Uppsala universitets magasin 2020-21

UPPSALA UNIVERSITETS MAGASIN 2020–21

FORSKNING

Coronavirus samlar forskare DATORKRAFT

Allt fler behöver superdatorer STUDENTLIV

Fäktning i det gröna

Växande städer kräver nya lösningar

”I de tider vi lever i med antiintellektuella makt­ havare, ”fake news” och alternativa fakta är det viktigt att utbildning och forskning är evidens­ baserad, samtidigt som den givetvis ska vara öppen för sakligt ifråga­ sättande och kritisk debatt. Kunskap är någonting man alltid bär med sig och ett viktigt värn mot populism.”

FOTO: MIKAEL WALLERSTEDT

Anne Ramberg, advokat och tidigare general­­sekreterare i Advokatsamfundet, tillträdde som ny ordförande i Uppsala universitets styrelse, konsistoriet, i juni 2020.

(Bild från Segerstedthuset.)

2020 Innehåll

30

Framsteg

6 Hallå där… Thomas Schön om AI: ”Tekniken har kommit för att stanna” 8 Risken att drabbas av dödligt våld har ökat i Afrika 10 Big data ett lyft för hjärtforskningen 12 Okänd sida av Astrid Lindgrens kreativa process avslöjas 13 Metod ger trygghet i skolan

Porträtt

14 Anders Hagfeldt – solcellsforskare och blivande rektor

Hallå där…

18 Alkistis Skalkidou om en ny app: Förvarnar om förlossningsdepression 20 Därför väcker musik så starka känslor

Hållbara städer

22 Växande stad kräver nya lösningar 27 Nu får historiska byggnader en hållbar framtid

Ökad datortrafik

30 Superdatorer i forskarsamhällets tjänst

Coronaviruset

34 Forskare samlar ny kunskap om covid-19

Universitetsliv

40 Inte bara för adelsmän

18

42 VR-spelet som tar dig till medeltidens Visby 43 Ny bok: Modell eller verklighet?

44 Runstenen som reste ut i världen

14

Till sist

47 Bilden: Konstskåp i säkert förvar

U P P S A L A U N I V E R S I T E TS M AG A S I N

2019

3

Intro

ATT FRITT SÖKA och förmedla ny kunskap är ett universitets själva grundidé.

Det ständiga sökandet efter nya samband och orsaksförlopp är av största värde för samhället. Sällan har detta blivit mer tydligt än under coronapan­ demin. Kunskap har dagligen efterfrågats om virusets biologiska egenskaper, psykologiska effekter av isolering, potentiella vaccin, smittspridning, kris­ hantering, organisationsmodeller för sjukvård och mycket annat. Det är till vetenskapen man vänder sig i kris och helst ska svaren finnas omedelbart.

I lugnare tider pågår forskning lite mer i bakgrunden, dag ut och dag in.

Studie läggs till studie och så småningom framträder inom varje forsknings­ område allt tydligare mönster som tillsammans bildar vår tids kunskapsbas.

Vetenskapens process är långsam och reflekterande. Nya pusselbitar tillfogas löpande. Idéer prövas och förkastas. Nya frågor ställs, ibland av ren nyfikenhet, andra gånger med ett tydligt samhällsproblem i fokus.

LÅNGT IFRÅN ALL forskning väcker intresse från omvärlden, förrän den be­ hövs. Men när vi ställs inför en oväntad kris förändras allt. Plötsligt blir forsk­ ning som få brytt sig om den allra viktigaste och kastas ut i offentlighetens ljus. Vi gläds då över att det finns personer som kan mycket om de, för oss andra, mest obegripliga och kanske hittills obetydliga saker. Det blir också tydligt att det nog inte är så lätt att på förhand veta vilken forskning som en dag kan bli den som behövs mest.

De olika tidsperspektiv som råder inom och utanför akademin blir uppen­ bara. Pågående forskning, med all dess inneboende osäkerhet, presenteras som sanning och forskares naturliga och nödvändiga oenighet skapar frustration. I sämsta fall kan mötet mellan det långsiktigt reflekterande och behovet av snabba lösningar leda till förhastade slutsatser, misstroenden och osakliga påhopp.

En sak kan vi vara säkra på. Vilken forskning som blir relevant för framtidens samhällsutmaningar kan ingen svara på. Att värna det fria kunskapssökandet och respektera den vetenskapliga processens gång är därför en bra strategi för framtiden.

FOTO: MIKAEL WALLERSTEDT

Rektor Eva Åkesson Prorektor Anders Malmberg

4

FOTO: DAVID NAYLOR

Forskning när den behövs som mest Hållbart på flera sätt Hållbara städer är ett populärt be­grepp, som står för så mycket. Det kan handla om att klara elförsörjningen i en växande stad, eller att planera bebyggelsen i en stadsdel så att den motverkar segregation och skapar trygghet. I det här magasinet kan du läsa om hur Uppsala kommun och Uppsala universitet gemensamt satsar på forskning för att komma fram till hållbara lösningar för framtiden (sid 22.) År 2020 kommer att gå till historien som året vi drabbades av coronapandemin. Under kort tid förändrades världen på ett genomgripande sätt – och stora resurser satsades på forskning om covid-19 och det nya coronaviruset.

Forskningsfinansiärer delade ut anslag och forskare styrde om sin forskning för att snabbt skapa ny kunskap om smittspridning, läkemedel, vacciner och även hur den mental hälsan i be­ folkningen påverkas under en pandemi. Läs om några av alla de projekt som pågår på sid 34.

Som vanligt möter du en rad intressanta personer, till exempel Thomas Schön, ny professor i AI, Alktistis Skalkidou som forskar om förlossningsdepression och fäktningstränaren Sofie Larsson som fått flytta träningen utomhus under våren och sommaren.

Fäktning har utövats i Uppsala sedan 1600-talet och lockar många studenter (sid 40). Vi har också intervjuat Anders Hagfeldt, solcellsforskare med bas i Lausanne, Schweiz, som blir universitets nya rektor den 1 januari 2021. Läs mer om hans spännande karriär (sid 14), som började när han valde att studera fysikalisk kemi i Uppsala framför ett jobb som pingistränare.

– Annica Hulth, redaktör

Nyfiken på Uppsala universitet?

UPPSALA Vill du veta mer om aktuell forskning, utbildning, innovationer och universitetsliv? Här är några sätt att hålla dig uppdaterad.

Uppsala universitets magasin

UNIVERSITETS MAGASIN 2020–21

FORSKNING

Coronavirus samlar forskare DATORKRAFT

Allt fler behöver superdatorer

Uppsala universitets nyhetsbrev

(1 nummer per år)

Läs om forskning och innovationer, kultur och traditioner, om forskarnas vardag och deras drivkraft men också om hur ny kunskap når ut i samhället. Artiklarna speglar hela bredden av forskningsinriktningar och ämneskunskap vid Uppsala universitet. uu.se/magasin

STUDENTLIV

Fäktning i det gröna

(9 nummer per år)

Växande städer

I nyhetsbrevet, som skickas ut via e-post, får du smakprov på det senaste vid forskningsfronten, utbildningar och studentsamverkan, nya upptäckter och innovationer, samverkansprojekt, föreläsningar och kulturevenemang vid Uppsala universitet. uu.se/nyhetsbrev

kräver nya lösningar

Följ oss i sociala medier: Facebook: facebook.com/uppsala.universitet Twitter: twitter.com/uppsalauni Instagram: instagram.com/uppsalauniversity/ Youtube: youtube.com/user/Uppsalauniversitet LinkedIn: linkedin.com/school/uppsala-university/

UPPSALA UNIVERSITETS MAGASIN

handlar om forskningen, innovationerna, människorna och universitetslivet vid Nordens äldsta lärosäte. Magasinet ges ut en gång per år och finns också i engelsk version –

Uppsala University Magazine.

Beställ magasinet kostnadsfritt eller ladda ned som pdf på: www.uu.se/magasin Adress: Kommunikationsavdelningen Uppsala universitet Box 256, 751 05 Uppsala Redaktör: Annica Hulth annica.hulth@uadm.uu.se

U P P S A L A U N I V E R S I T E T S M AG A S I N

2020

Redaktion: Magnus Alsne, Anders Berndt, Anneli Björkman, Linda Koffmar, Anna Malmberg, Åsa Malmberg.

Ansvarig för innehållet: Urban Lindberg Art Director: Daniel Hansson, Zellout

Omslagsfoto: Mikael Wallerstedt Tryck: Kph

5

”Tekniken har kommit för att stanna” THOMAS SCHÖN, nytillträdd professor i artificiell intelligens (AI), en roll som möjliggörs med 15 miljoner kronor i finansiellt stöd från Kjell och Märta Beijers stiftelse.

6

Varför en professur i AI just nu?

– AI är en teknologi som i allra högsta grad är närvarande i vår tillvaro, till exempel räddar säkrare fordon och bättre vård redan liv. Å andra sidan finns det områden där vi knappt börjat reflektera över de möjligheter som öppnar sig. Klart är dock att tekniken kommit för att stanna, att utvecklingen pågår oavbrutet, liksom att de vägval vi gör idag kommer att påverka oss i framtiden. Alltså är det nödvändigt att vi snabbt tar kommando över hur vi vill att den ska te sig.

Hur kommer du att lägga upp ditt arbete?

– För mig är AI ett verktyg som kan hjälpa oss att lösa flera av de stora utmaningar vårt samhälle möter. Då jag för drygt två år sedan fick i uppdrag att skissa på en struktur för Uppsala universitets arbete inom området, valde vi därför ganska omgående en tvärvetenskaplig profil. Nu är formerna klara och i höst inviger vi AI for research, en femårig satsning där forskare från universitetets alla områden möts för att utveckla idéer, perspektiv och projekt som förhoppningsvis får eget liv vid deras respektive hemmainstitutioner.

Vad tar du själv med dig till den nya miljön?

– Drygt tio års forskning inom maskin­ inlärning. Det är en central del av AI där datorer med hjälp av data, matematiska modeller och algoritmer lär sig att identifiera mönster och dra egna slutsatser. Det ska absolut inte förväxlas med traditionell intelligens och förmågan att uppnå komplexa mål. Snarare är dessa algoritmer att likna vid matrecept, en uppsättning ingredienser som i rätt konstellation genererar ett specifikt resultat, exempelvis – vilket vi utfört i samarbete med brasilianska kardiologer – en automattolkning av EKG som i dagsläget visar träffsäkerhet i nivå med mänskliga läkare i att identifiera flera av de vanligaste EKG-avvikelserna.

Var hittar vi AI for research om fem år?

– För sju år sedan kom jag till Uppsala som nybliven professor i reglerteknik med finansiering av två doktorander. Idag är vi ett team med ett tjugotal medlemmar och ingår i WASP, Sveriges största enskilda forskningsprogram någonsin. Min poäng är att uppväxlingen inom AI är så intensiv att det är svårt att blicka framåt, men min ambition är att vi ska generera flexibla samarbeten som bidrar till att utveckla utbildning och forskning vid Uppsala universitet och på så vis ge ett tydligt och långsiktigt bidrag till att stärka Sveriges AI-profil. – Magnus Alsne

FOTO: MIKAEL WALLERSTEDT

Framsteg Hallå där

Snabbtest för antibiotika­ resistens

Det aktiva materialet i batteriet är kinoner som förekommer i fotosyntesen och är vanliga i naturen.

Medicin. ”Mycket snabb antibiotikaresistens-bestämning”, det är namnet på ett nytt forskningscenter vid Uppsala universitet vars uppgift är att göra just detta. Projektet startade i augusti och har målsättningen att tiden från prov till svar ska kortas till mellan en och fyra timmar. Syftet är att minska sjuklighet och dödlighet i infektioner och samtidigt minska antibiotikaanvändningen och resistens­utvecklingen inom vården.

Laddat för hållbar energilagring Kemi. Tänk att kunna ladda ett

batteri på bara några sekunder med en solcell. Det är möjligt med det nya helorganiska protonbatteri som forskare på institutionen för material­ vetenskap vid Uppsala uni­­­versitet utvecklar. Utan att förlora nämnvärt i kapacitet kan batteriet laddas upp och ur mer än 500 gånger.

Till aktivt material i batteriet

har kinoner valts. Det är kol­ föreningar som förekommer i bland annat fotosyntesen och är vanliga i naturen. Den egenskap forskarna utnyttjat är kinonernas förmåga att under uppladdning och urladdning ta upp eller avge vätejoner, som ju endast består av protoner.

Elektrolyten, alltså den kom­ ponent som transporterar joner inuti batteriet, utgörs av en

Dna från Dödahavsrullarna sur vattenlösning. Förutom att vara miljövänlig ger den också ett säkert batteri utan risk för explosion eller brand.

Forskarna arbetar nu vidare på att integrera batteriet i textiler som kan bäras nära kroppen.

Biologi. Vilka skrev de över 2 000 år gamla Dödahavs­ rullarna? Varifrån kommer de?

