Runstenen som reste ut i världen

Runstenen som reste runt i världen

TECKNAD BILD: JOHAN GÖRANSSON

I Universitetsparken i Uppsala finns flera vikingatida runstenar. De har alla sitt ursprung i Uppland, det landskap som är rikast på runstenar med nära 1 300 ristningar. Här är historien om Örbystenens öden och äventyr från vikingatid till idag.

SSTENEN RESTES ursprungligen av en man vid namn Vigmund på 1000talet e. Kr. i Örby, Rasbo socken öster om Uppsala. Enligt inskriptionen var han en skeppshövding som tillsammans med sin hustru Åfrid lät hugga stenen till minne över sig själv. Där framgår också att han enligt honom själv var ”den skickligaste av människor”. Här stod stenen vid en vägkant i några hundra år fram till en dag 1628 när den fraktades från Örby till språkforskaren och historikern Olof Verelius trädgård på Övre Slottsgatan i Uppsala för att användas i hans undervisning. När Verelius dog 1682 flyttade uppsalaprofilen 1 Olof Celsius stenen till sin trädgård på Östra Ågatan i Uppsala. Olof Celsius den äldre var släkt med den berömde upptäckaren av termometern – Anders Celsius – och en mångsidig man. Han blev, i tur och ordning, utnämnd till professor i grekiska, orientaliska språk och teologi. 1736 blev han till sist också domprost. Uppenbarligen var han också intresserad av runstenar. Örbystenen fick sällskap av två andra uppländska runstenar i hans trädgård. När den stora 2 världsutställningen i Paris 1867 skulle gå av stapeln var det dags att flytta igen. Örbystenen och de två andra stenarna som stått i Olof Celsius trädgård lånades ut till

i

Örbystenen

2

Världsutställningen 1867 hölls på Champ de Mars i Paris, Frankrike Av Anonym - Le Monde Illustre 1867, Public Domain

utställningen. Här gjorde de succé bland de nära en miljon besökarna. De tre stenarna belönades med en bronsmedalj.

När världsutställningen var över skulle runstenarna transporteras hem till Uppsala med båt från Le Havre vid franska kusten. Men när de skulle lyftas ombord så gled den tunga Örbystenen ned i vattnet. Det bedömdes som omöjligt att få upp den igen. Istället fick Uppsala universitet ut 200 kr på sin försäkring och stenen fick ligga kvar i den franska hamnens gyttjiga botten.

MEN DETTA VAR inte slutet på Örbystenens historia. Drygt 30 år senare – på 1890talet när hamnen i Le Havre skulle muddras så fiskade en grävskopa upp en stor sten med ”konstiga” tecken på. Örbystenen kunde nu bärgas och tryggt och säkert återvända till Uppsala där den nu placerades i Linnéträdgården på Svartbäcksgatan 3 .

Först 1949 kunde Örbystenen återförenas med sina två runstenskompisar från Parisresan och sex andra runstenar när de tillsammans restes i Universitetsparken framför Uppsala universitets museum Gustavianum där de kan beskådas än idag. – Anna Malmberg

3

Stenen är ristad på 1000-talet. Båda sidor är korsmärkta, vilket placerar den i vikingatidens slutskede. Runorna på stenens högra sidan är spegelvända.

Inskrift: Vigmundr let haggva stæin at sik sialfan, sløgiastr manna. Guð hialpi sial Vigmundaʀ styrimanns. Vigmundr ok Afriðr hioggu mærki at kvikvan sik.

Översättning till nusvenska: Vigmund lät hugga stenen till minne av sig själv, den skickligaste av människor. Gud hjälpe skeppshövdingen Vigmunds själ. Vigmund och Åfrid högg minnesmärket medan han levde.

Källa: Örbystenens märkliga historia kan man läsa om i skriften ”Runestones – a colourful memory”.

1

Olof Celsius den äldre. Runstenen framför orangeriet i Linnéträdgården där Uppsala universitets museum för nordiska fornsaker var inrymt kring år 1900.

Illustration av hur pendeln kommer att se ut.

”En magisk manick”

Ångströmlaboratoriet ska få en ny attraktion i ett av de nya hus som just nu byggs i campusområdet. Här ska nämligen ”Foucaults pendel” installeras.

Det har möjliggjorts genom en privat donation från Johan Tysk, vicerektor för vetenskapsområdet för teknik och naturvetenskap. – Jag har alltid fascinerats av Foucaults pendel. Det är en magisk manick som ger oss en känsla av att vara en del av något stort, säger Johan Tysk. Pendeln består av en tung kula som pendlar i en 28 meter lång vajer fäst i taket. Med sin rörelse bevisar den att jorden roterar runt sin egen axel. Det är en illustration av hur samspelet ser ut mellan naturvetenskap och teknik. Pendeln är uppkallad efter den franske fysikern JeanBernardLéon Foucault som i mitten av 1800talet var den förste som gjorde experiment med pendeln. Men det dröjer ett tag innan man kan få uppleva pendeln i Ångströmlaboratoriet. Huset kommer att stå klart först våren 2022. ”Det är viktigt att komma ihåg att studenterna är individer och har ett liv utanför klassrummet precis som vi. När jag tittar runt i klassrummet brukar jag påminna mig att var och en i rummet är duktigare än jag på något.”

Christine Mackay Tircomnicu, adjunkt vid engelska institutionen, som fick Uppsala universitets fria pedagogiska pris 2020 med temat ”Återkoppling till studenterna”.

50 000 antagna

Hösten 2020 antogs ovanligt många studenter till Uppsala universitet. Totalt gjordes nästan 50 000 antagningar till de nära 140 programmen och drygt 2 000 kurserna. Det är 4 000 fler antagningar än hösten 2019.

77

77 är Uppsala universitets placering i den nya rankningen av världens universitet som nyligen publicerats av Shanghai Ranking Consultancy. I 2020 års så kallade Shanghairankning (ARWU – Academic Ranking of World Universities) finns Uppsala universitet med på plats 77 på topp-100-listan och rankas som tredje bästa universitet i Sverige efter Karolinska institutet på plats 45 och Stockholms universitet på plats 69.