7 minute read
Växande stad kräver nya lösningar
stad kräver nya lösningar
Uppsala är en stad som vuxit kraftigt de senaste åren – och expansionen bara fortsätter. Nu satsar kommunen och universitetet gemensamt på forskning för att hitta bra och hållbara lösningar för framtiden.
text ANNICA HULTH foto MIKAEL WALLERSTEDT
Växande stad kräver nya lösningar
EHållbara städer
EN AV UPPSALAS YNGSTA stadsdelar är Rosendal. Det första bostadsområdet stod klart 2015, sedan dess har flera tusen nya bostäder byggts och fler planeras. Under en promenad i området möter vi både unga föräldrar med barnvagnar, lunchgäster på väg ut från sushistället och byggnadsarbetare på väg till jobbet.
Planen är att bostadsområdet ska vara färdigbyggt 2028 och då ha plats för 10000 boende – men tidsplanen kan komma att ändras beroende på hur marknaden ser ut.
Så här ser det ut på flera håll i Uppsala. Kommunen planerar att fortsätta expandera kraftigt fram till 2050. I det så kallade Uppsalapaketet ingår fyra järnvägsspår till Stockholm och en utbyggnad av sydöstra staden med 33000 nya bostäder.
EN AV UTMANINGARNA är att klara elförsörjningen på ett hållbart sätt. Tillsammans med Uppsala universitet har kommunen anställt en doktorand för att forska om detta. – Doktoranden ska titta på vilka vägval
– En utmaning med framtidens energisystem är att människan blir en större del av lösningen, säger Rafael Waters, professor vid institutionen för elektroteknik. det finns för en stad som ska växa, vad gäller energisystemet. Målsättningen är att få ett hållbart energisystem i Uppsala, miljömässigt, ekonomiskt och socialt, säger Rafael Waters.
Han är professor vid institutionen för elektroteknik och huvudhandledare till doktoranden Carl Flygare som började i maj 2020.
Huvudproblemet med elförsörjningen är att kraftledningarna som leder in till Uppsala underdimensionerade. Det har lett till att elen inte räcker till när det är kallt och vintertid. – Det är en väldigt utmanande situation redan idag, så från kommunens sida ser man ett behov av att ta reda på hur vi kan fortsätta att utveckla staden utan att det begränsas av elnätet. Det finns jättemycket att titta på inom smarta elnät, förnybar elproduktion och när och var man laddar sina elfordon. Hur kan vi använda elnätet mer effektivt så vi inte behöver bygga ut det lika ofta och mycket?
DOKTORANDEN CARL FLYGARE ska forska på heltid med en fot på universitetet och en på kommunen. Stuns (Stiftelsen för samverkan mellan universiteten i Uppsala, näringsliv och samhälle) kommer att hjälpa till med kontaktytor mot olika forskarmiljöer, kommun och näringsliv. På så vis knyts olika intressen ihop. – När det gäller hållbar samhällsutveckling och stadsutveckling är det kommunen som är behovsägare och har intresse av att få kontakt med spjutspetsforskningen, metoder och arbetssätt. Från universitetets sida får man en garanterad samhällsrelevans för forskningen, så det finns ett ömsesidigt intresse, säger Rafael Waters.
Han betonar att det gäller att hitta rätt inriktning för projektet, där forskning av hög kvalitet och samhällsrelevans överlappar varandra. – När båda sidor är engagerade och lär av varandra skapar det samtidigt möjlighet att växla upp det här till fler samarbeten. Förhoppningen är att det också ska vara intressant i andra forskningsfält att hitta sådana här överlappningar.
NÄR MAN PLANERAR för framtidens hållbara städer räcker det inte att utveckla smarta tekniska lösningar, konstaterar Rafael Waters. – När vi ska komma bort från fossila bränslen så är en stor del av lösningen elektrifiering och smarta energisystem. Vi går från att styra produktionen av el och an
Karin Backvall och Andreas Alm Fjellborg är forskare i kulturgeografi som delar sin tid mellan universitetet och kommunen.
passa den efter hur vi konsumerar, till att istället försöka anpassa konsumtionen efter tillgången på el. En utmaning med framtidens energisystem är därför att människan blir en större del av lösningen och därför behöver vi samverka över ämnesgränserna.
I juni 2019 slöts ett avtal mellan kommunen och universitetet om att samarbeta kring hållbar samhällsutveckling, och det här är ett led i det samarbetet. Även vid Institutet för bostads och urbanforskning (IBF) finns tre forskare – en på heltid och två på halvtid – som samfinansieras av universitetet och kommunen.
DET NYA SAMARBETET bidrar till att minskar glappet mellan forskning och kommunal praktik, tycker Åsa Dahlin, som är chef för översiktsplaneringen vid
PORTRÄTT: UPPSALA UNIVERSITET, MEDIIVIR (HACKSELL)
stadsbyggnadsförvaltningen på Uppsala kommun. – Postdoktorerna har vardagsnära relationer med kommunens strategiska samhällsplanerare – vilket bäddar för en gemensam kunskapsresa. Dialogen med forskarna har redan bidragit till att fördjupa vår förståelse för analyser om socialt hållbar bostadsförsörjning, segregationsprocesser och stigmatisering av stadsområden, säger Åsa Dahlin.