Och vad exakt står i de sönderfallna texterna? Det är inte klarlagt, men forskare vid Uppsala universitet har lyckats utvinna dna ur pergamentrullarna de är skrivna på. Skinnen visade sig komma främst från får och i vissa fall kor. Den här kunskapen kan hjälpa till att pussla ihop olika textfragment, men tyder också på att texterna har olika ursprung då djurslag och släktskap mellan djuren talar för att de inte kom från samma område. Studien är ett samarbete med forskare i Israel.

Varför vaknar inte supervulkanen?

Under vulkanerna i Anderna där Chile, Argentina och Bolivia möts finns en gigantisk reservoar av smält och halvsmält magma. Altiplano-Puna magma­kroppen, som den kallas, har funnits i flera miljoner år utan att stelna eller orsaka något superutbrott. Hur detta är möjligt är en gåta som kan ha fått sin lösning. Forskare vid bland annat Uppsala universitet har analyserat lava från ett av de senaste utbrotten och upptäckt att dolda tillflöden av het magma från jordens inre tycks hålla magmakroppen vid liv.

U P P S A L A U N I V E R S I T E T S M AG A S I N

2020

FOTO: SHAI HALEVI

FOTO: MAT TON

Framsteg

7

Framsteg

Risken att drabbas av dödligt våld har ökat i Afrika Blir världen fredligare eller allt mer brutal?

Svaret är inte helt entydigt, men globalt är trenden sedan några år tillbaka att allt färre människor dör i organiserat våld. Men inte överallt, i vissa områden i Afrika ökar våldet mot civila. Allra värst är dock situationen i Afghanistan.

Uppgifterna kommer från Uppsala Conflict Data Program (UCDP) vid Uppsala universitet. Programmet har i nästan 40 år kontinuerligt samlat in global information om konflikter och är världens främsta leverantör av systematisk information om organiserat våld. Med organiserat våld menas allt våld som utförs av organiserade grupper och där våldet orsakar minst 25 dödsfall per år.

Trenden visar på en stadig nedgång sedan 2014 då dödstalen i organiserat våld låg på omkring 145 000. 2019 registerarades närmare 75 600 döda, vilket är den lägsta siffran sedan 2011. Det kan delvis förklaras av att terrorgruppen Islamiska Staten, IS, i stort sett besegrats i Irak och Syrien. Men även om utvecklingen ser positiv ut känner fredsforskarna oro.

– Vi ser att IS fortsätter att dominera trenden. I takt med att gruppen har försvagats i Irak och Syrien har de etable-

8

rat sig i andra delar av världen, och nu ser vi en förflyttning av våldet till den afrikanska kontinenten, säger Therese Pettersson, projektledare på Uppsala Conflict Data Program (UCDP).

Under 2019 utropade IS för första gången sedan 2017 en ny provins, Centralafrika, i sitt självutnämnda kalifat.

Attacker utfördes i länder där terrorgruppen tidigare inte haft någon närvaro, bland annat Moçambique och Demokratiska Republiken Kongo.

– Även al-Qaida-trogna grupper har ett starkt fäste i många afrikanska länder och vi har sett en ökning av våldet mot civila i länder som Burkina Faso och Mali, berättar Therese Pettersson.

Transnationella jihadistgrupper som IS och al-Qaida har haft stor påverkan på trenden för organiserat våld de senaste tio åren.

– Sett i ett längre perspektiv är de dock inte unika i sin

kapacitet att utmana stater och sprida skräck bland civilbefolkningen. Det som dock är unikt för dessa grupper är deras förmåga att verka globalt, att de ha lyckats få stöd och har kunnat rekrytera anhängare från stora delar av världen, säger Magnus Öberg, direktör för UCDP. I världens just nu värsta konflikthärd, Afghanistan, verkar både IS och al-Qaida.

För andra året i rad orsakade krigen i Afghanistan de högsta dödstalen i världen och landet upplevde sitt blodigaste år sedan 1989, i slutet av den sovjetiska invasionen.

– Vi har sett en skarp uppåtgående trend i stridsrelaterade dödsfall i landet sedan 2013. Trots förhandlingar mellan talibanerna och USA har våldet bara fortsatt att öka och 2019 återfanns över 40 procent av döda i organiserat våld i just Afghanistan, säger Therese Pettersson.

– Åsa Malmberg

ILLUSTRATION: UCDP

Framsteg

U P P S A L A U N I V E R S I T E T S M AG A S I N

2020

9

Framsteg

Big data för hjärtforskare I en hårt pressad hälso- och sjuk­vård behövs nya metoder för att hinna ställa rätt diagnos och välja bästa möjliga behandling.

Nu möts hjärtforskare och matematiker för att med arti­ficiell intelligens och register­baserade studier föra in framtiden i våra svenska sjukhus.

HUNDÄGANDE ÄR KOPPLAT till lägre risk för att dö i hjärtsjuk­ dom. Å andra sidan sexdubblar en cancerdiagnos motsvarande risk, åtminstone den första veckan. Sveriges registerfors­ kare tillför – med utgångspunkt i landets omfattande befolk­ ningsstudier och biobanker – viktig kunskap om en rad

Johan Sundström, hjärtläkare och professor i epidemiologi.

10

folksjukdomar. Resultatet av deras arbete ger praktiskt stöd i vården såväl som underlag för politiska beslut.

– Sveriges vårdmodell och nationella kvalitetsregister ger unika förutsättningar. Idag förfogar vi över så enorma mängder journaldata att nya verktyg krävs för att tillvarata dem fullt ut. Vi ser framför allt potential i artificiell intelli­ gens (AI) och maskininlär­ ning, en teknik där datorer lär sig att lösa uppgifter utan att bli explicit programmerade för det. Med rätt ingång kan vi flytta fronten för hela vårt fält, och under hösten inleder vi vårt engagemang i AI for research, en tvärvetenskaplig femårssatsning, säger Johan Sundström, hjärtläkare och professor i epidemiologi.

MED EN DONATION från den åländske filantropen Anders Wiklöf har gruppen rekryterat två ”data scientists”. Statione­

Med hjälp av registerbaserade studier hoppas forskarna kunna identifiera nya riskfaktorer som kan bidra till förbättrad vård vid hjärt-kärlsjukdom.

rade vid den nya forsknings­ miljön ska de i samarbete med Thomas Schön, professor i artificiell intelligens, utveck­ la en AI med kapacitet att tolka EKG och diagnostisera avvikelser. Parallellt utvecklar och validerar de algoritmer för detaljerade registerstudier.

– Mötet mellan mate­ matiska och medicinska kompetenser skapar stora synergieffekter. De bygger system och algoritmer. Vi till­ för relevanta frågeställning­ ar, data och kunskap om hur metoder måste testas innan de appliceras i sjukvården.

Tillsammans kan vi generera ny kunskap för ännu bättre vårdrekommendationer.

VÄGEN FRÅN RÖN TILL RÅD är dock sällan helt rak. Region Uppsalas evidensgrupp, där Johan Sundström är ordför­ ande, deltar i ett nationellt nätverk som utvärderar meto­ der innan de implementeras i sjukvården, och faktum är att flera resultat aldrig omsätts i behandling.

– Säkrast slutsatser kring orsakssamband och behand­ lingseffekter når vi genom att lotta mellan olika be­

ILLUSTRATION: MAT TON

Hallå där Framsteg Stefan James, professor i kardiologi.

Svensk modell ger effektiv vård i Fakta

handlingar bland likvärdiga patientgrupper och därefter jämföra utfallet. Likväl är re­ gisterstudier ibland vår bästa möjlighet att förse sjukvården med information. Till exempel fick vår studie som visar att den som slutar snusa efter hjärtinfarkt dubblar sin chans till överlevnad omedelbart gehör vid landets kliniker.

Med hjälp av våra svenska Big Data hoppas vi därför inom överskådlig tid identifiera nya riskfaktorer som kan bidra till förbättrad vård vid hjärt-kärl­ sjukdom.

– Magnus Alsne

Hjärt-kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken och har den högsta kostnaden för läkemedelsbehandling i Sverige.

Den kardiologiska forskningen vid Uppsala universitet omfattar registerbaserade studier, cellbiologisk forskning och stora kliniska prövningar med patienter och kontrollpersoner från olika länder.

Vid Uppsala Clinical Research Center erbjuds kompetens och teknik för att omsätta innovativa idéer till registerbaserade förbättringsprojekt, translationella forskningsprojekt och kliniska studier.

U P P S A L A U N I V E R S I T E T S M AG A S I N

2020

– Att avgöra vilken av två medicinska behandlingar som är mest effektiv har länge varit en utmaning för vetenskapen.

Det säger STEFAN JAMES, professor i kardiologi.

– Bäst resultat nås i rando­ miserade studier som jämför utfall mellan likvärdiga patientgrupper. Men då sådana ofta bedömts vara alltför krävande och dyra, har vi utvecklat en metod som tillvaratar patientdata i vårdens nationella kvalitetsregister.

Konceptet förutsätter att både läkare och patient godtar att slumpen avgör vilken behandling som sätts in. Hittills har en absolut majoritet valt att delta, och i nuläget pågår tjugotalet studier med fokus på olika strategier, läkemedel och tekniska produkter.

– Upplägget lämpar sig främst för vanliga åkommor, som hjärtinfarkter och blodproppar, som ger nödvändiga mängder data. Vi agerar på både egna och andras initiativ, och faktum är att våra resultat

når brett genomslag i vården.

Något vi tror hänger samman med att upplägget engagerar vårdgivarna redan i studiefasen.

Stefan James modell belön­ ades år 2015 med Athenapriset, vårdens största pris till klinisk forskning, och konceptet ger idag eko även långt bortom landets gränser.

– Då vi visade att tillförsel av syrgas inte gör någon nytta vid akut hjärtinfarkt påverkade det omedelbart riktlinjer världen över. Nyligen meddelade regulatoriska myndigheter i USA, som normalt bara följer inhemska studier, att de ska implementera de rekommendationer vi når i en ännu pågående studie, så kanske bidrar vår metod även till att stärka Sveriges vårdvetenskapliga renommé.

11

Okänd sida av Astrid Lindgrens kreativa process avslöjas Hur gick det till när Astrid Lindgren skapade sina berömda barnboksfigurer? Litteraturforskaren Malin Nauwerck driver projektet Astrid Lindgren-koden och leder dechiffreringen av författarinnans kvarlämnade anteckningsböcker.

– Astrid Lindgrens originalmanuskript öppnar en tidigare okänd dimension av hennes författarskap. I utkasten till Bröderna Lejonhjärta ser vi hur omsorgsfullt Lindgren utarbetar striden mellan draken Katla och lindormen Karm, en scen

12

vars första skepnad återfinns redan i hennes Krigsdagböcker, men här finns också mer kuriösa detaljer, som att Jonatan Lejonhjärtas gyllene hår i en tidig version av första kapitlet var kolsvart, säger Malin Nauwerck.

Anteckningsblocken är en litterär skatt, både mytomspunnen och i princip outforskad. De kan avslöja Lindgrens kreativa process, från tidiga tankar till färdig roman. Att ingen tagit sig an dem tidigare kan förklaras av att Astrid Lindgren stenograferade sina texter och att det funnits en starkt förankrad uppfattning om att hennes stenografi skulle vara näst intill omöjlig att tyda.

–När vi började granska materialet för att se om det gick att tolka med digitala metoder, såg vi att även manuell läsning låter sig göras relativt enkelt om man behärskar stenografi, säger Malin Nauwerck.

De kvarlämnade manuskripten utgör en av världens största samlingar av stenograferat material, och förhoppningen är att det verktyg för digital textidentifiering, som nu utvecklas, ska bana väg för fler studier av handskrivna dokument.

– Åsa Malmberg

FOTO: SVENSKA BARNBOKSINSTITUTET

Framsteg

Framsteg FOTO: MAT TON

Metod ger trygghet i skolan Att ge alla elever förutsättningar att lära sig. Det är en av grundtankarna med Ibis, en forskningsbaserad metod att skapa lugn och trygghet i skolan.

Metoden används vid 20 skolor i Uppsala och från och med hösten 2020 utbildas Ibis-instruktörer vid Uppsala universitet.

FÖRUTOM UPPSALA DELTAR flera andra svenska kommuner i utbildningen. Meto­ den, som skapades i USA för 25 år sedan och har använts i Norge de senaste 15 åren, har anpassats till svenska förhållanden av forskarna.

– Dels har vi anpassat till svenska styr­ dokument och svensk lagstiftning men också till den svensk skolkulturen, som fokuserar mycket på humanism och demo­ krati. Så istället för att arbeta med konse­ kvenser arbetar vi mycket med att skapa förutsättningar för eleverna att bete sig i enlighet med skolans förväntningar, säger Martin Karlberg.

DET KAN TILL EXEMPEL handla om att an­

passa skolmiljön, att lära elever olika sociala färdigheter, att ta reda på deras förkunskaper och förmågor så man kan ge dem uppgifter som de både kan klara av och växa genom.

– Det ska inte vara alltför lätta uppgifter som de alltid klarar av, utan uppgifter som gör att de ibland utmanas och utvecklas, säger Martin Karlberg.

U P P S A L A U N I V E R S I T E T S M AG A S I N

2020

i Vilka skolor är det som använder IBIS-metoden?

