Norrlands Varjehanda nr 1 2023

Kalendarium Kommande evenemang på nationen

La ndskap

Kallelse till vårens andra lagtima landskap

Hälsning från kuratelet

Klubbverket VT23

Lär känna terminens heltidare

Coco Norén delar med sig av livsråd och fantasier

Intervju

Med några av nationens medlemmar

NV testar

Drömmar

Drömtydning

COCO!s. 10

Novell av Alfred Martinsson

Krönika av Ellen Fackel Holst

God natt och dröm sött 19

Seniorskollegiet

Knep & knåp

Horoskop

Föreningsspalter

Drömtydning s. 14

drömmar smakar bäst? s. 12

Medverkande i detta nummer: Skribenterna Clara Backlund, Ellen Fackel Holst och Alfred Martinsson. Fotograf Liam Johansson. Omslag och illustration: Frida Mård

Frida Mård Chefredaktör

Cassandra Ellénius Redaktör Hampus Naumanen Redaktör

Julia Nordlöw Layoutredaktör

Dreams, dragons, and melting clocks

orrlands nation has been known as both the birthplace and funeral home of many students’ hopes and dreams. The brilliant ideas born out of the late nights at Orvars krog may be reconsidered when studying in Majs café at 8 am the next morning, only to appear considerably less brilliant in the daylight. And thus, yet another dream has shrivelled up, coughed, and promptly died.

NIt sounds rather dramatic, doesn’t it? But the fun thing about dreams is that they don’t have to be dramatic at all. They can be stupid, endearingly so, like my own dream to one day ride a dragon. And although I am completely serious about that one in particular, one doesn’t have to be. I would’ve written something about the dreams we have when we’re sleeping too, but how do you make sense of things when the random man you saw in the supermarket

last friday is now your aunt who is suddenly also a cat? And oh no, the clocks are melting. Run.

Generally, it’s difficult to know what is going on. There’s so much to do, deadlines to meet, people to talk to, and never enough time to figure it all out. But that’s what we’re here for, and we at Norrlands varjehanda have compiled this issue to help guide you along, make sense of some dreams, and inspire you to reach them.

Happy dreaming!

Norrlands Varjehanda

KALENDER

Mars

– 04

Landskap II : 11 april

NoNSEns Storspex: 14–15e april:

Festivalborg : 28–30e april:

varje lördag

LÖRDAGSFIKA

Varje lördag sedan 1957 har Norrlands nation serverat lördagsfika bestående av bland annat smörgåstårtor, mackor, kakor och kaffe.

Öppet 12.00 – 15.00. Nationskort krävs ej.

HEXAGON

Inled varje onsdag med en burgare på Orvars krog och kom sedan in och dansa av dig pluggstressen! Gratis inträde för medlemmar. Ickemedlemmar 60 kr efter kl 22.

Öppet 21 - 01. Nationskort och legetimation krävs.

onsdag

Härmed är du kallad till terminens andra lagtima

LANDSKAP

Ta chansen att höra det senaste om nationen och var med och påverka!

tisdag 11 april kl. 18.00

Under landskapet kommer vi bl.a. att välja:

• PR-förman för HT23-VT24

• Klubbverk för HT23

Till landskapet är du välkommen oavsett om du varit medlem länge i nationen eller om du är recentior. Landskapet kommer att äga rum i Gamla salen, därefter kommer det att anordnas en sexa som alltid är gratis för frikortsinnehavare och recentiorer. Mer information om de sökbara posterna och handlingarna för landskapet kommer att finnas utlysta på nationens anslagstavlor och hemsida, www.norrlandsnation.se. Vid frågor, kontakta Förste kurator via 1q@nn.se eller 018-65 70 71.

Förste kurator och landskapets ordförande

Hälsningar från

Kära Norrlänningar, Hoppas att ni alla har fått en bra start på vårterminen och att ni känner er tillfreds med de diverse kurser som ni läser –oavsett om det är Atomära mätningar (5 hp), Medicinens historia (7,5 hp), eller kanske Storstadsteologi (7,5 hp). Jag hoppas även att ni har hunnit besöka oss på Norrlands nation för hos oss har vi alltid öppet 7 dagar i veckan! Så oavsett om du vill ta en fika i Majs café, hänga med dina kompisar på Orvars krog, dansa loss på onsdagsklubben Hexagon, eller gå på någon av våra gasker, så kan du alltid vara säker på att nationen alltid finns här för dig när du börjar ledsna på uppsatsinlämningar och tentapluggande.

”Så vad finns det mer för roliga saker man kan göra på nationen?” Jo, men vad kul att du frågar! På Norrlands har vi en uppsjö av engagemangsmöjligheter så om du inte redan har börjat engagera dig hos oss – GÖR’T! Jag personligen började engagera mig på nationen för ganska prick 5 år sedan, främst genom att jobba som servis på nationens sittningar. Så om du vill veta mer om vad nationen har att erbjuda så kan du alltid höra av dig till mig genom att svänga förbi mitt kontor eller skicka i väg ett mejl till 1q@nn.se. Till dess att vi hörs igen så vill jag bara önska dig en fortsatt härlig vårtermin och ett stort lycka till med de fortsatta studierna!

