Forskare samlar ny kunskap

Forskare samlas kring forskning om covid-19

text ANNICA HULTH foto MIKAEL WALLERSTEDT

”Forskare är en fantastisk resurs och många vill hjälpa till”, säger Siv Andersson, professor i molekylär evolution och co-director vid det nationella forskningscentret SciLifeLab.Hon har varit med och fördelat pengar till 67 olika projekt över hela landet om coronaviruset och covid-19.

Coronaviruset U

UNDER VÅREN 2020 ställde SciLifeLab om verksamheten med fokus på det nya coronaviruset och covid19. Redan i mars stod det klart att det krävdes akuta insatser, berättar Siv Andersson. Hon bjöds in till ett styrelsemöte vid Knut och Alice Wallenbergs stiftelse för att hålla en presentation om vad som då var känt om coronaviruset. – De funderade på om de skulle gå in och satsa på att göra någonting i det akuta läget. Sedan kom de tillbaka drygt en vecka senare och sade att de var beredda att gå in med medel för testning av coronaviruset via SciLifeLab.

Ganska snabbt sattes ett labb upp vid Karolinska institutet (KI) för att testa för infektioner i realtid med Lars Engstrand som huvudansvarig.

WALLENBERGSTIFTELSEN SATSADE också 50 miljoner att fördela på olika forskningsprojekt. Intresset bland forskare var stort, berättar Siv Andersson. – Vi fick in nästan 300 ansökningar fast utlysningen bara var öppen i sex dagar. I första fasen beviljade vi huvudsakligen projekt för teknikutveckling och utveckling av testmetoder, inklusive antikroppstester.

Efter att första beslutet om anslag fattats den 8 april gick ledningsgruppen igenom ansökningarna mer i detalj och delade in dem i ett tiotal olika områden, med experter som granskade ansökningar inom olika områden. Det slutade med att totalt 67 ansökningar beviljades – varav en fjärdedel vid Uppsala universitet och en fjärdedel vid Karolinska Johan Lennerinstitutet. Resten kom strand, docent i kli- från universitet över nisk mikrobiologi. hela landet. DET STORA INTRESSET kan delvis förklaras av att många forskare kan vinkla om sin forskning till ett fokus på coronaviruset, förklarar Siv Andersson. – Det kan handla om allt ifrån utveckling av nya metoder för att spåra viruset och antikroppstester till studier av sekvensevolutionen och immunförsvaret. Eller forskning om läkemedelsutveckling och hur man spårar viruset i miljön från reningsverk, säger Siv Andersson. – Sedan har vi också biobankerna, där vi gör en särskild satsning i Huddinge men även på andra universitet som samlar in prover vi tror blir värdefulla i många år framöver.

SciLifeLab håller också på att bygga upp en covid19dataportal där forskningsdata kan spridas och slussas vidare till en europeisk dataportal.

REDAN NU HAR väldigt många arbeten publicerats, tack vare ett snabbare arbetssätt så att andra forskare ska ha glädje av resultaten. – Så måste man jobba i en sådan här kris. Samtidigt betyder det att forskningen inte är kvalitetsgranskad, utan vi är mitt uppe i forskningsprocessen. Som forskare vet man ju det men det är klart att för allmänheten kan det bli lite förvirrat. Vad är sanning och vad är ett forskningsresultat som kanske inte är hundraprocentigt genomgånget och kritiserat, säger Siv Andersson.

Hon som sitter i ledningen för SciLifeLab har befunnit sig mitt i händelsernas centrum och dagarna har fyllts av möten, diskussioner och samordning. – Det har varit annorlunda och inte likt någonting jag har gjort under mina 40 år som forskare. Vi har haft ett helt annat arbetssätt och samtidigt ett väldigt stort medialt intresse.

EN AV DE FORSKARGRUPPER som ställde om verksamheten under våren 2019 är Zoonosis Science Center (ZSC) på BMC, som leds av Åke Lundkvist, professor i virologi. Här pågår intensiv forskning för att få fram fungerande läkemedel mot det nya coronaviruset sarscov2. – Vi vill ta fram antivirala läkemedel som riktar sig mot olika måltavlor i viruset. Det kommer att behövas flera bra läkemedel och de bör helst kunna tas enkelt i tablettform, säger Johan Lennerstrand, docent i klinisk mikrobiologi vid institutionen för medicinska vetenskaper.