– Det är skolor som själva upplever att de vill utveckla ledarskapet på skolan. De vill utveckla en gemensam värdegrund och ge­ mensamma förhållningssätt så att elever kan räkna med att bli bemötta likadant oavsett vilken lektion de går på.

DET STÄLLS ETT krav på de medverkande

skolorna: 80 procent av personalen måste vara positiva till att vara med. Forskningen visar att det krävs om metoden ska få posi­ tiva resultat.

Martin Karlberg har nyligen inlett ett samarbete med forskare vid Oklahoma Sta­ te University, som har forskat om metoden i 25 år. Tillsammans ska de studera effekterna av Ibis i Sverige jämfört med i USA.

Fakta om IBIS • IBIS står för Inkluderande Beteendestöd I Skolan.

• Metoden har framför allt använts i grundskolan, men i höst kommer också en manual för ämneslärare • Främst är det specialpedagoger, kuratorer och skolpsykologer som utbildar sig till instruktörer.

• Det brukar ta fyra år innan det är helt implementerat, alltså att skolan har ett gemensamt förhållningssätt till hur man skapar förutsättningar för elevers lärande och hanterar konflikter.

– Annica Hulth www.edu.uu.se/samverkan/ibis/

13

Porträttet

ANDERS HAGFELDT har forskat om kemin bakom solceller en stor del av sitt liv, de senaste sex åren i Schweiz tillsammans med forskare från hela världen. Snart återvänder han till Uppsala universitet, där han börjar som ny rektor i januari 2021.

Regeringen fattar det formella beslutet under hösten. text ANNICA HULTH foto MIKAEL WALLERSTEDT

Solcellsforskare och blivande rektor 14

Färgämnen är en viktig komponent i grätzelsolcellerna. De går att göra färggranna och genomskinliga, precis som den här svängdörren på Segerstedthuset som Anders Hagfeldt kommer att passera dagligen som rektor.

U P P S A L A U N I V E R S I T E T S M AG A S I N

2020

15

Porträttet

NÄR VI TRÄFFAS en solig dag i mitten av augusti är Anders Hagfeldt i Uppsala för att träffa universitetsledningen. Ett par må­ nader har gått sedan han föreslogs bli rek­ tor och det har hunnit sjunka in litegrann.

– Det ska bli jättespännande och är en fantastisk grej att få vara med om. Sam­ tidigt är det en ganska stor apparat att av­ veckla forskningen här i Lausanne. När man fattar sådana här beslut är det ju inte bara man själv som påverkas.

Han leder en forskningsgrupp på 20–25 personer vid EPFL (Laboratory of Photo­ molecular Science, École Polytechnique Fédérale de Lausanne). De forskar om så kallade grätzelsolceller, i tätt samarbete med Michael Grätzel, som solcellerna är uppkallade efter.

DET HÄR SPÅRET kom han in på redan som ung doktorand vid Uppsala universitet.

– Jag var halvvägs i forskarutbildningen och hade tre olika handledare – i fysikalisk kemi, fysik och kvantkemi. Jag gjorde lite diverse olika saker av nyfikenhet, men fick det inte riktigt att hänga ihop. Så kom den här mystiska grätzelsolcellen i ett material som egentligen inte ska fungera. Den hade alla egenskaper som en solcell inte ska ha men den funkade.

Plötsligt föll allt på plats. Alla hans olika ämneskunskaper kom till användning för att göra en fundamental förklaring till hur de nya solcellerna fungerade.

– Där gjorde vi ett pionjärarbete i Uppsala, i att bygga upp teorierna om solcellernas funktioner. Sedan kom jag till Lausanne som postdoc 1993–94, så jag har alltid haft en liten hemmaplan där.

I GRÄTZELSOLCELLERNA ANVÄNDS färg­ ämnen och nanopartiklar av titanoxid för att uppnå en fotoelektrisk effekt. Idag an­

16

vänds solcellerna i glasfasader och som byggnadskomponenter, eftersom de går att göra genomskinliga och i olika färger.

De har inte lika hög verkningsgrad som andra solceller men kan användas inom­ hus för att fånga upp och skapa energi från diffust ljus.

– Inomhus ligger verkningsgraden i grät­ zelsolceller i topp bland alla tekniker. Det handlar mycket om ”internet of things” där en solcell som genererar el från inom­ husbelysning kan ersätta eller komplettera batterier.

För några år sedan kom ett annat genom­ brott: De så kallade perovskit-solcellerna, som upptäcktes tack vare materialforsk­ ningen kring grätzel-celler.

– Genombrottet kom 2012. Sedan har det bara stuckit iväg och verkningsgraderna är idag lika bra som de bästa kiselsolcellerna.

Vår forskargrupp har världsrekordnotering­ ar i verkningsgrad både för perovskit- och grätzelsolceller.

FÖRUTOM FORSKNINGSFRAMGÅNGARNA

har Anders Hagfeldt fått pris för sitt handledarskap – något han är stolt och glad över.

– Jag blev nominerad av forskargruppen och blev väldigt glad över det, att jag sedan fick priset var ju också en bonus.

Glädjen i att handleda upptäckte han re­ dan när han var ung och jobbade som pingis­tränare i Norrköping.

– Det var jättekul att träna ungdomar och se hur de utvecklades. Jag tror att den känslan kommer tillbaka som handledare i forskning. Det är som roligast när dokto­ randerna kommer in och är glada över en idé, när man märker att de har börjat tänka och skapa idéer. Det finns många paralleller med pingis eller idrott i allmänhet.

FAKTISKT VALDE HAN mellan ett uppdrag

som pingistränare och studier i fysikalisk kemi innan han kom till Uppsala univer­ sitet år 1984. Valet var inte svårt eftersom forskarbanan lockade och redan två år in på utbildningen fick han erbjudande om att börja forska.

– Jag trivdes så bra på fysikalisk kemi att jag frågade om jag kunde jobba där på som­ maren som assistent. Det fick jag och på en kafferast frågade min handledare Sten-Eric Lindquist spontant om jag skulle vilja dok­ torera. Jag gick direkt till telefonautomaten och ringde mamma. Det kändes helt fantas­ tiskt att få frågan!

På den vägen är det. Huvudspåret sol­

Anders Hagfeldt valde mellan ett uppdrag som pingistränare och studier i fysikalisk kemi innan han kom till Uppsala universitet år 1984.

energi har han också hållit fast vid sedan det där första sommarjobbet.

– Då var ju solenergi mera en vacker tanke, på åttiotalet fanns det ingen som tog det på riktigt allvar. Så var det tills det drog igång ordentligt med kiselsolceller. Idag händer det jättemycket, det är snabb tillväxt och en stor industri.

ANDERS HAGFELDT VAR med och byggde upp Ångström Solar Center i Uppsala år 1996. Finansiärer var Mistra och Energi­ myndigheten och de ställde krav på att forskningsresultaten skulle tas omhand av industrin.

– Det var nytt på den tiden att tänka i termer av industrialisering och ekonomi

i

Anders Hagfeldt Titel:

Professor i fysikalisk kemi vid EPFL i Schweiz. Rektor vid Uppsala universitet från den 1 januari 2021. Ledamot i bland annat Kungliga Vetenskaps­ akademien och Kungliga Ingenjörs­ akademien.

På fritiden:

Läser mycket skönlitteratur och tycker mycket om historia. Spelar trummor i ett band i Uppsala. Vi gillar improvisation och spelar mest 60-talsmusik, Jimi Hendrix, Bob Dylan och blues.

en teknik från labb till kommersialisering och industrialisering.

– Det var glädjande att få en insikt i hur det är att skapa och driva ett företag, som är väldigt annorlunda mot det akademiska sättet att jobba.

Idag har Anders Hagfeldt 10–15 patent och har som forskare samarbetat både med stora och små företag. Han driver själv ett företag med fyra anställda som säljer ma­ terial och forskningsutrustning för solceller till företag och universitet.

ETT ANNAT VIKTIGT spår i hans liv är alla

”Det är som roligast när doktoranderna kommer in och är glada över en idé, när man märker att de har börjat tänka och skapa idéer.” och titta på vad det innebär att skala upp tekniken. Det synsättet var vi ganska tidiga med och det var ett väldigt framgångsrikt projekt.

Programdirektören hette Lennart Malm­ qvist och blev något av en mentor för Anders Hagfeldt. Han visade vad innebar det att ta

U P P S A L A U N I V E R S I T E T S M AG A S I N

2020

internationella kontakter. Som forskare har han varit gästprofessor eller adjungerad professor i Kina, Frankrike, Korea, Singa­ pore, Saudiarabien, Indien och Spanien.

Och i hans forskargrupp finns många olika nationaliteter.

– Där sitter personer med olika kulturer, religioner och bakgrund och jobbar tillsam­ mans. Det är ett sorts samhällsutbyte, som jag tycker är väldigt priviligierat, särskilt i dagens samhälle där det finns många kraf­ ter som drar mot isolation och vi-mot-dom mentalitet. Universiteten har en väldigt vik­ tig roll att spela i de här sammanhangen. Är det något du vill jobba med som rektor?

– Ja, det hoppas jag. Vi ser alltfler aukto­ ritära stater, klimatförändringar, pandemier och så vidare, som kräver globala insatser.

Det finns hur många exempel som helst på varför vi behöver utbilda yngre personer som kan utveckla saker till det bättre. Upp­ sala universitet kan spela och spelar redan idag en väldigt viktig roll i världen.

Familj:

Två vuxna barn och en fru.

Senast lästa bok:

Håkan Nessers senaste, Den sorgsne busschauffören från Alster. Det är som vanligt med Håkan Nesser, han är rolig att läsa.

Får mina bästa idéer:

När jag är ute och går. Jag gillar att vandra, det passar ju bra i Schweiz.

Gärna på morgonen, jag börjar bli kvällstrött med åldern.

Person jag inspireras av:

Det är så många, i olika tider i livet.

En person som inspirerade mig vetenskapligt som student är Richard Feynman. Jag fick tag i en bok av honom och sedan läste jag alla böcker. De förklarade tänket bakom forskning och vetenskap. När jag känner att jag behöver påminna mig om varför det här är så kul, kan jag slå upp en slumpmässig sida för att känna hur spännande det är.

Framtidsdröm:

Ingen särskild, känner egentligen att jag är priviligierad att få ha varit med om så mycket. Att bli doktorand, professor, resa, samarbeta, på den nivån känner jag mig bara tacksam.

De viktigaste sakerna är ju privata, nyligen fick jag barnbarn till exempel.

17

FOTO: MIKAEL WALLERSTEDT

Framsteg Hallå där

Förvarnar om förlossningsdepression ALKISTIS SKALKIDOU, professor vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, som forskar om förlossningsdepression. Du och din forskargrupp har utvecklat forskningsappen Mom2B för blivande och nyblivna mammor.

Vad är tanken med den?

18

– Vi vill prova ett helt nytt sätt att samla in data för studier om hur kvinnorna mår kring graviditet och förlossning. Vi samlar in data av olika karaktär, både det som mammorna rapporterar in själva och passiva mätningar av hur de rör sig, hur mycket de använder mobilen, hur deras röst låter… Alla dessa data analyserar vi sedan med artificiell intelligens för att kunna förutse vilka som kommer att utveckla symptom på depression.

Hur vanligt är det med förlossnings­ depression?

– Siffrorna varierar, för det beror på vilket land du är i och hur man mäter, men det ligger kring 12 procent både under och efter graviditet. Depression är en av de absolut vanligaste komplikationerna. Ofta tänker vi på komplikationer som diabetes, havandeskapsförgiftning, blödningar, men de är extremt sällsynta i jämförelse med det här.

– Det får också väldigt svåra konsekvenser då mamman är mitt i en period då hon behöver ha intensiv kontakt med barnet. Att få en depression vid denna kritiska tidpunkt påverkar barnets emotionella utveckling, relationen med partnern och kvinnan själv.

Varför är det viktigt att kunna förutse depressioner?

– Om vi identifierar en riskgrupp innan de insjuknar, kan vi satsa vårdens begränsade resurser just på den gruppen och förebygga. Det kan vara enkla saker som några extra telefonsamtal från barnmorskan och samtalsgrupper med andra. Det är åtgärder som har visat sig vara effektiva för högriskgrupper.

Och vad får de blivande mammorna ut av att använda appen?

– De som använder appen kan registrera viktig information kring sin graviditet och får information om graviditeten och om hur barnet växer. De får också statistik över hur mycket de rör sig varje dag, hur mycket de använder mobilen, viktuppgång och hur de själva har skattat sitt mående. Om deras svar tyder på en depression så uppmärksammar vi det och återkopplar till dem. – Annica Hulth

FOTO/BILD: ALMA (ESO/NAOJ/NRAO), OLOFSSON ET AL . ACKNOWLEDGEMENT: ROBERT CUMMING

Framsteg Med superteleskopet ALMA har astronomer lyckats avbilda sammandrabbningen mellan en av Vintergatans mindre stjärnor och en röd jätte.

Ökad barnadödlighet efter coronarestriktioner Medicin. En kraftig ökning av andelen spädbarn som dör under sin första levnadsvecka i Nepal har setts sedan landet införde restriktioner för att begränsa smittspridningen av covid-19.