Ljuset kommer tillbaka och våren nalkas. I skrivande stund är det en väldigt sann mening för mig då solens första strålar nyligen skinit över de grånande bergsmassiven i min hemstad, Kiruna. Efter den långa polarnatten då solen inte går upp och man finner sig själv omgiven i ett konstant mörker är solens återkomst något otroligt välkommet. För mig symboliserar det ljusare tider, utförsåkning följt av after-ski, skoteråkning och kaffetermosar som hastigt töms runt brasan där det grillas korv. Solen är tillbaka och vi hälsar den välkommen med god gemenskap, högljudda skratt och en samhörighet som är svår att finna.

Nu är det många år sedan jag bodde i Kiruna, och det är väldigt långt hem. Det är då jag verkligen känner att jag

har hittat ett andra hem här i Uppsala, nämligen Norrlands nation. Och även här på Norrlands är vi på god väg mot ljusare tider. Efter ett långt mörker med inställda gasker, restriktioner på puben och social distans till varandra har vi under 2022 fått lätta på restriktionerna och dansa loss med varandra, skålat bröder och systrar emellan och fått härja, jämt och ständigt.

Nu i 2023 är det snart ett år sedan restriktionerna lättades och jag njuter av det ljus som lyser över nationen. Det är så härligt att få se alla glada människor som snurrar runt i det här huset på alla möjliga olika sorters evenemang, och att få se hur roligt de som engagerar sig har. De mörka tiderna är över, nationen står inför en otrolig vår och vilken jävla vår det kommer bli.

Olle Linder, Förste kurator

Mattias Oja, Andre kurator

FOTO: LIAM JOHANSSON

FOTO: FRIDA MÅRD

”en musikkarriär”

”struntprat”

”att nå norr om Hudiksvall”

”ett trivsamt arbete”

KLUBBVERKET

Alla ska ha kul när de kommer hit och engagerar sig

TRE FRÅGOR TILL

1 2 3

Sixten, Pubmästare

Jag hade egentligen inte planerat att bli heltidare överhuvudtaget men under hösten så kom tanken under en kväll på Orvar (vars annars?) och jag började undersöka möjligheterna. Pubmästare var egentligen den enda posten som jag var

Varför sökte du till din post?

Har du några drömmar med livet?

Vad vill du åstadkomma under din termin på din post?

intresserad av och jag insåg att det var lite nu eller aldrig och jag är glad att jag tog den chansen.

1 3

2

Jag vill ha ett arbete jag trivs med. Det är egentligen det jag ser som en dröm.

Jag vill att alla ska ha kul när de kommer hit och engagerar sig. Målet med hela nationen, som jag ser det, är att man ska kunna hålla på med andra saker under sin studietid och då är det viktigt att det faktiskt är roligt att vara här!

Det är klart att man drömmer ibland om att gifta sig rik och fly landet

När jag började engagera mig i nationen visste jag att jag någon gång skulle vilja sitta som heltidare. Under höstterminen blev jag mer och mer sugen och när jag fick frågan om varför jag inte sökte Gillevärdinna kunde jag inte ge ett svar som talade emot att söka. Gillevärdinna är den post jag haft mest insikt i under åren då jag främst jobbat servis och i köket så det kändes naturligt att jag skulle söka just GV.

Stor fråga! Det är klart att man drömmer ibland om att gifta sig rik och fly landet men en dröm som genomsyrat min uppväxt är ändå att någon gång kunna jobba med musik. Jag har hållit på med musik så länge jag kan minnas så det hade varit kul att få göra det på heltid.

1 2 3

Cecilia, Gillevärdinna

Jag vill ju se till att terminens nationsgasker ska bli så bra och trevliga som möjligt men främst vill jag ha riktigt kul under hela terminens gång och sprida glädje till hela nationen!

Elin, Klubbchef

1 2

Jag älskar både Hexagon och släpp, jag får de bästa energikickarna klockan 00.30 på natten och tycker att det är fantastiskt att få inte bara arbetsleda utan även lära känna alla de nya som vill komma in och testa på att jobba tills att klockan slår 02 och man sitter och

pratar strunt. Det fanns inget annat – KC var det självklara valet!

En stor dröm är att få inspirera och peppa andra, oavsett på vilket sätt det sker!

Jag hoppas på att få vara så kreativ som möjligt, både med klubbarna och släppen. Jag hoppas även på att bygga upp en stor personalpool som har haft roligt under min termin och som vill stanna kvar och fortsätta jobba på Norrlands nation.

Martin, Cafémästare

Jag blev tillfrågad att komma från

V-Dala då rykten hade gått att jag ville bli heltidare men inte kunde på V-Dala. Efter att jag provat på några dagar så kan man säga

3 3 2 1

att jag föll för nationen.

Min dröm är att åka norr om Hudik.

Jag vill växa som människa.

COCO NORÉN

Klockan 08.00 en januarimorgon klev jag in i Segerstedthuset, sökandes efter visdom om livet, universum, och allting. Morgontrött och kall blev jag eskorterad till ett enormt kontor, och där var hon.