Under våren fördelades pengar till 67 olika projekt över hela landet om coronaviruset och covid-19.

Hans forskargrupp har satsat på att ta fram substanser som kan hämma ett unikt enzym, ”main protease”, som finns i viruset men inte i människoceller. – Sådana proteashämmare har framgångsrikt tagit fram för behandling av hiv och hepatit C tidigare, berättar Johan Lennerstrand, som har forskat om läkemedel mot hiv i tjugo år och om läkemedel mot hepatit C de senaste tio åren.

MED HJÄLP AV FORSKARKOLLEGOR i Oxford och på KI har de fått tillgångt ill sarscov2proteaset i ren form. Forskningen utförs till en början vid SciLifeLab:s läkemedelsplattform där de kan utnyttja datorbaserad virtuell screening

kombinerat med extremt stora substansbibliotek från SciLifeLab.

Johan Lennerstrand räknar med att de kommer att få flera intressanta träffar mellan enzymet och olika substanser.

Sedan ska de arbeta vidare med de bästa träffarna, tillsammans med Anja Sandström, forskare vid institutionen för läkemedelskemi, som har lång erfarenhet av att ta fram proteashämmare mot hepatit C och hiv. – När vi har fått fram några första kandidater med läkemedelskemisyntes ska vi testa att de inte är toxiska, dels i enzymatiska tester och dels i säkerhetslaboratoriet här på ZSC, säger Johan Lennerstrand. Vi kanske kan bidra med en pusselbit tillsammans med en massa andra forskare som gör samma sak internationellt. Vi tar fram startpunkter för läkemedel.

EN VIKTIG FRÅGA för forskningen är att kartlägga smittans utbredning i Sverige. Det är målet för projektet COVID Symptom Study, som samtidigt ska under söka riskfaktorer för att utveckla allvarlig sjukdom.

Projektet drivs i samarbete mellan Lunds universitet och Uppsala universitet och bygger på en mobilapp, där användarna dagligen loggar in och anger om de har några symtom. Mobilappen lanserades den 29 april och i slutet av augusti samlades information in från över 188500 frivilliga vuxna i Sverige.

”Vi hoppas att resultaten kommer att bidra till ännu bättre användande av symtomdata i till exempel regionernas arbete med att dämpa nya stora utbrott.”

– Symtomregistrering via app är ett kostnadseffektivt sätt att monitorera sjukdomsutvecklingen men behöver kombineras med andra datakällor. Baserat på de symtom som användarna angTove Fall, professor er gör vi en beräkning vid institutionen för medicinska vetenskaper. på andel sjuka i olika postnummerområden i Sverige, säger Tove Fall, professor vid institutionen för medicinska vetenskaper och forskningsledare vid Uppsala universitet.

APPEN ÄR UTVECKLAD av ZOE Global Ltd i Storbritannien i samarbete med forskare på King´s College London och Guys och St Thomas sjukhus i London. Förutom Storbritannien och Sverige har appen lanserats i USA och i juli användes den av mer än fyra miljoner människor i de tre länderna.

Datainsamlingen kommer att pågå så länge som covid19 sprids i Sverige. – Vi hoppas att resultaten kommer att bidra till ännu bättre användande av symtomdata i till exempel regionernas arbete med att dämpa nya stora utbrott. I forskningsprojektet kommer vi också att lära oss mer om när symtomregistreringsdata fungerar bra och mindre bra, vilket kommer att vara till stor hjälp i framtida covid19forskning, men också när vi vill Karin Brocki, pro- studera andra typer fessor vid institutio- av sjukdomar, säger nen för psykologi. Tove Fall. – Det har varit annorlunda och inte likt någonting jag har gjort under mina 40 år som forskare, säger Siv Andersson, co-director vid SciLifeLab.

ÄVEN DEN PSYKISKA hälsan i olika länder kartläggs just nu. Karin Brocki, professor vid institutionen för psykologi vid Uppsala universitet, studerar de psykosociala effekterna av pandemin.