Forskare från bland annat Uppsala universitet har granskat över 20 000 förlossningar vid nio sjukhus och såg även att antalet kvinnor som förlöstes på dessa sjukhus sjönk med hälften. Det är ett hot mot de stora framsteg landet gjort de senaste 20 åren gällande barn- och mördrahälsa.

Superteleskop visar galaktisk kamp Astronomi. För länge sedan i en avlägsen del av galaxen möttes två stjärnor i en kamp för överlevnad. Nu når ljuset av konfrontationen vår planet, pre­ cis i tid för att astronomer med hjälp av ny teknik ska kunna dokumentera förloppet på bild.

Med superteleskopet ALMA har astronomer lyckats avbilda sammandrabbningen mellan

en av Vintergatans mindre stjärnor och en röd jätte – en stjärna vars väte är förbrukat och i dödsprocessen växer sig långt bortom sin ursprungliga storlek. Under konfrontationen som ägde rum för cirka 700 år sedan rör sig den mindre stjärnan i en spiralbana mot den större stjärnans kärna, vilket får denna att kasta ut gaslager och

därmed blotta sin kärna.

– Vi har i fyra årtionden fångat upp energisignaler som indikerar att något pågår i det aktuella område vi bedömer ligga cirka tretusen ljusår bort.

Med hjälp av ny teknologi kan vi äntligen dokumentera förlop­ pet i bild, säger Sofia Ramstedt, forskare vid institutionen för fysik och astronomi.

Hotat sommarsurr Biologi. Tidigare antaganden om att insekter på nordliga breddgrader skulle klara ett varmare klimat bra, kanske till och med gynnas av det, är fel, menar fors­ kare vid bland annat Uppsala universitet. Tvärtom är de lika hotade som tropiska arter som redan nu lever mycket nära sin optimala och kritiska temperatur.

Det ser man när man tar hänsyn till medeltemperaturen för de månader insekterna är aktiva istället för att se till årsmedeltemperatur som tidigare modeller gjort.

Variationer visar social fobi.Personer med social ångest har personlighetsdrag som markant avviker från andra, visar en studie från Uppsala universitet där 265 personer med diagnosen deltog. Tre personlighets­grupper kunde urskiljas: en med med prototypisk social ångest och som var både höggradigt ängsliga och introverta, en annan med introvert-samvetsgrann social ångest som var mycket introverta men mindre ängsliga och med hög samvetsgrannhet. Den tredje och största gruppen hade instabil-öppen social ångest, var ängsliga, känslosamma men nästintill normalextroverta och visade stor personlighetsmässig öppenhet jämfört mot normdata.

U P P S A L A U N I V E R S I T E T S M AG A S I N

2020

19

Musik

Därför väcker musik så starka känslor Hur kan musik uttrycka känslor som lyssnaren kan känna igen sig i? Varför blir vi känslomässigt berörda av musik? Och hur går det till när vi gör estetiska bedömningar av musikens kvalitet? text ANNICA HULTH foto MIKAEL WALLERSTEDT SPÄNNVIDDEN ÄR STOR

mellan de olika känslor som musik väcker, menar Patrik Juslin. Han är professor i mu­ sikpsykologi och har skrivit ett standardverk om musikens psykologi som sammanfattar 20 års forskning.

– Musik kan väcka allt från väldigt enkla, primitiva responser till komplexa be­ dömningar på hög nivå. Det är allt ifrån basemotioner som glädje, sorg och ilska till mer komplexa känslor, nostalgi till exempel. Man kan uppleva blandade känslor, motstridiga känslor och det som jag kallar estetiska känslor som baserar sig på en estetisk bedömning.

20

Man känner beundran för en musiker eller fascineras av skönheten i musiken.

MUSIKHISTORIEN ÄR FULL

av kompositörer och musiker som genom att testa sig fram har lyckats skapa musik som både uttrycker och väcker känslor och dessutom värde­ ras högt rent estetiskt. Och filosofer och tänkare har i alla tider funderat över varför mu­ sik väcker så starka känslor.

Svaret är att hjärnan aktiveras på många olika sätt av musik.

– Det finns en rad olika psykologiska mekanismer på olika nivåer av hjärnan som kan väcka känslor enskilt eller

tillsammans. Alla har ett unikt evolutionärt ursprung och en del är uråldriga. Merparten av de här mekanismerna ut­ vecklades långt före musiken uppstod och flera av de meka­ nismerna har vi gemensamt med andra sociala däggdjur, säger Patrik Juslin.

MEDAN DESSA REFLEXER

fungerar likadant för alla, är musikaliska förväntningar väl­ digt starkt kulturellt betingade.

– Om du växer upp i en europeisk, afrikansk eller asia­ tisk miljö så har du exponerats för olika tonmönster. Du byg­ ger upp olika förväntningar i hjärnan. Då kommer lyssnar­

na inte att reagera likadant på samma musikstycke. Det handlar också om olika musik­ stilar. Om någon lyssnar mest på klassiskt och en annan på reggae eller jazz, har de olika förväntningar på musiken.

Vi kan också göra en este­ tisk bedömning av musiken, genom att lyssna väldigt uppmärksamt och applicera olika kriterier för estetiskt värde på musiken. Är musiken nyskapande, vacker, komplex, skickligt framförd?

– De här estetiska bedöm­ ningarna påverkas samtidigt av de andra psykologiska meka­ nismerna. Om det händer något musikaliskt oväntat, tycker du

– Musik kan väcka allt från väldigt enkla, primitiva responser till komplexa bedömningar på hög nivå, säger Patrik Juslin.

i 8 mekanismer som väcks av musik 1. Hjärnstamsreflexen, en medfödd tendens att reagera på vissa ljudegenskaper, som kraftig ljudstyrka, eller något som ökar snabbt i tempo.

2. Rytmisk anpassning. När musikens rytm synkroniseras med lyssnarens andning eller puls. Marscher och ravemusik driver upp pulsen, medan vagg­ visor lugnar ned lyssnaren.

3. Emotionell betingning, uppstår när ett musikstycke har förekommit flera gånger förut i ett sammanhang med en viss känslomässig laddning. Används i reklam och filmmusik.

4. Emotionell smitta. Vi kan smittas av känslouttrycket i musiken, precis som forskning har visat att vi reflexmässigt härmar ansiktsuttryck.

kanske att musiken är originell.

Om du påverkas starkt av emo­ tionell smitta kanske du tycker att musiken är uttrycksfull och ger den en högre skattning i den estetiska bedömningen.

DET KAN UPPSTÅ spännande

krockar när estetiska bedöm­ ningar på en medveten hög nivå inte stämmer med primitiva känslor på låg nivå som är au­ tomatiska och omedvetna. Då kan man reagera med positiva känslor på musik man tycker är väldigt dålig rent estetiskt.

– Vissa mekanismer på låg nivå, till exempel betingning, är immuna mot våra bedöm­ ningar på högre nivå i hjärnan.

Så även om vi tycker att mu­ siken är banal eller dålig, så fungerar betingningen ändå.

Då uppstår den besvärliga situationen att du tycker att musiken är dålig men sam­ tidigt blir lycklig av den.

Hur går forskningen till?

– Experiment är det som har varit mest centralt i och med att många av de här meka­ nismerna är omedvetna och fungerar ganska automatiskt.

Vi manipulerar vissa musikex­ empel systematiskt, för att för­ söka få fram känsloreaktioner och det mäter vi med självrap­ porter och fysiologisk respons i kroppen. Sedan gör vi också enkätstudier, intervjuer, dag­

U P P S A L A U N I V E R S I T E T S M AG A S I N

2020

boksstudier och simuleringar för att utforska musikupp­ levelsen i verklig miljö.

5. Mentala bilder. Musik kan ge upphov till fantasier och inre bilder och knyter an till saker som händer i ens eget liv. Används i musikterapi.

6. Episodiskt minne. Det är vanligt att musik väcker specifika minnen.

INTRESSET I OMVÄRLDEN

är stort och kunskapen kan få användning i många olika sammanhang. Till exempel inom musikterapi, filmmusik, marknadsföring med musik, musikproduktion och musik­ utbildningar.

– Min förhoppning för fram­tiden skulle vara att nu försöka omsätta dessa ganska omfattande teorier till konkreta tillämpningar och interventio­ ner till exempel i musikterapi och i musikutbildning, säger Patrik Juslin.

7. Musikalisk förväntan. När musiken bryter mot våra för­ väntningar uppstår känslor.

Mycket musikalisk komposition bygger på ett slags lek med förväntningar.

8. Estetisk bedömning triggas igång när man antar en estetisk attityd till musiken.

Patrik Juslins bok Musical Emotions Explained. Unlocking the Secrets of Musical Affect gavs ut 2019 av Oxford University Press.

21

Hüllbara städer

sta nya

Uppsala är en stad som vuxit kraftigt de senaste åren – och expansionen bara fortsätter. Nu satsar kommunen och universitetet gemensamt på forskning för att hitta bra och hållbara lösningar för framtiden. text ANNICA HULTH foto MIKAEL WALLERSTEDT

Växande ad kräver lösningar U P P S A L A U N I V E R S I T E T S M AG A S I N

2 0 1290

23

E Hållbara städer

EN AV UPPSALAS YNGSTA stadsdelar är

Rosendal. Det första bostadsområdet stod klart 2015, sedan dess har flera tusen nya bostäder byggts och fler planeras. Under en promenad i området möter vi både unga föräldrar med barnvagnar, lunchgäster på väg ut från sushistället och byggnadsarbe­ tare på väg till jobbet.

Planen är att bostadsområdet ska vara färdigbyggt 2028 och då ha plats för 10 000 boende – men tidsplanen kan komma att ändras beroende på hur marknaden ser ut.

Så här ser det ut på flera håll i Uppsala.

Kommunen planerar att fortsätta expan­ dera kraftigt fram till 2050. I det så kallade Uppsalapaketet ingår fyra järnvägsspår till Stockholm och en utbyggnad av sydöstra staden med 33 000 nya bostäder.

EN AV UTMANINGARNA är att klara elför­ sörjningen på ett hållbart sätt. Tillsammans med Uppsala universitet har kommunen anställt en doktorand för att forska om detta.

– Doktoranden ska titta på vilka vägval

– En utmaning med framtidens energisystem är att människan blir en större del av lösningen, säger Rafael Waters, professor vid institutionen för elektroteknik.

24

det finns för en stad som ska växa, vad gäller energisystemet. Målsättningen är att få ett hållbart energisystem i Uppsala, miljö­ mässigt, ekonomiskt och socialt, säger Rafael Waters.

Han är professor vid institutionen för elektroteknik och huvudhandledare till doktoranden Carl Flygare som började i maj 2020.

Huvudproblemet med elförsörjningen är att kraftledningarna som leder in till Uppsala underdimensionerade. Det har lett till att elen inte räcker till när det är kallt och vintertid.

– Det är en väldigt utmanande situation redan idag, så från kommunens sida ser man ett behov av att ta reda på hur vi kan fortsätta att utveckla staden utan att det be­ gränsas av elnätet. Det finns jättemycket att titta på inom smarta elnät, förnybar elpro­ duktion och när och var man laddar sina elfordon. Hur kan vi använda elnätet mer effektivt så vi inte behöver bygga ut det lika ofta och mycket?

Karin Backvall och Andreas Alm Fjellborg är forskare i kulturgeografi som delar sin tid mellan universitetet och kommunen.

DOKTORANDEN CARL FLYGARE ska fors­

ka på heltid med en fot på universitetet och en på kommunen. Stuns (Stiftelsen för samverkan mellan universiteten i Uppsala, näringsliv och samhälle) kommer att hjälpa till med kontaktytor mot olika forskarmiljö­ er, kommun och näringsliv. På så vis knyts olika intressen ihop.

– När det gäller hållbar samhällsutveck­ ling och stadsutveckling är det kommunen som är behovsägare och har intresse av att få kontakt med spjutspetsforskningen, me­ toder och arbetssätt. Från universitetets sida får man en garanterad samhällsrelevans för forskningen, så det finns ett ömsesidigt intresse, säger Rafael Waters.

Han betonar att det gäller att hitta rätt inriktning för projektet, där forskning av hög kvalitet och samhällsrelevans över­ lappar varandra.

– När båda sidor är engagerade och lär av varandra skapar det samtidigt möjlighet att växla upp det här till fler samarbeten.

Förhoppningen är att det också ska vara intressant i andra forskningsfält att hitta sådana här överlappningar.

NÄR MAN PLANERAR för framtidens hållbara städer räcker det inte att utveckla smarta tekniska lösningar, konstaterar Rafael Waters.

– När vi ska komma bort från fossila bränslen så är en stor del av lösningen elek­ trifiering och smarta energisystem. Vi går från att styra produktionen av el och an­

Karin Backvall forskar om bilden av ”utsatta bostadsområden” som sprids till exempel i media. passa den efter hur vi konsumerar, till att istället försöka anpassa konsumtionen efter tillgången på el. En utmaning med framti­ dens energisystem är därför att människan blir en större del av lösningen och därför behöver vi samverka över ämnesgränserna.