Självaste Coco Norén, prorektor för Uppsala universitet och något av en legend, tog min hand och frågade om jag ville ha kaffe. Vi satte oss ner i soffgruppen och Coco berättade om sina tidiga dagar i Uppsala. Hon kom hit från Stockholm 1986 utan någon plan för vad hon ville bli eller vad hon skulle göra, och påbörjade därmed ovetandes en fantastisk resa.

“Då satt man ju och sökte till universitetet på blanketter. Jag tror att man kunde fylla i tolv eller tretton alternativ, och jag fyllde i alla. Och nu efteråt, för jag kommer ihåg det ganska väl, så var det väldigt talande att min plan var att flytta från Stockholm, inte att gå någon speciell utbildning.”

Coco berättade att hon hade en vag idé om vad hon var intresserad av, och de utbildningar hon valde var inom humaniora. Franskan, som hon senare blev professor i, hade hon med sig från de franska skolorna hon hade gått i tidigare. För henne var det snarare en naturlig fortsättning

”det var, inte kortsiktigt planlöst, utan långsiktigt planlöst”

än ett avgörande val att bli språkvetare, men när hon väl hittat dit kände hon att hon hade hittat hem.

“Man är ju olika, vissa människor vill ha utmaningar och att det ska kännas svårt, men som student ville jag känna att jag var bra på någonting. Jag upptäckte att jag var bra på språk, att grammatik var lätt och att delar av språkvetenskapen lite lagom utmanande. Jag tror att det var det, att jag kände att det gick bra där”.

När jag frågade om hon någonsin har ändrat sig sedan dess, skakade hon bestämt på huvudet och sa utan tvekan att hon aldrig hade gjort det. Men hon underströk att det aldrig var en plan. Hon hade hoppat av flera kurser innan hon hittade rätt, flytt från beslutsångesten till Indien och USA, och hade tänkt hela tiden att hon kanske ska läsa lite mer franska så länge. Vilket sedan blev ännu lite mer franska, och ännu lite mer, fram tills 1995 när hennes första barn föddes.

“Då tänkte jag att nu måste jag sluta säga att jag gör det här tills jag kommer på vad jag ska göra. Så fram till ‘95 tror jag att det var, inte kortsiktigt planlöst, utan långsiktigt planlöst. Jag fortsatte med det jag tyckte var kul, och det jag kände att jag trivdes med.”

Jag frågade henne om tips och råd till oss stackars studenter som ännu inte vet vad vi vill göra.

“Tips till studenterna, det är ju väldigt svårt, för jag uppfattar den här generationen studenter som ganska ängsliga och oroliga inför framtiden på ett sätt som jag inte känner igen. Det var

byta inriktning. Misslyckas man så är det inte hela världen. Var snäll och smart. Snäll ska inte underskattas.”

Efter detta vackra svar kunde jag knappast finna orden för att ställa nästa fråga, men lyckades till slut fråga om vad drömmen är nu. Hon svarade:

80- och 90-talen som formade mig, när det var perestrojka och glasnost, Berlinmuren föll, Sovjet upplöstes och ekonomin bara sprang iväg uppåt; det var känslan av att allting blir bättre. Folk blev rikare, det var mer fred, individen kunde göra vad den vill, det var bara att önska, du kände att du kunde bli vad du vill. Nu växer folk upp med klimatångest, krig och pandemi. Det är en helt annan känsla.

Mina tips och råd är att lita på din inre kompass. Var inte så orolig, ha inte så jättebråttom. Man behöver inte få en examen och känna sig gammal vid 23 och gå ut i arbetslivet. Våga

“Jag är en sån där som fantiserar väldigt mycket, men jag fantiserar om helt andra saker än det som är realistiskt. Jag har till exempel, i min hjärna, redan byggt om William’s till ett franskt brasserie, jag har stenkoll på menyn redan i min hjärna. Mellan slottet och Segerstedt har jag smällt upp ett hus som ska vara ett studenthem för språkvetenskapliga fakultetens studenter. Jag har satt upp ett forskningscentrum i mitt huvud för av någon anledning så har jag ärvt miljarders pengar, och detta forskningscentrum delar ut ett enormt pris som slår både Nobelpriset och det norska Holbergpriset i humaniora. Det är min lilla tankeflykt i olika saker. Unga människor kanske tror att äldre människor slutar fantisera, och det kanske är sant för vissa, men inte för mig.”

För den som vill få en daglig dos av Coco Norén så har hon en underbar Instagram, @coconoren.

”lita på din inre kompass. var inte orolig, ha inte så jättebråttom”

Text och foto: Frida Mård

”Jag har, i min hjärna, redan byggt om William’s till ett franskt brasserie”

Vad är din dröm med livet? Varför?

Jag började juristprogrammet för att sluta tänka på drömmar om livet. Förlika mig med arbetsmarknadens realiteter. Att allting ska lösa sig. Den stora drömmen är att saker ska lösa sig, att kunna släppa ångesten. Kunna ha det roligt, trivas med sitt liv som inte bara handlar om sitt jobb.

Vilka steg tar du för att nå den?

Det handlar mycket om den ekonomiska osäkerheten i vår tid, man kan inte ta saker för givet. En examen ger dig inte automatiskt jobbet du vill ha nuförtiden. Det finns en förväntan att det ska finnas ett specifikt yrke eller livsstil som ska vara stora drömmen. Även fast man har ett fint jobb på pappret, så kan livet fortfarande vara alldagligt och tråkigt.