De första forskningsresultaten visar på högre nivåer av mental ohälsa i den svenska befolkningen under covid19pandemin, jämfört med folkhälsodata från 2018 och liknande studier före pandemin. Detta trots att Sverige har anammat ett mer liberalt förhållningssätt och lättare restriktioner för att stoppa smittspridning än många andra länder. – Vi fann kliniskt signifikanta nivåer av depression (30 procent) ångest (24 procent) och sömnproblem (38 procent). Dessa siffror är jämförbara med de nivåer av mental ohälsa som rapporterats i psykologiska studier under pandemin i Kina och Italien, säger Karin Brocki. – Visst finns det skillnader i olika aspekter av metod, fas av pandemin och rekryteringsstrategier, men trots dessa olikheter kan man konstatera att den mentala hälsan verkar ha påverkats negativt hos en betydande andel personer i samtliga undersökningsländer.

Över 1 500 personer mellan 18 och 88 år har deltagit i den webbaserad enkätundersökningen, så att forskarna kan kartlägga vilka grupper som är mest drabbade. – En intressant faktor är psykologisk flexibilitet, en förmåga att anpassa sig till olika omständigheter. Våra resultat visar att det är en skyddande faktor men kan också vara en sårbarhetsfaktor för mental ohälsa om man har låg psykologisk flexibilitet. Det här är en egenskap som man träna upp och som svarar på KBTbaserad behandling, säger Karin Brocki.

En annan studie handlar om hur barn och barnfamiljer påverkas av pandemin. Det är ett internationellt samarbete som initierats av universitetet i Cambridge, England. Studien ska göras i totalt sju länder (Sverige, England, Italien, Kina, Australien, Nya Zeeland och USA).

SOM CO-DIRECTOR VID SciLifeLab har Siv Andersson följt en intensiv händelseutveckling de senaste månaderna. Hon tycker att det har varit intressant att se hur forskarnas roll har utvecklats under krisen, till att faktiskt få vara med och göra nytta på riktigt och till exempel utföra tester. Det var inte självklart att forskare skulle vara med och utföra masstester, utan det ifrågasattes till en början. – Det kan vara väldigt svårt att gå över gränserna. Forskare är en fantastisk resurs och många vill vara med och hjälpa till, men samhället var inte riktigt berett att ta tillvara den resursen med en gång.

Hon har även fått frågan om det verkligen behövs så mycket forskning i Sverige med all den forskning som pågår i andra länder. – Då brukar jag svara att för att kunna kritiskt värdera och ifrågasätta vad som görs i andra länder så måste man ha forskare som är tillräckligt insatta för att förstå.

De utvecklar metod för utvärdering av immunitet

ULF LANDEGREN, professor i molekylärmedicin vid Uppsala universitet, vars forskarteam utvecklar en ny metod för storskalig analys av immunitet mot coronaviruset och utvärdering av potentiella vacciner.

Vad pågår i laboratoriet? – Vi utvecklar en variation av ett av våra redan etablerade verktyg för identifiering av målproteiner. Projektet är ett av flera biovetenskapliga initiativ som just nu koordineras av SciLifeLab i syfte att effektivisera kampen mot corona.

Vad kommer ert arbete att tillföra vården? – Samhället står inför en enorm utmaning, och över hela världen bedrivs forskning med fokus på corona, vilket gör det till en utmaning att bidra med något unikt. Med det sagt hoppas vi dra vårt strå till stacken genom att skapa en metod för storskalig analys av vilka som bär på antikroppar och därmed är immuna mot viruset, samtidigt som vi också mäter andra immunreaktioner som kan påverka prognosen för enskilda patienter. Lyckas vi med vår speciella ansats att utgå från prover som patienter kan ta själva i hemmet så skulle testen kunna bli vägledande för vilken vård patienter kan behöva.

När kan ni presentera ett resultat? – Det här är en uppgift vi prioriterar och vi har nu börjat analysera patientprover i mindre skala. Projektet har i viss mån påverkats av svårigheter att bedriva verksamhet under den pågående pandemin. Därmed är det, som alltid i forskning, svårt att förutspå ens ungefärliga tidsramar.

Ser du en risk att pågående kris driver forskningen för snabbt framåt? – Just nu finns ett stort behov av tillgängliga data, och det är uppenbart att publicering ibland sker utan att ha föregåtts av sedvanlig vetenskaplig granskning. Samtidigt befinner vi oss i en extrem situation där kortast möjliga väg från forskning till publicering kan vara samhället till gagn. I brådskan ligger också en risk att många angriper identiska frågor på ett okoordinerat sätt, och här har SciLifeLab en mycket viktig roll som koordinator av det arbete vi bedriver i Sverige.

Ulf Landegren, professor i molekylärmedicin vid Uppsala universitet.