I juni 2019 slöts ett avtal mellan kom­ munen och universitetet om att samarbeta kring hållbar samhällsutveckling, och det här är ett led i det samarbetet. Även vid Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF) finns tre forskare – en på heltid och två på halvtid – som samfinansieras av uni­ versitetet och kommunen.

DET NYA SAMARBETET bidrar till att minskar glappet mellan forskning och kommunal praktik, tycker Åsa Dahlin, som är chef för översiktsplaneringen vid

PORTRÄT T: UPP SALA UNIVERSITET, MEDIIVIR (HACKSELL)

stadsbyggnadsförvaltningen på Uppsala kommun.

– Postdoktorerna har vardagsnära relatio­ ner med kommunens strategiska samhälls­ planerare – vilket bäddar för en gemensam kunskapsresa. Dialogen med forskarna har redan bidragit till att fördjupa vår förståelse för analyser om socialt hållbar bostadsför­ sörjning, segregationsprocesser och stigma­ tisering av stadsområden, säger Åsa Dahlin.

En av forskarna är kulturgeografen Karin Backvall. Hon forskar om boendesegrega­ tion och om bilden av ”utsatta bostadsom­ råden” som sprids till exempel i media. När ett område beskrivs som ett problemområde kan det förvärra problemen.

– Just nu håller jag på och bearbetar ett mediematerial som omfattar rapportering från Örebro, Västerås och Uppsala. Alla U P P S A L A U N I V E R S I T E T S M AG A S I N

2020

kommunerna har områden som är utpeka­ de av polisen som utsatta, och jag är in­ tresserad av hur de framställs i media och vilka eventuella skillnader som finns. Jag förbereder också en enkät som ska gå ut till boende i och utanför områdena för att se om och hur uppfattningen om platserna påverkas av skillnaderna i medierapporte­ ringen, säger hon.

Andreas Alm Fjellborg undersöker nyproduktion av bostäder kopplat till kommunens målsättningar om social blandning

PRECIS SOM DE ANDRA forskarna till­

ra hur bilden av ett område skapas, föränd­ ras och varierar mellan platser, utan också vad man konkret kan göra åt det.

Forskarkollegan Andreas Alm Fjellborg är också kulturgeograf och hans arbetsdagar på kommunen handlar framför allt om att ha möten och stämma av frågeställningar och hitta intressanta aspekter av det som han som forskare är intresserad av.

bringar hon hälften av tiden på kommu­ nen, närmare bestämt Avdelningen för strategisk planering. Hon arbetar som van­ ligt med forskning, men med regelbunden kontakt med kommunen.

– Jag har blivit mer medveten om hur forskningen kan komma till användning.

Till exempel kommer jag inte bara analyse­

25

Hållbara städer Tillsammans med Martin Söderhäll, som också har en postdoktjänst, undersöker han nyproduktion av bostäder kopplat till kom­ munens målsättningar om social blandning och vilket utfallet sedan blir.

– Vi har spetsat till frågeställningarna för att bli mera direkt aktuella för kommunen.

Vi har fått bra input och det blir roligare också ju mer direkt relevant det blir. Dis­ kussionerna har fört oss framåt men vi har fortfarande full frihet att välja våra fråge­ ställningar.

FORSKARNA ANVÄNDER SIG AV Geo Sweden – en registerdatabas över alla som bor i Sverige där man kan följa be­ folkningen över åren, hur man flyttar och vilka inkomster man har. Därmed kan de undersöka fördelningen av olika grupper, undersöka bostadsbeståndet och hur det förändras över tid.

– Tack vare vårt samarbete kan tjänstemän på kommunen möta forskare som ser forskningsingångar i det dagliga arbetet, säger Nils Hertting.

26

– I Uppsala byggs det mycket nytt och finns en väldigt ambitiös plan för de när­ maste 10,15 åren framåt. Då är det viktigt att ha koll på hur det har fungerat i tidigare nyproduktioner. Det är också stor skillnad om man ska bygga nya bostadsområden el­ ler förtäta redan befintliga områden.

I Rosendal kunde man ta ett helhetsgrepp eftersom allt byggdes nytt, det är annorlun­ da i ett bostadsområde som ska förtätas.

– Det blir väldigt intressant att se hur den sociala blandningen påverkas av pla­ neringen i olika typer av områden, till exempel där det byggts bostadsrätter i om­ råden med många hyresrätter säger Andreas Alm Fjellborg. ÄVEN NILS HERTTING , universitetslektor i statskunskap och prefekt på IBF, ser stora möjligheter med de nya forskningstjäns­ terna. Han är övertygad om att det går att formulera forskningsprojekt av gemensam nytta, till exempel när det gäller utveck­ lingen av utsatta bostadsområden.

– Karin Backvalls studie handlar om hur man pratar om bostadsområden som man tycker att det finns problem i, så kal�­ lad ”stigmatisering”. Det här är något som kommunens planerare är medvetna om och dagligen försöker hantera. Hur ska man for­ mulera utmaningen utan att försvåra pro­ blemen? Där finns det ganska sofistikerade samhällsvetenskapliga teorier samtidigt som det är en besvärlig fråga i den kom­ munala praktiken. Även när det gäller att utvärdera lång­ siktiga effekter av bostadsbyggande och politiska beslut kan forskningen vara till hjälp. Vissa effekter kanske inträffar först

efter 30 år och avtar efter 50 år. Där kan forskare gå tillbaka och studera historien, till exempel effekterna av hur man byggde bostadsområden förr i tiden.

– Det är ett fint bidrag till praktiker och planerare för sådant här är svårt att utvärde­ ra. Det rör sig många gånger om komplexa och ganska sega och utdragna processer.

Tack vare vårt samarbete kan tjänstemän på kommunen möta forskare och tills­ammans finna forskningsingångar, säger Nils Hertting.

Strategiskt partnerskap • Uppsala universitet och Uppsala kommun har ett avtal om strategiskt partnerskap under åren 2019–2021.

• Hållbart samhällsbyggande är ett särskilt fokusområde under avtals­ perioden. Det kan handla om forsknings­samarbete, utbildning, personrörlighet och kompetensförsörjning.

• Uppsala kommun beräknas växa med uppemot 100 000 invånare under de närmaste decennierna. Kommunens mål är att vara fossilfritt år 2030 och klimatpositivt år 2050 och har också satt upp mål när det gäller social och ekonomisk hållbarhet. Så det finns stora utmaningar inom t ex klimatanpassning, integration, kompetensförsörjning, transporter, byggande, energi, digital­ isering och livsmedel.

FOTO: MIKAEL WALLERSTEDT

Hållbara städer

Nu får historiska byggnader en hållbar framtid Kan en folkhemsvilla bära kulturella värden? Och hur skydda ett renässansslott utan att förbruka orimliga mängder energi? Nu möts forskare från en rad fält i syfte att skapa bättre förutsättningar för energi­ effektivisering i kultur­historiskt värdefulla byggnader.

U P P S A L A U N I V E R S I T E T S M AG A S I N

2020

27

FOTO: MAT TON

I SVERIGE, delat av norra polcirkeln

och rymmande områden av Arktis, är varsamhet med kulturhistoriskt värdefull bebyggelse och effektiv energianvändning en komplicerad ekvation. Flera kyrkor och slott lämnas vintertid ouppvärmda, ofta med svåra interiörskador till följd.

Sett till mer moderna konstruktioner beräknas bland annat var tredje villa ha problem med exempelvis fukt och mögel.

Det ställer beslutsfattare och fastighets­ ägare inför omfattande utmaningar, och sedan 2008 leder Uppsala universitet Energimyndighetens tvärvetenskapliga forskningsprogram Spara och bevara.

– Vår ambition är att tillföra de kunska­ per och rekommendationer som krävs för att förvaltning av värdefull bebyggelse ska bidra till att uppfylla politiska mål kring såväl kulturmiljöer som energiför­

28

brukning. Från initialt fokus på landets relativt få monumentala byggnadsverk som inte får förändras, har vi med åren vidgat vårt arbete till att omfatta en mycket större del av det befintliga byggnadsbe­ ståndet och även områdesanalyser, säger Tor Broström, professor i kulturvård och projektets vetenskapliga samordnare.

TILL SKILLNAD FRÅN tidigare initiativ som inriktats på antingen bevarande eller energiaspekter, utgör Spara och bevara en interdisciplinär arena som förenar humaniora, samhällsvetenskap, teknik och naturvetenskap. I mötet uppstår både nya perspektiv och utrymme att sortera och avväga olika scenarion vid utveckling av byggnadsbestånd. Här ges också plats för diskussion kring vad som egentligen är att betrakta som kulturhistoriskt värdefullt.

– Det är en relevant fråga som inte är helt enkel att besvara. Enligt Boverket ska byggnader från tiden före 1920-talet generellt ses som särskilt värdefulla. Å andra sidan finns inga exakta åldersgrän­ ser, snarare tycks det vara en generations­ fråga. Till exempel förordar många yngre människor en arkitekturhistorisk bety­ delse i relativt nutida bebyggelse. Ofta är dock de grundläggande principerna för energieffektivisering desamma oavsett byggnadsepok, så viktigast är att vi för ett konstruktivt samtal med tydliga synergi­ effekter mellan att spara och bevara.

TILL FORSKNINGSPROGRAMMETS röda trådar hör att bidra med beslutsstöd snara­ re än facit: Vad är nödvändigt att tänka på inför en renovering, vilka kom­ petenser krävs och vilka mål är rimliga?

Hållbara städer I Sverige har ny kunskap medfört att avfuktning snabbt etablerat sig som hållbar metod i underhåll av äldre kyrkor.

i

Tor Broström, professor i kulturvård.

Spara och bevara

En uttalad ambition är att underlätta beslutsprocesser och arbetet har redan utmynnat i en rad konkreta åtgärder.

Utanför landets gränser har forskare från programmet i samverkan med European Committee for Standardisation formulerat nya europeiska riktlinjer för energieffek­ tivisering av kulturhistoriskt värdefulla byggnader. I Sverige har ny kunskap med­ fört att avfuktning snabbt etablerat sig som hållbar metod i underhåll av äldre kyrkor.

– Vårt fält är utan tvekan internatio­ nellt. Vi har bland annat haft en gäst­ forskare på besök från Kairo som idag tillämpar våra resultat i Egypten. Nyligen accepterade vi att delta i ett europeiskt samarbete med uppdrag att implementera smart klimatstyrning i återuppförandet av Notre Dame. Och i nästa etapp av Spara och bevara ska vi tillsammans med

U P P S A L A U N I V E R S I T E T S M AG A S I N

2020

FOTO: LINNEA RONSTRÖM

• Ett forsknings- och utvecklingsprogram som Energimyndigheten initierat för att öka kunskapen om energieffektivisering i kulturhistoriskt värdefulla byggnader.

forskare i Norge och Tyskland utveckla nya metoder för just klimatstyrning och konsekvensbedömningar.

I DENNA FJÄRDE ETAPP av forsknings­ programmet har Energimyndigheten utsett ett antal projekt som tillsammans delar på 50 miljoner kronor. Flera av de initiativ som beviljas finansiering ska utföras i samverkan mellan akademi, företag, institut och myndigheter. Tyngdpunkten är återigen skjuten mot mer samtida bygg­ nader och i en studie ska villabebyggelse uppförd till och med 1970-talet kartläggas

• Syftar till att utveckla och förmedla kunskap och tekniklösningar som bidrar till en energieffektivisering i dessa byggnader utan att deras värden och inven­ tarier förstörs eller förvanskas.

• Finansieras av Energimyndigheten och koordineras av Uppsala universitet.

med avseende på ursprunglig konstruk­ tion, renoveringsåtgärder och skydd mot förvanskning.

– Villaägare gör generellt små föränd­ ringar vid underhåll av sina fastigheter, så med grund i hur utvecklingen sett ut från 1970-talets oljekris fram till dags dato ska vi i ett projekt ta fram åtgärdspaket för varsam energieffektivisering i olika villa­ typer, något vi hoppas ska bli ett betydel­ sefullt bidrag i verkställandet av Sveriges nationella energi- och klimatplan, säger Tor Broström.

– Magnus Alsne

29

Superdatorer i forskarsamhälle tjänst 30

Ökad datortrafik

I takt med den ökade produktionen av forsk­ ningsdata ställs högre krav på nation­ella datorcenter. Vid dator­ cent­ret Uppmax vid Uppsala universitet strömmar nya använ­ dargrupper till från veten­skapsområden som statsvetenskap, ekonomi och inte minst, läkemedelsvetenskap. text ANNELI BJÖRKMAN foto MIKAEL WALLERSTEDT

ts

B

BULLRET SLÅR EMOT en så fort man kom­ mer in i datorhallen i källaren på Ång­ strömlaboratoriet. Det och kylan. För här står fläktarna på dygnet runt. Annars riske­ rar datorerna och nätverken att överhettas och forskningsdata att gå förlorad.

I det 100 kvadratmeter stora rummet står servrarna på rad, sammankopplade i nätverk. Inuti superdatorernas processorer arbetar 20 000 beräkningskärnor med att utföra avancerade räkneoperationer åt över 1 200 användare vid Uppsala universitet och andra svenska lärosäten.