Jag tänker inte så mycket på vad jag ska ha uppnått inom ett år. Tar det bara termin för termin och har det kul medan man än håller på.

Jag drömmer om att få ett bra jobb och kunna resa, just nu till Grekland.

Ett bra jobb handlar främst om att trivas och ha bra kollegor, och att kunna ställa mat på bordet.

Jag pluggar och försöker lära känna nya människor.

Jag vill hitta ett jobb jag trivs med och ha god hälsa.

Man vill ha frihet att kunna göra det man vill i livet. Jag jobbar mot mitt drömyrke, just för att hitta ett jobb jag trivs med.

Jag pluggar och försöker knyta kontakter.

JOEN MARKLUND JURISTPROGRAMMET

WERONIKA RYDZ ÄMNESLÄRARROGRAMMET

FREDRIK JOHANSSON EKONOMIPROGRAMMET

VI VET ALLA HUR DET ÄR. DAGARNA BLIR LÄNGRE OCH FÖR MÅNGA BLIR PLUGGTIMMARNA LIKA SÅ. IBLAND KAN MAN BEHÖVA EN FLYKT, EN LITEN DRÖM HÄR OCH DÄR ATT FÖRSVINNA IN I FÖR ATT GÖRA LIVET LITE TREVLIGARE. SÅ VILKEN DRÖM SKA MAN VÄLJA? REDAKTIONEN HAR TESTAT EN HEL DEL OCH FRAMSTÄLLT ETT URVAL.

Kokosdrömmen bidrar med en mer dynamisk textur, med en lätt krispighet genomgående i hela kakan. Lite extra dramatik för den vågade.

Vill man ta ut svängarna lite lagom mycket är chokladdrömmen ett bra alternativ. Den generösa fyllningen med chokladbitar ger inte mycket att klaga på. “Mmm... smaskigt!” säger en av NV:s provsmakare.

Apelsindrömmen

Vaniljdrömmen ger dig allt man kan förvänta sig av en dröm - krispighet, lagom sötma och en mjuk eftersmak av vanilj. En behaglig upplevelse som inte bjuder på några större överraskningar.

Det är svårt att slå en vanlig dröm, men apelsindrömmen lyckas nästan. Med apelsinskal i degen skapar denna kaka lite mer spänning i vardagen, utan att förändra klassikerns karaktär, textur, eller estetik.

Var det den alldeles för höga temperaturen på ugnen eller svartkonsten som orsakade detta? Uppfriskande på alla de värsta sätten. Endast rekommenderad för den mycket desperata.

Ända sedan människan utvecklades till en rationell och tänkande varelse har våra drömmar fascinerat oss. ”Vad handlar våra drömmar om?” och ”varför drömmer vi?” är frågor som vi ställt oss i egenskap av att vara drömmande. Men den allra viktigaste frågan som vi har ställt oss sedan urminnes tider – och kanske även den mest betydelsefulla – är: vad betyder egentligen våra drömmar?

VAD BETYDER EGENTLIGEN VÅRA DRÖMMAR?

Text: Hampus Naumanen

Något svar på den frågan har varken de gamla siarna, psykoanalysen eller den moderna neurofysiologin lyckats ta reda på.

En snabb historisk tillbakablick om drömmar landar oss i gamla Mesopotamien. Sumererna och Babylonierna var mycket betagna av drömmar och trodde att de dels var en länk för kommunikation med Gudarna, dels förebådande för hur framtiden komma att te sig. I Gilgamesheposet, en episk saga från ca 2000 f.kr, drömmer Gilgamesh om ett meteoritnedfall och en yxa – denna drömsymbolik tolkas av hans mor som förebådande för en kommande stridskamrat.

Även de gamla grekerna var fascinerade utav drömmars symbolik. Mästare som de var på att kategorisera, delade de in drömmarna i betydelsefulla och icke betydelse-

fulla drömmar. De icke betydelsefulla drömmarna var rester från vardagliga sinnesupplevelser eller känslor som uppstått under dagen, medan de betydelsefulla kunde vara omen i behov av drömtydning, rena förutsägelser eller gudomliga och över naturliga varelser som upp enbarade sig för drömmaren. Penelopes dröm i Odyssén om de femtio gässen (friarna) som lever av hennes mans rikedom är ett klassiskt exempel på det förstnämnda. Drömtydningen var för grekerna ett mycket intressant och studerat ämne – det märks inte minst hos Artemidorus, som var en professionell spåman. Hans fem böcker om ämnet, Oneirocritica, är ett försök till att bestämma hur minsta lilla detalj i drömmen ska tolkas. Till hans mer märkvärdiga delar hör avsnittet om hur det ska tolkas att drömma om att ha sex med sin mor (detta är ett återkommande tema i mycket av grekisk litteratur av någon anledning). Artemidorus menar nämligen, i en lång och minutiös utläggning, att sexpositionen i sig själv har betydelse för drömtydningen och bör i allra högsta grad beaktas.

Det var inte förens långt senare som drömmar började betraktas inom ramen för vetenskapliga arbetssätt.

