Därför väcker musik så starka känslor

Hur kan musik uttrycka känslor som lyssnaren kan känna igen sig i? Varför blir vi känslomässigt berörda av musik? Och hur går det till när vi gör estetiska bedömningar av musikens kvalitet?

text ANNICA HULTH foto MIKAEL WALLERSTEDT

SPÄNNVIDDEN ÄR STOR mellan de olika känslor som musik väcker, menar Patrik Juslin. Han är professor i musikpsykologi och har skrivit ett standardverk om musikens psykologi som sammanfattar 20 års forskning. – Musik kan väcka allt från väldigt enkla, primitiva responser till komplexa bedömningar på hög nivå. Det är allt ifrån basemotioner som glädje, sorg och ilska till mer komplexa känslor, nostalgi till exempel. Man kan uppleva blandade känslor, motstridiga känslor och det som jag kallar estetiska känslor som baserar sig på en estetisk bedömning. Man känner beundran för en musiker eller fascineras av skönheten i musiken.

MUSIKHISTORIEN ÄR FULL av kompositörer och musiker som genom att testa sig fram har lyckats skapa musik som både uttrycker och väcker känslor och dessutom värderas högt rent estetiskt. Och filosofer och tänkare har i alla tider funderat över varför musik väcker så starka känslor. Svaret är att hjärnan aktiveras på många olika sätt av musik. – Det finns en rad olika psykologiska mekanismer på olika nivåer av hjärnan som kan väcka känslor enskilt eller tillsammans. Alla har ett unikt evolutionärt ursprung och en del är uråldriga. Merparten av de här mekanismerna utvecklades långt före musiken uppstod och flera av de mekanismerna har vi gemensamt med andra sociala däggdjur, säger Patrik Juslin.

MEDAN DESSA REFLEXER fungerar likadant för alla, är musikaliska förväntningar väldigt starkt kulturellt betingade. – Om du växer upp i en europeisk, afrikansk eller asiatisk miljö så har du exponerats för olika tonmönster. Du bygger upp olika förväntningar i hjärnan. Då kommer lyssnarna inte att reagera likadant på samma musikstycke. Det handlar också om olika musikstilar. Om någon lyssnar mest på klassiskt och en annan på reggae eller jazz, har de olika förväntningar på musiken.

Vi kan också göra en estetisk bedömning av musiken, genom att lyssna väldigt uppmärksamt och applicera olika kriterier för estetiskt värde på musiken. Är musiken nyskapande, vacker, komplex, skickligt framförd? – De här estetiska bedömningarna påverkas samtidigt av de andra psykologiska mekanismerna. Om det händer något musikaliskt oväntat, tycker du

– Musik kan väcka allt från väldigt enkla, primitiva responser till komplexa bedömningar på hög nivå, säger Patrik Juslin.

kanske att musiken är originell. Om du påverkas starkt av emotionell smitta kanske du tycker att musiken är uttrycksfull och ger den en högre skattning i den estetiska bedömningen.

DET KAN UPPSTÅ spännande krockar när estetiska bedömningar på en medveten hög nivå inte stämmer med primitiva känslor på låg nivå som är automatiska och omedvetna. Då kan man reagera med positiva känslor på musik man tycker är väldigt dålig rent estetiskt. – Vissa mekanismer på låg nivå, till exempel betingning, är immuna mot våra bedömningar på högre nivå i hjärnan. Så även om vi tycker att musiken är banal eller dålig, så fungerar betingningen ändå. Då uppstår den besvärliga situationen att du tycker att musiken är dålig men samtidigt blir lycklig av den. Hur går forskningen till? – Experiment är det som har varit mest centralt i och med att många av de här mekanismerna är omedvetna och fungerar ganska automatiskt. Vi manipulerar vissa musikexempel systematiskt, för att försöka få fram känsloreaktioner och det mäter vi med självrapporter och fysiologisk respons i kroppen. Sedan gör vi också enkätstudier, intervjuer, dagboksstudier och simuleringar för att utforska musikupplevelsen i verklig miljö.

INTRESSET I OMVÄRLDEN är stort och kunskapen kan få användning i många olika sammanhang. Till exempel inom musikterapi, filmmusik, marknadsföring med musik, musikproduktion och musikutbildningar. – Min förhoppning för framtiden skulle vara att nu försöka omsätta dessa ganska omfattande teorier till konkreta tillämpningar och interventioner till exempel i musikterapi och i musikutbildning, säger Patrik Juslin.

i

8 mekanismer som väcks av musik

1. Hjärnstamsreflexen, en medfödd tendens att reagera på vissa ljudegenskaper, som kraftig ljudstyrka, eller något som ökar snabbt i tempo.

2. Rytmisk anpassning. När musikens rytm synkroniseras med lyssnarens andning eller puls. Marscher och ravemusik driver upp pulsen, medan vaggvisor lugnar ned lyssnaren.

3. Emotionell betingning, uppstår när ett musikstycke har förekommit flera gånger förut i ett sammanhang med en viss känslomässig laddning. Används i reklam och filmmusik.

4. Emotionell smitta. Vi kan smittas av känslouttrycket i musiken, precis som forskning har visat att vi reflexmässigt härmar ansiktsuttryck.

5. Mentala bilder. Musik kan ge upphov till fantasier och inre bilder och knyter an till saker som händer i ens eget liv. Används i musikterapi.

6. Episodiskt minne. Det är vanligt att musik väcker specifika minnen.

7. Musikalisk förväntan. När musiken bryter mot våra förväntningar uppstår känslor. Mycket musikalisk komposition bygger på ett slags lek med förväntningar.

8. Estetisk bedömning triggas igång när man antar en estetisk attityd till musiken.

Patrik Juslins bok Musical Emotions Explained. Unlocking the Secrets of Musical Affect gavs ut 2019 av Oxford University Press.