Lagringssystemet för all forsknings­ data i Uppmax har en kapacitet på över 23 000 terabyte och elförbrukningen lig­ ger på i genomsnitt 350 kilowatt. Uppmax är ett av sex nationella centra inom be­ räkningsinfrastrukturen SNIC, vars sam­ manlagda förbrukning motsvarar drygt 1 000 eluppvärmda villor i Sverige.

I datorhallen står fläktarna på dygnet runt.

Annars riskerar datorerna och nätverken att överhettas och forskningsdata att gå förlorad.

U P P S A L A U N I V E R S I T E T S M AG A S I N

2020

31

Ökad datortrafik ”I den nuvarande krisen har vi säkerställt att forskning på covid-19 har en liten förtur till våra resurser.”

VID UPPMAX HAR elanvändningen legat stabilt de senaste fyra åren, trots en fyr­ dubbling av beräknings- och lagringska­ paciteten. Orsaken stavas effektivare och större system till följd av den växande efter­frågan på databehandling.

– Forskningens behov har blivit mer om­ fattande och i snart nog all forskning krävs det helt andra datorresurser än vad som tra­ ditionellt har funnits, säger Ingela Nyström, SNIC:s styrelseordförande.

Konkurrensen om att hantera sina forsk­ ningsdata vid datorcentra kommer att öka, tillägger hon. Särskilt som dessa centra även bistår forskarna med användarstöd på flera nivåer.

– I den nuvarande krisen har vi säkerställt att forskning på covid-19 har en liten för­ tur till våra resurser, säger Hans Karlsson, föreståndare för SNIC, Swedish National Infrastructure for Computing.

Dessutom tillkommer hela tiden nya an­ vändargrupper. Många av dem vill kunna använda tillräckligt stora resurser för att snabbt få nya svar och därmed komma vi­ dare i sin forskning. Det säger Carl Net­ telblad, teknisk koordinator vid Uppmax.

– Där upplever vi redan en utmaning i att stödja båda användargrupperna. Både de med beräkningar som är väldigt storskaliga och de med mindre omfattande behov men krav på snabba, interaktiva flöden.

TIDIGARE HAR UPPDRAGEN främst kom­ mit från forskare inom fysik, kemi och strömningsmekanik. Men idag efterfrågas i ökande grad dataanalyser inom digital humaniora, som statsvetenskap, ekono­ mi och filosofi. Dessutom har de senaste årens explosionsartade beräkningsbehov inom livsvetenskaperna ställt frågan om långsiktig finansiering på sin spets, menar Hans Karlsson.

– Regeringen utför under det kommande året en utredning om organisation, styrning

32

Lagringssystemet för all forskningsdata i Uppmax har en kapacitet på över 23 000 terabyte och elförbrukningen ligger på i genomsnitt 350 kilowatt.

Fr v: Ingela Nyström, Hans Karlsson, Lars-Owe Ivarsson, Elisabeth Larsson och Carl Nettelblad.

och finansiering av nationell forskningsin­ frastruktur. Vi hoppas den tar hänsyn till det nya och breda behovet av datahantering.

Det handlar om modernisering av datorer, utökning av lagringskapacitet, och möjlig­ het att ge utbildning och stöd till både nya och befintliga användare.

VID UPPMAX ÅTERFINNS även enheten

SNIC Sens där forskare får hjälp med be­ räkning och lagring av känsliga person­ data, samt analysering av dna. I samband med pandemiutbrottet våren 2020 bidrog Uppmax med outnyttjad beräkningstid till det internationella forskningsprojektet

Ökad datortrafik

Frivilliga åtgärder gav stor effekt Frivilliga åtgärder för att minska smittspridningen har varit helt avgörande för att begränsa antalet sjuka och döda i covid-19 i Sverige. Det visar en studie, där forskarna an­vänt en modell som laddats med omfatt­ande information om Sveriges befolkning.

Folding@home. I datorcentrets superda­ torer analyserades proteiner på cellytan hos covid-19-virus. Simuleringar kördes i hopp om att hitta tänkbara läkemedels­ kandidater för behandling av infekterade patienter.

I ett annat projekt med bland andra Lynn Kamerlins forskargrupp vid Uppsala uni­ versitet gjordes matematiska modeller av hur covid-19-viruset kan spridas bland Sveriges invånare, beroende på olika nivåer av åtgärder. (Se artikel intill.)

– Då var Uppmax ett av fyra datorcentra inom SNIC som användes för beräkningar och som involverade över 10 miljoner indi­ vider, säger Elisabeth Larsson, föreståndare för Uppmax.

Hon tillägger: – Våra högpresterande datorsystem kan spela en avgörande roll för att förstå covid-19-viruset, och vi kommer att fort­ sätta säkra resurser åt projekt kring viruset.

Driftsmässigt har Uppmax klarat vårens utmaningar bra, utan några allvarliga sys­ temavbrott.

– Det är skönt eftersom det är extremt många forskare som är påverkade av att vi fungerar bra, säger Elisabeth Larsson.

U P P S A L A U N I V E R S I T E T S M AG A S I N

2020

Olika länder har använt varier­ ande strategier för att begränsa spridningen av covid-19 och Sverige har i internationella jämförelser stått ut som ett land med relativt milda restriktioner.

Eftersom landets strategi för att begränsa smittspridning i hög grad bygger på myndigheters rekommendationer fanns det många som förväntade sig ett stort antal dödsfall i Sverige.

Men detta katastrofscenario uteblev. Forskare vid Uppsala universitet har använt en datormodell för att förklara varför.

– När vi från början modellerade effekten av restriktionerna från Folkhälsomyndigheten förväntade vi oss många fler dödsfall och vårdtillfällen än vad som faktiskt blev resultatet. Vi kan konstatera att många människor i Sverige har vidtagit frivilliga åtgärder för att förhindra smittspridning.

Dessa individuella insatser har haft en stor effekt och fundamentalt förändrat förloppet för pandemin i Sverige, säger Peter Kasson, universitets­lektor vid institutionen för cell- och molekylärbiologi.

Han har tillsammans med Lynn Kamerlin, professor vid institutionen för kemi, använt en datormodell som tar hänsyn till varje individ i Sverige för att simulera hur sjukdomen spri-

der sig från person till person beroende på individuella sociala beteenden. Denna modell förutspådde att de tvingande restriktionerna från Folkhälsomyndigheten enbart skulle få en liten effekt på spridningen och leda till en överbelastning av sjukhussystemet. Så blev dock inte utfallet i Sverige.

När modellen justerats för att ta hänsyn till frivilliga åtgärder stämmer prognosen bättre överens med verkligheten. Att få till en rättvisande modell som kan förklara ett skeende är värdefullt även i efterhand. Den kan vara ett verktyg i jämförelser, analyser och reflektioner över vad som fungerade bra och vad som hade kunnat göras annorlunda.

– Vi ser att kraftfulla individuella åtgärder kan fungera nästan lika bra som en omfattande nedstängning, om en stor del av befolkningen anammar dem. Studier av svenskarnas rörelsemönster de senaste månaderna tyder på att minst en tredjedel av befolkningen minskade sin exponering för viruset på arbetsplatsen och i andra sociala situationer. Det här har haft en stor effekt på händelseutvecklingen, säger Lynn Kamerlin.

– Anneli Björkman

33

Coronaviruset

34

Forskare samlas kring forskning om covid-19 text ANNICA HULTH foto MIKAEL WALLERSTEDT

”Forskare är en fantastisk resurs och många vill hjälpa till”, säger Siv Andersson, professor i molekylär evolution och co-director vid det nationella forskningscentret SciLifeLab.Hon har varit med och fördelat pengar till 67 olika projekt över hela landet om coronaviruset och covid-19.

U P P S A L A U N I V E R S I T E T S M AG A S I N

2020

35

Coronaviruset

U

UNDER VÅREN 2020 ställde SciLifeLab om

verksamheten med fokus på det nya corona­ viruset och covid-19. Redan i mars stod det klart att det krävdes akuta insatser, berättar Siv Andersson. Hon bjöds in till ett styrelse­ möte vid Knut och Alice Wallenbergs stiftel­ se för att hålla en presentation om vad som då var känt om coronaviruset.

– De funderade på om de skulle gå in och satsa på att göra någonting i det akuta lä­ get. Sedan kom de tillbaka drygt en vecka senare och sade att de var beredda att gå in med medel för testning av coronaviruset via SciLifeLab. Ganska snabbt sattes ett labb upp vid Karolinska institutet (KI) för att testa för infektioner i realtid med Lars Engstrand som huvudansvarig.

WALLENBERGSTIFTELSEN SATSADE också 50 miljoner att fördela på olika forsk­ ningsprojekt. Intresset bland forskare var stort, berättar Siv Andersson.

– Vi fick in nästan 300 ansökningar fast utlysningen bara var öppen i sex dagar. I för­ sta fasen beviljade vi huvudsakligen projekt för teknikutveckling och utveckling av test­ metoder, inklusive antikroppstester.

Efter att första beslutet om anslag fattats den 8 april gick ledningsgruppen igenom an­ sökningarna mer i detalj och delade in dem i ett tiotal olika områden, med experter som granskade ansökning­ ar inom olika områden.

Det slutade med att to­ talt 67 ansökningar beviljades – varav en fjärdedel vid Uppsala universitet och en fjär­ dedel vid Karolinska institutet. Resten kom Johan Lennerfrån universitet över strand, docent i klinisk mikrobiologi. hela landet.

36

DET STORA INTRESSET kan delvis förkla­

ras av att många forskare kan vinkla om sin forskning till ett fokus på coronaviru­ set, förklarar Siv Andersson.

– Det kan handla om allt ifrån utveckling av nya metoder för att spåra viruset och anti­ kroppstester till studier av sekvensevolutio­ nen och immunförsvaret. Eller forskning om läkemedelsutveckling och hur man spårar viruset i miljön från reningsverk, säger Siv Andersson.

– Sedan har vi också biobankerna, där vi gör en särskild satsning i Huddinge men även på andra universitet som samlar in prover vi tror blir värdefulla i många år framöver.

SciLifeLab håller också på att bygga upp en covid-19-dataportal där forskningsdata kan spridas och slussas vidare till en euro­ peisk dataportal.

REDAN NU HAR väldigt många arbeten

publicerats, tack vare ett snabbare arbets­ sätt så att andra forskare ska ha glädje av resultaten.

– Så måste man jobba i en sådan här kris.

Samtidigt betyder det att forskningen inte är kvalitetsgranskad, utan vi är mitt uppe i forskningsprocessen. Som forskare vet man ju det men det är klart att för allmänheten kan det bli lite förvirrat. Vad är sanning och vad är ett forskningsresultat som kanske inte är hundraprocentigt genomgånget och kritise­ rat, säger Siv Andersson.

Hon som sitter i ledningen för SciLifeLab har befunnit sig mitt i händelsernas centrum och dagarna har fyllts av möten, diskussio­ ner och samordning.

– Det har varit annorlunda och inte likt någonting jag har gjort under mina 40 år som forskare. Vi har haft ett helt annat arbetssätt och samtidigt ett väldigt stort medialt intresse.

EN AV DE FORSKARGRUPPER som ställ­ de om verksamheten under våren 2019 är Zoonosis Science Center (ZSC) på BMC, som leds av Åke Lundkvist, professor i vi­ rologi. Här pågår intensiv forskning för att få fram fungerande läkemedel mot det nya coronaviruset sars-cov-2.

– Vi vill ta fram antivirala läkemedel som riktar sig mot olika måltavlor i viruset. Det kommer att behövas flera bra läkemedel och de bör helst kunna tas enkelt i tablettform, säger Johan Lennerstrand, docent i klinisk mikrobiologi vid institutionen för medicin­ ska vetenskaper.

Under våren fördelades pengar till 67 olika projekt över hela landet om coronaviruset och covid-19.

Hans forskargrupp har satsat på att ta fram substanser som kan hämma ett unikt enzym, ”main protease”, som finns i viruset men inte i människoceller.

– Sådana proteashämmare har framgångs­ rikt tagit fram för behandling av hiv och hepatit C tidigare, berättar Johan Lenner­ strand, som har forskat om läkemedel mot hiv i tjugo år och om läkemedel mot hepatit C de senaste tio åren.

MED HJÄLP AV FORSKARKOLLEGOR i Oxford och på KI har de fått tillgångt ill sars-cov-2-proteaset i ren form. Forskningen utförs till en början vid SciLifeLab:s läkemedelsplattform där de kan utnyttja datorbaserad virtuell screening

Kulturarv

kombinerat med extremt stora substans­ bibliotek från SciLifeLab. Johan Lennerstrand räknar med att de kommer att få flera intressanta träffar mel­ lan enzymet och olika substanser.

Sedan ska de arbeta vidare med de bästa träffarna, tillsammans med Anja Sandström, forskare vid institutionen för läkemedelskemi, som har lång erfarenhet av att ta fram proteashämmare mot hepatit C och hiv.

– När vi har fått fram några första kan­ didater med läkemedelskemisyntes ska vi testa att de inte är toxiska, dels i enzyma­ tiska tester och dels i säkerhetslaboratoriet här på ZSC, säger Johan Lennerstrand. Vi kanske kan bidra med en pusselbit tillsam­

U P P S A L A U N I V E R S I T E T S M AG A S I N

2020

mans med en massa andra forskare som gör samma sak internationellt. Vi tar fram start­ punkter för läkemedel.