En framstående figur på detta område var Sigmund Freud. Freud

inledde ett nytt kapitel inom drömforskningen och avfärdade den gamla symboliska drömtolkningen. Han menade i stället att drömmandet är en inre psykisk process och består av två delar – det manifesta innehållet (det som verkligen sker) och det latenta innehållet (omedvetna undertryckta önskningar). Föga förvånande är detta latenta innehåll i flera fall kopplat till en slags sexuell undertryckt lust. Freud hävdade att han hade löst mysteriet med drömmar och kunde dechiffrera det manifesta innehållet och återskapa det latenta som hjärnan censurerar. Visserligen bör vi tacka Freud för att ha kapat den övernaturliga länken till drömmandets värld och förlagt den till inre processer i hjärnan, men samtidigt bör vi vara skeptiskt inställda till hans drömteori som inte haft någon större prediktionskraft.

Det är först på mycket senare år som riktig forskning har bedrivits om drömmar. Men fortfarande har man inte kommit så mycket närmare vad drömmen har för betydelse eller för funktion. En del forskning talar för att ”dagrester” inte alls är så vi ska förstå drömmandet – det är ingen process för att bearbeta det vi sett under dagen. Snarare är det så att vårt känsloliv är en stark koppling mellan vårt vakna liv och vårt drömliv. De känslor vi upplever under dagen är nämligen ofta förekommande under drömmen.

ETT RUM AV

Det var den sista gårdagen. Jag hade sagt det förr, jag hade trott på det förr. Så varför kändes allt verkligare nu? Orden skulle betyda samma sak, tiden var inte min att rubba. Men ändå fanns det en försiktig optimism. Den går mycket tyst, ovan som man är gick den till en början inte att märka. Ovan som man är tror man att det är andra som upplever livet. Någon berättade att det börjat snöa igen, alltid ska det vara en massa om och men.

Kanske förväntade jag mig mer? Att stora förändringar måste leda till större känslomässiga reaktioner? Istället var det bara en svag huvudvärk, som att man precis klivit av en berg-och-dalbana. Det kanske är för att det fortfarande finns en slags väntan associerad med flytten. Att någon måste berätta för en att det är på riktigt, så är inte fallet än i alla fall. Mina promenader går längs tysta gator. Jag måste börja röra mig mer mentalt snarare än fysiskt. Det är ett internt vad.

Är jag lycklig nu? Du hade undrat utan att tveka. Länge hade det varit tyst i bilen och jag trodde du hade somnat för länge sedan. Det kändes som att ord

enbart skulle förstöra stunden. I mitt huvud gick jag över olika svar, olika möjliga framtider. Först då insåg jag att du kollade på mig, dina ögon och eken utanför delade färg. Om jag inte kollade på vägen så skulle jag drunkna. Efter en lång livlös stund så suckade jag och du måste trott att jag inte alls upplevde mitt livs bästa dag. Jag skulle gjort någonting... jag skulle.

Dags att släppa fantasier och drömmar, dags att starta arbetet på nytt. Visst finns det saker att sysselsätta sig med. Dagarna flyger förbi med en ändlöst ökande takt. Jag har ingått ett avtal med en cirkel. Uppgiftens omöjlighet och den lamslående bristen på motivation, följt av en bortglömd mörk period, fylld med sena timmar i källare och vindsvåningar. Sen sluter sig cirkeln en vanlig onsdagskväll. Om jag saknar det förflutna? Inte så ofta, bara i små delar, små avsnitt där cirkeln öppnar sig. Fast när ljuset slår en helt rätt måste alla sakna det.

CIRKLAR

Att det skulle vara så enkelt att sluta känna någon. Det konstiga var processen, alla andra måste bråka först, alla andra måste låta det nå en ohållbar punkt. Men istället kände jag hur allt bara försvann utan kontext. På nätterna drömmer jag ofta om okända platser, stränder utan människor, städer utan ansikten, oändliga hav. Jag vaknar med känslan av att jag borde stannat längre. Att det bara var en backe kvar innan toppen, en enda gränd till innan det skulle gå att se träden igen. Eken vars löv redan är på väg ner. Men det skulle vara en gemensam sak, ett misslyckande bevittnat av andra. Nu känns det osäkert. Jag kan till och med inse att det finns mer att göra.

Ringa hem gör jag varje vecka, oftast två eller tre gånger. Det är skönt att påminnas om allt som egentligen spelar roll. Sällan får jag fram vad jag egentligen vill säga. Alltid är det någon rolig anekdot som blir osagd. Påminnelsen kommer senare på kvällen,

vid matbordet eller i tvättstugan. Men man vill inte verka bakåtsträvande. Jag har ett nytt liv nu. Ett eget liv. Dessutom ska det ringas till fler och då ska andra frågor tas upp. Inget intresse för det akademiska. Drömmens distraktioner. Samtidigt ignorerar jag drömmen som den tysta telefonen pratar om. Varför har jag det så för?