En av forskarna är kulturgeografen Karin Backvall. Hon forskar om boendesegregation och om bilden av ”utsatta bostadsområden” som sprids till exempel i media. När ett område beskrivs som ett problemområde kan det förvärra problemen. – Just nu håller jag på och bearbetar ett mediematerial som omfattar rapportering från Örebro, Västerås och Uppsala. Alla kommunerna har områden som är utpekade av polisen som utsatta, och jag är intresserad av hur de framställs i media och vilka eventuella skillnader som finns. Jag förbereder också en enkät som ska gå ut till boende i och utanför områdena för att se om och hur uppfattningen om platserna påverkas av skillnaderna i medierapporteringen, säger hon.
PRECIS SOM DE ANDRA forskarna tillbringar hon hälften av tiden på kommunen, närmare bestämt Avdelningen för strategisk planering. Hon arbetar som vanligt med forskning, men med regelbunden kontakt med kommunen. – Jag har blivit mer medveten om hur forskningen kan komma till användning. Till exempel kommer jag inte bara analyse
Andreas Alm Fjellborg undersöker nyproduktion av bostäder kopplat till kommunens målsättningar om social blandning
ra hur bilden av ett område skapas, förändras och varierar mellan platser, utan också vad man konkret kan göra åt det.
Forskarkollegan Andreas Alm Fjellborg är också kulturgeograf och hans arbetsdagar på kommunen handlar framför allt om att ha möten och stämma av frågeställningar och hitta intressanta aspekter av det som han som forskare är intresserad av.
Tillsammans med Martin Söderhäll, som också har en postdoktjänst, undersöker han nyproduktion av bostäder kopplat till kommunens målsättningar om social blandning och vilket utfallet sedan blir. – Vi har spetsat till frågeställningarna för att bli mera direkt aktuella för kommunen. Vi har fått bra input och det blir roligare också ju mer direkt relevant det blir. Diskussionerna har fört oss framåt men vi har fortfarande full frihet att välja våra frågeställningar.
FORSKARNA ANVÄNDER SIG AV Geo Sweden – en registerdatabas över alla som bor i Sverige där man kan följa befolkningen över åren, hur man flyttar och vilka inkomster man har. Därmed kan de undersöka fördelningen av olika grupper, undersöka bostadsbeståndet och hur det förändras över tid.
– Tack vare vårt samarbete kan tjänstemän på kommunen möta forskare som ser forskningsingångar i det dagliga arbetet, säger Nils Hertting.
– I Uppsala byggs det mycket nytt och finns en väldigt ambitiös plan för de närmaste 10,15 åren framåt. Då är det viktigt att ha koll på hur det har fungerat i tidigare nyproduktioner. Det är också stor skillnad om man ska bygga nya bostadsområden eller förtäta redan befintliga områden.
I Rosendal kunde man ta ett helhetsgrepp eftersom allt byggdes nytt, det är annorlunda i ett bostadsområde som ska förtätas. – Det blir väldigt intressant att se hur den sociala blandningen påverkas av planeringen i olika typer av områden, till exempel där det byggts bostadsrätter i områden med många hyresrätter säger Andreas Alm Fjellborg.
ÄVEN NILS HERTTING, universitetslektor i statskunskap och prefekt på IBF, ser stora möjligheter med de nya forskningstjänsterna. Han är övertygad om att det går att formulera forskningsprojekt av gemensam nytta, till exempel när det gäller utvecklingen av utsatta bostadsområden. – Karin Backvalls studie handlar om hur man pratar om bostadsområden som man tycker att det finns problem i, så kalllad ”stigmatisering”. Det här är något som kommunens planerare är medvetna om och dagligen försöker hantera. Hur ska man formulera utmaningen utan att försvåra problemen? Där finns det ganska sofistikerade samhällsvetenskapliga teorier samtidigt som det är en besvärlig fråga i den kommunala praktiken.
Även när det gäller att utvärdera långsiktiga effekter av bostadsbyggande och politiska beslut kan forskningen vara till hjälp. Vissa effekter kanske inträffar först efter 30 år och avtar efter 50 år. Där kan forskare gå tillbaka och studera historien, till exempel effekterna av hur man byggde bostadsområden förr i tiden. – Det är ett fint bidrag till praktiker och planerare för sådant här är svårt att utvärdera. Det rör sig många gånger om komplexa och ganska sega och utdragna processer. Tack vare vårt samarbete kan tjänstemän på kommunen möta forskare och tillsammans finna forskningsingångar, säger Nils Hertting.
Strategiskt partnerskap
• Uppsala universitet och Uppsala kommun har ett avtal om strategiskt partnerskap under åren 2019–2021.
• Hållbart samhällsbyggande är ett särskilt fokusområde under avtalsperioden. Det kan handla om forskningssamarbete, utbildning, personrörlighet och kompetensförsörjning.
• Uppsala kommun beräknas växa med uppemot 100 000 invånare under de närmaste decennierna. Kommunens mål är att vara fossilfritt år 2030 och klimatpositivt år 2050 och har också satt upp mål när det gäller social och ekonomisk hållbarhet. Så det finns stora utmaningar inom t ex klimatanpassning, integration, kompetensförsörjning, transporter, byggande, energi, digitalisering och livsmedel.