EN VIKTIG FRÅGA för forskningen är att kartlägga smittans utbredning i Sverige.

Det är målet för projektet COVID Symp­ tom Study, som samtidigt ska under­söka riskfaktorer för att utveckla allvarlig sjukdom.

Projektet drivs i samarbete mellan Lunds universitet och Uppsala universitet och byg­ ger på en mobilapp, där användarna dagligen loggar in och anger om de har några symtom.

Mobilappen lanserades den 29 april och i slutet av augusti samlades information in från över 188 500 frivilliga vuxna i Sverige.

37

Coronaviruset ”Vi hoppas att resultaten kommer att bidra till ännu bättre använd­ ande av symtomdata i till exempel regionernas arbete med att dämpa nya stora utbrott.”

– Symtomregistre­ ring via app är ett kost­ nadseffektivt sätt att monitorera sjukdoms­ utvecklingen men behöver kombineras med andra datakällor.

Baserat på de symtom som användarna ang­ Tove Fall, professor er gör vi en beräkning vid institutionen på andel sjuka i olika för medicinska postnummerområden vetenskaper. i Sverige, säger Tove Fall, professor vid institutionen för medi­ cinska vetenskaper och forskningsledare vid Uppsala universitet.

– Det har varit annorlunda och inte likt någonting jag har gjort under mina 40 år som forskare, säger Siv Andersson, co-director vid SciLifeLab.

APPEN ÄR UTVECKLAD av ZOE Global

Ltd i Storbritannien i samarbete med fors­ kare på King´s College London och Guys och St Thomas sjukhus i London. Förut­ om Storbritannien och Sverige har appen lanserats i USA och i juli användes den av mer än fyra miljoner människor i de tre länderna.

Datainsamlingen kommer att pågå så länge som covid-19 sprids i Sverige.

– Vi hoppas att resultaten kommer att bidra till ännu bättre användande av sym­ tomdata i till exempel regionernas arbete med att dämpa nya stora utbrott. I forsk­ ningsprojektet kommer vi också att lära oss mer om när sym­ tomregistreringsda­ ta fungerar bra och mindre bra, vilket kommer att vara till stor hjälp i framtida covid-19-forskning, men också när vi vill studera andra typer Karin Brocki, professor vid institutio- av sjukdomar, säger Tove Fall. nen för psykologi.

38

ÄVEN DEN PSYKISKA hälsan i olika länder

kartläggs just nu. Karin Brocki, professor vid institutionen för psykologi vid Uppsala universitet, studerar de psykosociala effek­ terna av pandemin.

De första forskningsresultaten visar på högre nivåer av mental ohälsa i den svens­ ka befolkningen under covid-19-pandemin, jämfört med folkhälsodata från 2018 och lik­ nande studier före pandemin. Detta trots att Sverige har anammat ett mer liberalt förhåll­ ningssätt och lättare restriktioner för att stop­ pa smittspridning än många andra länder.

– Vi fann kliniskt signifikanta nivåer av depression (30 procent) ångest (24 procent) och sömnproblem (38 procent). Dessa siff­ ror är jämförbara med de nivåer av mental ohälsa som rapporterats i psykologiska stu­ dier under pandemin i Kina och Italien, säger Karin Brocki.

– Visst finns det skillnader i olika aspekter av metod, fas av pandemin och rekryterings­ strategier, men trots dessa olikheter kan man

konstatera att den mentala hälsan verkar ha påverkats negativt hos en betydande andel personer i samtliga undersökningsländer. Över 1 500 personer mellan 18 och 88 år har deltagit i den webbaserad enkätunder­ sökningen, så att forskarna kan kartlägga vilka grupper som är mest drabbade.

– En intressant faktor är psykologisk flexi­ bilitet, en förmåga att anpassa sig till olika omständigheter. Våra resultat visar att det är en skyddande faktor men kan också vara en sårbarhetsfaktor för mental ohälsa om man har låg psykologisk flexibilitet. Det här är en egenskap som man träna upp och som svarar på KBT-baserad behandling, säger Karin Brocki.

En annan studie handlar om hur barn och barnfamiljer påverkas av pandemin. Det är ett internationellt samarbete som initierats av universitetet i Cambridge, England. Studien ska göras i totalt sju länder (Sverige, Eng­ land, Italien, Kina, Australien, Nya Zeeland och USA).

Hallå där Coronaviruset

De utvecklar metod för utvärdering av immunitet ULF LANDEGREN, professor i molekylärmedicin vid Uppsala universitet, vars forskarteam utvecklar en ny metod för storskalig analys av immunitet mot coronaviruset och utvärdering av potentiella vacciner.

Siv Andersson följt en intensiv händelse­ utveckling de senaste månaderna. Hon tycker att det har varit intressant att se hur forskarnas roll har utvecklats under krisen, till att faktiskt få vara med och göra nytta på riktigt och till exempel utföra tester. Det var inte självklart att forskare skulle vara med och utföra masstester, utan det ifråga­ sattes till en början.

– Det kan vara väldigt svårt att gå över gränserna. Forskare är en fantastisk resurs och många vill vara med och hjälpa till, men samhället var inte riktigt berett att ta tillvara den resursen med en gång.

Hon har även fått frågan om det verkligen behövs så mycket forskning i Sverige med all den forskning som pågår i andra länder.

– Då brukar jag svara att för att kunna kri­ tiskt värdera och ifrågasätta vad som görs i andra länder så måste man ha forskare som är tillräckligt insatta för att förstå.

U P P S A L A U N I V E R S I T E T S M AG A S I N

2020

påverkats av svårigheter att bedriva verksamhet under den pågående pandemin. Därmed är det, som alltid i forskning, svårt att förutspå ens ungefärliga tidsramar.

Ser du en risk att pågående kris driver forskningen för snabbt framåt?

– Just nu finns ett stort behov av tillgängliga data, och det är uppenbart att publicering ibland sker utan att ha föregåtts av sed­ vanlig vetenskaplig granskning.

Samtidigt befinner vi oss i en ex­ trem situation där kortast möjliga väg från forskning till publicering kan vara samhället till gagn. I brådskan ligger också en risk att många angriper identiska frågor på ett okoordinerat sätt, och här har SciLifeLab en mycket viktig roll som koordinator av det arbe­ te vi bedriver i Sverige.

FOTO: MIKAEL WALLERSTEDT

SOM CO-DIRECTOR VID SciLifeLab har

Vad pågår i laboratoriet?

– Vi utvecklar en variation av ett av våra redan etablerade verktyg för identifiering av mål­ proteiner. Projektet är ett av flera biovetenskapliga initiativ som just nu koordineras av Sci­ LifeLab i syfte att effektivisera kampen mot corona.

Vad kommer ert arbete att tillföra vården?

– Samhället står inför en enorm utmaning, och över hela världen bedrivs forskning med fokus på corona, vilket gör det till en utmaning att bidra med något unikt. Med det sagt hoppas vi dra vårt strå till stacken genom att skapa en metod för storskalig analys av vilka som bär på anti­ kroppar och därmed är immuna mot viruset, samtidigt som vi också mäter andra immun­ reaktioner som kan påverka prognosen för enskilda patienter.

Lyckas vi med vår speciella ansats att utgå från prover som patienter kan ta själva i hemmet så skulle testen kunna bli väg­ ledande för vilken vård patienter kan behöva.

När kan ni presentera ett resultat?

– Det här är en uppgift vi prioriterar och vi har nu börjat analysera patientprover i mindre skala. Projektet har i viss mån

Ulf Landegren, professor i molekylärmedicin vid Uppsala universitet.

39

Universitetsliv

Inte för

bara Bakom universitetsbiblioteket tränas en historisk sport.

Fäktande studenter har det funnits i Uppsala sedan 1600-talet – och under våren och sommaren flyttade träningen utomhus. text ANNICA HULTH foto MIKAEL WALLERSTEDT

adelsmän

40

DET ÄR SEN EFTERMIDDAG i

Carolinaparken. På grusplanen mellan universitetsbiblioteket och campus Engelska parken tränar några medlemmar i Upsala fäktning. Temat för dagens träning är löpteknik och fotarbete och som vanligt sommaren 2020 utförs trä­ ningen utomhus.

– Vi flyttade ut all träning i mars, på grund av corona­ pandemin. Vi tränar här ett par gånger i veckan, berättar Sofie Larsson, som är klubbens huvudtränare.

Efter en stunds uppvärmning med snabba löpruscher, utfall och knäböj sätter gruppen på sig fäktvästar, masker och handskar. Som tränare är Sofie Larsson helt klädd i svart, med­ an de andra har vita kläder.

HON BÖRJADE MED fäktning

redan 1994 när hon var nio år.

Idag är hon tränare på heltid.

– Jag gillar att det är så kom­ plext. God fysik allena gör inte en bra fäktare och det räcker inte heller med en bra skalle.

Tekniken är svår, man måste ha en taktik, samtidigt som man ska vara stark och snabb.

Därför har alla fäktare olika ut­ maningar, det kan vara fysiska eller psykologiska.

Fäktningen har funnits vid Uppsala universitet sedan 1663. Då kom ett kungligt beslut att universitetet skulle undervisa i ridning, moderna språk, fäktning, musik och teckning – de så kallade ex­certitierna.

Kunskaperna var nyttiga för de adelsmän som börjat komma till universitetet för att förbereda sig för en karriär som diplomater, ämbetsmän eller officerare.

är att det än idag finns många studenter bland medlemmarna.

– Vi har cirka 100 medlem­ mar, som tränar olika ofta.

Det blir allt ifrån två pass till sju, åtta pass i veckan, berättar Mattias Edlund, som är vice ordförande i klubben och tidigare har studerat språk vid universitetet.

– De flesta har fäktat sedan de var små och många blir kvar i Uppsala eftersom det går att studera här. Det är en fördel för oss och det händer att fäktare från andra delar av landet flyttar till Uppsala för att studera.

FÄKTNING HANDLAR OM

snabbhet, styrka, kondition och koordination – men också om mental styrka. Det gäller hela tiden att lura och över­ lista sin motståndare. I fäkt­ ning krävs det hård träning och mycket nötande för att utveckla en bra teknik.

Sofie Larsson instruerar och visar olika rörelsemönster till­ sammans med Filip Eriksson.

– Kolla på spetsen. Spetsen ska vara före fötterna! Ta kortsteg som bromsas in från vänster knä!

Sedan samlas gruppen

parvis och turas om att göra framstötar med värjorna. Kon­ trollerande svepande rörelser, plötsliga snabba utspel, mycket ögonkontakt och intensivt samspel. Fäktning har vissa likheter med dans.

FÖR SOFIE LARSSON är det här

ett heltidsjobb, med mycket resor till tävlingar på olika håll i världen. År 2020 är ett ovanligt år när mycket tid tillbringas på hemmaplan.

Nu förbereder de sig för de svenska tävlingarna, som SM i fäktning och Nordiska mästerskapen.

– Det är ännu ett stort fråge­ tecken om det finns några världscuper, VM eller till och med OS att drömma om kom­ mande säsong. Men vi kommer inte spilla någon tid utan tränar på i Uppsalas parker.

Fäktning är en individsport, men man tränar i grupp.

– Det roliga är att man kan träna samtidigt på olika nivåer.

Vi har olika ålderskategorier, tjejer, killar och veteraner. Alla kan träna tillsammans, säger Sofie Larsson. År 2020 är fäktning inte bara en sport för adelsmän som förbereder sig för karriären.

”Fäktning handlar om snabbhet, styrka, kondition och koordination – men också om mental styrka.”

Sofie Larsson började med fäktning redan 1994 när hon var nio år.

Idag är hon tränare på heltid.

Temat för dagens träning är löpteknik och fotarbete.

ÄN IDAG FINNS det en fäkt­

mästare vid Uppsala univer­ sitet, som just nu befinner sig utomlands. Men den starkaste kopplingen till universitetet

U P P S A L A U N I V E R S I T E T S M AG A S I N

2020

41

Universitetsliv

VR-spelet som tar dig till medeltidens Visby Med VR-hjälm på huvudet är det möjligt att pröva på bågskytte i 1300-talets Visby. Det nya VR-spelet har utvecklats av företaget Disir, som grundats av en spelutvecklare och tre arkeologer, varav två forskare vid Uppsala universitet.

SPELET BESTÅR AV fem olika banor med

olika svårighetsnivå, innanför och utanför stadsmuren i Visby. Spelaren spänner bågen och skjuter iväg pilar med hjälp av kontroller i händerna. Vi befinner oss i det medeltida Visby – med stadsmuren, bygg­ nader, kringsmygande krigare och olika tidstypiska detaljer.

Allt är grundat på vetenskap, för att ge en korrekt bild av hur det såg ut på den tiden. Spelet är löst kopplat till historiska händelser kring Valdemar Atterdags inva­ sion år 1361.

– Drömmen är att bygga upp det medel­ tida Visby i virtual reality och visa hur det såg ut, både för utbildning och för under­ hållning, säger John Ljungkvist.