Igen går tiden mot en likadan början. Högtiderna är den största påminnelsen. Jag kommer ihåg tidigare års tankar, de möter mig vid hjärnans förhandlingsbord. De höga tankarna likväl som de låga. Inte mycket har hänt och jag tolkar det hela på samma sätt som för fem år sedan. Förändringen måste sprungit förbi mig. Är vuxenvärldens välkomnande faktum att förändringen aldrig går att känna i realtid? Jag kan i alla fall känna sensmoralens vikt. Trots frihetens krav på att bidra med någonting, trots nostalgi och gamla vintrar som lägger sig för en ny dos snö, så kan jag göra någonting mer – jag kan ur förändringen göra nytta.

Det kanske är dags att ringa igen Men vad skulle det göra för nytta

Text: Alfred Martinsson

Drömmar och mål

Är jag världens största fegis eller är det bara en dröm?

Jag har alltid drömt om att ha ett konstgalleri (läs: sedan jag var ungefär 15 år gammal och såg Sex and the City för första gången). I min dröm om mitt galleri bor jag såklart i New York City, har på mig skitsnygga klackskor som inte gör ont och träffar spännande människor. Men jag vet att det aldrig kommer hända, jag kommer aldrig gå genom New York i mina klackskor till galleriet. Det kommer aldrig hända eftersom jag inte har någon passande utbildning och inga kontakter och självaste kruxet, att jag inte gör någonting för att den drömmen ska bli verklighet.

Låt oss lämna New York en stund och ställa en viktig fråga. Vad är egentligen en dröm? Och kan man verkligen uppfylla sina drömmar? Jag tänker säga något potentiellt kontroversiellt nu. Drömmar är fantasier och jag tror inte att man kan uppfylla sina drömmar. För det som istället händer är att drömmen kan förvandlas. Det är först efter förvandlingen som man kan uppfylla den och då vill inte jag kalla det en dröm längre. Det yrke jag pluggar till brinner jag starkt för, jag kan inte se någon annan framtid för mig än inom just det här yrket. Men det är inte en

dröm! Det är stenhård verklighet. Dessutom arbetar jag aktivt för att nå dit.

Nu måste vi prata om den här förvandlingen som jag menar äger rum. De drömmar vi bär på är speciella, de tillför något bra till våra liv. Dessutom är drömmar speciella för att de kan förvandlas.

Förvandlingen innebär att drömmen upphör att vara en dröm. När sker då det?

När vi slutar tror på dem? När vi ger upp? Eller när drömmen blir verklighet? Jag tror att det handlar om det sistnämnda, att drömmen upphör att vara en dröm när den blir verklighet.

En dröm kan inte vara dröm och verklighet på samma gång

Här finns något vi måste stanna upp vid, dessa två ord: dröm och verklighet. Visst går de inte ihop?

Nej precis, och det är det som är grejen! Att en dröm kan inte vara dröm och verklighet på samma gång. Det är därför vi måste uppmärksamma förvandlingen och samtidigt inse att vi behöver ge det som förut hetat dröm ett nytt namn. Jag vill kalla det ett mål. Den sekund som vi aktivt börjar arbeta för att förverkliga våra drömmar förvandlas drömmen till ett mål. Det är målen vi kan förverkliga.

Varför säger jag allt det här? Kanske för att jag inte ska känna mig som en fegis för att jag inte gör något åt min dröm om New York. Jag tror att känslan av att vara feg kommer från att jag har blandat ihop drömmens surrealism med målets verklighet. Som jag har konstaterat kan jag inte uppfylla drömmen, utan bara målet. Sen finns det inte heller något som säger att jag inte kan komma att förvandla drömmen till ett mål. Men grejen är nog att jag egentligen inte vill det. Drömmen om ett konstgalleri i New York måste få förbli en dröm. Den måste skyddas från förvandlingens realitet. Med mål kommer ansvar, arbete och ihärdighet. Ett stort mål har jag ju redan, mitt framtida yrke vars förberedelser kräver mycket ansvar, arbete och ihärdighet. Två mål att förverkliga på samma gång orkar jag inte.

I människan finns det plats för mycket. Både för drömmar och mål. Vad kallar du dina drömmar? Är de fortfarande drömmar? Eller har det skett en förvandling även för dig?

Text: Ellen Fackel Holst

Jag kommer aldrig gå genom New York i mina klackskor till galleriet

Hej seniorer!

Seniorsgasken tillba ka!

Lördagen den 11 mars är det äntligen dags för seniorsgask igen! Boka in det redan nu; du vet inte när det blir roligt nästa gång! Mer info om gasken och hur man anmäler sig kommer på mail och nationens hemsida inom kort.

Sillun ch

Traditionellt firar vi in våren med sillunch den sista april. Kl. 12 slår vi upp dörrarna till ”SillBorg” OBS! begränsat antal platser! Anmälan senast den 19 april till kansli@nn.se alt 018–650 70 70. Sillunchen kostar 250kr och betalas på plats.

Vårmöt e

Här med kallas Norrlands nations seniorer till Seniorskollegiets sjuttioförsta sammankomst den 1: a maj kl.14.00 i gula salongen. Under mötet behandlas bla. inkomna hedersledamots nomineringar samt ansökningar till att bli senior. Efter mötet bjuds det på snittar, bubbel o mingel! Föredragningslista kommer att anslås på nationen samt sickas ut via mail, närmare mötet.

