Big data ett lyft för hjärtforskningen

Big data för hjärtforskare

I en hårt pressad hälso- och sjukvård behövs nya metoder för att hinna ställa rätt diagnos och välja bästa möjliga behandling. Nu möts hjärtforskare och matematiker för att med artificiell intelligens och registerbaserade studier föra in framtiden i våra svenska sjukhus.

HUNDÄGANDE ÄR KOPPLAT till lägre risk för att dö i hjärtsjukdom. Å andra sidan sexdubblar en cancerdiagnos motsvarande risk, åtminstone den första veckan. Sveriges registerforskare tillför – med utgångspunkt i landets omfattande befolkningsstudier och biobanker – viktig kunskap om en rad

Johan Sundström, hjärtläkare och professor i epidemiologi. folksjukdomar. Resultatet av deras arbete ger praktiskt stöd i vården såväl som underlag för politiska beslut. – Sveriges vårdmodell och nationella kvalitetsregister ger unika förutsättningar. Idag förfogar vi över så enorma mängder journaldata att nya verktyg krävs för att tillvarata dem fullt ut. Vi ser framför allt potential i artificiell intelligens (AI) och maskininlärning, en teknik där datorer lär sig att lösa uppgifter utan att bli explicit programmerade för det. Med rätt ingång kan vi flytta fronten för hela vårt fält, och under hösten inleder vi vårt engagemang i AI for research, en tvärvetenskaplig femårssatsning, säger Johan Sundström, hjärtläkare och professor i epidemiologi.

MED EN DONATION från den åländske filantropen Anders Wiklöf har gruppen rekryterat två ”data scientists”. Statione

Med hjälp av registerbaserade studier hoppas forskarna kunna identifiera nya riskfaktorer som kan bidra till förbättrad vård vid hjärt-kärlsjukdom.

rade vid den nya forskningsmiljön ska de i samarbete med Thomas Schön, professor i artificiell intelligens, utveckla en AI med kapacitet att tolka EKG och diagnostisera avvikelser. Parallellt utvecklar och validerar de algoritmer för detaljerade registerstudier. – Mötet mellan matematiska och medicinska kompetenser skapar stora synergieffekter. De bygger system och algoritmer. Vi tillför relevanta frågeställningar, data och kunskap om hur metoder måste testas innan de appliceras i sjukvården. Tillsammans kan vi generera ny kunskap för ännu bättre vårdrekommendationer.

VÄGEN FRÅN RÖN TILL RÅD är dock sällan helt rak. Region Uppsalas evidensgrupp, där Johan Sundström är ordförande, deltar i ett nationellt nätverk som utvärderar metoder innan de implementeras i sjukvården, och faktum är att flera resultat aldrig omsätts i behandling. – Säkrast slutsatser kring orsakssamband och behandlingseffekter når vi genom att lotta mellan olika be

ILLUSTRATION: MATTON

Stefan James, professor i kardiologi.

handlingar bland likvärdiga patientgrupper och därefter jämföra utfallet. Likväl är registerstudier ibland vår bästa möjlighet att förse sjukvården med information. Till exempel fick vår studie som visar att den som slutar snusa efter hjärtinfarkt dubblar sin chans till överlevnad omedelbart gehör vid landets kliniker. Med hjälp av våra svenska Big Data hoppas vi därför inom överskådlig tid identifiera nya riskfaktorer som kan bidra till förbättrad vård vid hjärtkärlsjukdom. – Magnus Alsne

i

Fakta

Hjärt-kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken och har den högsta kostnaden för läkemedelsbehandling i Sverige.

Den kardiologiska forskningen vid Uppsala universitet omfattar registerbaserade studier, cellbiologisk forskning och stora kliniska prövningar med patienter och kontrollpersoner från olika länder.

Vid Uppsala Clinical Research Center erbjuds kompetens och teknik för att omsätta innovativa idéer till registerbaserade förbättringsprojekt, translationella forskningsprojekt och kliniska studier.

Svensk modell ger effektiv vård

– Att avgöra vilken av två medicinska behandlingar som är mest effektiv har länge varit en utmaning för vetenskapen. Det säger STEFAN JAMES, professor i kardiologi.

– Bäst resultat nås i randomiserade studier som jämför utfall mellan likvärdiga patientgrupper. Men då sådana ofta bedömts vara alltför krävande och dyra, har vi utvecklat en metod som tillvaratar patientdata i vårdens nationella kvalitetsregister.

Konceptet förutsätter att både läkare och patient godtar att slumpen avgör vilken behandling som sätts in. Hittills har en absolut majoritet valt att delta, och i nuläget pågår tjugotalet studier med fokus på olika strategier, läkemedel och tekniska produkter. – Upplägget lämpar sig främst för vanliga åkommor, som hjärtinfarkter och blodproppar, som ger nödvändiga mängder data. Vi agerar på både egna och andras initiativ, och faktum är att våra resultat når brett genomslag i vården. Något vi tror hänger samman med att upplägget engagerar vårdgivarna redan i studiefasen.

Stefan James modell belönades år 2015 med Athenapriset, vårdens största pris till klinisk forskning, och konceptet ger idag eko även långt bortom landets gränser. – Då vi visade att tillförsel av syrgas inte gör någon nytta vid akut hjärtinfarkt påverkade det omedelbart riktlinjer världen över. Nyligen meddelade regulatoriska myndigheter i USA, som normalt bara följer inhemska studier, att de ska implementera de rekommendationer vi når i en ännu pågående studie, så kanske bidrar vår metod även till att stärka Sveriges vårdvetenskapliga renommé.