– Men det krävs ytterligare investe­ ringar för att utveckla spelet vidare och lyckas kommersiellt, konstaterar John Ljungkvist.

Han och Daniel Löwenborg är forskare vid institutionen för arkeologi vid Uppsala universitet. De började utforska olika digi­ tala lösningar för att visualisera historien, i samband med ett forskningsprojekt i Gamla Uppsala.

– Det kom ur vår forskning om Gamla Uppsala, där John har lett utgrävningar och jag har jobbat med digitala lösningar inom arkeologi. Redan från början handla­ de det både om att ta fram ny kunskap och om att förmedla vår tolkning av historien, säger Daniel Löwenborg.

NÄR DE STARTADE företaget var de tre

arkeologer och en spelutvecklare, som gör mycket av arbetet. De utvecklade en mobilapp som visualiserar hur de gamla gravfälten i Gamla Uppsala såg ut på vikingatiden. Med hjälp av AR-teknik (augmented reality) ser man i mobilen hur en plats kan ha sett ut i historisk tid.

Senare utvecklades också en VR-version som kan användas av besökare på museet i Gamla Uppsala. Företaget har också ut­ vecklat en AR-plattform för fem historiska besöksmål i Uppsala.

Spelet om bågskytte är det första spel de har tagit fram och med detta tar de ännu ett steg i att levandegöra historien.

– Här handlar det inte lika mycket om fakta och kunskap utan mer att förmedla en känsla av att kliva in i historien och interagera med den, säger Daniel Löwenborg.

– Annica Hulth

SPELET BESTÅR AV fem olika banor med

olika svårighetsnivå, innanför och utanför stadsmuren i Visby. En tidig version av spelet testades vid Medeltidsfestivalen i Visby förra året och den färdiga versio­ nen visades vid en medeltida jul i Visby kring årsskiftet. Nu finns spelet att köpa på nätet.

42

John Ljungkvist spänner bågen i ett virtuellt Visby.

FOTO: PETER KNUTSON

Universitetsliv

Modell eller verklighet?

Det är viktigt att hålla isär verkligheten och forskarnas ofullständiga modeller av verklig­ heten. Förväxlingar och glidningar kan leda till allvarliga problem konstaterar Ulf Danielsson i sin nya bok ”Världen själv”. ”Världen själv” består av åtta kapitel där författaren Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik vid Uppsala universitet, på olika sätt vill få läsaren att se skillnaden mellan forskarnas ofullständiga modeller av verkligheten och verkligheten själv.

– Jag skrev ”Världen själv” bland annat som en reaktion på populärkulturens framställning av vad fysiken lär oss, säger Ulf Danielsson.

Han konstaterar att det är viktigt att se skillnaden mellan

verkligheten och de naturvetenskapliga modeller som forskarna använder för att beskriva verkligheten.

– Vi konstruerar modeller för att efterlikna verkligheten, vi ”upptäcker” inte modellerna. Modellerna är förenklingar – bilder – vi skapar för att försöka förstå och förklara verkligheten.

Ulf Danielsson är oroad över den stegvisa förskjutningen av perspektivet som håller på att hända i samhället.

– Den här perspektivför-

U P P S A L A U N I V E R S I T E T S M AG A S I N

2020

skjutningen leder lätt till att man tror sig kunna ställa sig utanför och låtsas att man själv inte består av samma materia som vi studerar. Och då är det lätt att glömma bort att jorden är en liten och obetydlig planet i en till stora delar ogästvänlig rymd.

Ett exempel han tar upp är synen på artificiell intelligens.

Robotar utvecklas ständigt, de får mer mänskliga drag och blir bättre på att interagera med oss.

– Det kan leda till tanken att

det inte är någon grundlägg­ ande skillnad mellan maskiner och mänskligt liv. Det, menar Ulf Danielsson, kan i sin tur leda i till förväntningar om juridiska rättigheter för maskiner eller att maskiner kan ersätta människor i vården.

– I populärkulturen har tänkande och medvetande reducerats till hantering av information. En tillräckligt komplex dator blir då medveten. Men vi förstår idag inte vad medvetande är, vi har inga modeller för att beskriva den verkligheten.

Däremot kan vi förklara och förstå hur datorer fungerar, det finns ingen okänd process i datorn.

– Slutsatsen blir då att datorer inte är medvetna eftersom vi kan förklara och beskriva allt som händer när datorn hanterar information.

Han hoppas nå en bred målgrupp med ”Världen själv”.

– Boken är viktig för alla som – från olika utgångspunkter – har köpt den populärvetenskapliga framställningen av de naturvetenskapliga förklaringsmodellerna som verkligheten själv. – Anders Berndt

i Ny bok Världen själv av Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik vid Uppsala universitet.

Fri Tanke Förlag, 2020

43

Universitetsliv

TECKNAD BILD: JOHAN GÖRANSSON

Runstenen som reste runt i världen

I Universitetsparken i Uppsala finns flera vikingatida runstenar. De har alla sitt ursprung i Uppland, det landskap som är rikast på runstenar med nära 1 300 ristningar. Här är historien om Örby­ stenens öden och äventyr från vikingatid till idag.

44

S

i

S

STENEN RESTES ursprungligen

av en man vid namn Vigmund på 1000-talet e. Kr. i Örby, Rasbo socken öster om Uppsala. Enligt inskriptionen var han en skepps­ hövding som tillsammans med sin hustru Åfrid lät hugga ste­ nen till minne över sig själv. Där framgår också att han enligt ho­ nom själv var ”den skickligaste av människor”. Här stod stenen vid en vägkant i några hundra år fram till en dag 1628 när den fraktades från Örby till språk­ forskaren och historikern Olof Verelius trädgård på Övre Slotts­ gatan i Uppsala för att användas i hans undervisning.

När Verelius dog 1682 flytta­ de uppsalaprofilen 1 Olof Cel­ sius stenen till sin trädgård på Östra Ågatan i Uppsala. Olof Celsius den äldre var släkt med den berömde upptäckaren av termometern – Anders Celsius – och en mångsidig man. Han blev, i tur och ordning, utnämnd till professor i grekiska, orien­ taliska språk och teologi. 1736 blev han till sist också dom­ prost. Uppenbarligen var han också intresserad av runstenar. Örbystenen fick sällskap av två andra uppländska runstenar i hans trädgård.

När den stora 2 världsutställ­ ningen i Paris 1867 skulle gå av stapeln var det dags att flyt­ ta igen. Örbystenen och de två andra stenarna som stått i Olof Celsius trädgård lånades ut till

Örbystenen

2

Världsutställningen 1867 hölls på Champ de Mars i Paris, Frankrike Av Anonym - Le Monde Illustre 1867, Public Domain

utställningen. Här gjorde de suc­ cé bland de nära en miljon besö­ karna. De tre stenarna belönades med en bronsmedalj.

När världsutställningen var över skulle runstenarna trans­ porteras hem till Uppsala med båt från Le Havre vid franska kusten. Men när de skulle lyf­ tas ombord så gled den tunga Örbystenen ned i vattnet. Det bedömdes som omöjligt att få upp den igen. Istället fick Upp­ sala universitet ut 200 kr på sin försäkring och stenen fick lig­ ga kvar i den franska hamnens gyttjiga botten.

Stenen är ristad på 1000-talet. Båda sidor är korsmärkta, vilket placerar den i vikingatidens slutskede.

Runorna på stenens högra sidan är spegelvända.

Inskrift: Vigmundr let haggva stæin at sik sialfan, sløgiastr manna. Guð hialpi sial Vigmundaʀ styrimanns.

Vigmundr ok Afriðr hioggu placerades i Linnéträdgården på mærki at kvikvan sik.

Svartbäcksgatan 3 .

Först 1949 kunde Örbystenen Översättning till nusvenska: återförenas med sina två run­ Vigmund lät hugga stenen stenskompisar från Parisresan till minne av sig själv, den och sex andra runstenar när de skickligaste av människor. tillsammans restes i Universi­ Gud hjälpe skeppshövdingen tetsparken framför Uppsala uni­ Vigmunds själ. Vigmund och versitets museum Gustavianum Åfrid högg minnesmärket där de kan beskådas än idag. medan han levde.

– Anna Malmberg Källa: Örbystenens märkliga historia kan man läsa om i skriften ”Runestones – a colourful memory”.

3

MEN DETTA VAR inte slutet på Örbystenens historia. Drygt 30 år senare – på 1890-talet när hamnen i Le Havre skulle muddras så fiskade en grävskopa upp en stor sten med ”konstiga” tecken på. Örbystenen kunde nu bärgas och tryggt och säkert återvända till Uppsala där den nu 1

U P P S A L A U N I V E R S I T E T S M AG A S I N

Olof Celsius den äldre.

2020

Runstenen framför orangeriet i Linnéträdgården där Uppsala universitets museum för nordiska fornsaker var inrymt kring år 1900.

45

Till sist BILD: PE TEKNIK & ARKITEKTUR

Illustration av hur pendeln kommer att se ut.

”Det är viktigt att komma ihåg att studenterna är individer och har ett liv utanför klassrummet precis som vi. När jag tittar runt i klassrummet brukar jag påminna mig att var och en i rummet är duktigare än jag på något.”

Christine Mackay Tircomnicu, adjunkt vid engelska institutionen, som fick Uppsala universitets fria pedagogiska pris 2020 med temat ”Återkoppling till studenterna”.

”En magisk manick” Ångströmlaboratoriet ska få en ny attraktion i ett av de nya hus som just nu byggs i cam­ pusområdet. Här ska nämligen ”Foucaults pendel” installeras.

Det har möjliggjorts genom en privat donation från Johan Tysk, vicerektor för veten­ skapsområdet för teknik och naturvetenskap.

– Jag har alltid fascinerats

77 46

av Foucaults pendel. Det är en magisk manick som ger oss en känsla av att vara en del av något stort, säger Johan Tysk.

Pendeln består av en tung kula som pendlar i en 28 meter lång vajer fäst i taket. Med sin rörelse bevisar den att jorden roterar runt sin egen axel. Det är en illustration av hur samspelet ser ut mellan naturvetenskap och

teknik. Pendeln är uppkallad efter den franske fysikern JeanBernard-Léon Foucault som i mitten av 1800-talet var den förste som gjorde experiment med pendeln. Men det dröjer ett tag innan man kan få uppleva pendeln i Ångströmlaboratoriet.

Huset kommer att stå klart först våren 2022.

50 000 antagna Hösten 2020 antogs ovanligt många studenter till Uppsala universitet. Totalt gjordes nästan 50 000 antagningar till de nära 140 programmen och drygt 2 000 kurserna.

Det är 4 000 fler antagningar än hösten 2019.

77 är Uppsala universitets placering i den nya rankningen av världens universitet som

nyligen publicerats av Shanghai Ranking Consultancy. I 2020 års så kallade Shanghairankning (ARWU – Academic Ranking of World Universities) finns Uppsala universitet med på plats 77 på topp-100-listan och rankas som tredje bästa universitet i Sverige efter Karolinska institutet på plats 45 och Stockholms universitet på plats 69.

Bilden Till sist

FOTO: MIKAEL WALLERSTEDT

Konstskåp i säkert förvar Det Augsburgska konstskåpet kom till Sverige år 1633 och är universitetets högst värderade konstföremål. När universitets­ museet Gustavianum inledde sin renovering i november 2019 packades det berömda skåpet ner i säkert förvar.

Konstskåpets olika delar förvaras på hemlig plats med­ an renoveringen pågår. År 2022 förväntas det Augsburgska

Konstskåpet rymmer ungefär 1000 olika föremål.

skåpet vara tillbaka på Gusta­ vianum igen.

Det Augsburgska konst­ skåpet var en gåva till Gustav II Adolf från staden Augsburg i Tyskland. Konstskåpet rym­ mer ungefär 1000 olika före­ mål. Bland dessa föremål finns till exempel: en fågelbur, en rem av människohud, olika typer av brädspel och en mumifierad klo.

Konsthanteraren Mattias Terras (i förgrunden) och antikvarien Anna Hamberg.

I 400 år har Uppsala universitetsbibliotek spelat en central roll för kunskapsspridning inom både universitet och samhälle.

Samlingarna innehåller allt från tusenåriga handskrifter, äldre tryck och bilder till vetenskapliga publikationer.

Här kan man följa skriftens utveckling genom årtusenden, boktryckarkonstens upp­ komst och hur vetenskapliga upptäckter kom att spridas i tryckt form. I den särskilda jubileumsutställningen skild­ ras också biblioteksmiljöns förändring – från fuktiga loka­ ler vid Domkyrkan för 400 år sedan till dagens såväl fysiska som digitala miljöer.

FOTO: MAGNUS HJALMARSSON

Kunskapsskatt för alla

Kulturskatterna är en stor till­ gång för forskare, studenter och nyfikna besökare – som en möjlighet att utforska vårt förflutna, att förstå vår samtid och att spana in i framtiden.

Inför universitetsbibliotekets 400-årsjubileum 2021 har en ny utställningssal ställts i ordning i Carolina Rediviva som gör kulturarvssamling­ arna tillgängliga för fler.

I utställningen presente­ ras smakprov och godbitar ur samlingarna – bland annat den världskända Silverbibeln.