Hedersledamöter och seniorer

Vill du nominera någon till hedersledamot eller senior av nationen, ska underlag för detta vara Seniorskollegiets presidium tillhanda senast den 19 april. Nomineringar skickas enklast via mejl till senior@nn.se eller postledes till nationen. Hedersledamotskandidat bör vara antingen från Norrland, ha gjort något för Norrland eller ha verkat för Norrlands nation. Nomineringen ska dessutom vara undertecknad av två nationsmedlemmar.

Den som nomineras till eller ansöker om att bli senior ska ha varit medlem i minst sex terminer. Blanketter för detta finns i nationens kansli eller på hemsidan.

Har du några frågor gällande seniorskollegiet tveka inte att kontakta oss, senior@nn.se eller gå med i vår Facebook grupp!

Ella Ollonen Ordförande Seniorskollegiet

Vi ses i vår på vår nation!

KNEP o KNÅP

Korsordskonstruktör: Hampus Naumanen

Bildkälla: Wikimedia Commons/politik.in2pic.com

Emporagrius är en legitimerad spåman från nedre övre Norrland, som spår i renmagar och sönderslagna mobiltelefoner. Hans spådomar har blivit kända världen över och efter en lång och framgångsrik karriär som rådgivare till världens alla ledare har Emporagrius återvänt till hemtrakterna där allting började, för att utgjuta sina visdomar över de karga landsmän som fostrade honom.

HÄRKEN (21/3-20/4)

Slibbiga förhoppningar kommer fort på skam när verklighetens grusgrå dimma hinner ikapp dig såsom när Döden tar ännu en av ungarnas jävla hamstrar. Ring Heta Linjen på stört.

KRÄFTSKIVAN (22/6-22/7)

Pluto var din turplanet tills den fick sparken. Ni är båda nitlotter nu. Får du byta stjärntecken? Svaret är nej.

SÅGEN (24/9-23/10)

Ditt mansslukeri når grekiska proportioner. Varje nation bidrar till skuldkatalogen och egentligen är allt bara en gudarnas lek för att förhala det sorgliga ödets bittra tragedi som obevekligt väntar oss alla - Palermo.

SÅGBOCKEN (22/12-20/1)

Att vara i maskopi

är lika roligt som det låter, ehuru ingen karriärsraket. Din hy hamnar tyvärr i månskugga och går förlorad, men det man förlorar på gungorna tar man igen i helvetet.

TRAKTORN (21/4-21/5)

Du slår återigen rekord i plattfot, och håller därmed finurligt dina fiender på betryggande avstånd med ditt plattiga gångljud. Vilken toppendag!

SKOTERN (23/7-23/8)

Pånyttfödd plockar du Salikons sista ros och ger till din allra käraste innan ni rider mot solnedgången och där blir drömmen verklighet om bara Tidöavtalet så tillåter.

MYGGEN (24/10-22/11)

Var redo! I en ståtlig vision skall ditt sanna syfte dig uppenbaras. Det sker en magisk midnatt då alla stjärnor radat upp sig som tyskar i kö. Missar du chansen blir du en föredetting som döper alla dina barn till ”Fingolfin, Noldors högste drott och herre till Hithlum”.

HEMBRÄNNARN (21/1-18/2)

Landsflykt stod inte på veckoschemat men ibland får man improvisera.

GÄLLIVARE-MALMBERGET (22/5-21/6)

Inom kort kommer det att fortsätta kännas som att inget går din väg, minns då att drömmar bara är besvikelser som ännu inte slagit in.

KÄRINGEN (24/8-23/9)

Inte ens Freud skulle vilja tolka dina drömmar. Istället tolkar han din mamma. Du råkar till råga på allt röka din häst.

JÄGARN (23/11-21/12)

Det här att du undermedvetet drömmer om att bli långtidssjukskriven är det många som börjar ifrågasätta. Gå till domstol om det krävs, du har rätt att vara dig själv!

SURSTRÖMMINGARNA (19/2-20/3)

Grymögd ringer Tomten runt till landets alla töntar och tvingar er att välja sida. Väljer du fel har du mugglat färdigt och blir hämtad.

Illustration: Rihanwen Roberts

NORRLANDS NATIONS

Angermannalaget

Bäste recentior!

Du har nu förhoppningsvis kommit in i Uppsala studentliv och allt vad det innebär, och undrar såklart vart livet skall föra dig härnäst.

Svaret på den frågan är inte helt enkelt, men som Ålderman i Angermannalaget vill jag välkomna dig till oss, om hjärtat klappar för Ångermanland.

Är du intresserad, eller vill veta mer? Tveka inte att höra av dig till aldermannen[at]angermannalaget.se!

KDMBBBB!

Jakob Jansson Ordförande

Vi sjunger traditionell manskörssång, framförallt från 1800-talets national- och punschromantiska era och söker ständigt nya medlemmar! Vi ses varje måndag kl 19 i Majs Café, det är bara att dyka upp om du är sugen på att prova. Utöver rep så uppträder vi även en del, både på nationen (t.ex. på Reccegasquen) och externt på diverse middagar och fester. Och för att hålla allt på en lagom seriös nivå så håller vi såklart en och annan intern middag så att man glatt får skråla på i lugn och ro.

