänger.
OVAN Titelsidan till ett manuskript av Snorres Edda som visar Oden och andra nordiska gestalter.”Spådomsmuseet är lite roligare än vad Thorvald verkade vara. Här kan du få kunskap om alla typer av spådomar.”HÖGER Kvarlevorna efter en vikingakvinna på Nationalmuseet i Reykjavik.
Slaget om kronan – på nordiskt vis
På norra Island fann man på 1800-talet ett brädspel från vikingatiden i en grav vid Baldursheimur. Det hade 25 spelpjäser som var gjorda i antingen val- eller valrosselfenben: 12 röda bönder, 12 vita bönder och en kung som håller i sitt skägg. Spelet kallas Hnefatafl och det påminner om schack men med en kung i mitten som ska försöka att komma undan bönderna. Att vara duktig i Hnefatafl-spel var något man kunde skryta om. Ragnvald Ulfsson, härskare på Orkneyöarna, skrev en vers om sina största bedrifter och den första var Hnefatafl (de andra var att rista runor, läsa, skriva, åka skidor, skjuta, ro, spela musik och dikta). Brädspel var mycket populärt i den nordiska världen och spelpjäserna kunde vara tillverkade av många olika material, från sten till glittrande glaskulor. De mest kända exemplaren är Lewis chessmen som gjordes på 1100-talet och hittades på ön Lewis i de Yttre Hebriderna. De flesta var utskurna ur valrosselfenben. Bland figurerna finns en dyster drottning med huvudet i händerna, knubbiga biskopar som håller i sina böcker och stavar, bekymrade bönder och bärsärkar som biter i sina sköldar i raseri under ett slag.
Keflavik flygplats Vik
Var Det går flyg till Island från ett par orter i Sverige. Du kan också ta färja från Hirtshals i Danmark. Direktflyg från Arlanda tar cirka tre och en halv timme. Den internationella flygplatsen är Keflavik, 50 kilometer från Reykjavik. Från flygplatsen går det en flygbuss till Reykjavik. På vägen går många passagerare av vid den Blå lagunen som är landets mest besökta varma källa. Du kan hyra bil för att komma till norra Island och köra Ringvägen (huvudvägen på Island som går runt hela ön). Det tar cirka fem timmar från Reykjavik till Akureyri som är den största
Här kan du bo Norra Island
I huvudstaden
att vandra och området bjuder på vidunderliga utsikter.
Vogafjos restaurang, kafé och pensionat, Mývatn Bo i mysiga stugor och ät frukost i ”kostallcaféet” medan du tittar på när korna mjölkas på andra sidan glasväggen. Det ligger alldeles vid sjön Mývatn och passar utmärkt för ett nordligt äventyr. Dubbelrum: cirka 1 300 svenska kronor per natt.
Länkar
staden på norra sidan. Det går också inrikesflyg från Reykjavík till Akureyri från huvudstadens inrikesflygplats. När du väl är på den norra sidan är det smidigt att hyra bil och köra runt. Det finns bussar, men det är inte helt enkelt att åka med dem.
När På sommaren är dagarna längre och museerna är öppna. Vintern är den bästa tiden om man vill se norrsken, men många ställen är stängda.
Tidszon UTC.
Valuta Isländsk krona.
House of the Spirits, Reykjavik Ett populärt pensionat i Reykjaviks centrum med lägenheter så att du kan komma i ordning och känna dig hemma. Nära hamnen för den som älskar fisk och skaldjur (prova Sægreifinns hummersoppa) samt operan.
Studiolägenhet: cirka 1 500 svenska kronor per natt.
Vid stranden
Tungulending pensionat, Húsavík
Ett strandpensionat alldeles vid Húsavík som är norra Islands huvudstad för valsafari. Alla rum har havsutsikt. Slå dig till ro för kvällen och njut av midnattssolen och norrskenet. Dubbelrum: cirka 1 600 svenska kronor per natt.
Det vulkaniska landskapet Utforska det spännande vulkaniska landskapet runt Mývatn. Besök Krafla och de bubblande lerhålen i Hverir innan du dyker ner i Mývatn för ett naturbad.
”De mörka borgarna” Besök de overkliga lavaformationerna i Dimmuborgir vid Mývatn.
Namnet betyder ”de mörka borgarna” på grund av de höga, svarta stenarna.
Arctic Henge
Missa inte det nybyggda Arctic Henge som är ett stenmonument tillägnat Islands hedendom i Raufarhöfn på norra Island.
www.sagatrail.is/en/ En ovärderlig webbsida som utforskar sago- och kulturarvsplatser på Island. safetravel.is Information om hur du kan få en säker upplevelse – Island kan vara vilt och oförutsägbart. www.atlasobscura.com/things-to-do/iceland/ Atlas Obscuras guide till speciella och ovanliga saker att göra på Island. 3 saker att göra
