
3 minute read
Inte bara för adelsmän
Inte
för bara
Bakom universitetsbiblioteket tränas en historisk sport. Fäktande studenter har det funnits i Uppsala sedan 1600-talet – och under våren och sommaren flyttade träningen utomhus.
text ANNICA HULTH foto MIKAEL WALLERSTEDT
adelsmän
DET ÄR SEN EFTERMIDDAG i Carolinaparken. På grusplanen mellan universitetsbiblioteket och campus Engelska parken tränar några medlemmar i Upsala fäktning. Temat för dagens träning är löpteknik och fotarbete och som vanligt sommaren 2020 utförs träningen utomhus. – Vi flyttade ut all träning i mars, på grund av coronapandemin. Vi tränar här ett par gånger i veckan, berättar Sofie Larsson, som är klubbens huvudtränare.
Efter en stunds uppvärmning med snabba löpruscher, utfall och knäböj sätter gruppen på sig fäktvästar, masker och handskar. Som tränare är Sofie Larsson helt klädd i svart, medan de andra har vita kläder.
HON BÖRJADE MED fäktning redan 1994 när hon var nio år. Idag är hon tränare på heltid. – Jag gillar att det är så komplext. God fysik allena gör inte en bra fäktare och det räcker inte heller med en bra skalle. Tekniken är svår, man måste ha en taktik, samtidigt som man ska vara stark och snabb. Därför har alla fäktare olika utmaningar, det kan vara fysiska eller psykologiska.
Fäktningen har funnits vid Uppsala universitet sedan 1663. Då kom ett kungligt beslut att universitetet skulle undervisa i ridning, moderna språk, fäktning, musik och teckning – de så kallade excertitierna.
Kunskaperna var nyttiga för de adelsmän som börjat komma till universitetet för att förbereda sig för en karriär som diplomater, ämbetsmän eller officerare.
ÄN IDAG FINNS det en fäktmästare vid Uppsala universitet, som just nu befinner sig utomlands. Men den starkaste kopplingen till universitetet är att det än idag finns många studenter bland medlemmarna. – Vi har cirka 100 medlemmar, som tränar olika ofta. Det blir allt ifrån två pass till sju, åtta pass i veckan, berättar Mattias Edlund, som är vice ordförande i klubben och tidigare har studerat språk vid universitetet. – De flesta har fäktat sedan de var små och många blir kvar i Uppsala eftersom det går att studera här. Det är en fördel för oss och det händer att fäktare från andra delar av landet flyttar till Uppsala för att studera.
FÄKTNING HANDLAR OM snabbhet, styrka, kondition och koordination – men också om mental styrka. Det gäller hela tiden att lura och överlista sin motståndare. I fäktning krävs det hård träning och mycket nötande för att utveckla en bra teknik.
Sofie Larsson instruerar och visar olika rörelsemönster tillsammans med Filip Eriksson. – Kolla på spetsen. Spetsen ska vara före fötterna! Ta kortsteg som bromsas in från vänster knä!
Sedan samlas gruppen
Temat för dagens träning är löpteknik och fotarbete. parvis och turas om att göra framstötar med värjorna. Kontrollerande svepande rörelser, plötsliga snabba utspel, mycket ögonkontakt och intensivt samspel. Fäktning har vissa likheter med dans.

FÖR SOFIE LARSSON är det här ett heltidsjobb, med mycket resor till tävlingar på olika håll i världen. År 2020 är ett ovanligt år när mycket tid tillbringas på hemmaplan. Nu förbereder de sig för de svenska tävlingarna, som SM i fäktning och Nordiska mästerskapen. – Det är ännu ett stort frågetecken om det finns några världscuper, VM eller till och med OS att drömma om kommande säsong. Men vi kommer inte spilla någon tid utan tränar på i Uppsalas parker.
Fäktning är en individsport, men man tränar i grupp. – Det roliga är att man kan träna samtidigt på olika nivåer. Vi har olika ålderskategorier, tjejer, killar och veteraner. Alla kan träna tillsammans, säger Sofie Larsson.
År 2020 är fäktning inte bara en sport för adelsmän som förbereder sig för karriären.
Sofie Larsson började med fäktning redan 1994 när hon var nio år. Idag är hon tränare på heltid.