Vill du sätta en alldeles särskild guldkant på din Uppsalatid?

Kom förbi och prova på att sjunga i CV! Ingen tidigare körvana krävs.

Nonsens

Vill du prova på allt från skådespel, sång och dans till kostym, ljud och ljus?

Titta hit! Vi på Nonsens är ett härligt gäng som träffas varje onsdag 18.30 i teatern på Norrlands Nation.

Ibland kör vi impro och ibland lite annat så som skrivarstuga, live-cluedo eller dansworkshops. Vi sätter även upp ett storspex varje vår.

Det är bara att dyka upp på onsdags-träffarna om du vill vara delaktig i NoNSEns storspex 2023.

Mer info finns på vår hemsida nonsensspex.se eller vår facebook Norrlands Nations SpexEnsemble

Härjajämtskor och Ongstårschan!

HärjaJämt är en hembygdsförening från Jämtland och Härjedalen, vars syfte är att ge systrar från hela landet en ursäkt att ses för att äta och dricka gott.

Häng med oss på Oppsittje Freja den 24/3, vårterminens andra Oppsittje där vi njuter av god mat och dryck samt massvis med sång. Ett otroligt tillfälle att komma och prova på allt vad HJ har att erbjuda just dig!

Vill du veta mer? Mejla lill-lisa@harjajamt.se eller hitta oss på Facebook.

Härja bäst som HärjaJämt!

Hej!

Terminen har knappt börjat men Salongsorkestern har redan hunnit vara ute och lufta sig. Den 11:e februari framträdde vi nämligen på BRUNK! Från och med nu har orkestern siktet inställt på den konsert vi kommer ha senare i vår.

För den som vill följa orkestern finns vårt nystartade instagramkonto @ nnsalongsorkestern. Hör av dig till ordf@salongsorkestern.se om du är intresserad av att vara med i orkestern.

Just nu söker vi särskilt dig som spelar viola, kontrabas, slagverk eller fagott.

FÖRENINGAR

Phontrattarne

Äntligen vår! Vi i Phontrattarne vet exakt vad det betyder! Uppsalas säkraste vårtecken, Phontrattarnes Grand show närmar sig med stormsteg! Vi är nu i full gång med förberedelserna, det arras, korras och repas för fullt. Sångtexter ska skrivas, danser ska dansas och rekvisita ska byggas, det är blir ett uppträdande man inte vill missa!

Phontrattarne är ett storband och showtrupp som spelar, sjunger och dansar jazz. Vi uppträder och showar på gasquer och tillställningar. Varje torsdag kl 19.00 repar vi på Norrlands Nation och söker med jämna mellanrum nya medlemmarhåll utkik på våra sociala medier för mer information!

Under våren sätter vi upp vår alldeles egna Grand Show på Reginateatern. Det vill Du väl inte missa! Vi ses där den 3-7 maj! Håll utkik efter biljetter!

Vajan

Hembygdsföreningen Vajan grundades 1963 av studentskor från Norr- och Västerbottens län. Vi vänd oss till dig som ibland känn viss Norrlandslängtan och vill ha ett bröligt gäng brudar att hänga med. Vi samlas och äter, dricker öl och lingon, sjunger högt och roar oss! Inga krav på rötter i hembygden, intresse är gott nog.

Passa på att träffa oss på vårt 60-årsjubileum 4/3, vårt Mellangärde 17/3 eller nåt annat event!

Är du nyfiken? Se fb-gruppen “Vajan” eller maila siren.vajan@gmail.com!

Vaj vaj!

Skvadern

Bäste presumtiv!

Skvadern är hembygdsföreningen för de mest välklädda, vältaliga och ödmjuka gentlemännen med hjärta för Medelpad.

Föreningens verksamhet består av SkvaderSpel, samsittningar med nationens damföreningar, uppmärk-sammade pubrundor, mytomspunna resor till Öst- och Centraleuropa samt studentikost pokulerande i allmänhet.

Om du vill delta och känna på den skvadrianska tillvaron, är du välkommen att kontakta patron@skvadern.net.

Odin Karlsen

Norrlands Nations Jakt och Friluftsförening

Norrlands Nations Jaktförening har under höstterminen 2022 anordnat en uppskattad jägarexamenskurs för studenter och medlemmar på Norrlands nation, under vårterminen 2023 kommer vi arrangera ännu en om tillräckligt intresse finns.

Länk till intresseanmälan hittar ni i vår instagram bio.

Utöver det ser vi fram emot en solig vår med många dagar i skogen!

Ypsilon

Kära Ypsor & Yngel, Ypsilon grundades år 1962 och är nationens äldsta damförening. Idag består vi av studentskor från hela landet som samlas för att äta och dricka gott under festliga omständigheter.

Vill du hänga med oss?

Vi har en samsittning med herrföreningen Angermannalaget den 8/4.

Inled Valborg med oss på årets dammiddag den 22/4.

Kom på VårYran, terminens tredje föreningsinterna sittning den 13/5.

Nyfiken? Lägg till Yngling Ypsa på Facebook eller besök vår hemsida www.ypsa.se

Say Oh Ah Ypsilon!

Patron af Guds Nåde